Tag Archive | död

Offrade Jefta sin egen dotter till döden som ett brännoffer? Dom. 11:31

Jeftas dotter begrät sin frivilliga jungfrudom – inte sin död

Bakgrundshistorien är att Jefta var son till Gilead och en prostituerad kvinna. Hans halvbröder förvägrade honom att dela farsarvet med dem själva just eftersom han var son till en främmande kvinna, och Jefta valde då att bosätta sig på ett annat ställe. Det verkade inte som han levde särskilt gudfruktigt vid den tidpunkten eftersom löst folk anslöt sig till honom för att utföra plundringståg. Men kanhända att han senare omvände sig, framför allt vid tidpunkten när de äldste i orten Gilead bad honom om hjälp i kampen mot ammoniterna. De äldste i Gilead bad stridsmannen Jefta att vara deras anförare och Jefta föreslog själv att han skulle ta på sig rollen som ledare och huvud om Gud gav honom (och Israel) segern mot ammoniterna. För hans del så handlade det alltså inte om att bara vara en temporär anförare i det förestående kriget, utan att ha en permanent roll som Israels huvud, ledare och domare.

Sedan kommer vi till det berömda löftet “vem som än kommer ut mot mig genom dörrarna i mitt hus, när jag välbehållen kommer tillbaka från ammoniterna, skall tillhöra Herren. Jag skall offra honom till brännoffer”. I KJV är formuleringen “I will offer it up for a burnt offering”. Det kan även läsas som “shall be offered by me as a burnt offering”.

Dom. 11:29 Då kom Herrens Ande över Jefta. Han drog genom Gilead och Manasse och vidare genom Mispe i Gilead, och från Mispe i Gilead ryckte han fram mot ammoniterna. 30 Jefta gav ett löfte till Herren och sade: “Om du ger ammoniterna i min hand, 31 lovar jag att vem som än kommer ut mot mig genom dörrarna i mitt hus, när jag välbehållen kommer tillbaka från ammoniterna, skall tillhöra Herren. Jag skall offra honom till brännoffer.” 32 Så drog Jefta bort mot ammoniterna för att strida mot dem, och Herren gav dem i hans hand. 33 Han tillfogade dem ett mycket stort nederlag, från Aroer ända fram emot Minnit, tjugo städer, och ända till Abel-Keramim. Så blev ammoniterna kuvade under Israels barn.

fortsättning:

Dom. 11:34 När sedan Jefta kom till sitt hus i Mispa, se, då gick hans dotter ut för att möta honom med pukor och dans. Hon var hans enda barn, och utom henne hade han varken son eller dotter. 35 När han fick se henne, rev han sönder sina kläder och ropade: “O, min dotter, du gör mig helt förkrossad, du drar elände över mig! Jag har öppnat min mun inför Herren till ett löfte och kan inte ta tillbaka mitt ord.”36 Hon svarade honom: “Min far, har du öppnat din mun inför Herren, så gör med mig enligt dina ord, eftersom Herren nu har gett dig hämnd på dina fiender, ammoniterna.” 37 Hon sade vidare till sin far: “Men uppfyll en begäran: Ge mig två månader, så att jag kan gå upp i bergen och begråta min jungfrudom med mina väninnor.” 38 Han svarade henne: “Du får gå.” Och han lät henne vara borta i två månader. Då gick hon med sina väninnor och begrät sin jungfrudom på bergen. 39 Men efter två månader återvände hon till sin far, och han gjorde då med henne efter löftet han hade givit. Och hon hade aldrig känt någon man. Sedan blev det en sed i Israel, 40 att Israels döttrar gick för att fira minnet av gileaditen Jeftas dotter under fyra dagar varje år.

Några fakta som vi kan få ut ifrån historien:

Jefta utgav ett heligt löfte till Gud.
Löftet var rimligtvis inte bara något positivt och eftersträvansvärt i Jeftas ögon (om än en uppoffring) utan även i Guds ögon. I versen precis innan löftet får vi veta att Guds ande var över Jefta när han inledde kampen mot ammoniterna, och när Jefta lovade Gud ett brännoffer (en person från Jeftas eget hus) på villkoret att Gud skulle hjälpa honom med en vinst, så blev resultatet att Gud faktiskt hjälpte honom med just detta. Med tanke på informationen att Guds Ande var över Jefta, och att Gud valde att ge ammoniterna i Jeftas hand, så tyder detta på att Gud såg med glädje på Jeftas löfte.
Jefta (och författaren) ansåg att löftet senare blev fullbordat.
Efter att Jeftas dotter förstått bakgrunden till löftet (det heliga löftet i sig samt att Gud hjälpt dem att eliminera hotet från ammoniterna som gisslat Israel en längre tid) så ansåg även hon att löftet måste infrias.
Vi får aldrig läsa om Jeftas dotters död, men däremot beskriver texten två gånger att hon gått iväg för att begråta sin jungfrudom innan löftet skulle fullbordas. Borde hon inte snarare begråta sin snara död där inte bara jungfruodomen stod på spel utan allt som har med ett framtida liv att göra? Precis efter att vi får veta att Jeftas löfte uppfyllts så nämner författare att dottern aldrig känt någon man. Denna information vore ytterst ologisk och förbryllande om den unga kvinnan faktiskt dog. Det är självklart att ung.
Jefta fortsatte som Domare i sex år även efter fullbordandet av löftet, och det verkar inte ha blivit några reaktioner i grannskapet om att han överträtt Guds lag eller betraktades som en mördare.
Mose lag beskriver människooffer som något avskyvärt, men i Hebr. 11 listas Jefta som en heroisk person som gick i tro, som skipade rätt, fick löften uppfyllda, etc.

Det är viktigt att ha i åtanke att människooffer var en styggelse för Gud. Den ende som får släcka liv på ett sådant sätt är Skaparen själv, som ju är den som orsakat allt liv på jorden:

Jer. 7:31 De har byggt upp Tofethöjderna i Hinnoms sons dal för att där bränna upp sina söner och döttrar i eld, fastän jag aldrig har befallt eller ens tänkt mig något sådant.

Hes. 16:20 Du tog dina söner och döttrar, som du hade fött åt mig, och offrade dem till mat åt bilderna. Var det inte nog att du bedrev hor? 21 Du slaktade mina barn och offrade dem åt dessa bilder. 22 Och medan du höll på med sådana vidriga ting och bedrev hor, tänkte du inte på din ungdoms dagar, då du låg naken och blottad och sprattlade i ditt blod.

Ps. 106:36 De tjänade deras avgudar, och dessa blev en snara för dem.37 De offrade sina söner och döttrar åt onda andar.38 De utgöt oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod, som de offrade åt Kanaans avgudar, och landet blev vanhelgat genom blodet.

Hellre lydnad än offer:

Mika 6:7 Gläds Herren åt bockar i tusental, åt oljeströmmar i tiotusental? Skall jag ge min förstfödde till offer för min överträdelse min livsfrukt till syndoffer för min själ?8 Han har kungjort för dig, o människa, vad gott är. Vad begär väl Herren av dig annat än att du gör det som är rätt, att du älskar barmhärtighet och vandrar i ödmjukhet med din Gud?

Att offra den förstfödda

Förmodligen tänkte sig inte Jefta att ett djur skulle möta honom i dörrarna, för hur skulle han i så fall undvika att det inte var ett orent djur och därmed odugligt som offer? Man får därför anta att han inte syftade på ett djur utan snarare en människa och allra troligast att det skulle vara någon från hans eget hushåll eftersom det var hans eget hus.

Men var det verkligen så att Jefta emot allt sunt förnuft dödade en människa (från sitt eget hus) genom att offra denna som ett brännoffer? Nej, det är inte troligt med tanke på vad som står i Guds lagar, men kanske det i stället handlade om ett liknande offer som för Hanna vad gäller hennes efterlängtade son Samuel?:

1 Sam. 1:11 Hon gav ett löfte och sade: “Herre Sebaot, om du vill se till din tjänarinnas lidande och komma ihåg mig och inte glömma din tjänarinna utan ge henne en son, då skall jag ge honom åt Herren för hela hans liv, och ingen rakkniv skall komma på hans huvud.”

Pred. 5:4 Det är bättre att du inte lovar något än att du lovar och inte håller det.

Hannas offer handlade också om ett människooffer, men verkligen inte i form av ett fysiskt brännoffer. Däremot så “offrade” hon sin sons liv till Gud för att han för alltid skulle tjäna honom – vilket sonen Samuel själv växte upp med som en självklarhet och med en innerlig dedikation. Allra lättast att få ihop historien om Jefta (med tanke på att löftet anses vara uppfyllt och hans dotter verkade leva vidare) är om vi förstår hans ord endast som en hänsyftning till ett brännoffer – i en ren symbolisk mening – och med en tanke på Guds bud vad gäller offrandet av “det förstfödda”.

Vi förstår mer om vi läser om Guds lagar gällande offrandet av allt det förstfödda, inklusive alla förstfödda söner. Det var nämligen så att allt som öppnade moderlivet, som var av hankön, skulle offras till Gud. Detta benämndes som en gåva, och när det gäller leviterna så handlade det också om människors offergåvor som tillföll leviterna (som fått sin tjänstgöring direkt av Gud och som heller inte hade några inkomstkällor på samma sätt som de övriga av Jakobs söner). Men även om det inte står omnämnt på alla ställen där vi kan läsa om offrandet av det förstfödda, så gällde också budet att man skulle lösa ut varje förstfödd son. Guds tanke var självfallet aldrig att söner skulle offras som fysiska brännoffer men att de däremot skulle lösas ut efter ett visst mönster. Skälet till lagen om det förstfödda var att Israel alltid skulle ha i minnet vad som hände i Egypten, där Farao vägrade att släppa de slavande israelerna men att Gud på ett mäktigt sätt ingrep och räddade dem. Läs mer om det förstfödda för att förstå bättre varifrån Jefta fått sin inspiration till ett sådant löfte:

2 Mos. 22:29 Du skall inte dröja att bära fram som gåva av det som fyller din lada och av det som kommer från din vinpress. Den förstfödde av dina söner skall du ge åt mig.30 På samma sätt skall du göra med din nötboskap och din småboskap. I sju dagar skall de stanna hos sina mödrar, men på åttonde dagen skall du ge dem åt mig.

2 Mos. 13:11 När Herren låter dig komma in i och ger dig kananeernas land, som han med ed har lovat dig och dina fäder, 12 då skall du överlämna till Herren allt som öppnar moderlivet. Allt förstfött bland din boskap som är av hankön skall tillhöra Herren. 13 Men allt som öppnar moderlivet bland åsnor skall du lösa ut med ett får, och om du inte vill lösa det skall du krossa nacken på det. Varje förstfödd son skall du lösa ut.14 När din son i framtiden frågar dig vad detta betyder, skall du svara honom: Med stark hand förde Herren oss ut ur Egypten, ur träldomshuset. 15 Eftersom farao hårdnackat vägrade att släppa oss, dödade Herren allt förstfött i Egyptens land, från det förstfödda bland människor till det förstfödda bland boskap. Därför offrar jag åt Herren allt som öppnar moderlivet och är av hankön, och varje förstfödd son löser jag ut.16 Detta skall vara som ett tecken på din hand och som ett band till påminnelse på din panna, ty med stark hand förde Herren oss ut ur Egypten.”

4 Mos. 3:8 Och de skall ha vården om uppenbarelsetältets alla tillbehör och iaktta vad som åligger Israels barn genom att tjänstgöra vid tabernaklet. 9 Du skall ge leviterna åt Aron och hans söner. De skall ges åt honom som en gåva från Israels barn 10 Men Aron och hans söner skall du ålägga ansvaret för prästtjänsten. Om någon annan inkräktar på den, skall han dödas.”11 Herren sade till Mose: 12 “Se, jag har själv bland Israels barn tagit ut leviterna i stället för alla förstfödda bland Israels barn, alla som öppnar moderlivet. Leviterna skall tillhöra mig, 13 ty alla förstfödda tillhör mig. På den dag då jag slog allt förstfött i Egyptens land helgade jag åt mig allt förstfött i Israel, både bland människor och boskap. De tillhör mig. Jag är Herren.” — 41 Och tag ut åt mig leviterna – ty jag är Herren – i stället för alla förstfödda bland Israels barn, och leviternas boskap i stället för allt förstfött bland Israels barns boskap.” — 44 Och Herren sade till Mose: 45 “Tag ut leviterna i stället för allt förstfött bland Israels barn och leviternas boskap i stället för deras boskap. Leviterna skall tillhöra mig. Jag är Herren. 46 Men för att lösa de 273 personer av Israels barns förstfödda som överstiger leviternas antal, 47 skall du ta fem siklar silver för varje person. Du skall ta upp dem efter helgedomssikelns vikt, sikeln räknad till tjugo gera.

4 Mos. 18:6 Det är jag som har utvalt era bröder, leviterna, bland Israels barn. De är en gåva åt er, givna åt Herren till att förrätta tjänsten vid uppenbarelsetältet.— 15 Allt som öppnar moderlivet, varje varelse, människa eller djur, som de för fram till Herren skall tillhöra dig. Men det förstfödda bland människor skall du friköpa. Även det förstfödda bland orena djur skall du friköpa. 16 När de är en månad gamla skall du friköpa dem med den lösensumma som är bestämd till fem siklar silver, efter helgedomssikelns vikt, som är tjugo gera. 17 Men det förstfödda bland nötboskap eller det förstfödda bland får eller det förstfödda bland getter skall du inte friköpa. Det är heligt. Deras blod skall du stänka på altaret, och deras fett skall du förbränna som ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren.

Neh. 10:34 Vi, prästerna, leviterna och folket, kastade lott om vedoffret, hur man varje år skulle föra det till vår Guds hus på bestämda tider, efter våra familjer, och bränna det på Herrens, vår Guds, altare så som det är skrivet i lagen.35 Till Herrens hus skulle vi varje år föra förstlingen av markens gröda och förstlingen av all frukt på alla slags träd. 36 Så som det är skrivet i lagen skulle vi också föra till Guds hus, till prästerna som gjorde tjänst i vår Guds hus, de förstfödda av våra söner och av vår boskap, och de förstfödda av vår nötboskap och vår småboskap.

5 Mos. 12:17 Du får inte inom dina portar äta tionden av din säd, ditt vin och din olja och inte heller det förstfödda av din nötboskap och din småboskap eller något av de löftesoffer som du gett löfte om eller av dina frivilliga offer eller av dina händers bidrag.

5 Mos. 14:23 Du skall äta ditt tionde inför Herrens, din Guds, ansikte på den plats som han utväljer till boning åt sitt namn: tiondet av din säd, ditt vin och din olja, liksom det förstfödda av din nötboskap och småboskap, så att du lär dig att alltid frukta Herren, din Gud.

Att de förstfödda sönerna skulle lösas ut (friköpas) är en viktig ledtråd vad gäller Jeftas agerande, för detta skulle kunna varit även hans plan från början till slut. Även det friköpta betraktades symboliskt som ett brännoffer, även om det ersattes med ett friköp. Nu var inte Jeftas förstfödda någon son, men hela hans löfte var ytterst unikt. Han kunde heller inte veta säkert att den som först skulle möta honom i dörrarna till sitt hus skulle vara “förstfött”, men däremot var ju hela löftet baserat på premissen att personen åtminstone skulle vara först ut genom husdörrarna: “vem som än kommer ut mot mig genom dörrarna i mitt hus”. Alltså den första som kommer ut. Inte först ut genom moderlivet, men väl ut genom dörrarna.

Jeftas dotter – utvald att tjäna Gud

Även om Jefta rev sönder sina kläder i upprördhet över att få se sin dotter som den första genom dörrarna, så kan detta inte ha varit oväntat för honom. Det kan självfallet ha varit så att han hoppades att den första genom dörrarna skulle vara någon annan, men hans löfte innebar verkligen ett mycket stort uppoffrande med tanke på vad som stod på spel. Texten säger också att dottern var fast besluten att fullfölja och infria faderns löfte. Däremot får vi inte veta exakt hur hennes tjänstgöring för Gud såg ut, och hur hennes vardag blev.

Man kanske kan tycka att Jeftas dotter gick en mycket tragisk framtid till mötes genom att behöva dedikera hela sin framtid till att tjäna Gud i stället för att skaffa familj, men man bör även fundera på hur hennes, och hela Israels, framtid skulle sett ut om inte Jefta hade accepterat uppdraget att gå emot ammoniterna med hjälp av Gud, och om ammoniterna skulle blivit herrar över Israel? Då hade förmodligen framtiden sett ännu värre ut, och hon skulle med största säkerhet också ha förlorat sin far.

I livets uppförsbackar får vi försöka tänka på att livet på jorden är en kort parentes, och att det bästa ligger framför oss i Guds permanenta rike.

Det talas om en tradition som följde efter händelsen med Jeftas dotter: “Sedan blev det en sed i Israel, 40 att Israels döttrar gick för att fira minnet av gileaditen Jeftas dotter under fyra dagar varje år”. Denna sed pågick förmodligen så länge som Jeftas dotter levde, genom att hennes väninnor, och kanske andra människor, gjorde pilgrimsresor till henne varje år. Hennes beslut att gå med på faderns löfte mottogs alltså med stor tacksamhet och respekt. Man kan jämföra den årliga seden med 1 Sam. 1:3; 2:19, där Hanna gjorde årliga besök hos sin son Samuel så länge han levde.

Jefta utförde en heroisk insats:

Hebr. 11:31 Genom tron undgick skökan Rahab att gå under tillsammans med dem som inte trodde, eftersom hon hade tagit emot spejarna som vänner.32 Vad skall jag säga mer? Jag skulle inte hinna med att berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David, Samuel och profeterna. 33 Genom tron besegrade de kungariken, skipade rätt, fick löften uppfyllda, täppte till lejons gap, 34 släckte rasande eld och undkom svärdsegg. De var svaga men blev starka, de blev väldiga i strid och drev främmande härar på flykten.

1 Sam. 12:11 beskriver det som att det var Herren som sände Jefta att rädda folket från sina fiender.

1 Sam. 12:10 Men de ropade till Herren och sade: Vi har syndat, för vi har övergett Herren och tjänat baalerna och astarterna. Men rädda oss nu från våra fienders hand, så skall vi tjäna dig. 11 Herren sände då Jerubbaal, Bedan, Jefta och Samuel och räddade er från era fiender runt omkring, och ni fick bo i trygghet.

Historien om Jefta är en av flera berättelser om en person som inte är mycket värd i andra ögon (t. ex hans bröders), men som slutar med att han blir en person av stor betydelse. Även om hans egen släkt på jorden slutade med hans dotter, som ju inte fick några barn.

Blev Jesus en FÖRBANNELSE i vårt ställe? Gal. 3:13

Apr23

Gal. 3:13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä.

Det grekiska ordet för “förbannelse” är κατάρα (katara, Strong’s 3671), och används även i Gal. 3:10 (och vid ytterligare fyra tillfällen i Nya Testamentet). I Jakobsbrevet 3:10 kontrasteras “förbannelse” helt enkelt med “välsignelse”, som alltså är dess motsats.

Gal. 3:10 Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter.

5 Mos. 27:26 Förbannad är den som inte upprätthåller alla ord i denna lag genom att följa dem. Och allt folket skall säga: “Amen.”

En förklarande mellanvers är “v. 12 Men lagen säger inte “av tro”, utan den som håller dessa bud skall leva genom dem.” Jmf. 3 Mos 18:5. Det är alltså stor skillnad mellan Mose lag och den nya lagen som Jesus införde som är byggd på tro med vägledning av den helige Ande. En tro som självfallet visar sig i goda gärningar, precis som fallet var med Abraham. Mose lag kräver fullständig lydnad avseende alla delar av de 613 olika detaljerade lagarna, för annars är man en lagöverträdare. Det finns förstås en väg ut ur dilemmat genom att omvända sig – och under Mose lag kombinera det med djuroffer (det finns ingen förlåtelse utan blod). Guds lagar är till för människornas bästa och vad gäller Mose lag så handlar det till stor del om instruktioner hur man bäst beter sig mot sin nästa. Att bryta mot Guds lag är ofta detsamma som att behandla sin nästa på ett negativt sätt, och där man sätter sig själv i första rum på bekostnad av andra.

Jesus blev en förbannelse i vårt ställe (eller tydligare översatt från grekiska: FÖR OSS), vilket inte är detsamma som att han blev syndig. Att vara skyldig till synd innebär en personlig överträdelse av Guds lag, och denna skyldighet kan inte tas över av någon annan. Framför allt inte det felfria lammet Jesus Kristus.

I Gal. 3:10-13 refererar Paulus till 5 Mos. 21-22-23.

5 Mos. 21:22 Om det på någon vilar en synd som förtjänar döden och man avrättar honom och hänger upp honom på trä, 23 så skall den döda kroppen inte lämnas kvar på träet över natten. Du skall begrava den samma dag, ty en Guds förbannelse är den som har blivit upphängd. Du skall inte orena det land som Herren, din Gud, ger dig till arvedel.

Där handlar det om instruktioner för Israels folk gällande allvarliga synder som förtjänar döden (alltså inte alla synder) och att den skyldige ska upphängas på trä. Lagen krävde då att kroppen inte skulle hänga kvar över natten, utan begravas samma dag. Skälet till den snabba begravningen sägs vara att en Guds förbannelse är den som har blivit upphängd. Detta betyder att personen var föremål för gudomligt missnöje, såsom tyngd under en Guds förbannelse (pga en synd värdig döden). Under den här tiden var varken Jesus eller korsfästelser kända, men den här lagen passar onekligen in som en bra bild på Jesus Kristus som frivilligt tog på sig största tänkbara straff på träkorset pga våra synder som förtjänar döden. Som om han vore den störste av alla syndare. I stället för att människorna måste dö pga den förbannelse som lagöverträdelser leder till, så tog Jesus denna förbannelse på sig själv – på så sätt att han dog som ett syndoffer på korset för våra synder (endast på det sättet är hans död ställföreträdande). Men inte på så sätt att vår synd drabbade honom, eller att han i stället för oss tog det straffet som vi skulle ha. Det var aldrig tänkt att vårt straff skulle vara korsfästelse, men snarare evig död i helvetet.

För att vi skulle slippa att vara föremål för en förbannelse och ett välförtjänt straff så tog Jesus bort skulderna genom att dö för oss. Att Jesus dog på samma sätt som den värsta förbrytaren betyder alltså inte att han var kriminell (eller blev kriminell under straff), utan att straffet var detsamma som för en förbrytare.

Sonens död var helt enligt Faderns vilja, så det fanns alltså inga skäl för Fadern att separera sig själv från sonen på minsta vis eller låta sin vrede drabba honom. Guds vrede uttöms endast över lagöverträdare, och det har Jesus aldrig varit. Jesus offer var verkligen väldoftande inför Gud Fader.

“The passage should never be so interpreted as to leave the impression that he was in any conceivable sense the object of the divine displeasure. —-Jesus was not guilty in any proper sense of the word. —His sufferings were in the place of the penalty, not the penalty itself. They were a substitution for the penalty, and were, therefore, strictly and properly vicarious, and were not the identical sufferings which the sinner would himself have endured.”

“Jesus was not sinful, or a sinner, in any sense. He did not so take human guilt upon him, that the words sinful and sinner could with any propriety be applied to him. They are not applied to him any way in the Bible; but there the language is undeviating. It is that in all senses he was holy and undefiled. And yet language is often used on this subject which is horrible and only a little short of blasphemy, as if he was guilty, and as if he was even the greatest sinner in the universe.”

/Albert Barnes

“Redeem” eller “friköpa” (satt fri)

Gal. 3:13 innehåller ordet “friköpte” och det förekommer även i Gal. 4:5, Ef. 5:16 och Kol. 4:5. På engelska, såsom i KJV, används ordet “redeemed”. Det här med att köpa, friköpa och betala kan vara luriga begrepp när man använder dem teologiskt eftersom man kan associera till fel saker, men det går förstås också att förstå orden rätt i sitt sammanhang. “Redeem” (friköpa) kommer här från det grekiska ἐξαγοράζω (exagorazó, Strong’s 1805) med betydelsen av att lösa ut eller köpa ut såsom med betydelsen av att rädda från att gå förlorad. I KJV är just redeem eller ransom vanliga översättningar, och fördelen med de orden är att man inte måste associera till pengar, skuldbetalningar eller köp av varor (som är starkt kopplade till s.k. “försoningsläran” som myntades av Anselm av Canterbury). En uppförsbacke när man diskuterar Jesu korsfästelse är att vi kanske tolkar begrepp på olika sätt (såsom “försoningsläran”, eller “ställföreträdande död”), så ett förtydligande resonemang hur man menar kan onekligen hjälpa. Dessutom så kan översättningar till eller från engelska trassla till det ytterligare då samma begrepp uppfattas på ett annat sätt på det andra språket.

Man skulle kunna säga att Jesu död handlar om att han befriade oss från bördan av att behöva fortsätta att befinna oss under Mose lag – på bekostnad av hans död. Det pris som Jesus Kristus betalade för att ge oss möjlighet till evigt liv var sin egen smärtsamma död på Golgata. Att offra sitt eget liv är onekligen ett högt pris att betala. Notera noga att detta inte innebär att Jesus betalade en skuld, utan snarare TOG BORT en skuld. Man skulle kunna jämföra det pris som Jesus betalade med soldater som betalar ett högt pris för sitt land när de försvarar det under krig och kanske skadas eller t o m dör i sin kamp. Inga pengatransaktioner krävs för att “betala ett högt pris” på detta sätt. Det är snarare OFFRET som åsyftas.

Om någon har förstört eller haft bort en annan persons ägodel så känns de naturliga alternativen som att den drabbade antingen kräver betalning/ersättning för den skadade ägodelen, eller att han/hon förlåter + stryker skulden. Att både kräva full betalning samtidigt som man menar att man generöst stryker skulden är motsägelsefullt. Det är helt bakvänt att lova “när du betalat värdet till fullo så förlåter jag dig och stryker skulden”. Det är antingen eller. Läs gärna liknelsen i Matt. 18:23-35, där en Kung först RADERADE en tjänares skulder (det var alltså ingen annan som betalade dem) men där tjänaren åter fick skulderna tillbaka pga att han vägrade att förlåta en annan persons skulder. Notera att i liknelsen är förlåta detsamma som att stryka skulder. Det kan handla om skulder i pengar, men även överträdelser/handlingar som någon gjort mot en annan.

Det är viktigt att befria sig från tankarna att det skulle handla om att betala en skuld eller att associera till banktransaktioner, för om vi måste tänka i banorna av en skuldbetalning så tvingas vi även att erkänna att en betald skuld är just en 100% betald skuld. Betalt är betalt! Om jag har en skuld och någon träder in och betalar denna skuld åt mig så måste den betraktas som betald. Om våra synder blev betalda för 2000 år sedan när Jesus dog på korset, så leder det till att våra synder är betalda redan innan vi utför dem, samt att vi har en “license to sin”. Då hamnar farligt nära Satans lögn “Ingalunda skall ni dö”. Läs gärna mer i denna artikel och denna.

Att FÖRLÅTA handlar om att man hoppar över att utkräva straff eller betalning/ersättning för en skuld – Man UTRADERAR/STRYKER den helt enkelt!

Jesus Kristus offrade sitt liv för oss så att straffet för våra synder skulle kunna bli strukna (friköpta) OM vi omvänder oss och tror. Våra synder tar inte en extrasväng in i Jesu kropp innan de tas bort. Han behöver inte bokstavligt få dem på sig eller i sig. Synda är något man gör och ingenting som kan överflyttas till någon annans kropp. Jesus dog för att våra synder skulle raderas – vilket kan ske om vi omvänder oss och tror. Antingen så förlåter och stryker Gud våra tidigare skulder (definitivt inte våra framtida), eller också utkräver han straff och/eller full betalning för våra skulder.

Joh. 1:29 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: “Se Guds lamm, som TAR BORT världens synd.

Straffet för våra synder anses vara evig separation från Gud och helvete. Tog Jesus det straffet på sig och i stället för oss? Nej, eftersom vi fortfarande riskerar Guds vrede och helvetet för våra synder. Att predika “Jesus tog straffet för våra synder, och han betalade vår skuld”, skulle kunna missförstås och missbrukas. En ateist skulle kunna håna begreppen och säga “Så bra att Jesus tog straffet för mina synder! Då är jag ju fria att synda! Har han betalt för mina skulder så är de väl helt betalda för alltid? Betalt är betalt! Ingen betalar en faktura två gånger!”.

Jesus “bar” våra synder symboliskt på sina axlar då han dog en ställföreträdande död. Gud föredrar lydnad snarare än offer (1 Sam. 15:22; Ps. 51:16-17) Matt. 9:13; 12:7), och ett offer som inte är kombinerat med ett omvänt hjärta frälser inte. Jesus tog heller inte Guds vrede i stället för oss (som om Gud skulle ha behov att utspy vrede över folk för att kunna förlåta). Guds vrede fortsätter att drabba den som syndar, och kristna är inte undantagna (Lukas 21:23; Jn. 3:36; Rom. 1:18). Gud vänder inte bort från sin vrede förrän syndaren vänder bort från sin synd. Jesus dog för att vi ska kunna slippa den välförtjänta vreden, men på villkor av omvändelse. Guds vrede kan “passera oss” (hoppa över oss) på vissa villkor, eftersom Jesus är vårt Passover-lamm (1 Kor. 5:7).

Kanske missförstånd angående betydelsen av Jesu död delvis kommer från Luther, som uttryckt sig väldigt olyckligt:

Martin Luther:

“And this, no doubt, all the prophets did foresee in spirit, than Christ should become the greatest transgressor, murderer, adulterer, thief, rebel, and blasphemer, that ever was OR could be in the world. For he being made a sacrifice for the sins of the whole world is not now an innocent person and without sins; is not now the Son of God, born of the Virgin Mary; but a sinner which hath and carrieth the sin of Paul, who was a blasphemer, an oppressor, and a persecutor; of Peter, which denied Christ; of David, which was an adulterer, a murderer, and caused the Gentiles to blaspheme the name of the Lord; and, briefly, which hath and beareth all the sins of all people in his body: not that he himself committed them, but for that he received them, being committed or done of us, and laid them upon his own body, that he might make satisfaction for them with his own blood./ Luther on the Galatians, Galatians 3:13. (pp. 213-215. London edition, 1838).

Låt inte BEDRA er eller lura er – synd leder alltjämt till döden enligt Bibeln

Feb4

Från reformert håll, såsom från Martin Luther och John Kalvin, så kan vi höra begrepp som “simul iustus et peccator” vilket är latin och betyder “samtidigt rättfärdig och syndare“. Luther lär ha myntat begreppet, men även Augustinus före honom hade liknande uttryck och tankegångar. Jag kan tänka mig att djävulen gör kullerbyttor av fröjd när han hör människor sprida sådana läror, eftersom det var just en sådan idé han framförde till rättfärdiga Eva i Eden när han övertalade henne att “Ni skall visst inte dö!“. Djävulen fick alltså Eva att tro att hon hade råd med att synda (vara olydig mot Gud) eftersom detta inte skulle leda till några allvarliga konsekvenser såsom DÖD. Hon gick på lögnen.

Denna lögn borde vara lätt att slå hål på eftersom vi vet varifrån orden kommer (Satan), men ändå fortsätter denna lögn att sprida sig i kristna sammanhang. Det kan handla om förrädiska läror såsom “det saliga bytet” (också från Luther), att Gud inte ser vår synd utan endast Jesu blod, att Gud älskar oss precis som vi är bara vi känner skam för vår synd och ber en daglig “Fader Vår”, att vi alla är syndare från vaggan till graven och alltid är smutsiga trasor, etc. Kort och gott läran om att det är helt naturligt för kristna att synda, och helt onaturligt för kristna att inte synda. Vi kanske inte förstår vilken björntjänst vi ger en människa som är mitt i en pågående synd (kanske äktenskapsbrott i kombination med lögn) om vi dunkar honom/henne i ryggen och tröstande säger “Det som du gjort är helt naturligt även för kristna. Våra synder kanske ser olika ut sinsimellan, men alla är vi syndare och ingen är fullkomlig eller bättre än någon annan”. Vi kanske får för oss att det är gudfruktigt att kalla benämna oss själva som stackars arma syndare, när vi i stället borde sträcka på oss och kalla oss heliga människor som mäktar med att bära våra kors i seger. En herde borde aldrig övertyga sina får om att de borde glömma det där med att kunna vara lydiga och trogna.

Ofta kan det handla om att vi vill så väl inför våra medmänniskor, och att vi vill vara förmedlare av goda nyheter i stället för dåliga nyheter. Men är det verkligen kärleksfullt att locka människor att känna trygghet i sin synd, och att övertyga svaga individer om att Jesu kors är jättelätt att bära – ja faktiskt fjäderlätt – eftersom vi alltid kan tillräkna oss Jesu rättfärdighet om vi tycker det är alltför besvärligt att upphöra med vår egen synd?

Om vi däremot ser begreppet “simul iustus et peccator” som en andlig kamp i människan, där Anden drar åt ett håll och köttet åt ett annat håll, så handlar det inte om att en människa kan vara rättfärdig på samma gång som hon syndar. Att frestas pga sina begär är inte synd i sig självt, men däremot att ge in för dessa frestelser och faktiskt bruka sina lemmar för att synda (eller att på allvar planera för synd som man ämnar göra). Detta vet vi eftersom Jesus frestades i allt liksom vi, och enligt Jakob så kommer begär före frestelser. Om det är denna kamp som man har i åtankarna med begreppet så är begreppet helt missvisande och därför olämpligt att använda. Själva kampen är ingen synd, bara vi inte syndar. Gud skulle aldrig någonsin se en människa som rättfärdig om hon samtidigt har synd i sitt liv, utan Gud förväntar sig snarare att vi ska vara honom trogna. Gud säger själv från sin tron att synder orsakar evig död, och han gör inga undantag för de som tror på honom eller för de som tror att de kan åka snålskjuts på Jesus och hans rättfärdiga liv. “Otroende” är här en synd bland andra:

Rev. 21:8 Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.

och om vem som kommer in i det nya Jerusalem:

Rev. 21:27 Aldrig någonsin skall något orent komma in i den, och inte heller någon som handlar skändligt och lögnaktigt, utan endast de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet.

Den goda nyheten är att blodröda synder kan bli snövita om vi har ett sant omvänt och ödmjukt hjärta! Den andra goda nyheten är att vi har fått den helige Ande som hjälpare i våra liv! Vi har fått all kraft vi behöver att slippa vara slavar under synden.

Låt inte bedra er! Satan ljuger som säger att synd inte leder till döden.

Bibeln har flera verser där vi uppmanas av Jesus, Paulus och de andra av Bibelns författare att inte låta lura oss vad gäller det här med synd och orättfärdighet. Vi varnas så enträget pga ämnets stora allvar. Det som står på spel vid orättfärdighet är nämligen inte reducerade gåvor i himlen utan det handlar om våra själar – andligt liv eller andlig död.

Därför ska vi aldrig uppmuntra varandra med sagan om att allt står väl till trots vår synd. Vi bör hellre uppmuntra varandra med löftet att vi kan få total seger över synden, och att synden inte måste ha makt över oss. Vi behöver inte vänta tills Döden kommer och räddar oss från synd, utan vi kan leva i total seger utan någon förödmjukande synd här och nu. Guds nåd hjälper oss att leva rent, och detta är den sanna nåden. Den falska nåden lär att nåden är ett slags skynke vi kan dra över oss för att dölja vår synd från Gud, som ljuger för sig själv när han kallar oss rättfärdiga trots att han vet att vi lever orättfärdigt. Låt oss ha dessa ord i minnet:

Jak. 5:19 Mina bröder, om någon bland er kommer bort från sanningen och någon för honom tillbaka,20 så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från DÖDEN och överskyler många synder.

Titus 2:11 Ty Guds NÅD har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som NU är,

Bibeln varnar om laglösheten som ska öka under den sista tiden, och om vi lär varandra att det inte är någon fara på taket om vi syndar och om lyder två herrar, så lockar vi varandra att ha kvar synden i våra liv. För vad kan hända om vi fått en brandförsäkring? Här kommer en del verser som ber oss att inte låta lura oss. Låt ingen få dig att tro att du kan var en frälst syndare!

1 Kor 6:9 Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? BEDRA INTE ER SJÄLVA! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. 11 Sådana VAR en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.

Gal 6:7 BEDRA INTE ER SJÄLVA. Gud bedrar man inte: det människan sår skall hon också skörda. 8 Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda UNDERGÅNG, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda EVIGT LIV. 9 Låt oss inte tröttna på att göra gott. Ty när tiden är inne får vi skörda, OM vi inte ger upp.

Ef. 5:3 Men otukt och allt slags orenhet eller girighet skall inte ens nämnas bland er, det anstår inte de heliga.4 Inte heller passar sig fräckt och oförnuftigt prat eller tvetydigt skämt. Tacka i stället Gud. 5 Ni skall veta att ingen otuktig eller oren eller girig – en sådan är en avgudadyrkare – skall ärva Kristi och Guds rike. 6 LÅT INGEN BEDRA ER med tomt prat. Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn. 7 Ha därför ingenting med dem att göra.8 Ni var en gång mörker, men nu är ni ljus i Herren. Vandra då som ljusets barn. 9 Ty ljusets frukt består i allt vad godhet, rättfärdighet och sanning heter.

1 Kor. 3:16 Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? 17 Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Guds tempel är heligt, och det templet är ni.18 BEDRA INTE ER SJÄLVA. Om någon bland er tycker att han är vis i den här världen, måste han bli en dåre för att bli vis.

Jak. 1:12 Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han har bestått sitt prov skall han få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom. 13 Ingen som frestas skall säga: “Det är Gud som frestar mig.” Ty Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon. 14 Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. 15 När så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död. 16 BEDRA INTE ER SJÄLVA, mina älskade bröder.

Jak. 1:21 Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta ödmjukt emot ordet, som är inplanterat i er och som har makt att frälsa era själar.22 Var ordets görare, inte bara dess hörare, ANNARS BEDRAR NI ER SJÄLVA. 23 Om någon är ordets hörare och inte dess görare, liknar han en man som betraktar sitt ansikte i en spegel, 24 och när han har sett sig själv i den, går han sin väg och glömmer genast hur han såg ut. 25 Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag och blir kvar i den och inte är en glömsk hörare utan en verklig görare, han blir salig i sin gärning.26 Om någon menar sig tjäna Gud men inte tyglar sin tunga utan BEDRAR SITT HJÄRTA, så är hans gudstjänst ingenting värd.

Hebr. 3:12 Bröder, se till att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta, så att han avfaller från levande Gud. 13 Uppmuntra varandra i stället varje dag, så länge det heter i dag, så att ingen av er förhärdas genom SYNDENS MAKT ATT BEDRA. 14 Ty vi är Kristi vänner, OM vi ända till slutet stadigt håller fast vid vår första tillförsikt. 15 Det heter: I dag, om ni hör hans röst, så förhärda inte era hjärtan som när era fäder väckte min förbittring.

Rom 16:17 Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem. 18 Ty sådana tjänar inte vår Herre Kristus utan sin egen buk, och med milda ord och vackert tal BEDRAR de godtrogna människor. 19 Er lydnad är ju känd av alla. Därför gläder jag mig över er, men jag vill att ni skall vara förståndiga i fråga om det goda och oskyldiga i fråga om det onda.

2 Thess. 2:9 Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under 10 och med all slags orättfärdighet som BEDRAR dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta.11 Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen 12 och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av ORÄTTFÄRDIGHETEN.

2 Tim. 3:12 Så kommer också alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att förföljas. 13 Men onda människor och bedragare skall göra framsteg – till det sämre. DE BEDRAR och blir själva bedragna.

Ef. 4:22 Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som GÅR UNDER, BEDRAGEN av sina begär, 23 och ni förnyas nu till ande och sinne. 24 Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet.25 Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra, vi är ju varandras lemmar. 26 Grips ni av vrede, så synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede 27 och ge inte djävulen något tillfälle.

Kol. 2:4 Detta säger jag för att ingen skall bedra er genom bestickande ord. —8 SE TILL att ingen rövar bort er med sin tomma och bedrägliga filosofi, byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus.

Titus 2:[insättning av äldste] 6 En sådan skall vara oförvitlig, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara ostyriga eller uppstudsiga.7 Församlingsledaren skall som en Guds förvaltare vara oförvitlig. Han skall inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, 8 utan gästfri, godhjärtad och förståndig, pålitlig, gudfruktig och behärskad. 9 Han skall hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han genom en sund undervisning kan uppmuntra andra och vederlägga motståndarna. 10 Ty särskilt bland de omskurna finns det många orosstiftare, pratmakare och BEDRAGARE. 11 Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.

Ord. 12:5 De rättfärdigas tankar är rätta, de ogudaktigas råd bedrar.

Det är djävulen som bedrar oss, men vi kan i stället välja att följa Anden. Det är givetvis lättare om vi har en regelbunden kontakt med Gud i form av böner, lovsång och goda gärningar.

Upp. 20:3 Sedan kastade ängeln honom i avgrunden, stängde till den och förseglade den över honom, för att han inte längre skulle BEDRA folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för en kort tid.

1 Mos. 3:4 Då sade ormen till kvinnan: “Ni skall visst inte dö!

TRONS LYDNAD är att lyda Gud i tro

Jun20

Det står om trons lydnad på ett par ställen i Bibeln, och det handlar helt enkelt om att tro på skaparen och lyda honom genom att leva heligt. Sen kan vi också ha olika mått av tro vad gäller vår förmåga/vilja att tro på exempelvis mirakel och helande, men även det går att arbeta upp genom att leva nära Gud. Genom erfarenheter så kan denna tro (på Andens kraft) stärkas, och där har vi kommit olika långt. Vi kan be för varandra att vi kommer längre.

1) Rom. 1:5 Genom honom har vi fått nåd och apostlaämbete för att bland alla hednafolk föra människor till TRONS LYDNAD för hans namns skull.

Andra folkgrupper var tydligen bekanta med de kristna romarnas stora tro

8 Först och främst tackar jag min Gud genom Jesus Kristus för er alla, därför att man i hela världen förkunnar er tro.

Paulus säger att man förtjänar döden om man lever sina liv genom att visa orättfärdighet, ondska, girighet, elakhet, är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja, skvallrar, förtalar, hatar Gud, brukar våld, skrävlar, skryter, tänker ut allt ont, inte lyder sina föräldrar, är oförståndiga, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa och som samtycker med att även andra kristna lever så. Det finns många kristna som predikar en slags “frälst i din synd-budskap”, som ofta blandas med fagert tal för att lura fler. Det finns vissa andliga risker så fort man hör predikanter lära ut “Gud vill INTE att du syndar, MEN….”, och så fortsätter man att lägga ut texten genom att förklara varför ingen kan sluta synda, hur Jesus kan vara rättfärdig i stället för oss, hur våra synder är förlåtna redan innan vi gör dem, hur arvsynden gör att vi syndar av nödvändighet, hur köttet är syndigt i sig självt, hur Gud endast ser Jesu blod när han ser på oss, etc. Jesus har inte tagit Guds vrede på korset, för vi kan fortfarande riskera Guds vrede om vi väljer att leva orättfärdigt.

18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem. 20 Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.21 Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. 22 De påstod att de var visa, men de blev dårar. 23 De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 24 Därför utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar. 25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen.— 29 De har blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 30 De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter och tänker ut allt ont. De lyder inte sina föräldrar, 31 är oförståndiga och trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. 32 Sådant gör de, fastän de mycket väl känner till Guds rättvisa dom, att de som handlar så är värda döden. Ja, de samtycker också till att andra gör det.

2) Romarbrevet 16:26 men nu har uppenbarats och genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning gjorts känd, för att alla folk skall föras till TRONS LYDNAD

Uppenbarligen var de kristna i Rom kända för sin lydnad, men Paulus fortsatte att uppmuntra dem att ge akt på dem som vållar splittring genom obibliska läror. Det finns människor som bekänner sig som kristna, och som har milda ord och vackert tal, men som ändå lurar människor att tro på falska doktriner. Lydnad innebär att vara trogen Jesu lära, och det är skriften som ska rätta oss och som vi ska bli korrigerade av. Vi ska inte sätta vår tro på dödliga människor, även om de låter ödmjuka. Om vi är allt för “snälla” och villiga att kompromissa genom att ställa människor i talarstolen trots att de blandar sanning med missförstånd och obibiska läror, så kan det leda till att fler börjar tro på falska läror – som de måste rädda genom ännu fler falska läror som bygger på de första. Paulus vill att romarna ska vara helt oskyldiga i fråga om det onda, och genom evangeliet så kan fler människor föras till trons lydnad.

17 Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem. 18 Ty sådana tjänar inte vår Herre Kristus utan sin egen buk, och med milda ord och vackert tal bedrar de godtrogna människor. 19 Er LYDNAD är ju känd av alla. Därför gläder jag mig över er, men jag vill att ni skall vara förståndiga i fråga om det goda och oskyldiga i fråga om det onda. .—25 Honom som förmår styrka er genom mitt evangelium, min förkunnelse om Jesus Kristus, enligt den avslöjade hemlighet som under oändliga tider har varit dold 26 men nu har uppenbarats och genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning gjorts känd, för att alla folk skall föras till trons lydnad

Även demonerna tror att Jesus är Messias och Guds son, men frälsning ges till de som lyder Jesus.

Hebr. 5:9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom

Paulus valde att inte vara olydig mot den synen som han fick från himlen, när han mötte Jesus på vägen till Damaskus. Det Jesus ville att han skulle göra var att predika om tro, och omvändelse till hedningarna, för att de skulle vända sig från mörker till ljus och därmed få syndernas förlåtelse och en plats i hans rike. Paulus var hörsam och predikade verkligen det Jesus ville. Paulus predikade om behovet av ånger, omvändelse och att fortsätta att leva sina liv genom att göra goda gärningar som ju hör till omvändelsen. Omvändelse innebär att ångra sina synder och leva ett rent liv.

Apg. 26:16 Men stig upp och stå på fötterna! Ty jag har visat mig för dig för att utse dig till tjänare och vittne, både till vad du har sett och till det jag kommer att visa dig, 17 när jag räddar dig undan ditt eget folk och undan hedningarna. Till dem sänder jag dig, 18 för att du skall öppna deras ögon, så att de vänder sig från mörker till ljus, från Satans makt till Gud. Så skall ni genom tron på mig få syndernas förlåtelse och arvslott bland dem som är helgade.19 Därför, konung Agrippa, blev jag inte olydig mot den himmelska synen, 20 utan jag har predikat först i Damaskus och i Jerusalem och hela Judeen och sedan ute bland hedningarna, att de skall ångra sig och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen.

Förväntar sig Gud enligt Bibeln att vi ska lyda hans lagar, eller är de för svåra?

Apr30

Gud verkar se det som en självklarhet att vi har förmåga att lyda hans bud – både vad gäller Mose lag (under den tid som den gällde) och vad gäller buden som gällde innan Mose lag trädde i kraft, samt även efteråt i det nya förbundets tid som vi lever i nu. Det låter heller inte särskilt logiskt för Gud att ge människor lagar som han mycket väl vet att de aldrig i livet klarar att lyda, och framför allt vore det ologiskt att rent av elakt att mena att människor förtjänar ett straff för något som är utanför deras egen kontroll och förmåga. Inte ens en ateistisk förälder skulle anse att han/hon har rätt att klandra en ett-åring för att inte ha städat sitt rum, eftersom en sådan syssla ligger utanför en ettårings kapacitet.

Om vi däremot kunde/kan lyda Guds bud och ändå valt att inte alltid göra det, så är vi helt klart skyldiga lagöverträdare och inser förmodligen också att vi inte kan komma in i hans framtida rike på egna meriter eller för att vi förtjänar det.

Det Gamla Testamentet och förmåga till lydnad

Även i det Gamla Testamentet fanns förstås chansen att blir förlåten genom att bekänna sina synder, omvända sig och därmed bli renad från sin gamla synd. Djuroffersystemet var gällande i och med Mose lag, men den kom senare att bli ett avslutat kapitel tack vare Jesu slutgiltiga offer på korset.

Gud uttryckte tidigt att vi kan råda över synden. Påbuden nedan uttryckte Gud långt innan Mose lag existerade:

1 Mos. 4:7 Är det inte så att om du gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men om du inte gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men DU SKALL RÅDA ÖVER DEN.“

1 Mos. 26:5 därför att Abraham har lyssnat till mina ord och hållit vad jag har bjudit honom hålla, mina bud, mina stadgar och mina lagar. (1917)

Gud säger att hans folk ska hålla hans stadgar och lagar noggrant, vilket är viktigt eftersom de får LEVA om de gör så. “Den människa som följer dem skall leva genom dem” låter som Gud verkligen menar att det finns sådana människor. Annars får ju ingen leva.

3 Mos. 18:⁴Mina domslut skall ni följa och MINA STADGAR SKALL NI HANDLA NOGGRANT EFTER. Jag är Herren, er Gud.⁵JA, NI SKALL HÅLLA FAST VID MINA STADGAR OCH LAGAR, ty den människa som följer dem skall LEVA genom dem. Jag är Herren.

⁵So you shall keep My statutes and My judgments, by which a man may live if he does them; I am the Lord. (NASB)

⁵You are to observe my laws and rulings; if a person does them, he will have life through them; I am Adonai. (Complete Jewish Bible)

Hes. 20:11 Jag gav dem mina stadgar och kungjorde för dem mina föreskrifter. Den människa som följer dem skall också leva genom dem. — 13 Men Israels hus var upproriskt mot mig i öknen. De följde inte mina stadgar utan föraktade mina föreskrifter, TROTS ATT DEN MÄNNISKA SOM HANDLAR EFTER DEM SKALL LEVA GENOM DEM. De vanhelgade svårt mina sabbater. Då tänkte jag utgjuta min förbittring över dem i öknen för att förgöra dem. — 19 Jag, Herren, är er Gud. Vandra efter mina stadgar och håll mina föreskrifter och följ dem. —21 Men deras barn var upproriska mot mig. De vandrade inte efter mina stadgar och höll inte mina föreskrifter, så att de följde dem, trots att den människa som handlar efter dem skall leva genom dem. De vanhelgade också mina sabbater. Då tänkte jag utgjuta min förbittring över dem och tömma min vrede över dem i öknen.

Neh. 9:29 Du förmanade dem för att föra dem tillbaka till din undervisning. Men de var övermodiga och lyssnade inte på dina bud utan syndade mot dina föreskrifter, fastän den människa som håller dem får leva genom dem. De var envisa och hårdnackade och vägrade lyssna.

Om hans folk bara skulle lyda alla hans bud, så skulle det gå dem väl.

5 Mos. 15:⁴Men ingen fattig borde finnas hos dig, ty Herren skall rikligen välsigna dig i det land som Herren, din Gud, ger dig till besittning som din arvedel, ⁵om du endast lyder Herrens, din Guds, röst, så att du håller fast vid alla dessa bud, som jag i dag ger dig, och följer dem.

Om Guds folk inte lyder hans bud så vilar t o m en förbannelse över dem. Alla ord i lagen måste följas, säger Herren.

5 Mos. 27:1 Mose och de äldste i Israel gav folket denna befallning: “Håll alla de bud som jag i dag ger er.— ¹⁰Du skall lyda Herrens, din Guds, röst och hålla hans bud och stadgar som jag i dag ger dig.”—²⁶Förbannad är den som inte upprätthåller alla ord i denna lag genom att följa dem. Och allt folket skall säga: “Amen.”

Jer. 11:²“Hör detta förbunds ord och säg till Juda män och Jerusalems invånare. ³Säg till dem: Så säger Herren, Israels Gud: Förbannad är den man som inte lyder detta förbunds ord, ⁴som jag ålade era fäder på den dag då jag förde dem ut ur Egyptens land, denna smältugn. Jag sade: Hör min röst och gör allt som jag har befallt, så skall ni vara mitt folk och jag skall vara er Gud.—–⁶Herren sade till mig: “Ropa ut allt detta i Juda städer och på Jerusalems gator. Säg: Hör detta förbunds ord och handla efter dem.

Gud säger att hans folk inte ska vika av vare sig till höger eller vänster från något av hans bud.

5 Mos. 28:1 Om du lyssnar till Herrens, din Guds, röst, genom att noggrant följa alla hans bud som jag i dag ger dig, så skall Herren, din Gud, upphöja dig över alla folk på jorden.—¹³Herren skall göra dig till huvud och inte till svans. Du skall endast vara över och aldrig vara under, om du lyssnar till Herrens, din Guds, bud som jag i dag ger dig för att du skall hålla och följa dem. ¹⁴Vik inte av, vare sig till höger eller vänster, från något av alla de bud som jag i dag ger er, så att du följer andra gudar och tjänar dem.¹⁵Men om du inte lyder Herrens, din Guds, röst och inte håller fast vid och följer alla hans bud och stadgar som jag i dag ger dig, så skall alla dessa förbannelser komma över dig och nå fram till dig:—⁴⁵Alla dessa förbannelser skall komma över dig och förfölja dig och träffa dig till dess att du går under, därför att du inte lyssnade till Herrens, din Guds, röst och inte höll de bud och stadgar som han gav dig.—-⁵⁸Om du inte noggrant följer alla ord i denna lag som är skrivna i denna bok, så att du fruktar detta härliga och fruktansvärda namn ” Herren,din Gud”

5 Mos. 12:VAR NOGA MED ATT LYDA ALLA DESSA BUD som jag ger dig, för att det till evig tid må gå dig väl och dina barn efter dig, när du gör det som är gott och rätt i Herrens, din Guds, ögon.

Gud säger att hans folk ska lyda hans bud “av allt ditt hjärta och av all din själ i ALLA stycken! Det finns ingenting som säger att han menar att de inte KAN utföra det han ber om. Tvärt om säger Gud uttryckligen att de bud som han ger INTE är för svåra att hålla! Han säger även “ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, SÅ ATT DU KAN GÖRA DÄREFTER”. Gud beordrar faktiskt hans folk att älska honom av hela sitt hjärta och hela sin själ genom att hålla alla hans bud.

5 Mos. 30:2 och du så vänder åter till HERREN, din Gud, och hör hans röst, du med dina barn, AV ALLT DITT HJÄRTA OCH AV ALL DIN SJÄL, i alla stycken såsom jag i dag bjuder dig 3då skall HERREN, din Gud, åter upprätta dig och förbarma sig över dig–-10när du hör HERRENS, din Guds, röst, så att du håller hans bud och stadgar, det som är skrivet i denna lagbok, och när du vänder åter till HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ.11Ty DET BUD SOM JAG I DAG GIVER DIG ÄR DIG ICKE FÖR SVÅRT och är icke långt borta.—14Nej, ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, SÅ ATT DU KAN GÖRA DÄREFTER.15Se, jag förelägger dig i dag livet och vad gott är, döden och vad ont är,16då jag nu i dag bjuder dig (COMMAND YOU, KJV) att älska HERREN, din Gud, att vandra på hans vägar och HÅLLA HANS BUD och stadgar och rätter, för att du må leva och föröka dig, och för att HERREN, din Gud, må välsigna dig i det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning. (1917)

Det Nya Testamentet om kapacitet till lydnad

Även i det nya testamentet verkar Jesus och hans apostlar ta det för givet att man kan lyda hans bud. Det blir för långt att ta med alla verser.

Jesus upprepar det gamla testamentets viktigaste bud; att älska Gud av hela sitt hjärta, hela sin själ, hela sitt förstånd och av hela sin kraft – samt sin nästa som sig själv. Han verkar inte tro att det är omöjligt för oss att lyda detta, och inte heller att det inte är någon större fara om vi inte alltid lyder eftersom han själv skulle komma att lyda buden åt oss så att vi kan slippa (som en del kristna felaktigt tror). Jesus verkar bekräfta att denne vise man faktiskt var nära Guds rike just för att han insett hur viktigt det är att förstå dessa bud och att också leva efter dem.

Markus 12:29 Jesus svarade: “Det största är detta: Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en, 30 och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. 31 Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. Inget annat bud är större än dessa.” 32 Den skriftlärde sade: “Du har rätt, Mästare, det är sant som du säger. Han är en, och det finns ingen annan än han. 33 Och att älska honom av hela sitt hjärta och av hela sitt förstånd och av hela sin kraft och att älska sin nästa som sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer.” 34 När Jesus hörde att mannen hade svarat förståndigt, sade han till honom: “Du är inte långt från Guds rike.” Sedan vågade ingen fråga honom längre.

Jesus uttrycker sig med “den som håller dem (buden)…”, vilket innebär att han tror att det faktiskt finns folk som håller hans bud. De som håller hans bud och även lär andra att hålla dem, han ska kallas stor i himlen. Men Jesus säger också att om vår rättfärdighet inte går UTÖVER de skriftlärdas så ska vi inte ens komma in i himmelriket. Vi vet att några en dag ska komma in i Guds rike, och det innebär att det finns några som faktiskt håller buden, lär andra att göra likadant och som har en rättfärdighet som går långt över de skriftlärdas. Det står inte att Jesus kan täcka upp där det brister och vara rättfärdig åt andra. Det är VÅR rättfärdighet (vår lydnad) som avgör om vi platsar i Guds rike, men självfallet måste vi först bli renade i Jesu blod vilket vi inte kan åstadkomma själva.

Matt. 5:19 Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men DEN SOM HÅLLER DEM OCH LÄR MÄNNISKORNA DEM, han skall kallas STOR i himmelriket. 20 Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt UTÖVER de skriftlärdas och fariseernas, SKALL NI INTE KOMMA IN I HIMMELRIKET.

Vi är tänkta att helgas genom Anden så att vi lyder. Det betyder att vi har fått all kraft som behövs för lydnad, och sedan är det förstås upp till oss att välja den vägen eller ej. Misslyckas vi så beror det inte på att vi inte kunde, utan för att vi inte ville.

1 Pet. 1:2 Ni är av Gud, Fadern, förutbestämda till att helgas genom Anden, så att ni lyder och blir bestänkta med Jesu Kristi blod. Må nåd och frid i allt rikligare mått komma er till del.

Petrus säger till sina läsare att de renat sina själar genom att lyda sanningen, och att de verkligen älskar varandra uppriktigt. Han hoppas också att de ska fortsätta att uthålligt vandra med rena hjärtan. Syndar vi så har vi inte rena hjärtan, men det verkar här som att Petrus verkligen menar att det finns folk som verkligen handlat helt enligt Guds vilja och hållit sig själva rena. Petrus anser att lydnad av Guds evangelium är oerhört viktigt, och därför borde han anse att det också är möjligt för oss att verkligen kunna göra det.

1 Pet. 1:22 Ni har renat era själar genom att LYDA sanningen, så att ni älskar varandra uppriktigt som bröder. Älska då varandra uthålligt av rent hjärta.

1 Pet. 4:17 Ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium?

Jämför gärna med dessa verser om ett rent och uppriktigt hjärta:

1 Tim. 1:5 Vad all förmaning syftar till är KÄRLEK AV ETT RENT HJÄRTA, AV ETT GOTT SAMVETE och av en uppriktig tro.

1 Tim. 6:¹³Inför Gud, som giver liv åt allt, och inför Kristus Jesus, som under Pontius Pilatus vittnade med den goda bekännelsen, manar jag dig¹⁴att, själv UTAN FLÄCK och tadel, HÅLLA VAD JAG HAR BJUDIT, intill vår Herres, Jesu Kristi, uppenbarelse (1917)

(1 Tim. 6:¹⁴That thou keep this commandment WITHOUT SPOT, UNREBUKABLE, until the appearing of our Lord Jesus Christ – KJV)

2 Tim. 2:22 Flee also youthful lusts: but follow righteousness, faith, charity, peace, with them that CALL ON THE LORD OUT OF A PURE HEART. (KJV)

Apg. 8:²¹Du har inte någon del eller lott i den här saken, EFTERSOM DITT HJÄRTA INTE ÄR UPPRIKTIGT INFÖR GUD. ²²Vänd dig därför bort från din ondska och be till Herren. KANSKE SKALL HAN FÖRLÅTA DIG VAD DU TÄNKER I DITT HJÄRTA.

Hebr. 10:22 Låt oss därför MED UPPRIKTIGT HJÄRTA gå fram i full trosvisshet, MED ETT HJÄRTA SOM ÄR RENAT FRÅN ETT ONT SAMVETE och med en kropp som är badad i rent vatten.

Ps. 24:4 Den som har oskyldiga händer och RENT HJÄRTA, den som inte vänder sin själ till lögn och inte svär falskt.

Matt. 5:8 Saliga är de RENHJÄRTADE, de skall se Gud.

Matt. 23:26 Du blinde farisé, GÖR FÖRST INSIDAN AV BÄGAREN REN, så blir också utsidan ren.

Johannes verkar mena att vi verkligen kan lyda sanningen, och då kommer vi också till ljuset eftersom vi inte har något att dölja eller skämmas för. Gud kan se rakt in i våra hjärtan och inte se någon smuts. Johannes säger också att den som inte lyder sonen (och Jesus sa “synda inte mer”) ska inte se LIVET utan Guds vrede blir kvar över honom. Om man är utsatt för Guds vrede och inte har livet så är man andligt död och inte frälst. Lösningen är alltså lydnad och det verkar alltså vara en möjlighet. Vi har fått all kraft i den helige Ande som är vår fantastiske Hjälpare. ALLT kan vi i honom. Om vi bara vill.

Joh. 3:21 Men den som lyder sanningen kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud.”—36 Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.”

Lukas verkar mena att vi kan lyda Gud, eftersom den helige Ande är utgiven för just de som lyder.

Apg. 3:32 Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande, som Gud har gett åt dem som lyder honom.”

Här nedan följer Paulus utläggning i Rom. 2, 6 och 8, och det kan inte bli tydligare. Det är uppenbart att vi har valet att vandra efter Anden (och då syndar vi inte) och därmed få leva pga att vi lyder Gud, eller vi kan välja att följa köttet (då vi använder våra lemmar att synda med) och skördar därmed andlig död. Paulus beskriver också människor som “av naturen gör vad lagen befaller” eftersom Guds lag är skriven i deras hjärtan. De har alltså chans till att ha goda samveten pga heliga liv. Vi kan alltså leva i total seger över synden, enligt Paulus. Vi kan leva heliga liv helt och fullt, och vi behöver inte förnedra oss själva genom att lyda köttets alla nycker. Att ha kött på skelettet är ingen synd och inte heller att frestas, men att bruka våra lemmar till att bryta Guds bud är synd. Om fallet skulle vara att även frestelser skulle vara synd så är det helt sant att vi inte skulle kunna leva heligt, men även Jesus frestades i allt liksom vi och han var ingen syndare. Han valde ju att inte ge efter för synden, och likadant kan vi göra när vi står inför svåra val. “En sådan som till kroppen är oomskuren men håller lagen skall döma dig som bryter mot lagen”, säger Paulus vilket tyder på att han verkligen menar att det kan finns sådana fall när människor faktiskt lyder det lagen kräver. Han säger på andra ställen att vi uppfyller lagens krav när vi älskar Gud och vår nästa som oss själva. Han indikerar inte att det är en omöjlighet som vi aldrig någonsin kan klara av.

Rom. 2:⁶Han skall ge var och en efter hans gärningar: ⁷evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, ⁸men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. ⁹Nöd och ångest skall komma över varje människa som gör det onda, främst över juden och även över greken, ¹⁰men härlighet, ära och frid över var och en som gör det goda, främst över juden och även över greken, ¹¹ty Gud är inte partisk.¹²Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen. ¹³Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. ¹⁴Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. ¹⁵De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. —-²⁵Omskärelsen är visserligen till nytta, om du håller lagen. Men bryter du mot lagen har du trots din omskärelse blivit oomskuren. ²⁶Om nu en oomskuren uppfyller lagens krav, skall han då inte räknas som omskuren? ²⁷En sådan som till kroppen är oomskuren men håller lagen skall döma dig som bryter mot lagen, du som har lagens bokstav och omskärelsen. ²⁸Den är inte jude som är det till det yttre, och omskärelse är inte något som sker utvärtes på kroppen (sarx). ²⁹Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. En sådan får sitt beröm, inte av människor utan av Gud.

Paulus säger att vi självklart inte ska fortsätta att synda, vilket visar att det går att sluta. (Inte så att vi aldrig får några fler chanser till frälsning om vi skulle bryta hans bud, men det visar i alla fall att vi har full kapacitet att undvika synd.) Om något i oss själva – såsom vårt kött – skulle vara ett hinder för oss att leva heligt och vara helt igenom heliga, så kan vi inte lyda Paulus och upphöra med synd. Paulus säger att vi inte längre ska vara slavar under synden, och vi är slavar under den vi lyder. Lyder vi synd på minsta vis så är vi inte fria utan slavar. Är man slav är man inte frälst. Därför är det tydligt att Paulus lovar att vi kan leva i fullkomlig seger. Synden ska inte mer härska i vår kropp så att vi lyder dess begär. Han säger alltså inte att vi ska upphöra med att ha begär och att sluta frestas, utan han säger att vi inte ska LYDA begären, vilken är något vi kan. Gör vi det så är vi inte syndare, även om vi frestas. ” Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst.” Ytterligare något som vi KAN utföra. Vi kan alltså leva rättfärdigt och helt utan synd. Vi VAR döda när vi levde tvärt emot, men som kristna så kan vi välja att inte låta synden vara Herre över oss genom att lyda den. Paulus säger att att de kristna i Rom “HAR NU AV HJÄRTAT BLIVIT LYDIGA mot den lära som ni blivit överlämnade åt”. Det går alltså att lyda Gud av hela sitt hjärta.

Rom. 6:1 Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? ²Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? — ⁶Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. — ¹⁰Ty hans död var en död från synden en gång för alla, men det liv han lever, det lever han för Gud. ¹¹Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.¹²SYNDEN SKALL DÄRFÖR INTE HÄRSKA I ER DÖDLIGA KROPP, SÅ ATT NI LYDER DESS BEGÄR. ¹³Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. ¹⁴Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. ¹⁵Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! ¹⁶Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? ¹⁷Men Gud vare tack! Ni VAR syndens slavar men HAR NU AV HJÄRTAT BLIVIT LYDIGA mot den lära som ni blivit överlämnade åt. ¹⁸Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. ¹⁹– För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse. ²⁰Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. ²¹Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. ²²Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. ²³Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Lagens krav uppfylls om vi inte lever efter köttet utan efter Anden. Då älskar vi ju Gud och våra medmänniskor som oss själva, och då gör vi inget ont. Vi kan helt och fullt leva efter Anden, och Anden leder oss alltid bort från synd. Det går att se till att aldrig leva efter köttet. Kravet på oss är inte att vi ska göra oss av med kroppsliga begär och frestelser, utan kravet är att låta oss ledas av Anden och att inte göra det kroppen begär. Då lever vi precis som Gud vill. Det är inte vårt fel att vi är födda med en kropp, och kött i sig är inget ont i sig självt. Om kött är ont sig självt så hade snarare Gud behövt skämmas för att utsätta oss för något som vi aldrig bett om att få bli utsatta för, och som skulle kunna användas emot oss. Det skulle vara som att kasta ett skynke full av löss över någon, och sedan klandra personen för att han har ett skynke full av löss.

Rom. 8:⁴Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.⁵De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. ⁶Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid.⁷Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. ⁸De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.⁹Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. — .¹² Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot köttet, så att vi skola leva efter köttet. (1917)¹³Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva. ¹⁴Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner. (SFB)

Det går att lyda Kristus med ett uppriktigt hjärta. Paulus tar för givet att det är så vi älskar och lyder Kristus.

Ef. 6:5 Ni slavar, lyd era jordiska herrar, visa dem respekt och vördnad av uppriktigt hjärta, så som ni lyder Kristus.

Hebr. 5:9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom

Upp. 12:17 I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot de övriga av hennes barn, mot dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd.

Paulus menar att vi ska agera så att köttet inte får något tillfälle, utan vi ska tjäna varandra genom kärleken – vilket vi alltså kan. Återigen upprepar han att vi uppfyller lagen genom att älska vår nästa som oss själva, och säger inte att det bara är vackra ord som ingen kan lyda. Han lovar att vi inte gör vad köttet begär om vi vandrar i Anden, och om vi då väljer att inte göra vad köttet begär så innebär det väl att vi kan vara helt igenom syndfria på alla sätt och vis? Paulus säger att vi kan glömma att få ärva Guds rike om vi lever som köttet vill.

Gal. 5:⁶Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.⁷Ni började bra. Vem har nu hindrat er, så att ni inte längre lyder sanningen? ⁸Till det har ni inte blivit övertalade av honom som kallade er.—¹³I ären ju kallade till frihet, mina bröder; BRUKEN DOCK ICKE FRIHETEN SÅ, ATT KÖTTET FÅR NÅGOT TILLFÄLLE. Fastmer mån I tjäna varandra genom kärleken. (1917)¹⁴Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv. ¹⁵Men om ni biter och sliter i varandra, se då till att ni inte blir uppslukade av varandra.¹⁶Vad jag vill säga är detta: VANDRA I ANDEN, SÅ KOMMER NI INTE ATT GÖRA VAD KÖTTET BEGÄR. ¹⁷Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. ¹⁸Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.¹⁹Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, ²¹illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.²²Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, ²³trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.²⁴De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. (affections and lusts, KJV)²⁵Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden. ²⁶Låt oss inte söka tom ära, inte utmana varandra och inte avundas varandra. (SFB)

Vi visar att vi älskar Gud om vi håller hans bud, och om vi håller hans bud kan vi väl vara helt igenom syndfria? Eller är vi fortfarande på något sätt syndare trots att vi väljer att hålla fast vid Guds bud? Villkoret att

Joh. 14:¹⁵Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud. ¹⁶Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er, ¹⁷sanningens Ande, som världen inte kan ta emot. Ty världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, eftersom han förblir hos er och skall vara i er. —²¹Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom.”²²Judas – inte Judas Iskariot – frågade: “Herre, hur kommer det sig att du vill uppenbara dig för oss och inte för världen?” ²³Jesus svarade: “Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. ²⁴Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord. Det ord som ni hör är inte mitt utan kommer från Fadern som har sänt mig. ²⁵Detta har jag talat till er, medan jag är kvar hos er. ²⁶Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.

Guds bud är inte tunga, men det är vanligt att människor i stället predikar precis tvärt om – att buden är så fruktansvärt tunga att vi inte ens ska tänka tanken att vi någonsin ska kunna följa dem fullt ut, men att lösningen i stället är att Jesus lytt buden åt oss så att vi kan slippa. Lösningen på problemet är för dessa människor inte omvändelse och lydnad, utan snarare att gömma sig bakom Jesus. Kärleken till Gud är att vi håller hans bud, enligt Johannes, och gör vi så är vi väl inte syndare?

1 Joh. 5:²När vi älskar Gud och håller hans bud, då vet vi att vi älskar Guds barn. ³Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga. ⁴Ty allt som är fött av Gud besegrar världen, och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro. ⁵Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus är Guds Son? ⁶Det är han som kom genom vatten och blod, Jesus Kristus, inte bara genom vattnet, utan genom vattnet och blodet. Och det är Anden som vittnar, eftersom Anden är sanningen.—¹⁷All orättfärdighet är synd, men det finns synd som inte är till döds.¹⁸Vi vet att ingen som är född av Gud syndar. Han som är född av Gud bevarar honom, så att den onde inte kan röra honom.

TOM CLANCY, författaren död under mystiska omständigheter

Oct7

Författaren Tom Clancy, död vid 66 – 1 oktober 2013

Var han en i mängden som visste för mycket? Precis som journalisterna Michael Hastings, Andrew Breitbart och flera andra? Det låter för grymt för att vara sant, men eftersom det hänt flera gånger förut att folk som vetat för mycket dött under mystiska omständigheter så måste frågan ställas – och speciellt om trovärdiga källor gör ett sådant påstående. Ett svar kommer vi förmodligen aldrig att få, och inte ens hans förläggare verkar vilja eller kunna berätta så mycket.

Artikeln nedan kan läsas i original här

On tonight’s The Wise Shall Understand Radio Broadcast, our guest was Dr. Jim Garrow whom you may remember shocked the world by saying this back on January 21, 2013:

“I have just been informed by a former senior military leader that Obama is using a new “litmus test” in determining who will stay and who must go in his military leaders. Get ready to explode folks. “The new litmus test of leadership in the military is if they will fire on US citizens or not”. Those who will not are being removed,” –source.

Dr. Jim Garrow reveals himself to be covert government agent.

As a long-time friend and guest on NTEB Radio, we know Dr. Garrow to be a previous Nobel Peace Prize nomineeand executive director of the Bethune Institute’s Pink Pagoda Girls school and rescue outreach in China. But on our show tonight, Dr. Garrow made the amazing revelation that he had, in fact, right up until this past Wednesday night at midnight, spent 45 years as a covert CIA operative. Garrow said that as a result of his “litmus test” statement in January, he was outed from the agency by Obama, and forced to accept early retirement.

But the revelations didn’t stop there.

In addition to revealing that Andrew Breitbart had been killed under orders from Obama administration officials, he also said that spy thriller novelist TOM CLANCY had also be killed in much the same way, and for the same reasons. Garrow said that Clancy had been spoon fed inside information for years from covert operatives for his novels, and he knew too much. Interestingly, when asked about where he got his ideas for his novels, Clancy had said this before he died:

““I hang my hat on getting as many things right as I can,” Mr. Clancy once said in an interview. “I’ve made up stuff that’s turned out to be real — that’s the spooky part.” NY Times

A little too real, as it turns out. Dr. Garrow said the reason no autopsy was performed for the first 5 days is that it ‘takes that long for the chemicals he was poisoned with to work their way out of his body’.

Lastly, he revealed that Obama’s administration was made up of Marxist Muslims who all take their orders from Senior Adviser to the President, Iranian-born Valerie Jarrett. Dr. Garrow said that it is well known to intelligence agencies all over the world that Obama is a foreign plant who was placed on the path to the presidency by ultra-rich Saudi nationals This is why, Garrow said, that all of Obama’s education records have been permanently sealed.

Garrow paints a bleak picture of a compromised America that is collapsing under internal attack from foreign forces.

Guardian Express:

Tom Clancy, master detective writer, died mysteriously on October 1^st, at the age of 66. The reason he was taken before his time is as mysterious as his books. Clancy’s publicists are still not telling. John Hopkins Hospital in Baltimore has not released a statement either. The Baltimore Sun announced, most discretely, that the cause of death was, “a brief illness”. No source was provided. His family has added to the intrigue by saying they were not expecting to lose him.

It’s a growing mystery and his son, Thom Clancy, blanketed the tragedy further by tweeting about his father, “One of the last things that dad and I talked about was how grateful he was for his fans. That’s a sentiment that I share right now.” How did it happen? The fans do not appear to be to blame.

Liknelsen med FÄNGELSET och frikännelsen pga NÅD – slav eller fri – 1 Joh. 3

Aug28

Att vara slav och INTE FRI

Om vi bryter mot Guds lag så är vi skyldiga lagöverträdare och vi förtjänar ett straff, men Gud gjorde något åt det så att vi kan slippa! Han betalade inte för det som vi är skyldiga, men han lät sin son DÖ för oss som ett syndoffer (vilket är ett högt PRIS som han betalade eftersom det handlar om ett människoliv). Våra synder kan alltså raderas, om vi bekänner våra synder och omvänder oss och lämnar våra gamla liv. Evigt liv i Guds paradis väntar oss om vi bara går den rätta vägen, vilket är genom Jesus Kristus! Den helige Ande hjälper oss i vår vardag så att vi kan leva i seger och vara fria!

Johannes 8:34 Jesus svarade: “Amen, amen säger jag er: Var och en som gör synd är syndens slav.

Romarbrevet 6:16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till DÖD, eller under lydnaden, vilket leder till RÄTTFÄRDIGHET?17 Men Gud vare tack! Ni VAR syndens slavar men har NU av hjärtat blivit LYDIGA mot den lära som ni blivit överlämnade åt.

Vi är alltså frälsta av NÅD (eftersom vi inte förtjänat vår frälsning genom att ha lytt lagen till 100%), vilket betyder att vi kan bli frälsta tack vare att Gud är SNÄLL och visar BARMHÄRTIGHET emot oss i våra hopplösa situation som inte alls Gud orsakat. Att bli frälst av NÅD betyder att vi erbjuds något som vi inte förtjänar, och vi kan heller inte arbeta för att kunna betala för friheten genom pengar eller genom att samla i något sorts poängsystem. Se mer om betydelsen av nåd i denna bloggartikel. Vi kan inte bli frälsta på egen hand eftersom minsta lilla lagöverträdelse innebär att vi blir smutsiga och oheliga inför vår alltigenom helige Gud som är den som ska döma oss, och han kan inte acceptera oss som invånare i sitt heliga rike om vi är oheliga. Vi måste bli RENADE från vår synd vilket vi kan bli i Jesu blod, så därför heter det att vi är alltså frälsta av NÅD och inte genom LAGEN. Vi blir inte renade om vi lever kvar i synd och tror att Jesus rättfärdighet är tillräcklig för att göra oss rena, för Gud ser all vår synd.

Tron en gåva? Som erbjuds vissa men inte alla?

Det är inte så lyckat att formulera sig som att Gudstro skulle vara en gåva (t ex i relation till Ef. 2:8-9) eftersom vi vet att alla inte har tro, vilket då borde innebära att de inte blivit erbjudna någon gåva som ger dem möjlighet att tro. Frälsningserbjudandet är däremot en gåva, och gåvor väljer man att ta emot eller tacka nej till, och även att bevara. Gåvogivaren kan även ställa VILLKOR av mottagaren för att han ska erbjudas en gåva, och det gör inte gåvan mindre gratis. Men om gåva ges och den inte tas emot så hamnar gåvan inte i mottagarens ägo, och inte heller har mottagaren någon nytta av gåvan om han tar emot den men inte ens använder den utan endast låter den stå och samla damm i ett hörn – alternativt kastar bort den. Man skulle också kunna tänka sig att ett rimligt vilkor är att mottagaren av en gåva får hämta den om han/hon går till posten för att kvittera ut den. Det är fortfarande helt gratis, men om mottagaren väljer att inte masa sig iväg till postkontoret trots att det endast ligger alldeles runt hörnet, så kommer han inte att ha gåvan i sin ägo trots att den erbjuds helt gratis.

Ett normalt rättssystem fungerar på så sätt att en skyldig antingen sonar för sitt brott (betalar för sig) eller blir förlåten och frikänd

Låt oss säga att fången Niklas får höra talas om att han kommer att frikännas från fängelset eftersom en auktoritet i form av en guvernör accepterat Niklas motivering om varför han borde släppas fri, och därför bestämt sig för att visa medlidande och ge honom ett frikort. Guvernören tyckte det lät bra att Niklas bett sina brottsoffer om förlåtelse, och även att att han medgett att han handlat fel då han utövade våld mot ett antal personer för att komma åt deras ägodelar. Han verkade därför för att Niklas skulder gentemot samhället skulle raderas (notera att ingen betalade för dem i stället för Niklas, utan de raderades), och för att han skulle frisläppas och betraktas som om han aldrig gjort något brottsligt (syndat)! Fängelsedirektören låter Niklas förstå att han blir frikänd ENDAST tack vare guvernörens nåd och barmhärtighet. Hade det inte varit för guvernören så hade Niklas blivit kvar i fängelset hela sitt liv, för hans brott var mycket stort!

TÄNK om Niklas när han bev frisläppt skulle säga:

“Fantastiskt att jag blev frisläppt pga NÅD för nu är jag ju IMMUN mot ytterligare straff! OM jag skulle gå igenom ännu en period med brottslighet SÅ SLIPPER JAG FÄNGELSE! Har jag en gång blivit frigiven så är jag ALLTID frigiven! Varken enstaka brott eller vältrande i brott kan någonsin orsaka så att jag måste återvända till fängelset och ta ytterligare straff!”

Då skulle Niklas ha fel. Han riskerar absolut fängelsestraff om han lever som tidigare. Det var ju hans TIDIGARE skulder som blev raderade vid frisläppandet och inte hans eventuella framtida synd! Dessutom så krävs det inte en livsstil med brott (synd) för att man ska vara förlorad, för ett mord per år är väl redan för mycket? Och en stöld per år, en otrohet (i och för sig inte straffbart i världslig mening) per år, osv? Det är omvändelse som är svaret, och det betyder att göra allt i sin makt för att inte synda igen. Om nu Niklas lagöverträdelse var problemet och orsaken till att han dömdes till straff, så kan ju inte lösningen vara att han blir frigiven och att han ges ett oändligt antal fribiljetter till ännu fler brottsöverträdelser! Inte ska väl Niklas ha hjälp att kunna begå fler brott utan några som helst konsekvenser? Hur skulle det motivera honom att undvika att begå fler brott?

Notera att Niklas val är att han antingen måste betala/genomlida sitt rättmätiga straff själv, ELLER att någon annan med auktoritet hoppar in och raderar straffet. Så antingen handlar det om en betalning eller en förlåtelse, men inte båda samtidigt. Om vi säger att vi är snälla och förlåter en person som haft sönder en av våra ägodelar, men samtidigt kräver att en exakt likadan ägodel FÖRST måste betalas och införskaffas av personen för att bli förlåten, så är det något som inte stämmer.

Även HAT är ju en synd, och hatar man har man inte evigt liv i sig säger Bibeln. Däremot är det inte per automatik synd att vara besviken, irriterad, arg eller stött. Det gäller att inte förminska synd, och heller inte förstora synd genom att lägga till saker som inte är synd, för det urvattnar bara synden.

1 Joh. 3:³Och var och en som har detta hopp till honom RENAR SIG, liksom han är ren.⁴Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen. ⁵Och ni vet att han uppenbarades för att ta bort synderna, och synd finns inte i honom. ⁶Den som förblir i honom syndar inte. Den som syndar har inte sett honom och känner honom inte.⁷Kära barn, låt ingen föra er vilse. Den som GÖR det rätta är rättfärdig liksom han är rättfärdig. ⁸Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. Och Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar. ⁹Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. ¹⁰På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte GÖR det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.—¹⁵Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig. —¹⁷Om någon har denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?¹⁸Kära barn, låt oss älska, inte med ord eller fraser utan i handling och sanning. ¹⁹DÅ vet vi att vi är av sanningen, och vi kan inför honom övertyga vårt hjärta, ²⁰vad det än anklagar oss för, att Gud är större än vårt hjärta och vet allt. ²¹Mina älskade, OM hjärtat inte anklagar oss är vi frimodiga inför Gud, ²²och vad vi än ber om, det får vi av honom, TY vi håller hans bud och gör det som gläder honom. ²³Och detta är hans bud, att vi skall tro på hans Son Jesu Kristi namn och älska varandra så som han har befallt oss. ²⁴Den som håller fast vid hans budskap förblir i Gud och Gud i honom. Och att Gud förblir i oss, det vet vi av Anden som han gav oss.

Gud gav oss INTE lagen för att visa att vi inte kan hålla den

May24

Varför gavs lagen?

Det finns ganska många kristna som säger att lagen gavs “för att vi ska inse att vi aldrig i livet kan följa den och att vi på så sätt ska förstå av vi inte kan bli rättfärdiga i oss själva men att vi behöver Guds rättfärdighet (senare Jesus) och för att inse att vi är frälsta av nåd”. Detta är dock bara halvsant eftersom sanningen är att vi KAN följa lagen, och det är just för att vi KAN följa lagen men valt att INTE göra det som vi är skyldiga lagöverträdare. Om det vore så att vi var oförmögna att lyda lagen, med Guds vetskap, så vore vi inte skyldiga lagöverträdare utan faktiskt oskyldiga OFFER som det är synd om. Om vi inte har kapacitet att lyda lagen så måste vi anklaga vår skapare för att antingen har gjort lagen för svår för oss, eller för att ha skapat oss med för liten kapacitet för att lyda. Bibeln däremot säger att vi inte har några ursäkter för vår synd, och det innebär att vi alltid har haft valet att vara lydiga i stället för olydiga.

Ingen demokratisk domstol skulle dra ett litet barn eller en gravt handikappad person inför rätta eftersom det vore höjden av orättvisa. Är man inte medveten om lagen och/eller inte kan hjälpa om man överträder den (pga brist på val), ja då är man heller inte skyldig. Gud är mer rättvis än någon Domstol på jorden.

Lagen gavs för överträdelsernas skull, och lagarna (genom dess bud och straff) var tänkta att hålla folket i schack genom att bevaka och övervaka dem via lagen ända till avkomlingen (Jesus) skulle träda fram. När avkomlingen Jesus sedan träder fram och offrar sitt liv för oss så får vi den Helige Ande till hjälp att göra det som lagen kräver – nämligen att älska Gud av hela vårt hjärta samt att älska vår nästa som oss själva. Ingen människa förklaras rättfärdig genom laggärningar eftersom ingen människa (som per definition kan synda) till fullo valt att följa lagen.

Gal. 3:¹⁹Varför gavs då lagen? DEN BLEV TILLAGD FÖR ÖVERTRÄDELSERNAS SKUL för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand.— ²³Innan tron kom hölls vi i fängsligt förvar och var BEVAKADE AV LAGEN, tills tron skulle uppenbaras. ²⁴Så blev lagen vår övervakare fram till Kristus, för att vi skall förklaras rättfärdiga av tro. ²⁵Men sedan tron har kommit, står vi inte längre under någon övervakare.— ²⁷Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus.

1 Tim. 1:8Men vi vet att lagen är god, om man brukar den rätt ⁹och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och upproriska, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga, för dem som misshandlar sin far och mor, för dråpare, ¹⁰för dem som utövar otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och för alla som står emot den sunda läran

Rom. 3:²⁰Ty ingen människa förklaras rättfärdig inför honom genom laggärningar. Genom lagen ges insikt om synd.

Den moraliska lagen (som ingår i tio Guds bud) har ALLTID funnits och kommer alltid att gälla

Lagen kan missbrukas och fariseerna lade till egna människolagar ovanpå Guds lagar vilket gjorde det svårare för människor. Vi kan se samma fenomen idag när vi kristna applicerar våra egna definitioner på synd och lär ut felaktigheter till andra. Det finns kristna som menar att om vi inte tänker på Gud varje minut så innebär det att vi inte älskar honom över allting, vilket innebär att vi ständigt syndar. Detta blir som ett omöjligt ok för oss för vi kan ju aldrig nå upp till en sådan nivå. De löser problemet (som de orsakade själva) med idén att Jesus kan vara syndfri i stället för oss och att vi kan åka snålskjuts på hans rättfärdighet. Genom att intala människor att de aldrig kan sluta synda så urvattnas synden totalt, och man kan då få en känsla av uppgivenhet gällande synden eftersom man tydligen alltid måste dras med den och aldrig bli kvitt den oavsett hur mycket vi än anstränger oss. Vad spelar det då för roll om man syndar ännu lite mer om synden alltid är ständigt närvarande? Vi skulle då alltid kunna lita på en falsk brandförsäkring i form av Jesus rättfärdighet som är insprutad in i oss – vilket inte Bibeln lär.

Det fanns gudomliga lagar från människosläktets begynnelse eftersom det bland annat var en synd för Kain att döda sin bror:

1 Mosebok 4:7 Är det inte så att om du gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men om du inte gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men du skall råda över den.”

Människorna som levde under Adams tid blev alltså ombedda att RÅDA över synden, vilket betyder att de kunde stå emot den. Detta var långt innan Mose ens levde och det var han som gav israels folk de 613 lagarna som ofta benämns som “Mose lag“. Tio Guds bud är de första som blev nerskrivna, och man kan säga att de är en bra summering på självklara bud som gällt före, under och efter Mose tid – och för ALLA människor. Dessa tio bud inkluderas i det dubbla kärleksbudet och de blir ALDRIG någonsin omoderna! Bryter man dessa bud separeras man från Gud såvida man inte omvänder sig och det gäller som sagt även IDAG. De övriga buden som Mose fick gällde judarna och inte alla av buden gällde för evigt. Vissa av buden var dessutom kopplade till templet i Jerusalem och eftersom inte det finns kvar går det således inte att lyda buden som står i relation till det. Många av lagarna var ceremoniella och det vanligaste exemplet på en ceremoniell lag är omskärelsen.

Det är just omskärelsen som är det stora spöket i nya testamentet och som Paulus reagerar stå starkt emot. Väljer man att bli frälst på lagens väg går det inte an att välja och vraka bland buden eftersom ALLA då måste följas – och dessutom till punkt och pricka. Då är vi direkt tillbaka till gamla testamentet och Jesus har då dött för oss i onödan. Nedan vers summerar ganska bra varför Paulus spenderer så mycket tid och kraft för att varna för gärningslärare och för de som påstår att vi kan bli rättfärdiga genom lagen.

Apg: 15:⁵Några från fariseernas parti hade kommit till tro, och de steg nu fram och sade att man måste omskära hedningarna och BEFALLA DEM ATT LYDA MOSE LAG

Gal. 4:⁹Men nu, då ni känner Gud, ja, än mer, har blivit kända av Gud, hur kan ni då vända tillbaka till dessa svaga och ynkliga människostadgar som ni på nytt vill bli slavar under?

Drar man några verser ur sitt sammanhang så kanske det kan låta som att vi kan bli frälsta utan några gärningar överhuvudtaget (såsom i Rom. 4:5) vilket i så fall skulle innebära att han skulle säga emot Jakob, Johannes och Petrus, för att inte tala om sig själv. Men varningarna handlar alltså främst om de ceremoniella lagarna och inte den lydnad av Gud som gällt allt sedan Adams dagar, och som är inkluderat i det dubbla kärleksbudet. Paulus är INTE upprörd över att det fanns folk som spred budskapet att vi måste sluta med att lyda antika gamla lagar såsom att sluta mörda, stjäla, ljuga och begå äktenskapsbrott. För sanningen är ju att vi inte är frälsta om vi bryter mot dessa bud! Paulus ogillade att de kristna tänkte gå tillbaka till den judiska lagen och till människostadgar. Här nedan är det än mer tydligt att Paulus gör skillnad på att lyda lagen (som tyngdpunkt på den ceremoniella lagen och med den falska tro att vi kan bli frälsta pga gärningar och/eller att vara födda judar) och att lyda GUD och hans bud:

1 Kor. 7.¹⁹Det har ingen betydelse om någon är omskuren eller oomskuren. Vad som betyder något är att man håller Guds bud.

Gal. 5:⁶Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.

Gal. 6:¹⁵Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren. Det som verkligen betyder något är en ny skapelse.

Lagen i våra hjärtan

Numera är det tänkt att vi ska ha lagen i våra hjärtan och att vi ska följa den helige Ande. Han leder oss bort från synd, vilket är en stor hjälp för oss eftersom Bibeln lär oss att synd leder till döden.

Matt.22:³⁶”Mästare, vilket är det största budet i lagen?” ³⁷Han svarade: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.³⁸Detta är det största och främsta budet. ³⁹Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. ⁴⁰På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.”

Johannes 15:12 Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag har älskat er.

Gal. 5:¹⁴Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv. —¹⁸Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.

Rom. 8:²Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag.³Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet.⁴Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden (1917)

Rom 13:8 Stå inte i skuld till någon utom i kärlek tillvarandra. Ty den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen.

Rom. 3:³¹Sätter vi då lagen ur kraft genom tron? Nej, inte alls! Vi upprätthåller lagen.

Mark. 7:⁸Ni upphäver Guds bud och håller er till människors stadgar.”⁹Han sade också till dem: ”Ni upphäver fullkomligt Guds bud för att hålla fast vid era egna stadgar. ¹⁰Mose har sagt: Hedra din far och din mor och: Den som förbannar sin far eller sin mor skall straffas med döden. ¹¹Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Vad du kunde ha fått av mig ger jag i stället som ‘korban’, som offergåva,¹²då tillåter ni honom inte längre att göra något för sin far eller mor. ¹³Ni upphäver Guds ord genom de stadgar som ni följer och för vidare. Och mycket annat sådant gör ni.”

Gal. 5:¹⁶Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. ¹⁷Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. ¹⁸Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. ¹⁹Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,²¹illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: DE SOM LEVER SÅ SKALL INTE ÄRVA GUDS RIKE.²²Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet,²³trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.²⁴De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär.²⁵Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden.

Vi ska hålla buden och lära människor att göra detsamma – då blir vi störst i himmelriket

Vill du bli störst i himmelriket ska du för det första sluta att kritisera de som menar att vi KAN undvika att synda och att vi KAN vara Jesu trogna här och nu (och inte behöver vänta tills vi dör). Sen bör du ansluta dig till nämnda skara och hjälpa till att föra budskapet vidare till så många som möjligt. Det som bör predikas är omvändelse, Guds kärlek och att himmelriket är nära. Vi har olika gåvor och vi kan arbeta på lite olika sätt, men vi behövs alla i Guds församling!

Matt. 5:¹⁷Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda. ¹⁸Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett.¹⁹DEN SOM DÄRFÖR UPPHÄVER ETT AV DESSA BUD och lär människorna så, han skall kallas den MINSTE i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket. ²⁰Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket.

Notera att det inte står att vi med knapp nöd kan komma in i Guds rike trots att vi syndar, för sanningen är ju att syndare inte kommer in i Guds rike. Jesus fortsätter ju sedan att säga att vi överhuvudtaget inte kommer in i Guds rike om vår rättfärdighet inte överträffar den som fariséerna har. Så gissningsvis handlar varningen om kristna som visserligen lever rättfärdigt men som ändå på något sätt förminskar det som ett eller flera av buden säger genom att exempelvis tro på vad andra säger om saken (eller av tradition och/eller andra skäl) och därför mer eller mindre lockar andra att synda då de valt att missförstå buden till sin egen nackdel. Förminskar man allvaret vad gäller överträdelse av lagen (tio Guds bud) så är risken större att människor syndar eftersom det tror att följderna inte är så allvarliga. Synd leder till döden, så vi får akta oss för att urvattna den.

1 Petrusbrevet 4:18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?

Fariséer brukar ofta förknippas med väldigt laglydiga individer. Felet med fariséerna var dock att de var laglydiga – ofta i absurdum – gällande de judiska ceremoniella lagarna men det var värre med den moraliska delen av lagen eftersom vi vet att de var HYCKLARE. De levde inte som de lärde, och de solade sig gärna i den beundran och den respekt de fick från dödliga människor i stället för att leva i ödmjukhet inför den levande Guden. Vi kan se att Jesus inte är i närheten av att föreslå en lösning på problemet som skulle kunna innebära att vi kan gömma oss bakom hans (framtida) blod och att han skulle kunna vara rättfärdig i stället för oss. Nej, han säger att VI måste lyda buden (den moraliska lagen) och se till att vi även lär andra människor att göra likadant. Det innebär att om vi sprider en lära som utmynnar i att ”ingen kan sluta synda”, ”vi syndar tills vi dör men vi är alltid förlåtna tack vare Jesu död”, ”vi kan alltid gömma oss bakom Jesu blod så att inte Gud ser vår synd”, ”om vi skulle kunna undvika synd så hade Jesus dött i onödan”, ”en gång frälst, alltid frälst”, ”synd leder numera inte till andlig död”, etc, så LÄR vi faktiskt andra att SYNDA eftersom vi förminskar allvaret med synden. Satan förminskade också syndens allvar när han lärde Eva att synd INTE leder till död. Satan LJÖG som bekant så svaret är inte att gömma sig bakom Jesus och tro att han är den som ska leva rättfärdigt så att vi slipper, utan svaret är omvändelse och att vi vandrar rättfärdigt i ljuset.

Gud ansåg inte att det var för svårt att lyda lagen

5 Mos. 30:²och du så vänder åter till HERREN, din Gud, och hör hans röst, du med dina barn, AV ALLT DITT HJÄRTA OCH AV ALL DIN SJÄL, i alla stycken såsom jag i dag bjuder dig ³då skall HERREN, din Gud, åter upprätta dig och förbarma sig över dig––¹⁰när du hör HERRENS, din Guds, röst, så att du håller hans bud och stadgar, det som är skrivet i denna lagbok, och när du vänder åter till HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ.¹¹Ty DET BUD SOM JAG I DAG GIVER DIG ÄR DIG ICKE FÖR SVÅRT och är icke långt borta.—¹⁴Nej, ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, SÅ ATT DU KAN GÖRA DÄREFTER.¹⁵Se, jag förelägger dig i dag livet och vad gott är, döden och vad ont är,¹⁶då jag nu i dag bjuder dig (COMMAND YOU, KJV) att älska HERREN, din Gud, att vandra på hans vägar och HÅLLA HANS BUD och stadgar och rätter, för att du må leva och föröka dig, och för att HERREN, din Gud, må välsigna dig i det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning.

1 John 5:3. Ty detta är kärleken till Gud, att vi håller hans bud. Och hans bud är INTE tunga

Titus 2:¹¹Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. ¹²Den fostrar oss att säga NEJ till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt I DEN TID SOM NU ÄR

Läs mer om lagen i den här artikeln.

Vad är SYND enligt Bibeln? Kan tankar vara synd?

Apr7

Vad synd inte är

Vi kanske ska börja med att fundera på vad synd INTE är, eftersom det finns kristna som urvattnar innebörden av SYND genom att sätta ribban så högt så att inte ens Jesus och hans lärljungar skulle kunna klara kraven. Om inte ens Jesus och Paulus skulle kunna nå den höga nivå som vi menar att vi måste uppnå så är det ett solklart tecken på att vi missförstått vad synd är eftersom ju Jesus var SYNDFRI. Om vi sätter omöjliga krav på oss själva som utmynnar i att vi aldrig i livet kan sluta synda, ja då riskerar vi att hamna i total uppgivenhet och kan hamna i en känsla av att djävulen har vunnit kampen oavsett vad vi gör. Vi riskerar att tappa motivationen att avhålla oss från all synd eftersom vi får för oss att det redan är kört eftersom det inte kan gå en dag utan att vi syndar. Vad spelar då ytterligare en synd för roll när varje dag nödvändigtvis innehåller synd? Du ser hur villoläror såsom “Vi kan aldrig sluta synda” kan få oss att resonera medvetet eller omedvetet. Det är verkligen bedrägligt att få höra att det är naturligt för kristna att synda och att “det är därför Jesus dog för oss eftersom vi aldrig kan sluta synda och nu är vi helt enkelt förlåtna – Guds nåd täcker allt!“. Men den SANNA Guds nåd hjälper oss att INTE synda, och att det är möjligt redan idag (och inte när vi får nya gudomliga kroppar):

Titus. 2:¹¹Ty GUDS NÅD har uppenbarats till frälsning för alla människor. ¹²DEN FOSTRAR OSS ATT SÄGA NEJ TILL OGUDAKTIGHET och världsliga begär och att LEVA anständigt, RÄTTFÄRDIGT och gudfruktigt I DEN TID SOM NU ÄR, ¹³medan vi väntar på det saliga hoppet, att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus skall träda fram i härlighet.

Tag dig alltså i akt för de som menar att Guds nåd är någon slags osynligt “nåda-skynke” som vi alltid har hängande över oss och som gör att Gud inte ser våra synder utan endast Jesu blod. Gud ser våra synder om vi syndar, så tro inget annat! “Kära barn, låt ingen bedra er” säger Johannes om de som sprider läran att “vi är frälsta av nåd så nu krävs inte längre att vi lyder tio Guds bud”. Guds nåd är alltså tvärt om mot en sådan idé eftersom den hjälper oss att gå segrande ur varje syndakamp. Vi kan alltså undvika synd tack vare Guds nåd, och det är därför Guds nåd är så fantastisk! Guds nåd innebär både Guds barmhärtighet (vi erbjuds något vi inte förtjänar) och kraft att stå emot synd. Guds nåd är INTE ett nådaskynke som skymmer våra synder från Gud!

Att vara arg är ingen synd såvida vi inte är arga “utan orsak” som Bibeln säger. Alltså är det heller inte någon synd att vara trött och irriterad, såvida vi inte är irriterade utan orsak och såvida vi inte syndar under vår irritation. Om vi regelbundet går omkring och är arga och irriterade måste vi fundera på om allt står rätt till med våra själar, eftersom en kristen borde visa prov på tålmodighet.

Att inte ge bort “allt man äger” är ingen synd, och Jesus och hans apostlar gav inte bort allt de ägde.

Att hata någon är en synd, men att tycka att vissa människor faktiskt är elaka, retsamma, snåla, stöddiga, nedsättande, orättvisa, dryga, etc är inte synd om de faktiskt visar prov något av detta. Då får vi se till att inte falla till deras låga nivå, och självfallet måste vi undvika att hata människor som visar ett syndigt beteende. Vi kan i stället be för dem.

Att vägra förlåta någon som ber om förlåtelse är en synd, men att inte lyckas glömma oförätter är ingen synd. (Vi kan inte krävas på att radera ut flera år ur våra medvetanden.) Att inte helt lita på en person som bett oss om förlåtelse är ingen synd. Det gjorde inte Paulus heller vad gäller Johannes Markus.

Att inte tänka på Gud varje vaken minut är ingen synd. Det skulle innebära att vi syndade så fort vi fokuserade på en skattedeklarerade eller läste ett matlagningsrecept. Inte ens Jesus kunde tänka på sin Fader i himlen varje minut om han exempelvis måste fokusera på sitt träarbete och måste räkna ut vissa viktiga mått.

Att önska att man var ung, frisk, stark och stilig är ingen synd. Om Jesus hade levt till han var 85 år så hade ju han också lidit utav normala ålderskrämpor och haft sämre tänder, hörsel och syn och sett massor av unga, starka och brunbrända män runtomkring honom. Hans rörelser skulle ha blivit långsamma och ryckiga, och han skulle ha blivit mindre attraktiv och blivit tunnhårig och gråhårig. Skulle han då inte önska att han hade en kropp som var ung och rask? Inte så att han misunnsammade de som är unga och raska runtomkring honom, och inte så att han innerst inne skulle vilja dra klockan tillbaka (eftersom han är medveten om att människorna lever ytterst tillfälligt på jorden), men nog är det väl normalt att vilja ha en smidig kropp trots en tacksamhet att man snart tillryggalagt sitt liv? En som sitter i rullstol gör sig alltså inte skyldig till någon syndig avundsjuka för att man önskar sig ut ur rullstolen (eller vilket handikapp det nu kan vara) och kan leva som de runtomkring.

Att få onda tankar skulle kunna vara synd, men det beror alldeles på. Om vi i våra hjärtan planerar något ont så är det självfallet synd, men att lyssna på radion, se på TV eller råka läsa något som får oss att tänka på något olämpligt så är det snarare en “frestelse” än en synd. Att frestas är ingen synd i sig självt, och även Jesus frestades liksom vi säger Bibeln. En frestelse kan givetvis leda till synd, och det beror helt på hur vi hanterar den frestande situationen. Om vi med flit söker oss till miljöer som vi vet är frestande och som kommer att få oss att synda så är ju detta givetvis en syndig inställning, och vi måste be till Gud att han hjälper oss att överkomma våra problem. Ibland kan en tid med fasta och böner hjälpa. Ibland är det faktiskt andra människor som frestar oss trots att vi inte bett om det, eller frestande situationer kanske helt enkelt uppkommer utanför vår kontroll. Gud kan se våra hjärtan och vet mycket väl hur vi hanterar varje situation, vad vi gör för att undvika att det händer igen och ser också våra reaktioner om vi fallit för en frestelse. Rycker vi på axlarna och säger “hoppsan”, eller omvänder vi oss och bestämmer oss för att göra allt för att slippa hamna i samma situation igen? Men att omgärda sig med frestande element är förstås inte en rätt inställning.

Att ha “begär” (som i önskemål och drivkraft) efter en livskamrat och sexuellt umgänge säger inte Paulus är någonting onormalt eller något som helt enkelt inte kan uppkomma hos sant kristna människor. Det är ju faktiskt en naturlig drivkraft skapad i människan, men som för den skull inte måste gå okontrollerad. Han säger inte “Sluta med det begäret! Det är ju en synd, så sluta bara!“, utan han säger HUR vi kan vända situationen så att vi kan upphöra med att vara “tända av begär” som han uttrycker det och i stället kanalisera detta naturliga begär på rätt sätt. (Jämför med syndiga begär såsom hat, missunnsamhet, girighet, etc som INTE är förväntade egenskaper och begär hos kristna människor.) Paulus är medveten om att det finns människor (faktiskt de flesta) som inte KAN leva avhållsamt som han själv kan, och det betyder att han inte sticker under stol med att begären faktiskt kan uppkomma även hos kristna och därför inte är onaturliga och ovärdiga. Men han föreslår en väg ut så att vi slipper leva under begäret:

1 Korinthierbrevet 7:9 Men om de inte kan leva avhållsamt skall de gifta sig, eftersom det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär.—(¹⁴Jag vill därför att unga änkor gifter sig, föder barn, sköter hemmet och inte ger motståndaren något tillfälle att tala illa om dem.)

Det här är ju självfallet lättare sagt än gjort, speciellt i Sverige där de flesta människor inte är troende och där det är väldigt osannolikt att en ung man eller kvinna skulle springa på en likasinnad i sin vardag på ett gymnasium/universitet eller på jobbet (eller var som helst). Det är lättare i USA där det är väldigt normalt att söka sig till “tvåsamheten” och att gå ut på “dates” redan på high school, och där är det tvärt om väldigt osannolikt att man skulle springa på en person som inte tror på Gud. Däremot kanske inte alla lever som kristna, men det är hur som helst större chans för en kristen att hitta en livskamrat i ett samhälle där en Gudstro ses som något självklart och där det också är mycket vanligt att gå i kyrkan. På Paulus tid var det vanligt att man gifte sig i mellersta eller övre tonårsåldern, och inte som i många västländer idag där man kanske gifter sig när man är 27 år.

Om du är i en situation där du söker en livskamrat så kan jag bara uppmuntra dig att BE (kanske be och fasta) och ta tillfället i akt att aktivt spendera tid med Gud nu när du lever som singel och har tid – för kanske det i framtiden kommer nya tider där jobb och familj uppslukar mycket av din tid. Passa även på att rannsaka dig själv och se om du lever som Gud vill. Sätter du Jesus på först plats, lyder du hans bud och är du ivrig att hitta en lärljungeuppgift? Jag säger INTE att ebb vad gäller livskamrater måste bero på att du lever fel, men jag säger bara att det är ett bra tillfälle att gå djupare och leva nära Gud nu när det inte finns andra människor i hushållet som du måste ta hänsyn till. IBLAND kan det vara så att man går igenom lite uppförsbackar just för att Gud vill skaka om oss och få oss att verkligen söka HANS VÄG. Det är i så fall för vårt eget bästa för vi behöver verkligen uppmärksamma Gud och känna oss välsignade av vetskapen att vi lever i hans vilja. Det finns en lång rad uppgifter som vi kan göra för att sprida Guds ord och som vi kan fokusera på. Att BE är något alla kan göra, men det finns många andra sätt att påverka, och kanske det dyker upp en lämplig livskamrat på vägen och när du minst anar det.

Vad synd är

Jakob 1:14. Utan var och en frestas, när han dras och lockas av sitt eget begär. 15. Därefter, sedan begäret har blivit havande, föder det synd och då synden är fullbordad, föder den DÖD. 16. Far inte VILSE, mina kära BRÖDER.

Vi skulle alltså kunna sätta stopp redan på “frestelse-nivån”, och den vägen valde alltid Jesus. Jesus skulle aldrig söka sig till frestelser, men frestelser kunde dyka upp ändå.

Samvetet kan vara en bra måttstock för att visa om vi syndar eller inte, men man kan till slut förhärda sitt hjärta så till den grad att man inte ens skäms för sina omoraliska handlingar. Alla människor har ett samvete (läs gärna sista delen av Romarbrevet 1) men vi kristna har även den helige Ande som vill leda oss rätt.

Rom 2:¹²Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.¹³Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. ¹⁴Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. ¹⁵De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. ¹⁶Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.

Jak. 4:¹³Lyssna nu, ni som säger: “I dag eller i morgon skall vi resa till den eller den staden och vistas där ett år och göra affärer och tjäna pengar.” ¹⁴Ni vet inget om morgondagen. Vad är ert liv? Ni är en rök, som syns en liten stund och sedan försvinner. ¹⁵I stället borde ni säga: “Om Herren vill och vi får leva skall vi göra det eller det.” ¹⁶Men nu skryter ni och är självsäkra. Allt sådant skryt är av ondo. ¹⁷Den som vet att göra det goda men inte gör det, han syndar. Jak. 5:⁴Se, den lön ni undanhållit arbetarna som skördade era åkrar, den ropar, och skördearbetarnas rop har nått Herren Sebaots öron. ⁵Ni har levt i lyx och överflöd på jorden. Ni har gött er på slaktdagen. ⁶Ni har dömt den rättfärdige och dödat honom, och han gjorde inget motstånd mot er

Vi skiljs inte andligen från Gud för att vi är födda med en syndfull natur (det hade inte varit vårt fel) utan pga våra missgärningar, och det innebär att vi måste vara vuxna nog för att kunna överträda Guds lag för att riskera att hamna i den knipan:

Jes 59:1 Se, Herrens hand är inte för kort, så att han ej kan frälsa, hans öra är inte tillslutet, så att han ej kan höra.²Nej, det är era missgärningar som skiljer er och er Gud från varandra, era synder döljer hans ansikte för er, så att han inte hör er.

Det är alltså våra synder som skiljer oss från Gud och gör oss andligen döda, och det är tvärt emot vad Satan säger eftersom hans budskap och falska försäkring till oss troende när vi syndar är “NI SKALL VISST INTE DÖ!” (1 Mos. 3:4).

Enligt nedan verser så är synd brott mot lagen. Det är återigen stöd för att det inte är någon arvsynd som separerar oss från Gud, utan just överträdelse av Guds lag. Notera hur Johannes varnar oss för att vi inte ska låta lura oss av någon som påstår att att vi inte behöver GÖRA rätt (göra rättfärdighet) för att vara rättfärdiga. Det måste vi absolut! Jesu blod renar oss från vår synd vilket resulterar i att vi blir rättfärdiga, men endast så länge som vi GÖR rätt. “Kära barn, låt ingen bedra er“, säger Johannes om de som argumenterar EMOT att lydnad av Guds bud (tio Guds bud, eller det dubbla kärleksbudet) är nödvändiga att lyda för våra själars skull, utan menar att det snarare handlar om risk för reducerade gåvor i himlen eller sämre “relation” med Gud. Några som riskerar att bedra oss är de som ropar att vi är frälsta av tro allena, och de som kommer med anklagelser och varningar för “gärningslära” och “fariseism” så fort man hävdar att vi måste GÖRA rätt för att vara rättfärdiga. Men det är just vad Johannes och Paulus hävdar.

1 John 3:4. Var och en som gör synd bryter också mot lagen, ty SYND ÄR BROTT MOT LAGEN. 5. och ni vet att han uppenbarades för att han skulle ta bort våra synder, och synd finns inte i honom. 6. Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom. 7. Kära barn, LÅT INGEN BEDRA ER. Den som GÖR rätt är rättfärdig, liksom han är rättfärdig. 8. DEN SOM GÖR SYND ÄR AV DJÄVULEN, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra om intet djävulens gärningar. 9. Var och en som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10. På detta känns Guds barn och djävulens barn igen: Var och en som inte GÖR rättfärdighet är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.

Ef. 5:³Men otukt och allt slags orenhet eller girighet skall inte ens nämnas bland er, det anstår inte de heliga. ⁴Inte heller passar sig fräckt och oförnuftigt prat eller tvetydigt skämt. Tacka i stället Gud. ⁵Ni skall veta att INGEN OTUKTIG ELLER OREN ELLER GIRIG – en sådan är en avgudadyrkare – SKALL ÄRVA KRISTI OCH GUDS RIKE. ⁶LÅT INGEN BEDRA ER MED TOMT PRAT. Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn.

1 Kor 6: 9 Vet ni då inte att de orättfärdiga inte skall ärva Guds rike? LÅT INTELURA ER. Varken otuktiga eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10. eller tjuvar eller giriga eller drinkare eller hädare eller rövare skall ärva Guds rike.

Gal 5:19. Men köttets gärningar är uppenbara: de är hor, otukt, orenhet, lösaktighet, 20. avguderi, trolldom, ovänskap, kiv, avund, vredesutbrott, stridslystnad, splittringar, partisinne, 21. missunnsamhet, mord, dryckenskap, frosseri och annat sådant, så som jag säger i förväg vad jag redan har sagt: att DE SOM GÖR SÅDANT SKALL INTE ÄRVA GUDS RIKE.

1 Thess 4:3 Ni vet ju, vilka bud vi gav er genom Herren Jesus. 3. Ty detta är Guds vilja, er helgelse, att ni avhåller er från otukt, 4. och att var och en av er vet att ha sitt eget kärl i helgelse och ära, 5. inte i begärelses lusta så som hedningarna, som inte känner Gud, 6. och att ingen förgår sig eller bedrar sin broder i någon sak, ty Herren är en hämnare över allt detta, vilket vi också tidigare har sagt och betygat för er. Ty Gud har inte kallat oss till orenhet, utan till helgelse. 8. Den som föraktar detta, föraktar inte någon människa utan Gud, som har gett oss sin Helige Ande.

2 Tim 3:2 Ty människorna skall då vara egenkära, giriga, skrytsamma, högfärdiga, hädiska, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, ogudaktiga, 3. kärlekslösa, oförsonliga, förtalare, oåterhållsamma, obehärskade, de skall hata det goda, 4. förrädiska, besinningslösa, uppblåsta, de skall älska njutning mer än Gud. 5. De skall ha ett sken av gudsfruktan, men förneka dess kraft. Vänd dig bort från sådana.

Kol 3:5. Så döda nu era lemmar, som är på jorden: otukt, orenhet, lusta, ont begär och girigheten, som är avgudadyrkan, 6. för vilkas skull Guds vrede kommer över otrons barn. 7. I detta vandrade också ni FÖRUT, då ni levde på sådant sätt.8. Men lägg nu också ni bort alltsammans: vrede, häftighet, ondska, smädelse, skamligt tal från er mun. 9. Ljug inte för varandra, ni som har avklätt er den gamla människan med hennes gärningar 10. och iklätt er den nya, som förnyas till kunskap efter hans bild som har skapat henne.

Upp. 21:⁸Men de fega, de OTROENDE och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.”

Upp 21:27 Och aldrig någonsin skall något ORENT komma in i den eller någon som gör styggelse eller ljuger, utan de som är skrivna i livets bok hos Lammet.

Frukt/gärningar är nödvändiga för frälsningen

“Tron utan gärningar är död” känner de flesta kristna till, och det begreppet betyder att vi inte kan vara frälsta om vi inte visar det med gärningar i våra liv. Vi kan inte förtjäna vår frälsning med gärningar eftersom det då skulle krävas 100% lydnad av Guds bud – vilket vi inte uppnått – men vi kan heller inte vara frälsta utan gärningar. Eftersom vi inte kan vara frälsta pga gärningar då vi inte uppnått denna nödvändiga lydnadsnivå, så brukar man säga att man är frälst av Guds NÅD (Guds barmhärtighet) genom TRO, eftersom Gud möjliggjort en annan väg till frälsning trots att vi inte förtjänar det. Att vara frälst av tro betyder INTE att gärningar numera är “eftersträvansvärda men inte nödvändiga för frälsningen“. En del uttrycker det som att “gärningar är en naturlig följd av tro”, och det får samma resultat – nämligen att vi inte kan vara frälsta utan en sådan helt nödvändig “följd”. Vi är därför inte frälsta av tro allena.

Vi har sett att synd separerar oss från Gud, men även ljumhet (brist på gärningar) kan separera oss från Gud. Liknelsen om fåren och getterna i Matt. 25 visar att ingen av grupperna hade något problem att tro på Gud, men det var det som de GJORDE eller INTE GJORDE som spelade någon roll för om de hamnade i himmel eller helvete.

Matt 25:41Då skall Konungen svara och säga till dem: Sannerligen säger jag er: Det ni har GJORT mot en av dessa mina minsta bröder, det har ni GJORT mot mig. Därefter skall han också säga till dem på vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar. 42. Ty jag var hungrig, och ni gav mig inte att äta, jag var törstig, och ni gav mig inte att dricka, –Sannerligen säger jag er: Vad ni inte har GJORT mot en av dessa minsta, det har ni inte heller GJORT mot mig.46. Och DESSA skall då gå bort till EVIGT STRAFF, men de RÄTTFÄRDIGA till evigt LIV.

Upp. 3:15. Jag vet om dina gärningar. Du är varken kall eller varm. O, att du vore kalleller varm. 16. Men eftersom du är ljum och varken kall eller varm, skall jag spy ut dig ur min mun.

Joh. 15:²Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt rensar han, för att den skall bära mer frukt. —⁵Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra. ⁶Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp.

Rom. 2:⁶Han skall ge var och en efter hans GÄRNINGAR: ⁷EVIGT LIV åt dem som uthålligt GÖR DET GODA och söker härlighet, ära och odödlighet, ⁸men VREDE OCH DOM åt dem som söker sitt eget och INTE LYDER sanningen utan orättfärdigheten.

Jak. 2:¹⁴Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon?¹⁵Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen ¹⁶och någon av er säger till dem: “Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? ¹⁷Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.—²⁰Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död?²¹Blev inte vår fader Abraham erkänd som RÄTTFÄRDIG GENOM genom GÄRNINGAR, när han bar fram sin son Isak på altaret? ²²Du ser att hans tro SAMVERKADE med hans GÄRNINGAR och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad.—²⁴Ni ser alltså att en människa erkänns som RÄTTFÄRDIG GENOM GÄRNINGAR och INTE bara genom tro. ²⁵Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom GÄRNINGAR, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? ²⁶Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar DÖD.

Hebr. 5:⁹Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som LYDER honom

Guds bud är inte för svåra att lyda

Gud själv anser inte att hans bud är för svåra för oss att lyda, och han tror att vi kan vända oss till honom av hela vårt hjärta och hela vår själ och vara honom trogen i alla stycken:

5 Mos. 30:²och du så vänder åter till HERREN, din Gud, och hör hans röst, du med dina barn, AV ALLT DITT HJÄRTA OCH AV ALL DIN SJÄL, i alla stycken såsom jag i dag bjuder dig ³då skall HERREN, din Gud, åter upprätta dig och förbarma sig över dig–-¹⁰när du hör HERRENS, din Guds, röst, så att du håller hans bud och stadgar, det som är skrivet i denna lagbok, och när du vänder åter till HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ.¹¹Ty DET BUD SOM JAG I DAG GIVER DIG ÄR DIG ICKE FÖR SVÅRT och är icke långt borta.—¹⁴Nej, ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, SÅ ATT DU KAN GÖRA DÄREFTER.¹⁵Se, jag förelägger dig i dag livet och vad gott är, döden och vad ont är,¹⁶då jag nu i dag bjuder dig (COMMAND YOU, KJV) att älska HERREN, din Gud, att vandra på hans vägar och HÅLLA HANS BUD och stadgar och rätter, för att du må leva och föröka dig, och för att HERREN, din Gud, må välsigna dig i det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning.

1 John 5:3. Ty detta är kärleken till Gud, att vi håller hans bud. Och hans bud är INTE tunga. 4. Ty allt det som är fött av Gud besegrar världen och detta är den seger som har besegrat världen, vår tro. 5. Vem är den som besegrar världen, utom den som tror att Jesus är Guds Son?

Ef. 4:²⁵Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra, vi är ju varandras lemmar. ²⁶Grips ni av vrede, så SYNDA INTE. Låt inte solen gå ner över er vrede ²⁷och ge inte djävulen något tillfälle.

Hur nära vi lever Gud i böner, bibelläsning, lovsånger, evangelisation, etc påverkar ofta den styrka vi har att avhålla oss från synd. Om vi gärna lever av världen så riskerar vi att frestas, och ibland krävs det att vi helt enkelt undviker vissa miljöer trots att de är oss väldigt kära. Om man som ofrälst umgicks med människor som festade och drack alkohol så kanske det krävs att man håller sig på avstånd i flera månader/år (eller hur länge som nu krävs) för att inte riskera att leva som dem och för att inte andra människor ska tro att man är en i gänget och därmed få helt fel uppfattningar om oss och vad kristen tro är. Vi är självfallet inte tillsagda att lämna våra familjer och vår släkt trots att de lever fel, men kompisgäng väljer vi oftast själva.

Vad är skillnaden mellan Johannes Döparens dop och Jesus dop?

Apr3

Ordet Döpa och Dop kommer från det grekiska ordet baptizó (Strongs 907) som förutom Döpa kan betyda doppa eller nedsänka. Det kan också betyda en ceremoniell rening genom att begravas just i vatten, och Bibeln drar en liknelse med en kroppslig begravning av en död person i jorden. Det betyder att några droppar på huvudet inte passar in på den beskrivningen, för inte begraver vi väl en död person genom att lägga honom på marken och sprida ut en näve jord över honom? Det blir han inte begravd utav, och på liknande sätt blir vi heller inte döpta genom att få en näve vatten utstänkt på pannan. Det är HELA kroppen som är tänkt att vara under vatten vid ett dop. Dopet är en bild av död, begravning och återuppståndelse.

Rom. 6:⁴Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet.⁵Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans. ⁶Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. ⁷Ty den som är död är friad från synd.⁸Har vi nu dött med Kristus, tror vi att vi också skall leva med honom. ⁹Vi vet att Kristus aldrig mer dör, sedan han blivit uppväckt från de döda. Döden har inte längre någon makt över honom.

Både Johannes Döparens Dop och Jesus Dop är förknippade med sann OMVÄNDELSE och syndernas förlåtelse. Man döper sig helt enkelt som ett yttre tecken på att man bekänt sina synder, omvänt sig, lämnat den “gamla mannen” bakom sig samtidigt som man visar att man bestämt sig för att vandra i ljuset ihop med Jesus resten av livet. De människor som Johannes döpte hade förstås inte fått lära känna Johannes kusin Jesus riktigt ännu, men i kombination med dopet så uppmanade Johannes människor att följa den som kommer efter honom – JESUS. Johannes och Jesus dop har samma innebörd, fast från olika vinklar. Johannes Döparen förberedde för Jesus ankomst.

Barndop?

Något som man noterar rätt snart när man läser igenom Bibeln är att det inte finns några exempel där bebisar eller barn döper sig. Om det är tänkt att vi ska döpa barn så borde det väl finnas några tydliga exempel på just barndop? Men i samtliga fall som vi kan läsa om dop så handlar det vuxna som har insikt om att de har gjort sig skyldiga till synd och därför måste omvända sig och döpa sig. Det närmaste man kan komma gällande bebisar/barn som döper sig är Apg. 16:15, Apg 18:8 och 1 Kor. 1:16 där vi kan läsa att hela hushåll lät döpa sig, men det står fortfarande inte att små BARN fanns i dessa hushåll och döptes. Dessa avsnitt skulle kunna handla om hushåll utan små barn, eller det skulle kunna handla om hushåll där alla som hade förmåga att välja omvändelse och dop också döptes. Så om små barn verkligen fanns med i dessa hushåll så finns det åtminstone inte noterat, och är därför inga lyckade bevis för barndop.

Eftersom bebisar helt enkelt inte KAN göra en personlig omvändelse eller bestämma sig för att följa Jesus så vore ett barndop överflödigt. Att som förälder döpa sitt barn resulterar inte i någonting annat än att barnet blir blött, och ofta handlar en sådan tradition ofta om att döpa barnet till ett NAMN, som inte heller har något stöd i Bibeln. Om man som förälder ändå vill utföra en sådan tradition eller andra traditioner är förstås upp till föräldern själv. Bibeln säger inte uttryckligen att det är fel, eller en synd att döpa en bebis, men det finns en del avigsidor. Det finns kristna i vissa kyrkoförgreningar såsom den katolska och/eller den ortodoxa kyrkan, som förlitar sig helt på det barndop de en gång gjorde och är övertygade om att de döpt sig helt enligt Jesus befallning och alltså inte behöver döpa sig igen som vuxna. Det innebär att barndopet faktiskt är i vägen för det sanna dopet vi kan läsa om i Bibeln, som ju handlar om omvändelse och ett beslut att följa Jesus. Att någon annan döper en person innan den personen har en kapacitet att vare sig synda eller omvända sig är förstås inte samma sak, och inte vad Jesus förespråkade. Tyvärr finns det kristna som t o m hänvisar till sitt barndop som stöd för att de är “kristna” med en garanterad plats i Guds rike, och en del menar att om de har kristna föräldrar (vilket skulle innebära att de är “födda” kristna) OCH döpt sig som barn så är deras framtid i himlen inristad i sten – speciellt om vi också lägger till regelbundna kyrkobesök och bikt. Ett barndop kan undermedvetet få människor som inte läser sin Bibel så ofta (utan förlitar sig på att en präst läser från Bibeln i kyrkan) att tro på Dopet som någon sorts Abra Kadabra trollformel som ger dem en gudomlig brandförsäkring.

I frikyrkan är det vanligt att i stället för ett barndop utföra en högtidlig och officiell “välsignelse” av nyfödda barn. En sådan tradition finns inte heller beskriven i Bibeln, men vi kan förstås läsa att Jesus välsignade barn och det är aldrig fel att välsigna och be för varandra. Fördelen med en sådan tradition i stället för barndop är att barnet inte behöva döpa om sig när det blir äldre utan det döper sig helt enkelt endast EN gång i sitt liv – när det blivit gammalt nog för att ta ett eget beslut.

Johannes Dop

Johannes Döparen är den som inledde seden att döpa sig. Vi kan läsa om hans liv här:

Markus 1:4 Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse.

Matt. .3:1Vid den tiden trädde Johannes Döparen fram och predikade i Judeens öken²och sade: “Omvänd er, ty himmelriket är nära.”

Lukas 3:⁷Han sade nu till folkskarorna som kom ut för att döpas av honom: “Ni huggormsyngel! Vem har intalat er att försöka fly undan den kommande vredesdomen? ⁸Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och tänk inte: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham av dessa stenar. ⁹Redan är yxan satt till roten på träden. Så blir varje träd som inte bär god frukt nerhugget och kastat i elden.“¹⁰Folket frågade honom: “Vad skall vi då göra?” ¹¹Han svarade dem: “Den som har två livklädnader skall dela med sig åt den som ingen har, och den som har mat skall göra på samma sätt.” ¹²Det kom också publikaner för att bli döpta, och de frågade honom: “Mästare, vad skall vi GÖRA?” ¹³Han svarade dem: “Kräv inte mer än vad som är fastställt.” ¹⁴Även soldater frågade honom: “Och vi, vad skall vi GÖRA?” Han svarade dem: “Våldför er inte på någon och pressa inte ut pengar från någon, utan nöj er med er lön!”

Johannes dop var alltså en omvändelsens dop till syndernas förlåtelse, och detta gäller framför allt judarna så att de skulle kunna ändra sitt sinnelag, omvända sig och vara mentalt förberedda på den Messias som snart skulle komma. Genom att försänkas i vatten av Johannes Döparen skulle de kunna markera att de godkänner honom som den som profeterna talade om, och att de “begraver” sin tidigare syndfulla attityd och livsstil för att bli renade. Notera att människorna frågade honom vad de måste GÖRA för att bli döpta av honom och för att bära en sådan frukt som Johannes talade om. Johannes svarade då inte “Ni kan inte göra någonting alls eftersom frälsningen är av Gud allena och ni kan därför inte tillföra någonting till er frälsning.” eller “Att tvingas GÖRA något är ju en gärningslära så det måste ni akta er för!”. Nej, han gav dem exempel på vad de faktiskt måste GÖRA. Han gav passande exempel till var och en eftersom han visste vad deras synd generellt brukade gå ut på. För att undgå att bli ett träd som avhuggs med roten måste vi helt enkelt upphöra med vår synd och i stället visa god frukt. Johannes var inte villig att döpa någon som inte omvänt sig eftersom det är själva kärnan för dopet.

Jesaja 40:3 En röst ropar i öknen: “Bered väg för Herren, bana en jämn väg i ödemarken för vår Gud.—⁵Herrens härlighet skall uppenbaras, alla människor skall tillsammans se den. Ty Herrens mun har talat.—Sion, du glädjens budbärarinna, stig upp på ett högt berg. Jerusalem, du glädjens budbärarinna,
höj din röst med kraft. Höj den utan fruktan, säg till Juda städer: “Se, er Gud!”

Bibeln säger att blod måste utgjutas för att ge förlåtelse från synder, men kan då Johannes dop ge förlåtelse? Johannes dop var ett förberedande dop inför Messias och möjliggjorde en smidig övergång för människor att kunna acceptera Jesus och hans uppståndelse. Johannes dop räddade ingen i sig självt utan det handlar om människornas tro och genuina omvändelse som kan ge dem liv. Självfallet hade människor under Gamla Testamentet chans till frälsning trots att Jesus ännu inte utgjutit sitt blod, och för dem gällde det att leva rättfärdigt precis som Abraham gjorde. Om de syndade använde de sig av djuroffer för blodets skull.

Apg. 19:⁴Paulus sade: “Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus.”

Varför döptes då Jesus och döpte han någon själv?

Jesus behövde ju verkligen inte omvända sig och det ansåg även Johannes Döparen som först inte ville döpa Jesus av det skälet. Men vad det gäller Jesus så hade han helt andra skäl för att låta döpa sig.

Matt 3:¹³Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. ¹⁴Men Johannes försökte hindra honom och sade: “Det är jag som behöver döpas av dig, och du kommer till mig.” ¹⁵Jesus svarade honom: “Låt det ske nu. Ty så bör vi uppfylla all rättfärdighet.” Då lät han det ske.

Johannes 1:33 Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den som du ser Anden komma ner och bli kvar över, han är den som döper i den helige Ande.

Jesus döpte sig av minst två skäl. Dels för att inför alla (inkl inför Fadern) visa att han identifierade sig själv med den Messias som profeterna talade om, “Se lammet som tar borttager världens synder”, och dels för att vara lydig Fadern och uppfylla det som är rätt och som skriften förmedlar. Det kan även handla om att Jesus ville göra en synbar start på sin evangelisationsbana på jorden, ungefär som när Paulus senare valde att raka sitt huvud (Apg 18:18) när han utgivit ett visst löfte. När Jesus döpte sig sänkte sig den heliga Ande ner över honom som en duva, och Jesus var ca 30 år när han började att predika “fulltid“. Eftersom ett dop är ett yttre tecken på att man bestämt sig för att leva rättfärdigt tillsammans med Gud resten av sitt liv, så hade Jesus förstås inga problem att låta döpa sig av det skälet för Jesus väljer alltid att göra det Fadern säger.

Lukas 3:²¹När nu allt folket döptes, blev även Jesus döpt. Och medan han bad, öppnades himlen ²²och den helige Ande sänkte sig ner över honom i en duvas skepnad. Och från himlen kom en röst: “Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje.”²³Jesus var omkring trettio år när han började sin gärning. Han var, menade man, son till Josef, son till Eli,—

Under en period så vistades Jesus med sina lärljungar i Judéen, och där kan vi läsa att att Jesus döpte människor tillsammans med dem. Gissningsvis handlade det om att Jesus – som det proffs han är – förklarade evangeliet för dopkandidaterna och förberedde dem mentalt för sina nya liv, medan han lät lärljungarna utföra själva dopet. Några rader efter står det nämligen att Jesus själv INTE döpte utan det var hans lärljungar.

Joh. 3:²²Därefter begav sig Jesus med sina lärjungar till Judeen, och där vistades han en tid med dem OCH DÖPTE. ²³Men också Johannes döpte i Ainon nära Salim – där fanns det gott om vatten – och folk kom dit och blev döpta.

Joh. 4:1 När Jesus fick veta att fariseerna hade hört att han vann fler lärjungar och döpte fler än Johannes ²– men det var inte Jesus själv utan hans lärjungar som döpte

Krävs vattendop för att bli frälst?

Vi är ombedda att döpa oss i vatten av Jesus Kristus, så gör vi inte som han säger är vi väl olydiga mot honom? Men självfallet måste ett barn som växer upp och blir tonåring välja en dag då det ska ske, och skulle en 14-åring välja “nu på söndag” men tyvärr hinner avlida på “lördag” så kan man ju inte säga att den här personen därför inte varit frälst och går miste om himmelriket. Vid några fåtal tillfällen kan det också vara problem att hitta tillräckligt med vatten så att man kan döpa sig, och det är självfallet något som Gud i så fall vet om. Idag är det vanligt att man inte döper sig direkt efter sin omvändelse som var brukligt förr, men så var det inte på Bibelns tid. Man måste inte vara utbildad pastor för att få döpa någon, och egentligen kan vilken kristen som helst hjälpa till med ett dop, eftersom det viktigaste är sitt eget avgörande beslut att följa Jesus.

De gamla kyrkofäderna (t ex Tertullian) verkar ha lärt ut att vattendop och andedop inträffar samtidigt, precis som det inträffade samtidigt för Jesus när han döpte sig i vatten och sedan omedelbart därefter fick den helige Ande som en duva över sig. Skälet att dessa båda dop verkar så starkt sammankopplade är att det var en självklarhet för en nyomvänd att söka sig till vatten och låta döpa sig direkt efter sin omvändelse – utan dröjsmål. Därför räknades dessa dop som ett och samma dop.

Ef. 4: ³Var ivriga att bevara Andens enhet genom fridens band: ⁴en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp, det som tillhör er kallelse, ⁵en Herre, en tro, ett dop, ⁶en Gud som är allas Fader, han som är över alla, genom alla och i alla.

Självfallet är idag det enda legitima dopet det dopet som sker i Jesu namn. Det kan också vara så att beslutet att tillhöra Jesus Kristus på den tiden var mer överväldigande pga den helt nya läran och pga riskerna för förföljelser som vi själva inte är vana vid. Det kan hända att vi idag är uppväxta i kristna familjer och tar vår tro som en självklarhet utan att riktigt reflektera över den, och när vi till slut tar steget att sätta Jesus på första plats i våra liv och även döper oss så kanske känslan är mera ljum än den var för de första kristna. (Jag säger inte att det är så för alla.) De första kristna döpte sig mitt i sin sprillans nya omvändelse så det kan mycket väl hända att det var mycket nya känslor inblandade när de döpte sig i vatten. För oss idag, som dröjer med vårt vattendop, har den kristna omvändelsen hunnit landa på ett annat sätt och den helige Ande kan redan ha gjort sig påmind i våra liv på flera olika sätt. Därför kanske ett vattendop inte är lika dramatiskt som under den första tiden när omvändelse, vattendop och den helige Ande ofta inträffade mer eller mindre samtidigt.

När en kyrkofäder säger att vi måste döpas i vatten för att bli frälsta så finns grundtanken för dem att det inte ens förekommer att en omvänd person INTE skulle välja att döpa sig i vatten om han nu bestämt sig för att vandra med Jesus. För dessa kyrkofäder är en troende person alltid en person som döper sig i vatten. Alternativet att tro på Jesus och inte döpa sig var en kombination som de aldrig ens tänkt sig, så därför är deras krav på vattendop i betydelsen att en person inte är frälst såvida han inte tror på Jesus och har den helige Ande. Egentligen säger Jesus samma sak som kyrkofäderna i frågan eftersom han också sammankopplar en frälst människa med en döpt människa:

Markus 16:¹⁶Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd

Apollo hade fått undervisning om Herrens väg och ivrigt och brinnande i anden undervisade hand om Jesus, men trots att detta skedde efter Jesu död på korset så var han ännu inte döpt i Jesu namn. Han kände helt enkelt inte till det, och nog får man väl säga att han ändå var frälst trots sin okunnighet om detta? Så fort han fick höra hela sanningen så acccepterade han det.

Apg.18: ²⁴Till Efesus kom en jude som hette Apollos. Han var född i Alexandria och var en lärd man och mycket kunnig i Skriften. ²⁵Han hade fått undervisning om Herrens väg och talade brinnande i anden och undervisade noggrant om Jesus, men han kände bara till Johannes dop. ²⁶Han började också frimodigt predika i synagogan. Priskilla och Akvila hörde honom, och de tog sig an honom och förklarade grundligare Guds väg för honom. ²⁷När Apollos sedan ville fara över till Akaja, skrev bröderna till lärjungarna och uppmanade dem att ta emot honom. Han kom dit och blev till stor hjälp för dem som genom Guds nåd hade kommit till tro. ²⁸Ty han motbevisade eftertryckligt judarna, när han utifrån Skrifterna offentligt bevisade att Jesus är Messias.

Jesu Dop och liknelser

Efter Johannes Döparens period och efter Jesus död på korset så handlar dopet fortfarande om OMVÄNDELSE vilket leder till RENING som symboliseras med vattendop, men nu är detta kopplat till att JESUS är vårt syndoffer en gång för alla (inga mer djuroffer är nödvändiga) och som med sitt blod möjliggör att världens folk blir renade från sina synder – just på villkor att vi omvänder oss. Då får vi den Helige Ande som gåva. Det är inte säkert att den Helige Ande kommer direkt efter dopet utan han kan ges som gåva även innan, OM personen i fråga omvänder sig, men då är tanken att man omedelbart ska låta döpa sig så fort tillfälle ges.

1 Petrus 3:²⁰för dem som den gången var olydiga när Gud tåligt väntade under Noas dagar, medan arken byggdes. I den blev några få, åtta personer, frälsta genom vatten. ²¹Efter denna förebild frälser dopet nu också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse

Vattnet som översvämmade jorden under Noas tid renade världen från synd och smuts genom att radera ut allt liv, och endast Noa och sju andra människor räddades genom att välja ARKENS väg ut ur floden. Det är en liknelse med det dop som vi gör när vi beslutat oss för att lämna våra tidigare smutsiga liv för att tillhöra Jesus. Vi klamrar oss fast vid Jesus för att få liv, liksom de 8 människorna klamrade sig fast vid Arken för att få liv. När floden ebbade ut flöt Arken ovanpå all död och smuts och resenärerna räddades. En omvändelse utan möjlighet för förlåtelse skulle inte kunna rädda oss, och inte heller skulle Arken i sig kunna rädda någon från det syndiga och destruktiva livet före floden såvida inte VATTNET kom och räddade dem över “till andra sidan”, och såvida de inte valde att kliva på Arken. Vattnet lyfte upp Noa ovanför all smuts och skam, precis som Jesus kan lyfta upp oss från smuts och skam genom pånyttfödelsen. Noa svarade på Guds inbjudan och lydde honom genom att bygga Arken, och det var klokt gjort av honom eftersom detta räddade honom själv och sju till.

1 Kor. 10:10 Bröder, jag vill ni skall veta att alla våra fäder var under molnskyn och att alla gick genom havet. ²Alla blev i molnskyn och i havet döpta till Mose.³Alla åt samma andliga mat ⁴och alla drack samma andliga dryck. De drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus.

När Israelerna gick igenom Röda Havet (om det nu var just det havet) under Exodus så sägs det att de “döptes” till Mose som var ledaren för hela folket och den som skulle föra hela israel från slaveri till frihet. Mose var också den som gav dem lagen från Gud, och han hjälpte dem att få bröd (och kött och fisk) och vatten i öknen. Mose var alltså en medlare och bro mellan folket och Gud, precis som Jesus är den store medlaren mellan oss och Gud. Folket israel gick från slaveriet i Egypten och lämnade det hårda livet bakom sig när de korsade havsbotten och gick över till säkerheten på den andra sidan där de sjöng och dansade av glädje över att ha tagit det stora steget mot sin egen befrielse. Även här är finns det alltså en liknelse där man lämnar ett tidigare stadium – sin gamla människa – och i stället blir en ny befriad människa som lämnar det gamla bakom sig. (Så länge som man lever kvar i synd är man fortfarande i bojor och inte alls fri.) Väggarna av vatten som israelerna gick igenom var “renande”, och Farao och hans armé blev besegrade genom det renande vattnet, precis på samma sätt som Satan blir besegrad när vi beslutar oss för att följa Jesus och döper oss i vatten för att visa vår omvändelse. Men det fanns förstås hela tiden ett alternativ för israelerna att återvända till sitt slaveri i Egypten, liksom det finns ett alternativ för oss att återvända till gammal synd och fastna i syndens slaveri.

2 Kor. 5: ¹⁷Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.

Man måste inte döpa sig i en kyrkomiljö utan det går också bra i sjöar, bäckar, åar, floder och även i en simbassäng. När Bibeln säger att vi måste bli döpta i Jesu namn, eller i Fader, sonen och den helige Andes namn så betyder det inte att dessa namn måste absolut måste nämnas av den person som döper. Det betyder snarare att personen som döps har hört om evangeliet om Jesus och nu bestämt sig för att omvända sig och leva tillsammans med honom resten av sitt liv. Han döper sig för att visa sitt beslut. Det som görs i Jesu namn görs alltså av individen som döps och det finns inga regler för vilka ord som måste nämnas i ett dop. Egentligen behöver inga ord nämnas alls, men visst kan det vara bra om dopförättaren högt deklarerar att han nu döper en person i Jesu namn (eller i alla de tre namnen) alternativt att en lämplig fråga ställs till den som ska döpa sig så att han/hon för chansen att säga “JA” till att döpas i Jesu namn. Men beslutet att tillhöra Jesus togs förstås redan innan dopkandidaten går ner i vattnet.

Barnet är i moderlivet med skyddande vatten runtomkring, och föds sedan ut ur vattnet när det försvinner. En människa föds alltså ur vatten, och likaså måste en människa på ett andligt sätt bli född på nytt genom anden. Ett barn som föds går från en miljö till en annan, och likadant gör vi när vi andligen föds på nytt och lämnar vårt gamla liv för någonting nytt.

Joh. 3:⁴Nikodemus sade: “Hur kan en människa födas när hon är gammal? Inte kan hon väl komma in i moderlivet och födas en gång till?” ⁵Jesus svarade: “Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. ⁶Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande.

Den etiopiska hovmannen i Apg. 8 lät döpa sig efter att han läst i profeten Jesaja om Messias som liknas vid ett får som ska slaktas och förnedras, och efter att Filippus förklarat evangeliet om Jesus för honom. Efter omvändelse och en sann tro på Jesus som Messias finns inget hinder från att låta döpa sig. En del handskrifter gör detta tillägg i Apg. 8:36:

Filippus sade till honom: “Om du tror av hela ditt hjärta, kan det ske.” Hovmannen svarade: “Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son.”

Apg. 8:³⁵Då tog Filippus till orda och började utifrån detta skriftställe predika evangeliet om Jesus för honom.³⁶När de nu färdades vägen fram, kom de till ett vatten, och hovmannen sade: “Se, här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?” ³⁸Han befallde att vagnen skulle stanna, och både Filippus och hovmannen steg ner i vattnet och Filippus döpte honom.

Den helige Ande ges som gåva när vi omvänt oss

Apg 2:³⁷När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: “Bröder, vad skall vi göra?” ³⁸Petrus svarade dem: “Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva. — ⁴¹De som då tog emot hans ord döptes, och så ökade antalet lärjungar den dagen med omkring tre tusen.

Man kan få den helige Ande innan vattendopet, vilket inte är ovanligt eftersom vi idag dröjer med att döpa oss i vatten, och vi får inte den helige Ande innan vi tror på Gud:

Apg. 11:¹⁵Och när jag började tala, föll den helige Ande på dem, alldeles som på oss under den första tiden. ¹⁶Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt: Johannes döpte med vatten, men ni skall döpas i den helige Ande.

Apg. 10:1 I Cesarea bodde en man som hette Kornelius, en officer vid den italiska vaktavdelningen. ²Han var from och fruktade Gud liksom alla i hans hus, och han gav frikostigt med gåvor till folket och bad alltid till Gud.— ³⁰Kornelius svarade: “För fyra dagar sedan just vid den här tiden, den nionde timmen, var jag här hemma och bad. Och se, en man i skinande kläder stod framför mig ³¹och sade: Kornelius, Gud har hört din bön och kommer ihåg dina gåvor. ³²Skicka nu bud till Joppe och be Simon som kallas Petrus att komma hit. Han bor som gäst i garvaren Simons hus vid havet. —“³⁴Då började Petrus tala: “Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, ³⁵utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt, vilket folk han än tillhör. ³⁶Detta är det ord som Gud sände till Israels folk, när han förkunnade frid genom Jesus Kristus, han som är allas Herre.³⁷Ni känner till den förkunnelse som gick ut över hela Judeen med början i Galileen, och som följde på det dop som Johannes förkunnade:—⁴⁴Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet.⁴⁵Alla troende judar som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna. ⁴⁶Ty de hörde dem tala med tungor och prisa Gud. ⁴⁷Då frågade Petrus: “Inte kan väl någon hindra att dessa blir döpta med vatten, när de liksom vi har tagit emot den helige Ande?” ⁴⁸Och han befallde att de skulle döpas i Jesu Kristi namn. Sedan bad de honom stanna några dagar.

Apg. 9:¹⁷Då gick Ananias, och när han kom in i huset lade han händerna på honom och sade: “Saul, min broder, Herren Jesus som visade sig för dig på vägen hit, han har sänt mig för att du skall kunna se igen och uppfyllas av den helige Ande.” ¹⁸Genast var det som om fjäll föll från hans ögon, och han fick sin syn igen och blev döpt.

Apg. 22:(Gällande Paulus hos Ananias EFTER att han mött Jesus på vägen till Damaskus och börjat tro på honom) ¹⁴Då sade Ananias: Våra fäders Gud har utvalt dig till att lära känna hans vilja och till att se den Rättfärdige och höra hans röst. ¹⁵Ty du skall vara hans vittne inför alla människor och vittna om vad du har sett och hört. ¹⁶Och nu, varför tvekar du? Stå upp och låt dig döpas och tvättas ren från dina synder och åkalla hans namn.

Apg: 19:1 Medan Apollos var i Korint kom Paulus ner till Efesus, sedan han rest genom höglandet. Där träffade han några lärjungar, ²och han frågade dem: “Tog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?” De svarade honom: “Nej, vi har inte ens hört att den helige Ande har blivit utgjuten.”³Då frågade han: “Vilket dop blev ni döpta med?” De svarade: “Med Johannes dop.” ⁴Paulus sade: “Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus.” ⁵När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn. ⁶Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade.⁷Tillsammans var det omkring tolv män.

Apg 8:¹²Men när de nu trodde på Filippus som predikade evangelium om Guds rike och Jesu Kristi namn, döptes de, både män och kvinnor. ¹³Också Simon kom till tro, och sedan han blivit döpt höll han sig till Filippus. Han blev mycket häpen, när han såg de stora tecken och kraftgärningar som utfördes. ¹⁴Då apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. ¹⁵Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, ¹⁶eftersom Anden ännu inte hade fallit på någon av dem. De var endast döpta i Herren Jesu namn. ¹⁷Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande.

Vi är ombedda i gå ut i världen och göra folk till lärljungar, och döpa dem.

Matteus 28: ¹⁹Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn ²⁰och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.”

Galaterbrevet 3:²⁶Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. ²⁷Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus. ²⁸Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. ²⁹Om ni nu tillhör honom är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet.

Det fanns sekter under den här tiden som trodde på Dop för de dödas skulle men som inte trodde på återuppståndelsen.

1 Kor. 15:¹²Om det nu predikas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er påstå att det inte finns någon uppståndelse från de döda? ¹³Om det inte finns någon uppståndelse från de döda, har inte heller Kristus uppstått.¹⁴Men om Kristus inte har uppstått, då är vår predikan meningslös och er tro meningslös.—²⁹Vad uppnår annars DE som döper sig för de dödas skull? Om döda inte alls uppstår, varför döper man sig då för deras skull?

Augustinus, Kalvin och Luther

Augustinus implementerade villoläran till kyrkan att vi alla är födda med en syndfull natur, och hans senare anhängare Kalvin och Luther var med på den båten. Augustinus lärde ut att även nyfödda brutit mot Guds bud via Adam och att de är förlorade såvida de inte döper sig.

‘But even the infants, not personally in their own life, but according to the common origin of the human race, have all broken God’s covenant in that on in whom all have sinned…Even the infants are, according to the true belief, born in sin, not actual but original, so that we confess they have need of grace for the remission of sins.’ Augustine, City of God bk. 16 ch. 27

”As nothing else is done for children in baptism but their being incorporated into the church, that is, connected with the body and members of Christ, it follows, that when this is NOT done for them, THEY BELONG TO PERDITION.”

För svensk del är det Martin Luther som starkast influerat kyrkan med sina läror (på gott och ont) och han lärde ut att det var av yttersta vikt att snabbt som ögat låta döpa ett nyfött barn eftersom det annars skulle gå förlorat.

Article IX: Of Baptism. Lär ut att dop är nödvändigt för frälsningen och fördömer Anabaptisterna som tar avstånd från barndopet. 7 augusti 1536 så deltog Luther i ett kyrkomöte i Hamburg för att diskutera det bästa sättet att utrota anabaptisterna, och ingen röstade till fördel för anabaptisterna. Även Melankton röstade för att döda alla anabaptister som vägrar omvända sig från sina uppfattningar om barndopet. Kyrkoledarna från Ulm krävde att anabaptisternas irrlära skulle mötas med eld och svärd. Kyrkoledarna från Augsburg sa: ‘ If we have not yet sent any Anabaptists to the gibbet, we have at least branded their cheeks with red iron!’

Följande beslut togs vid mötet i Hamburg:

“Whoever rejects infant baptism…shall be punished with death,…As for the simple people, who have not preached or administered baptism, but who were seduced to permit themselves to frequent the assemblies of the heretics, if they do not wish to renounce Anabaptism, they shall be scourged, punished with perpetual exile, and even with death if they return three times to the place whence they have been expelled.” (Bennett, pp. 843-845)

Bjorkbloggen

BLOG POSTS IN SWEDISH AND ENGLISH! Bibelfrågor med ämnen som fri vilja, rättfärdighet, lag, synd, nåd

Tag Archive | död

Offrade Jefta sin egen dotter till döden som ett brännoffer? Dom. 11:31

Blev Jesus en FÖRBANNELSE i vårt ställe? Gal. 3:13

Låt inte BEDRA er eller lura er – synd leder alltjämt till döden enligt Bibeln

TRONS LYDNAD är att lyda Gud i tro

Förväntar sig Gud enligt Bibeln att vi ska lyda hans lagar, eller är de för svåra?

TOM CLANCY, författaren död under mystiska omständigheter

Liknelsen med FÄNGELSET och frikännelsen pga NÅD – slav eller fri – 1 Joh. 3

Gud gav oss INTE lagen för att visa att vi inte kan hålla den

Vad är SYND enligt Bibeln? Kan tankar vara synd?

Vad är skillnaden mellan Johannes Döparens dop och Jesus dop?

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this: