Först några ord om tillkomsten av onda andar. Onda andar är konsekvenserna av att “Guds söner” (fallna änglar) kom ner till jorden och fick barn med människor, vilket vi kan läsa om i 1 Mos. 6:1-4, samt med ännu mer detaljer i Enoks bok, Den redliges bok och Book of Jubilees (de två förstnämnda omnämnda/citerade i Bibeln – Juda 1:14-15, Joshua 10:13, 2 Sam. 1:19). Kvinnorna födde jättar (nephilim) som alltså var en blandning av änglar och människor, vilket betyder att även deras andar var en märklig blandning. Vi har lärt oss genom Bibeln att människor och änglar har helt olika hemvister, uppgifter och framtid, men vilken hemvist har en blandning av de två? Det är här de onda andarna kommer in, eftersom de flyktigt letar efter ett köttsligt boende innan Domedagen träder in även om de vet att boendet är temporärt.
Det var verkligen aldrig meningen att människor skulle gifta sig med varelser som inte tillhörde människosläktet. ”Guds söner” är en översättning från bene elohim som betyder änglar även på andra ställen i Gamla Testamentet där de omnämns (Job 1:6, Job 38:7, Ps. 29:1).
1 Mos. 6:1 Då nu människorna begynte föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem2 sågo Guds söner att människornas döttrar voro fagra, och de togo till hustrur dem som de funno mest behag i.3 Då sade HERREN: »Min ande skall icke bliva kvar i människorna för beständigt, eftersom de dock äro kött; så vare nu deras tid bestämd till ett hundra tjugu år.»4 Vid den tiden, LIKSOM OCK EFTERÅT, levde jättarna på jorden, sedan Guds söner begynte gå in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem; detta var forntidens väldiga män, som voro så namnkunniga.5 Men när HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden, och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar beständigt voro allenast onda,6 då ångrade HERREN att han hade gjort människorna på jorden, och han blev bedrövad i sitt hjärta (1917)
Jesus dog för människorna på jorden och var deras ljus (Joh. 1:9) men detta gäller alltså enbart människorna. Jesus dog inte för änglarna eftersom de är skapta till att vara Guds budbärare, medhjälpare och medlare. Änglar är precis som människor skapta med en fri vilja vilket innebär att de kan välja att lyda eller inte lyda (m.a.o. synda), och det är de fallna änglarna som kallas för Guds söner och de som valde upprorets väg. En blandning mellan människa och ängel innebär en andlig gestalt utan en riktig hemvist.
“Om du driver ut oss, skicka oss då in i svinhjorden” – Matt. 8:31
Så varför bad de onda andarna, med namnet Legion, om att få fara in i ett antal svin – som vi kan läsa om i Bibeln? Här nedan är kontexten.
Matt. 8:28 När Jesus kom över till gadarenernas område på andra sidan sjön, kom två besatta emot honom ut från gravarna. De var så våldsamma att ingen kunde ta sig fram på den vägen. 29 Nu skrek de: “Vad har vi med dig att göra, du Guds Son? Har du kommit hit för att plåga oss i förtid?” 30 Ett gott stycke därifrån gick en stor svinhjord och betade. 31 De onda andarna bad honom: “Om du driver ut oss, skicka oss då in i svinhjorden.” 32 Han sade till dem: “Far i väg!” Då kom de onda andarna ut och for in i svinen. Och hela hjorden störtade utför branten ner i sjön och omkom i vattnet. 33 De som vaktade svinen flydde in i staden och berättade alltsammans, också det som hade hänt med de besatta. 34 Hela staden gick då ut för att möta Jesus, och när de fick se honom, bad de att han skulle lämna deras område.
Mark. 5:1 Så kom de över till gerasenernas område på andra sidan sjön. 2 När Jesus steg ur båten, kom en man emot honom från gravarna. Han hade en oren ande3 och höll till bland gravarna. Ingen kunde binda honom längre, inte ens med kedjor. 4 Många gånger hade han bundits med fotbojor och kedjor, men han hade slitit av kedjorna och brutit sönder bojorna. Ingen var stark nog att rå på honom. 5 Ständigt, natt och dag, höll han till bland gravarna och uppe i bergen, och han ropade och slog sig själv med stenar. 6 När han nu på långt håll fick se Jesus, sprang han fram och föll ner för honom 7 och skrek: “Vad har jag med dig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? Jag besvär dig vid Gud: Plåga mig inte!”8 Jesus hade just befallt honom: “Far ut ur mannen, du orene ande!”9 Nu frågade han honom: “Vad är ditt namn?” Mannen svarade: “Mitt namn är Legion, för vi är många.” 10 Och han bad gång på gång att Jesus inte skulle driva bort dem från området.11 Där gick då en stor svinhjord och betade vid berget. 12 De orena andarna bad honom: “Skicka i väg oss till svinen, så att vi kan fara in i dem.”13 Det tillät han, och då for andarna ut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade sig utför branten ner i sjön. Det var omkring två tusen svin som drunknade. 14 De som vaktade dem flydde och berättade detta i staden och ute på landsbygden, och man gick för att se vad som hade hänt. 15 Och när de kom till Jesus och såg den besatte som haft legionen sitta där, klädd och vid sina sinnen, blev de förskräckta. 16 De som var ögonvittnen berättade för folket vad som hade hänt med den besatte och hur det hade gått med svinen. 17 Då bad man att Jesus skulle lämna deras område.18 När han steg i båten, bad mannen som hade varit besatt att han skulle få följa med honom. 19 Men Jesus tillät det inte utan sade: “Gå hem till de dina och berätta för dem allt vad Herren har gjort med dig och hur han förbarmade sig över dig.” 20 Mannen gick då och ropade ut över hela Dekapolis allt vad Jesus hade gjort med honom. Och alla förundrade sig.
Lukas 8:26 De lade sedan till vid gerasenernas område, som ligger mitt emot Galileen. 27 När Jesus steg i land, kom en man från staden emot honom. Han var besatt av onda andar och hade inte på länge haft kläder på sig, och han bodde inte i något hus utan höll till bland gravarna.28 Då han fick se Jesus ropade han och föll ner inför honom och skrek: “Vad har jag med dig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? Jag ber dig: plåga mig inte!” 29 Jesus hade just befallt den orene anden att fara ut ur mannen. Länge hade anden hållit honom i sitt grepp. Man hade bundit honom med kedjor och fotbojor och bevakat honom, men han hade slitit sönder bojorna och drivits ut i ödemarken av den onde anden. 30 Jesus frågade honom: “Vad är ditt namn?” Han svarade: “Legion”, eftersom många onda andar hade farit in i honom.31 Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ner i avgrunden.32 Nu gick där en stor svinhjord och betade på berget, och de onda andarna bad att han skulle låta dem fara in i svinen, och det tillät han.33 De onda andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade utför branten ner i sjön och drunknade.34 När herdarna såg vad som hände, flydde de och berättade om det inne i staden och ute på landet. 35 Och man gick ut för att se vad som hade hänt. De kom till Jesus och fann mannen, som de onda andarna hade farit ut ur, sitta vid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen. Då greps de av fruktan. 36 Men de som var ögonvittnen berättade för dem hur den besatte hade blivit hjälpt. 37 Därefter bad allt folket från gerasenernas område att Jesus skulle lämna dem, eftersom stor fruktan hade kommit över dem. Och han steg i en båt och vände tillbaka. 38 Mannen som de onda andarna hade farit ut ur bad att få följa med honom, men Jesus skickade i väg honom med orden: 39 “Vänd tillbaka hem och berätta allt vad Gud har gjort med dig.” Och han gick och ropade ut över hela staden allt vad Jesus hade gjort med honom.
Skräcken över att bli plågade i det bottenlösa hålet
Notera att de onda andarna bönfaller Jesus om att inte bli plågade, som de verkar ha förstått är en verklighet som väntar dem i sinom tid. Kanske de försökte påverka Jesus om uppskjuta detta plågande genom att få komma in i svinen, men svinen dog inom några minuter. Det var “avgrunden” som de onda andarna befarade, där det tydligen förekommer ett fruktansvärt lidande. Det är ett ord som är översatt från grekiska ἄβυσσος (abyssos, Strong’s G12) eller “det bottenlösa djupet”. Vi kan läsa i Blue Letter Bible om ordet “of Orcus, a very deep gulf or chasm in the lowest parts of the earth”, och en del menar att detta är ett fysiskt ställe vid Antarktis (ett annat ämne för en annan blogartikel). Exempel på hur ordet används:
Rom 10:6 Men den rättfärdighet som kommer av tron säger: Fråga inte i ditt hjärta: Vem skall fara upp till himlen? – det vill säga för att hämta ner Kristus – 7 eller: Vem skall fara ner i avgrunden? – det vill säga för att hämta upp Kristus från de döda.
Upp. 9:1 Den femte ängeln blåste i sin basun. Och jag såg en stjärna, som hade fallit från himlen ner på jorden. Åt den gavs nyckeln till avgrundens brunn. 2 Stjärnan öppnade avgrundens brunn, och rök steg upp ur den som rök från en stor ugn, och solen och luften förmörkades av röken från brunnen. 3 Ur röken kom gräshoppor ut över jorden, och åt dem gavs en sådan makt som skorpionerna på jorden har. 4 De blev tillsagda att inte skada gräset på marken eller någon annan grönska eller något träd, utan bara de människor som inte bär Guds sigill på pannan. —11 Som kung över sig har de avgrundens ängel, som på hebreiska kallas Abaddon och på grekiska Apollyon.
(Det sägs att ovan nämnda Abaddon/Apollyon också går under ett flertal andra namn beroende på kultur och språk, såsom Nimrod, Shiva, Gilgamesh, Osiris, vilddjuret, Antikrist, etc.)
Upp. 11:3 Och jag skall befalla mina två vittnen att profetera under ettusen tvåhundrasextio dagar, klädda i säcktyg.” —6 De har makt att stänga himlen, så att det inte regnar under de dagar de profeterar. De har makt att förvandla vattnen till blod och att slå jorden med alla slags plågor så ofta de vill. 7 Och när de har fullgjort sitt vittnesbörd, skall vilddjuret som kommer upp från avgrunden strida mot dem och besegra och döda dem. 8 Deras döda kroppar kommer att bli liggande på gatan i den stora stad som andligt talat kallas Sodom och Egypten, den stad där deras Herre också blev korsfäst. 9 Människor av olika folk och stammar och språk och folkslag ser deras döda kroppar i tre och en halv dagar, och de tillåter inte att kropparna läggs i någon grav. 10 Och jordens invånare gläder sig över dem och jublar och skickar gåvor till varandra, ty dessa båda profeter har plågat dem som bor på jorden. 11 Men efter de tre och en halv dagarna kom livsande från Gud in i dem, och de stod upp, och de som såg dem blev skräckslagna.
Vilddjuret som en gång var, slutade att vara men som i framtiden stiger upp ur avgrunden – ett ställe någonstans på jorden. Beskrivningen av vilddjuret låter onekligen som en beskrivning av Jesus Kristus (var, är, kommer att vara) men Vilddjuret är den raka motsatsen till Kristus. En Antikrist:
Upp 17:7 Och ängeln sade till mig: “Varför är du så förundrad? Jag skall tala om för dig hemligheten med kvinnan och vilddjuret, som bär henne och som har de sju huvudena och de tio hornen. 8 Vilddjuret som du såg, det var och är inte mer. Det skall stiga upp ur avgrunden och går sedan i fördärvet. De invånare på jorden som inte har sina namn skrivna i livets bok från världens grundläggning, de skall förundras när de ser vilddjuret, eftersom det var och inte är men skall komma.
Upp. 20:1 Och jag såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. 2 Och han grep draken, den gamle ormen, det är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år. 3 Sedan kastade ängeln honom i avgrunden, stängde till den och förseglade den över honom, för att han inte längre skulle bedra folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för en kort tid.4 Och jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma. Och jag såg deras själar som hade halshuggits därför att de hade vittnat om Jesus och förkunnat Guds ord och inte hade tillbett vilddjuret och dess bild och inte tagit emot dess märke på pannan eller handen. De levde och regerade med Kristus i tusen år.
Gadarenernas/gerasenernas område
Området beskrivs som gadarenernas/gerasenernas område “mitt emot Galiléen” och vid Dekapolis. Blue Letter Bible förklarar att (enligt historikern Josephus) så var platsen huvudstaden i Peraea, i närheten av Genesarets sjö. Enligt Lightfoots studiebibel så var Gerasena (åtminstone under en viss tid) ett större område där Gadara ingick som en liten stad), men det finns fler förslag vad gäller de omnämnda platserna. Det är inte säkert att dagens kartor överensstämmer med orter och sjöars exakta utsträckning för 2000 år sedan så det kan vara förnuftigt att vara öppensinnad vad gäller det geografiska läget.
Dessutom nämner Matteus ytterligare en man, utöver Legion, från ungefär samma område som kommit i kontakt med Jesus vad gäller ett stort behov av andeutdrivning. Men det är alltjämt Legion som är i fokus i alla tre evangelierna samt hur dessa andemakter yttrar sig i den besatta mannen: “Han var besatt av onda andar och hade inte på länge haft kläder på sig, och han bodde inte i något hus utan höll till bland gravarna. — Länge hade anden hållit honom i sitt grepp. Man hade bundit honom med kedjor och fotbojor och bevakat honom, men han hade slitit sönder bojorna och drivits ut i ödemarken av den onde anden”. Det handlar alltså om ett ytterst allvarligt fall av besatthet.
Förmodligen ville Legion inte lämna området då han kände sig hemma bland likasinnade, där befolkningen var öppna för onda andemakter även om det uppenbarligen gav dem problem.“Han bad gång på gång att Jesus inte skulle driva bort dem från området”. Enligt Lightfoots studiebibeln så var området ett känt tillhåll för hedningar, vilket också förekomsten av svin skvallrar om då judarna själva ansåg att svin var orena.
Vi kan läsa att hela stadens invånare gick för att möta Jesus efter mannens befrielse från Legion, och de bad honomatt lämna deras område. Vi kan läsa att de blev “förskräckta” över situationen, och inte att de blev “överraskade” eller “lättade”. Borde de inte i stället ha blivit överlyckliga över vad Jesus gjorde och bett honom att stanna kvar för att hjälpa dem vidare med liknande fall som annars riskerade att gå överstyr? Borde de inte ha förstått att Jesus var gudomlig eftersom han hade kraft att utföra sådana kraftgärningar, och borde de därför inte ha bett honom att berätta mer om sig själv och sitt rike?
Jesus rekommenderade den befriade mannen att sprida information om vad Gud har gjort för honom då denna man var ett levande bevis på ett fantastiskt ingripande från Gud. Invånarna var dessvärre ointresserade och kanske värdesatte de förlorade svinen mer än att lyssna på Jesus trots att han kom till dem med sanningen om det eviga livet. Jesus menar att de kraftgärningar som han utför i ett område borde få folk att förstå Guds kraft och omvända sig:
Matt. 10:14 Och om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden och skaka av dammet från era fötter. 15 Amen säger jag er: För Sodoms och Gomorras land skall det på domens dag bli drägligare än för den staden.
Matt 11:20 Sedan började Jesus gå till rätta med de städer där han hade utfört sina många kraftgärningar och förebrå dem att de inte hade omvänt sig. 21 “Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som har utförts hos er hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, skulle de för länge sedan ha omvänt sig i säck och aska.[g]22 Jag säger er: För Tyrus och Sidon skall det på domens dag bli lindrigare än för er. 23 Och du, Kapernaum, skall du kanske upphöjas till himlen? Nej, ner i helvetet[h] skall du fara. Ty om de kraftgärningar som har utförts i dig hade gjorts i Sodom, skulle det ha stått ännu i dag.24 Men jag säger er: För Sodoms land skall det på domens dag vara lindrigare än för dig.”
Det normala för de som vill följa och lära sig mer av Jesus är att prisa Gud för de kraftgärningar som de sett eller hört Jesus utföra. Som en kristen andedöpt lärljunge så kan man även utföra liknande kraftgärningar själv, men då måste man välkomna Jesus och vara en efterföljare. Alltså den raka motsatsen till beteendet hos invånarna i detta område som bad Jesus att sticka därifrån.
Lukas 19:37 Då han närmade sig sluttningen av Oljeberget, började hela skaran av lärjungar i sin glädje prisa Gud med hög röst för alla de kraftgärningar som de hade sett
Joh 10:38 Men om jag gör dem, så tro på gärningarna, om ni inte kan tro på mig. Då skall ni inse och förstå att Fadern är i mig och jag i Fadern.”
Joh. 14:12 Amen, amen säger jag er: Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra, ty jag går till Fadern.
Apg 2:22 Israeliter, lyssna till dessa ord: Jesus från Nasaret var en man som Gud bekände sig till inför er genom kraftgärningar, under och tecken, som Gud genom honom utförde mitt ibland er, så som ni själva vet.
Det kan hända att Jesus mycket väl visste vad som skulle ske med svinen men lät det ske ändå för att tydliggöra det skeva värdesystem som rådde bland invånarna då de valde svinen före frälsaren Jesus Kristus. Resultatet blev att invånarna inte bara förlorade några av sina temporära tillgångar (allt kött är temporärt) men även chansen att lära känna Frälsaren som var mitt ibland dem.
Det var inte mer synd om dessa svin jämfört med andra svin, eller ens jämfört med andra djur eller människor, för alla ska vi en gång dö.
Historien har mycket att lära oss förutom att invånarna i Gadara borde ha valt Jesus Kristus snarare än svinen, samt att demoner verkar frodas speciellt bra i en viss (ondskefull) miljö. Demoner känner mycket väl till att Jesus är Guds son och Messias. De kan inte göra någonting utan tillstånd från en med högre makt – Gud. Om demoner inte ens kan komma in i svin utan tillstånd så kan de än mindre komma in i människor utan tillstånd. Vidare går det inte att säga att just de här 2000 svinen var sämre svin än andra svin för att de var besatta. Även om man riskerar besatthet till en högre grad om man vistas i ondskefulla miljöer och göder risken (t ex genom droger) så finns exempel på barn som blivit besatta. Det innebär inte att dessa barn själva valt den situationen, och inte heller att de är andligt förlorade. Man kan också tycka att det jämförelsevis är bättre att demoner driver svin till fysisk undergång än att de driver en människa till samma sak.
Matt. 12:43 När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han genom ökentrakter och letar efter en viloplats men finner ingen. 44 Då säger han: Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag lämnade. När han då kommer och finner det tomt och städat och pyntat, 45 går han bort och tar med sig sju andra andar, värre än han själv, och de går in och bor där. Så blir för den människan det sista värre än det första. På samma sätt kommer det också att gå för detta onda släkte.”
Mer om svin i Bibeln
Intressanta jämförelser när det gäller svin i Bibeln. Alla djur är skapta och planerade av Gud (även ormar) men det finns ändå symbolik vad gäller svin, framför allt vad gäller Israels historia:
Jes. 65:2 Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett trotsigt folk, som vandrar på den väg som inte är god, som följer sina egna tankar,3 ett folk som ständigt kränker mig rakt i ansiktet. De bär fram offer i trädgårdar och tänder offereld på tegelaltaren, 4 de har sitt tillhåll bland gravar och tillbringar nätter i undangömda nästen, äter svinkött och har oren mat i sina kärl.
Jes. 66:3 Den som slaktar en oxe är lik en mandråpare, den som offrar ett lamm är lik den som bryter nacken av en hund, den som bär fram ett matoffer är lik den som bär fram svinblod, den som offrar rökelse är lik den som hyllar en avgud. Liksom dessa har valt att gå sina egna vägar och har sin själs glädje i sina vidrigheter,
Jes. 66:17 De som låter sig invigas och renas till gudstjänst i trädgårdar, anförda av en som står där i mitten, de som äter svinkött och andra styggelser, ja, också möss, de skall alla förgås, säger Herren.
Matt. 7:6 Ge inte det heliga åt hundarna och kasta inte era pärlor för svinen. De trampar ner dem och vänder sig om och sliter sönder er.
Lukas 15:11 Vidare sade han: “En man hade två söner. 12 Den yngre sade till sin far: Far, ge mig min del av egendomen. Då delade han sin egendom mellan dem. 13 Kort därefter packade den yngre sonen ihop allt sitt och for långt bort till ett främmande land. Där förde han ett utsvävande liv och slösade bort det han ägde. 14 Men när han hade gjort slut på allt, kom en svår hungersnöd över det landet, och han började lida nöd. 15 Då gick han bort och slöt sig till en av inbyggarna där, som skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin. 16 Han skulle gärna ha velat äta sig mätt på de fröskidor[c] som svinen åt, men ingen gav honom något. 17 Då kom han till besinning och sade: Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här håller jag på att dö av svält.
Jättarnas irrande andar – var ska de bo när de inte är vare sig änglar eller människor?
Jättarnas fysiska kroppar förmultnade till slut, men det verkar som deras ”andar” vandrar runt jorden för att söka ett boende i levande varelser. Se framför allt verserna ur Enoks bok som konfirmerar händelsen från 1 Mosebok:.
Enoch 7:1 And all the others together with them took unto themselves wives, and each chose for himself one, and they began to go in unto them and to defile themselves with them, and they taught them charms 2 and enchantments, and the cutting of roots, and made them acquainted with plants. And they 3 became pregnant, and they bare great giants, whose height was three thousand ells: Who consumed 4 all the acquisitions of men. And when men could no longer sustain them, the giants turned against 5 them and devoured mankind. And they began to sin against birds, and beasts, and reptiles, and 6 fish, and to devour one another’s flesh, and drink the blood. Then the earth laid accusation against the lawless ones.
Enoch 10:1 Then said the Most High, the Holy and Great One spake, and sent Uriel to the son of Lamech, 2 and said to him: ‘Go to Noah and tell him in my name ”Hide thyself!” and reveal to him the end that is approaching: that the whole earth will be destroyed, and a deluge is about to come 3 upon the whole earth, and will destroy all that is on it. And now instruct him that he may escape 4 and HIS SEED may be preserved for all the generations of the world.‘
Enoch 10:7 And heal the earth which the angels have corrupted, and proclaim the healing of the earth, that they may heal the plague, and that all the children of men may not perish through all the secret things that the Watchers have disclosed and have taught their sons.
Enoch 10:9 And to Gabriel said the Lord: ‘Proceed against the bastards and the reprobates, and against the children of fornication: and destroy [the children of fornication and] the children of the Watchers from amongst men [and cause them to go forth]: send them one against the other that they may destroy each other in battle: for length of days shall they not have.
Enoch 10:15 And destroy all the spirits of the reprobate and the children of the Watchers, because they have wronged mankind.
Enoch 12:2 And his activities had to do with the Watchers, and his days were with the holy ones.3 And I Enoch was blessing the Lord of majesty and the King of the ages, and lo! the Watchers called me—Enoch the scribe—and said to me:4 ‘Enoch, thou scribe of righteousness, go, declare to the Watchers of the heaven who have left the high heaven, the holy eternal place, and have defiled themselves with women, and have done as the children of earth do, and have taken unto themselves wives: ”Ye have wrought great destruction on the earth:
Enoch 15:8 And now, the giants, who are produced from the spirits and flesh, shall be called evil spirits upon 9 the earth, and on the earth shall be their dwelling. Evil spirits have proceeded from their bodies; becausethey are born from men and from the Holy Watchers is their beginning and primal origin; 10 they shall be evil spirits on earth, and evil spirits shall they be called. [As for the spirits of heaven, in heaven shall be their dwelling, but as for the spirits of the earth which were born upon the earth, on the earth shall be their dwelling.]
Enoch 16:1 From the days of the slaughter and destruction and death of the giants, from the souls of whose flesh the spirits, having gone forth, shall destroy without incurring judgement—thus shall they destroy until the day of the consummation, the great judgement in which the age shall be consummated, over the Watchers and the godless, yea, shall be wholly consummated.”2 And now as to the Watchers who have sent thee to intercede for them, who had been aforetime in heaven, (say to them).
Guds gåva till de rättfärdiga är EVIGT LIV. Syndens lön däremot är EVIG DÖD, som är de orättfärdigas lön. Alternativen handlar alltså om evigt liv vs evig död. Inte om evigt liv vs evig bestraffning i en flammande eld.
När en person dör, som inte velat ha något med Gud att göra och som levt i synd och mörker, så hamnar den personen inte direkt i ett brinnande helvete. Den personen inväntar i stället den yttersta dagen (Jesu återkomst) då han/hon kommer att vakna upp ur graven och få sin helt korrekta dom. Sedan kommer bestraffningen, men Bibeln säger inte att den varar utan slut.
I liknelsen om fåren och getterna i Matt. 25 här nedan så får vi inte bara veta att gärningar är vad som skiljer dessa åt (både fåren och getterna hade nämligen en tro på Gud) och att det vi gör spelar roll för vår frälsning (jämför också Jak. 2:24 som säger att vi är rättfärdiga av gärningar och inte av tro allena), men även att “den eviga elden” är beredd åt djävulen och hans änglar. Det innebär också en risk att de som följer djävulen också följer honom in i elden, men frågan är vad det grekiska ordet för “evig” betyder. Om de som levt rättfärdigt förtjänar att leva för evigt, så borde det betyda att de övriga (de orättfärdiga) förtjänar att INTE leva för evigt utan snarare att dö. Syndens lön är som bekant DÖDEN. Alla ska vi en gång dö, men de som är Guds barn ska en dag ärva Guds rike och få evigt liv.
Matt. 25:41 Sedan skall han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. 42 Ty jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka. 43 Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte. 44 Då skall de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig inte? 45 Då skall han svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni inte har GJORT för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. 46 Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.”
“Evig” ovan är översatt från det grekiska adjektivet αἰώνιος (aiónios, Strong’s 166), och kommer från substantivet aiṓn (Strong’s 165). Det kan betyda en lång tid utan slut men det är inte en nödvändigt översättning. Framför allt måste man tänka på att det är skillnad på att bestraffas i en eld för evigt jämfört med att det snarare är straffet (död och separation från Gud) som är evigt utan slut. Bestraffningen/plågan varar inte nödvändigtvis i evighet men däremot straffet.
Liddell and Scott’s Greek lexikon om aion: “1. A space or period of time, especially a lifetime, life. — Also one’s time of life, age: the age of man. — 2. A long space of time, eternity. —3. A space of time clearly defined and marked out, an era, age — this present life, this world.”
Om syndens lön är döden så innebär det att en slutgiltig dödsdom på domedagen (då alla chanser till förbättring är uttömda) innebär ett evigt/oåterkalleligt straff – på så sätt att det handlar om ett slutgiltigt beslut och en tillvaro (nämligen döden) som varar för evigt. Fåren i liknelsen ovan kan se fram emot motsatsen – evigt liv till skillnad från evig död. Att de ogudaktiga hamnar i elden står alltså klart, men det är inte klart att individerna i den fortsätter att leva i evighet utan slut för att de av någon anledning inte brinner upp. Men om fallet skulle vara att de inte brinner upp så har de ju också evigt liv liksom fåren, vilket ju inte var de ogudaktigas straff. Det var ju den slutgiltiga döden som var deras straff, och det handlar om utsläckande av liv. Straffet gäller för evigt eftersom det är oåterkalleligt, men straffandet varar inte för evigt. (På svenska har vi det vanliga korsordsordet “eon”, som handlar om en mycket lång tid.)
Ska människor plågas dag och natt i evigheternas evigheter – utan slut?
Om djävulen, vilddjuret och den falske profeten kan vi läsa att de ska plågas “forever and ever” (KJV), eller:
Upp. 20:10 Och djävulen som hade bedragit dem, kastades i sjön av eld och svavel, där också vilddjuret och den falske profeten är. Och de skall plågas dag och natt i evigheternas evigheter.
Dessa “eoners eoner” skulle givetvis kunna handla om tider av plåga som aldrig tar slut, men inte heller detta är säkert trots att vi kan läsa om aion två gånger i rad. Framför allt handlar versen endast om de omnämnda personerna som åstadkommit obeskrivlig plåga för människorna på jorden. Eftersom vi även kan läsa att de ska plågas “dag och natt” kan vi åtminstone vara säkra på att det inte handlar om att kastas i elden och sedan dö inom sekunder/minuter enligt normala omständigheter, utan Gud kommer att se till att plågan för dessa individer i stället sträcker sig ofantligt mycket längre. Det handlar om dagar och nätter under eoners eoner. Svårt att säga hur lång tid detta kan vara, och kanske det heller inte spelar så stor roll för hur vi lever våra liv? Däremot vore det olyckligt att tillskriva den rättfärdige Guden negativa egenskaper och tillvägagångssätt som han inte skulle befatta sig med, om sanningen egentligen är en helt annan.
Enligt Enoks bok så handlar stjärnornas/änglarnas straff om tiotusen år. De stjärnor som åsyftas är här sju specifika stjärnor, och det skulle kunna handla om de stjärnor som Bibeln beskriver som “irrande” stjärnor (till skillnad från de fasta stjärnorna) – som idag kallas “planeter”. Det finns dock en ännu värre framtid för en del andra änglar (förmodligen de som fick barn med kvinnor på jorden), och deras straff sägs vara för evigt (vilket mycket väl bokstavligen skulle kunna vara för evigt utan slut):
1 Enoch 21:1. And I proceeded to where things were chaotic. 2. And I saw there something horrible: I saw neither a heaven above nor a firmly founded earth, but a place chaotic and horrible. 3. And there I saw seven stars of the heaven bound together in it, like great mountains and burning with fire. 4. Then I said: ‘For what sin are they bound, and on what account have they been cast in hither?’ 5. Then said Uriel, one of the holy angels, who was with me, and was chief over them, and said: ‘Enoch, why dost thou ask, and why art thou eager for the truth? 6. These are of the number of the stars of heaven, which have transgressed the commandment of the Lord, and are bound here till ten thousand years, the time entailed by their sins, are consummated.’ 7. And from thence I went to another place, which was still more horrible than the former, and I saw a horrible thing: a great fire there which burnt and blazed, and the place was cleft as far as the abyss, being full of great descending columns of fire: neither its extent or magnitude could I see, nor could I conjecture. 8. Then I said: ‘How fearful is the place and how terrible to look upon!’ 9. Then Uriel answered me, one of the holy angels who was with me, and said unto me: ‘Enoch, why hast thou such fear and affright?’ And I answered: ‘Because of this fearful place, and because of the spectacle of the pain.’ 10. And he said unto me: ‘This place is the prison of the angels, and here they will be imprisoned for ever.’
I nedanstående liknelse kan vi se att ordet aión omöjligt kan betyda en tid utan slut. Här kan vi tvärt om läsa att skördetiden är tidsålderns (aiōnos) slut, vilket i sig betyder att den tidsåldern inte varar för evigt. Efter den tidsåldern tar en annan sorts tidsålder vid då skörden är inbärgad. Då blir det sedan vila från arbetet och de rättfärdiga ska lysa som solen. De ondes barn (djävulens barn) kastas i elden och plågas åtminstone så pass länge att de hinner gråta och skära tänder i eldens hetta.
Matt. 13:30 Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge.”—36 Sedan lämnade Jesus folkskaran och gick hem. Hans lärjungar kom då fram till honom och sade: “Förklara för oss liknelsen om ogräset i åkern.” 37 Han svarade: “Den som sår den goda säden är Människosonen. 38 Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. 39 Ovännen som sådde det är djävulen. Skördetiden är tidsålderns (αἰῶνός), slut och skördemännen är änglar. 40 Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld, skall det vara vid tidsålderns slut.41 Människosonen skall sända ut sina änglar, och de skall samla ihop och föra bort ur hans rike alla som blir andra till fall och lever i laglöshet, 42 och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder.43 Då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin Faders rike. Hör, du som har öron att höra med!
Sodom och Gomorra sägs i Juda brev ha fått ett straff i EVIG (aiónios) eld. Evig eld? Brinner Sodom och Gomorra fortfarande? Nej, självfallet inte, och Petrus intygar att städerna förvandlats till aska (de finns inte mer) och utgör ett exempel på vad som ska hända de ogudaktiga! Tänk över detta noga! Oomvända syndare (de orättfärdiga) ska alltså förvänta sig ett likadant öde som Sodom och Gomorra om de inte omvänder sig innan frälsningsdörren stängs. Eftersom Sodom och Gomorra förvandlats till aska (de har upphört att existera), så vet vi att de ogudaktiga kan förvänta sig samma öde. Om du hävdar att stycket nedan handlar om de ogudaktigas fysiska kroppar (som blir till aska) och inte deras själar (som skulle plågas i evighet), så blir det Petrus säger obegripligt eftersom han endast ringar in ödet för de ogudaktiga. Han hävdar inte att BÅDE de ogudaktiga och de rättfärdiga ska råka ut för Sodom och Gomorras exempel.
Juda 1:5 Även om ni redan vet allt vill jag påminna er om hur Herren räddade sitt folk ur Egypten och sedan dödade dem som inte trodde. 6 Tänk också på de änglar som inte bevarade sin höga ställning utan övergav sin rätta hemvist. Dem håller han i förvar i mörker med eviga bojor till den stora dagens dom. 7 Så är det med Sodom och Gomorra och städerna däromkring. På samma sätt bedrev de otukt och följde onaturliga begär. De står som ett varnande exempel och får sitt straff i EVIG eld.
2 Pet. 2:6 Ty Gud skonade inte de änglar som hade syndat utan kastade dem i avgrunden och överlämnade dem åt mörker och kedjor, för att de skulle hållas i förvar till domen.— 6 Städerna Sodom och Gomorra dömde han till undergång. Han lade dem i aska och gav så ett exempel på vad som skulle hända de ogudaktiga.
Här finns ytterligare stöd för att en eon inte alltid betyder en ålder utan slut, eftersom vi kan läsa om denna innevarande tidsålder samt en kommande tidsålder:
Ef. 1:20 Med denna kraft verkade han i Kristus, när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, 21 över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande.
Paulus skriver till Filemon angåendet det eventuella återvändandet av hans tjänare Onesimus. Han frågar sig om de två kanske varit separerade en tid för att Filemon sedan skulle få honom tillbaka “för alltid” ( aión) som en älskad broder. Givetvis behåller ingen en tjänare både i denna tid och i nästa tidsålder (i det nya Jerusalem), vilket innebär att aión här ändå inkluderar ett slut:
Filemon 1:14 Men utan ditt samtycke har jag inte velat göra något, för att det goda som du gör inte skall ske av tvång utan av fri vilja. 15 Kanske blev han skild från dig en tid, för att du skulle få honom tillbaka för alltid,16 inte längre som en slav utan som något mer: en älskad broder. Det är han i högsta grad för mig, hur mycket mer då inte för dig, både som människa och som broder i Herren.
Paulus talar om “den här världen” ( aión), med hänvisning till den nuvarande värld som är förgänglig:
2 Tim. 4:10 Ty av kärlek till den här världen har Demas övergett mig och rest till Tessalonika. Krescens har rest till Galatien och Titus till Dalmatien.
Att vara präst “för evigt” ( aión) nedan innebär innevarande tidsålder som har ett slut. Kristus roll som överstepräst jämförs med Melkisedeks ämbete som inte varade för evigt. Kristus roll som överstepräst upphör när den här tidsåldern med synd upphör, då en annan tidsålder tar vid. I det nya Jerusalem finns inget behov av överstepräster:
Hebr. 5:6 Och på samma sätt var det med Kristus. Han tog sig inte värdigheten som överstepräst, utan fick den av honom som sade: Du är min Son, jag har i dag fött dig.6 Han säger också på ett annat ställe: Du är präst för evigt, på samma sätt som Melkisedek.7 Medan han levde här i köttet, ropade han högt under tårar när han bad och åkallade den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd och tagen ur sin ångest.
Om en hemlighet varit dold i “oändliga tider”, och sedan avslöjats och uppenbarats, så hade dessa oändliga tider ändå ett slut trots allt:
Rom. 16:25 Honom som förmår styrka er genom mitt evangelium, min förkunnelse om Jesus Kristus, enligt den avslöjade hemlighet som under oändliga tider har varit dold 26 men nu har uppenbarats och genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning gjorts känd, för att alla folk skall föras till trons lydnad
Den oomvända syndaren går miste om evigt liv – han DÖR
Mördare kommer inte att få evigt liv (vare sig bekvämt eller obekvämt). De har inget evigt liv i sig:
1 Joh. 3:15 Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig.
Själva idén med att Jesus dog för världen är för att ge människorna evigt liv, dock inte utan krav. Vi måste tro på honom (och älskar vi honom så lyder vi honom). Övriga är därmed inte utlovade evigt liv utan lever kvar i förbannelsen som säger att syndens lön är döden. För att inte förbli förlorade måste de komma ur knipan genom tro och omvändelse, och det är onekligen stor glädje i himlen över var och en som omvänder sig.
Joh. 3:14 Och liksom Mose upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bli upphöjd,15 för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv.16 Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. 17 Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom.
Att tro på Jesus och vara Guds barn innebär att man har evigt liv och inte kommer under domen. Gravar ska öppnas och folk ska gå ut ur dem. De som gjort gott skall uppstå till LIV, i kontrast till de som gjort ont som skall uppstå till DOM. Liv är alltså i motsatsförhållande till dom, som innebär en säker själslig död. Det innebär även plåga, men dock inte för evigt utan slut:
Joh 5:24 Amen, amen säger jag er: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet.25 Amen, amen säger jag er: Den stund kommer, ja, den är nu inne, när de döda skall höra Guds Sons röst, och de som hör den skall få liv.26 Ty liksom Fadern har liv i sig själv, så har han gett åt Sonen att ha liv i sig själv. 27 Och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människoson. 28 Förvåna er inte över detta, ty den stund kommer, då alla som är i gravarna skall höra hans röst 29 och gå ut ur dem. De som har gjort gott skall uppstå till liv, och de som har gjort ont skall uppstå till dom.
Rom. 2:6 Han skall ge var och en efter hans gärningar: 7 evigt liv åt dem som uthålligt GÖR det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, 8 men vrede och DOM åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten.
Hebr. 6:2 med undervisning om reningar och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och en evig dom.
Vi kan visserligen inte frälsa oss själva, men eftersom Gud möjliggjort frälsning för alla så har vi också möjlighet att arbeta för att klara kraven. Det är på den yttersta dagen som vi utlovas att kunna uppstå för att få evigt liv och bli odödliga. Återigen så utlovas inte de förlorade att få evigt liv på ett sämre ställe:
Joh. 6:27 Arbeta inte för den mat som tar slut utan för den mat som varar och ger evigt liv och som Människosonen skall ge er. På honom har Gud, hans Fader, satt sitt sigill.”—- 40 Ty detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.”— 54 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen
Det handlar om att vinna evigt liv, eller att förlora sitt liv. Det står inte mellan evigt liv i himlen och evigt liv i helvetet:
Joh. 12:25 Den som älskar sitt liv förlorar det, och den som hatar sitt liv i den här världen, han skall bevara det och vinna evigt liv.
Det står mellan antingen fördömelse och död, eller frikännande och liv:
Rom. 5:18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande domsom leder till liv. —21 för att, liksom synden fick herravälde genom döden, också nåden skulle få herravälde genom rättfärdigheten, som leder till evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre.
Slutet på ett liv där man tjänat synden (utan att omvända sig) är döden. Det står inte att slutet på ett sådant liv är en evighet i brinnande eld. Syndens lön är döden (inte en evighet i en eld), men Guds gåva är evigt liv. Återigen: a) evigt liv, eller b) evig död (vilket handlar om upphörande av liv):
Rom. 6:20 Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. 21 Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. 22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv.23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.
Synd leder till undergång (död), och rättfärdighet leder till liv. Återigen liv eller död. Inte liv eller evigt lidande:
Gal. 6:8 Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda undergång, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt liv.
Att få en fällande dom innebär helt klart lidande, men det står inte att det handlar om ett evigt lidande utan slut. Även om inte plågan är evig så är fördärvet evigt och oåterkalleligt. Själslig död handlar om evigt fördärv, vilket innebär en evig separation från Herrens ansikte och slutet på all form av liv. Straffet är slutgiltig död, och inte evig plåga utan slut:
2 Thess. 1:6 Gud är rättfärdig: han vedergäller dem med lidande som plågat er 7 och ger åt er som blir plågade lindring tillsammans med oss. Och det sker när Herren Jesus kommer från himlen och uppenbarar sig med sina mäktiga änglar, 8 i flammande eld och straffar dem som inte vill veta av Gud och dem som inte lyder vår Herre Jesu evangelium. 9 Dessa skall bli straffade med evigt fördärv, bort från Herrens ansikte och hans härlighet och makt
Old Testament – olam
Hebreiska ordet olam överensstämmer med det grekiska ordet aion, och även här kan vi se att “eviga” tider inte säkert handlar om tider utan slut. Exempelvis så ersattes den “eviga” stadgan om påsken med Jesus offer på korset (Hebr. 9:24-26):
2 Mos. 12:21 Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sade till dem: “Gå och hämta ett lamm för varje hushåll och slakta påskalammet! —24 Detta skall ni hålla. Det skall vara en stadga för dig och dina barn för evigt.
Aron och hans söner var tänkta att uppbära prästskapet för evigt (1 Krön. 23:13, 2 Mos. 40:15), men detta tog också slut vid Kristi kors (Hebr. 7:11-14).
En tjänare som önskade stanna hos sin Herre skulle stanna för evigt (2 Mos. 21-1-6), vilket förstås inte kan fortsätta in i nästa liv.
De ogudaktiga skall inte brinna i evighet utan slut. De skall snarare brinna upp och inte lämna vare sig rot eller kvist. De skall vara som stoft under de rättfärdigas fötter.
Mal. 4:1 Se, dagen kommer, den brinner som en ugn. Då skall alla högmodiga och alla som handlar ogudaktigt vara somhalm. Dagen som kommer skall bränna upp dem, säger Herren Sebaot, den skall lämna kvar varken rot eller kvist.2 Men för er som fruktar mitt namn skall rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar. Då skall ni komma ut och hoppa likt kalvar som släpps ur sitt bås.3 Ni skall trampa ner de ogudaktiga, ty de skall vara som stoft under era fötter på den dag då jag utför mitt verk, säger Herren Sebaot.
Ps. 68:2 Gud står upp, hans fiender skingras,de som hatar honom flyr för hans ansikte.3 Som rök drivs bort, fördrivs de av dig, som vaxet smälter av eld, förgås de ogudaktiga inför Gud.
Ps. 68:21 Gud är för oss en Gud som frälsar, hos Herren Herren finns räddning från döden.
Jämför:
Joh. 15:6 Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp.
Matt. 3:12 12 Han har sin kastskovel i handen och skall rensa sin tröskplats och samla sitt vete i logen, men agnarna skall han bränna upp i en eld som aldrig släcks.”
Till slut så kan man tycka att det också verkar helt logiskt att en kärleksfull Gud inte skulle bestraffa någon genom att låta honom brinna varje sekund, dag och natt, månad efter månad, år efter år i all oändlighet. Det skulle vara svårt att se syftet för ett sådant beslut, men framför allt så lär inte Bibeln att de gudlösa har en sådan bestraffning att vänta.
Exakt hur bestraffningen och belöningen går till vet vi förstås inte, men det vore onödigt att skrämma upp folk om evig plåga i elden om Bibeln inte lär något sådant. Det kan snarare riskera att skrämma dem bort från en Gud som de inte förstår sig på, och/eller få dem att känna sig olyckliga över nära och kära som kanske inte bekänt sig till Jesus.
Se också min artikel om helvetet, såsom informationen att Hades (helvetet eller graven) en dag ska kastas i Gehenna som är den brinnande sjön.
Onda andar/demoner vet att Jesus är Guds helige son och Messias
Underordna er därför Gud. Stå emot djävulen, så skall han fly bort från er“ (Jak. 4:7).
“Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka” (1 Petr. 5:8)
I stället för att säga “demoniserad” på svenska så brukar vi i stället säga att man är “besatt”, vilket grundar sig på det grekiska ordet för demoner. Det finns många ord besläktade av grekiska δαιμον (daimon) i Bibeln. Vi har framför allt det neutrala substantivet δαιμόνιον (daimonion, Strong’s 1140) som förekommer hela 63 gånger i KJV Bibeln med betydelse av demon eller ond ande (kanske med något undantag då det i stället kan ha betydelsen av falska gudar). Substantivet används med en maskulin form vid ett tillfälle; δαίμων (daimon, Strong’s 1142). Vi har verbformen δαιμονίζομαι (daimonizomai, Strong’s 1139) som förekommer 13 gånger i KJV. Vi har också ordet som adjektiv – δαιμονιώδης (Strong’s 1141) vid ett tillfälle.
Förutom ord daimon-ord finns den grekiska termen “pneuma poneros” (ond ande) som kommer ifrån adjektivet πονηρός (poneros, Strong’s 4190) med innebörden av något ont/elakt, samt substantivet πνεῦμα (pneuma, Strong’s 4151) som betyder ande. “Ond ande”är detsamma som“oren ande”(πνεῦμα ἀκάθαρτον). Båda dessa termer är i sin tur detsamma som ovan nämnda “demonisering” som ju handlar om onda/orena andar. I svenska biblar översätts ofta grekiska daimonionmed “ond ande”. Beelzebul anses vara fursten/ledare för alla onda andar och är ett annat namn för den fallna ängeln Satan.
Något som vi kan lära oss om demoner/onda andar är att de faktiskt har en enorm tro på Jesus Kristus, Guds son och menar att de faktiskt känner honom (inte bara “känner till” honom). De är inte som agnostikerna som kanske tvekar huruvida Jesus existerat, eller åtminstone om han är den som han enligt Bibeln säger att han är – Guds son, frälsare, Gud, etc. Sådana tveksamheter finns överhuvudtaget inte hos demonerna. De VET att Jesus är Guds son, Guds heliga, MESSIAS samt besitter all makt över himmel och jord inklusive möjligheten att bestraffa. Men denna starka tro på hans sanna identitet räddar dem dessvärre inte. Det är som Jakob mycket riktigt säger i Jak. 2, att tro utan gärningar död. Ett träd bedöms på frukten.
Ja. 2:18 Nu säger kanske någon: “Du har tro.” – Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. 19 Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. 20 Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? 21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret?
Barn kan drabbas – trots att de är oskyldiga
Något annat vi kan lära oss om demoner/onda andar är att även barn kan utsättas för dem (se versexempel nedan), och det låter onekligen som något som de själva inte kan klandras för. I sådana fall är det utanför deras egen påverkan, och det skulle även kunna handla om ett resultat av andra människors synder och satansdyrkan som går igen hos barnen. Jag har hört om tragiska öden i Indien där små barn väser och slingrar sig som ormar pga andra människors trolldomar som de lagt över på barnen. Det verkar också som det går att ärva “demoniska” egenskaper från en tidigare generation, vilket är ett sätt för onda andar att fortsätta i nya generationer. Även upprepad användning av droger skulle kunna trubba av hjärnan på ett sådant sätt att man är mer öppen för den onda andevärlden, och framför allt om både trolldom och droger kombineras. Onda andar skulle också kunna göra inträden hos en människa genom olika trauman i livet, såsom övergrepp, misshandel, mobbing, frihetsberövande, eller andra tragedier som kanske pågått under en längre tid. Det skulle kunna leda till en spiral av självdestruktiva tankar samt även hat med en drivkraft att vedergälla. Vidare är det inte helt ovanligt att människor som råkat ut för längre tids misshandel i sin tur väljer att misshandla sina barn på liknande sätt. Att framhärda i grov synd är kanske den vanligaste riskfyllda vägen eftersom det kan öppna portalerna för onda andar.
Men är det inte orättvist om exempelvis barn oförskyllt drabbats av onda andar? Det vore verkligen tragiskt om det skulle innebära evig förtappelse i helvetet pga något som är utanför ens kontroll, men Bibeln lär oss inte att Gud dömer oskyldiga till helvetet. Guds domar är fullständigt rättvisa och självfallet straffas vi inte för något som är utanför vår egen kontroll. Det här jordelivet är inte alltid rättvist och det finns barn som inte ens får chansen att födas pga abort, men den här världen är heller inte permanent utan temporär och förhållandevis kort. Det vi vet säkert är att alla måste dö fysiskt, och det gäller alla – även de helt oskyldiga. För alla renade/oskyldiga är det rätta hemmet Guds eviga rike som vi har tillgång till när vi blivit av med våra nuvarande kroppar. Exakt hur andevärlden ser ut vet vi inte i detalj och inte heller på vilket sätt Gud dömer, men en hel del ledtrådar har vi förstås i Bibeln vilket är fullt tillräckligt. Självfallet är det inte enligt Guds vilja att någon alls ska vara involverad i onda andemakter, och det finns också befrielse att få.
Att driva ut onda andar gör man snarare bland troende människor och inte bland icke-troende!
För att kunna kasta ut en demon/ond ande så måste den först finnas “inuti” en människa. Att vara påverkad av demoner betyder inte att människan nödvändigtvis är fullständigt kontrollerad av en främmande makt som “tagit över” en kropp så till den milda grad att man inte längre kan ta egna beslut. En del menar att kristna (som ju har den helige Ande) inte kan vara “besatta” av demoner men på sin höjd (om ens det) influerade/påverkade av dem. Men det bibliska ordet “besatt” härrör sig alltså från daimon, och det kan drabba även kristna. Däremot drabbas inte kristna av demoner till både ande, kropp och själ som är en människas tre delar. I det gamla testamentet så får vi en bild av Guds tempel med den yttre borggården, insidan av templet och även det allra heligaste som är själva kärnan. Demoner kan inte finnas i det allra heligaste, i en kristen människas själ, eftersom det är en boning för den helige Ande. Helst ska de inte befinna sig ens på borggården, men det går att kasta ut dem ungefär som när Jesus kastade ut de själviska pengaväxlarna.
Det är mer logiskt att driva ut onda andar ur en person som börjat intressera sig för att följa Guds vägar, snarare än att driva ut onda andar från en person som inte har sådana planer (såvida det inte handlar om en person där onda andar i princip har total makt över personen). För vad gör det för nytta att driva ut onda andar från en person som sedan återgår till att utsätta sig för frestelser och leva i synd? Då blir situationen för den människan värre än det var tidigare! Allra bäst är alltså att samtala med personen (om det gör att kommunicera med personen) för att först förklara innebörden att vara en Guds efterföljare. Sen finns det förstås en chans att utdrivning av andar och/eller helande kan vara startskottet för att söka den skapare som gjort det möjligt. För en sådan person är det rena vinsten, och vi har exempel på sådana positiva exempel i Bibeln när Jesus driver ut demoner ur människor som är totalt demonbesatta och där de som räddats sedan väljer att följa Jesus (förhoppningsvis livet ut). Men om de inte skulle välja att vara Jesu efterföljare efter en andeutdrivning så blir situationen alltså värre efteråt.
Luk. 11:24 När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han genom ökentrakter för att leta efter en viloplats. Men om han inte finner någon tänker han: Jag vill vända tillbaka till mitt hus som jag lämnade. 25 När han så kommer och finner det städat och pyntat, 26 ger han sig av och tar med sig sju andra andar som är värre än han själv, och de går in och bor där. För den människan blir det sista värre än det första.”
2 Petr. 2:20 Ty när de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och undkommit världens smitta, men sedan åter blir snärjda och besegrade av den, då har det sista blivit värre för dem än det första. 21 Det hade varit bättre om de aldrig hade lärt känna rättfärdighetens väg, än att lära känna den och vända sig bort från det heliga budskap som överlämnats till dem.
Hur ska man undvika ett sådant öde? Genom att underordna sig Gud, eftersom då djävulen flyr ifrån oss. Men löftet är att vi inte gör vad köttet begär om vi leds av Anden.
Kroppen är människans tempel, som vi därför ska ta väl hand om, men det innebär inte att att allting som finns inuti våra kroppar nödvändigtvis är friskt och sunt. Exempelvis kan cancer finnas inuti en människa, och många kristna anser att allvarliga sjukdomar som cancer (eller blindhet, dövhet, stumhet, etc) rent generellt kommer från Satan. Det resonemanget borde ju i så fall leda till att demonisk aktivitet ändå kan finnas i delar av en kristen persons fysiska kropp, och en kristen människa som drabbats av cancer rimligtvis inte borde ses som totalt förlorad. Det är nämligen inte sjukdomarna i eller på vår kropp som gör oss förlorade, utan om vi är separerade rent andligt från vår skapare pga synd och otro. Om en människa drabbats av cancer i exempelvis tarmen så är det i så fall bättre att se det som att tarmen drabbats av en sjukdomsdemon snarare än att hela människan är demonbesatt till ande, kropp och själ. Det är alltså fullt möjligt att en pånyttfödd kristen med den helige Ande kan ha en sjukdomsdemon i en eller fler delar av kroppen som det alltså är fullt möjligt att “kasta ut” och på så sätt åstadkomma ett helande.
Det går absolut inte att påstå att det är en människas eget fel att hon drabbats av allvarliga sjukdomar, även om det förstås också finns frivilliga riskfyllda beteenden som kan leda till skador och sjukdomar. Det kan exempelvis finnas människor som är blinda eller döva från födseln, och om de senare i livet väljer att bli kristna så kan man inte förvänta sig att dessa sjukdomar därmed försvinner för att enbart ge plats åt den helige Ande. Däremot lär oss Jesus att vi kan bli befriade från sjukdomar vid helande. Om sjukdomarna kvarstår så innebär det inte att vi därmed är förlorade pga demonisk aktivitet. Det går inte att dra sådana likhetstecken. Dessutom är det en vanlig naturlig ordning att våra inre organ fungerar sämre med åldern och t o m slutar att fungera. Även små oskyldiga barn kan ha allvarliga sjukdomar i sina kroppar, och det går inte att hävda att de därför tillhör demonernas rike.
Även kristna människor med den helige Ande kan frestas och även välja att ge in för frestelserna och synda. Den helige Ande hindrar oss alltså inte att välja syndens väg om vi insisterar på att vandra på den, men den helige Ande manar oss att ivrigt att gå den rätta vägen. Synd är självfallet inte av Gud utan utav Satan, men om även pånyttfödda kristna med den helige Ande kan välja att anamma frestande tankar och synda så utesluter det inte heller att de kan öppna upp kanaler för demoner. Det går alltså inte att hävda att kristna människor inte kan ha den helige Ande och en demonpåverkan i köttet samtidigt. Det är inte heller så att en kristen människa som syndar omedelbart blir av med den helige Ande. En troende människa kanske direkt efter synden omvänder sig (som när Petrus förnekade Jesus och sedan ångrade sig när han insåg vad han gjort), men en troende människa kanske också väljer att fortsätta på syndens väg en längre tid – kanske som Kung David (en man av Guds eget hjärta) som levde i lögn, otrohet och mord i minst ett år innan han omvände sig med hjälp av profeten Nathan. Andra omvänder sig aldrig, och visst kan den helige Ande avlägsna sig från en person som uppenbarligen inte vill ha med den helige Ande att göra.
Gal. 5:13 I ären ju kallade till frihet, mina bröder; bruken dock icke friheten så, att köttet får något tillfälle. Fastmer mån I tjäna varandra genom kärleken.14 Ty hela lagens uppfyllelse ligger i ett enda budord, nämligen detta: »Du skall älska din nästa såsom dig själv.»—16 Vad jag vill säga är detta: Vandren i ande, så skolen I förvisso icke göra vad köttet har begärelse till. (1917)
Det verkar onekligen som Jesus ansåg att människor drabbats av demonisk aktivitet när de bar på allvarliga sjukdomar som han botade:
Apg 10:37 Ni känner till den förkunnelse som gick ut över hela Judeen med början i Galileen, och som följde på det dop som Johannes förkunnade: 38 hur Gud smorde Jesus från Nasaret med den helige Andes kraft, han som gick omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld, ty Gud var med honom.
Exempel på troende människor som öppnat upp för demonisk aktivitet
1). Judas hade tillsammans med de andra elva lärljungarna fått makten att driva ut onda andar (Matt. 10:1-4, Mark 3:16-19) och hela människor som man endast kan göra med Guds makt. (Jesus lär oss att Satan inte kan driva ut Satan.) Ändå lät Judas Satan att få plats:
Luk. 22:3 Översteprästerna och de skriftlärda sökte finna något sätt att röja Jesus ur vägen, men de var rädda för folket. 3 Då for Satan in i Judas, som kallades Iskariot och som var en av de tolv.
Joh. 13:2 De åt kvällsmål, och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son, den tanken att han skulle förråda honom.—26 Jesus svarade: “Det är han som får brödstycket som jag doppar.” Och han doppade brödstycket och gav det åt Judas, Simon Iskariots son. 27 När Judas hade tagit emot brödstycket, for Satan in i honom. Jesus sade då till honom: “Gör snart vad du tänker göra.”
2) Ananias och hustrun Safira ljög mot den helige Ande (som alltså fanns på plats i deras liv) och lät Satan uppfylla sina hjärtan:
Acts 5:3 Då sade Petrus: “Ananias,varför har Satan uppfyllt ditt hjärta, så att du ljög mot den helige Ande och tog undan en del av pengarna för jorden?
3) Simon blev en kristen, men ändå valde han fördärvets väg, som ju är Satans väg (det ser dock ut som han omvände sig):
Apg 8:9 Men i staden fanns en man vid namn Simon som bedrev trolldom och hade slagit folket i Samarien med häpnad. Han sade sig vara något stort. —13 Också Simon kom till tro, och sedan han blivit döpt höll han sig till Filippus. Han blev mycket häpen, när han såg de stora tecken och kraftgärningar som utfördes.—18 När Simon såg att Anden gavs genom apostlarnas handpåläggning, kom han till dem med pengar 19 och sade: “Ge också mig denna kraft, så att den jag lägger händerna på får den helige Ande.” 20 Petrus sade till honom: “Till fördärvet med dig och dina pengar, eftersom du menar att Guds gåva kan köpas för pengar.21 Du har inte någon del eller lott i den här saken, eftersom ditt hjärta inte är uppriktigt inför Gud. 22 Vänd dig därför bort från din ondska och be till Herren. Kanske skall han förlåta dig vad du tänker i ditt hjärta. 23 Jag ser att du är förgiftad av bitter gallaoch bunden med orättfärdighetens band.” 24 Simon svarade: “Be ni för mig till Herren, så att inget av det ni har sagt kommer över mig.”
4) Paulus varnar för att kristna kan synda i sin vrede och ge djävulen ett tillfälle, samt att kristna måste ta på sig Guds vapenutrustning för att kunna stå emot djävulens listiga angrepp:
Ef. 4:25 Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra, vi är ju varandras lemmar. 26 Grips ni av vrede, så synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede 27 och ge inte djävulen något tillfälle.
Ef. 6:11 Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp.
5) En kristen person kan riskera att fastna i djävulens snara om de ger sig hän åt strider:
2 Tim. 2:23 Avvisa dumma och meningslösa dispyter. Du vet att de föder strider, 24 och en Herrens tjänare skall inte strida utan vara vänlig mot alla, skicklig att undervisa och tålig när han får lida. 25 Han skall i ödmjukhet tillrättavisa sina motståndare. Kanske ger Gud dem omvändelse, så att de kommer till insikt om sanningen 26 och nyktrar till och slipper loss ur djävulens snara, där de hålls fångna, så att de gör hans vilja.
1 Tim. 3:7 Han skall också ha gott anseende bland dem som står utanför, så att han inte får dåligt rykte och fastnar i djävulens snara.
6) En person som fått ALL sin skuld förlåten (struken) kan ändå riskera fångenskap i evighet om han ger efter för djävulens frestelser och vägrar att förlåta en medmänniska som ber om det:
Matt. 18:23 Därför är himmelriket likt en kung som ville ha redovisning av sina tjänare. —26 Tjänaren föll ner för honom och bad: Ha tålamod med mig, så skall jag betala dig alltsammans. 27 Då förbarmade sig tjänarens herre över honom och gav honom fri och efterskänkte hans skuld. 28 Men när tjänaren kom ut, träffade han en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra denarer. Han tog fast honom och ville strypa honom och sade: Betala, vad du är skyldig!—33 Borde inte du också ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig? 34 Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till fångvaktarna, tills han hade betalt allt vad han var skyldig. 35 Så skall också min himmelske Fader göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter sin broder.”
7) Lärare bland de kristna som blivit friköpta (som man blir i Jesu blod) kan ändå dra fördärv och undergång över sig genom falska läror och utsvävningar:
2 Pet. 2:1 Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig. 2 Många skall följa dem i deras utsvävningar, och för deras skull kommer sanningens väg att smädas.
8) Johannes menar att man faktiskt är av djävulen om man syndar. Det kanske låter allvarligt att behöva säga att man är av djävulen om man dragit en liten vit lögn, men Johannes budskap är ändå att vi går djävulens väg om vi ger plats för synd. Sen hävdar inte Johannes nödvändigtvis att vi ska använda detta som skällsord till andra som vi ser syndar, eftersom det finns bättre sätt att återfå en broder på den rätta vägen. Även ett Guds barn kan välja syndens väg, och det innebär att den personen alltså går djävulens ärenden. Han/hon måste omvända sig och komma tillbaka till sanningen och ljuset:
1 John 3:7 Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. Och Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar.—10 På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.
Tecken på demonpåverkan
Som jag skrev ovan (om barnen) så är det inte säkert att vi själva orsakat demonisk aktivitet i köttet och att vi inte behöver skämmas för om vi har allvarliga eller kroniska sjukdomar – såvida vi inte öppnat för sådana kanaler själva. Det finns som sagt hjälp att få! Hur vet man om man påverkats av demoner? Det skulle kunna handla om en eller flera av nedan element, men det är självfallet inte helt nödvändigt:
Man känner sig drabbad av onda andemakter, har hemska och upprepade mardrömmar, uppvisar raseriutbrott som man har svårt att bemästra, allvarliga/kroniska fysiska besvär eller sjukdomar, man känner allmänt plågad, har djupa depressioner, innehar superkrafter och kanske kan spå i framtiden på ett sätt som inte kommer från Gud, man utövar självplågeri (exempelvis skär sig själv), är fixerad av döden samt kanske samtalar med döda, har självmordstankar, epilepsianfall (i kombination med annat), känner sig ständigt osäker och otrygg, använder sig av andra röster, sprider allvarliga falska villoläror, drivs av skräck och har panikångest, är beroende av destruktiva droger, jagar ständigt stolthet och berömmelse av människor, lever i utlevd homosexualitet (är heller inte bra för den fysiska hälsan), lever i äktenskapsbrott, tar inte hand om sin hygien eller sin boendemiljö, stör människors gudstjänst och tillbedjan, drivs av omotiverad svartsjuka och har stort kontrollbehov, hyser missunnsamhet, kastar sig in i situationer utan att tänka på konsekvenserna (vanligt hos mano-depressiva samt borderline), hör inre röster som får en att känna sig mindervärdig och/eller manar till destruktiva aktiviteter, etc.
Bibeln talar om alla möjliga sorts onda andar både i det gamla och det nya testamentet. Andar som är kopplade till stumhet, lögner, splittring, rädsla, avundsjuka, perversion, etc.
Bibelns många verser om demonisk aktivitet
Här är Bibelns många verser som handlar om demoner. Även det svenska ordet “besatt” och termen “ond ande” kommer alltså från samma grekiska “demon-ord”. (Verser där grekiskan använder sig av “ond ande” med andra uttryck finns separat under nästa överskrift.)
Jak. 3:13 Är någon bland er vis och förståndig, då skall han visa sina gärningar genom ett klokt och vänligt uppträdande. 14 Men bär ni på bitter avund och stridslystnad i ert hjärta, skall ni inte skryta och tala emot sanningen. 15 En sådan vishet kommer inte ovanifrån utan är jordisk, oandlig, ja, demonisk (δαιμονιώδης Strong’s 1141)
Matt. 4:24 Ryktet om honom gick ut över hela Syrien, och man förde till honom alla som led av olika slags sjukdomar och plågor, besatta, månadssjuka och lama, och han botade dem.
Matt. 7:19 Ett träd som inte bär god frukt blir nerhugget och kastat i elden. 20 Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt. 21 Inte skall var och en som säger ‘Herre, Herre’ till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja. 22 Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? 23 Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!
Matt. 8:16 När det blev kväll, förde man till honom många besatta. Och han drev ut de onda andarna med ett ord och botade alla sjuka, 17 för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten Jesaja: Han tog på sig våra svagheter, och våra sjukdomar bar han.
Matt. 8:28 När Jesus kom över till gadarenernas område på andra sidan sjön, kom två besatta emot honom ut från gravarna. De var så våldsamma att ingen kunde ta sig fram på den vägen. 29 Nu skrek de: “Vad har vi med dig att göra, du Guds Son? Har du kommit hit för att plåga oss i förtid?” 30 Ett gott stycke därifrån gick en stor svinhjord och betade. 31 De onda andarna (δαίμων, Strong’s 1142) bad honom: “Om du driver ut oss, skicka oss då in i svinhjorden.” 32 Han sade till dem: “Far i väg!” Då kom de onda andarna ut och for in i svinen. Och hela hjorden störtade utför branten ner i sjön och omkom i vattnet. 33 De som vaktade svinen flydde in i staden och berättade alltsammans, också det som hade hänt med de besatta.
Matt. 9:32 Medan de var på väg ut, se, då förde man till honom en man som var stum och besatt. 33 Och när han hade drivit ut den onde anden, talade den stumme. Och folket häpnade och sade: “Aldrig har man sett något sådant i Israel.” 34 Men fariseerna sade: “Det är med hjälp av de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna.”
Matt. 10:1 Jesus kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt att driva ut orena andar och att bota alla slags sjukdomar och krämpor.2 Detta är namnen på de tolv apostlarna: först Simon, som kallas Petrus, och hans bror Andreas, vidare Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes, 3 Filippus och Bartolomeus, Thomas och Matteus, publikanen, Jakob, Alfeus son, och Taddeus,4 Simon ivraren och Judas Iskariot, han som skulle förråda honom.5 Dessa tolv sände Jesus ut, och han befallde dem: “Gå inte in på hedningarnas område eller in i någon samaritisk stad. 6 Gå i stället till de förlorade fåren av Israels hus. 7 Och där ni går fram skall ni predika: Himmelriket är nu här. 8 Bota sjuka, uppväck döda, gör spetälska rena och driv ut onda andar. Det ni har fått som gåva, ge det som gåva.
Matt. 10:18 Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och man säger: Han är besatt. 19 Människosonen kom, och han äter och dricker, och då säger man: Se, vilken frossare och drinkare, en vän till publikaner och syndare! Men Visheten har fått rätt av sina barn.
Matt. 12:22 Sedan förde man till Jesus en besatt som var blind och stum, och han botade honom, så att den stumme talade och såg. 23 Och allt folket blev utom sig av häpnad och sade: “Kanske är han Davids son?” 24 När fariseerna hörde det, sade de: “Det är bara med hjälp av Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna.” 25 Men Jesus visste vad de tänkte och sade till dem: “Ett rike som är splittrat blir ödelagt, och en stad eller en familj[e] som är splittrad kommer inte att bestå. 26 Om Satan driver ut Satan, har han kommit i strid med sig själv. Hur kan då hans rike bestå? 27 Och om jag driver ut de onda andarna med hjälp av Beelsebul, med vems hjälp driver då era söner ut dem? De kommer därför att vara era domare. 28 Men om det är med Guds Ande jag driver ut de onda andarna, då har Guds rike kommit till er. 29 Eller hur kan någon gå in i den starkes hus och plundra honom på vad han äger utan att först ha bundit den starke? Sedan kan han plundra hans hus. 30 Den som inte är med mig är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.31 Därför säger jag er: All synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas. 32 Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som talar mot den helige Ande skall inte få förlåtelse vare sig i den här tidsåldern eller i den kommande.
Matt. 15:22 Då kom en kanaaneisk kvinna[e] från dessa trakter och ropade: “Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter är svårt besatt.“—28 Då svarade Jesus henne: “Kvinna, din tro är stor. Det skall bli som du vill.” Och från det ögonblicket var hennes dotter botad.
Matt. 17:14 När de sedan kom till folket, gick en man fram till Jesus, föll på knä för honom 15 och sade: “Herre, förbarma dig över min son! Han är månadssjuk och plågas svårt. Ofta faller han i elden och ofta i vattnet. 16 Jag förde honom till dina lärjungar, men de kunde inte bota honom.” 17 Jesus svarade: “Du fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge skall jag vara hos er? Hur länge skall jag stå ut med er? För honom till mig!” 18 Och Jesus talade strängt till den onde anden, och den for ut ur honom. Från det ögonblicket var pojken botad.19 Då lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, gick de fram och frågade: “Varför kunde inte vi driva ut honom?” 20 Han svarade: “Därför att ni har så lite tro. Amen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er.”
Mark. 3:13 Jesus gick sedan upp på berget och kallade till sig dem som han hade utvalt, och de kom till honom. 14 Han utsåg tolv som han kallade apostlar. De skulle vara hos honom, och han skulle sända ut dem att predika 15 och de skulle ha makt att driva ut onda andar. 16 Han utsåg dessa tolv: Simon, som han gav namnet Petrus, 17 Jakob, Sebedeus son, och Johannes, Jakobs bror – dem kallade han Boanerges, det betyder Åskans söner – 18 vidare Andreas, Filippus, Bartolomeus, Matteus, Thomas, Jakob, Alfeus son, Taddeus, Simon ivraren 19 och Judas Iskariot, han som förrådde honom
Mark 6:6 Sedan gick Jesus omkring i byarna där i trakten och undervisade. 7 Och han kallade till sig de tolv och sände ut dem två och två och gav dem makt över de orena andarna. —12 De gick ut och predikade att människorna skulle omvända sig, 13 och de drev ut många onda andar och smorde många sjuka med olja och botade dem.
Mark. 9:38 Johannes sade till Jesus: “Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte följde oss.” 39 Men Jesus sade: “Hindra honom inte. Ingen som utför en kraftgärning i mitt namn kan sedan genast tala illa om mig. 40 Den som inte är mot oss är för oss. 41 Den som räcker er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus – amen säger jag er: Han skall inte gå miste om sin lön.
Mark. 16:9 Efter sin uppståndelse på första veckodagens morgon visade sig Jesus först för Maria från Magdala, som han hade drivit ut sju onda andar ur. —4 Sedan visade han sig för de elva när de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och hårda hjärtan, då de inte hade trott på dem som hade sett honom uppstånden. 15 Och han sade till dem: “Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. 16 Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. 17 Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. 18 De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska.”
Luk. 7:33 Johannes Döparen kom, och han äter inte bröd och dricker inte vin, och ni säger: Han har en ond ande. 34 Människosonen kom, och han äter och dricker, och ni säger: Se, vilken frossare och drinkare, en vän till publikaner och syndare!
Luk. 8:2 Därefter vandrade Jesus från stad till stad och från by till by och predikade evangeliet om Guds rike. De tolv var med honom 2 och även några kvinnor, som hade blivit befriade från onda andar och botade från sjukdomar: Maria, som kallades Magdalena – från henne hade sju onda andar farit ut – 3 vidare Johanna som var hustru till Herodes förvaltare Kusas, och Susanna och många andra som tjänade dem med vad de ägde.
Luk. 9:1 Jesus kallade till sig de tolv och gav dem makt över alla onda andar och kraft att bota sjukdomar. 2 Och han sände ut dem att predika Guds rike och bota sjuka. —6 De gick ut och vandrade från by till by och predikade överallt evangeliet och botade sjuka.
Luk. 10:17 De sjuttio kom glada tillbaka och berättade: “Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn.” 18 Han sade till dem: “Jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt. 19 Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela välde. Ingenting skall någonsin skada er. 20 Men gläd er inte så mycket över att andarna lyder er, som över att era namn är skrivna i himlen.”
Luk. 11:14 Jesus drev vid ett tillfälle ut en ond ande som var stum. När den onde anden hade farit ut, talade den stumme, och folket förundrade sig. 15 Men några av dem sade: “Det är med hjälp av Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna.” 16 Andra ville snärja honom och begärde av honom ett tecken från himlen. 17 Men han visste vad de tänkte och sade till dem: “Ett rike som har kommit i strid med sig självt blir ödelagt, och hus faller på hus. 18 Om nu Satan har kommit i strid med sig själv, hur kan då hans rike bestå? Ni säger att det är med hjälp av Beelsebul som jag driver ut de onda andarna. 19 Men om det är med hjälp av Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vems hjälp driver då era söner ut dem? De kommer därför att vara era domare. 20 Men om det är med Guds finger jag driver ut de onda andarna, då har Guds rike kommit till er. 21 När den starke beväpnad vaktar sin gård får hans ägodelar vara i fred. 22 Men kommer det en som är ännu starkare och besegrar honom, då tar den mannen ifrån honom alla vapen som han litade på och fördelar bytet. 23 Den som inte är med mig är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.
Luk. 13:31 Just då kom några fariseer fram och sade till honom: “Gå härifrån och lämna den här platsen. Herodes vill döda dig.” 32 Jesus svarade dem: “Gå och säg till den räven: Se, jag driver ut onda andar och botar sjuka i dag och i morgon, och den tredje dagen går jag bort.
Joh. 7:19 Har inte Mose gett er lagen? Och ingen av er håller lagen. Varför vill ni döda mig?” 20 Folket svarade: “Du är besatt. Vem vill döda dig?”
Joh. 8:48 Judarna svarade: “Har vi inte rätt när vi säger att du är en samarit och har en ond ande?” 49 Jesus svarade: “Jag har ingen ond ande. Jag ärar min Fader, och ni vanärar mig. 50 Jag söker inte min egen ära, men det finns en som söker den och som dömer. 51 Amen, amen säger jag er: Den som bevarar mitt ord skall aldrig någonsin se döden.” 52 Judarna sade: “Nu förstår vi att du har en ond ande. Abraham dog, och likaså profeterna, och du säger: Den som bevarar mitt ord skall aldrig någonsin smaka döden.
Joh. 10:19 För de ordens skull uppstod det på nytt delade meningar bland judarna. 20 Många av dem sade: “Han har en ond ande och är från sina sinnen. Varför hör ni på honom?” 21 Andra sade: “Sådana ord kommer inte från en som är besatt. Inte kan en ond ande öppna ögonen på blinda.”
Apg 17: 18 Även en del filosofer, både epikureer och stoiker,[b] diskuterade med honom och en del sade: “Vad kan den där pratmakaren vilja säga?” Andra sade: “Han tycks vara en som förkunnar främmande gudar.” Detta sade de, eftersom han predikade evangeliet om Jesus och uppståndelsen.
1 Kor. 10:18 Se på det jordiska Israel. Har inte de som äter av offren del i altaret? 19 Vad menar jag då med detta? Att kött från avgudaoffer skulle betyda något eller att en avgud skulle betyda något? 20 Nej, vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha någon gemenskap med de onda andarna. 21 Ni kan inte dricka både Herrens bägare och onda andars bägare. Ni kan inte ha del både i Herrens bord och i onda andars bord. 22 Eller vill vi utmana Herren? Är vi starkare än han?
Se även Upp. 9:20, 16:14 och 18:2
ONDA eller ORENA ANDAR
Här nedan finns de verser i Nya Testamentet där vi kan se termer om onda/orena andar. De är markerade i rött. Fetstil innebär att det återigen handlar om det grekiska ordet för demon (liksom verser ovan). I vissa fall finns ordet “ande” utskrivet på svenska, men det är inte fetstilat eftersom ordet inte finns med i grundtexten. Som vi kan se nedan så är onda/orena andar samma sak som demoner.
Matt. 12:43 När en oren ande (ἀκάθαρτον πνεῦμα) har farit ut ur en människa, vandrar han genom ökentrakter och letar efter en viloplats men finner ingen. 44 Då säger han: Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag lämnade. När han då kommer och finner det tomt och städat och pyntat, 45 går han bort och tar med sig sju andra andar, värre än han själv, och de går in och bor där. Så blir för den människan det sista värre än det första. På samma sätt kommer det också att gå för detta onda släkte.”
Mark. 1:23 Och se, i deras synagoga fanns nu en man som hade en oren ande (πνεύματι ἀκαθάρτῳ) och han skrek: 24 “Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.” 25 Men Jesus sade strängt till anden: “Tig och far ut ur honom!” 26 Den orene anden ryckte i mannen och skrek och for ut ur honom. 27 Alla blev förskräckta och frågade varandra: “Vad är detta? En ny lära med sådan makt. Till och med de orena andarnabefaller han, och de lyder honom.”—32 På kvällen, när solen hade gått ner, förde man till honom alla som var sjuka och besatta. 33 Hela staden var samlad utanför dörren. 34 Han botade många som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar och tillät dem inte att tala (δαιμόνια), eftersom de visste vem han var.
Mark. 3:22 Och de skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade: “Han är besatt av Beelsebul. Med hjälp av de onda andarnas furste driver han ut de onda andarna.”—28 Amen säger jag er: Allt skall förlåtas människorna, deras synder och hädelser, hur de än hädar. 29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.” 30 De hade ju sagt att han hadeen oren ande(Πνεῦμα ἀκάθαρτον).
Mark. 5:1 Så kom de över till gerasenernas område på andra sidan sjön. 2 När Jesus steg ur båten, kom en man emot honom från gravarna. Han hadeen oren ande3 och höll till bland gravarna. Ingen kunde binda honom längre, inte ens med kedjor. 4 Många gånger hade han bundits med fotbojor och kedjor, men han hade slitit av kedjorna och brutit sönder bojorna. Ingen var stark nog att rå på honom. 5 Ständigt, natt och dag, höll han till bland gravarna och uppe i bergen, och han ropade och slog sig själv med stenar. 6 När han nu på långt håll fick se Jesus, sprang han fram och föll ner för honom 7 och skrek: “Vad har jag med dig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? Jag besvär dig vid Gud: Plåga mig inte!” 8 Jesus hade just befallt honom: “Far ut ur mannen,du orene ande!” 9 Nu frågade han honom: “Vad är ditt namn?” Mannen svarade: “Mitt namn är Legion, för vi är många.” 10 Och han bad gång på gång att Jesus inte skulle driva bort dem från området.11 Där gick då en stor svinhjord och betade vid berget. 12 De orena andarna bad honom: “Skicka i väg oss till svinen, så att vi kan fara in i dem.” 13 Det tillät han, och då forandarnaut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade sig utför branten ner i sjön. Det var omkring två tusen svin som drunknade. 14 De som vaktade dem flydde och berättade detta i staden och ute på landsbygden, och man gick för att se vad som hade hänt. 15 Och när de kom till Jesus och såg denbesatte som haft legionen sitta där, klädd och vid sina sinnen, blev de förskräckta. 16 De som var ögonvittnen berättade för folket vad som hade hänt med den besatte och hur det hade gått med svinen. 17 Då bad man att Jesus skulle lämna deras område.18 När han steg i båten, bad mannen som hade varit besatt att han skulle få följa med honom. 19 Men Jesus tillät det inte utan sade: “Gå hem till de dina och berätta för dem allt vad Herren har gjort med dig och hur han förbarmade sig över dig.” 20 Mannen gick då och ropade ut över hela Dekapolis allt vad Jesus hade gjort med honom. Och alla förundrade sig.
Mark. 7:24 Sedan begav han sig därifrån och kom till Tyrus område. Där gick han in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det, men det kunde inte hållas hemligt. 25 En kvinna, vars dotter hadeen oren ande, fick höra talas om honom, och hon kom genast och föll ner för hans fötter. 26 Det var en grekisk kvinna av syrisk-fenicisk härkomst. Hon bad att Jesus skulle driva ut den onde anden ur hennes dotter. 27 Jesus sade till henne: “Låt barnen först få äta sig mätta. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.” 28 Hon svarade honom: “Herre, hundarna under bordet äter också av barnens smulor.” 29 Då sade han till henne: “För de ordens skull säger jag dig: Gå! Den onde anden har farit ut ur din dotter.” 30 Och hon gick hem och fann barnet ligga på bädden. Den onde anden hade farit ut.
Mark. 9:17 En man i skaran svarade honom: “Mästare, jag har fört till dig min son som har en stum ande. 18 Och var den än får tag i honom slår den ner honom, och han tuggar fradga och skär tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, men de kunde inte.” 19 Jesus svarade dem: “Du släkte som inte vill tro! Hur länge måste jag vara hos er? Hur länge skall jag stå ut med er? För honom till mig!” 20 Och de kom med honom till Jesus. Så snartandenfick se honom slet den i pojken, och han föll till marken och vältrade sig och tuggade fradga. 21 Jesus frågade hans far: “Hur länge har det varit så med honom?” Fadern svarade: “Sedan han var barn. 22 Ofta kastar anden honom än i elden och än i vattnet för att ta livet av honom. Men om du kan, så förbarma dig över oss och hjälp oss!” 23 Jesus sade till honom: “Om du kan, säger du. Allt förmår den som tror.” 24 Genast ropade barnets far: “Jag tror. Hjälp min otro!” 25 Jesus såg att ännu mer folk strömmade till, och han sade strängt tillden orene anden: “Du stumme och döve ande, jag befaller dig: far ut ur honom och kom aldrig mer in i honom!” 26 Den orene anden skrek och ryckte våldsamt i honom och for ut. Pojken var som livlös, och de flesta sade att han var död. 27 Men Jesus tog honom i handen och reste upp honom, och han steg upp. 28 När Jesus hade kommit inomhus och lärjungarna var ensamma med honom, frågade de: “Varför kunde inte vi driva ut honom?” 29 Han svarade: “Detta slag kan endast drivas ut med bön.“
Luk. 4:33 I synagogan fanns en man som hade en oren ande (πνεῦμα δαιμονίου ἀκαθάρτου) som skrek: 34 “Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.” 35 Då talade Jesus strängt till anden: “Tig och far ut ur honom!” Anden kastade omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom utan att skada honom. 36 Alla blev mycket häpna och sade till varandra: “Vad är det med hans ord? Med makt och myndighet befaller hande orena andarna(ἀκαθάρτου ἀκαθάρτου), och de far ut.” 37 Och ryktet om honom spreds överallt i trakten.—40 Vid solnedgången kom alla till honom med dem som led av olika sjukdomar, och han lade händerna på var och en av dem och botade dem. 41 Onda andar for även ut ur många, och de ropade: “Du är Guds Son.” Men han talade strängt till dem och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han varMessias.
Luk. 8:26 De lade sedan till vid gerasenernas område, som ligger mitt emot Galileen. 27 När Jesus steg i land, kom en man från staden emot honom. Han var besatt av onda andar och hade inte på länge haft kläder på sig, och han bodde inte i något hus utan höll till bland gravarna. 28 Då han fick se Jesus ropade han och föll ner inför honom och skrek: “Vad har jag med dig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? Jag ber dig: plåga mig inte!” 29 Jesus hade just befalltden orene andenatt fara ut ur mannen. Länge hade anden hållit honom i sitt grepp. Man hade bundit honom med kedjor och fotbojor och bevakat honom, men han hade slitit sönder bojorna och drivits ut i ödemarken av den onde anden. 30 Jesus frågade honom: “Vad är ditt namn?” Han svarade: “Legion”, eftersom många onda andar hade farit in i honom. 31 Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ner i avgrunden. 32 Nu gick där en stor svinhjord och betade på berget, och de onda andarna bad att han skulle låta dem fara in i svinen, och det tillät han. 33 De onda andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade utför branten ner i sjön och drunknade.34 När herdarna såg vad som hände, flydde de och berättade om det inne i staden och ute på landet. 35 Och man gick ut för att se vad som hade hänt. De kom till Jesus och fann mannen, som de onda andarna hade farit ut ur, sitta vid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen. Då greps de av fruktan. 36 Men de som var ögonvittnen berättade för dem hur den besatte hade blivit hjälpt. 37 Därefter bad allt folket från gerasenernas område att Jesus skulle lämna dem, eftersom stor fruktan hade kommit över dem. Och han steg i en båt och vände tillbaka. 38 Mannen som de onda andarna hade farit ut ur bad att få följa med honom, men Jesus skickade i väg honom med orden: 39 “Vänd tillbaka hem och berätta allt vad Gud har gjort med dig.” Och han gick och ropade ut över hela staden allt vad Jesus hade gjort med honom.
Luk. 9:38 Då ropade en man ur folkhopen: “Mästare, jag ber dig, hjälp min son! Han är mitt enda barn. 39En ande sliter i pojken, och så skriker han plötsligt till. Den sliter i honom och fradgan står kring munnen på honom, och den vill knappast lämna honom och sluta misshandla honom. 40 Jag bad dina lärjungar att de skulle driva ut anden, men de kunde inte.” 41 Jesus svarade: “Du fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge skall jag vara hos er och stå ut med er? För hit din son!” 42 Medan pojken ännu var på väg, kastade anden honom till marken och slet och ryckte i honom. Men Jesus talade strängt tillden orene andenoch botade pojken och gav honom tillbaka till hans far. 43 Och alla häpnade över Guds väldiga makt.
Apg. 19:11 Gud gjorde ovanliga under genom Paulus händer, 12 så att man till och med tog dukar och plagg som varit i beröring med hans hud och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem ochde onda andarnafor ut.13 Några kringvandrande judiska andeutdrivare (ἐξορκιστῶν) tog sig också för att uttala Herren Jesu namn över dem som hadeonda andar.De sade: “Jag besvär er vid den Jesus som Paulus predikar.” 14 Det var sju söner till en viss Skevas, en judisk överstepräst, som gjorde så. 15 Menden onde andensvarade dem: “Jesus känner jag till, och vem Paulus är vet jag, men vilka är ni?” 16 Och mannen som hadeden onde andenkastade sig över dem, övermannade alla och misshandlade dem så svårt att de måste fly ut ur huset, nakna och blodiga. 17 Detta fick alla i Efesus veta, både judar och greker, och fruktan kom över dem alla, och Herren Jesu namn blev prisat. 18 Många av dem som trodde kom och bekände öppet vad de tidigare hade gjort. 19 Åtskilliga av dem som hade bedrivit trolldom samlade ihop sina böcker och brände upp dem offentligt. Man räknade ut vad de var värda och kom fram till femtiotusen silverdrakmer.
Ef. 6:11 Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. 12 Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskansandemakter i himlarna.
1 Tim. 4:1 Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandaroch till onda andars (δαιμονίων) läror.
Demonernas ursprung
Det var aldrig tanken att människor skulle gifta sig med varelser som inte tillhörde människosläktet. Enoks bok och den redliges bok, som båda omnämns i Bibeln via citat och referenser (Juda 1:14-15, Joshua 10:13, 2 Sam. 1:19), beskriver hur fallna änglar kom ner till jorden och fick barn med kvinnor av människosläktet. Barnen till sådana blandäktenskap kallades för “jättar” (nephilim), och det kan mycket väl handla om de “gudar” som både den grekiska och den nordiska mytologin handlar om. De var visserligen inte riktiga gudar, men kanske de betraktades som både gudar och halvgudar eftersom de var enorma och/eller för att uppnådde verkligt höga åldrar. Före floden så levde människorna mycket länge, men även efter floden så kunde människorna uppnå höga åldrar i flera generationer. Vi vet också att “Guds söner” handlar om fallna änglar eftersom samma hebreiska begrepp – bene Elohim – betyder änglar även på andra ställen i Gamla Testamentet där de omnämns (Job 1:6, Job 38:7, Ps. 29:1).
1 Mos. 6:1 Då nu människorna begynte föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem2 sågo Guds söner att människornas döttrar voro fagra, och de togo till hustrur dem som de funno mest behag i.3 Då sade HERREN: »Min ande skall icke bliva kvar i människorna för beständigt, eftersom de dock äro kött; så vare nu deras tid bestämd till ett hundra tjugu år.»4 Vid den tiden, LIKSOM OCK EFTERÅT, levde jättarna på jorden, sedan Guds söner begynte gå in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem; detta var forntidens väldiga män, som voro så namnkunniga.5 Men när HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden, och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar beständigt voro allenast onda,6 då ångrade HERREN att han hade gjort människorna på jorden, och han blev bedrövad i sitt hjärta (1917)
Juda 1:14 Om dem har också Hanok i det sjunde släktledet efter Adam profeterat: “Se, Herren kommer med sina mångtusen heliga 15 för att hålla dom över alla och straffa alla för de gudlösa gärningar som de har begått och för alla de hårda ord som dessa gudlösa syndare har talat mot honom.”
Även djuren skapades “efter sina arter”, och den gemensamma avkomman skedde endast inom dessa utstakade arter. Däremot finns det tecken på att tiden efter sammanblandningen mellan änglar och människor även ledde till experiment mellan djurslagen – enligt apokryfiska skrifter såsom Enoks bok, och även andra skrifter. Det är givetvis Bibeln som vi ska rätta oss efter, men Bibeln motsäger heller inte denna information. Det finns även ett intressant stycke i Uppenbarelseboken om blandad säd som kan ha en eller dubbla betydelser.
Dan. 2:42 Och att tårna på fötterna voro delvis av järn och delvis av lera, det betyder att riket skall vara delvis starkt och delvis svagt.43 Och att du såg järnet vara blandat med lerjord, det betyder att väl en beblandning där skall äga rum genom människosäd, men att delarna likväl icke skola hålla ihop med varandra, lika litet som järn kan förbinda sig med lera.44 Men i de konungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike som aldrig i evighet skall förstöras och vars makt icke skall bliva överlämnad åt något annat folk. Det skall krossa och göra en ände på alla dessa andra riken, men självt skall det bestå evinnerligen;
1 Mos. 3:14 Då sade HERREN Gud till ormen: »Eftersom du har gjort detta, vare du förbannad bland alla djur, boskapsdjur och vilda djur. På din buk skall du gå, och stoft skall du äta i alla dina livsdagar.15 Och jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan, och mellan din säd och hennes säd. Denna skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen. (1917)
Jättarnas fysiska kroppar förmultnade, men det verkar som deras “andar” vandrar runt jorden och söker levande varelser att vistas i. Se framför allt verserna ur Enoks bok i lila.
Enoch 7:1 And all the others together with them took unto themselves wives, and each chose for himself one, and they began to go in unto them and to defile themselves with them, and they taught them charms 2 and enchantments, and the cutting of roots, and made them acquainted with plants. And they 3 became pregnant, and they bare great giants, whose height was three thousand ells: Who consumed 4 all the acquisitions of men. And when men could no longer sustain them, the giants turned against 5 them and devoured mankind. And they began to sin against birds, and beasts, and reptiles, and 6 fish, and to devour one another’s flesh, and drink the blood. Then the earth laid accusation against the lawless ones.
Enoch 10:1 Then said the Most High, the Holy and Great One spake, and sent Uriel to the son of Lamech, 2 and said to him: ‘Go to Noah and tell him in my name “Hide thyself!” and reveal to him the end that is approaching: that the whole earth will be destroyed, and a deluge is about to come 3 upon the whole earth, and will destroy all that is on it. And now instruct him that he may escape 4 and HIS SEED may be preserved for all the generations of the world.‘
Enoch 10:7 And heal the earth which the angels have corrupted, and proclaim the healing of the earth, that they may heal the plague, and that all the children of men may not perish through all the secret things that the Watchers have disclosed and have taught their sons.
Enoch 10:9 And to Gabriel said the Lord: ‘Proceed against the bastards and the reprobates, and against the children of fornication: and destroy [the children of fornication and] the children of the Watchers from amongst men [and cause them to go forth]: send them one against the other that they may destroy each other in battle: for length of days shall they not have.
Enoch 10:15 And destroy all the spirits of the reprobate and the children of the Watchers, because they have wronged mankind.
Enoch 12:2 And his activities had to do with the Watchers, and his days were with the holy ones.3 And I Enoch was blessing the Lord of majesty and the King of the ages, and lo! the Watchers called me—Enoch the scribe—and said to me:4 ‘Enoch, thou scribe of righteousness, go, declare to the Watchers of the heaven who have left the high heaven, the holy eternal place, and have defiled themselves with women, and have done as the children of earth do, and have taken unto themselves wives: “Ye have wrought great destruction on the earth:
Enoch 15:8 And now, the giants, who are produced from the spirits and flesh, shall be called evil spirits upon 9 the earth, and on the earth shall be their dwelling. Evil spirits have proceeded from their bodies; becausethey are born from men and from the Holy Watchers is their beginning and primal origin; 10 they shall be evil spirits on earth, and evil spirits shall they be called. [As for the spirits of heaven, in heaven shall be their dwelling, but as for the spirits of the earth which were born upon the earth, on the earth shall be their dwelling.]
Enoch 16:1 From the days of the slaughter and destruction and death of the giants, from the souls of whose flesh the spirits, having gone forth, shall destroy without incurring judgement—thus shall they destroy until the day of the consummation, the great judgement in which the age shall be consummated, over the Watchers and the godless, yea, shall be wholly consummated.”2 And now as to the Watchers who have sent thee to intercede for them, who had been aforetime in heaven, (say to them).
Väktare i Bibeln:
Daniel 4:10 Vidare såg jag i den syn jag hade på min bädd, hur en helig väktare steg ner från himlen. 11 Han ropade med hög röst och sade: Hugg ner trädet och hugg av grenarna, riv bort lövverket och strö ut frukten, så att djuren som ligger under trädet flyr sin väg och fåglarna flyger bort från grenarna. —14 Så är det förordnat genom väktarna, och så är det befallt i denna sak av de heliga, för att de levande skall veta att den Högste råder över människors riken och ger dem åt vem han vill. Ja, han upphöjer den ringaste bland människor till att härska över dem. — 20 Men att konungen såg en helig väktare stiga ner från himlen och säga: “Hugg ner trädet och förstör det. Dock må stubben med rötterna lämnas kvar i jorden, bunden med kedjor av järn och koppar bland markens gräs. Av himlens dagg skall den fuktas och ha sin del bland markens djur, till dess att sju tider har gått fram över honom”,21 det betyder, o konung, och detta är den Högstes beslut som har drabbat min herre konungen: 22 Du skall stötas ut från människorna och tvingas bo bland markens djur och äta gräs som en oxe och fuktas av himlens dagg. Sju tider skall gå fram över dig till dess du har insett att den Högste råder över människors riken och ger dem åt vem han vill.
Begreppet ”Guds söner” är en översättning från hebreiska Bene Elohim – Elohims söner (med några småvarianter i hebreiskan). Det handlar om det hebreiska substantivet ben (Strong’s 1121) som för det mesta översätts till söner eller barn i Gamla Testamentet, och ‘elohiym (Strong’s 430) som ju är Gud. I samtliga fall som det används i Bibeln så handlar det om änglar. Utöver Bibeln finner vi också stöd i änglatolkningen genom utombibliska böcker såsom Enoks bok, the book of Jubilees, etc. Enoks bok (se Judas 4,6,13,14–15, 2 Peter 2:4;3:13) liksom Den redliges bok (se Jos. 10:13; 2 Sam. 1:18, 2 Tim. 3:8) är båda nämnda i Bibeln, vilket betyder att de borde betraktas som i hög grad trovärdiga även om det inte är handlar om skrifter tillkomna genom inspiration från Gud. Vi kan även läsa om unionen mellan änglar och människokvinnor i gamla legender/sagor inom olika kulturer, liksom om jättar och hybrider. Dödahavsrullarna innehåller också stöd för änglatolkningen, och slutligen så trodde de äldre kyrkofäderna, från de första århundradena efter Kristus, på änglatolkningen . M a o är stödet enormt för just denna tolkning. Vilka andra sorters himlamedborgare skulle det kunna handla om? De rykten och myter som spridits över jorden om dessa händelser verkar bygga på verkliga händelser i grunden.
Förutom nedan exempel kan du även studera 5 Mos. 32:8, Psalm 29:1 och Psalm 89:5. I Jobs bok kan vi läsa om åklagaren (Satan) som anslutit sig till Guds söner och trädde fram inför Herren.
Job 1:6 En dag hände det att GUDS SÖNER kom och trädde fram inför Herren, och Åklagaren kom också med bland dem. 7 Då frågade Herren Åklagaren: “Varifrån kommer du?” Åklagaren svarade Herren: “Från en färd utöver jorden där jag har vandrat omkring.”
Job 2:1 En dag kom GUDS SÖNER och trädde fram inför Herren. Också Åklagaren var med ibland dem och trädde fram inför Herren. 2 Då frågade Herren Åklagaren: “Varifrån kommer du?” Åklagaren svarade: “Från en färd utöver jorden, där jag har vandrat omkring.”
Job 38:4 Var fanns du när jag lade jordens grund? Svara, om du har så stort förstånd.—6 Var fick hennes grundpelare sina fästen? Vem lade hennes hörnsten,7 medan morgonstjärnorna tillsammans sjöng och alla GUDS SÖNER ropade av glädje
Första gången vi kommer i kontakt med Guds söner är i 1 Mos. 6, där vi kan läsa att dessa Guds söner gifte sig med fagra människokvinnor enligt egen smak, och att dessa kvinnor födde barn och dem i form av jättar. Att jättar föddes på jorden låter förbluffande, men det skulle vara ännu svårare att förstå detta bibliska påstående om jättar plötsligt skulle börja födas genom helt vanliga förbindelser mellan människor. Var skulle sådana gener komma ifrån? Det är alltid lättast att utgå ifrån att Bibelns påståenden är sanna. Vi kan inte läsa om Guds döttrar eller om människors söner, vilket skulle kunna vara ett alternativ om man som författare vill förklara att det handlar om just det. Jättarna ser dessutom ut att vara den största orsaken till den världsvida floden pga all ondska som eskalerade till enorma proportioner. När senare Guds söner etablerat sig på jorden kunde de förstås kallas för människosöner (sons of men) liksom deras avkomma.
1 Mos. 6:1 Då nu människorna begynte föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem 2 sågo GUDS SÖNER att människornas döttrar voro fagra, och de togo till hustrur dem som de funno mest behag i.3 Då sade HERREN: »Min ande skall icke bliva kvar i människorna för beständigt, eftersom de dock äro kött; så vare nu deras tid bestämd till ett hundra tjugu år.»4 Vid den tiden, likasom ock efteråt, levde JÄTTARNA på jorden, sedan GUDS SÖNER begynte gå in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem; detta var forntidens väldiga män, som voro så namnkunniga.5 Men när HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden, och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar beständigt voro allenast onda,6 då ångrade HERREN att han hade gjort människorna på jorden, och han blev bedrövad i sitt hjärta. (1917)
Ett liknande ord som det hebreiska ordet för ”nephilim” (kan ha betydelsen av nedfallen fallen ängel, gigant, jätte, etc) återfinns i denna vers:
Ezekiel 32: 27 Inte heller får de ligga bland de FALLNA, oomskurna hjältarna, som har farit ner till dödsriket i sin rustning och fått sina svärd lagda under sina huvuden. Nej, deras missgärningar vilar över deras ben, ty de spred skräck i de levandes land.
Utombibliska källor
Här är utombibliska tappningar om dessa kvinnor som blev gravida genom Guds söner (begreppet Watchers, förekommer också):
Enoch 7:1-6 And all the others together with them took unto themselves wives, and each chose for himself one, and they began to go in unto them and to defile themselves with them, and they taught them charms and enchantments, and the cutting of roots, and made them acquainted with plants. And they became pregnant, and they bare great GIANTS, whose height was three thousand ells: Who consumed all the acquisitions of men. And when men could no longer sustain them, the giants turned against them and devoured mankind. And they began to sin against birds, and beasts, and reptiles, and fish, and to devour one another’s flesh, and drink the blood. Then the earth laid accusation against the lawless ones.
Enoch 10:6 Uriel is told to“heal the earth which the angels have corrupted, and proclaim the healing of the earth, that they may heal the plague, and that all the children of men may not perish through all the secret things that the Watchers have disclosed and have taught their sons. And the whole earth has been corrupted through the works that were taught by Azazel: to him ascribe all sin.
Jubilees 5:1-3 And it came to pass when the children of men began to multiply on the face of the earth and daughters were born unto them, that the angels of God saw them on a certain year of this jubilee, that they were beautiful to look upon; and they took themselves wives of all whom they chose, and they bare unto them sons and they were giants. And lawlessness increased on the earth and all flesh corrupted its way, alike men and cattle and beasts and birds and everything that walks on the earth -all of them corrupted their ways and their orders, and they began to devour each other, and lawlessness increased on the earth and every imagination of the thoughts of all men (was) thus evil continually. And God looked upon the earth, and behold it was corrupt, and all flesh had corrupted its orders, and all that were upon the earth had wrought all manner of evil before His eyes.
3 Maccabees 2:4 You destroyed those who in the past committed injustice, among whom were even giants who trusted in their strength and boldness, who you destroyed by bringing on them a boundless flood.
Men säger inte Bibeln att änglar inte gifter sig?
Ibland hänvisas till Jesus kommentar nedan för att komma runt idén att änglar och människor aldrig kan gifta sig eller få barn:
Matt. 22:30 Ty vid uppståndelsen gifter man sig inte och blir inte bortgift, utan man är som änglarna i himlen.
Mark. 12:25 När de döda uppstår gifter de sig inte och blir inte bortgifta, utan de är som änglarna i himlen.
Lukas 20:34 Jesus svarade dem: “De som lever i den här världen gifter sig och blir bortgifta. 35 Men de som anses värdiga att vinna den andra världen och uppståndelsen från de döda, de varken gifter sig eller blir bortgifta. 36 Inte heller kan de dö längre, ty som uppståndelsens barn är de lika änglarna och är Guds barn.
Notera att det handlar om livet efter uppståndelsen och hur änglarna är i himlen. Men frågan är hur de kan tänkas bete sig på jorden om de skulle välja att besöka oss? Vi kan läsa att änglar som vistas på jorden kan ÄTA, vilket kan föranleda oss att tro att deras saliv, matsmältning och toalettbehov fungerar som människornas. Om de har munnar, strupar, magsäckar, och andra inre organ, varför då inte också genitalier och varför skulle dessa inte vara reproduktionsdugliga?
1 Mos. 19:1 På kvällen kom de två änglarna till Sodom, och Lot satt då i Sodoms port. När han fick se dem, steg han upp för att möta dem, och han föll ner med ansiktet mot jorden 2 och sade: “Mina herrar, kom med till er tjänares hus. Tvätta era fötter och stanna över natten. Sedan kan ni fortsätta er färd tidigt i morgon.” De svarade: “Nej, vi stannar på gatan över natten.” 3 Men han bad dem så enträget att de tog av från vägen och kom in i hans hus. Han lagade en måltid åt dem och bakade osyrat bröd, och DE ÅT.
Änglar verkar också kunna tvätta sin fötter, VILA och SOVA – åtminstone på jorden. 1 Mos. 19:4 skulle kunna tyda på den möjligheten, och även 1 Mos. 18:4-5
1 Mos. 19:4 Låt mig hämta lite vatten, så att ni kan tvätta era fötter och vila er under trädet. 5 Jag skall också hämta ett stycke bröd, så att ni kan styrka er innan ni går vidare, när ni nu har tagit vägen förbi er tjänare.” De sade: “Gör som du har sagt.” 6 Abraham skyndade sig in i tältet till Sara och sade: “Skynda dig att ta tre sea-mått fint mjöl, knåda det och baka brödkakor!” 7 Själv sprang Abraham bort till boskapen och tog en späd och fin ungkalv och gav den åt sin tjänare, som skyndade sig att tillreda den.8 Sedan tog han gräddmjölk, söt mjölk och kalven han låtit tillreda och satte fram det åt dem. Och han stod hos dem under trädet MEDAN DE ÅT.
De kan även VANDRA, vilket skulle kunna förklara vanliga människobehov som att sedan tvätta sina fötter:
1 Mos. 18:16 När männen steg upp därifrån såg de ner mot Sodom, och Abraham följde dem ett stycke på väg.—22 Männen vände sig därifrån och gick mot Sodom, men Abraham stod kvar inför Herren.
Sodoms män ville ha sexuellt umgänge med änglarna, och Lot ansträngde sig hårt för att undvika en sådan situation (1 Mos. 19). Uppenbarligen såg Sodoms män ingen skillnad på män och änglar, och uppenbarligen så trodde även Lot att människovåldtäkt gentemot änglar faktiskt skulle kunna vara en möjlighet och en risk.
Något annat änglar kan göra är att förstöra jordliga ting (1 Mos. 19:13). Även om vi kanske ser himlen som det perfekta nya Jerusalem, så kan det åtminstone innan domedagen förekomma tråkigheter såsom strider:
Upp. 12:7 En strid uppstod i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred
Det går inte att avfärda möjligheten att änglar kan avla barn genom ursäkten att de är andeväsen. De verkar kunna välja att synas eller inte synas. Dessutom förklarar Bibeln att änglar uppenbarat sig för flera personer som ibland även misstagit änglarna för att vara människor (Abraham, Gideon, Simsons föräldrar, etc), men vi kan även se att de kan tala, sitta, vandra, tvätta sina fötter och ÄTA (1 Mos. 18:16-22, 1 Mos. 19:4-8). Även Satan var ju en ängel som hamnade i Edens lustgård hos Adam och Eva där han samtalade med dem och fick dem att tro på hans lögner.
Augustinus idé om Adams släktlinje via Set respektive Kain
Det finns inga belägg för att avsnittet om Guds söner skulle handla om Sets söner som gifter sig med Kains döttrar. Alltså en idé att hålla de båda linjerna separata pga av att undvika sammanblandning av Sets rena linje gentemot Kains orena linje. Det hade varit lätt för författaren att säga att så var fallet, men i stället förklarar författaren klart och tydligt att det handlar om änglar som får barn med människor. Vidare kan vi inte se att Sets släktingar nödvändigtvis hade en tendens att vara rättfärdiga, medan Kains släktingar nödvändigtvis hade en tendens vara onda. Eftersom Guds söner valde hustrur baserat på utseendet så måste man ställa sig frågan om alla kvinnor på Sets släktsida var fula eftersom Set-sönerna endast valde kvinnor från Kains sida? Framför allt skulle en sådan union (mellan Set och Kains avkommor) inte förklara den genetiska uppkomsten av Nephilim.
Det verkar som vi måste lägga skulden för den nya läran om att Guds söner inte skulle vara änglar (att det i stället skulle handla om Sets och Kains släktksidor), på den store villoläraren Augustinus. Möjligen var också Julius Afrikanus och Cyril av Alexandria med på samma falska idé, om de blivit citerade rätt. I The City of God så menar Augustinus att Sets linje representerade Guds söner medan Kains kvinnliga avkomma var människodöttrar. Tyvärr blev denna nya idé väldigt populär bland teologer och är så än idag (ihop med läran om arvsynden och andra obibliska idéer som Augustinus gjorde populära inom Kyrkan).
Några som däremot uttryckt motsatsen är Eusebius, Irenaeus, Origen, Tertullianus, Filon, Justus Martyren, Klemens av Alexandria, Atenagoras och Kommodianus.
Josefus, romersk-judisk historiker:
“Now this posterity of Seth continued to esteem God as the Lord of the universe, and to have an entire regard to virtue, for seven generations; but in process of time they were perverted, and forsook the practices of their forefathers, and did neither pay those honors to God which were appointed to them, nor had they any concern to do justice towards men. But for what degree of zeal they had formerly shown for virtue, they now showed by their actions a double degree of wickedness; whereby they made God to be their enemy, for many angels* of God accompanied with women and begat sons that proved unjust, and despisers of all that was good, on account of the confidence they had in their own strength; for the tradition is, that these men did what resembled the acts of those whom the Grecians called giants. But Noah was very uneasy at what they did; and, being displeased at their conduct, persuaded them to change their dispositions and their acts for the better; but, seeing that they did not yield to him, but were slaves to their wicked pleasures, he was afraid they would kill him, together with his wife and children, and those they had married; so he departed out of that land.”
* This notion, that the fallen angels were, in some sense the fathers of the old giants, was the constant opinion of antiquity.
(p. 32, bk. 1, ch. 3, §§72-74, The Antiquities of the Jews, översättning och fotnot av William Whitson.)
Filon (25 f.Kr-50 e.Kr):
“And when the angels of God saw the daughters of men that they were beautiful, they took unto themselves wives of all them whom they chose.” Those beings, whom other philosophers call demons, Moses usually calls angels . . . (p. 152, The Works of Philo, “On the Giants,” translated by C.D. Yonge)
Justus Martyren (110-165):
“God, when He had made the whole world, and subjected things earthly to man, and arranged the heavenly elements for the increase of fruits and rotation of the seasons, and appointed this divine law – for these things also He evidently made for man – committed the care of men and of all things under heaven to angels whom He appointed over them. But the angels transgressed this appointment, and were captivated by love of women, and begat children who are those that are called demons; and besides, they afterwards subdued the human race to themselves, partly by magical writings, and partly by fears and punishments they occasioned, and partly by teaching them to offer sacrifices, and incense, and libations, of which things they stood in need after they enslaved by lustful passions; and among men they sowed murders, wars, adulteries, intemperate needs, and all wickedness. . . . ” (Second apology, ch. 5, p. 363, vol. 1, The Ante-Nicene Fathers)
Blanda säd?
Det finns en intressant vers i Daniel om de sista dagarna i jämförelse med Noas dagar. Enligt några pseudepigrafer verkar det som det förutom kombinationen änglar och människor även utförts experiement mellan olika slags djur. Även idag utförs sådana djurexperiment, och frågan är hur detta arbete vidareutvecklas i framtiden i det avseendet? Väljer här den engelska varianten som är tydligare:
Daniel 2:43 And whereas thou sawest iron mixed with miry clay, they shall mingle themselves WITH THE SEED OF MEN:but they shall not cleave one to another, even as iron is not mixed with clay.44 And in the days of these kings shall the God of heaven set up a kingdom, which shall never be destroyed: and the kingdom shall not be left to other people, but it shall break in pieces and consume all these kingdoms, and it shall stand for ever.
Luk 17:26 And as it was in the days of Noah, so also it will be in the days of the Son of Man.
Jasher 4:18 And their judges and rulers went to the daughters of men and took their wives by force from their husbands according to their choice, and the sons of men in those days took from the cattle of the earth, the beasts of the field and the fowls of the air, and taught the mixture of animals of one species with the other, in order therewith to provoke the Lord; and God saw the whole earth and it was corrupt, for all flesh had corrupted its ways upon earth, all men and all animals.
Referenser om Guds söner i Nya Testamentet
Peter menar att dessa änglar kastades ner i avgrunden – Grekiska Ταρταρος (tartaros) – som är samma term som användes inom den grekiska mytologin gällande platsen där titanerna (syndiga jättar) fängslades i. En tillfällighet att Bibeln och den grekiska mytologin säger samma sak?
2 Peter 2:4 Ty Gud skonade inte de änglar som hade syndat utan kastade dem i avgrunden och överlämnade dem åt mörker och kedjor, för att de skulle hållas i förvar till domen. 5 Han skonade inte heller den gamla världen men bevarade Noa, rättfärdighetens förkunnare, tillsammans med sju andra, när han lät floden stiga över de ogudaktigas värld. 6 Städerna Sodom och Gomorra dömde han till undergång. Han lade dem i aska och gav så ett exempel på vad som skulle hända de ogudaktiga.
Judas 6 Tänk också på de änglar som inte bevarade sin höga ställning utan övergav sin rätta hemvist. Dem håller han i förvar i mörker med eviga bojor till den stora dagens dom. 7 Så är det med Sodom och Gomorra och städerna däromkring. På samma sätt bedrev de otukt och följde ONATURLIGA begär. De står som ett varnande exempel och får sitt straff i evig eld.
Jude 7 Even as Sodom and Gomorrha, and the cities about them in like manner, giving themselves over to fornication, and going after strange flesh, are set forth for an example, suffering the vengeance of eternal fire. (KJV)
(på grekiska adjektivet “heteros” (Strong’s 2087) kött, som betyder ungefär “annan” eller “annorlunda”.
Det går att spekulera i vad 1 Kor. 11:10 har för betydelse:
1 Kor. 11:6 Ty om en kvinna inte har något på huvudet, bör hon också låta klippa av sitt hår. Men är det en skam för en kvinna att låta klippa håret eller raka av det, så bör hon ha något på huvudet. 7 En man bör inte ha något på huvudet, eftersom han är Guds avbild och ära. Och kvinnan är mannens ära. 8 Ty mannen kommer inte från kvinnan utan kvinnan från mannen. 9 Och mannen skapades inte för kvinnans skull utan kvinnan för mannens skull. 10 Därför skall kvinnan ha en makt på huvudet för änglarnas skull. 11 Men i Herren är det så att kvinnan inte är till utan mannen eller mannen utan kvinnan.
Läsa mer om nephilim och jättar, före och efter floden, i denna bloggartikel
Enligt Bibeln resulterade unionen mellan fallna änglar och kvinnor på jorden (1 Mos. 6:4) i barn som kallas nephilim, och som till utseendet var (eller åtminstone växte upp till) JÄTTAR. Detta bekräftas även av den judiske historikern Josephus samt utombibliska böcker såsom Enoks bok, den redliges bok (Jasher) och the book of Jubilees som innehåller fler detaljer om änglar och jättar före och efter floden. De två förstnämnda böckerna refereras till i Bibeln, även om de inte påstås vara författade genom inspiration från Gud som fallet är med Bibeln. Det hindrar inte att det som förmedlas i dessa böcker (apokryfer, pseudoepigrafiska böcker eller helt enkelt sekulära och “förlorade” böcker) kan överensstämma med sanningen, och egentligen kan vem som helst kan skriva sekulära böcker (som den redliges bok anses vara) som är både trovärdiga och sanna. Guds söner = änglar som du kan läsa mer om här.
Förutom ovan nämnda material finns förstås ännu fler antika texter som talar om jättar, gudar och halvgudar – såsom inom den grekiska och nordiska mytologin. I Gilgamesh kan vi läsa att hjälten Gilgamesh själv är 2/3 gud och 1/3 människa, vilket skulle kunna tyda på det genetiska arvet och halten av släktskap från fallna änglar och människor. Som Bibeltroende går det inte att ignorera de många verserna om JÄTTAR på jorden (före och efter floden) och därför är det bättre att söka en förklaring med hjälp av det som Bibeln förmedlar. Att spekulera är fritt, men det är Bibelns texter som jag vill se som grund även om jag återkommande jämför med framför allt Enok och Jashers böcker.
The Works of Flavius Josephus, Antiquities 1.9:
“These kings had laid waste all Syria, and overthrown the offspring of the giants. And when they were come over against Sodom, they pitched their camp at the vale called the Slime Pits, for at that time there were pits in that place; but now, upon the destruction of the city of Sodom, that vale became the Lake Asphaltites, as it is called.”
Såhär börjar eländet med jättarna:
1 Mos. 6:1 Då nu människorna begynte föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem2 sågo Guds söner att människornas döttrar voro fagra, och de togo till hustrur dem som de funno mest behag i.3 Då sade HERREN: »Min ande skall icke bliva kvar i människorna för beständigt, eftersom de dock äro kött; så vare nu deras tid bestämd till ett hundra tjugu år.»4 Vid den tiden, likasom ock efteråt, levde JÄTTARNA på jorden, sedan Guds söner begynte gå in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem; detta var forntidens väldiga män, som voro så namnkunniga.5 Men när HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden, och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar beständigt voro allenast onda,6 då ångrade HERREN att han hade gjort människorna på jorden, och han blev bedrövad i sitt hjärta. (1917)
Enoch 7:1-6 And all the others together with them took unto themselves wives, and each chose for himself one, and they began to go in unto them and to defile themselves with them, and they taught them charms and enchantments, and the cutting of roots, and made them acquainted with plants. And they became pregnant, and they bare great giants, whose height was three thousand ells: Who consumed all the acquisitions of men. And when men could no longer sustain them, the giants turned against them and devoured mankind. And they began to sin against birds, and beasts, and reptiles, and fish, and to devour one another’s flesh, and drink the blood. Then the earth laid accusation against the lawless ones.
Enligt Enoks bok så var det 200 “Watchers” (en klass av änglar) som landade på Hermonberget vid ungefär den tid som Jared levde, och det var dessa som fick barn med människokvinnor. Dessa barn (nephilim) dödade till slut varandra inom loppet av 500 år (Enoch 10:9-10) men om man inkluderar även deras avkomma så verkar det ha levt jättar före floden under en tidsrymd av 1200 år.
Juda 1:6 Tänk också på de änglar som inte bevarade sin höga ställning utan övergav sin rätta hemvist. Dem håller han i förvar i mörker med eviga bojor till den stora dagens dom.
Enoch 12:4-6 ‘Enoch, thou scribe of righteousness, go, declare to the Watchers of the heaven who have left the high heaven, the holy eternal place, and have defiled themselves with women, and have done as the children of earth do, and have taken unto themselves wives: “Ye have wrought great destruction on the earth: And ye shall have no peace nor forgiveness of sin: and inasmuch as they delight themselves in their children, The murder of their beloved ones shall they see, and over the destruction of their children shall they lament, and shall make supplication unto eternity, but mercy and peace shall ye not attain.“
Enoch 14:4-7 I wrote out your petition, and in my vision it appeared thus, that your petition will not be granted unto you throughout all the days of eternity, and that judgment has been finally passed upon you: yea (your petition) will not be granted unto you. And from henceforth you shall not ascend into heaven unto all eternity, and in bonds of the earth the decree has gone forth to bind you for all the days of the world. And (that) previously you shall have seen the destruction of your beloved sons and ye shall have no pleasure in them, but they shall fall before you by the sword. And your petition on their behalf shall not be granted, nor yet on your own: even though you weep and pray and speak all the words contained in the writing which I have written.
Enoch 21:9-10 Then Uriel answered me, one of the holy angels who was with me, and said unto me: ‘Enoch, why hast thou such fear and affright?’ And I answered: ‘Because of this fearful place, and because of the spectacle of the pain.’ And he said unto me: ‘This place is the prison of the angels, and here they will be imprisoned for ever.’
Med tanke på kännedomen om det ohyggliga men välförtjänta straffet som de fallna änglarna fick (se ovan), så vore det ytterst oklokt av andra änglar att repetera exakt samma synd efter floden. Inte skulle väl Gud då välja att utfärda ett lindrigare straff?
Luke 8:30 Jesus frågade honom: “Vad är ditt namn?” Han svarade: “Legion”, eftersom många onda andar hade farit in i honom. 31 Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ner i avgrunden*. 32 Nu gick där en stor svinhjord och betade på berget, och de onda andarna bad att han skulle låta dem fara in i svinen, och det tillät han. 33 De onda andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade utför branten ner i sjön och drunknade.
*) KJV: “abyss”
Enok 15:6-12 berättar att onda andar (demoner) handlar om nephilims själar eller andar (deras jag) som söker en hemvist eftersom de inte är vare sig 100% änglar eller människor, och därför inte passar in någonstans då de inte har sitt ursprung i Gud. Andra menar att nephilim kom till just för att ängla-andar skulle kunna få en hemvist och på så sätt orsaka skada på jorden genom att förstöra allt kött och genom att flerdimensionellt sätt (kanske öppna portaler mellan himlen och jorden) som inte Gud tänkt.
Jubilees 10 And in the third week of this jubilee the unclean demons began to lead astray the children of the sons of Noah, and to make to err and destroy them. And the sons of Noah came to Noah their father, and they told him concerning the demons which were leading astray and blinding and slaying his sons’ sons. And he prayed before the Lord his God—And Thou knowest how Thy Watchers, the fathers of these spirits, acted in my day: and as for these spirits which are living, imprison them and hold them fast in the place of condemnation, and let them not bring destruction on the sons of thy servant, my God; for these are malignant, and created in order to destroy. And let them not rule over the spirits of the living; for Thou alone canst exercise dominion over them. And let them not have power over the sons of the righteous from henceforth and for evermore.’
Noa var ren både andligt och fysiskt
Vi får också veta att det faktiskt fanns några få som lyssnade till Guds röst (även om de inte nödvändigtvis var så rättfärdiga och rena som Noa), men de blev successivt färre i och med den utökade ondskan på jorden. Den allra sista spillran av rättfärdiga människor dog ut innan floden (enligt Guds vilja) för att de skulle slippa se den sista etappen av ren ondska som kulminerade i floden. Noa och hans familj härdade dock ut till slutet:
Jasher 4:20 And all men who walked in the ways of the Lord, died in those days, before the Lord brought the evil upon man which he had declared, for this was from the Lord, that they should not see the evil which the Lord spoke of concerning the sons of men.
Jasher 5:21 And all the sons of men who knew the Lord, died in that year before the Lord brought evil upon them; for the Lord willed them to die, so as not to behold the evil that God would bring upon their brothers and relatives, as he had so declared to do.22 In that time, the Lord said to Noah and Methuselah, Stand forth and proclaim to the sons of men all the words that I spoke to you in those days, peradventure they may turn from their evil ways, and I will then repent of the evil and will not bring it.
Jättar EFTER floden? Hur är det möjligt?
Enligt Bibeln fanns det jättar även EFTER floden, och filisteen Goliat kanske är den mest kända av dem alla även om han inte var den största jätten, eftersom han hade en berömd kamp med herdepojken David som senare blev Israels kung. Faktum är att Bibeln innehåller MASSOR med exempel på både folkgrupper och individer som var jättar. Så hur förklarar vi detta med tanke på att nephilim-jättarna som levde före Noas flod borde ha utrotats i och med floden? För inte var väl Noa eller någon av de andra sju personerna på arken jättar? Nej, inte nödvändigtvis.
Det finns stora skäl att inte anamma idén att ännu ett gäng änglar (Guds söner) kom ner till jorden även efter floden och upprepade exakt samma sak som stökade till tillvaron så enormt för mänskligheten innan floden. Då hade ju hela den gigantiska floden varit helt i onödan om den inte åstadkom mer än en ytterst temporär paus på eländet innan samma utveckling skulle ske igen. Eftersom Noa själv var rättfärdig och ren (det kan innebära både till andligt och fysiskt) och förmodligen gifte sig med en from och ren kvinna, så är det inte så troligt att deras söner ärvde nephilimgener från föräldrarna. Noa och hans söner kan ha varit den allra sista människospillran som inte var angripna av defekta gener som skulle kunna orsaka avkomma i form av jättar.
Men vem fick Noas söner barn med? Såhär säger Jasher om Noas fru, sönerna och sonhustrurna:
Jasher 4:13 And Noah was a just man, he was perfect in his generation, and the Lord chose him to raise up seed from his seed upon the face of the earth.14 And the Lord said unto Noah, Take unto thee a wife, and beget children, for I have seen thee righteous before me in this generation.15 And thou shalt raise up seed, and thy children with thee, in the midst of the earth; and Noah went and took a wife, and he chose Naamah the daughter of Enoch, and she was five hundred and eighty years old.16 And Noah was four hundred and ninety-eight years old, when he took Naamah for a wife.17 And Naamah conceived and bare a son, and he called his name Japheth, saying, God has enlarged me in the earth; and she conceived again and bare a son, and he called his name Shem, saying, God has made me a remnant, to raise up seed in the midst of the earth.
Jasher 5:35 Then Noah took the three daughters of Eliakim, son of Methuselah, for wives for his sons, as the Lord had commanded Noah.
Hams hustru orsaken till att ängla-DNA överlevde floden?
Det kan ha varit Hams fru (även om hon inte var en jätte) som bar på gener som orsakade förekomst av jättar efter floden. Enligt Bibeln är det just på Hams sida som vi kan läsa om både individer och hela folkslag som var jättar, men jag säger absolut inte att ALLA Hams efterkommande var jättar. Ham själv var inte en jätte, och de flesta av hans barn var inte jättar. Det verkar i princip endast vara sonen KANAAN som ärvt gener på ett sådant dominant sätt att många av hans efterkommande blev jättar. Det är nämligen endast på hans släktsida som vi ser ett problem med jättar, med undantag av Misrajim.
Jämfört med idén att jorden efter floden skulle ha drabbats av ett nytt gäng fallna änglar så förefaller idén med en latent genetisk faktor ombord på arken som ett lindrigare hot för människolivet efter floden. Dels var jättarna efter floden mer hanterbara eftersom de var oerhört mycket mindre i storlek än jättarna före floden, och dels skulle en genetisk faktor endast hos Kanaan innebära ett mer begränsat hot för mänskligheten jämfört med det föregående alternativet.
Om människor efter floden, exempelvis på Kanaans linje, skulle dra sig till likasinnade onda människor så skulle det innebära en ökad risk för att nephilimgener ackumulerades på samma ställe i stället för att försvinna in i mängden av andra gener och förbli recessiva. Det ser onekligen ut som människor var rebelliska mot Gud även efter floden, men stor ondska skulle trots det aldrig mer resultera i ett globalt förstört djur- och människoliv som fallet var före floden. Gud utrotade lyckosamt alla enorma jättar, allt korrupt kött, hybrider, etc, före floden, men han lovade aldrig att frånta människorna deras fria vilja och hindra dem från att synda igen. Senare i historien ombads Israel av Gud vid flera tillfällen att utrota dessa folkslag med jättar (och/eller som bar på dessa gener), och om de hade gjort det fullt ut från början så hade de sluppit en lång rad krig och oroligheter. I stället lät israelerna ibland några av dem att överleva och därmed möjliggjorde de fortsatt fortplantning mellan dessa människor och striderna fortsatte därför under en lång tid. Nu är det inte själva storväxten som är en synd inför Gud, för människor kan förstås inte hjälpa om de bär på jättegener, men de folkslag som innehöll generna sammanföll med de folkslag som levde i en mycket stor synd inför Gud.
Vi kan läsa på flera ställen att Gud bad Israel att utrota vissa folkslag kända för sina jättar, men vi kan även läsa hur Gud själv såg till att eliminera vissa grupper som möjligen rör sig om de allra största jättarna. Om Israel skulle lyckas besegra och döda onda och enorma jättar skulle det även indirekt visa på Guds oemotståndliga kraft, och att Israels Gud är den sanna Guden.
Ham och hans efterkommande – såsom KANAAN
Här nedan gäller det att verkligen studera Hams släktgrenar och notera hur Moses väljer att uttrycka sig. Varför exempelvis lägga till i sammanhanget att Ham var far till just Kanaan, när han även var far till andra söner? Förmodligen för att Kanaan var väldigt speciell, liksom hans efterkommande.
1 Mos. 9:18 Noas söner som gick ut ur arken var Sem, Ham och Jafet. Ham var far till KANAAN.19 Dessa tre var Noas söner och från dem har jordens alla folk spritt ut sig.20 Noa som var åkerbrukare var den förste som anlade en vingård.21 Men när han drack av vinet blev han berusad och låg blottad i sitt tält. 22 Ham, Kanaans far, såg sin far naken och berättade det för sina båda bröder, som var utanför tältet. 23 Men Sem och Jafet tog en mantel och lade den på sina axlar, gick baklänges in och täckte över sin fars nakna kropp. De vände bort ansiktet så att de inte såg sin fars nakenhet. 24 När Noa vaknade upp ur ruset och fick veta vad hans yngste son hade gjort honom, sade han:25 “Förbannad vare Kanaan, en slavars slav skall han vara åt sina bröder!”26 Han sade vidare: “Välsignad vare Herren, Sems Gud, och Kanaan skall vara hans slav!27 Gud skall utvidga Jafet, han skall bo i Sems tält, och Kanaan skall vara deras slav.“
1 Mos. 10:1 Detta är Noas söners, Sems, Hams och Jafets, fortsatta historia. Åt dem föddes söner efter floden. —6 Hams söner var Kush, MISRAJIM, Put och KANAAN.7 Söner till Kush var Seba, Havila, Sabta, Raama och Sabteka. Raamas söner var Saba och Dedan. 8 Kush blev far till NIMROD, som var den förste som fick stor makt på jorden. 9 Han var en väldig jägare inför Herren. Därför brukar man säga: “En väldig jägare inför Herren som Nimrod.”10 Hans rike hade sin början i Babel, Erek, Ackad och Kalne i Sinars land. 11 Från det landet drog han sedan ut till Assyrien och byggde Nineve, Rehobot-Ir, Kela 12 och Resen mellan Nineve och Kela. Detta är “den stora staden”. 13 Misrajim blev far till ludeerna, anameerna, lehabeerna, naftuheerna, 14 patroseerna, kasluheerna, den stam som FILISTEERNA härstammar från, OCH KAFTOREERNA.15 KANAAN blev far till Sidon, som var hans förstfödde, och Het,16 vidare jebusiterna, amoreerna, girgaseerna, 17 hiveerna, arkeerna, sineerna, 18 arvadeerna, semareerna och hamateerna. Senare utbredde sig KANANEERNAS släkter ytterligare 19 så att deras område sträckte sig från Sidon mot Gerar ända till Gaza och mot Sodom, Gomorra, Adma och Sebojim ända till Lesa.20 Detta var Hams söner efter deras stammar och språk i deras länder och bland deras folk.—.32 Detta var Noas söners stammar efter deras släktled i deras folk. Från dem har folken utbrett sig på jorden efter floden.
Kaftor från Kreta?
Kaftorerna kan ha varit de enda på Misrajims linje som drabbades av jättegenerna och filisteerna går att koppla ihop med honom. I övrigt verkar det mest handla om Kanaan och hans efterföljande (Nimrod är undantaget på Kushs sida). Enligt en del bibelkommentatorer så går det att koppla ihop Kaftor med filisteerna och den grekiska ön Kreta som verkligen gjort sig känt som ett tillhåll för jättar under antiken.
Jer. 47:3 När ljudet hörs av hovslagen från hans hingstar, när hans vagnar dånar och när hans hjul bullrar, då ser sig fäderna inte om efter barnen. De står maktlösa4 inför den dag som kommer då alla filisteer förintas, då alla de utrotas som är kvar för att försvara Tyrus och Sidon. Ty Herren skall förinta filisteerna,kvarlevan från Kaftors ö.
Amos 9:7 Är ni inte i mina ögon som nubierna, ni Israels barn? säger Herren. Förde jag inte Israel upp ur Egyptens land, filisteerna från Kaftor och arameerna från Kir?
1 Mos. 10:14 patroseerna, kasluheerna, den stam som filisteerna härstammar från, och kaftoreerna.
Ett par engelska översättningar:
“Gen. 10:14 And Pathrusim and Casluhim and Caphtorim, from whom came the Philistines” (NLT + BBE)
Jasher 7:10 And these are the sons of Ham; Cush, Mitzraim, Phut and Canaan, four sons; and the sons of Cush were Seba, Havilah, Sabta, Raama and Satecha, and the sons of Raama were Sheba and Dedan.11 And the sons of Mitzraim were Lud, Anom and Pathros, Chasloth and Chaphtor.12 And the sons of Phut were Gebul, Hadan, Benah and Adan.13 And the sons of Canaan were Zidon, Heth, Amori, Gergashi, Hivi, Arkee, Seni, Arodi, Zimodi and Chamothi.14 These are the sons of Ham, according to their families, and their numbers in those days were about seven hundred and thirty men.
Nimrod
Härskaren Nimrod sticker verkligen ut här nedan och är ett kapitel för sig. Även Nimrod skulle kunna ha varit en jätte (Kush linje), men frågan är om han hade generna från början eller om det handlar om ett artificiellt experiment som gjorde att Nimrod “blev” en jätte och en väldig jägare och härskare. Nimrod är känd under en lång rad andra namn, såsom Gilgamesh, Apollo, Osiris,Baal, Adonis, Dionysus, Bacchus, Orion, Mithra, Ra och Tammuz. De många olika namnen förklaras av den språkförbistring som härrör sig till Babels torn, då människor på sina nya språk hänvisar till den man som var deras ledare. Eftersom namn på den tiden hade en innebörd så var det just den innebörden som benämndes på de nya språken. Faktum är att det finns en del som anser att Nimrod är vilddjuret som ska få liv i de sista dagarna och stiga upp ur avgrunden där han än så länge anses vara begravd – se Upp. 11:7. Gilgameshs begravningsplats är beskriven i Gilgamesh-eposet, och det sägs handla om en plats under floden Eufrat i Irak. Det finns mycket att säga om Nimrod men jag nämner honom bara helt kort här.
De första dagarna på Ararat
Nedan är the Jubilees version av de första dagarna vid Ararat. Noa dricker sig inte onykter för sakens skull, utan det handlade om vin som producerats med omsorg och som förtärdes ihop med ett speciellt offer till Gud. Det innebär inte att det är acceptabelt att dricka sig onykter, men vi har här att välja mellan att deltagarna inte insåg druvornas jäsningsprocess och styrka, eller om det var så att Noa helt enkelt gick för långt i sin måltid och syndade genom att förtära för mycket vin. Kanske det handlar om en kombination:
Jubilees VII. 1 And in the seventh week in the first year thereof, in this jubilee, Noah planted vines on the mountain on which the ark had rested, named Lûbâr, 2one of the Ararat Mountains, and they.produced fruit in the fourth year, 3 and he guarded their fruit, and gathered it in this year in the seventh month. 2. And he made wine therefrom and put it into a vessel, and kept it until the fifth year, until the firstday, on the new moon of the first month. 3. And he celebrated with joy the day of this feast, and he made a burnt sacrifice unto the Lord, one young ox and one ram, and seven sheep, each a year old, and a kid of the goats, that he might make atonement thereby for himself and his sons. 4 4. And he prepared the kid first, and placed some of its blood on the flesh that was on the altar which he had made, and all thefat he laid on the altar where he made the burnt sacrifice, and the ox and the ram and the sheep, and he laid all their flesh upon the altar. 5. And he placed all their offerings mingled with oil upon it, and afterwards he sprinkled wine on the fire which he had previously made on the altar, and he placed incense on the altar and caused a sweet savour to ascend acceptable before the Lord his God. 6. And he rejoiced and drank of this wine, he and his children with joy. 7. And it was evening, and he went into his tent, and being drunken he lay down and slept, and was uncovered in his tent as he slept. 1 8. And Ham saw Noah his father naked, and went forth and told his two brethren without. 9. And Shem took his garment and arose, he and Japheth, and they placed the garment on their shoulders and went backward and covered the shame of their father, and their faces were backward. 10. And Noah awoke from his sleep and knew all that his younger son had done unto him, and he cursed his son and said: “Cursed be Canaan; an enslaved servant shall he be unto his brethren.“11. And he blessed Shem, and said: “Blessed be the Lord God of Shem, and Canaan shall be his servant.12. God shall enlarge Japheth, and God shall dwell in the dwelling of Shem, and Canaan shall be his servant.” 13. And Ham knew that his father had cursed his younger son, and he was displeased that he had cursed his son, and he parted from his father, he and his sons with him, Cush and Mizraim and Put and Canaan. 14. And he built for himself a city and called its name after the name of his wife Nê’êlâtamâ’ûk. 15. And Japheth saw it, and became envious of his brother, and he too built for himself a city, and he called its name after the name of his wife ’Adâtanêsês.
Jashers version kommer nedan. Här är det fokus på Adams styrkegivande skinnkläder som Ham gav till sin son Kush och som sedan gav dem till sin son Nimrod som därmed fick en enorm kraft:
Jasher 7:23 And Cush the son of Ham, the son of Noah, took a wife in those days in his old age, and she bare a son, and they called his name Nimrod, saying, At that time the sons of men again began to rebel and transgress against God, and the child grew up, and his father loved him exceedingly, for he was the son of his old age.24 And the garments of skin which God made for Adam and his wife, when they went out of the garden, were given to Cush.25 For after the death of Adam and his wife, the garments were given to Enoch, the son of Jared, and when Enoch was taken up to God, he gave them to Methuselah, his son.26 And at the death of Methuselah, Noah took them and brought them to the ark, and they were with him until he went out of the ark.27 And in their going out, Ham stole those garments from Noah his father, and he took them and hid them from his brothers.28 And when Ham begat his first born Cush, he gave him the garments in secret, and they were with Cush many days.29 And Cush also concealed them from his sons and brothers, and when Cush had begotten Nimrod, he gave him those garments through his love for him, and Nimrod grew up, and when he was twenty years old he put on those garments.30 And Nimrod became strong when he put on the garments, and God gave him might and strength, and he was a mighty hunter in the earth, yea, he was a mighty hunter in the field, and he hunted the animals and he built altars, and he offered upon them the animals before the Lord.
Genesis 10:25 Men åt Eber föddes två söner. Den ene hette PELEG, ty under hans tid blev jorden UPPDELAD. Hans bror hette Joktan.
Efter ett tag föddes Peleg, och det verkar vara i samband med händelserna vid Babels torn.
Det hebreiska namnet peleg bär på en betydelse av jordbävning och/eller våldsam separation orsakad av stora vattenmassor. Så språkförbistringen vid Babels torn verkar inte ha varit den enda formen av splittring mellan människogrupper, utan det kan ha varit så att landmassor separerades från varandra genom exempelvis kontinentaldrift och översvämningar. En “arkipelag“ är ett antal öar som ligger nära varandra och som är separata från fastlandet. Det är intressant att både orden “ark” och “pelag” representerar en sådan ögrupp. Ark kommer från det grekiska ordet arkhi och bär på betydelse av börja, leda, regera, bestämma. Idag är det starkt kopplat till öar.
Det är överhuvudtaget intressant att studera de olika personnamn som härrör sig till Shem, Ham och Jafets allra närmaste släkt (söner, sonsöner, etc) eftersom dessa namn återfinns som benämningar på länder, städer, floder och människogrupper – inte bara i mellanöstern utan även i norra Afrika och över hela Europa. Många kanske känner till att Misrajim (släkt med Ham) är namnet som egypterna använder för sitt land Egypten, men det är bara ett exempel bland många. Jag kan varmt rekommendera “After the flood” av författaren Bill Cooper för att studera mer om detta.
Gud befallde Israelerna vid ett flertal tilllfällen att helt utrota dessa folk som var jättar och som var mycket onda
Det fanns goda skäl för Gud att vilja eliminera de skadliga folkgrupperna med jättar, vare sig det handlar om reella jättar eller människor som endast var bärare av generna. Dessa folkgrupper är som sagt starkt kopplade med mycket onda handlingar gentemot andra människor, och trots grymheterna verkar deras handlingar (exempelvis barnoffer) ändå ha blivit populära och kunde få fäste även hos andra folkslag. Det betyder att de onda traditionerna riskerade att sprida sig om ingen satte stopp. Några enstaka gånger kan vi läsa om individer ur dessa folkgrupper som visade tecken på hederlighet, och vi kan även se hur Gud ger dessa folkgrupper upprepade chanser till omvändelse. Eftersom vår skapare till skillnad från oss kan se vad som väntar bortom nästa krök så kunde han även se att dessa folkgruppers ondska skulle spridas om de inte helt utrotades. Det kan låta grymt, men om Gud har rätt att skapa och ge liv så har han också rätten at ta liv – vilket han kan välja att göra om det leder till hela mänsklighetens bästa. En skapare kan definitivt göra en korrekt bedömning, och dessutom ska vi ALLA en gång dö från denna ytterst temporära värld. Det handlade alltså om att antigen dö förr eller också senare, vilket som sagt gäller alla människor överallt i alla tider. Fysisk död är alltså inte det mest allvarliga som kan drabba en människa men däremot om hon skulle välja att leva på ett orättfärdigt sätt och därmed dö andligt!
Abraham blev av Gud utlovad landet Kanaan till sina efterkommande släktingar. Folkgrupperna som listas upp återkommer flera gånger i Gamla Testamentet och det är dessa som Gud helt vill få bort (jmf 1 Mos. 15:17-21). Men han säger också “Du får inte förgöra dem med en gång, för att inte vilddjuren på marken skall bli för många, dig till skada”
1 Mos. 15:15 Men du själv skall gå till dina fäder i frid och bli begravd vid hög ålder. 16 I fjärde släktledet skall de återvända hit. Ty ännu har inte amoreerna fyllt sina synders mått.“—18 På den dagen slöt Herren ett förbund med Abram och sade: “Åt dina efterkommande skall jag ge detta land, från Egyptens flod ända till den stora floden, floden Eufrat: 19 keniternas, kenisiternas, kadmoneernas, 20 hetiternas, perisseernas, rafaeernas,21 amoreernas, kananeernas, girgaseernas och jebusiternas land.”
2 Mos. 23: 23 Ty min ängel skall gå framför dig och föra dig till amoreernas, hetiternas, perisseernas, kananeernas, hiveernas och jebusiternas land, och jag skall utrota dem. 24 Du skall inte tillbe deras gudar och inte tjäna dem eller göra som man gör där, utan du skall slå ner dem grundligt och krossa deras stoder.
5 Mos. 2:9 Och Herren sade till mig: “Du skall inte angripa Moab eller inlåta dig i strid med dem, ty av deras land skall jag inte ge dig något till besittning, eftersom jag redan har givit Ar till Lots barn.” 10 – Förr bodde emeerna där, de var ett folk som var stort, talrikt och resligt som anakiterna. 11 Liksom anakiterna räknas också de för rafaeer, men moabiterna kallar dem emeer. 12 I Seir bodde tidigare horeerna, men Esaus barn drev bort dem och förgjorde dem och bosatte sig i deras land, alldeles som Israel gjorde med det land som Herren hade givit dem till besittning. –
5 Mos. 7:1 När Herren, din Gud, låter dig komma in i det land dit du nu går för att ta det i besittning, och när han driver bort många hednafolk för dig, hetiterna, girgaseerna, amoreerna, kananeerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna, sju folk som är större och mäktigare än du,2 och när Herren, din Gud, ger dem till dig och du slår dem, då skall du ge dem till spillo. Du skall inte sluta förbund med dem eller visa dem nåd. 3 Du skall inte ingå släktskap med dem.Dina döttrar skall du inte ge åt deras söner och inte ta deras döttrar åt dina söner. 4 Ty de kommer då att leda dina söner bort från mig till att tjäna andra gudar, och Herrens vrede skall då upptändas mot er och han skall snabbt förgöra dig. 5 Men så här skall ni göra med dem: Ni skall bryta ner deras altaren, slå sönder deras stoder, hugga ned deras aseror och bränna upp deras avgudabilder i eld. 6 Ty du är ett heligt folk inför Herren, din Gud. Dig har Herren, din Gud, utvalt att vara hans egendomsfolk framför alla andra folk på jordens yta.—16 Du skall förgöra alla de folk som Herren, din Gud, ger dig. Du skall inte visa dem någon skonsamhet. Och du skall inte tjäna deras gudar, ty det skulle bli en snara för dig.17 Även om du säger i ditt hjärta: “Dessa hednafolk är större än jag, hur skall jag kunna driva bort dem?”, 18 så var inte rädd för dem. Tänk endast på vad Herren, din Gud, gjorde med farao och med hela Egypten.19 Tänk på de stora hemsökelser som dina ögon har sett. Tänk på de tecken och under, på den starka hand och uträckta arm, genom vilken Herren, din Gud, förde dig ut: Så skall Herren, din Gud, göra med alla de folk som du är rädd för. 20 Dessutom skall Herren, din Gud, sända panik bland dem, till dess att de som är kvar och håller sig gömda för dig blir utrotade. 21 Du skall inte vara förskräckt för dem, ty Herren, din Gud, är mitt ibland dig, en stor och fruktansvärd Gud. 22 Och Herren, din Gud, skall jaga i väg dessa folk för dig, undan för undan. Du får inte förgöra dem med en gång, för att inte vilddjuren på marken skall bli för många, dig till skada.23 Herren, din Gud, skall ge dem till dig och sända stor förvirring ibland dem, till dess att de blir förgjorda. 24 Han skall ge deras kungar i din hand, och du skall utplåna deras namn under himlen. Ingen skall kunna stå dig emot, till dess att du har utrotat dem.
5 Mos. 12:29 När Herren, din Gud, har utrotat de hednafolk som du nu kommer till för att fördriva, och du har drivit bort dem och bor i deras land,30 se då till att du inte lockas till att följa deras seder, sedan de blivit röjda ur vägen för dig. Fråga inte efter deras gudar, så att du säger: “Hur dyrkade dessa folk sina gudar? Jag vill göra på samma sätt.”31 Så skall inte du göra när du tillber Herren, din Gud, ty allt som är avskyvärt för Herren och som han hatar, det har de gjort till sina gudars ära. Ja, till och med sina söner och döttrar bränner de upp i eld åt sina gudar.
5 Mos. 20:16 Men i de städer som tillhör dessa folk och som Herren, din Gud, ger dig till arvedel skall du inte låta något som andas få leva. 17 Du skall ge dem till spillo: hetiterna och amoreerna, kananeerna och perisseerna, hiveerna och jebusiterna, så som Herren, din Gud, har befallt dig, 18 för att de inte skall lära er att bedriva alla de vedervärdigheter som de själva har bedrivit till sina gudars ära och så komma er att synda mot Herren, er Gud.
Josua 23:6 Var nu mycket fasta, så att ni håller och följer allt vad som är föreskrivet i Mose lagbok, så att ni inte viker av därifrån, vare sig till höger eller till vänster, 7 och så att ni inte har gemenskap med dessa folk som ännu finns kvar här tillsammans med er, inte heller nämner deras gudars namn eller svär vid dem eller tjänar och tillber dem.—11 Var ständigt på er vakt så att ni älskar Herren, er Gud. 12 Ty om ni vänder er bort och håller er till återstoden av dessa folk som är kvar här bland er och gifter in er med dem och har gemenskap med dem och de med er, 13 då skall ni veta att Herren, er Gud, inte mer skall fördriva dessa folk för er. De skall då bli en snara och en fälla för er och ett gissel för era sidor och taggar i era ögon, till dess ni blir utrotade ur detta goda land som Herren, er Gud, har gett er.
Josua 11:1 När Jabin, kungen i Hasor, hörde detta, sände han bud till Jobab, kungen i Madon, och till kungen i Simron och kungen i Aksaf 2 och till de kungar som bodde norrut, i Bergsbygden och på Hedmarken, söder om Kinneret och i Låglandet, likaså i Nafot-Dor, västerut,3 vidare till kananeerna österut och västerut, amoreerna, hetiterna, perisseerna och jebusiterna i Bergsbygden, likaså till hiveerna, nedanför Hermon i Mispalandet.4 Dessa drog ut med alla sina härar, en folkskara så talrik som sanden på havets strand, och med ett stort antal hästar och vagnar. 5 Alla dessa kungar möttes, och de kom och slog läger tillsammans vid Meroms vatten för att strida mot Israel.—8 OchHerren gav dem i Israels hand. De slog dem och förföljde dem ända till Stora Sidon, till Misrefot-Majim och till Mispadalen på östra sidan. De slog dem till dess ingen överlevande fanns kvar.—10 Vid den tiden vände Josua tillbaka och intog Hasor och dödade dess kung med svärd. Hasor var tidigare huvudstad för alla dessa riken. 11 Alla som var i staden dödades med svärd. Han gav dem till spillo, ingen som andades lämnades kvar, och Hasor brände han upp i eld.12 Josua intog alla dessa kungars städer och slog dem och deras kungar med svärd. Han utrotade dem helt, så som Herrens tjänare Mose hade befallt. 13 Men Israel brände inte upp någon av de städer som låg på höjder med undantag av Hasor, som Josua brände upp.14 Rovet från dessa städer liksom boskapen tog Israels barn som byte, men alla människor i dem dödade de med svärd, till dess de hade förintat dem. De lät ingenting som andades finnas kvar. 15Som Herren hade befallt sin tjänare Mose, så hade Mose befallt Josua, och så gjorde Josua. Han lämnade ingenting ogjort av allt det som Herren hade befallt Mose.16 Och Josua intog hela detta land: Bergsbygden, hela Negev och hela landet Gosen, Låglandet och Hedmarken liksom Israels bergsbygd och dess lågland, 17 landet från Halakberget, som höjer sig mot Seir, ända till Baal-Gad i Libanondalen nedanför berget Hermon. Alla kungar där tog han till fånga och slog dem till döds.18 Josua förde krig mot alla dessa kungar under lång tid. 19 Förutom de hiveer som bodde i Gibeon fanns det ingen stad som ingick fred med Israels barn, utan de intog dem alla med strid.20 Ty från Herren kom det att de förhärdade sina hjärtan och gick ut i strid mot Israel, för att han skulle ge dem till spillo och inte visa dem nåd. I stället skulle han utrota dem så som Herren hade befallt Mose.21 Vid denna tid begav sig Josua i väg och utrotade anakiterna från Bergsbygden, från Hebron, Debir och Ana, från hela Juda bergsbygd och hela Israels bergsbygd. Josua gav både dem och deras städer till spillo. 22 Inga anakiter lämnades kvar i Israels barns land. Det var bara i Gaza, Gat och Asdod som några blev kvar.
Kanske Gud såg till att eliminera de allra största jättarna för Israels skull:
Amos 2:9 Det var jag som förgjorde amoreerna för dem, ett folk så högrest som cedrar och så väldigt som ekar. Jag förgjorde deras frukt upptill och deras rötter nertill.
2 Mos. 33:1 Herren sade till Mose: “Bryt upp och drag härifrån, du själv och folket som du har fört upp ur Egypten, till det land som jag med ed lovade åt Abraham, Isak och Jakob, då jag sade: Åt din avkomma skall jag ge det. 2 Jag skall sända en ängel framför dig och driva bort kananeerna, amoreerna, hetiterna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna 3 och föra dig till ett land som flödar av mjölk och honung. Jag skall inte själv gå upp med dig. Eftersom du är ett hårdnackat folk kunde jag då förgöra dig under vägen.”
Kanaan – bebott av människor som åtminstone delvis innehöll jättar
Landet Kanaan var redan bebott av kananeer ca 350 år efter floden. Vi måste dock ha i åtanke att de första människorna efter floden fortfarande levde ganska länge – ca 200-500 år. Det betyder att det inte nödvändigtvis handlar om flera generationer kananeer utan dessa kan ha varit barn och barnbarn till Ham:
1 Mos. 12:5 Han tog med sig sin hustru Saraj och sin brorson Lot, alla ägodelar och allt det tjänstefolk som de hade skaffat sig i Haran och begav sig av mot Kanaans land. När de kom till Kanaans land 6 fortsatte Abram in i landet ända till Sikems område, till Mores terebint. På den tiden bodde kananeerna i landet. 7 Och Herren uppenbarade sig för Abram och sade: “Åt dina efterkommande skall jag ge detta land.” Då byggde han ett altare åtHerren som hade uppenbarat sig för honom.
1 Mos. 14:13 meddelar att Mamre har två bröder – Eskoland Aner som blev Abrahams allierade i Kanaan. Dessa var besläktade med Kanaans son Amorreus (som amoreerna härstammar ifrån). Det kan vara intressant att lägga märke till dessa namn samt jämföra dem med bibelverser om jättar och deras boplatser här nedan:
1 Mos. 13:17 Bryt upp och drag igenom landet i hela dess längd och bredd, ty åt dig skall jag ge det.” 18 Abram flyttade då med sina tält och kom till Mamres terebintlund vid Hebron. Där bosatte han sig och byggde ett altare åt Herren.
1 Mos. 14:1 Vid den tid då Amrafel var kung i Sinar,Arjok kung i Ellasar, Kedorlaomer kung i Elam och Tidal kung över Gojim, 2 förde dessa kungar krig mot Bera, kungen i Sodom, Birsa, kungen i Gomorra, Sinab, kungen i Adma, Semeber, kungen i Sebojim, och kungen i Bela, det vill säga Soar. 3 Alla dessa förenade sig och tågade till Siddimsdalen där Döda havet nu är. 4 I tolv år hade de varit under Kedorlaomer, men under det trettonde året hade de gjort uppror.
En del menar att kung Amrafael (ovan) är samma person som Nimrod (bl a den Judiska Encyklopedin online, Shlomo Yitzhak, etc). Arjok betyder “lejonlik”, och det finns en möjlighet att han är en föregångare till de “lejonlika männen” av Moab – 1 Krön. 11:22:
1 Krön. 11:22 Vidare Benaja, son till Jojada, från Kabseel, var en tapper man och gjorde många stordåd. Han slog ner de två arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ner och slog ihjäl lejonet i brunnen. 23 Han slog också ner den egyptiske mannen som var så storväxt: fem alnar lång. Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han emot honom beväpnad endast med sin stav. Han ryckte spjutet ur egyptierns hand och dödade honom med hans eget spjut.
(KJV: 1 Chron. 11:22 Benaiah the son of Jehoiada, the son of a valiant man of Kabzeel, who had done many acts; he slew two lionlike men of Moab: also he went down and slew a lion in a pit in a snowy day.23 And he slew an Egyptian, a man of great stature, five cubits high; and in the Egyptian’s hand was a spear like a weaver’s beam; and he went down to him with a staff, and plucked the spear out of the Egyptian’s hand, and slew him with his own spear.)
Kirjat-Arba, uppkallat efter Arba den störste mannen bland anakiterna:
1 Mos. 23:1 Sara blev etthundratjugosju år. Så gammal blev Sara. 2 Hon dog i Kirjat-Arba, det vill säga Hebron i Kanaans land. Och Abraham kom för att sörja Sara och begråta henne.
Josua 14:15 Men Hebron hette tidigare Kirjat-Arba, efter den störste mannen bland anakiterna.
Adam Clarke:
“And the name of Hebron before was Kirjath-arba – That is, the city of Arba, or rather, the city of the four, for thus עברא תירק kiryath arba may be literally translated. It is very likely that this city had its name from four Anakim, gigantic or powerful men, probably brothers, who built or conquered it. This conjecture receives considerable strength from Joshua 15:14, where it is said that Caleb drove from Hebron the three sons of Anak, Sheshai, Ahiman, and Talmai: now it is quite possible that Hebron had its former name, Kirjath-arba, the city of the four, from these three sons and their father, who, being men of uncommon stature or abilities, had rendered themselves famous by acts proportioned to their strength and influence in the country. It appears however from Joshua 15:13 that Arba was a proper name, as there he is called the father of Anak.”
“The brook of Eshcol” = Druvdalen. Med tanke på att det krävdes två man för att bära en druvklase så skulle man kunna spekulera om det kanske förekom genetiska experiment vad gäller frukt och växter för att åstadkomma större mängd mat för jättarna:
4 Mos. 13:22 De gav sig av och bespejade landet, från öknen Sin ända till Rehob, där vägen går till Hamat. 23 De drog upp till Negev och kom till Hebron. Där bodde Ahiman, Sesaj och Talmaj, Anaks avkomlingar. – Hebron byggdes sju år före Soan i Egypten. – 24 De kom till Druvdalen. Där skar de av en gren med en ensam druvklase. Den bars sedan på en stång av två man. Dessutom tog de granatäpplen och fikon. 25 Platsen kallades sedan Druvdalen på grund av den druvklase som Israels barn skar av där.
(KJV: Num. 13:23 And they came unto the brook of Eshcol, and cut down from thence a branch with one cluster of grapes, and they bare it between two upon a staff; and they brought of the pomegranates, and of the figs.24 The place was called the brook Eshcol, because of the cluster of grapes which the children of Israel cut down from thence.)
Rafaeer nämns många gånger i GT och kallas även samsummiter (av ammoniterna). I 5 Mos vi kan läsa om Ammon att “rafaeer bodde där tidigare”. De var lika gigantiska som anakiterna, och Gud förgjorde både anakiter och horeer:
1 Mos. 14:5 Under det fjortonde året kom Kedorlaomer tillsammans med de kungar som var på hans sida, och de slog rafaeerna i Asterot-Karnajim, suseerna i Ham, emeerna i Save-Kirjatajim 6 och horeerna på deras berg Seir och drev dem ända till El-Paran vid öknen.7 Sedan vände de om och kom till En-Mispat, det vill säga Kadesh, och erövrade hela amalekiternas land. De slog också amoreerna som bodde i Hasason-Tamar.8 Kungen i Sodom drog då ut tillsammans med kungen i Gomorra, kungen i Adma, kungen i Sebojim och kungen i Bela, det vill säga Soar. De ställde upp sig till strid mot dem i Siddimsdalen, 9 mot Kedorlaomer, kungen i Elam, Tidal, kungen över Gojim, Amrafel, kungen i Sinar, och Arjok, kungen i Ellasar; fyra kungar mot de fem.10 Men Siddimsdalen var full av jordbecksgropar. Kungarna i Sodom och Gomorra flydde och föll då i dessa. De övriga flydde till bergsbygden.
5 Mos. 2:20 Också detta räknas till rafaeernas land. Rafaeer bodde där tidigare, men ammoniterna kallar dem samsummiter.21 De var ett folk som var stort, talrikt och resligt som anakiterna. Men Herren förgjorde dem för ammoniterna, som fördrev dem och bosatte sig i deras land. 22 På samma sätt gjorde han för Esaus barn som bor i Seir, när han förgjorde horeerna för dem. De drev bort dem och bosatte sig i deras land, där de bor än i dag. 23 Även aveerna som bodde i byar ända fram till Gaza blev förgjorda av kaftoreerna, som drog ut från Kaftor och sedan bodde i deras land.
Kung Og av Basanvar en jätte och “den ende som fanns kvar av rafaeerna”. Hans säng (eller kista) var nio alnar lång och fyra alnar bred:
5 Mos. 3:5 Alla dessa städer var befästa med höga murar, med portar och bommar. Dessutom fanns det en stor mängd byar. 6 Vi gav dem till spillo, liksom vi hade gjort med Sichon, kungen i Hesbon. I varje stad gav vi till spillo alla män, kvinnor och barn,7 men all boskap och bytet från städerna tog vi för egen räkning.8 Från amoreernas två kungar, som härskade på andra sidan Jordan, tog vi vid den tiden deras land, från Arnons dalsänka ända till berget Hermon 9 – sidonierna kallar Hermon för Sirjon, medan amoreerna kallar det Senir. – 10 Vi tog alla städerna på slätten och hela Gilead och hela Basan, ända till Salka och Edrei, städerna i Ogs rike i Basan. 11 Ty Og, kungen i Basan, var den ende som fanns kvar av rafaeerna. Hans säng var gjord av järn, och finns nu i Rabba i ammoniternas land. Den är nio alnar lång och fyra alnar bred, alnen beräknad efter en mans underarm.
Josua 12:1 Dessa är de kungar i landet, som Israels barn besegrade, och vilkas land de tog i besittning på andra sidan Jordan, på östra sidan, landet från floden Arnon till berget Hermon, liksom hela Hedmarken på östra sidan: 2 Sichon, amoreernas kung, som bodde i Hesbon och regerade över landet från Aroer vid floden Arnons strand och från dalens mitt samt över ena hälften av Gilead till floden Jabbok, som är ammoniternas gräns. 3 Han regerade också över Hedmarken upp till Kinneretsjön, på östra sidan, och ner till Hedmarkshavet, Döda havet, på östra sidan, åt Bet-Hajesimot till, och längre söderut till trakten nedanför Pisgas sluttningar.4 Vidare intog de Ogs område. Han var kung i Basan och en av de sista rafaeerna, och bodde i Astarot och Edrei.
God verkar ha utrotat de flesta anakiter men några grupper kvarstår som hot och det gäller framför allt filisteer (besläktade med Kaftor från Kreta). De omnämns ca 270 gånger i Bibeln och var ett konstant problem för Israel under en mycket långtidsperiod. Men det är inte troligt att de flesta filisteer var högrsta jättar även om det stämmer in på exempelvis filisteen Goliat. Däremot kan de ha varit bärare av generna:
Josua 11:21 Vid denna tid begav sig Josua i väg och utrotade anakiterna från Bergsbygden, från Hebron, Debir och Ana, från hela Juda bergsbygd och hela Israels bergsbygd. Josua gav både dem och deras städer till spillo. 22 Inga anakiter lämnades kvar i Israels barns land. Det var bara i Gaza, Gat och Asdod som några blev kvar.
1 Krön. 18:1 En tid härefter slog David filisteerna och kuvade dem, och han tog Gat med underlydande orter från filisteerna. 2 Han slog också moabiterna, och de blev Davids tjänare och betalade skatt till honom.
Några år senare så fortsatte Kung Ussia med utrotandet av filisteer i bl. a. Asdod:
2 Krön. 26:6 Han drog ut i strid mot filisteerna och bröt ner Gats, Jabnes och Asdods murar, och han byggde städer i Asdods område, i filisteernas land. 7 Och Gud hjälpte honom mot filisteerna och mot de araber som bodde i Gur-Baal och mot maoniterna.
Fler exempel på JÄTTAR
Här är nog det tydligaste exemplet. En del försöker vifta bort det med att det handlar om en falsk rapport, men det som var falskt var tanken att det resliga folket inte skulle kunna gå att besegras:
4 Mos. 13:32 Men de män som hade gått upp med honom sade: “Vi kan inte dra upp mot detta folk, ty de är för starka för oss.” 33 Och inför Israels barn talade de illa om det land som de hade bespejat och sade: “Det land som vi har vandrat igenom och bespejat är ett land som förtär sina inbyggare, och allt folk som vi såg där var resliga män.34 Vi såg också JÄTTARNA där – Anaks barn kom från JÄTTESTAMMEN och vi var som gräshoppor i våra egna ögon, och så var vi också i deras ögon.”
En jätte med sex fingrar och sex tår. Det är just vad man hittat hos en del jättar som lämnat kvarlevor till modern tid. (Kan rekommendera litteratur från exempelvis Steve Quayle om efterlämningar och vittnesmål om jättar.):
1 Krön. 20:4 Därefter uppstod en strid med filisteerna vid Gezer. Husatiten Sibbekaj slog ner Sippaj, en av rafaeernas ättlingar. På så sätt blev de kuvade.5 Ännu en gång blev det strid med filisteerna. Elhanan, Jairs son, slog då ner Lachmi, gatiten Goliats bror, som hade ett spjut med ett skaft som liknade en vävbom.6 Sedan blev det återigen en strid vid Gat. Där var en reslig man som hade sex fingrar och sex tår, tillsammans tjugofyra. Han var också en ättling till rafaeerna. 7 När han smädade Israel blev han dödad av Jonatan, son till Simea, Davids bror.8 Dessa var ättlingar till rafaeerna i Gat. De föll för Davids och hans tjänares hand.
(KJV: 1 Chron. 20:4 And it came to pass after this, that there arose war at Gezer with the Philistines; at which time Sibbechai the Hushathite slew Sippai, that was of the children of the giant: and they were subdued.5 And there was war again with the Philistines; and Elhanan the son of Jair slew Lahmi the brother of Goliath the Gittite,whose spear staff was like a weaver’s beam.6 And yet again there was war at Gath, where was a man of great stature, whose fingers and toes were four and twenty, six on each hand, and six on each foot and he also was the son of the giant.7 But when he defied Israel, Jonathan the son of Shimea David’s brother slew him.8 These were born unto the giant in Gath; and they fell by the hand of David, and by the hand of his servants.)
“The valley of the giants” = Refaimdalen
Josua 15:8 Vidare drog sig gränsen uppåt Hinnoms sons dal, söder om Jebus höjd, det är Jerusalem. Därefter drog sig gränsen upp till toppen av det berg som ligger mitt emot Hinnoms dal, västerut, i norra änden av Refaimdalen.
(KJV: Joshua 15:8 And the border went up by the valley of the son of Hinnom unto the south side of the Jebusite; the same is Jerusalem: and the border went up to the top of the mountain that lieth before the valley of Hinnom westward, which is at the end of the valley of the giants northward)
KJV: Joshua 18:16 And the border came down to the end of the mountain that lieth before the valley of the son of Hinnom, and which is in the valley of the giants on the north, and descended to the valley of Hinnom, to the side of Jebusi on the south, and descended to Enrogel
2 Sam. 21:16 Och Jisbo-Benob, en av rafaeernas ättlingar, tänkte då döda David. Han hade en lans som vägde trehundra siklar koppar och var iklädd en ny rustning. 17 Men Abisaj, Serujas son, kom honom till undsättning och dödade filisteen. Då tog Davids män en ed av honom: “Du får inte mer dra ut med oss i striden. Du får inte släcka Israels lampa.”18 Åter utbröt strid med filisteerna vid Gob. Det var då husatiten Sibbekaj dräpte Saf, en av rafaeernas ättlingar.
(KJV: 2 Sam. 21:16 And Ishbibenob, which was of the sons of the giant, the weight of whose spear weighed three hundred shekels of brass in weight, he being girded with a new sword, thought to have slain David.—And it came to pass after this, that there was again a battle with the Philistines at Gob: then Sibbechai the Hushathite slew Saph, which was of the sons of the giant.)
Även sumeriska texter talar om Anunnaki som gudar (som ett resultat av gudar före dem) och det låter väldigt likt de bibliska anakiterna som var jättar. Det verkar som dessa Anunnaki sysslade med genetiska experiment enligt samma sumeriska texter.
Onan – bärare av fel gener?
Direkt efter Bibelns information att Josefs är såld som slav i 1 Mos. 38 så kan vi läsa om en annan berättelse om Juda och hans förehavanden gällande sina söner och kvinnan Tamar. Sedan återgår berättaren Moses att fullfölja berättelsen om Josef. Informationen om Juda och Tamar är inget sidospår utan ingår i historien om Jakobs säd och framtida ättlingar. Gud hade vid ett flertal tillfällen förbjudit Abraham och Israel i allmänhet från att gifta sig med kananitiska kvinnor, ändå var det just JUDA av alla Jakobs tolv söner som valde att gifta sig med en kananeisk kvinna! Som bekant så härleds ju Jesus Kristus släktgren till Jakobs son Juda. Men som vi sett här ovan så bar ju kananeerna på korrupta gener, och inte hade väl Jesus nephilimblod?! Så hur löser vi detta?
Genesis 24:2 Då sade Abraham till den äldste tjänaren i sitt hus, den som hade ansvar för allt Abraham ägde: “Lägg din hand under min höft. 3 Jag binder dig med en ed vid Herren, himmelens Gud och jordens Gud, att du inte tar en hustru åt min son från döttrarna till kananeerna som jag bor ibland, 4 utan att du går till mitt land och till min släkt och där tar en hustru åt min son Isak.”
Vi vet att Juda får de tre sönerna Er, Onan och Sela med sin kananitiska fru och om teorin om nephilimblod håller så bör de alla tre därför ha varit bärare av korrupta gener. Juda väljer dock Tamar som hustru till sin äldsta son, och hon kommer från Shems linje enligt Jasher.
Jasher 45:23 And in those days Judah went to the house of Shem and took Tamar the daughter of Elam, the son of Shem, for a wife for his first born Er.
1 Mos. 38:6 Juda tog åt Er, sin förstfödde, en hustru som hette Tamar. 7 Men Er, Judas förstfödde, var ond i Herrens ögon och Herren dödade honom.8 Då sade Juda till Onan: “Gå in till din brors hustru, gift dig med henne i din brors ställe och skaffa avkomma åt din bror.” 9 Men eftersom Onan visste att avkomman inte skulle bli hans egen, lät han säden spillas på jorden varje gång han låg med sin brors hustru, detta för att inte ge avkomma åt sin bror. 10 Det Onan gjorde var ont i Herrens ögon, och han dödade också honom.11 Då sade Juda till sin sonhustru Tamar: “Stanna som änka i din fars hus till dess att min son Sela blir vuxen.” Han var nämligen rädd att också denne skulle dö liksom hans bröder. Tamar gick då tillbaka till sin fars hus och stannade där.
Tamar bli hustru åt Judas äldsta son Er, men Er var ond i Guds ögon och han dödar honom. Er måste ha varit enastående ond för att dödas av Gud själv, och/eller kanske Guds unika ingripande kan ha något med hans gener att göra? Vanligtvis brukar Gud inte gripa in och döda syndare, och det har onekligen levt människor på jorden som syndat väldigt svårt mot mänskligheten t ex i form av massmördare. Hitler och Stalin dödades inte av Gud trots deras massmord av miljontals människor, men Er dödades för att han var ond? Så vad gjorde just Ers synd så unik? Var det ett sätt av Gud att förhindra att korrupta gener skulle sprida sig i den släkt som skulle leda till Messias?
När Er avlidit så låter Juda enligt judisk sed (som gäller om bröder bor tillsammans) sin näst äldsta son Onan att bli hustru åt Tamar för att säkra hennes trygghet och för att få en arvinge i den äldsta broderns ställe. Trots att Onan gifte sig med Tamar så vägrade han att få barn med henne och använder henne enbart för sex. Gud bestraffar honom med döden pga hans sätt att bryta mot lagen som var till för att säkerställa trygghet och rättvisa för den svagare parten. Man kanske kan tycka i efterhand med facit i hand att det kanske bara var bra att Onan inte fick barn med Tamar eftersom Messias var tänkt att komma från den släktgrenen, men detta resonemang var knappast Onans motiv när han valde att försöka göra sin fru barnlös. Återigen får man fundera över varför just bröderna Er och Onans synder resulterade i att Gud dödade dem. Skulle vägran att få barn med sin hustru vara en större synd än en person som gjort sig skyldig till massmord i miljoner? Det kan ha varit så att Guds motiv för att döda bröderna har med deras gener att göra, samt den framtida Messias av Juda stam.
5 Mos. 25:5 När bröder bor tillsammans och en av dem dör utan någon son, skall den dödes hustru inte gifta sig med någon främmande man utanför släkten. Hennes svåger skall gå in till henne och ta henne till hustru och så uppfylla sin plikt som svåger. 6 Och den förste son hon föder skall få den döde broderns namn, för att dennes namn inte skall utplånas ur Israel.7 Men om mannen inte vill gifta sig med sin svägerska, skall hon gå upp till de äldste i porten och säga: “Min svåger vägrar att föra sin brors namn vidare i Israel. Han vill inte uppfylla sin plikt som svåger.” 8 Då skall de äldste i staden där han bor kalla på honom och tala med honom. Om han står fast och säger: “Jag vill inte gifta mig med henne”, 9 då skall hans svägerska träda fram till honom inför de äldste och dra skon av hans fot och spotta honom i ansiktet och säga: “Så gör man med den man som inte vill bygga upp sin brors hus.” 10 Hans hus skall sedan i Israel kallas ‘den barfotades hus’.
Tamar blir sedan lovad Judas tredje son men ombeds att först vänta tills han blir vuxen. Hon återvänder under väntetiden till sin fars hus och blir sedan uppgiven då hon inser att sonen Sela aldrig gavs till henne trots att han blivit vuxen. När Juda av misstag tror att Tamar är en sköka (pga hennes klädsel och placering utanför stadsporten) och väljer att utnyttja hennes erbjudna tjänster så leder detta förbjudna möte i barn, och dessa barn (tvillingar) är alltså genetiskt rena utan korrupta gener! Både Juda och Tamar kommer ju från Shems släkt. Jag hävdar inte att denna teori är en bevisad sanning, men att spekulera är fritt.
1 Mos. 38:24 Ungefär tre månader senare fick Juda höra: “Din sonhustru Tamar har bedrivit otukt och hon har också blivit havande genom sin otukt.” Då sade Juda: “För ut henne och bränn henne!” 25 Men när hon skulle föras ut skickade hon bud till sin svärfar och lät säga: “Genom en man som äger dessa saker är jag havande. Se efter vem som äger den här signetringen med kedja och den här staven.” 26 Och Juda kände igen dem och sade: “Hon har rätten på sin sida, inte jag, eftersom jag inte har gett henne åt min son Sela.” Men han låg aldrig mer med henne.
Artificiell blandning av säd – före floden och i de sista dagarna? Satyrer?!
Inte nog med att det förekom sexuella relationer mellan fallna änglar och kvinnor före floden, utan det förekom även uppblandning av “säd” mellan djurraser som normalt sett inte kan få levnadsduglig avkomma tillsammans. Hur detta gick till står inte detaljerat men det orsakade hur som helst Guds vrede förslagsvis eftersom han skapat djuren “efter sina arter” (tidelag var givetvis helt förbjudet)och inte för att beblanda sig med varandra över gränserna. Även idag förekommer genetiska experiment i moderna laboratorium (sök på nätet för mer information):
Jasher 4:17 And every man made unto himself a god, and they robbed and plundered every man his neighbor as well as his relative, and they corrupted the earth, and the earth was filled with violence.18 And their judges and rulers went to the daughters of men and took their wives by force from their husbands according to their choice, andthe sons of men in those days took from the cattle of the earth, the beasts of the field and the fowls of the air, and taught the mixture of animals of one species with the other, in order therewith to provoke the Lord; and God saw the whole earth and it was corrupt, for all flesh had corrupted its ways upon earth, all men and all animals.
Jämför gärna med vad som står om blandad säd i Daniels profetia:
Dan. 2:42 Att tårna på fötterna delvis var av järn och delvis av lera betyder att riket skall vara delvis starkt och delvis svagt. 43 Att du såg järnet vara blandat med lerjord betyder att människor skall blanda sig med varandra genom giftermål men att de inte skall hålla samman, lika lite som järn kan förenas med lera.
(KJV: “they shall not cleave one to another, even as iron is not mixed with clay”)
Genesis 2:24 Therefore shall a man leave his father and his mother, and shall cleave unto his wife: and they shall be one flesh.
Matthew 19:5 And said, For this cause shall a man leave father and mother, and shall cleave to his wife: and they twain shall be one flesh?
Daniel verkar säga om framtiden att blandningen som han talar om inte ska ske på vanligt sätt genom man och kvinna, utan på ett artificiellt sätt. Kommer vetenskapen att bli än mer lyckosam vad gäller genetisk blandning mellan raser?
Satyrer– hebreiska “sa’iyr” eller satyrer
Wikipedia:
“In Greek mythology, a satyr is one of a troop of male companions of Pan and Dionysus withgoat-like (caprine) features, including a goat-tail, goat-like ears, and sometimes a goat-like phallus. In Roman Mythology there is a similar concept with goat-like features, the faunbeing half-man, half-goat.”
3 Mos. 17:7 De skall inte mer offra sina slaktoffer till de onda andar som de i trolös avfällighet håller sig till. Detta skall vara en evig stadga för dem, från släkte till släkte.
(KJV översätter med “goat demons”)
2 Krön. 11:14 Leviterna övergav sina utmarker och sina andra besittningar och begav sig till Juda och Jerusalem, eftersom Jerobeam med sina söner drev bort dem från deras tjänst som Herrens präster 15 och anställde åt sig andra präster för offerhöjderna och för de onda andarna och för kalvarna som han hade gjort.
(KJV översätter med “devils”, NASB “satyrs”)
Jes. 13:19 Med Babel, rikenas krona, kaldeernas vackra stolthet, skall det gå som när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.20 Aldrig mer skall det bli bebyggt, från släkte till släkte skall det ligga obebott. Ingen arab skall där slå upp sitt tält, ingen herde slå läger med sin hjord. 21 Där skall öknens djur lägga sig ner, dess hus skall fyllas av ugglor. Där skall strutsar bo, där skall getabockar hoppa omkring.22 Schakaler skall tjuta i dess palats och ökenhundar i de praktfulla slotten. Dess tid kommer snart, dess dagar skall inte fördröjas.
KJV: Isaiah 13:21,22 But wild beasts of the desert shall lie there; and their houses shall be full of doleful creatures; and owls shall dwell there, and satyrs shall dance there. And the wild beasts of the islands shall cry in their desolate houses, and dragons in their pleasant palaces: and her time is near to come, and her days shall not be prolonged.
LXX: Isiah 13:21,22 But wild beasts shall rest there; and the houses shall be filled with howling; and monsters shall rest there, and devils shall dance there, and satyrs shall dwell there; and hedgehogs shall make their nests in their houses. It will come soon, and will not tarry.
Jesaja 34:14 “The wild beasts of the desert shall also meet with the wild beasts of the island, and the satyr shall cry to his fellow; the screech owl also shall rest there, and find for herself a place of rest.”
Jasher 61:15 “Zepho [Genesis 36:11-15] went and he saw and behold there was a large cave at the bottom of the mountain, and there was a great stone there at the entrance of the cave, and Zepho split the stone and he came into the cave and he looked and behold, a large animal was devouring the ox; from the middle upward it resembled a man, and from the middle downward it resembled an animal, and Zepho rose up against the animal and slew it with his swords.”
I detta inlägg svarar jag på en kommentar av signaturen jon, som kommenterade föregående inlägg (För att citera Satan…).
Hmmm… har jag förstått det rätt?? Gud skapade Lucifer TROTS han VISSTE att Lucifer skulle vända sig bort från honom.
Den Lucifer som Gud skapade var perfekt (se ”Vem skapade Satan och helvetet, och varför?”). Det var inte Gud som gjorde honom till motståndaren Satan, utan det var han själv som valde att bli det. Alltså hade inte Gud gjort honom sådan. Han hade gett Lucifer de allra bästa tänkbara förutsättningarna för att inte välja den väg som han valde.
Men du har helt rätt i att Gud – som är oberoende av tiden som han själv har skapat – kunde se slutet från början (se Schack matt på 2000 drag!). Han visste alltså redan innan han skapade Lucifer vad denne skulle ställa till med. Han visste också det vi…
Ateister har ibland problem med att vår Gud sätter villkor för vem som kommer till himmel respektive helvete eftersom de ogillar att det finns någon över dem som “bestämt allt” genom att sätta begränsningar och restriktioner för hur människan kan och bör leva. På liknande sätt reagerade Adam och Eva när de frestades av Satan att tro att de kunde bli sina egna gudar genom att äta av det förbjudna trädet, och då slippa ha någon auktoritet över sig.
1 Mosebok 3:4 Då sade ormen till kvinnan: »Ingalunda skolen I dö; 5en Gud vet, att när I äten därav, skola edra ögon öppnas, så att I bliven såsom Gud och förstån vad gott och ont är.»
De förstod inte att Skaparen är den som bäst vet vad som får en människa att må bra och att MORAL finns för att förmå människan att leva i harmoni med sig själva och varandra. Den som först hade problem med auktoritet var förstås den vackra ängeln Lucifer, som inte var nöjd med sin perfekta tillvaro såvida han inte fick vara jämbördig med Gud.
Jesaja 14: 13 Det var du som sade i ditt hjärta: ‘Jag vill stiga upp till himmelen; högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron; jag vill sätta mig på gudaförsamlingens berg längst uppe i norr. 14Jag vill stiga upp över molnens höjder, göra mig lik den Högste.’
Hesekiel 28:17 Eftersom ditt hjärta högmodades över din skönhet och du förspillde din vishet för ditt pråls skull, därför slog jag dig ned till jorden och gav dig till pris åt konungarna, så att de fingo se sin lust på dig.
En del ateister påstår att Gud är en tyrann som hotar med helvete såvida vi inte tillber honom, men är det verkligen så? Vi har en kärleksfull Gud som gett alla en nyckel till sitt rike och även om vi kan välja att använda den eller kasta bort nyckeln, så är det VÅRT val och inte hans om vi kastar bort den. Gud själv vill inte att någon ska gå förlorad, men i sitt heliga rike kan han inte släppa in synd. Då skulle vi få samma tillstånd som på jorden.
Om jag bjuder in till en fest hos mig och ber alla att komma kl 18.00 på lördag och lägger till ett o.s.a. på inbjudningskorten, är jag då “grym” som tvingar människor att välja mellan att komma och ha helkul eller stanna hemma och ha heltrist? Vore det naturligt för människor att missnöjt säga “Oh vad orättvist! Jag skulle föredra att komma på Söndag kl 19.00 i stället, men får jag det? NEJ! Och varför måste jag SVARA på inbjudan? Jag skulle vilja komma UTAN att svara, men får jag det? NEJ! Så fruktansvärt GRYMT av den här organisatören att göra på det här sättet! Så jag tvingas välja trots att valet är så uppenbart lätt? VARFÖR ska jag behöva välja? Jag skulle faktiskt föredra att INTE komma på festen överhuvudtaget men sitta HEMMA och HA ROLIGT, men får jag det? NEJ igen! Hör själva vilken TYRANN vi har att göra med! Och OM jag skulle komma på den här festen, ja då måste jag förmodligen RINGA PÅ DÖRREN först! Varför kan jag inte bara kliva in? Varför kan saker och ting inte vara på MITT sätt? Varför måste den här organisatören bestämma allting? Det skulle inte förvåna mig om jag skulle tvingas vara VÄNLIG på den här festen också, men jag föredrar att ställa till oreda MEN DET FÅR JAG INTE! Helt otroligt vad missunnsamt och själviskt den här värden beter sig! Värre än Hitler…”.
Eller en annan analogi…
En rik och vänlig man vid namn Jens bjuder in en hel stad till en fantastisk lyxkryssning, men inte förrän en viss dag då hans son ska gifta sig och han vill att stadsborna ska vara gäster på festen. Om de vill förstås. Om de väljer att komma får de också alla sina bolån och hyror betalda resten av livet. Och fri mat resten av livet från Linas Matkasse! Tyvärr lyckades en bedragare (Sixten) få tillgång till lyxkryssaren när Jens är ute och reser i affärer, och han bjuder i stället stadsborna att ta en tur i båten där han kommer att anordna ett stort partaj. Stadsborna är medvetna om att Sixten egentligen inte är ägare till båten och att de blivit tillsagda att vänta med kryssningen till en viss dag, men det låter väldigt frestande att åka med så de tackar ja, och de kliver på båten. Hela staden! Även barn, gamla och handikappade får följa med. Men det slutar inte bättre än att skepparen kör på ett grund och gör upp ett stort hål i båten som sakta men säkert sjunker likt Titanic. Alla hamnar i det iskalla vattnet mitt i natten och de lider, ropar och jämrar sig! Alldeles livrädda skriker de ut sin förtvivlan och en del ångrar förstås att de klev på båten trots att de visste att det inte var lämpligt.
Jens får ett SMS om deras tillstånd och lyckligtvis så är han i närheten i en annan båt och drar till undsättning. Han förbereder varma kläder och mat och dryck för alla människor samtidigt som han skickar ut manskap i livbåtar för att rädda människorna. Räddarna kastar i livbojar och ber människorna att hugga tag i dem för att kunna bli räddade, men av någon märklig anledning vill inte alla bli räddade trots att de är vid sina sinnes fulla bruk! Det är inga svårigheter för räddarna att få upp bebisar och barn ombord för de gör inte motstånd, och inte heller är det problem med mentalt handikappade, mycket senila äldre och en del andra, men en del vuxna människor går helt enkelt inte att övermanna för att de gör ett sådant motstånd. Räddarna kan inte tvinga någon att bli räddad men de försöker gång på gång övertala människor att låta sig räddas i stället för att fortsätta att lida och sedan gå under. En del litar helt enkelt inte på räddarna men trots att räddarna är villiga att visa upp sina certifikat för att visa att de är äkta, så är människorna ändå inte intresserade av att ens titta på certifikaten och kan därmed inte se att de är legitima. Många svär åt räddarna och ber dem försvinna. Räddarna kan höra en rad förbluffande saker som människorna hojtar åt dem och Jens gör vad han kan för att med hjälp av ett ljudsystem försöka få människorna att hugga tag i livbojarna. Många hojtar tillbaka:
“Vaddå hugg tag i livbojarna eller dö?! Varför måste vi välja?! Hör du inte själv hur grymt det låter? Försvinn härifrån du grymma tyrann! Vad är det egentligen för skillnad på dig och diktatorer som Pol Pot och Mao? Sluta vara elaka mot oss! Vi vill inte ha något med dig att göra! Försvinn!! Vi vägrar att hugga tag i några livbojar! Varför ska saker och ting vara på DITT sätt? VI vill välja att bli räddade på ANDRA sätt! Vi accepterar inte ditt erbjudande så bara dra! Vi vill bli räddade på VÅRA villkor! Har du kontrollbehov eller vad är problemet, du Plågoande?!”
Ingen perfekt analogi, eftersom verklighetens Gud offrade sin egen son (som frivilligt gick med på det) genom att han led på korset för oss, men poängerna hoppas jag framkommer i alla fall. Gud tvingar ingen att synda, men när vi syndar så är vi separerade från Gud och vi måste då stå till svars för våra egna handlingar eftersom vi INTE är renade i Jesu blod. Bebisar är inte medvetna om lagen och är därmed inte skyldiga till synd. Det enda alternativet till att skapa änglar och människor med fri vilja är att skapa dem som förprogrammerade robotar. Det skulle inte de själva ha glädje utav, utan det skulle endast bli som någon sorts “film” som Gud redan sett. Gud kan skapa som han vill, och han väljer att skapa människan med fri vilja, väl medveten om att vissa människor kanske väljer att INTE låta sig räddas. Även en vanlig förälder kan välja att göra sina egna barn arvslösa om barnen växer upp och helt tar avstånd från föräldrarna. Även om en mamma vet att hon kommer att få 5 barn, varav 2 inte kommer att bli kristna, så kan det ändå vara så att hon inte ångrar beslutet att skaffa sina barn. Hon har åtminstone inte tvingat någon att gå förlorad utan har uppfostrat dem alla att tro på Guds ord i Bibeln. Bibeln säger att människan inte har någon ursäkt för att förneka Gud eftersom han har visat sig för alla. Ändå förhärdar människor sina hjärtan och sticker huvudet i sanden. Valen är två:
1) Bibeln är sann
2) Bibeln är inte sann
Om jag var du skulle jag läsa Bibeln och försäkra mig om att alternativ 1 är uteslutet innan jag vågar gå över till alternativ 2. Du har inte råd att göra ett felaktigt val här och sanningen GÅR att finna bara du är öppen för den.
Rom 1:20Ty hans osynliga väsen, hans eviga makt och gudomshärlighet hava ända ifrån världens skapelse varit SYNLIGA, i det att de kunna förstås genom hans verk. SÅ ÄRO DE DÅ UTAN URSÄKT.21Ty fastän de hade lärt känna Gud, prisade och tackade de honom dock icke såsom Gud, utan förföllo till fåfängliga tankar; och så blevo deras oförståndiga hjärtan förmörkade.22När de berömde sig av att vara visa, blevo de dårar
Rom. 2:4Ty då hedningarna, som icke hava lag, AV NATUREN GÖRA VAD LAGEN INNEHÅLLER, så äro dessa, utan att hava lag, sig själv en lag, 15då de ju sålunda visa att LAGENS VERK ÄRO SKRIVNA I DERAS HJÄRTAN. Därom utgöra också DERA EGNA SAMVETEN ett vittnesbörd, så ock, i den inbördes umgängelsen, DERAS TANKAR, NÄR DESSA ANKLAGA ELLER OCK FÖRSVARA DEM.16Ja, så skall det befinnas vara på den dag då Gud, enligt det evangelium jag förkunnar, genom Kristus Jesus dömer över vad som ärfördolt hos människorna.
Jes. 57:1 Den rättfärdige går under, men ingen bryr sig om det. Fromma människor rycks bort, utan att någon inser att den rättfärdige tas bort för att slippa ondskan.
Satan(hebreiska) eller djävulen kallas ibland också för anklagaren, åklagaren, ormen, draken, frestaren och Lucifer. Någon gång efter skapelse, och säkerligen efter den sjätte dagen då allt sades vara “mycket gott”, gjorde uppror Satan och kastades ut ur himlen. Eftersom Satan kallas en stjärna som föll, eller kastades ner till jorden, och Uppenbarelseboken säger att en tredjedel av stjärnorna kastades ner med honom, så kan man förmoda att stjärnorna i Uppenbarelseboken 12 hänvisar till fallna änglar – en tredjedel av den himmelska härskaran. Kanske detta är “Guds söner” som Job talar om, och kanske dessa är de änglar som 1 Mosebok menar kom ner till jorden för att gifta sig och få barn med människor och vars avkomma resulterade i jättar? Djävulen har precis som alla andra änglar en fri vilja, och det gäller människorna också.
En av de högsta änglarna var Heylel (“Ljusbringaren” på svenska, “Lucifer” på latin). “I sanningen står han icke” (Joh 8:44). Sedan dess har Satan kallats “denna tidsålders Gud” (2 Kor 4:4), “denna världens furste” (Joh 12:31, 14:30 och 16:11) och “fursten över luftens härsmakt” (Ef 2:2) som “förför hela världen” (Upp 12:9). Djävulen kan inte tvinga sig på någon men tyvärr kan vi lockas att göra precis som Eva – lyssna på honom, tro på hans lögner och lockas att synda. Vi har dock ett löfte att om vi inte ger honom något tillfälle så ska han fly från oss. Här nedan följer de avsnitt som helt klart handlar om honom både i GT och NT, men det finns fler avsnitt som indirekt handlar om honom då vi läser om demoner och mörkrets andemakter. Daniels bok är intressant:
Dan. 10:12Och han sade till mig: »Frukta icke, Daniel, ty redan ifrån första dagen, då när du vände ditt hjärta till att söka förstånd och till att ödmjuka dig inför din Gud, hava dina ord varit hörda; och jag har nu kommit för dina ords skull. 13Fursten för Persiens rike stod mig emot under tjuguen dagar; men då kom Mikael, en av de förnämsta furstarna, mig till hjälp, under det att jag förut hade stått där allena mot Persiens konungar.
Satan i Gamla Testamentet
1 Mos. 3: Men ormen var listigare än alla andra markens djur som HERREN Gud hade gjort; och han sade till kvinnan: »Skulle då Gud hava sagt: ‘I skolen icke äta av något träd i lustgården’?»2Kvinnan svarade ormen: »Vi få äta av frukten på de andra träden i lustgården, 3men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: ‘I skolen icke äta därav, ej heller komma därvid, på det att I icke mån dö.’» 4Då sade ormen till kvinnan: »Ingalunda skolen I dö; 5men Gud vet, att när I äten därav, skola edra ögon öppnas, så att I bliven såsom Gud och förstån vad gott och ont är.»6Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och att det var en lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom man därav fick förstånd, och hon tog av dess frukt och åt; och hon gav jämväl åt sin man, som var med henne, och han åt.– 13Då sade HERREN Gud till kvinnan: »Vad är det du har gjort!» Kvinnan svarade: »Ormen bedrog mig, så att jag åt.» 14Då sade HERREN Gud till ormen: »Eftersom du har gjort detta, vare du förbannad bland alla djur, boskapsdjur och vilda djur. På din buk skall du gå, och stoft skall du äta i alla dina livsdagar. 15Och jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan, och mellan din säd och hennes säd. Denna skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen.»
Krönikeboken 21 1Men Satan trädde upp mot Israel och uppeggade David till att räkna Israel.2Då sade David till Joab och till folkets andra hövitsman: »Gån åstad och räknen Israel, från Beer-Seba ända till Dan, och given mig besked därom, så att jag får veta huru många de äro.»— 7Vad som hade skett misshagade Gud, och han hemsökte Israel. 8Då sade David till Gud: »Jag har syndat storligen däri att jag har gjort detta; men tillgiv nu din tjänares missgärning, ty jag har handlat mycket dåraktigt.»
Job 1:6Men nu hände sig en dag att Guds söner kommo och trädde fram inför HERREN, och Åklagaren kom också med bland dem. 7Då frågade HERREN Åklagaren: »Varifrån kommer du?» Åklagaren svarade HERREN och sade: »Från en vandring utöver jorden och från en färd omkring på den.» 8Då sade HERREN till Åklagaren: »Har du givit akt på min tjänare Job? Ty på jorden finnes icke hans like i ostrafflighet och redlighet, ingen som så fruktar Gud och flyr det onda.» 9Åklagaren svarade HERREN och sade: »Är det då för intet som Job fruktar Gud? 10Du har ju på allt sätt beskärmat honom och hans hus och allt vad han äger; du har välsignat hans händers verk, och hans boskapshjordar hava utbrett sig i landet. 11Man räck ut din hand och kom vid detta allt som han äger; förvisso skall han då mitt i ansiktet tala förgripliga ord mot dig.» 12HERREN sade till Åklagaren: »Välan, allt vad han äger vare givet i din hand; allenast mot honom själv må du icke räcka ut din hand.» Så gick Åklagaren bort ifrån HERRENS ansikte.
Job 2:1 Åter hände sig en dag att Guds söner kommo och trädde fram inför HERREN; och Åklagaren kom också med bland dem och trädde fram inför HERREN. 2Då frågade HERREN Åklagaren: »Varifrån kommer du?» Åklagaren svarade HERREN och sade: »Från en vandring utöver jorden och från en färd omkring på den.» 3Då sade HERREN till Åklagaren: »Har du givit akt på min tjänare Job? Ty på jorden finnes icke hans like i ostrafflighet och redlighet, ingen som så fruktar Gud och flyr det onda; och ännu håller han fast vid sin ostrafflighet. Så har du då uppeggat mig mot honom till att utan sak fördärva honom. 4Åklagaren svarade HERREN och sade: »Hud för hud; allt vad man äger giver man ju för att själv slippa undan. 5Men räck ut din hand och kom vid hans kött och ben; förvisso skall han då mitt i ansiktet tala förgripliga ord mot dig.» 6HERREN sade till Åklagaren: »Välan, han vare given i din hand; allenast hans liv må du skona.» 7Så gick Åklagaren bort ifrån HERRENS ansikte och slog Job med svåra bulnader, ifrån fotbladet ända till hjässan.
Psalm 109:6 5De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek. 6Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
Sakaria 3:1Sedan lät han mig se översteprästen Josua stående inför HERRENS ängel; och Åklagaren stod vid hans högra sida för att anklaga honom. 2Men HERREN sade till Åklagaren: »HERREN skall näpsa dig, du Åklagare; ja, HERREN skall näpsa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är då icke denne en brand, ryckt ur elden?» 3Och Josua var klädd i orena kläder, där han stod inför ängeln 4Och denne tog till orda och sade till dem som stodo där såsom hans tjänare: »Tagen av honom de orena kläderna.» Och till honom själv sade han: »Se, jag har tagit bort ifrån dig din missgärning, och man skall nu kläda dig i högtidskläder.»
Jesaja 14: 9Dödsriket därnere störes i sin ro för din skull, när det måste taga emot dig. Skuggorna där väckas upp för din skull, jordens alla väldige; folkens alla konungar måste stå upp från sina troner. 10De upphäva alla sin röst och säga till dig: ‘Så har då också du blivit maktlös såsom vi, ja, blivit vår like.’ 11Ned till dödsriket har din härlighet måst fara, och dina harpors buller; förruttnelse är bädden under dig, och maskar äro ditt täcke. 12Huru har du icke fallit ifrån himmelen, du strålande morgonstjärna! Huru har du icke blivit fälld till jorden, du folkens förgörare! 13Det var du som sade i ditt hjärta: ‘Jag vill stiga upp till himmelen; högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron; jag vill sätta mig på gudaförsamlingens berg längst uppe i norr. 14Jag vill stiga upp över molnens höjder, göra mig lik den Högste.’ 15Nej, ned till dödsriket måste du fara, längst ned i graven. 16De som se dig stirra på dig, de betrakta dig och säga: ‘Är detta den man som kom jorden att darra och riken att bäva, 17den som förvandlade jordkretsen till en öken och förstörde dess städer, den som aldrig frigav sina fångar, så att de fingo återvända hem?’18Folkens alla konungar ligga allasammans med ära var och en i sitt vilorum; 19men du ligger obegraven och bortkastad, lik en föraktad gren; du ligger där överhöljd av dräpta, av svärdsslagna män, av döda som hava farit ned i gravkammaren, lik ett förtrampat as. 20Du skulle icke såsom de få vila i en grav, ty du fördärvade ditt land och dräpte ditt folk. Om ogärningsmännens avföda skall man aldrig mer tala.
Hesekiel 28:13 I Eden, Guds lustgård, bodde du, höljd i alla slags ädla stenar: karneol, topas och kalcedon, krysolit, onyx och jaspis, safir, karbunkel och smaragd, jämte guld; du var prydd med smycken och klenoder, beredda den dag då du skapades. 14Du var en kerub, som skuggade vida, och jag hade satt dig att vara på det heliga gudaberget, du fick där gå omkring bland gnistrande stenar. 15Lyckosam var du på dina vägar från den dag då du skapades, TILL DESS ATT ORÄTTFÄRDIGHET BLEV FUNNEN HOS DIG.16Men under din myckna köpenskap blev ditt inre fyllt med orätt, och du föll i synd. Då förvisade jag dig från gudaberget och förgjorde dig, du vittskuggande kerub; du fick ej stanna bland de gnistrande stenarna. 17Eftersom ditt hjärta högmodades över din skönhet och du förspillde din vishet för ditt pråls skull, därför slog jag dig ned till jorden och gav dig till pris åt konungarna, så att de fingo se sin lust på dig.
Satan i Nya Testamentet (flera evangelier talar om Jesus konfrontation med Satan i öknen)
Matt. 4 1 Därefter blev Jesus av Anden förd upp i öknen, för att han skulle frestas av djävulen. 2Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han omsider hungrig. 3Då trädde frestaren fram och sade till honom: »Är du Guds Son, så bjud att dessa stenar bliva bröd.» 4Men han svarade och sade: »Det är skrivet: ‘Människan skall leva icke allenast av bröd, utan av allt det som utgår av Guds mun.’» 5Därefter tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom uppe på helgedomens mur 6och sade till honom: »Är du Guds Son, så kasta dig ned; det är ju skrivet: ‘Han skall giva sina änglar befallning om dig, och de skola bära dig på händerna, så att du icke stöter din fot mot någon sten.’» 7Jesus sade till honom: »Det är ock skrivet: ‘Du skall icke fresta Herren, din Gud.’» 8Åter tog djävulen honom med sig, upp på ett mycket högt berg, och visade honom alla riken i världen och deras härlighet 9och sade till honom: »Allt detta vill jag giva dig, om du faller ned och tillbeder mig.» 10Då sade Jesus till honom: »Gå bort, Satan; ty det är skrivet: ‘Herren, din Gud, skall du tillbedja, och honom allena skall du tjäna.’» 11Då lämnade djävulen honom; och se, änglar trädde fram och betjänade honom.
Matt 12:25Men han förstod deras tankar och sade till dem: »Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, och intet samhälle eller hus som har kommit i strid med sig självt kan hava bestånd. 26Om nu Satan driver ut Satan, så har han kommit i strid med sig själv. Huru kan då hans rike hava bestånd? 27Och om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare. 28Om det åter är med Guds Ande som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. — 29Eller huru kan någon gå in i en stark mans hus och beröva honom hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke? Först därefter kan han plundra hans hus. 30Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar. 31Därför säger jag eder: All annan synd och hädelse skall bliva människorna förlåten, men hädelse mot Anden skall icke bliva förlåten.
Matt. 13: 36Därefter lät han folket gå och gick själv hem. Och hans lärjungar trädde fram till honom och sade: »Uttyd för oss liknelsen om ogräset i åkern.» 37Han svarade och sade: »Den som sår den goda säden är Människosonen. 38Åkern är världen. Den goda säden, det är rikets barn, men ogräset är ondskans barn. 39Ovännen, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidens ände. Skördemännen är änglar.40Såsom nu ogräset samlas tillhopa och brännes upp i eld, så skall det ock ske vid tidens ände.
Matt.16:22 Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom och sade: »Bevare dig Gud, Herre! Ingalunda får detta vederfaras dig.» 23Men han vände sig om och sade till Petrus: »Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; du är för mig en stötesten, ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.»
Mark. 4:15 Och att säden såddes vid vägen, det är sagt om dem i vilka ordet väl bliver sått, men när de hava hört det, kommer strax Satan ock tager bort ordet som såddes i dem. 16Sammalunda förhåller det sig med det som sås på stengrunden: det är sagt om dem, som när de få höra ordet, väl strax taga emot det med glädje,
Lukas 10:17 Och de sjuttiotvå kommo tillbaka, uppfyllda av glädje, och sade: »Herre, också de onda andarna äro oss underdåniga genom ditt namn.»18Då sade han till dem:»Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld.19Se, jag har givit eder makt att trampa på ormar och skorpioner och att förtrampa all ovännens härsmakt, och han skall icke kunna göra eder någon skada.20Dock, glädjens icke över att änglarna äro eder underdåniga, utan glädjens över att edra namn äro skrivna i himmelen.»
Lukas 13:16 Och denna kvinna, en Abrahams dotter, som Satan har hållit bunden nu i aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas från sin boja?»
Lukas 22: 31Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete; 32men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder.»
Lukas 22:3 Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.
Joh. 13:2 De höllo nu aftonmåltid, och djävulen hade redan ingivit Judas Iskariot, Simons son, i hjärtat att förråda Jesus.
Joh. 8:44 I haven djävulen till eder fader, och vad eder fader har begär till, det viljen i göra. Han har varit en mandråpare från begynnelsen, och i sanningen står han icke, ty sanning finnes icke i honom. När han talar lögn, då talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader.
Joh. 12:31Nu går en dom över denna världen, nu skall denna världens furste utkastas.
Joh. 14: 30Härefter talar jag icke mycket med eder, ty denna världens furste kommer. I mig finnes intet som hör honom till;
Joh. 16:11i fråga om dom, ty denna världens furste är nu dömd.
Apostagärningarna 5:3 Då sade Petrus: »Ananias, varför har Satan fått uppfylla ditt hjärta, så att du har velat bedraga den helige Ande och taga undan något av betalningen för jordstycket?
Apostagärningarna 26:18 för att du skall öppna deras ögon, så att de omvända sig från mörkret till ljuset, och från Satans makt till Gud, på det att de må, genom tron på mig, undfå syndernas förlåtelse och få sin lott bland dem som äro helgade.’
Apostlagärningarn 10 37 den förkunnelse som gick ut över hela Judeen, sedan den hade begynt i Galileen efter den döpelse Johannes predikade –38förkunnelsen om Jesus från Nasaret och om huru Gud hade smort honom med helig ande och kraft, honom som vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som voro under djävulens våld; ty Gud var med honom.
Apostlagärningarna 13:9 Saulus, som ock kallades Paulus, uppfylldes då av helig ande och fäste ögonen på honom 10och sade: »O du djävulens barn, du som är full av allt slags svek och arglistighet och en fiende till allt vad rätt är, skall du då icke upphöra att förvrida Herrens raka vägar? 11Se, nu kommer Herrens hand över dig, och du skall till en tid bliva blind och icke kunna se solen.» Och strax föll töcken och mörker över honom; och han gick omkring och sökte efter någon som kunde leda honom.
Romarbrevet 16:20 Och fridens Gud skall snart låta Satan bliva krossad under edra fötter. Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med eder.
Ef. 2:1Så har han ock gjort eder levande, eder som voren döda genom de överträdelser och synder 2i vilka I förut vandraden, efter denna världs och tidsålders sätt, i det I följden fursten över luftens härsmakt, över den andemakt som nu är verksam i de ohörsamma.
Ef. 4:27 och given icke djävulen något tillfälle.
Ef. 6:11 Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp. 12Ty den kamp vi hava att utkämpa är en kamp icke mot kött och blod, utan mot furstar och väldigheter och världshärskare, som råda här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarymderna. 13Tagen alltså på eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen stå emot på den onda dagen och, sedan I haven fullgjort allt, behålla fältet.
1 Korinthierbrevet 5:5 och överlämna den mannen åt Satan till köttets fördärv, för att anden skall bliva frälst på Herren Jesu dag.
1 Korinthierbrevet 7:5 Dragen eder icke undan från varandra, om icke möjligen, med bådas samtycke, till en tid, för att I skolen hava ledighet till bönen. Kommen sedan åter tillsammans, så att Satan icke frestar eder, då I nu icke kunnen leva återhållsamt.
2 Korinthierbrevet 2:11 Jag vill nämligen icke att vi skola lida förfång av Satan; ty vad han har i sinnet, därom äro vi icke i okunnighet.
2 Korinthierbrevet 11:3 Men jag fruktar att såsom ormen i sin illfundighet bedrog Eva, så skola till äventyrs också edra sinnen fördärvas och dragas ifrån den uppriktiga troheten mot Kristus.
2 Korinthierbrevet 11:14 Och detta är icke att undra på. Satan själv förskapar sig ju till en ljusets ängel.
2 Korinthierbrevet 12:7 Och för att jag icke skall förhäva mig på grund av mina övermåttan höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i mitt kött, en Satans ängel, som skall slå mig i ansiktet, för att jag icke skall förhäva mig.
1 Thessalonikerbrevet 2:18 Ty vi hava varit redo att komma till eder — jag, Paulus, för min del både en och två gånger — men Satan har hindrat oss.
2 Thessalonikerbrevet 2:9 honom som efter Satans tillskyndelse kommer med lögnens alla kraftgärningar och tecken och under
1 Timotheosbrevet 1:20 Till dem höra Hymeneus och Alexander, vilka jag har överlämnat åt Satan, för att de skola bliva så tuktade, att de icke vidare smäda.
1 Tim. 3: 2En församlingsföreståndare bör därför vara oförvitlig; han bör vara en enda kvinnas man, nykter och tuktig, hövisk i sitt skick, gästvänlig, väl skickad att undervisa, 3icke begiven på vin, icke våldsam, utan foglig, icke stridslysten, fri ifrån penningbegär. 4Han bör väl förestå sitt eget hus och hålla sina barn i lydnad, med all värdighet; 5ty huru skulle dem som icke vet att förestå sitt eget hus kunna sköta Guds församling? 6Han bör icke vara nyomvänd, för att han icke skall förblindas av högmod och så hemfalla under djävulens dom.
1 Tim. 5 14Därför vill jag att unga änkor gifta sig, föda barn, förestå var och en sitt hus och icke giva någon motståndare anledning att smäda. 15Redan hava ju några vikit av och följt efter Satan.
2 Tim. 2:24Och en Herrens tjänare bör icke strida, utan vara mild mot alla, väl skickad att undervisa, tålig när han får lida.25Han bör med saktmod tillrättavisa de motspänstiga, i hopp att Gud till äventyrs skall förläna dem bättring, så att de komma till kunskap om sanningen, 26och i hopp att de så skola bliva nyktra och därigenom befrias ur djävulens snara; ty av honom äro de fångade, så att de göra hans vilja
Hebreerbrevet 2:14 Då nu barnen hade blivit delaktiga av kött och blod, blev ock han på ett liknande sätt delaktig därav, för att han genom sin död skulle göra dens makt om intet, som hade döden i sitt våld, det är djävulen.
1 Petrusbrevet 5:8 Varen nyktra och vaken. Eder vedersakare, djävulen, går omkring såsom ett rytande lejon och söker vem han må uppsluka.
1 John 3:8 Den som gör synd, han är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och just därför uppenbarades Guds Son, att han skulle göra om intet djävulens gärningar.9Var och en som är född av Gud, han gör icke synd, ty Guds säd förbliver i honom; han kan icke synda, eftersom han är född av Gud. 10Därav är uppenbart vilka som äro Guds barn, och vilka som äro djävulens barn, därav att var och en som icke gör vad rättfärdigt är, han är icke av Gud, ej heller den som icke älskar sin broder.
Jakobsbrevet 4:7 Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skall han fly bort ifrån eder.
Judasbrevet 1:9 Icke så Mikael, överängeln; när denne tvistade med djävulen angående Moses kropp, dristade han sig icke att över honom uttala någon smädande dom, utan sade allenast: »Herren näpse dig.»
Uppenbarelseboken 2:9 Jag känner din bedrövelse och din fattigdom — dock, du är rik! — och jag vet vilken försmädelse du utstår av dem som säga sig vara judar, men icke äro detta, utan äro en Satans synagoga. Frukta icke för det som du skall få lida. Se,djävulen skall kasta somliga av eder i fängelse, för att I skolen sättas på prov; och I skolen få utstå bedrövelse i tio dagar. Var trogen intill döden, så skall jag giva dig livets krona
Uppenbarelseboken 2:13 Jag vet var du bor: där varest Satan har sin tron. Och dock håller du fast vid mitt namn; och tron på mig förnekade du icke ens på den tid då Antipas, mitt vittne, min trogne tjänare, blev dräpt hos eder — där varest Satan bor.
Uppenbarelseboken 2:24 Men till eder, I andra som bon i Tyatira, till eder alla som icke haven denna lära, då I ju icke »haven lärt känna djupheterna», såsom de säga — ja,Satans djupheter! — till eder säger jag: Jag lägger icke på eder någon ny börda;
Uppenbarelseboken 3:9 Se, jag vill överlämna åt dig några från Satans synagoga, några av dem som säga sig vara judar, men icke äro det, utan ljuga; ja, jag vill göra så, att de komma ock falla ned för dina fötter, och de skola förstå, att jag har fått dig kär.
Uppenbarelseboken 12:4Och hans stjärt drog med sig tredjedelen av himmelens stjärnor och kastade den ned på jorden. Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, ty han ville uppsluka hennes barn, när hon hade fött det. 5Och hon födde ett barn gossebarn, som en gång skall styra alla folk med järnspira. Men hennes barn blev uppryckt till Gud och till hans tron; 6Och kvinnan flydde ut i öknen, där hon har en plats sig beredd av Gud, och där hon skulle få sitt uppehälle under ett tusen två hundra sextio dagar.7Ochen strid uppstod i himmelen: Mikael och hans änglar gåvo sig i strid med draken; och draken och hans änglar stridde mot dem, 8men de förmådde intet mot dem, och i himmelen fanns nu icke mer någon plats för dem. 9Och den store draken, den gamle ormen, blev nedkastad, han som kallas Djävul och Satan, och som förvillar hela världen; han blev nedkastad till jorden, och hans änglar kastades ned jämte honom.10 Och jag hörde en stark röst i himmelen säga: »Nu har frälsningen och makten och riket blivit vår Guds, och väldet hans Smordes; ty våra bröders åklagare är nedkastad, han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud.11De övervunno honom i kraft av Lammets blod och i kraft av sitt vittnesbörds ord: de älskade icke så sitt liv, att de drogo sig undan döden.12Glädjens fördenskull, I himlar och I som bon i dem. Men ve dig, du jord, och dig, du hav! Ty djävulen har kommit ned till eder i stor vrede, eftersom han vet att den tid han har kvar är kort.» 13Och när draken såg att han var nedkastad på jorden, förföljde han kvinnan, som hade fött gossebarnet.14. Men åt kvinnan gåvos den stora örnens två vingar, för att hon skulle flyga ut i öknen till den plats där hon skulle få sitt uppehälle under en tid och tider och en halv tid, fjärran ifrån ormens åsyn. 15 Då sprutade ormen ur sitt gap vatten efter kvinnan såsom en ström, för att strömmen skulle bortföra henne.
Uppenbarelseboken 20:2 Och han grep draken, den gamle ormen, det är djävulen och Satan, och fängslade honom för tusen år
Uppenbarelseboken 20:6 Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen; över dem har den andra döden ingen makt, utan de skola vara Guds och Kristi präster och skola få regera med honom de tusen åren. 7Men när de tusen åren hava gått till ända, skall Satan komma lös ur sitt fängelse. 8Han skall då gå ut för att förvilla de folk som bo vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till den stundande striden; och de äro till antalet såsom sanden i havet. 9Och de draga fram över jordens hela vidd och omringa de heligas läger och »den älskade staden»; men eld faller ned från himmelen och förtär dem. 10Och djävulen, som förvillade dem, bliver kastad i samma sjö av eld och svavel, dit vilddjuret och den falske profeten hade blivit kastade; och de skola där plågas dag och natt i evigheternas evigheter.
Rom. 5:13. Ty synden var i världen innan lagen kom, men synden tillräknas inte där det inte finns någon lag.
Jakob 4:17. Den som därför vet att göra det som är gott och inte gör det, för honom är det synd.
Det finns ett förhållande när en människa AV NATUREN gör det lagen säger, och lagen kan vara skriven i människors hjärtan. Även om man är född i djungeln bortom all civilisation så kan en männska agera utifrån sitt samvete och det normala är att samvetet säger att det är fel att mörda, stjäla, ljuga eller behandla andra illa på andra sätt. Tyvärr så kan en människa även härda sitt hjärta så att hon till slut får ett väldigt rymligt samvete.
Rom 2:12 alla de som utan lag hava syndat skola ock utan lag förgås, och alla de som med lag hava syndat skola genom lag bliva dömda. 13Ty icke lagens hörare äro rättfärdiga inför Gud, men lagens görare skola förklaras rättfärdiga.4Ty då hedningarna, som icke hava lag, AV NATUREN GÖRA VAD LAGEN INNEHÅLLER, så äro dessa, utan att hava lag, sig själv en lag, 15då de ju sålunda visa att LAGENS VERK ÄRO SKRIVNA I DERAS HJÄRTAN. Därom utgöra också DERAS EGNA SAMVETEN ett vittnesbörd, så ock, i den inbördes umgängelsen, DERAS TANKAR, NÄR DESSA ANKLAGA ELLER OCK FÖRSVARA DEM.16Ja, så skall det befinnas vara på den dag då Gud, enligt det evangelium jag förkunnar, genom Kristus Jesus dömer över vad som är fördolt hos människorna.
Romarbrevet är skrivet av Paulus till de kristna i Rom, så det han skriver om Guds ord och om varningar syftar inte endast på icke-kristna människor som en del påstår, utan det gäller alla människor. Vi vet att Guds domar kommer att vara fullständigt rättvisa och Gud dömer oss efter vad vi vet, vad vi inte vet och vad vi gör för att få mer kunskap och komma nära vår skapare. Vi har fått olika mängder pund att förvalta och Gud är väl medveten om vår bakgrund och vilka möjligheter vi har att finna honom och den plan han har för våra liv. I Romarbrevet framkommer att det inte finns någon ursäkt för att vända skaparen ryggen eftersom sanningen finns runtomkring oss – exempelvis genom allt som Gud skapat som inte kan ha dykt upp av sig självt. Finns en skapare är det också troligt att den skaparen har synpunkter på hur vi lever våra liv, och vårt SAMVETE har getts till oss för att kunna lyda lagen i våra hjärtan. Här syftas förstås på de som är vuxna nog att vara medvetna om lagen, naturen, jaget, andra männskor, etc.
Rom.1: 18Ty Guds vrede uppenbarar sig från himmelen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet UNDERTRYCKA SANNINGEN.19Vad man kan känna om Gud är nämligen UPPENBART bland dem; Gud har ju uppenbarat det för dem.20Ty hans osynliga väsen, hans eviga makt och gudomshärlighet hava ända ifrån världens skapelse varit SYNLIGA, i det att de kunna förstås genom hans verk. SÅ ÄRO DE DÅ UTAN URSÄKT.21Ty fastän de hade lärt känna Gud, prisade och tackade de honom dock icke såsom Gud, utan förföllo till fåfängliga tankar; och så blevo deras oförståndiga hjärtan förmörkade.22När de berömde sig av att vara visa, blevo de dårar23och bytte bort den oförgänglige Gudens härlighet mot beläten, som voro avbilder av förgängliga människor, ja ock av fåglar och fyrfotadjur och krälande djur.24Därför prisgav Gud dem i deras hjärtans begärelser åt orenhet, så att de med varandra skändade sina kroppar.25De hade ju bytt bort Guds sanning mot lögn och tagit sig för att dyrka och tjäna det skapade framför Skaparen, honom som är högtlovad i evighet, amen. 26Fördenskull gav Gud dem till pris åt skamliga lustar: deras kvinnor utbytte det naturliga umgänget mot ett onaturligt;27sammalunda övergåvo ock männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes i lusta till varandra och bedrevo styggelse, man med man. Så fingo de på sig själva uppbära sin villas tillbörliga lön.28Och eftersom de icke hade aktat det något värt att taga vara på sin kunskap om Gud, gav Gud dem till pris åt ett ovärdigt sinnelag, till att bedriva otillbörliga ting.29Så hava de blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet, elakhet; de äro fulla av avund, mordlust, trätlystnad, svek, vrångsinthet;30de äro örontasslare, förtalare, styggelser för Gud, våldsverkare, övermodiga, stortaliga, illfundiga, olydiga mot sina föräldrar,31oförståndiga, trolösa, utan kärlek till sina egna, utan barmhärtighet mot andra.32Och fastän de väl veta vad Gud har stadgat såsom rätt, att nämligen de som handla så förtjäna döden, är det dem icke nog att själva så göra, de giva ock sitt bifall åt andra som handla likaså.
Jes. 57:1 Den rättfärdige går under, men ingen bryr sig om det. Fromma människor rycks bort,utan att någon inser att den rättfärdige tas bort för att slippa ondskan.2 Han går in i friden. De som vandrar sin väg rakt fram kommer till vila på sina läger.
Eftersom Gud är den som skapat människorna så borde samma Gud också ha rätt att avlägsna människor från jorden, men han gör det förstås inte utan orsak. Det var aldrig meningen att döden skulle få en plats i Guds skapelse. “Syndens lön är döden” heter det ju, så hade det inte funnits någon synd så hade heller inte döden behövt komma. Vi kan läsa att döden är en FIENDE så självfallet skulle Gud aldrig frivilligt att orsakat så att en fiende kommit in i världen. Vegetation och insekter är inte inräknade i det hebreiska uttrycket för “levande liv” vilket är “nephesh cayah”, och förmodligen inte fiskar heller. Kravet för att inberäknas i “nephesh chayyah” verkar vara att varelsen ska innehålla blod och/eller att varelsen ska kunna andas. Det har alltså hela tiden varit meningen att plantor och insekter ska dö men inte att djur som inbegrips i “nephesh chayyah” ska dö. Även däggdjur som dör innebär ju någonting negativt eftersom även djur kan känna smärta och saknad av föräldrar eller barn.
1 Kor. 15:26 26. Den sista FIENDEN som blir borttagen är DÖDEN
Vi kan också läsa att skapelsen suckar och våndas vilket är någonting verkligen negativt, och vi kan läsa om varför skapelsen hamnat under förgängelsen:
Rom. 8:20. Ty skapelsen har blivit underkastad förgängelsen, inte av fri vilja, men för hans skull, som lade den därunder, med en förhoppning, 21. att också skapelsen en gång skallbli frigjord från förgängelsens träldom till den frihet, som hör Guds barns härlighet till.22. Ty vi vet, att hela skapelsen tillsammans suckar och våndas intill nu
Döden är alltså någonting nödvändigt ont så fort synden är en verklighet och det finns ingen annan väg att gå nu när synden kommit in i världen. Om vi aldrig dött fysiskt så skulle vi leva i evighet i en fallen värld och det skulle faktiskt vara ett öde värre än döden. Vi kan ju läsa att Guds förhoppning är att vi i slutänden ska bli Guds barn och ta emot Hans härlighet så Gud har en mycket bättre värld för oss. Att Adam och Eva kunde introducera synden till jorden emot Guds vilja beror på att de använde sin egen fria vilja med att inte lyda Gud. Vi har dock inte ärvt deras synd – eftersom det inte går att ärva VAL vilket synd är – men däremot måste vi dö fysiskt pga dem. Vi dör själsligt när VI själva väljer att bryta Guds bud och syndar. Vi kan inte skylla på Adam och vi syndar inte av ren nödvändighet.
Om vi påminner oss om att syndens lön är döden så är det lättare att förstå varför alla människor måste dö. Jorden är inte vårt rätta hem och vi lever här endast temporärt. Om vi väljer att gå Guds väg så ligger det bästa framför oss. Paulus verkade längta efter döden så att han kunde förena sig med Kristus och få sin efterlängtade vila, men han insåg också att ytterligare några år på jorden skulle kunna innebära fördelar för andra:
Fil. 1:21. Ty för mig är livet Kristus och döden en vinning. 22. Men om det att leva i köttet för mig innebär frukt i mitt arbete, så vet jag inte vilket jag skall välja. 23. Ty jag dras åt båda hållen. Jag längtar efter att få bryta upp och vara hos Kristus, vilket skulle vara mycket bättre. 24. Men att bli kvar i köttet är mer nödvändigt för er skull.
Kananéerna var inte en samling oskyldiga Svenssons som du och jag. De verkar vara värre än Pol Pot och Hitler tillsammans och de drog sig inte ens för att kasta sina egna barn i elden. Det skulle också kunna vara så att åtminstone vissa var väldigt högresta (jättar?) baserat på både exempel i skriften och sekulära berättelser. Det verkar som andra folkgrupper tog efter många av deras traditioner och Gud gav också flera varningar om just detta farliga inflytande. När israelerna tågade mot Kanans land så kände invånarna både i och utanför landet till att de var på väg, och de fick lång tid på sig att omvända sig och ansluta sig till dem. De visste om att den Gud som israelerna tillbad var väldig i kraft och gav dem seger efter seger, men inte heller israelerna var immuna mot Guds vrede gentemot synd (en kärleksfull Gud hatar synd och gör någonting åt den) eftersom de bland annat miste 3.000 man när de gjöt en guldkalv för att tillbe och senare också miste avsevärt fler man när de gjorde uppror mot Gud vid olika tillfällen. Gud har inga gullegrisar. Egentligen kan man säga att Gud hade ett större krav på att hans egendomsfolk israelerna skulle leva rättfärdigt eftersom målet ju var att fler folkgrupper skulle bli frälsta genom dem. Om Gud skulle ha sett mellan fingrarna på att israelerna sysslade med trolldom, tillbad andra gudar, behandlade varandra illa eller levde i olika sorters omoral, så skulle övriga folkgrupper kunna håna deras Gud och säga: “Israelerna lever ju precis likadant som alla andra, så deras Gud kan ju knappast ha andra krav eller vara bättre än våra gudar”.
Ryktena om israels Gud borde ha fått kananérna att underkasta sig samma sanna Gud i stället för de falska gudar som de själva tillbad, men i stället fortsatte de på samma onda väg. Gud kan till skillnad mot människor se hela bilden och vet att det faktiskt skulle innebära ännu mer död och plåga för ännu fler människor om han skulle låta kananéerna leva. En del drar efter andan när jag kommer så långt i mitt resonemang och menar att just ett sådant tänkande är vad som är grunden till att folk krigar mot varandra, eftersom alla menar att just deras gud bett dem att ha ihjäl andra. Det är alldeles sant att det finns massor med människor som ljuger och menar sig ha ett direkt budskap från Gud att agera på ett visst sätt trots att så inte är fallet, men Gud själv vet att de ljuger och vi själva vet också att det finns många falska profeter och vi är ombedda att pröva allt. Gud gav både israeler och andra en MÄNGD bevis för att han faktiskt var och är den sanna Guden. Hypotesen handlar ju om det finns en sann Gud som faktiskt skapat himmel, jord och människor som Bibeln säger, och om så är fallet så har den Guden all vetskap om det han själv skapat och vi måste acceptera att han faktiskt vet mer om sakers tillstånd och framtiden än vad vi gör. Vi har ingen rätt att döda men det har faktiskt Skaparen.
Är det då inte grymt att döda små kananitiska barn? Jag litar på Guds omdöme. Vad är alternativet? Att döda alla vuxna, och låta barnen bli ensamma kvar? Att inte döda någon alls och låta denna ovanliga ras av människor (som nu är utrotad) fortsätta att utökas och producera ännu fler framtida tyranner? Tänk inte på dessa barn som Svensson-barn, för det var de inte. Tänk i stället att de skulle växa upp och antingen bli kastade i elden eller bli mördare som kastar sina egna barn i elden. Denna ras av människor var mycket ovanlig. Om dessa barn hade fått chansen att växa upp så vet Gud (men inte vi) att även de skulle bli precis som sina föräldrar, men då blir skillnaden att de måste stå till svars för det som de gjort, och då blir domen Helvetet. Dör man som barn är man fortfarande omedveten om några lagar och betraktas då inte som skyldig. Låt oss aldrig heller glömma att om dessa barn inte dött då så hade de i alla fall dött NÅGON GÅNG. Vi ska alla dö någon gång. Allt står inte och faller med detta TEMPORÄRA liv på jorden. Det är en droppe i havet jämfört med den evighet som är vårt rätta hem. Vi dör alla förr eller senare och många längtar efter att komma hem till Herren även om de lever ganska bra på jorden.
Samma människor (ofta ateister) som förfasar sig över att kananeiska bebisar dog av Guds hand har ofta inga som helst problem med att acceptera att barn får dödas i magen. Ca 37.000 bebisar aborteras varje år i Sverige för att minst en förälder anser att de inte är människor som är värda att leva, men denna slakt ses inte som något problem utan de menar att en ung tjej har rätt över sig egen kropp. Uppenbarligen har unga tjejer som fortfarande är i magen inte denna rätt till sin egen kropp.
När Joshua träffade Rahab i fiendestaden Jeriko bekänner hon att alla landets inbyggare är väl medvetna om Israels Gud, vad han sagt och vad han gjort och berättar att alla landets inbyggare till och med lever i ångest pga honom. De verkar vara väl medvetna om att det som de har hört och sett endast kan betyda att Herren är den verkliga Guden. Trots det lever de i uppror mot honom:
Joshua 2:9»Jag vet att HERREN har givit eder detta land, och att förskräckelse för eder har fallit över oss, ja, att alla landets inbyggare äro i ångest för eder.10Ty vi hava hört huru HERREN lät vattnet i Röda havet torka ut framför eder, när I drogen ut ur Egypten, och vad I haven gjort med amoréernas konungar, de två på andra sidan Jordan, Sihon och Og, huru I gåven dem till spillo 11Då vi hörde detta, blevo våra hjärtan förfärade, och numera har ingen mod att stå eder emot; ty HERREN, eder Gud, är Gud, uppe i himmelen och nere på jorden.