Etikettarkiv | teologi

Vad är Open Theism – Öppen Teism?

Öppen teism – en delvis öppen framtidfree will.jpg

Öppen teism betonar människans fria vilja (som kan skilja sig från Guds vilja) och är en teologi vars särdrag är att man anser att en del av framtiden är ”öppen”, vilket innebär att Gud inte vet allt som kan tänkas ske och beslutas i framtiden eftersom alla framtida val inte är gjorda än. De ligger fortfarande öppna i framtiden. Inom Öppen teism så tror man alltså inte att Gud ser allting som en färdig tidslinje, eller som en film han redan sett. Dåtiden har redan varit, nutiden är just nu, men framtiden ligger öppen eftersom den ännu inte infunnit sig med alla dess möjligheter. Ofta reagerar Gud på det som människor beslutar sig för att göra (t.ex. omvända sig eller inte), och eftersom människorna ännu inte gjort alla sina framtida beslut ännu så har inte heller Gud tagit alla sina beslut.

Detta innebär dock inte det motsatta – att Gud inte vet någonting alls om framtiden. Bibeln innehåller som bekant många profetior, och om t o m människor har profetians gåva och kan profetera om framtiden, så har givetvis skaparen denna förmåga ännu mer. Många av profetiorna sker eftersom Gud direkt eller indirekt ser till att de kommer att ske. Noas flod är exempel på en uppfylld profetia som Gud kände till i förväg eftersom han själv orsakade den, men floden kom som en reaktion på människornas ondska. När Gud såg människornas stora register av ondska så ångrade han att han ens skapat dem.

Även vi själva kan ibland göra väldigt säkra förutsägelser baserat på tidigare erfarenheter och kunskaper om andra. ”Vad var det jag sa?”, kan ofta komma på tal. Gud kan bättre än oss pricka in händelser i framtiden eftersom han känner våra hjärtan utan och innan, samt ser allting medan det pågår från alla vinklar och riktningar. Han kan självklart med lätthätt se på saker och ting både på både kort sikt och lång sikt. Vi människor kommer inte i närheten av en sådan fullständig och komplett kunskap som Skaparen har. Eftersom han skapat oss så vet han också mycket väl hur vi förmodligen reagerar inför olika situationer.

Öppna teister anser att bönens kraft skulle vara försvagad om man inte genom bönen skulle kunna förmå Gud att gripa in i nuet och hörsamma böner genom att eventuellt justera saker och ting samt kanske påverka andra. Bönen blir mer meningsfull om man har tilltro till att man kan förändra sin och andras tillvaro med hjälp av kommunikation med Gud. Om inte Gud skulle kunna ändra sina planer (och därmed framtiden) så vore bönen onödig. Om Gud ser allting som en färdigskriven och orubbad tidslinje, så kan våra böner inte ändra någonting på den färdigskrivna tidslinjen.

Gud kan ångra sig och ändra sina planer, vilket betyder att han hade andra planer tidigare. Om Gud känt till även omständigheterna till att han ångrat sig och ändrat sina planer (t ex människors ageranden) så kanske han borde ha riktat in sig på plan B redan vid tidernas begynnelse, då han redan känt till alla omständigheter?

Om omständigheter förändras, så kan även framtiden förändras, speciellt om vi ivrigt ber om vissa resultat. Det är alltså till viss del upp till oss hur våra liv kan utformas, och det är i nuläget inte helt klartlagt och bestämt om och hur vi kommer att lägga ner tid på bön i framtiden. Framtiden är full av möjliga vägval. Eftersom Gud har kunskap om människornas hjärtan och tankar så kan han göra väldigt tillförlitliga diagnoser. Men även dessa diagnoser (t ex att en stad ska förintas) kan ibland förändras med hjälp av människors omvändelse och bön. Bestämda utgångar kan finnas ibland, och i andra fall inte.

Begreppet Open Theism är ganska modernt, men däremot inte läran. Inom Öppen teism anser man att Gud inbjuder människan att vara med och avgöra sin framtid, samt att ta konsekvenserna för sina egna beslut. Detta löser ondskans problem (liksom klassisk teism), eftersom det inte är Gud som är orsaken till ondska utan människorna.

Gud anses vara i kontroll över sin skapelse (och den framtida permanenta tillvaron) även om han inte toppstyr allas våra beslut och använder sig av micro managament. Att låta människan utöva sin fria vilja betyder inte att Gud hamnar i en position där han hjälplöst vrider sina händer inför en oväntat situation och inte har en aning om hur han ska lösa problemet. Gud har alltid en lösning, även om han ibland reagerar beroende på hur människorna agerar. Ibland kanske vi kan uppleva det som om Gud dröjer för länge med vissa bönesvar, men Gud har allting i sin hand. Även djävulen kan röra sig fritt inom vissa ramar, men Gud känner redan idag till att han en dag i framtiden ska övervinnas, och 2 Thess. 2:8 förklarar hur Antikrist (laglöshetens människa) ska förgöras genom att människosonen andas på honom.

En del öppen teister är övertygade om att Gud skulle ha stoppat Hitlers framfart om han känt till hans ondska från början, men jag är själv inte beredd att använda det argumentet. Gud lovar inte att alltid hoppa in och begränsa människors synder (vilket tiden före floden visar), men däremot att syndens lön är döden vilket resulterar i att vi inte behöver leva en evighet i den nuvarande fallna världen som inte är särskilt upplyftande alla gånger. Gud har därför lovat oss en begränsning av vårt lidande på jorden, och ett nytt Jerusalem för alla som tror och omvänder sig! Framtidens nya rike är evigt!

Termerna ”allvetande” och ”allsmäktig” är öppet för tolkning

Även öppen teisterna tror på Guds allvetande eftersom de anser att han vet precis allt som går att känna till. Men termen ALLT kan även inkludera kunskapen att framtiden innehåller olika beslutsmöjligheter som människor kan välja emellan, och dessa beslutsalternativ har ännu inte infallit. Gud anses inte ha brister i sin kunskap om det finns valmöjligheter och beslut i framtiden som inte är beslutade i dagsläget. Allvetande är en förmåga som krävs för att kunna döma människornas hjärtan, och Gud känner alltså till alla våra tankar, intentioner, brister, kapacitet och möjligheter. En sådan förmåga kan inte beskrivas på något annat sätt än att det handlar om ett ”allvetande”. Han känner ju till allt som går att känna till om hans skapelse, eftersom han är skaparen.

Det kan finnas människor som menar att ”allvetande” absolut även måste betyda kunskap om alla människors framtida val ner på minsta detaljnivå, men termen kräver inte en sådan tolkning. Andra människor kan påstå att Gud inte är allsmäktig om han inte har kapacitet att göra precis ALLT, inklusive förmågan att kasta in en nyckel i en kista innan han låser den med nyckeln. Bibeln påstår inte att Gud kan göra det omöjliga. Att vara allvetande och allsmäktig betyder inte att Gud kan vara motsägande till sin natur eller till sina gärningar. Gud kan exempelvis inte upphöra att vara Gud.

”Klassisk teism” är när man anser att Gud alltid känt till framtiden som en färdig tidslinje, inklusive kunskapen om alla människors framtida reaktioner och beslut. Egentligen kanske skillnaden mellan öppen teism och klassisk teism inte är gigantisk. Känner vår allvetande Gud till uttömmande allt i framtiden, eller känner vår allvetande Gud till allt som går att veta om framtiden? Förmodligen kanske man inte ändrar sitt sätt att leva eller tillbe Gud om man är anhängare av det ena eller det andra tankesättet. Till syvende och sist är den allsmäktiga Guden han som en dag ska döma alla våra tankar och gärningar.

Om Gud känner till allt i framtiden så borde det inte förekomma någon form av överraskningsmoment, förvåning eller förundran hos Gud, eftersom han från tidernas begynnelse känt till allt som skulle kunna orsaka sådana känslor. ”Förvåningen” borde alltså redan ha infunnit sig från tidernas begynnelse som en reaktion på vad Gud vet ska komma i framtiden. I själva verket så kan vi se hur både Gud Fader och Jesus Kristus (Gud i kött) vid ett flertal tillfällen uttrycker en genuin och spontan förvåning, t ex pga människors brist på tro.

Tankesättet inom kalvinismen är motsatsen till Öppen teismlord prayer

Motsatsen till Öppen teism är den reformerta läran i form av kalvinismen, där Gud känner till allt som sker i framtiden av den anledning att han förutbestämt allt som kommer att ske. Inom kalvinismen är Guds allsmäktighet/suveränitet på första plats, där grundtanken är att ingenting kan ske emot Guds vilja eftersom han då inte längre skulle kunna vara allsmäktig. Även öppna teister anser att Gud är allsmäktig men också att Gud har full kapacitet att skapa människor med fri vilja. ”Sovereign” är dessutom ett ord som inte finns med i King James Bible, vilket betyder att ordet måste tolkas. Kalvinisten R.C. Sproul förklarar sin syn på Guds absoluta allsmäktighet:

“If there is one single molecule in this universe running around loose, totally free of God’s sovereignty, then we have no guarantee that a single promise of God will ever be fulfilled.” / R.C. Sproul, Chosen By God: Know God’s Perfect Plan for His Glory and His Children

Man skulle kunna säga att kalvinisterna begränsar Gud genom att insinuera att Gud saknar kapacitet att skapa människorna med fri vilja, där de alltså kan välja att lyda honom eller inte. Man skulle kunna göra en jämförelse med muslimer som begränsar Gud genom att påstå att han inte kan ha en son, vara en treenighet eller dö på korset. Varför begränsa hur Gud kan vara och vad han kan göra?

Medan kalvinister har Guds suveränitet på första plats så har öppna teister Guds HELIGHET på första plats. Dessa verser används därför som filter:

Jak. 1:13 Ingen som frestas skall säga: ”Det är Gud som frestar mig.” Ty Gud frestas inte av det onda och FRESTAR INTE HELLER NÅGON. 

1 Joh. 1:5 Detta är det budskap som vi har hört från honom och som vi förkunnar för er, att Gud är ljus och att INGET MÖRKER FINNS I HONOM.

Öppna teister skulle alltså aldrig gå med på en teologi där Gud anklagas för att vara orsaken till synd, och därför står just kalvinismen långt bort från deras lära.

För att vara konsekvent kalvinist så anser man att Gud inte bara frestar människor att synda utan även tvingar dem till det. Inte alla kalvinister går med på den beskrivningen, men om tanken är att ingenting sker emot Guds vilja så kan inte heller synd ske emot Guds vilja. Vidare är kalvinismens lära att Gud har utsett alla människor till att antingen vara utvalda och ej utvalda (till frälsning) redan vid jordens grund, vilket innebär att de flesta människor är förhindrade att söka Gud och göra bättring eftersom de inte är bland de utvalda. Skälet att det finns ateister är alltså inte deras eget fel utan Guds fel, eftersom han bestämt att de ska födas till det vare sig de vill eller inte. Kalvinisternas Gud föredrar synd framför helighet varje gång synd förekommer, eftersom Gud är så allsmäktig att ingenting kan ske emot hans vilja. Det är dock helt omöjligt att vara en konsekvent kalvinist eftersom kalvinismen styr resonemanget till att Gud är orsaken även till synd.

Öppna teister däremot anser att när människor utsätts för plågor är det inte för att Gud har förutbestämt det, utan Gud sörjer snarare med oss under vår tid på jorden, samt gjorde något åt vår tillvaro genom att erbjuda en bättre och permanent tillvaro i framtiden.

Profetior – finns olika sorter

Angående verbet προγινώσκω (proginóskó) så kan det översättas med ”veta/känna till på förhand”, och både Petrus och Paulus använde ordet när de vill uttrycka tidigare kunskap om någon sanning/fakta (t ex. Apg 26:5, Rom. 8:29, Rom. 11:2). Då handlar inte ordet om att känna till något i framtiden, utan snarare att känna till något från historien – som ibland kan appliceras på nuet och framtiden. Det fanns exempelvis judar som kände till Paulus innan han blev arresterad, så alltså ”kände de till honom i förväg”.

Här är ett intressant exempel på hur Gud känner allas hjärtan och därför vet vilka tankar och planer som de har:

1 Sam. 23:10 Och David sade: ” Herre, Israels Gud, din tjänare har hört att Saul har planer på att komma till Kegila och fördärva staden för min skull. 11 Skall Kegilas invånare då utlämna mig åt honom? Skall Saul komma ner hit, som din tjänare har hört? Herre, Israels Gud, låt din tjänare få veta det!” Herren svarade: ”Han skall komma ner hit.” 12 David frågade vidare: ”Skall Kegilas invånare då utlämna mig och mina män åt Saul?” Herren svarade: ”De skall utlämna er.” 13 Då bröt David upp med sitt folk, omkring sexhundra man, och de drog ut från Kegila och vandrade vart de kunde. När man berättade för Saul att David hade flytt från Kegila, avstod han från att dra ut.

Det finns  en det eskatologiska profetior som med bestämdhet kommer att ske. Gud vet redan idag att Satan för tillfället har jorden i sitt våld, och därför vet Gud också att det kommer ett definitivt slut på den eran. Han vet det eftersom han kommer att se till att få ett slut på Satans preliminära makt när dagen är mogen. Gud känner även till Satans intentioner och vet därför hur en sådan självdyrkan kommer att sluta, med en rad detaljer. Ibland är själva händelsen bestämd att ske inom en viss framtid, och ibland är tidpunkten mer preciserad (om den redan är bestämd).

En profetia kan handla om att Gud känner till olika förhållanden som kommer att leda till en viss händelse, och Gud kan se till att de olika förhållandena finns på plats vid lämpliga tidpunkter för att orsaka händelsen. Ibland kan Gud känna till att en viss händelse kommer att ske i framtiden (Antikrist uppkomst och/eller fall), men inte nödvändigtvis tidpunkten förrän tiden är mogen. Is. 46:11 skulle kunna användas som stöd för att profetior uppfylls för att Gud ser till att de direkt eller indirekt inträffar.

När Gud finner en rättfärdig tjänare så har Gud alla möjligheter att välja ut honom (eller henne) till att frambringa en profetia – så som han gjorde med exempelvis Jona. Inte genom att tvinga honom till det, men genom att påverka honom via en del omständigheter (fisken ….) som skulle kunna få Jona att ta de rätta besluten. Jungfru Marias man Josef fick drömmar orsakade av Gud, som påverkade honom att inte stöta bort sin trolovade ur sitt liv utan att gifta sig med henne. Dessutom uppmanades han i drömmarna att fly till Egypten med sin familj, och på så sätt uppfylldes ännu en profetia. Exempel på självuppfyllande profetior:

Joh. 19:28 Jesus visste att allt redan var fullbordat, och han sade därefter FÖR ATT Skriften skulle uppfyllas: ”Jag törstar.”

Matt. 26:53 Eller menar du att jag inte kan be min Fader att han nu sänder till min tjänst mer än tolv legioner änglar? 54 Men hur skulle då Skrifterna uppfyllas, som säger att detta måste ske?”

open theismExempel på verser som visar på Guds förändrade planer

Här följer några kända verser som skulle kunna användas som stöd för att vi kan påverka situationer med våra böner, och att en del saker och ting ligger öppna i framtiden eftersom vi ännu inte beslutat för om (eller hur) vi kommer att be eller inte.

1 Mos. 6:5 Och Herren såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda. Då ångrade Herren att han hade gjort människorna på jorden, och han var bedrövad i sitt hjärta. 7 Herren sade: ”Människorna som jag har skapat skall jag utrota från jordens yta, ja, både människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. Jag ångrar att jag har gjort dem.” 8 Men Noa hade funnit nåd inför Herrens ögon.

Ovan kanske är det mest kända exempel som används av Öppna teister. Här kan vi läsa att Gud ångrade att han gjort människorna på jorden, och ämnade utrota både dem och alla djur med dem. Noa däremot fann nåd inför Herrens ögon pga sitt rättfärdiga liv, och man kanske kan fundera på vad som hade hänt om inte ens Noa fanns som ett undantag att rädda? Då skulle människans resa på jorden ta slut i och med den globala floden. Det här avsnittet kan onekligen tolkas som det står – att Gud ångrade att han gjort människor och djur pga det fruktansvärda resultatet.

Trots detta måste man även ha 1 Mos. 3:15 i åtanke där vi kan läsa något som ser ut som en profetia som skulle komma att slå inJag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa ditt huvud och du skall hugga honom i hälen.” Den här utvecklingen, som Gud förklarar skall inträffa, kan tolkas vara sann genom Jesus Kristus som kom till världen i kroppslig form utan att det skedde genom mänsklig säd. Men för att komma ända dit krävdes förstås att Eva fick fler barn, och profetian skulle därför kunna inkludera även Set och tvillingen Jakob (Israel). På andra sätt kan budskapet även passa in på Adam och Evas direkta vardag utanför Edens lustgård, där konflikten mellan Guds rike och Satans (ormens) rike skulle bli högst påtaglig.

Den här profetian ser därför inte Öppna teister som en motsättning, och Gud själv kan förstås veta hur Satans plötsliga övertag skulle kunna brytas (även om tidpunkten för detta fortfarande kan ligga öppen). Eftersom Gud är den som skapat Adam och Eva var han förstås medveten om risken att de kanske inte alltid skulle lyda honom, och inte änglar heller, för den delen, och därför skulle han kunnat haft alternativa planer och utvägar i den händelsen att människor/änglar skulle gå sina egna vägar. Däremot tror inte Öppna teister att Gud kände till omfattningen av människornas tilltagande ondska eftersom han ångrat att han skapade människor och djur.

Men är det inte klantigt av Gud att inte känna till hur hans skapelse skulle bli, och är det inte orättvist att förtära allt liv genom floden? Nej, Gud ska inte anklagas för hur människorna agerar med sin fria vilja, och han gjorde något åt den fruktansvärda situation som människornas orsakade – som inte var ett tillstånd som varade i evigheternas evigheter. Att dö en fysisk död betyder inte per automatik att man hamnar i helvetet. Även bebisar dör, och även Jesus Kristus själv dog för oss på korset. Gud skapade Adam och Eva med fri vilja, så självfallet så visste Gud att de kanske skulle komma att gå sin egen väg.

1 Mos. 18:20 Sedan sade Herren: ”Ropet över Sodom och Gomorra är starkt och deras synd är mycket svår. 21 Därför vill jag gå ner och se om de i allt har gjort efter det rop som har nått mig. OM det inte är så, VILL JAG VETA DET. ” 

Här kan vi läsa att Gud vill ta reda på någonting. Om Gud kände till saken innan han gick ned så är detta beskrivet på ett väldigt motsägande sätt, för hade han haft kännedom om saken hade han inte haft något skäl att stiga ner.

1 Mos. 22:9 När de kommit fram till den plats som Gud hade sagt till Abraham, byggde han ett altare där och gjorde i ordning veden. Sedan band han sin son Isak och lade honom på altaret ovanpå veden. 10 Och Abraham räckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son. 11 Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: ”Abraham! Abraham!” Han svarade: ”Här är jag.” 12 Då sade han: ”Lyft inte din hand mot pojken och gör honom ingenting. NU VET JAG att du fruktar Gud, då du inte ens har undanhållit mig din ende son.

Herrens Ängel är inte vilken budbärare som helst utan tolkas som en inkarnation av Gud, vilket skulle kunna röra sig om Jesus Kristus som ju är Gud och var med sin Fader från begynnelsen. (Herrens Ängel är ingen skapad ängel.) Det förklarar också varför Herrens Ängel är den som stoppar Abraham samtidigt som han (Herrens Ängel) talar i både tredje person och jagform (mig) om sig själv som Gud. Han ser alltså att Abraham de facto tänker lyda honom i allt, och t o m går med på att döda sin ende son på Guds befallning. ”NU ser jag …” säger Herrens Ängel, när han noterar att Abraham lyder honom. Detta skulle kunna tolkas som om Gud inte var helt säker på att Abraham tänkte lyda honom. Gud säger inte att han känt till Abrahams fullständiga lydnad sedan tidernas begynnelse, utan han säger ”NU ser jag…”. Egentligen vore Guds tester onödiga om han hela tiden har kunskap om hur människor kommer att svara på dessa tester, och vad de kommer att välja.

Matt. 24:20 Be att ni inte måste fly under vintern eller på sabbaten. 21 Ty då skall det bli en så stor nöd att något liknande inte förekommit sedan världens begynnelse och aldrig mer skall förekomma. 22 Och om inte den tiden förkortades, skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas.

Vad gäller ovan nämnda flykt så finns ingen bestämd tid fastställd ännu. Frågan ligger öppen för framtiden, och Jesus manar sina åhörare att be för att påverka situationen. Uppmaningen att be visar att vi själva kan ändra vår framtid, men eftersom tiden för denna flykt ännu inte kommit så går det heller inte att veta huruvida flykten kommer att ske vintertid eller inte. Det beror på våra framtida val att be eller inte. Att det kommer att ske en flykt är redan klarlagt och något som Gud redan känner till. Omständigheterna är däremot öppna. Om Jesus redan skulle känna till att framtida israeler kommer att be för att flykten ska ske vid en viss tidpunkt, då kanske Jesus skulle ha uttryckt sig säkrare och inte låta frågan vara öppen?

Jes. 38:1 Vid den tiden blev Hiskia dödssjuk. Profeten Jesaja, Amos son, kom till honom och sade: ”Så säger Herren: Se om ditt hus, ty du kommer att dö och skall inte tillfriskna.” 2 Då vände Hiskia sitt ansikte mot väggen och bad till Herren: 3 ”O, Herre, kom dock ihåg att jag har vandrat inför dig i trohet och med hängivet hjärta och gjort det som är gott i dina ögon.” Och Hiskia grät mycket.4 Då kom Herrens ord till Jesaja. Han sade: 5 ”Gå och säg till Hiskia: Så säger Herren, din fader Davids Gud: Jag har hört din bön, jag har sett dina tårar. Se, jag skall lägga femton år till din livstid.

Ord. 10:27 Herrens fruktan förlänger livet, men de ogudaktigas år blir förkortade.

Guds profetia var att Hesekia skulle dö i sin sjukdom och INTE tillfriskna. Så blev inte fallet. Orsaken är att Hiskia bad under omvändelse och tårar, så Gud ändrade sig. Om Gud förlänger och/eller förkortar en människas tid på jorden beroende på böner och sättet att leva, så står detta i jämförelse med en annan tid – för att tiden ska kunna benämnas som avvikande från en slags uttänkt grund. Om Gud känt till redan från början att Hiskia skulle be under tårar med ett givet resultat (att leva ett visst antal år) borde detta då benämnas som en ”förlängning” när hans livsdagar snarare blev ”exakt”, precis som alla andra människors liv?  

2 Mos. 32:7 Då sade Herren till Mose: ”Gå dit ner, ty ditt folk som du har fört upp ur Egyptens land drar fördärv över sig. 8 De har redan vikit av från den väg som jag befallde dem att gå. De har gjort sig en gjuten kalv som de har tillbett och offrat åt och sagt: Detta är din gud, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land.” 9 Herren sade ytterligare till Mose: ”Jag har sett detta folk, och se, det är ett hårdnackat folk. 10 Låt mig nu vara, så att min vrede kan brinna mot dem och förtära dem. Dig skall jag göra till ett stort folk.11 Men Mose bönföll inför Herren, sin Gud, och sade: ” Herre, varför skulle din vrede brinna mot ditt folk, som du har fört ut ur Egyptens land med stor kraft och stark hand? 12 Varför skulle egyptierna få säga: Till deras olycka har han fört ut dem för att döda dem bland bergen och utrota dem från jordens yta? Vänd dig från din glödande vrede och ångra det onda du har i sinnet mot ditt folk13 Kom ihåg Abraham, Isak och Israel, dina tjänare, som du med ed vid dig själv har lovat: Jag skall göra era efterkommande lika talrika som stjärnorna på himlen, och hela det land som jag har talat om skall jag ge åt era efterkommande. De skall få det till arvedel för evigt.” 14 Då ångrade Herren det onda som han hade hotat att göra mot sitt folk.

Här ovan är en av många exempel på hur människor agerar tvärt emot Guds vilja, och att Guds vilja definitivt inte alltid sker (vilket inte innebär att Gud skulle förlora kontrollen på sin skapelse). Det är även ett exempel på att Gud faktiskt ångrar sig. I det här fallet så hade han en viss plan att sätta i verket, men pga Moses förhållningssätt och böner så tog Gud till sig budskapet och ångrade sin ursprungliga plan. Det verkar som helomvändningen kommer i ”reell tid” – i nuet. Om Gud från början visste att Moses skulle komma med ett bra förslag som Gud skulle komma att godkänna, då kanske Gud inte skulle ha gått ut så hårt och bestämt med att han skulle förtära israeliterna? Han visste väl redan från början att han egentligen inte alls skulle hamna i det spåret pga Moses böner? Gud ändrade alltså på den framtid som han först planerade – i nutid. Även Jer. 18:7-10 visar hur Gud ångrar sig beroende på människornas eventuella böner och omvändelse. Även här låter utfallet ovisst även från Guds sida, eftersom framtiden (med eventuella böner och omvändelse) ännu inte kommit.

4 Mos.14: 30 Ingen av er skall komma in i det land som jag med upplyft hand lovade er att få bo i, ingen utom Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son. 

Hesekiel 20:6:6 På den dagen lovade jag dem med upplyft hand att föra dem ut ur Egyptens land, till det land som jag hade utsett åt dem —13 Men Israels hus var upproriskt mot mig i öknen. De följde inte mina stadgar utan föraktade mina föreskrifter, trots att den människa som handlar efter dem skall leva genom dem. De vanhelgade svårt mina sabbater. Då tänkte jag utgjuta min förbittring över dem i öknen för att förgöra dem. 14 Men det jag gjorde skedde för mitt namns skull, för att det inte skulle bli vanärat inför de folk som sett mig föra ut dem. 15 Jag lyfte också min hand inför dem i öknen och svor att jag inte skulle låta dem komma in i det land som jag hade givit dem, ett land som flödar av mjölk och honung, det härligaste av alla länder. 16 Jag gjorde detta därför att de föraktade mina föreskrifter och inte följde mina stadgar utan vanhelgade mina sabbater, ty i sina hjärtan följde de sina avgudar. 17 Men jag visade dem medlidande så att jag inte fördärvade dem eller gjorde slut på dem i öknen.

Bryter Gud sina löften? OM Gud hade vetat att hans folk skulle vara olydiga och bryta kontraktet med honom, varför gav han då ett sådant starkt löfte om Kanans land, till och med med en upplyft hand?

1 Sam. 9:15 Dagen innan Saul kom, hade Herren uppenbarat för Samuel och sagt: 16 ”I morgon vid den här tiden skall jag sända till dig en man från Benjamins land, och honom skall du smörja till furste för mitt folk Israel. Han skall rädda mitt folk från filisteernas hand. Ty jag har sett till mitt folk, eftersom deras rop har kommit till mig.”17 När Samuel fick se Saul, sade Herren till honom: ”Se, där är den man som jag talade till dig om: Han skall styra mitt folk.”

1 Sam. 10:1 Samuel tog sin oljeflaska och göt olja på Sauls huvud, kysste honom och sade: ”Se, Herren har smort dig till furste över sin arvedel. —  Herrens Ande skall komma över dig, och du skall profetera med dem och bli förvandlad till en annan människa. 7 När du ser att dessa tecken inträffar, gör då vad du finner lämpligt att göra, ty Gud är med dig. 

1 Sam. 13:13 Samuel sade: ”Du har handlat dåraktigt. Du har inte hållit det bud Herren, din Gud, har gett dig. Om du hade gjort det, skulle Herren ha befäst ditt kungadöme över Israel för all framtid14 Men nu skall ditt kungadöme inte bestå. Herren har sökt sig en man efter sitt hjärta, och honom har han utsett till furste över sitt folk. Men du har inte hållit vad Herren befallt dig.” 

1 Sam. 15:10 Då kom Herrens ord till Samuel: 11 ”Jag ångrar att jag har gjort Saul till kung, ty han har vänt sig från mig och inte utfört mina befallningar.” Det bedrövade Samuel och han ropade till Herren hela den natten.—24 Saul sade till Samuel: ”Jag har syndat genom att inte lyda Herrens befallning och dina ord. Jag fruktade för folket och lyssnade till dem. 25 Men förlåt mig nu min synd och vänd tillbaka med mig, så att jag får tillbe Herren.” 26 Samuel sade till Saul: ”Jag vill inte vända tillbaka med dig, för du har förkastat Herrens ord, och Herren har också förkastat dig, så att du inte längre kan vara kung över Israel.”27 När Samuel vände sig om för att gå, tog han tag i hörnet på Sauls mantel, och den slets sönder. 28 Samuel sade till honom: ” Herren har i dag ryckt Israels kungarike från dig och gett det åt en annan, som är bättre än du. 29 Och den Härlige i Israel ljuger inte och ångrar sig inte. Ty han är inte en människa, så att han skulle kunna ångra sig.— 35 Samuel ville inte mer se Saul, så länge han levde, ty Samuel sörjde över Saul. Och Herren ångrade att han hade gjort Saul till kung över Israel.

Trots de höga tankarna om Saul så slutade det med att Saul avvek från Guds bud och gick sin egen väg. Något som Gud inte alls tänkt sig eller ens förväntat sig. Gud hade tänkt att etablera ett evigt kungarike genom Saul, men ångrade att han överhuvudtaget gjort Saul till kung över Israel. Gud ersatte Saul med David och förändrade därmed den uttänkta framtiden. Om Saul i stället hade valt att lyda Gud som Gud förväntat sig, ja då hade framtiden sett helt annorlunda ut. Det är ingen motsägelse när vi kan läsa att Gud inte ångrar sig, samtidigt som vi också kan läsa det motsatta. Sammanhanget där vi kan läsa att Gud inte ångrar sig handlar om generella beslut som är oåterkalleliga. Om däremot Gud skulle planera all framtid själv och aldrig låta sig påverkas av andra – ångra sig – så skulle det heller inte finnas något vits för människor att be.

jona i fisk
En del havsdjur är utdöda

 

Jona 3:4 Och Jona gick en dagsresa in i staden och predikade och sade: ”Om fyrtio dagar skall Nineve bli ödelagt.”5 Och folket i Nineve trodde Gud och lyste ut en fasta och klädde sig i säcktyg, från den störste till den minste av dem.— 10 När Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde det inte.

Om Gud känner till även våra framtida val, varför säger texten tvärtsäkert ”Om fyrtio dagar skall Nineve bli ödelagt”? Så skedde aldrig. Invånarna omvände sig både i tanke och gärning, vilket resulterade i att Gud ändrade sina tidigare tvärsäkra planer. Om Gud hade känt till att Nineves invånare skulle omvända sig så kanske profetian borde ha utformats lite öppnare, och inte som något som tvärsäkert skulle inträffa. Förkännedom om framtida möjligheter ger Gud frihet att ändra uppfattning och planer. Gud verkar kunna ändra planer i direkt ”nutid”.  

2 Mos. 4:8 Och Herren sade: ”Om de inte tror dig eller ger akt på det första tecknet, så måste de tro på det andra tecknet. 9 Men om de inte ens tror på dessa två tecken eller lyssnar till dina ord, tag då av Nilens vatten och häll ut det på torra marken. Vattnet som du tagit ur floden skall då förvandlas till blod på torra marken.”

Här låter det som Gud inte vet hur Moses ord skulle få Farao och hans folk att reagera. Kommer de tro Moses på det första tecknet, eller på det andra? Eller kommer de inte tro ens på något av dem? Frågan verkar ligga öppen tills den tidpunkt Farao gör sitt beslut. Gud känner förstås till Faraos hjärta helt och fullt, men det måste inte betyda att Gud vid alla tillfällen vet med absolut säkerhet hur han kommer att reagera.

2 Mos. 13:17 När farao hade släppt folket förde Gud dem inte genom filisteernas land, fast det var den närmaste vägen. Ty Gud tänkte att folket kunde ångra sig och vända tillbaka till Egypten, när de fick se krig hota18 Därför lät han folket ta en omväg genom öknen åt Röda havet till. Israels barn drog upp ur Egypten beväpnade. 

Här kan man återigen se exempel Guds allvetande eftersom han helt igenom ser folkets hjärtan och tankeverksamhet, samt hur de förmodligen reagerar vid hot av krig (och andra situationer), men inte i sådan utsträckning att han helt säkert vet vilka val de tar. Texten säger inte att Gud med säkerhet vet att folket skulle komma att vända tillbaka, men snarare att de fanns en risk att de kanske skulle göra det. För att försäkra sig om att de inte skulle göra ett sådant val så fick de ta en omväg i öknen.

1 Sam. 2:29 Varför föraktar ni då mina slaktoffer och mina matoffer som jag har befallt i min boning? Hur kan du ära dina söner mer än mig, så att ni göder er själva med det bästa av varje offergåva från mitt folk Israel? 30 Därför säger Herren, Israels Gud: Visserligen har jag sagt att ditt och din faders hus skulle få vandra inför mig för all framtid, men nu säger Herren: Det skall inte ske! Jag skall ära dem som ärar mig, men de som föraktar mig skall komma på skam. 

Gud hade en uttänkt plan som han sagt ska ske, men ändrar sisg beroende på människors agerande. Om Gud känt till sedan tidernas början att han skulle ändra sig så kanske han inte skulle ha uttryckt sin ursprungliga plan så bestämt?

Jer. 18:7 Ena gången talar jag om ett hednafolk och ett rike att jag vill rycka upp, bryta ner och förgöra det. 8 Men om det hednafolk som jag har talat om vänder om från sin ondska, ångrar jag det onda som jag hade tänkt göra mot det9 En annan gång talar jag om ett hednafolk och ett rike, att jag vill bygga upp och plantera det. 10 Men om man då gör det som är ont i mina ögon så att man inte hör min röst, då ångrar jag det goda som jag hade sagt att jag ville göra dem.11 Säg därför nu till Juda män och till Jerusalems invånare: Så säger Herren: Se, jag bereder en olycka åt er, och jag tänker ut en plan mot er. Vänd därför om, var och en från sin onda väg, och ändra ert liv och era gärningar. 12 Men de kommer att svara: Det är lönlöst. Vi vill följa våra egna tankar och göra var och en efter sitt onda och hårda hjärta.”

Här ovan är det verkligen tydligt att Gud ibland agerar beroende på hur människor agerar, och i det här fallet kan vi även se att Gud visserligen ber Jerusalems invånare att omvända sig, men även förklarar hur de kommer att agera inför det kravet. Inte nödvändigtvis för att han kan se in i framtiden och se deras val, men åtminstone för att han känner till deras onda och hårda hjärtan.

5 Mos. 8:2 2 Kom ihåg hur Herren, din Gud, i fyrtio år ledde dig hela vägen i öknen för att ödmjuka dig och pröva dig och så LÄRA KÄNNA vad som var i ditt hjärta, OM du skulle hålla hans bud eller inte.

Dom. 3:1 Dessa var de folk som Herren lät bli kvar för att med dem sätta alla de israeliter på prov som inte hade varit med om alla krigen i Kanaan, — Med dessa ville Herren sätta Israel på prov för att FÅ VETA om de ville följa de bud som han hade givit deras fäder genom Mose.

2 Krön. 32:31 Och när sändebuden kom från Babels furstar, de som var utsända till honom för att höra sig för om det under som hade skett i landet, lämnade Gud honom för att pröva honom och FÅ VETA allt som var i hans hjärta.

Kommentarer överflödiga.

Summerat om hur Gud ser framtiden enligt Öppen teismpraying 7 

Det finns verser som visar att Gud inte är säker på vad människor ska välja, och varnar och uppmuntrar dem därför att göra det bästa valet för att det ska gå dem väl i stället för illa (5 Mos. 30:19.) Det finns verser som visar att Gud är överraskad över något som inte gått som han förväntat (Jes. 5:4), där Gud ångrar något som han gjort pga människors beteenden (1 Mos. 6:6), samt där han ändrar sina planer (2 Kung. 20:1-6).

  • Vi kan se att Gud ibland har ångrat sig gällande sina egna beslut, och är villig att ändra fler om människor omvänder sig och ber (Dom. 2:18, 2 Sam. 24:16-18, Jer. 15:6, 18:8-10, 26:3; 13-19, 42:10, Hes. 24:14, Hos. 11:8, Joel 1:13-14, Amos 7:3-6, Sak. 8:14-15, Joel 2:12-14, 4 Mos. 11:1-2; 14:12-20; 16:20-35, 5 Mos. 9:13-25, 1 Kung. 21:27-29, 2 Kung. 20:6, 2 Krön. 12:5-8, Jes. 38:5)
  • Gud testar ofta människor för att se vilka beslut de tänker göra, och anpassar sina beslut efter dessa (1 Mos. 22:12, 2 Mos. 16:4, 5 Mos. 8:2; 13:1-3, 2 Krön. 32:31, Dom.  2:20-22, 2 Krön. 16:9)
  • Gud talar om framtida händelser som kanske kommer att ske, ofta beroende på hur människor agerar (1 Mos. 19:17-22; 2 Mos. 3:18-19; 4:9; 13:17; 32:10-14; 33:2-3; 34:24, 4 Mos. 11:1-2, 5 Mos. 13:1-3, Hes. 12:3. Jer. 36:3-7, Deut. 9:13-14, 9:18-20, 9:25, 2 Sam. 24:17-25; 1 Kung. 21:27-29; 2 Kung. 20:6, 2 Krön. 12:5-8, Jer. 26:19, Jes. 38:5)
  • Gud har förväntat sig vissa resultat som tyvärr inte realiserats, vilket leder till att han frustreras och bedrövas (Jes. 5:1-7; Jer. 3:6-7; 3:19-21, Hes. 22:29-31, Jes. 63:10, Ef. 4:30; Hebr. 3:7-15, 4:7, Apg: 7:51, Ps. 81:12-17)

Jesse Morell är en känd open theist och förklarar hur han tror:

Läs även artikeln om fri vilja.

Annonser

Prästen Aleksander Radler, DDR, ångrar sig när han blivit avslöjad?

Alexander Radler var inte bara en syndare och förrädare i förfluten tid när han aktivt tjallade på oskyldiga ungomar som ville fly DDR. Nej, VARJE DAG – sedan gått sedan dess – då han vägrat att erkänna sin stora synd så har han också exakt samma synd som färskvara för just den dagen. Radler förnekade sin skuld så sent som fram till 2012 då han slutligen (när det inte fanns någon återvänd) erkände vad han gjort.

Se Dagens artikel här och här.

Ords. 28:13 Den som döljer sina överträdelser går det ej väl, den som bekänner och överger dem får barmhärtighet.

Om man verkligen ångrar sin synd säger Bibeln att man ska omvända sig inför Gud. Skälet för det är att synderna då utplånas tack vare Jesu blod och man blir renad. Att omvända sig betyder inte bara att man säger ”förlåt” utan att riktigt mena det och sedan gör om samma synder efter några dagar. Omvändelse betyder att hissa vit flagg och ha en sann målsättning att helt lämna den gamla människan bakom sig.

Om Aleksander verkligen vill visa att han menar sin omvändele och förlåtelse så räcker det inte med att bekvämt skriva ett brev som publiceras, och sedan fortsätta att gömma sig utan att kontakta någon enda av de personer som han vet att han syndat mot GROVT. Han visar inte att han menar sin förlåtelse och tyvärr kan de som förfördelats precis lika gärna tro att han skrivit brevet för att han inte har något annat val eftersom han blev påkommen med synd. Varför inte försöka visa att det INTE förhåller sig så och aktivt söka upp de drabbade? Vi hör hela tiden visan att ”jo vi ska alla förlåta oavsett vad någon gjort mot oss”, och visst stämmer det att vi ska ha en förlåtande attityd, MEN varför kan inte den som felat göra det lita lättare för de som råkat ut för hans grymhet? Den som råkat ut för att en medmänniska och vän syndat emot henne/honom och som lett till att hon/han tillbringat ett helt liv i förundran, besvikelse, lidande, kval, ångest, förtvivlan, etc, har väl ett behov av att få tala ut om med den som orsakat en sådan plåga? Nu är ju fortfarande Aleksander Radler vid liv och helt frisk med talförmågan kvar, så vad stoppar honom från att ta kontakt med de som han syndat emot och personligen be om ursäkt? Visst, de står fortfarande där beredda med en förlåtande attityd, men i stället för att lättvindigt be dem att ”förlåt, glöm och gå vidare” så borde man i stället uppmuntra även Aleksander Radler att få det rätt ställt mellan honom och Gud (och de han gjort illa genom att visa att han menar sin förlåtelse. Detta skulle avsevärt hjälpa de han gjort illa att  kunna lägga detta bakom sig. Skulle han vilja hjälpa till med detta eller är det för obekvämt för honom? Kanske t o m pinsamt att behöva ha direktkontakt? Om Aleksander haft ett fullständigt rent hjärta hade han väl bokat flygbiljetter bums och rakryggat våga stå öga mot öga med de som råkat ut för hans grymhet?

1 John 1:9 OM vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

Apg 2:37 När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: “Bröder, vad skall vi göra?” 38 Petrus svarade dem: “Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, SÅ ATT ERA SYNDER BLIR FÖRLÅTNA. DÅ skall ni få den helige Ande som gåva.

Notera att det står OM. Vad händer då om man INTE bekänner sina synder och omvänder sig, utan snarare döljer synden som man är mycket medveten om att man gjort sig skyldig till? Då är man separerad från Gud och inte frälst. Radler börjar bekänna sin synd först när det står utom allt tvivel att han är skyldig. Den första tiden förnekade han all inblandning i det spioneri som han står anklagad för, men sen måste han ha insett att det inte längre gick att förneka det som är uppenbart, och nu kommer alltså omvändelsen.

”Jag blev indragen i oetisk informationsgivning av den då kanske viktigaste teologen i DDR Hans-Georg Fritzsche”. Bra försök att skylla på en viktig teolog. Jag tror Radler mycket väl förstod att det han höll på med  av nödvändighet måste döljas från världens ögon, och borde detta smusslande och  mörkande inte betyda att handlingarna faktiskt inte tålde ljus – inte ens Guds ljus –  och att de var smutsiga även i hans ögon? Jag tror Radler hade ett samvete, men kanske lockelsen att få vara en viktig spion och en man av betydelse lockade ännu mer. Jag är säker på att han fick mycket beröm för att han inte var en passiv angivare, utan att han tog steget längre och försökte vinna människors hjärtan för att de skulle öppna sig inför honom.

”För den som begår misstaget att på ett eller annat sätt en gång ställa upp blir det promlematiskt att dra sig ur”, säger han. Är det en ursäkt som Gud skulle acceptera? Även om fängelse skulle vara risken för en som inte längre vill medverka så är väl det bättre en att förlora sin SJÄL? Dessutom verkar Radler ha gjort bra mycket mer än vad Stasi egentligen bett om. Var kommer den kreativiteten ifrån?

”Jag borde ha lyssnat till min inre moraliska kompass och brutit med den destruktiva krafterna”. Ja det kan man lätt säga! Men ändå pågick detta i år efter år – 25 år för att vara exakt! Vad hjälper det att tycka ”jag borde sluta” när man tvärt om anstränger sig för att göra ÄN MER skada och långt mer än det som förväntas av cheferna? Tänkte han ”jag borde sluta” i så många år? Även om Radler upphörde med sina synder de senaste åren (vet ej om så är fallet) så är likväl varje dag utan ett erkännande en synd i sig. En lärare i Guds ord får en strängare dom.

Jak. 3:1Mina bröder, inte många bör bli lärare. Ni vet ju att vi skall få en strängare dom.

”Jag har lärt mig mycket teologi av honom, han var verkligne en teologisk gigant”. Jaså? Är det att vara en teologisk gigant att lära ut att en människa kan ha sin synd och sin frälsning samtidigt? Eller lärde Hans-Georg ut att synd leder till döden samtidigt som han vägrade att lyssna på sitt eget budskap? De sämsta teologerna är de som inte varnar för synd.

”Å ena sidan mitt arbete för Gud, och de mörka minnena som ju är oförenliga med det kristna budskapet å andra sidan”. Tydligen inte värre än att fortsätta på den vägen i 25 år.

”De fel som jag offentligen förnekade har jag inte begått, utan det är andra som smärtar”. Det ändrar inte på det faktum att han hade chansen att åtminstone medge att han levt som en simpel angivare.

Jag tycker bara detta låter i samma stil som en idrottsman som ertappats med förbjudna substanser under en stor idrottstävling. När det inte längre finns någon återvändo så kommer förstås krokodiltårarna och ”det jag gjort var helt fel och jag ångrar mig”. Men hade de INTE ertappats hade de med allra största säkerhet solat sig i glansen av sin vinst och inte sagt ett pip till någon.

Klokt att avsäga sig prästämbetet. Varje dag som han haft på sig prästkläderna har han ljugit inför Gud och varit en hycklare.

Absolut ska man förlåta en person som ber om förlåtelse, och ofta kan inte VI döma om personen ifråga verkligen har en sann omvändelse så därför måste vi ta det säkra före det osäkra. Man kan förlåta trots att man ändå är skeptisk inombords (man ska inte ljuga mot sig själv och intala sig själv att man inte är skeptisk om detta inte är sant) och vi bör låta den slutgiltiga domen vara mellan Gud och Radler.

Om Radler vill visa att han verkligen menar vad han säger skulle han kunna tillbringa sin pension med att försöka söka upp de han syndat emot (skvallrat om) och be om förlåtelse. Ett allmänt förlåt i en tidning Dagen  – här och här och här – är inte samma sak. Några har verkligen farit enormt illa under stora delar av sina liv pga hans vidrigheter, så det kan väl vara värt några månaders möda att söka upp offren eftersom han spenderat 25 år att sätta dit dem? Radler kanske ska vara tacksam att han blev påkommen så att han hade chansen att omvända sig.

Lukas 13:Nej, säger jag er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under som de.

”Kan eller måste man ställa högre krav på en präst än på en så kallat vanlig människa. Svaret tycks vara självmotsägande: Självklart ska man ställa högre krav på en präst, men samtidigt vet vi alla att han eller hon aldrig kommer att kunna uppfylla dem.” Och varför det? Är detta något som den ”viktiga” teologen Hans-Georg har lärt honom? Jak. 3:1 säger tydligt att det förväntas mer av en som agerar som en lärare, och att undvika att synda förväntas inte bara av en präst utan av ALLA kristna. Det är framför allt inte svårt att undvika att spionera och syssla med angiveri, och det är inte svårt att göra ett öppet erkännande och omvända sig. Däremot kanske det inte känns särskilt bekvämt, och det är lättare att hitta ursäkter. (Det vanliga är att säga ”ingen kan sluta synda”, eller liknande.)

”Den här processen har tvingat mig att gå till botten med mitt liv, erkänna de fel jag gjort för min omgivning och slutligen be om förlåtelse.” Det är väl förmodligen så det är, men man kan undra om Radler verkligen tänkte ta med sig sina hemligheter till graven om han nu inte skulle ha blivit påkommen med sin synd? Hur skulle det då gå på domedagen när han måste stå framför Gud? Förhoppningsvis kanske denna storm kan påverka honom att inte bara göra en nödvändig politisk korrekt ”omvändelse”, utan även rannsaka sitt hjärta och fundera på varför han hållt tyst i alla dessa år, och få till en sann omvändelse.

”I synd är jag född” säger Kung David, men menar inte att han är född syndig

Se, i synd är jag född, och i synd BLEV JAG TILL i min moders liv. (Ps. 51:7 SFB)

Se, i synd är jag född, och i synd har MIN MOR AVLAT MIG (Ps 51:7 1917)

Behold, I was SHAPEN in iniquity; and in sin did MY MOTHER CONCEIVE ME (Ps. 51:5 KJV)

Om David menar att han BLEV TILL i synd (pga att hans mamma syndade den dagen då han blev till) så kan man poetiskt uttrycka det med att man är avlad eller född i SYND. Man kan poetiskt säga att vi allihop är födda rakt in i en syndfull värld, men just denna vers handlar inte om alla människor i hela världen utan om David och hans mamma

Versen säger att Davids mamma avlat honom i synd och INTE att David blev avlad syndig. Inte på minsta vis står det att David och alla andra människor är födda syndiga, och det kan mycket väl stämma att David blev till genom synd om vi ser till omständigheterna till Davids mamma. David var precis som vi född in i en syndfull värld och man kan också bli född in i ett språk (Apg 2:8) och på samma sätt var inte David syndig från födelsen (eller befruktningen) men var född in i en syndig värld. Psalmer innehåller poetiskt tal så de kan tolkas poetiskt eller bokstavligt beroende på sammanhanget, och i det här fallet så vet vi redan att ben inte kan prata, att Gud inte krossar ben när vi syndat, att ben kan jubla eller att isop kan bokstavligen få oss vitare än snö. Det är inte meningen att vi ska använda oss utav poetiska psalmer eller ordspråk för att starta nya läror med hjälp av dem, och speciellt inte om dessa läror motsägs i resten av Bibeln.

Ps 51:9 Rena mig med isop, så att jag blir ren, två mig, så att jag blir vitare än snö.10 Låt mig få höra fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få JUBLA.

Kan Davids mamma verkligen ha syndat just då David blev till?

David hade två halvsystrar Zeruiah and Abigail (1 Krön. 2:13-16). Pappan till dem var inte Jesse utan Nahash (2 Sam. 17:25). Davids mamma var förmodligen inte Jesses första fru, vilket kan förklara varför Davids halvbröder såg sig själva som bättre än David (1 Sam. 17:28-30). Det kan också förklara varför David inte kallades fram då profeten Samuel var på besök för att hitta en kung. (1 Sam. 16:11).

Det går att spekulera ytterligare om omständigheterna gällande Davids mamma och hur hon fick sina barn, men vi vet åtminstone ovan. Det går t ex att spekulera om otrohet, våld, skilsmässa osv vad gäller omständigheterna kring Nahash och Jesse. David’s mamma borde däremot ha varit gift med Jesse när han föddes eftersom David inte var någon bastard (Deut 23:2). Det kan ha varit så enkelt att Davids mamma inte var gift med Jesse när hon blev gravid.

Kapitlet börjar med:

Ps. 51:För sångmästaren, en psalm av David, när profeten Natan kom till honom, sedan han hade gått in till Bat-Seba.

Sedan fortsätter David med att be om ursäkt för det som han själv gjort sig skyldig till gällande hela historien gällande sin otrohet med Bat-Seba. David säger till Gud att ”det är mot DIG jag har syndat”, men det utesluter förstås inte att han även syndat gentemot Bat-Sebas make, för det var inte inför Bat-Sebas make som han bekände sina synder utan inför Gud.

Ps. 51: 3 Gud, var mig nådig enligt din godhet, utplåna mina överträdelser enligt din stora barmhärtighet. Två mig ren från min missgärning,rena mig från min synd.5 Ty jag känner mina överträdelser och min synd är alltid inför mig.6 Det är mot dig jag har syndat och gjort det som är ont i dina ögon. Du är rättfärdig när du talar, du är ren när du dömer.

David fortsätter att tala om sig själv och även den första minuten i sitt liv som verkar ha startat på syndens väg genom att hans mamma syndade när hon avlade honom. Sedan säger han:

Ps 51:10 Vänd bort ditt ansikte från mina synder, utplåna alla mina missgärningar. 12 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande.13 Förkasta mig inte från ditt ansikte och tag inte din helige Ande ifrån mig.13 Förkasta mig inte från ditt ansikte och tag inte din helige Ande ifrån mig. 

David var i riskzonen för att förlora den helige anden pga överträdelser. Det är inte så att David plötsligt kommer på att han är född i synd och kastar sig ner på sina knän för att be så mycket om ursäkt för en sådan överträdelse inför Gud. Det hade knappast varit Davids fel om han blev född i synd och det skulle snarare indirekt vara Guds fel, vilket innebär att Gud borde ha bett DAVID om ursäkt för att stackars David tvingades blir född i synd – som David aldrig bett om att få bli. En synd handlar om en överträdelse av Guds lag, men på vilket sätt kan vår egen befruktning vara emot Guds lag och göra honom besviken?

Denna psalm har tyvärr ofta använts som stöd för den gnostiska idén att vi är födda i synd (liksom Rom. 5) men arvsynden stöds inte av Bibeln. Ingen av de gamla kyrkofäderna lärde detta de första 300 åren e. Kr. Endast gnostikerna. Läs gärna mer om Arvsynden i denna bloggartikel.

Psalm 22:10 Det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst. 11 På dig är jag kastad ända från modersskötet, redan i moderlivet var du min Gud.

I Ps. 51:7 vill en del tolka som att vi alla är syndare allt sedan BEFRUKTELSEN (avelsen), och i Ps. 58:4 står det att vi är syndare så fort vi FÖDS. Så hur ska vi ha det? Är vi syndare sedan befruktelsen eller så fort vi föds? Och kan verkligen nyfödda bebisar prata och ljuga direkt vid födseln? ELLER, ska vi kanske tolka psalmer som PSALMER?

Ps. 58:4 De ogudaktiga är avfälliga ända från FÖDELSEN, de lögnaktiga far vilse alltifrån moderlivet. (SFB)

Ps. 58:3 The wicked are estranged from the womb: they go astray as soon as they be BORN, speaking lies. (KJV)

Vi kan acceptera vad som står i detta kapitel, men vi behöver inte acceptera det som INTE står. Det står ingenstans att människor är födda i synd. Bebisar är neutrala och har inte kapacitet att synda. Om själva grunddefinitionen av synd är att bryta mot Guds bud, då kan ju inte en befruktelse/födelse vara en orsak till synd.

1 Joh. 3:Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen.

Räcker det med att TRO och bekänna Jesus med vår mun för att bli frälst?

Gud gjorde det inte svårt för oss att bli frälsta.

Joh 6:35 Jesus svarade: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta”.

Joh 6:40 Ty detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.

Joh 11:25 Jesus sade: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör

Vi behöver inte gå igenom några krångliga ritualer eller någon skärseld för att bli renade från vår synd, utan vi kan helt enkelt bekänna vår synd inför Gud och omvända oss för att få syndernas förlåtelse. Detta gäller även om vi gjort oss skyldiga till hemska överträdelser, många överträdelser eller upprepade överträdelser. Men omvändelse betyder inte ett temporärt ursäktande för en daglig synd, utan det betyder att i hjärtat inse sin synd samt hissa vit flagg och vilja lämna synderna bakom sig en gång för alla. Detta måste göras både i tanke och handling. Visst, det kan hända att vi återigen väljer att falla för Satans frestelser, men om vi lever i omvändelse, synd, omvändelse, synd, etc, så visar det att vi inte har i sanning omvänt oss.

1 John 1:9 OM vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

Bibeln lär oss att vi blir frälsta av tro:

Joh 3:16 Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. 

Men det måste vara en sann tro. Det räcker inte med att endast TRO, utan vi måste även bekänna tron med vår mun:

Rom. 9 Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. 10 Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.

Apg 16:29 Då bad fångvaktaren om ljus och rusade in och föll skräckslagen ner inför Paulus och Silas. 30 Sedan förde han ut dem och frågade: ”Ni herrar, vad skall jag göra för att bli frälst?” 31 De svarade: ”Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj.”

Apg 2:21 Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst. (denna vers handlar om den sista tiden)

Men inte ens ett öppet erkännande av vår tro frälser oss om inte resten stämmer:

Titus 1:16 De försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom. De är avskyvärda och olydiga, odugliga till varje god gärning

Matt 15:8-9 Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. Fåfängt dyrkar de mig, ty lärorna de lär ut är människors bud.

Matt. 7:22 Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? 23 Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!

Här nedan säger Markus att den som tror OCH BLIR DÖPT ska bli frälst:

Mark 16:16 Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd.

För vi kan ju inte påstå att en person som tror och blir döpt INTE är frälst. Man skulle också kunna säga att den som tror, blir döpt, ångrar sina synder, lever i ljuset med Jesus, visar god frukt, är en lärljunge och evangaliserar ska bli frälst, och vi skulle kunna lägga till ytterligare några beskrivningar på en kristen person. Det är tänkt att vi SKA låta döpa oss så fort vi omvänt oss och bestämt oss för att vandra med Jesus, men om vi skulle avlida innan eller inte har tillgång till så mycket vatten, så betyder det inte att vi inte är frälsta. Det motsäger inte Mark. 16:16. Räcker det med att tro några minuter, och sedan förbli frälst resten av livet?

Matt 10:22 Och ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.

Upp. 3:11 Jag kommer snart. Håll fast det du har, så att ingen tar din krona.

1 John. 2:24 Låt det ni har hört från början förbli i er. Om det som ni har hört från början förblir i er, kommer ni också att förbli i Sonen och i Fadern. 25 Och detta är vad han själv lovade oss, det eviga livet.

Ovan verser säger att vi måste hålla ut till slutet för att vara säkra på att få det eviga livet. Det räcker inte att tro att det endast finns EN Gud och att Jesus i sanning är Guds son.

Jak. 2:19 Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar.

Lukas 4: 41 Onda andar for även ut ur många, och de ropade: ”Du är Guds Son.” Men han talade strängt till dem och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Messias.

Apg 19: 15 Men den onde anden svarade dem: ”Jesus känner jag till, och vem Paulus är vet jag, men vilka är ni?”

Det räcker inte med att ha en tro utan gärningar för då skulle även demoner vara frälsta. Jakobs poäng i Jak. 2 är att visa att en ensam tro inte räcker för frälsning och att tro utan gärningar är död. Det är alldeles sant att vi inte kan bli frälsta av gärningar allena, men inte heller av tro allena. Vi kan inte förtjäna frälsning av något som vi tror eller gör, men Gud har i sin barmhärtighet gjort frälsningen möjlig för oss genom nåd. Att Jesus gjort det möjligt för oss att bli renade från våra synder betyder inte att Gud efter reningen ser mellan fingrarna på vår synd, eller att även ljumma kristna är välkomna till hans rike.

Vi vet alltså att om vi TROR i hjärtat på Jesus så blir vi frälsta, men vad innebär det att tro på Jesus? Att tro på Jesus betyder att vi ÄLSKAR vi honom, och vad betyder det?

Joh 14:15. Om ni älskar mig, så håll mina bud. 

John 14:21 Den som har mina bud och håller dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig, han skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom, och skall uppenbara mig för honom. 22.Judas, inte Iskariot, sade då till honom: Herre, hur kommer det sig att du vill uppenbara dig för oss och inte för världen? 23. Jesus svarade och sade till honom: Om någon älskar mig, skall han hålla mitt ord. Och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. 24. Men den som inte älskar mig, han håller inte mina ord. Och det ord ni hör är inte mitt, utan Faderns, som har sänt mig.

1 John 5:3. Ty detta är kärleken till Gud, att vi håller hans bud. Och hans bud är INTE tunga. 4. Ty allt det som är fött av Gud besegrar världen och detta är den seger som har besegrat världen, vår tro. 5. Vem är den som besegrar världen, utom den som tror att Jesus är Guds Son?

1 Joh 2:3 Och av det VET vi att vi känner honom: OM vi håller hans bud. 4. Den som säger: Jag känner honom, och inte håller hans bud, han är en lögnare, och sanningen är inte i honom. 5. Men den som håller hans ord, i honom är sannerligen Guds kärlek fullkomnad. Av det vet vi att vi är i honom. 6. Den som säger sig förbli i honom är också skyldig att vandra så som han vandrade.

Matt 7:21. Inte skall var och en komma in i himmelriket, som säger till mig: Herre, Herre,utan den som gör min Faders vilja, som är i himlen.

Upp 22:14. Saliga är de som håller hans bud, för att de skall få rätt till livets träd och få gå in genom portarna i staden.

Lag och Evangelium. Rättfärdig genom gärningar och inte av tro allena (Jak. 2:24)

Jak. 2:24 I sen alltså att det är av GÄRNINGAR som en människa bliver rättfärdig, och ICKE av tro allenast (1917)

Jak. 2:24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom GÄRNINGAR och INTE bara genom tro (SFB)

För att försöka parera denna vers (och egentligen stora delar av Jakobsbrevet) – som säger att vi INTE är rättfärdiga av tro allena – så föreslår en del att vi är rättfärdiga av gärningar inför MÄNNISKOR, medan vi är rättfärdiga av tro (allena) inför GUD. Men passar denna tolkning in vid närmare betraktelse? Så här säger Jakobsbrevet 2 om Abraham:

Jak.2:21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. 23 Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän.24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro25 Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? 26 Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

Här är sammanhanget där Abraham offrade sin son Isak, och det står klart att det är pga det Abraham gjorde INFÖR GUD (inte inför människor) som han kallades för rättfärdig och som gav honom rik välsignelse:

1 Mosebok 22:Tidigt nästa morgon sadlade Abraham sin åsna och tog med sig två av sina tjänare och sin son Isak. Sedan han huggit ved till brännoffer, gav han sig i väg mot den plats som Gud hade sagt åt honom att gå till. När Abraham på tredje dagen lyfte blicken fick han se platsen på avstånd. Han sade då till sina tjänare: ”Stanna här med åsnan. Jag och pojken går dit bort för att tillbe, och sedan kommer vi tillbaka till er.” Abraham tog veden till brännoffret och lade den på sin son Isak, men själv tog han elden och kniven, och de gick båda tillsammans. — 10 Och Abraham räckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son. 11 Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: ”Abraham! Abraham!” Han svarade: ”Här är jag.” 12 Då sade han: ”Lyft inte din hand mot pojken och gör honom ingenting. NU vet jag att du fruktar Gud, då du inte ens har undanhållit mig din ende son.” —15 Herrens ängel ropade ännu en gång till Abraham från himlen: 16 ”Jag svär vid mig själv, säger Herren: EFTERSOM du har gjort detta och inte undanhållit mig din ende son, 17 skall jag rikligen välsigna dig och göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen och som sanden på havets strand, och din avkomma skall inta sina fienders portar. 18 I din avkomma skall alla jordens folk bli välsignade, DÄRFÖR att du lyssnade till min röst.”19 Sedan vände Abraham tillbaka till sina tjänare, och de bröt upp och gick tillsammans till Beer-Sheba. Och Abraham bodde i Beer-Sheba.

Om Jakobrevet 2:24 är tänkt att visa att vi är rättfärdiga av gärningar inför människor så kunde Jakob inte ha valt ett sämre exempel. Abraham var ensam när han offrade sin son, och inte ens hans tjänare var närvarande för att se händelsen (vilket även intygas i den sekulära judiska historieboken ”Den rättrådigas bok” som refereras till i Bibeln). Vi kan läsa att Gud säger ”nu vet jag” när han ser att Abraham lydigt tänker offra sin son. Helt klart är att Abrahams gärningar inte är inför människor utan inför Gud. Speciellt om vi också kan läsa:

Rom 2:13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga.

Det tidigare stycket i Jakobsbrevet 2 säger:

Jak.2:14 Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? 15 Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen 16 och någon av er säger till dem: ”Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? 17 Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.18 Nu säger kanske någon: ”Du har tro.” – Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. 19 Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. 20 Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död?

Jakob jämför tro utan gärningar med demonernas tro. De tror också att Jesus är Guds son vilket de också erkänner högt, men de är inte frälsta eftersom de inte har gärningar att visa med sin tro. Så är det också med oss eftersom tro utan gärningar är död och gärningar utan tro är död. Vi kan inte förtjäna frälsning av något vi gör, men gärningar är ändå ett vllkor för frälsningen och därför nödvändiga. Om vi inte visar god frukt så lovar Jesus till och med att hugga av oss från vinträdet så det är mycket allvarligt. Synd innebär inte bara reducerade gåvor i Guds rike, utan det är våra SJÄLAR som är i fara:

Rom 6:16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? 17 Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. 18 Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. 19 – För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse.20 Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. 21 Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. 23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

1 Pet 2:11 Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen.

Romans 8:6Och köttets sinne är DÖD, medan Andens sinne är liv och frid7Köttets sinne är nämligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke är Guds lag underdånigt, ej heller kan vara det. 8Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud.— 13Ty om i leven efter köttet, så skolen I DÖ; men om I genom ande döden kroppens gärningar, så skolen I leva. (1917)

Mark 9:47 Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre för dig att gå in i Guds rike med ett öga än att med båda ögonen i behåll kastas i Gehenna

1 Peter 4:18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?

De berömda verserna Ef. 2:8 talar inte emot vad jag skrivit ovan. Vi är antingen frälsta genom lagen eller av nåd genom tro (antingen eller), och vi vet att det inte kan vara det förstnämnda eftersom det alternativet kräver 100% lydnad vilket ingen uppnått. Tack och lov har Gud i sin kärlek erbjudit frälsning som en gåva genom tro, men det betyder inte att lydnad av den moraliska lagen (de tio budorden) numera är valfritt även om det är eftersträvansvärt. Det är tänkt att vi ska ha dessa budord i våra hjärtan och de är precis lika viktiga att lyda som tidigare eftersom synd alltid separerar oss från Gud. Det är den ceremoniella lagen som vi är fria ifrån. Att bli renade i Jesu blod betyder inte att Jesus frälser oss även om vi återigen smutsar ner oss i framtiden och det heter inte ”en gång renad alltid renad”. Omvändelse är ett krav för att få vara Guds barn. Se även nedan hur Paulus å ena sidan säger att vi inte är under lagen, och å andra sidan listar synder som får oss att förlora vår frälsning.

Gal.5:16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär17 Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. 18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. 19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.22 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet,23 trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. 24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär.25 Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden.

Paulus och vad han INTE påstår i Galaterbrevet

Tyvärr missförstår en del kristna vad Paulus säger om Lagen i Galaterbrevet och på andra ställen. De försöker få Paulus exempel om det lönlösa i att gå tillbaka till Lagens instruktioner om omskärelse, till att innebära att det numera är valfritt (om än eftersträvansvärt) att lyda även den Moraliska delen av Lagen. Lagen innehåller olika delar, och man brukar dela in den i den Ceremoniella Lagen, som innehåller regler om klädsel, mat och hygien, och den Moraliska Lagen, som även kan kallas Tio Guds Bud och som kan summeras med de dubbla kärleksbuden (att älska Gud och sin nästa som sig själv). Om man missförstår detta och vad Paulus syftar på när han säger ”Lagen” så kan det gå illa. Moses mottog stentavlorna med Tio Guds bud något år innan han mottog resten av buden som handlar om de ceremoniella buden, men Tio Guds bud har inte sitt ursprung i de två stentavlor som Moses mottog. Även innan detta tillfälle på Sinai berg så var det förbjudet att tillbe andra gudar, mörda, stjäla, ljuga, etc. Om Tio Guds bud inte gällde innan Moses tid skulle Kain inte ha syndat när han mördade sin bror. Det är ofta de här verserna som missförstås:

Gal.5:1 Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket. 2 Se, jag Paulus säger er att om ni låter omskära er, kommer Kristus inte att vara till någon hjälp för er. 3 Jag försäkrar er än en gång: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. 4 Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. 5 Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp. 6 Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek. 

Gal. 1:6 Jag är förvånad över att ni så hastigt avfaller från honom som har kallat er genom Kristi nåd och vänder er till ett annat evangelium, 7 fast det inte finns något annat. Däremot är det några som skapar förvirring bland er och vill förvränga Kristi evangelium

 Gal 3:1 Ni dåraktiga galater! Vem har förhäxat er, ni som har fått Jesus Kristus framställd för era ögon som korsfäst? 2 Endast det vill jag veta: tog ni emot Anden genom att hålla lagen eller genom att lyssna i tro? 3 Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, skall ni nu sluta i köttet? 4 Har ni lidit så mycket förgäves, ja, helt förgäves?  

Paulus verkar upprörd. Eftersom Paulus betonar att vi inte kan bli frälsta av gärningar och genom att lyda Lagen, så anser vissa att Paulus menar att vi är FRIA vilket de menar skulle innebära att vi är fria vad gäller alla delar av Lagen och att gärningar bara är fina mål, men ingenting som vi kan förlora frälsning över. Men det är inte alls vad Paulus menar. Det är sant att vi aldrig kan skyla över gamla synder genom att börja lyda Lagen, även om vi från och med nu skulle lyda den till punkt och pricka, eftersom vi ju har brutit den tidigare. En tjuv kan aldrig täcka upp gamla brott genom att plötsligt leva sitt liv utan att stjäla. Han måste sona för sina tidigare brott även om han börjar leva rättfärdigt vid en senare tidpunkt. Såvida ingen renskriver honom för brottet förstås, och det är just det som Jesus gjorde för oss och våra synder (om vi omvänder oss och tror). Men att bli renskriven från sina gamla brott betyder ABSOLUT INTE att man är immun mot straff för framtida brott!

Paulus säger vidare Gal 5: 18”Men om ni LEDS av Anden, så är ni inte under lagen, så det menar alltså en del skulle friskriva oss från hela lagen och att synder inte längre separerar en sant kristen från Gud, men vad säger Paulus i verserna som kommer direkt före och direkt efter?

Gal 5:16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni INTE att göra vad köttet begär. 17 Ty köttet söker det som är EMOT Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill—19. Men köttets gärningar är uppenbara: de är hor, otukt, orenhet, lösaktighet, 20. avguderi, trolldom, ovänskap, kiv, avund, vredesutbrott, stridslystnad, splittringar, partisinne, 21. missunnsamhet, mord, dryckenskap, frosseri och annat sådant, så som jag säger i förväg vad jag redan har sagt: att DE SOM GÖR SÅDANT SKALL INTE ÄRVA GUDS RIKE.

Genast kan vi alltså se att Paulus säger att det finns starka villkor för att en kristen ska komma in i Guds rike och det är LYDNAD. Det handlar om lydnad av Tio Guds Bud/den Moraliska delen av Lagen/de dubbla kärleksbuden eller vad du nu vill kalla dem. För en kristen ska lydnaden finnas i hjärtat tack vare den helige anden:

Hebr. 10:16. Detta är det förbund som jag skall sluta med dem efter dessa dagar, säger Herren: Jag skall ge dem mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinne vill jag skriva dem

Rom 2:13. Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR lagen, de skall bli rättfärdiggjorda.14. Ty då hedningarna, som inte har lagen, AV NATUREN GÖR DET LAGEN INNEHÅLLER, så är dessa, fastän de inte har lagen, sig själva en lag. 15. De visar sålunda, att lagens verk är skrivet i deras hjärtan, och därom bär deras samvete dessutom vittnesbörd, också deras tankar, som inbördes anklagar eller också försvarar dem, 16. på den dagen, när Gud skall döma över människornas hemligheter, genom Jesus Kristus, enligt mitt evangelium.

Vem får evigt liv enligt Paulus? De som har ”tro allena”? Glöm det, för utan gärningar kan vi inte bli frälsta. En del säger ”Ja men, goda gärningar är endast FRUKTEN av vår tro”.Visst, men betyder det då inte att denna frukt är absolut nödvändig eftersom vi inte är frälsta om vi inte kan visa frukt? Tro utan gärningar är död. Så här säger Paulus om vem som får evigt liv:

Rom 2:7. EVIGT LIV åt dem som med tålamod i GODA GÄRNINGAR söker efter härlighet och ära och oförgänglighet,

Hebr.5:9. Och när han fullkomnats blev han,för alla dem som LYDER HONOM, upphovet till evig frälsning

Att Paulus gör skillnad på judarnas Torah (den Ceremoniella Lagen) och den Moraliska Lagen är tydlig:

1 Kor 7:19. Omskärelsen betyder inget och förhuden betyder inget. VAD SOM BETYDER NÅGOT ÄR ATT MAN HÅLLER GUDS BUD.

Rom. 3:30. så visst som det är en Gud, som gör den oomskurne rättfärdig av tron och den omskurne genom tron. 31. Gör vi då lagen om intet med tron? Nej, inte alls! UtanVI UPPRÄTTHÅLLER LAGEN

Paulus förfasar sig inte över att galaterna är så tokiga att de går tillbaka till tossiga gamla bud som säger ”Du ska inte döda”, ”Du ska inte själa” och ”Du ska inte ljuga”. Varför skulle Paulus bli upprörd över det eller ens komma på tanken att kritisera galaterna för något sådant? Självfallet är inte Paulus upprörd för att Tio Guds Bud lyds av galaterna utan för att det finns irrlärare som fått dem att tro att de inte kan vara frälsta såvida de inte omskär sig. Då menar Paulus att Jesus dött för dem till ingen nytta eftersom detta skulle innebära att galaterna går tillbaka till det gamla testamentet och då kan de inte välja och vraka vilka lagar de ska lyda utan alla lagarna måste lydas. Det klarade inte judarna under det tidigare systemet, varför djuroffer var nödvändiga. Sanningen är ju att vi är frälsta av nåd genom TRO och inte pga att vi följer ritualer. Men älskar vi Jesus så säger Bibeln att vi lyder honom, och lydnaden ska komma naturligt från våra hjärtan. Här kan vi läsa att Paulus har bekymmer över irrlärare som sprider läran om nödvändigheten att omskära sig:

Apg 15:1 Några kom ner från Judéen och lärde bröderna: Om ni inte låter omskära er efter Moses stadgar, så kan ni inte bli frälsta.2. Detta ledde till motsättningar, och Paulus och Barnabas kom i en ganska skarp tvist med dem. Därför beslöts det att Paulus och Barnabas och några andra av dem skulle fara upptill apostlarna och till de äldste i i Jerusalem för dessa tvistefrågors skull.

Rom 3:28. Ty vi håller före, att människan blir rättfärdig genom tro, utan lagens gärningar. 29. Eller är Gud endast judarnas Gud? Är han inte även hedningarnas Gud? Jo, också hedningarnas, 30. så visst som det är en Gud, som gör den oomskurne rättfärdig av tron och den omskurne genom tron.

Rom 4:9 Gäller nu denna saligprisning endast de omskurna eller också de oomskurna? Vi säger ju, att tron blev räknad Abraham till rättfärdighet. 10. Hur blev den då honom tillräknad? När han var omskuren, eller när han var oomskuren? Inte såsom omskuren, utan såsom oomskuren.

En del menar till och med att det är en förbannelse, i betydelsen att det är något DÅLIGT att lyda Guds bud, eftersom de läser:

Gal 3:10 Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter.

Men detta betyder endast att en person som menar sig bli frälst genom laggärningar är under en förbannelse just för att han inte lytt hela lagen, och då är personen skyldig och förtjänar ett straff. Hade personen lytt hela Lagen hade det inte varit något problem, men en enda olydnad betyder förbannelse. Vi är antingen frälsta av Lagen eller av tro. Det är antingen eller. Vi är frälsta av TRO, men det betyder som sagt inte att vi är befriade från att vara Gud trogna. Tack vare Jesus Kristus vår Herre och hans blod så har han gjort oss fria från förbannelsen! Vi har nyckeln till hans rike, så låt oss hålla ut till änden.

Judas 30 silvermynt gick till att betala Krukmakaråkern, vilket är Hinnoms Dal

Förrädaren skulle få 30 silverpenningar och de skulle kastas till krukmakaren 

Sakarja syftar inte på Judas och och hans koppling till Krukmakaråkern i sina profetior här nedan, utan på Jesus värde i 30 silverpenningar som kastades tillbaka till Gud (krukmakaren) i templet. Men Matteus hänvisar å andra sidan till Judas. Aceldama som vi kan läsa om i Apg är beläget i Hinnoms Dal och det är där Judas är begravd. Jeremia hänvisar till  samma dal och talar om att oskyldigt blod kommer att förspillas där, och Jesus har onekligen oskyldigt blod. Jeremia fick sedan krossa en lerkruka i dalen vilket är en profetisk handling kopplat till Krukmakaråkern. Judas begravningsplats köptes av översteprästerna för Judas pengar, och den platsen är alltså är beläget i Hinnoms Dal – Krukmakaråkern. Åkern var ju tänkt att vara en begravningsplats för främlingar – och främlingar är sådana som inte har Toran som måttstock utan sådana som avvisat Gud – vilket passar in på Judas som trots att han borde ha varit en nära vän till Jesus egentligen var en främling. Vidare kan vi läsa att Judas hängde sig, och det kan mycket vl vara så att kroppen svällde upp och började ruttna, och när man sedan tog bort snaran så kom kroppen att falla framåt och sprack upp.  Detta passar in på vad Petrus berättade om Judas i Apg. Nedan kan du läsa om profetiorna om de 30 silverpengarna och vad som står att läsa om Krukmakaråkern som också kallas Blodsåkern.

Profetior

Sak 11:11 Och när detta nu på den dagen blev upplöst, förnummo de arma fåren, som aktade på mig, att det var HERRENS ord.12Därefter sade jag till dem: »Om I så finnen för gott, så given mig min lön; varom icke, må det så vara.» Och de vägde upp trettio siklar silver såsom lön åt mig.13Då sade HERREN till mig: »Kasta det åt krukmakaren» — det härliga pris vartill jag hade blivit värderad av dem! Och jag tog de trettio silversiklarna och kastade dem i HERRENS hus åt krukmakaren.

Jeremia 19:1 Så sade HERREN: Gå åstad och köp dig en lerkruka av krukmakaren; och tag med dig några av de äldste i folket och av de äldste bland prästerna,2och gå ut till Hinnoms sons dal, som ligger framför Lerskärvsporten, och predika där de ord som jag skall tala till dig.3Du skall säga: »Hören HERRENS ord, I Juda konungar och I Jerusalems invånare: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, jag skall låta en sådan olycka komma över denna plats, att det skall genljuda i öronen på var och en som får höra det.— 4 Eftersom de hava övergivit mig och icke aktat denna plats, utan där tänt offereld åt andra gudar, som varken de själva eller deras fäder eller Juda konungar hava känt, och eftersom de hava uppfyllt denna plats med oskyldigas blod,— 10Och du skall slå sönder krukan inför de mäns ögon, som hava gått med dig, 11och du skall säga till dem: »Så säger HERREN Sebaot: Jag skall sönderslå detta folk och denna stad, på samma sätt som man slår sönder ett krukmakarkärl, så att det icke kan bliva helt igen; och man skall begrava i Tofet, därför att ingen annan plats finnes att begrava på.

Uppfyllandet av profetiorna

Matt 26:14Därefter gick en av de tolv, den som hette Judas Iskariot, bort till översteprästerna15och sade: »Vad viljen I giva mig för att jag skall överlämna honom åt eder?» Då vägde de upp åt honom trettio silverpenningar.  16Och från den stunden sökte han efter lägligt tillfälle att förråda honom.

Matt 27:3När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste 4och sade: »Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.» Men de svarade: »Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför.»  5Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.6Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar.» 7Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.8Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern. 9Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: »Och jag tog de trettio silverpenningarna — priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat — 10och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig.»

Apg 1:16»Mina bröder, det skriftens ord skulle fullbordas, som den helige Ande genom Davids mun hade profetiskt talat om Judas, vilken blev vägvisare åt de män som grepo Jesus.17Han var ju räknad bland oss och hade också fått detta ämbete på sin lott.18Och med de penningar han hade fått såsom lön för sin ogärning förvärvade han sig en åker. Men han störtade framstupa ned, och hans kropp brast mitt itu, så att alla hans inälvor gåvo sig ut. 19Detta blev bekant för alla Jerusalems invånare, och så blev den åkern på deras tungomål kallad Akeldamak (det betyder Blodsåkern).20Så är ju skrivet i Psalmernas bok: ‘Hans gård blive öde, och ingen må finnas, som bor däri’; och vidare: ‘Hans ämbete tage en annan.’