Arkiv

Säger Bibeln att man får stena och döda olydiga barn / en uppstudsig son?

teenage drunk5 Mos. 21:20-21 är en lag i det Gamla Testamentet

Ok, så lagen ingår i Mose lag och de 613 Mosaiska lagarna gäller inte längre eftersom vi lever under den Nya Testamentet (Jesus har uppfyllt lagen men den moraliska lagen gäller fortsatt), men betyder inte det att en sådan lag ändå en gång i tiden gällde i vår historia med uppmuntran från Gud själv?

Javisst gällde lagen i vårt förflutna för Gamla Testamentets Israel och för alla som valde att ansluta sig till den judiska gemenskapen. Men lagen är inte så galen som en del kritiker vill göra gällande.

5 Mos. 21:18 Om någon har en uppstudsig och trotsig son, som inte lyder sin far eller mor och inte lyssnar på dem trots att de tuktar honom, 19 så skall hans föräldrar ta honom och föra honom till de äldste i staden vid stadens port. 20 Och de skall säga till de äldste i staden: ”Den här, vår son, är uppstudsig och trotsig och vill inte lyda oss utan är en frossare och drinkare.” 21 Då skall alla män i staden stena honom till döds. Du skall skaffa bort det onda ifrån dig. Hela Israel skall höra detta och känna fruktan.

Till att börja med kan vi se att det inte handlar om små barn utan en individ som är gammal nog för att vara en frossare och drinkare. Att vara frossare och drinkare tyder på ett invant mönster och ett beteende som pågått under en längre tid. Det innebär att lagen inte ger föräldrar rätt att dra iväg en son till domare för en eller flera enstaka förseelser. Vidare kan vi se att det också krävs tuktan från föräldrarnas sida innan de får gå vidare i fallet, och även det innebär en process som pågått under en längre tid. Lagen ger alltså inte föräldrar rätt att gå vidare i fallet förrän ett stadium nåtts där sonen måste betraktas som en oåterkallelig frossare och drinkare, och där en längre tids tuktan och varningar inte hjälpt.

Lagen ger ingen tvärsäker bild om exakt när detta stadium uppnåtts, vilket förstås ger föräldrarna utrymme att fortsätta att varna och hoppas på att deras alkoholistson till slut ska omvända sig. På det sättet kräver inte lagen att föräldrarna måste agera ens vid upprepade förseelser (om det inte handlar om ett permanent mönster) och vi kan förmodligen vara överens om att det krävs ganska mycket för att föräldrar slutgiltigt ska ge upp sin kamp om sin son. Eftersom föräldrar vanligtvis älskar sina barn så kan man förmoda att de inte skulle åberopa denna lag i första hand, utan göra allt vad de kan för att förmå sonen att lämna frosseri och ondska bakom sig. Det var allså föräldrarna som avgjorde när de varnat sin son tillräckligt och när de ansåg att de måste ge upp sina försök och i stället anmäla sin onda son till de äldste för stening.

Även om det inte är vanligt så kan det förekomma att en son växer upp och lever på ett destruktivt sätt både för sin egen del och för andra i sin omgivning. Han själv kan komma till skada och andra kan komma till skada pga hans fylleri som ofta är kopplat till aggressivitet och våldsbenägenhet. För Israels del var det otrolig viktigt att folket levde moraliskt rätt eftersom de var Guds utvalda folk och eftersom det var tänkt att de skulle vara goda föredömen för andra folk. Att se genom fingrarna vad gäller ondska och destruktivitet skulle därför leda andra på fall, och dessa lagar gällde under en speciellt tid i vår historia tid då det var en direkt teokratisk ledning. Det var alltså Gud själv som styrde, och ett sådant styre har vi inte idag. Med tanke på konsekvenserna så var det alltså bättre med allvarliga lagar än att tillåta allehanda ondska som skulle kunna orsaka förfall och förlorade själar. Om Israels folk skulle vara precis likadana syndare som alla andra, så skulle ingen heller söka sig till just Israels Gud. Av det skälet var det viktigt att ha tydliga restriktioner.

Vad gäller lagarna givna under Exodus så används de i stort också för att drunkbegränsa och/eller förhindra människors eventuella iver att döma och bestraffa alldeles för hårt! Genom att beskriva i lag vad som krävs innan straff kan bli aktuellt, så förhindras därmed människor från att straffa för hårt, eller att ta lagen i egna händer. Vidare hade israelerna ingen rätt att börja applicera sina lagar på människor som inte ens tillhörde deras folk.

Det är inte ens känt om några föräldrar under Mose lag ens åberopade denna lag, så kanske lagen i sig självt var tillräcklig för att förmå söner att undvika frosseri och för föräldrar att uppfostra sina söner så att de aldrig skulle komma in på den banan.

Gamla Testamentets ej längre aktuella lagar kan inte jämföras med Koranens alltjämt gällande våldsbejakande lagar

Slutligen kan vi se att ovan lag i 5 Mosebok inte kan jämföras med Islams lagar som fortfarande är precis lika aktuella idag som de alltid varit, och som alla muslimer förväntas lyda utan prut IDAG. Koranen uppmuntrar till våld mot alla otrogna och dessa tydliga suror går inte att komma runt. Av den anledningen är det tyvärr befogat att vara avvaktande vad gäller muslimer, för vi vet ju att deras egna religiösa skrift uppmuntrar till våld mot alla icke-muslimer. Lyckligtvis känner inte alla muslimer till lagarna, och även om de skulle göra det kanske majoriteten föredrar att omtolka dem och/eller helt enkelt vägra lyda dem. De kanske väljer att inte tänka på att Muhammed är ämnad att vara deras ideal och ett mönster att försöka efterlikna. Deras sanna inställning känner vi inte alltid till och därför kan det vara klokt att vara försiktiga. Vi kan bara vara tacksamma över att de flesta muslimer inte är trogna sin religiösa skrift.

”Bekämpa dem som inte tror på Allah eller den sista dagen, eller som inte respekterar det som är förbjudet enligt Allah och hans profet, eller som inte accepterar Sanningens religion ibland Bokens folk (judar och kristna), tills de under frivillig underkastelse betalar jizyah och erkänner sig besegrade” (S. 9:29). + ”Döda dem var du än finner dem”.

Muhammad: ”Jag har blivit beordrat av Allah att kämpa mot människorna ända till de vittnar om att ingen har rätt att dyrkas förutom Allah och att Muhammad är Allahs budbärare, genomför bönerna med perfektionism och ger den obligatoriska allmosan. (Sahih Bukhari bok 9 1,24.)

Say: can you expect for us (and fate) other than one of two glorious things (martyrdom or victory)? But we can expect for you either that Allah will send his punishment (for not believing in Allah) from Himself, or by our hands. So wait (expectant); we too will wait with you 9:52

Senare suror ”abrogerar” (ersätter) tidigare suror om fred och fördrag med andras religioner. Kravet att begära pengar för beskydd enligt Jizyah (liknande maffia-beskydd) har varit mycket vanligt förekommande i de flesta muslimska länder. Vilket alltså är helt naturligt eftersom detta är vad Koranen påbjuder.

Tillät Gud sitt folk israel att gifta sig med tillfångatagna flickor? (5 Mos. 21)

CreationNär vi läser i 5 Mosebok 21 så kanske vi uppfattar Gud som grymmare än nödvändigt, men vi måste försöka läsa vad som står och notera vad som faktiskt INTE står och som vi kanske omedvetet läser in i texten. När vi läser om människor som dör, och som t o m dör väldigt unga, så måste vi ha i åtanke att:

  1. GUD har rätt att skapa människor och han har därför rätt att avlägsna människor från jorden.
  2. ALLA ska dö förr eller senare. Om inte FÖRR så definitivt SENARE.
  3. Bebisar och unga barn som dör hamnar inte i helvetet eftersom de inte är medvetna om Guds lag. Om de däremot växer upp och beter sig som sina (onda) föräldrar så kanske de väljer att bli lika onda som dem, och då måste de ansvara för sina egna handlingar och döms därefter.
  4. Det är inte på den här jorden som vi kan förvänta oss långa, lyckliga och totalt rättvisa liv utan i NÄSTA. Fram tills vi kommer till vårt permanenta hem så måste vi acceptera att vi kan drabbas av orättvisor och olyckor, och som sagt, en gång kommer vi till slut att dö eftersom vi inte längre kan nå Livets träd.

Vad gäller de bud som Gud gav sitt folk i Gamla Testamentet så kan vi inte utgå ifrån att dessa bud också gäller oss hedningar idag, eftersom det vanligaste är att dessa endast handlade om israel (och de som valde att ansluta sig till Israel) och oftast under en begränsad tid – t ex till Messias ankomst. Några bud som alltid har gällt i alla tider är tio Guds bud – kanske med undantag av Sabbatsbudet på det sätt som det formades senare.

Vad gäller attacker och utrotning av kananéer och filisteer måste vi komma ihåg detta:

  • Det var ingen människa som beslöt att kananéerna skulle attackeras utan Universums skapare som kan göra helt korrekta bedömningar eftersom han ser helheten.
  • Kananéerna fick varningar om attacken minst 2 år innan den skedde och de VISSTE vad som skulle ske och konfirmerade t o m att det handlar om den sanna Gudens krav. De gavs flera chanser både att fly eller att ansluta sig till israelerna.
  • Kananéerna var inte några oskyldiga smålänningar utan grymmare än Hitler, Stalin, Mao och Pol Pot, och de offrade sina egna barn i elden. Det fanns även liknande besläktade folkslag som inte längre finns kvar på jorden idag eftersom de till slut utrotades. Det sägs att de var väldigt storväxta människor (jättar) och likadant var det innan floden när nephilim levde och orsakade mycket ondska på jorden. Då valde Gud att radera ut allt människoliv eftersom t o m deras tankar var enbart onda. Det går alltså inte att jämföra med de människor som lever idag.
  • Gud kunde se att det skulle bli fler mord av oskyldiga människor om onda folkslag skulle få leva än om de INTE skulle få leva, och han tog då det bättre alternativet att eliminera hela rasen för att undvika så mycket dödande som möjligt. Tyvärr lydde inte israel Guds krav på total utrotning av exempelvis filistéerna, vilket ledde till att de blev fler, vilket i sin tur ledde till mycket fler dödande än om israel lytt Guds krav från första början. Även under Sauls tid hade israel problem med blodtörstande filistéer som fortfarande levde kvar. Återigen, MÄNNISKOR har inte vare sig kunskap eller makt att ta sådana beslut men det har GUD. Så det faktum att israel hade fiender som de krigade mot är ingen främmande tanke, och inte heller att det förekommer fångar i krig. Krig är aldrig trevligt för någon part eftersom det alltid leder till död, umbäranden och saknad av nära och kära.

Buden i 5 Mos. 21 är precis som alla andra bud speciellt till för att skydda de svaga partierna genom att försäkra dem rättigheter.

1) Först ut handlar det om förfarandet när man hittar en ihjälslagen människa utan att veta vem som mördat personen 

Att på egen hand bestämma sig för att ta en annan människas liv är mycket allvarligt i Guds ögon och något som han också ville inpränta hos sitt eget folk. Den döda personen själv kanske redan har fått ett kvitto på att han ska ärva Guds rike (det beror alldeles på hur han levt) men Gud vill inte att hans eget folk ska leka gudar och beröva människor deras liv. Däremot får han förstås själv ta ett sådant beslut eftersom han är SKAPAREN.

De äldste/domarna ombeds att mäta vilken stad som ligger närmast den döde, och det är mycket möjligt att det inte alls krävs något omfattande mätande överhuvudtaget om den döde ligger mycket nära en stad. Prästerna ombeds att tvätta sina händer ovanför en kviga som en äldste krossat nacken på (en snabb död) och de ska sedan intyga ”Våra händer har inte utgjutit detta blod, och våra ögon har inte sett dådet”. Vi kan dra en liknelse till vissa Domstolar som valt att använda Bibeln för att uttala en ”ed” över. Idén är att denna ritual ska få människor att hålla sig till sanningen för att det krävs mycket styrka att ljuga när de håller sina händer på Guds ord. Det finns ingen förlåtelse utan blod så kon ingick i djuroffersystemet under den gamla testamentets tid, och orden från prästerna betydde att de rentvådde sig från skuld och att det som hänt sedan är glömt och försonat. Mer kan de inte göra. Skulle mördaren ifråga finnas i staden (troligt) så skulle han kunna vara åskådare av dessa ritualer som borde få honom att känna av sitt dåliga samvete. Det är okänt om en sådan här händelse någonsin inträffade eller om det var nog med att det fanns en lag om saken för att alla skulle vilja avstå.

5 Mos. 21:1 Om man i det land som Herren, din Gud, ger dig till besittning påträffar en ihjälslagen människa liggande på marken och man inte vet vem som har dödat honom, skall dina äldste och dina domare gå ut och mäta avståndet från den ihjälslagne till de städer som ligger runt omkring. De äldste i den stad som ligger närmast den ihjälslagne skall ta en kviga, som inte har blivit använd i arbete och inte burit ok. De äldste i staden skall föra kvigan ner till en dal med rinnande vatten där man inte plöjt eller sått, och där i dalen skall de krossa nacken på kvigan.Och prästerna, Levi söner, skall träda fram, ty dem har Herren, din Gud, utvalt för att göra tjänst inför honom och välsigna i Herrens namn, och efter deras beslut skall alla tvister och våldsbrott avgörasAlla de äldste i den stad som är närmast den ihjälslagne skall tvätta sina händer över kvigan som man krossat nacken på i dalenoch de skall intyga och säga: ”Våra händer har inte utgjutit detta blod, och våra ögon har inte sett dådet. Försona ditt folk Israel, som du har friköpt, Herre, och låt inte oskyldigt blod komma över ditt folk Israel.” Därmed får de försoning för denna blodskuld. Så avlägsnar du skulden ifrån dig för det oskyldiga blodet, för du skall göra det som är rätt i Herrens ögon.

2) Israeler tilläts gifta sig med kvinnliga fångarIsraeli wife

Israelerna blev ofta varnade av Gud att de INTE skulle gifta sig med vissa onda folkslag, men  i andra fall verkar det som Gud gick med på det när det gäller människor som inte bodde i det förlovade landet (alltså inte kananéer och filistéer) även om det endast stannar vid en teorisk möjlighet. Israelerna var inte tillåtna att attackera några andra utanför Kanaans område, så om de hamnade i krig med andra kan det bara bero på att de själva blev attackerade först inom sina egna gränser.

När vi läser nedan om att det är lovligt för israelerna att gifta sig med en fånge (Gud gav kvinnorna speciella rättigheter) så får vi inte bara ta för givet att kvinnan själv INTE vill gifta sig och att giftermålet alltså skulle ske av tvång. Få moraliska män skulle trivas med att vara gift med en kvinna som han vet motsäger sig giftermålet och därmed tvingas leva med en person som inte gensvarar på hans kärlek. Det kan göra vilket giftermål som helst väldigt surt och det kan inte vara något eftertraktar. Väljer kvinnan att gifta sig så måste hon gå igenom en viss ritual och hon får tid att sörja sina föräldrar. Först efter en månad i fästmannens hus får de sedan bli man och hustru.

Guds tanke är att ett giftermål ska vara mellan en man och en kvinna och vara för hela livet, men pga människornas egen ondska så måste Gud ibland anpassa lagar efter verkligheten för att beskydda den svagare parten. Det kan senare i livet bli så att mannen inte trivs i äktenskapet, och det kan förslagsvis bero på att kvinnan inte vill släppa sin egen (onda) kultur och/eller att hon själv inte trivs med att leva bland israelerna och deras traditioner. Gud ser hur som helst till att kvinnan har större rättigheter än en slav/tjänare om det slutar med att äktenskapet bryts, vilket är ett stort misslyckande. (Det här med slavar kräver ett eget blogginlägg för att visa att det oftast handlar om tjänare och/eller att frivilligt ansluta sig till ett hushåll under en viss herre.) Mannen får INTE sälja henna för pengar eftersom hon aldrig var en slav/tjänare utan en hustru, även om hon började som kringsfånge.

5 Mos. 21:10 När du drar ut i krig mot dina fiender och Herren, din Gud, ger dem i din hand så att du tar fångar, 11 och du bland fångarna får se en vacker kvinna som du fäster dig vid och vill ta till hustru, 12 så skall du föra henne in i ditt hus, och hon skall raka sitt huvud och ansa sina naglar. 13 Hon skall lägga av de kläder hon bar som fånge, och hon skall bo i ditt hem och få sörja sin far och mor en månads tid. Därefter får du gå in till henne och bli hennes man och hon skall bli din hustru. 14 Om du sedan inte finner behag i henne, skall du låta henne gå vart hon vill. Du får inte sälja henne för pengar och inte heller behandla henne som en slavinna, eftersom du har FÖRNEDRAT henne.

5 Mos. 23:15 En slav som flytt till dig från sin herre, skall du inte utlämna till hans herre. 16 Låt honom få stanna hos dig, på den plats han väljer inom någon av dina städer, var han finner för gott. Du skall inte behandla honom illa.

3) Sen kommer  det här med förstfödslorätten

Gud anser som sagt att ett giftermål är till för en man och en kvinna för evigt, men för att se till att de svagare parterna har sina rättigheter så anpassar han lagarna till verkligheten när det går. En hustru har större rättigheter än en slav/tjänare, men det går för den skull inte att gifta sig med hur många kvinnor som helst för att ge ännu fler sådana rättigheter. En fullvärdig hustru har den rättigheten att maken betalar underhåll resten av hennes liv vilken är en enorm trygghet för henne och hennes barn. Att en man föredrar en fru före en annan är svårt att reglera med lag, men om det inträffar (ett av flera skäl varför polygama äktenskap har baksidor), så har Gud igen tänkt på att via lagen ge den svagare parten trygghet, och det är i det här fallet frun som inte är lika älskad samt hennes barn. En förstfödd är förstfödd oavsett vilken fru som föder barnet.

15 Om en man har två hustrur, en som han älskar och en som han hatar, och både den han älskar och den han hatar har fött söner åt honom och om hans förstfödde är son till den han hatar, 16 då får mannen inte, när han utskiftar arvet åt sina söner, ge förstfödslorätten åt den son han älskar, till skada för sonen till den han hatar, eftersom denne är den förstfödde. 17 Han skall i stället som den förstfödde erkänna sonen till den han hatar, och ge honom en dubbel lott av allt vad han äger. Ty denne är förstlingen av hans livskraft, honom tillhör förstfödslorätten.

4) En uppstudsig son ska stenas?teenage drunk

Notera:

  • Det handlar inte om ett litet barn utan en individ som är stor nog för att vara en frossare och drinkare.
  • Lagen säger inte att en son som trotsat sina föräldrar omedelbums måste anmälas till stadens äldste, utan det måste först ha föregåtts av en längre tid av tuktan, och ha nått ett sådant stadium att sonen blivit en frossare och drinkare. Det blir man inte av att ha frossat och druckit vid ett par tillfällen, utan det handlar om att det eskaleterat till en djup vana, trots upprepade varningar och tuktande från föräldrarnas sida.
  • Det är föräldrarna som avgör när de varnat sin son tillräckligt och när de anser att de måste ge upp sina försök för i stället  anmäla sin onda son till de äldste för stening. Det säger sig självt att det ska MYCKET till för att sonens egna föräldrar ska ta ett sådant steg eftersom det innebär fysisk död för deras egen son.
  • Tyvärr kan det förekomma att en son växer upp och lever på ett destruktivt sätt både för sig själv och för sin omgivning, även om det är ovanligt. För Israels del var det mycket viktigt att folket levde moraliskt rätt eftersom de var Guds folk och eftersom det var tänkt att de skulle vara goda föredömen för andra folk.
  • Det är inte ens känt att något sådant fall – där föräldrar anmäler sin son för de äldste – överhuvudtaget förekommit i Israel, så det kan hända att det var tillräckligt med att ha en lag om saken.

18 Om någon har en uppstudsig och trotsig son, som inte lyder sin far eller mor och inte lyssnar på dem trots att de tuktar honom, 19 så skall hans föräldrar ta honom och föra honom till de äldste i staden vid stadens port.20 Och de skall säga till de äldste i staden: ”Den här, vår son, är uppstudsig och trotsig och vill inte lyda oss utan är en frossare och drinkare.” 21 Då skall alla män i staden stena honom till döds. Du skall skaffa bort det onda ifrån dig. Hela Israel skall höra detta och känna fruktan.

5) Olika lagar och föreskrifter

22 Om det på någon vilar en synd som förtjänar döden och man avrättar honom och hänger upp honom på trä, 23 så skall den döda kroppen inte lämnas kvar på träet över natten. Du skall begrava den samma dag, ty en Guds förbannelse är den som har blivit upphängd. Du skall inte orena det land som Herren, din Gud, ger dig till arvedel.