Arkiv

TVÅ olika skapelseberättelser i 1 Mos. 1 och 1 Mos. 2? Inte alls!

six daysEn överblick i 1 Mos. 1 och detaljerat i 1 Mos. 2

Om Gud skapat hela världen så vore det ett stöd för oss människor om han även återgav när och hur det gick till – och för att vi ska kunna tro på det vore det även bra om beskrivningen inte motsade vad vi säkert vet om vår historia. Vidare vore det en trygghet om händelsen kunde beskrivas av en person som levde så nära inpå skapelsen som möjligt i stället för flera hundra eller tusen år senare.

Bibeln ligger därför bra till på alla sätt om man jämför med andra heliga skrifter, även om man självfallet inte kan ”bevisa” något om vårt tidiga ursprung. Vi kan heller bevisa genom upphittade bibelmanuskript att Moseböckerna är de äldsta av alla de skrifter som innehåller händelser från våra tidigaste år (tvärtom så har ännu äldre texter hittats) men vi bör inte göra misstaget att sätta maximumåldrar på det bibelmaterial som vi (hittills) hittat! Det kan nämligen hända att vi i framtiden kommer att hitta manuskript som är lika gamla eller äldre än de hittills äldsta texterna som klarat sig till eftervärlden. Även om det aldrig skulle inträffa så kan vi ändå inte tvärsäkert veta om det finns urgamla skrifter som ännu inte dykt upp till ytan, eller om de omöjligt kan dyka upp eftersom de pga sin ålder förmultnat till oigenkännlighet. M a o kan det vara bra med lite öppenhet i frågan om den äldsta skriften eftersom vi inte säkert kan veta. Vi kan inte begära att de allra äldsta skrifterna lydigt ska låta sig finnas så att vi kan placera dem i rätt kronologisk ordning.

I det första kapitlet i Bibeln (1 Mos. 1) så finner vi en ypperlig beskrivning för hur Gud skapade himmel och jord, samt i vilken exakt ordning det skedde. Det handlar om en övergripande berättelse från början till slut, utan att gå in på händelser som inträffat exempelvis dag 6, för det skulle vara ett sticksspår från den skapelsekedja som författaren verkar vilja åstadkomma. I 1 Mos. 1:2 däremot, när berättelsen om hela skapelsekedjan redan är avklarad, så zoomar författaren in på en del viktiga detaljer som kan vara värdefulla för oss att känna till – och det verkar vara från Adam och Evas perspektiv i Edens lustgård. De händelserna är inte nödvändigtvis i kronologisk ordning (vi känner redan den kronologiska ordningen) utan återgivna beroende på vad författaren vill förmedla gällande Adam och Eva. De träd och växter som beskrivs handlar om de i Adam och Evas närhet i Eden, och i v. 15 läser vi att Adam var tänkt att ”odla och bevara” växter. Rent generellt verkar vegetationen på jorden klara sig själv men vissa växter behöver alltså odlas och bevaras.

1 Mos. 1:1 begynnelsen skapade Gud himmel och jord.2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet.3 Gud sade: ”Varde ljus!” Och det blev ljus. 4 Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. 5 Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den första dagen.—-31 Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.

1 Mos. 1:2 summerar först det som redan beskrivits i föregående kapitel och förklarar att Gud vilade på sjunde dagen när allting var fullbordat (inklusive jordens hela härskara). Sedan fortsätter historien i v. 4 som alltså verkar vara ett slags stopp (medan ett liknande stopp verkar ske i 1 Mos. 5:1 med tanke på den likartade frasen). Efter stoppet vid v. 4 zoomar författaren in på annat som kan vara intressant för oss att känna till och detta är alltså det fortsatta fokuset. Såsom exakt hur de första människorna skapades, hur de fick sina själar, var de levde, vilka förhållningsorder de hade, etc. Bäst vore förstås att läsa kapitlen i originalskrift för att inte missförstå verbformer.

1 Mos. 1:2 Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara. På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort.3 Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.

4 Detta är himlens och jordens fortsatta historia sedan de skapats, då när Herren Gud hade gjort jord och himmel.5 Det växte ännu ingen buske på jorden och ingen ört hade ännu skjutit upp ur marken. TyHerren Gud hade inte låtit det regna på jorden och det fanns ingen människa som kunde bruka den. 6 Men en dimma steg upp från jorden och vattnade hela marken. 7 Och Herren Gud formade människan av stoft från jorden och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande själ.8 Herren Gud planterade en lustgård i Eden, österut, och satte där människan som han hade format.

19 Herren Gud hade format alla markens djur och alla himlens fåglar av jord. Han förde fram dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem. Så som mannen kallade varje levande varelse, så skulle den heta.

Andra kapitlet nämner heller ingenting om det första ljuset, jorden, vattnet, solen, månen, stjärnor och planeter eftersom kapitlet inte handlar om detta utan om Adam och Eva i Eden. Hur stjärnor och planeter skapades har vi redan lärt oss från första kapitlet.

Författaren får givetvis beskriva skapelsen i vilken ordning han vill, och den ordning som han valde (först en övergripande historia för att sedan gå in på en del detaljer) verkar vara det mest logiska, rakaste och som undviker de flesta missförstånden. Att skapelsen tog 6 vanliga dagar vet vi också från 2 Mos. 20.

2 Mos. 20:8 Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. 9 Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. 10 Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. 11 Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.

Inte heller Jesus ansåg att berättelserna var motsägande eftersom han exempelvis kombinerar två verser i kapitlen – 1 Mos. 1:27 (a), och 1 Mos. 2:24 (b).

Matt. 19: 4 Han svarade: ”Har ni inte läst att Skaparen från begynnelsen gjorde dem till man och kvinna [a] 5 och sade: Därför skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött? [b]

Vi kan också jämföra med Paulus motivering gällande den ideala undervisningsordningen (ett ämne jag inte kan täcka här) och det är för att mannen skapades först och kvinnan efteråt. Det var kvinnan som blev bedragen och inte mannen. Liksom Jesus så ansåg alltså Paulus att skapelseberättelserna handlar om vår verkliga historia.

1 Tim. 2:12 Jag tillåter inte att en kvinna undervisar eller gör sig till herre över mannen, utan hon skall leva i stillhet, 13 eftersom Adam skapades först och sedan Eva. 14 Och det var inte Adam som blev bedragen, utan kvinnan blev bedragen och gjorde sig skyldig till överträdelse.

Ovan kan vara bra att tänka på med tanke på den tidigare så populära JEDP-läran som uppfanns av liberala bibeltolkare.

Vad säger Bibeln om att gifta sig mellan raser och med ”främlingar”?

blod 3Vi är alla av ett och samma blod, och vi är alla släkt med Adam och Eva – samt Noa

Bibeln säger att hela mänskligheten härrör sig från förbindelsen mellan Adam och Eva, och därför har vi alla ett och samma blod. Bibeln informerar om att vi alla kommer från EN ENDA MÄNNISKA (Adam), och att en viss kvinna är ”moder” till allt levande (Eva).

1 Mos. 3:20 Mannen gav sin hustru namnet Eva, ty hon blev moder till allt levande.

1 Tim. 2:12 Jag tillåter inte att en kvinna undervisar eller gör sig till herre över mannen, utan hon skall leva i stillhet,13 eftersom Adam skapades först och sedan Eva. 14 Och det var inte Adam som blev bedragen, utan kvinnan blev bedragen och gjorde sig skyldig till överträdelse.

Apg. 17:26 Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo, 27 för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss.

Acts 17:26 And hath made of one blood all nations of men for to dwell on all the face of the earth, and hath determined the times before appointed, and the bounds of their habitation;27 That they should seek the Lord, if haply they might feel after him, and find him, though he be not far from every one of us: (KJV)

Dessutom så finns i vår gemensamma historia den genetiska ”flaskhalsen” som färden i Arken innebar, där åtta människor överlevde och förde sina gener vidare till efterkommande. Vi är därför alla släkt med Noa, och med en av hans söner Sem, Ham eller Jafet.

Jesus generaliserade vad gäller fariséer och skriftlärda

Det behöver inte alltid vara fel att generalisera, men däremot att ”övergeneralisera” och att hävda att det inte finns några som helst undantag till regeln eller mönstret som man menar sig se – om sanningen är den motsatta.

Fariséer är ingen ”ras” men hur som helst så gjorde Jesus en principiell generalisering vad gäller alla fariséer, och han hade inte vackra saker att säga om dem. I Matt. 15 och 23 så kan vi exempelvis se hur Jesus går hårt åt dem när han kallar dem hycklare och vitkalkade gravar pga deras läror och beteenden. För att försöka ”försvara” Jesus för hans generalisering kanske man skulle kunna hävda att kritiken endast gällde de fariséer som besökte just den här middagsbjudningen, men det är osäkert om Jesus verkligen kände var och en av dessa fariséer såpass väl för att kunna göra en sådan bedömning, och då kvarstår det faktum att Jesus faktiskt bedömde alla fariséer som grupp.

Men trots att Jesus kritiserade fariséerna som en grupp så hävdade han inte att det inte fanns ett enda undantag från den princip han berättade om, och inte heller att frälsningsdörren var helt stängd för alla fariséer. Det fanns trots allt fariséer och skriftlärda som lyssnade på Jesus och ville veta mer om hans lära. Nikodemus är ju ett exempel, och även Josef från Arimatea. I Apg 23:9 fanns flera fariséer som försvarade Jesus. Men det var ändå inte fel av Jesus att bedöma fariséerna som grupp eftersom det uppenbarligen fanns fog för det. Det fanns ett visst mönster hos fariséerna som var så vanligt att det fanns fog för att – hör och häpna – dra alla fariséer över en kam. Detta var rent generella egenskaper hos fariséer, och Jesus hävdade som sagt inte att det inte fanns några som helst undantag från fariséernas vanliga mönster.

Paulus generalisering av kretensare

Paulus varningens ord till Titus är speciellt intressanta, för i Titusbrevet verkar Paulus göra en generalisering gällande alla kretensare (som levde under Paulus samtid). Paulus syftar på att ”en av deras egna profeter” uttryckt i en poetisk skrift att  ”Kreter ljuger alltid, är vilddjur, glupska och lata”, och Paulus verkar hålla med om att den beskrivningen även om det inte var han själv som myntade begreppet. Inte heller säger Paulus att det inte finns några som helst undantag under solen. Den profet som här åsyftas som källa till ordalydelsen är förmodligen Epimenides, som föddes på Knossos på Kreta, och citatet kommer från en vers skriven i hexameter från en av hans skrifter om orakel. Det sägs att Epimenides levde ända till han blev 150 år, vilket ju var en ålder i paritet med Moses ålder. På den här tiden kallades man ibland både poet och profet eftersom profeter ofta yttrade ord om framtida händelser i poetisk form, som de ibland också satte på pränt i enlighet med sina andlig upplevelser. Både Plato och Cicero ger erkännande till Epimenides. Även Calliamachus använde sig utav de första orden i citatet (att kretensarna är lögnare) i en hymn till Zeus, så stroften var välkänd.

Titus 1:10 Ty särskilt bland de omskurna finns det många orosstiftare, pratmakare och bedragare. 11 Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.12 En av deras egna, en profet, har sagt: ”Kreter ljuger alltid, är vilddjur, glupska och lata.” 13 Det omdömet är sant. Tillrättavisa dem därför strängt, så att de blir sunda i tron 14 och inte befattar sig med judiska myter och med stadgar från människor som vänder sig bort från sanningen. 15 För de rena är allting rent, men för de orena, för dem som inte tror, är ingenting rent, utan hos dem är både förstånd och samvete orenade. 16 De försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom. De är avskyvärda och olydiga, odugliga till varje god gärning.

Kretensarna hade verkligen rykte om sig av andra greker att vara lögnare, och det hade förmodligen inte bara att göra med deras påstående att de hade Jupiters (Zeus) grav på sin ö. Att ”tala som en kretensare” blev synonymt med att ljuga, och att ”leva som en korintier” blev synonymt med att leva i lyx och omoral. Läs mer här på engelska. Det här med ”vilddjur” var ett uttryck som visade på attackerande egenskaper, till skillnad från andra djur med helt andra egenskaper – såsom får eller åsnor.

Det här är inte första gången som Paulus nämner profan litteratur eftersom han även citerar Menander, och Aratus utöver Epimenides, även om han inte nämner dem vid namn. (Se även Apg 17:28 och 1 Kor. 15:33). Detta betyder förstås inte att Paulus skriver under på allting som dessa författare skrivit, sagt och gjort.

Esaus hustrurbrud 2

Esau (ibland kallas det folk som härrör sig från Esau för Edom) insåg att hans far inte tyckte om kananeiskor, men trots den vetskapen så tog han sig ändå kananeiska hustrur, utöver de hustrur han redan hade.

Jakob lydde sina föräldrar var gäller förbudet att inte gifta sig med kananeiskor, men Esau gifte sig med flera kananeiskor, och utfallet var inte lyckat. Hans första hustrur var besläktade med Kanaan eftersom hetiter är kananéer, och båda fäderna Beeri och Elon var hetiter. Även hivéer är besläktade med Kanaan.

Namnet Kanaan var ju ursprungligen namnet på en son till Noas son Ham, och som fick ta emot en allvarlig förbannelse och dystra framtidsutsikter gällande sig själv och sin avkomma.

1 Mos. 26:34 När Esau var fyrtio år tog han till hustrur Judit, dotter till hetiten Beeri, och Basemat, dotter till  Elon. 35 Men de blev en hjärtesorg för Isak och Rebecka.

1 Mos. 28:1 Då kallade Isak till sig Jakob och välsignade honom och sade till honom: ”Du skall inte ta någon av Kanaans döttrar till hustru.—6 Esau såg att Isak hade välsignat Jakob och sänt honom till Paddan-Aram för att hämta en hustru därifrån. Han hade ju välsignat honom och befallt honom att inte ta någon av Kanaans döttrar till hustru. 7 Och Jakob hade lytt sin far och mor och begett sig till Paddan-Aram. Då förstod Esau att hans fader Isak inte tyckte om kananeiskorna. 9 Därför begav han sig till Ismael och tog Mahalat till hustru utöver de hustrur han redan hade. Hon var dotter till Ismael, Abrahams son, och syster till Nebajot.

1 Mos. 36:Esau hade tagit sig hustrur bland Kanaans döttrar: Ada, hetiten Elons dotter, och Oholibama, dotter till Ana och sondotter till hiveen Sibon, 3 samt Basemat, dotter till Ismael och syster till Nebajot.

Gud varnade israelerna från att gifta sig eller beblanda sig med kananeiskor och liknande folkslag

Jesus visade barmhärtighet gentemot kananeiska kvinnor, som exempelvis Matt. 15:21:28 ger tecken på, men kravet för att få förlåtelse var fortfarande tro och omvändelse.

I Gamla Testamentet kan vi se många varningar från Gud till israelerna om att inte beblanda sig med kananeiskor och absolut inte ta dem till hustrur. Salomo är ett bittert exempel på hur det kan gå när man ändå bryter mot Guds bud i det här avseendet. Det slutade illa för Salomo, vilket Gud visste att det skulle göra. Ljus kan förvandlas till mörker när man med flit placerar sig mitt bland frestande syndare, och är man en gift man vill man ofta försöka vara sin fru till lags. Den kombinationen kan ha blivit Salomos fall.

Att varna för att gifta sig med kananeiskor betyder förstås inte att Gud inte älskar alla sorters folk, eller att det inte finns chans till frälsning även för kananéer, etiter, girgaseer, amoreer, perisseer, hiveer och jebusiter men uppenbarligen så fanns det skäl att varna för att inte låta sig påverkas av vissa folkgrupper. Det är således inte rasistiskt på något sätt eftersom det finns fog för sådana varningar. (Däremot är det rasistiskt om det INTE finns fog för varningar.) Gud går inte in på om avarterna beror på gener, kultur, traditioner eller samtliga av dessa element, men poängen är dock densamma – att israelerna gjorde bäst i att undvika att beblanda sig med kananéer för att inte förlora sin renhet och gå under. Vi får inte tro att vi kan jämföra kananéer och besläktade folkslag som vilka oskyldiga Svenssons som helst, eftersom det handlar om en folkgrupp som hade många sataniska traditioner, inklusive att offra sina barn till guden Baal. Kanske vi lättare kan förstå sammanhanget om vi ser kananéer som värre än både Hitler och Stalin kombinerat. Kananéerna blev utrotade på Guds initiativ, och endast Gud har förstås rättighet att stoppa ett folk från att spridas eftersom han är den enda som kan se helheten och vad som är bäst för människorna på kort och lång sikt. Det var också av den anledningen som han lät en världsvid flod drabba jorden – då alla människornas tankar var helt igenom onda, förutom vad gäller den rättfärdige Noa.

5 Mos. 7:1 När Herren, din Gud, låter dig komma in i det land dit du nu går för att ta det i besittning, och när han driver bort många hednafolk för dig, hetiterna, girgaseerna, amoreerna, kananeerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna, sju folk som är större och mäktigare än du, 2 och när Herren, din Gud, ger dem till dig och du slår dem, då skall du ge dem till spillo. Du skall inte sluta förbund med dem eller visa dem nåd.Du skall inte ingå släktskap med dem. Dina döttrar skall du inte ge åt deras söner och inte ta deras döttrar åt dina söner. Ty de kommer då att leda dina söner bort från mig till att tjäna andra gudar, och Herrens vrede skall då upptändas mot er och han skall snabbt förgöra dig.

Israel blev hemsökt för att de bedrev otukt med kvinnliga moabiter, och de hade t o m börjat tillbe deras gudar. Gud var inte rasistisk när han bad israeliterna genom Mose att angripa ”midjaniterna” som grupp.

4 Mos. 25:1 Medan Israel uppehöll sig i Sittim, började folket bedriva otukt med Moabs döttrar. 2 Dessa inbjöd folket till sina gudars offermåltider, och folket åt och tillbad deras gudar. — —7 När Pinehas, son till Eleasar, son till prästen Aron, såg detta, steg han upp i menigheten och tog ett spjut i handen, 8 följde efter den israelitiske mannen in i tältet och genomborrade dem båda, såväl den israelitiske mannen som kvinnan, henne genom hennes underliv. Då upphörde hemsökelsen bland Israels barn.—.16 Herren talade till Mose. Han sade: 17 ”Angrip midjaniterna och slå dem! 18 Ty de har angripit er genom sitt lömska bedrägeri mot er i saken med Peor och i saken med Kosbi, deras syster, den midjanitiska furstedottern som dödades på den dag då hemsökelsen drabbade er för Peors skull.”

Kanske nedan verser ger mer ljus varför Gud var så bestämd vad gäller beblandning med kananéer och andra besläktade folkslag:

5 Mos. 29:18 Men bland er får det inte finnas någon man eller kvinna, någon släkt eller stam som i sitt hjärta i dag vänder sig bort ifrån Herren, vår Gud, för att gå bort och tjäna dessa hednafolks gudar. Bland er får det inte finnas någon rot som frambringar gift och malört,

3 Mos. 19:19 Mina stadgar skall ni hålla: Du skall inte låta två slags djur av din boskap para sig med varandra. I din åker skall du inte så två slags säd. Ett klädesplagg av två olika slags garn skall du inte ta på dig.

Dom. 14:1 Simson gick ner till Timna, och där fick han se en kvinna, en av filisteernas döttrar. 2 När han kom tillbaka sade han till sin far och mor: ”Jag har sett en kvinna i Timna, en av filisteernas döttrar. Hämta henne åt mig till hustru .” 3 Hans far och mor sade till honom: ”Finns det då ingen kvinna bland dina bröders döttrar och i hela mitt folk, eftersom du vill gå bort och ta dig en hustru från de oomskurna filisteerna?” Simson sade till sin far: ”Ge mig henne, för hon är den rätta i mina ögon.”

Gud menade att Selofhads döttrar endast skulle gifta sig inom sin egen stam (Manasse), eftersom ingen arvedel bland israelerna får gå över från en stam till en annan. På så sätt skulle Israel kunna behålla alla sina arvedelar, och det hade inte blivit någon konflikt mellan olika stammar:

4 Mos. 36:6 Detta är vad Herren befaller angående Selofhads döttrar: De må gifta sig med vem de vill, men de skall gifta sig inom en släkt i sin egen fädernestam. 7 Ty ingen arvedel bland Israels barn får gå över från en stam till en annan, utan Israels barn skall behålla var och en sin fädernestams arvedel. 8 Varje kvinna som äger en arvedel bland någon av Israels barns stammar skall gifta sig med någon från en släkt som tillhör hennes egen fädernestam, så att Israels barn får behålla var och en sina fäders arvedel. 9 Ty ingen arvedel får gå över från en stam till en annan, utan Israels barns stammar skall behålla var och en sin arvedel.”10 Selofhads döttrar gjorde så som Herren hade befallt Mose. 11 Selofhads döttrar Mahla, Tirsa, Hogla, Milka och Noa gifte sig med sina farbröders söner. 12 De blev gifta inom Manasses, Josefs sons, släkter, och deras arvedel blev kvar inom deras fädernesläkts stam.

Främlingar fick bo i Israels land, men inga löften gavs om att israelerna skulle stå för omkostnaderna för dem och deras barn och barnbarnkung

Bibelns nationsgränser hade fördelen att synden kunde bromsas upp en hel del och stanna inom gränserna. Israel var förstås ålagda att följa Guds lagar, och om några främlingar valde att ansluta sig till dem och bo i samma land så måste de följa de lagar som gällde i landet. Det var inte tal om något kompromissande, utan om att andra folk måste ta efter de lagar som Israel lydde under, om de nu ville vara en av dem och kunna kallas för ”syster” eller ”broder”. Om någon ville fira Herrens påskhögtid så var kravet omskärelse bland männen, och de skulle då betraktas som lika mycket ”infödda” i landet som israelerna själva. Att ta beslutet att omskära sig tyder ofta på att man gjort ett avgörande beslut och har ett omvänt hjärta.

2 Mos 12:48 Om en främling som bor hos dig vill fira Herrens påskhögtid, skall alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan får han komma och fira den, och han skall då vara som en infödd i landet. Men ingen oomskuren får äta påskalammet. 49 En och samma lag skall gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er.

En ”utlänning” var en person som inte anslutit sig till Israel och dess lagar, genom att exempelvis som man låtit omskära sig.

5 Mos. 14:21 Ni skall inte äta något självdött. Du må ge sådant åt främlingen som bor inom dina portar, han får äta det, eller du kan sälja det till utlänningen. Ty du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud. Du skall inte koka en killing i mjölken från dess mor.

Israelerna fick ta ränta endast av utlänningarna, men inte av de som anslutit sig till Israel och dess lagar och som därför kallades broder och syster.

5 Mos. 25:20 Av en utlänning får du ta ränta, men du skall inte ta ränta av din broder, för att Herren, din Gud, må välsigna dig i allt vad du företar dig i det land dit du nu kommer för att ta det i besittning.

Ännu fler exempel på varningar vad gäller att beblanda sig med kananeerna, hetiterna, periseerna, jebusiterna, ammoniterna, moabiterna, egyptierna och amoreerna

Gud är inte rasistisk när han generaliserar om en hel folkgrupp och exempelvis uttrycker att Samarien bär på en ondska, eller när han säger om Efraim och Samarien ”Ty de handlar svekfullt, tjuvar gör inbrott och rövarskaror plundrar på vägarna—Med sin ondska gläder de kungen och med sina lögner furstarna.— ALLA är de äktenskapsbrytare.—ALLA är de heta som en ugn och de förtär sina domare—Efraim blandar sig med andra folk—Främlingar har förtärt hans kraft”. Återigen hävdar han inte att det inte finns något undantag, men uppenbarligen så kan man urskönja ett klart mönster av ondska, tjuveri, äktenskapsbrytelse och lögner hos just dessa folkgrupper.

Hosea 7:1 När jag vill hela Israel, då avslöjas Efraims missgärning och Samariens ondska. Ty de handlar svekfullt, tjuvar gör inbrott och rövarskaror plundrar på vägarna.2 I sina hjärtan tänker de inte på att jag kommer ihåg all deras ondska. De är nu omgivna av sina egna gärningar, som är inför mitt ansikte.3 Med sin ondska gläder de kungen och med sina lögner furstarna.4 Alla är de äktenskapsbrytare. De liknar en ugn, som bagaren värmt upp. När han har knådat degen upphör han att elda, till dess att degen har jäst.—7 Alla är de heta som en ugn och de förtär sina domare. Alla deras kungar har fallit, ingen bland dem åkallar mig.8 Efraim blandar sig med andra folk. Han är som en kaka som inte har vänts.9 Främlingar har förtärt hans kraft, men han förstår det inte. Trots att han har fått grått hår, märker han det inte.

Gud sade t o m om dessa folkslag ”Ni skall aldrig någonsin bry er om dessa folk eller söka deras välfärd eller lycka”. Detta var en uppmaning till Israel om hur de skulle betrakta människorna i det utlovade landet (vilka blivit varnade vid upprepade tillfällen, och som alla hade chansen att kapitulera och ansluta sig till Israel och den sanna Guden) och deras grannar där främmande och särdeles onda människor höll till. Det betyder inte att israelerna inte skulle visa barmhärtighet för de främlingar som senare i framtiden skulle komma att resa genom landet. Inte heller är det en uppmaning till oss idag att inte visa barmhärtighet för människor i nöd. Dock finns det en biblisk sanning i att det kan finnas folkslag eller människogrupper som generellt sett utövar avguderi och ondska. Se även 1 Kung. 11:1-43 och 2 Mos. 34:16,

Esra 9:1 Då detta var fullgjort kom några av furstarna fram till mig och sade: ”Varken folket i Israel eller prästerna eller leviterna har hållit sig avskoilda från de främmande folken och från de avskyvärda handlingar som utförts av dem, av kananeerna, hetiterna, periseerna, jebusiterna, ammoniterna, moabiterna, egyptierna och amoreerna. 2 Ty de har tagit hustrur åt sig och åt sina söner bland deras döttrar, och så har det heliga släktet blandat sig med de främmande folken. Furstarna och föreståndarna har varit de första att begå sådan otrohet.” 3 När jag hörde detta, rev jag sönder min livrock och min kåpa och ryckte av mig hår och skägg och blev sittande i djup sorg-10 Vad skall vi nu säga, vår Gud, efter allt detta? Vi har ju övergett dina bud, 11 som du gav genom dina tjänare profeterna, när du sade: Det land som ni kommer till för att ta i besittning, är ett orent land genom de främmande folkens orenhet och genom de avskyvärda handlingar som de har uppfyllt det med, från den ena änden till den andra. 12 Därför skall ni inte ge era döttrar åt deras söner och ta deras döttrar till hustrur åt era söner. Ni skall aldrig någonsin bry er om dessa folk eller söka deras välfärd eller lycka. Då skall ni bli starka och få äta av landets goda och lämna det till besittning åt era barn för alltid. 13 Efter allt det som har drabbat oss genom våra onda gärningar och genom den stora skuld vi har dragit på oss har du, vår Gud, ändå skonat oss mer än vi förtjänade och gett oss en räddning som denna14 Skulle vi då på nytt bryta mot dina bud och genom giftermål förena oss med folk som bedriver sådana avskyvärda ting? Skulle du då inte bli så vred på oss att du förgjorde oss, så att ingenting mer fanns kvar och ingen räddning fanns?

Esra 10:Medan Esra låg där gråtande framför Guds hus och bad och bekände, samlades män, kvinnor och barn omkring honom, en mycket stor skara av Israels folk. Också folket grät bittert. 2 Sekanja, Jehiels son, av Ulams barn, sade till Esra: ”Vi har varit otrogna mot vår Gud genom att ta till oss främmande kvinnor från de andra folken här i landet. Men ännu finns det hopp för Israel i den sak det gäller. 3 Låt oss nu sluta ett förbund med vår Gud att skilja oss från alla sådana kvinnor och deras barn. Detta råd kommer från Herren och från de män, som fruktar vår Guds bud. Låt oss följa lagen.

Neh. 10:28 Det övriga folket, prästerna, leviterna, dörrvaktarna, sångarna, tempeltjänarna och alla de som hade avskilt sig från de främmande folken och vänt sig till Guds lag, deras hustrur, söner och döttrar, alla de som hade kommit till kunskap och förstånd,29 dessa slöt sig till de mest ansedda bland sina bröder och svor dyrt och heligt att leva efter Guds lag, den som gavs genom Guds tjänare Mose, och att de skulle hålla fast vid och följa alla Herrens, vår Herres, bud, lagar och stadgar. 30 Vi svor att vi inte skulle ge våra döttrar åt de främmande folken och inte heller ta deras döttrar till hustrur åt våra söner.

2 Mos. 23:3 Ty min ängel skall gå framför dig och föra dig till amoreernas, hetiternas, perisseernas, kananeernas, hiveernas och jebusiternas land, och jag skall utrota dem.24 Du skall inte tillbe deras gudar och inte tjäna dem eller göra som man gör där, utan du skall slå ner dem grundligt och krossa deras stoder

Nehemja går hårt åt de judiska männen som hade tagit till sig asdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor. Sådana unioner resulterade bland annat i att hälften av barnen inte talade judiska (hebreiska) utan språken som deras mammor talade. Därför förbannades Nehemja dem, och slog och drog dem i håret. Budet från Gud var ju att inte beblanda sig med främmande kvinnor.

Neh. 13:När de hade hört lagen, avskilde de alla främlingar från Israel.—23 På den tiden såg jag också judiska män som hade tagit till sig asdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor. 24 Hälften av deras barn talade asdoditiska eller något av de andra folkens språk, och de kunde inte tala judiska. 25 Då förebrådde jag dem detta och förbannade dem, och några slog jag och drog i håret. Jag lät dem svära vid Gud och sade: ”Ni skall inte ge era döttrar åt deras söner och inte ta deras döttrar till hustrur åt era söner eller åt er själva. 26 Var det inte just så som Salomo, Israels kung, syndade? Det fanns bland de många hednafolken ingen kung lik honom, och han var älskad av sin Gud, och Gud satte honom till kung över hela Israel. Men också honom förförde de främmande kvinnorna till synd. 27 Och nu hör vi om er att ni har gjort så mycket ont och varit otrogna mot vår Gud, genom att ni gift er med främmande kvinnor!

I 1 Sam 15 så kan vi läsa hur Gud vill straffa Amalek för det han gjorde mot Israel och då menar han både mannen vid det namnet och hela hans släkt. Genom Samuel så fick Saul budet att utplåna hela hans släkt och allt de hade, både män, kvinnor, spädbarn, djur  och ALLT. Men är inte spädbarn oskyldiga? Jo, precis lika mycket som barn i magen är oskyldiga när de aborteras bort, och precis lika mycket som Jesus när han dog för oss. Alla ska vi dö fysiskt, men huruvida vi kommer till himmel eller helvete beror på hur vi valt att leva våra liv. Det är SJÄLEN vi vill bevara mest av allt. Saul bad keniterna att skilja sig från amalekiterna så att de inte skulle drabbas av samma öde som amalekiterna. Agag var amalekiternas kung, och det sägs om honom att hans gravkista var enormt lång, och det kan förklaras av att Agag själv var gigantisk liksom alla amalekiter sägs ha varit. När vi läser om sådant resligt folkslag (jättar, som även Goliat var) så handlar det alltid om ett osedvanligt grymt folk med satanisk inspiration. Saul bröt mot Guds bud och skonade Agag, samt det bästa av djuren, och det gjorde Samuel förgrymmad. Saul menade att han tänkte offra av dessa djur till Gud, men lydnad är bättre än offer. Om alla skulle lyda Gud skulle man inte behöva göra några offer till Gud, förutom tackoffer. Gud hade goda skäl att förgöra amalekiterna, eftersom de skulle fortsätta att spridas om en enda skonades och dessutom så ville han helt enkelt radera minnet av detta folkslag som inte förtjänade att överleva. GUD får göra sådana beslut, men inte människor. Gud gör beslut som är bäst för flest antal människor.

1 Sam.15:32 Samuel sade: ”För hit till mig Agag, Amaleks kung.” Då gick Agag med glad min fram till honom och sade: ”Dödens bitterhet är säkert snart över”. 33 Men Samuel sade: ”Så som ditt svärd har gjort kvinnor barnlösa, så skall din mor bli barnlös bland kvinnor.” Därpå högg Samuel Agag i stycken inför Herren i Gilgal.

Gud kan ”hata” människor som gör ont och som inte är i närheten av att lämna Satans lärordomare

Även om Gud inte glädjer sig åt den ogudaktiges död, eftersom han önskar att alla människor ska omvända sig och få liv, så är det likväl så att Gud hatar (tycker mycket illa om) de människor som gör ont och som älskar våld. Man säger ibland att  ”Gud hatar synden men älskar syndaren” men det är en sanning med modifikation. Det är inte synden som lever ett eget liv och som kan tänka och resonera, utan det är människan själv som väljer om och på vilket sätt hon syndar. Självfallet är det inte så att Gud slutar att älska en människa och vänder henne ryggen så fort hon syndar eftersom han ju även ser till ett ödmjukt och omvänt hjärta, men om det handlar om människor som är långt ifrån ödmjuka och rättfärdiga, samt inte är i närheten av att vilja omvända sig, så kan man uttrycka det med att Gud faktiskt hatar dem:

Ps. 11:5 Herren prövar den rättfärdige, men den ogudaktige och den som älskar våld, DEM HATAR HANS SJÄL.

2 Krön. 19: 1 Josafat, Juda kung, vände välbehållen hem igen till Jerusalem. 2 Då gick siaren Jehu, Hananis son, ut mot kung Josafat och sade till honom: ”Skall man hjälpa den ogudaktige? Skall du älska dem som hatar Herren? På grund av detta vilar Herrensvrede över dig. 3 Dock har något gott blivit funnet hos dig, för du har utrotat aserorna ur landet och har vänt ditt hjärta till att söka Gud.”

Den barmhärtige samariten och fler verser i det Nya Testamentet

Vi har förstås liknelsen om Den barmhärtige samariten i det Nya Testamentet, och jag är övertygad om att Jesus valde just en samarit i berättelsen för att visa oss att vi inte endast förväntas göra gott mot våra egna, som i våra egna landsmän, eller de folkslag som vi betraktar som ”goda”, utan att vi ska alltid vara beredda att utöva barmhärtighet mot alla utan att först behöva fråga om en persons härkomst. Som jag skrev i en tidigare artikel om Den barmhärtige samariten så kan inte liknelsen användas som ett stöd till en naiv ”ge-allt-till-alla-filosofi”. Berättelsen beskriver hur en man av fri vilja hjälper EN annan man, och de flesta av oss kan hjälpa enstaka personer som drabbats av nöd – oavsett hudfärg och ras. Liknelsen kan alltså inte använda som stöd för ett system där en hel nation tvingas avstå stora delar av sin arbetsinkomst för att hjälpa en oerhört stor mängd människor, vilket resulterar i att den givmilda och ansvarslösa nationen inte ens kan ta hans om sina egna invånare. Sen är det en sak att hjälpa personer där de bor, och en helt annan sak att bjuda in hur många som helst till sitt eget land och utlova livslång försörjning till dem, deras barn, barnbarn och alla kommande generationer oavsett om de tillför något själva eller inte. Det finns inga Bibelverser som stöder ett sådant självbedrägeri, utan vi måste leva i verkligheten och inte över våra tillgångar. Det är dessutom fel att lova mer än man kan hålla.

Om att inte vara andra till lags, och att se till att vi prioriterar att hjälpa våra närmaste (framför allt de vi har ansvar för att mätta)

2 Thess. 3:10 När vi var hos er, gav vi er också den föreskriften att den som inte vill arbeta inte heller skall äta.

1 Tim. 5:8 Men om någon inte tar hand om SINA NÄRMASTE, särskilt då sin egen familj, så har han förnekat tron och är värre än den som inte tror.

Jak. 2 15 Om en BRODER ELLER SYSTER inte har kläder och saknar mat för dagen 16 och någon av er säger till dem: ”Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? 17 Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.

Vi ombeds inte i Bibeln att tvinga människor i ett land att vara med på att omfördela jordens rikedomar vare sig de vill eller inte. Eller kan vi svenskar fortsätta att låna och spendera för att sedan i framtiden, när vi har kört landet i botten, begära att de rikare norrmännen ska dela med sig av sina tillgångar till oss?

2 Kor. 9:7 Var och en må ge vad han har beslutat sig för i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång. Ty Gud älskar en glad givare.

Givande verkar handla om frivillighet, och vi kommer var och en att få lön för det vi valt att ge. Om vi har många munnar att mätta i vårt hushåll och trots detta ger bort nästan allt vi äger i tro att ”Gud fixar det problem som jag själv orsakat”, så låter det som att vi faktiskt frestar vår Gud. Han har inte bett oss att kasta oss utför stupet samtidigt som vi ber honom att rädda oss.

Mark. 12:41 Jesus satte sig mitt emot offerkistan och såg hur folket lade pengar i den. Många rika gav mycket. 42 Där kom också en fattig änka och lade ner två små kopparmynt, några ören. 43 Då kallade han till sig sina lärjungar och sade till dem: ”Amen säger jag er: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra som lade något i offerkistan. 44 Ty alla gav de av sitt överflöd, men hon gav av sin fattigdom, allt vad hon hade att leva på.

Vi ombeds att hjälpa i enlighet med våra tillgångar. Vi ombeds inte att lova mer än vi kan hålla och att leva över våra tillgångar. Paulus är klar över att vi inte ska behöva arbeta så att andra ska slippa, men ett sunt samarbete är när vi hjälper en grupp människor i nöd (exempelvis en församling) med vetskap om att de skulle gjort likadant för oss om vi en dag hamnar i nöd. Ett osunt samarbete verkar alltså vara när endast en grupp människor till vardags måste slita och släpa åt en annan grupp som inte bidrar alls. Självfallet säger inte Paulus att vi endast hjälper om vi kan tänkas att få liknande hjälp tillbaka i framtiden, för punktinsatser kan göras även till människor som inte kan tillföra något alls – såsom i fallet med Den barmhärtige samariten. Men liknelsen handlar just om en enstaka punktinsats, och inte ett löfte om att stå för hans och hans släkts uppehälle under resten av deras liv. Det handlar verkligen inte om att få det ”lika” som Paulus talar om nedan. Vidare ombeds vi att ge av VÅRT ÖVERFLÖD, som vi kan avvara utan att vi själva lider brist. I Sverige 2014 så känns det som svenskarna tvingas att ge flera miljarder av våra pengar (t o m till terrorgrupper som leder palestinierna) som absolut inte bottnar i något överflöd eftersom vi har enorma brister vad gäller sjukvård, skola, försvar, äldreomsorg, handikappomsorg, arbetslöshet, etc. Att dessutom erbjuda reducerad kostnader för tandvård och läkarvård till invandrare, medan vi inte ger samma erbjudande till äldre som har stora behov, är att vara orättvis och inte ge människor samma villkor för sina insatser.

2 Kor. 8:11 Fullfölj nu arbetet, så att ni som var villiga att besluta om det också genomför det EFTER DE TILLGÅNGAR NI HAR.12 Finns den goda viljan, så är den välkommen med vad den kan ha och bedöms inte efter vad den inte har. 13 Detta säger jag inte för att andra skall få det bättre och ni få det svårt, utan för att alla skall ha det lika. 14 Just nu kommer ert överflöd att avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det lika för alla, 15 som det står skrivet: Den som samlade mycket fick ingenting över, och den som samlade lite led ingen brist. 

Om vi är döpta till Kristus och pånyttfödda så är vi delar av samma kropp och ett i Kristus:

Gal. 3:26 Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. 27 Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus. 28 Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.

Vi varnas för att inte gå som omaka par med de som inte tror på den sanna Guden. Vi måste därför vara aktsamma med vem vi egentligen samarbetar med eftersom det finns en risk att vi drar åt olika håll och inte har samma mål. Ibland kan ekumenik och samarbete mellan vitt skilda trosgrupper låta som en ödmjuk och välkomnande väg att gå, men det finns risker för kompromissande och urvattnande av evangeliet.

2 Kor. 6:14 Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har väl rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? 15 Hur kan Kristus och Beliar komma överens? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror?

Liknelsen om säden
säd

Människor delas in i god säd och ond säd (ogräs), men det är inte så att Gud är den som bestämmer vem som ska bli ond respektive ond  (som den reformerta kyrkan lär ut) eftersom vi har ett eget val. Att människosonen kan så en god säd kan betyda att vi kan bli rena och rättfärdiga i hans blod även om vi inte förtjänar det, vilket resulterar i att vi blir ”rikets barn”. Djävulen är den som sådde ogräset som är ”den ondes barn”, och likheter finns med det som hände i början av vår tidsålder – när de de änglar som följde Lucifer i hans rebelliskhet fick barn med människor och orsakade ett ont släkte på jorden, strax före floden.

Matt. 13:-24 En annan liknelse framställde han för dem: ”Himmelriket är likt en man som sådde god säd i sin åker. 25 Men då folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg. 26 När nu säden sköt upp och gick i ax, visade sig också ogräset. 27 Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån har då ogräset kommit? 28 Han svarade: En ovän har gjort det. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det? 29 Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet. 30 Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge.”–36 Sedan lämnade Jesus folkskaran och gick hem. Hans lärjungar kom då fram till honom och sade: ”Förklara för oss liknelsen om ogräset i åkern.” 37 Han svarade: ”Den som sår den goda säden är Människosonen. 38 Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. 39 Ovännen som sådde det är djävulen. Skördetiden är tidsålderns slut, och skördemännen är änglar. 

Ändå kan vi inte skylla på våra gener eller säd om vi väljer att synda. En alkoholist kan inte luta sig tillbaka i sin fåtölj med sin flaska och berätta för besvikna familjemedlemmar att det inte är hans eget beslut att dricka sig full eftersom det beror på gener och att han ”ärvt” en dålig alkoholvana av en eller båda föräldrar. Visserligen så har arv en hel del med vårt agerande att göra eftersom vi kanske är svaga för liknande saker som våra föräldrar och därför dras till vissa frestelser mer än andra, men det är till syvende och sist vi själva som väljer om vi ska ge in för frestelser eller inte, liksom om vi uppsöker situationer som kan orsaka frestelser. Ingen person kan skylla på sina föräldrars gener när han väljer att ta sitt allra första glas alkohol, och inte heller de nästföljande. Vi har en fri vilja men vi påverkas av arv, miljö, uppfostran, kultur och traditioner.

Vi kan läsa om olika folkslag som levde för flera tusen år sedan, och som Gud varnade för och beskrev som mer eller mindre onda. Kananéerna (ett mycket grymt folkslag utan jämförelse) utrotades till slut, medan andra lite mindre onda folk levde vidare. Kanske det finns ättlingar till sådana folk som lever än idag och som Gud på ett liknande sätt skulle beskriva med ett generellt ogillande. Alla muslimer är givetvis inte onda våldsbejakande människor, och muslimer återfinns bland araber, perser, indier och andra folkslag. Inte heller är alla araber onda människor, och en del araber är dessutom kristna. Men det kan ändå finnas grupper av människor som utövar mycket våld. Om bara en eller ett fåtal människor i ens närhet säger sig tro på Koranen – som ju innehåller uppmaning till våldsaktioner mot oliktänkande – så kanske man ändå kan känna sig trygg, men om man vistas bland en stor grupp med människor som säger sig vara korantrogna muslimer så finns det tyvärr skäl att vara försiktig. Det menar t o m f.d. muslimer, och en del av dem tycker att svenskar är lite väl godtrogna.

Läs gärna min artikel om vad Bibeln säger om hjälp till fattiga och främlingar.

Vad är KAINS MÄRKE, och vad var skillnaden mellan KAIN och ABELS offer till Gud?

brotherKain och Abels offer till Gud

Bibeln ger inte så många detaljer kring de olika offer som Kain och Abel offrade till Gud i Mos. 1, men vi förstår åtminstone att vi människor riskerar att offra och arbeta för Gud med felaktiga motiv (läs exempelvis 1 Kor. 3) om fallet är att något inte är som det ska i våra hjärtan.

Eftersom Abel arbetade som herde så hade han möjlighet att offra djurkött, och Kain hade möjlighet att offra frukt och säd eftersom han var jordbrukare. Gud ansåg inte att någon av de olika produkterna var mer värt än det andra, men däremot såg han till deras hjärtan och till deras val och attityder. Exempelvis;  vilka delar av djuren och grödan valde de att offra och hur utförde de själva offrandet? Var det gammal rutten frukt som slarvigt offrades? Eller en gammal seg ko? Eller var det det bästa som skörden/hjorden förmådde, som offrades av ett kärleksfullt hjärta?

Vid den här tiden fanns visserligen inte Mose lag, men det dubbla kärleksbudet var i kraft då liksom nu. Det var helt enkelt fel av Kain att mörda, och Gud varnade honom för synd redan innan han utförde sitt mord. En människa har alltid möjlighet att stå över synd och förväntas råda över den, men Kain gick en helt annan väg och utförde det första mordet i historien.

1 Mos. 4:2 Hon födde ännu en son, Abel, Kains bror. Abel blev herde och Kain blev åkerbrukare.3 Efter en tid hände sig att Kain bar fram en offergåva åt Herren av markens gröda.4 Även Abel bar fram sin gåva av det förstfödda i sin hjord, av djurens fett. Och Herren såg till Abel och hans offer, 5 men till Kain och hans offer såg han inte. Då blev Kain mycket vred och hans blick blev mörk. 6 Och Herren sade till Kain: ”Varför är du vred och varför är din blick så mörk? Är det inte så att om du gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men om du inte gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men du skall råda över den.

Det finns en gammal bok som är omnämnd i Bibeln och som på engelska heter ”The book of Jasher” (”Den redliges bok” på svenska.Det är ingen bok som gör anspråk på att vara skriven genom ledning av den helige Ande, men den är ändå intressant eftersom den ju står omnämnd i Bibeln och eftersom denna sekulära bok innehåller judarnas historia. Vi kan förstås inte veta med säkerhet att hela innehållet är sant, men eftersom det mesta som står skrivet i boken återfinns i Bibeln – oftast med fler detaljer – så skulle det kunna handla om vad som faktiskt hände. Det är åtminstone fritt att spekulera, så länge som det teologiskt går ihop med Bibeln som ju ÄR skriven genom Andens ledning. (Att boken inte ingår i Bibeln är inget argument för att bojkotta den, eftersom många utav oss inte har något emot att läsa annan form av historia, som gäller exempelvis vikingar, gamla greker, Alexander den store, Julius Ceasar, etc.) Här är de två verserna i Bibeln där denna bok står omnämnd

Joshua 10:13 Och solen stod stilla och månen blev stående, till dess folket hämnats på sina fiender. Detta står skrivet i ”Den redliges bok”. Solen blev stående mitt på himlen och gjorde sig ingen brådska att gå ner för att fullborda dagen.

1 Sam. 1:17 David sjöng denna klagosång över Saul och hans son Jonatan, 18 och han bestämde att man skulle lära Juda barn ”Bågsången”, som är upptecknad i ”Den redliges bok”:

Här nedan kan vi läsa lite mer detaljer om det som hände Kain och Abel, ur perspektivet från The Book of Jasher. Här kan vi läsa svart på vitt, att skälet att Gud inte såg till Kains offer är att han (Kain) offrade dålig frukt från marken. Man kan nästan se en bild framför sig hur Kain offrar gammal fallfrukt full med bruna fläckar – sådan frukt som han inte skulle ha ätit i alla fall utan förmodligen kastat. Att offra en sådan frukt till Gud visar inte på ett ödmjukt och givmilt hjärta.

Abels djur verkar ha trampat över en del av den jord som Kain arbetat med, och vi vet inte om detta var ett återkommande problem för Kain. Men kanske var ett nödvändigt ont att djuren använde en del av åkern för att nå nya gräsfält och/eller vatten. Hur som helst så blev Kain förgrymmad och frågade varför Abel och hans djur passerade över hans mark. Abel svarade klokt med en fråga.  Är det i så fall också fel att Kain äter av köttet från Abels djur och klär sig med den ull som kommer från hans får? Om det alltid är förbjudet för djuren att passera över hans åker och/eller stanna för att äta gräs, då borde han väl i konsekvensens namn ta av sig sina kläder som ju har sitt ursprung i Abels djur, och även ersätta Abel för allt det som han ätit och åtnjutit vad gäller djuren. Om Kain håller sin del av detta avtal så skulle även Abel se till att djuren inte längre kommer att beträda Kains mark, men skulle Kain verkligen vara villig att gå med på en sådan dålig byteshandel som vore till hans nackdel? Det bästa vore ju om de SAMARBETADE för att uppnå den allra bästa ekonomin för dem allihop. Men Kain såg det inte på det sättet, och i kombination med besvikelsen över att Gud tidigare såg till Abels offer och inte hans eget så kanske det här blev droppen. Kain insinuerade att han skulle döda honom, och satte även sina planer till verket.

Jasher Ch. 1:13 And she called the name of the first born Cain, saying, I have obtained a man from the Lord, and the name of the other she called Abel, for she said, In vanity we came into the earth, and in vanity we shall be taken from it.14 And the boys grew up and their father gave them a possession in the land; and Cain was a tiller of the ground, and Abel a keeper of sheep. 15 And it was at the expiration of a few years, that they brought an approximating offering to the Lord, and Cain brought from the fruit of the ground, and Abel brought from the firstlings of his flock from the fat thereof, and God turned and inclined to Abel and his offering, and a fire came down from the Lord from heaven and consumed it. 16 And unto Cain and his offering the Lord did not turn, and he did not incline to it, FOR HE HAD BROUGHT FROM THE INFERIOR FRUIT OF THE GROUND BEFORE THE LORD, and Cain was jealous against his brother Abel on account of this, and he sought a pretext to slay him. 17 And in some time after, Cain and Abel his brother, went one day into the field to do their work; and they were both in the field, Cain tilling and ploughing his ground, and Abel feeding his flock; and the flock passed that part which Cain had ploughed in the ground, and it sorely grieved Cain on this account. 18 And Cain approached his brother Abel in anger, and he said unto him, What is there between me and thee, that thou comest to dwell and bring thy flock to feed in my land? 19 And Abel answered his brother Cain and said unto him, What is there between me and thee, that thou shalt eat the flesh of my flock and clothe thyself with their wool? 20 And now therefore, put off the wool of my sheep with which thou hast clothed thyself, and recompense me for their fruit and flesh which thou hast eaten, and when thou shalt have done this, I will then go from thy land as thou hast said? 21 And Cain said to his brother Abel, Surely if I slay thee this day, who will require thy blood from me? 22 And Abel answered Cain, saying, Surely God who has made us in the earth, he will avenge my cause, and he will require my blood from thee shouldst thou slay me, for the Lord is the judge and arbiter, and it is he who will requite man according to his evil, and the wicked man according to the wickedness that he may do upon earth. 

Kains märkekain

1 Mosebok säger bara kortfattat att Gud satte ett märke på Kain för att ingen som träffade på honom skulle döda honom, och vi vet inte om det var ett synligt märke eller inte. Om The Book of Jasher har rätt så handlar det om ett synligt märke – kanske som det horn som damen på bilden har fast kanske vänt uppåt och lite större. Vi vet också med hjälp av Bibeln att Kain skulle bli ”hämnad sjufalt vem som än dödar honom”. Det betyder inte att det var helt omöjligt att döda Kain, men däremot  fruktansvärt onödigt eftersom konsekvensen uppenbarligen skulle resultera i en sjufaldig hämnd – som skulle drabba den som dödade Kain. Om Kain därför hade ett sådant horn som damen på bilden, så var han säkert välbekant för ALLA människor som levde på den här tiden, inklusive de människor som skulle födas efter mordet på Abel. Var och en skulle förmodligen från barnsben få höra om denne ovanlige man med ett konstigt märke i pannan, och även om det vid den här tiden hade börjat bli vardag med terror och våld så skulle nog ingen tycka att det vore värt att döda just Kain av alla människor.

1 Mos. 4:8 Kain talade med sin bror Abel,och medan de var ute på marken överföll Kain sin bror och dödade honom. 9 Och Herren sade till Kain: ”Var är din bror Abel?” Han svarade: ”Jag vet inte. Skall jag hålla reda på min bror?” 10 Då sade han: ”Vad har du gjort? Hör, din brors blod ropar till mig från marken! 11 Nu är du förbannad mer än den jord som har öppnat sin mun för att ta emot din brors blod av din hand. 12 När du brukar jorden skall den inte längre ge dig sin gröda. Kringflackande och hemlös skall du vara på jorden.” 13 Kain sade då till Herren: ”Mitt brott är för stort för att förlåtas.14 Se, i dag driver du mig bort från åkerjorden, och jag är dold för ditt ansikte. Kringflackande och hemlös kommer jag att vara på jorden, så att vem som helst som träffar på mig kan döda mig.” 15 Men Herren sade till honom: ”Kain skall bli hämnad sjufalt, vem som än dödar honom.” Och Herren satte ett tecken på Kain så att ingen som träffade på honom skulle döda honom. 16 Så gick Kain bort från Herrens ansikte och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.17 Kain kände sin hustru och hon blev havande och födde Hanok. Och Kain byggde en stad och kallade den Hanok efter sin son.18 Åt Hanok föddes Irad, och Irad blev far till Mehujael. Mehujael blev far till Metusael, och Metusael blev far till Lemek.

The Book of Jasher uttrycker att Kain faktiskt ångrade sitt mord på Abel, men det hindrade honom inte försöka spela ovetande om att mordet var fel när han samtalade med Gud. Även om Gud gav Kain ett beskyddande märke, så fick Kain ändå lida för det som han hade gjort eftersom han säkert kände hatet från människor omkring sig under stora delar av sitt liv. Även om han inte var alltför rädd för att bli dödad så skulle människor ändå kunna göra livet surt för honom, och inget hindrade att de skulle kunna skada honom.

Kain uttrycker själv att han skulle komma att bli kringflackande på jorden, och det säger även The Book of Jasher, men enligt den sistnämnda boken så verkar det som kringflackandet åtminstone avtog något under Kains senare del av hans liv då han grundlade staden Enok. Det går förstås att vara ”på resande fot” även efter stadens tillkomst även om han vandrade runt i mindre grad.

Kain gifte sig förmodligen med sin syster (om det inte var hans syskonbarn), och när det var dags att bygga staden så hade flera människor fötts från Adams barn och barnbarn. Staden fick samma namn som en av hans söner.

Jasher Ch. 1:23 And now, if thou shouldst slay me here, surely God knoweth thy secret views, and will judge thee for the evil which thou didst declare to do unto me this day. 24 And when Cain heard the words which Abel his brother had spoken, behold the anger of Cain was kindled against his brother Abel for declaring this thing. 25 And Cain hastened and rose up, and took the iron part of his ploughing instrument, with which he suddenly smote his brother and he slew him, and Cain spilt the blood of his brother Abel upon the earth, and the blood of Abel streamed upon the earth before the flock. 26 And after this Cain repented having slain his brother, and he was sadly grieved, and he wept over him and it vexed him exceedingly. 27 And Cain rose up and dug a hole in the field, wherein he put his brother’s body, and he turned the dust over it. 28 And the Lord knew what Cain had done to his brother, and the Lord appeared to Cain and said unto him, Where is Abel thy brother that was with thee? 29 And Cain dissembled, and said, I do not know, am I my brother’s keeper? And the Lord said unto him, What hast thou done? The voice of thy brother’s blood crieth unto me from the ground where thou hast slain him. 30 For thou hast slain thy brother and hast dissembled before me, and didst imagine in thy heart that I saw thee not, nor knew all thy actions. 31 But thou didst this thing and didst slay thy brother for naught and because he spoke rightly to thee, and now, therefore, cursed be thou from the ground which opened its mouth to receive thy brother’s blood from thy hand, and wherein thou didst bury him. 32 And it shall be when thou shalt till it, it shall no more give thee its strength as in the beginning, for thorns and thistles shall the ground produce, and thou shalt be moving and wandering in the earth until the day of thy death. 33 And at that time Cain went out from the presence of the Lord, from the place where he was, and he went moving and wandering in the land toward the east of Eden, he and all belonging to him. 34 And Cain knew his wife in those days, and she conceived and bare a son, and he called his name Enoch, saying, In that time the Lord began to give him rest and quiet in the earth. 35 And at that time Cain also began to build a city: and he built the city and he called the name of the city Enoch, according to the name of his son; for in those days the Lord had given him rest upon the earth, and he did not move about and wander as in the beginning. 36 And Irad was born to Enoch, and Irad begat Mechuyael and Mechuyael begat Methusael.

Efter händelsen så drabbades Kain hårt av törne och tistlar när han skulle odla jorden, och om någon anser att The Book of Jasher har fel som påstår att dessa ogräs besvärade Kain när det ju var Adam som var orsaken till en sådan förbannelse, så säger inte boken emot 1 Mosebok (se nedan). Eftersom det var Kain som var åkerbrukare så kan man tänka sig att det också var han (och andra framtida åkerbrukare) som hade problem med ett sådant gissel. Dessutom så står det inte exakt när Adams förbannelse skulle börja träda i kraft, och det är inte säkert att tistlar började växa upp minuten efter att Gud uttryckte sin förbannelse. Det kanske började så smått vid Adams tid, och tog kraft vid tiden för det första mordet. The Book of Jasher är öppen med att förbannelsen gällande törne och tistlar har sitt ursprung i Adams olydnad.

Jasher Ch. 2:7 And in those days there was neither sowing nor reaping in the earth; and there was no food for the sons of men and the famine was very great in those days.8 And the seed which they sowed in those days in the ground became thorns, thistles and briers; for from the days of Adam was this declaration concerning the earth, of the curse of God, which he cursed the earth, on account of the sin which Adam sinned before the Lord.9 And it was when men continued to rebel and transgress against God, and to corrupt their ways, that the earth also became corrupt.

Enligt The Book of Jasher så var Lamek gammal och hade svårt att se. Han var inte helt blind men gravt synskadad, och en gång gick han med sin unga son för att jaga med pil och båge. Sonen var förmodligen alldeles för ung för att jaga själv,  men han var med för att hjälpa sin pappa för att sikta rätt. Sonen fick syn på något som han antog var ett djur och bad därför sin far att spänna bågen. Fadern såg förmodligen konturerna av ”djuret” som rörde sig och med sin erfarenhet hade förmodligen inte heller några problem att sikta på det som rörde sig och sköt iväg en pil. På Kain – som dog!

Lamek blev 777 år vilket är mycket lägre än normalåldern på ca 1000 år. Kan det ha berott på att floden kom vid denna tid, eller berodde det på något annat?

Historien visar vidare att Lamek, pga bestörtningen över att ha dödat den världsberömde Kain, klappade till sin son så att han dog! Det står ordagrant att han slog ihop sina händer så att sonen dog, och det är svårt att sia om exakt hur detta gick till – för en applåd har ju aldrig tidigare dödad någon. Kanske det är Lameks egen version av händelsen som vi kan läsa i boken? Kanske blev han så förgrymmad på sin sons misstag att han grep tag i hans huvud och klappade till honom en eller flera gånger (kanske t o m dunkade hans huvud mot något hårt) men återgav bara delar av historien för sina fruar för att inte få klander och nöjde sig med att berätta att sonen tyvärr dog av misstag när Lamek klappade ihop sina händer? Jashers bok säger ”I slew a man with my wounds, and a child with my stripes”, och ”stripe” kan betyda ”a stroke, or blow as with a whip”. Kanhända Lamek använde sin båge som tillhygge, eller använde en slags piska för att slå med. Man kan bara spekulera… Om Lamek bara berättade halva historien för att rädda atmosfären i hushållet så lyckades inte tilltaget eftersom hans båda fruar hatade honom för händelsen och flyttade ifrån honom. Kanske de fruktade för att bli drabbade av den sjufaldiga hämnden som skulle drabba den som dödade Kain.

Jasher Ch. 2:26 And Lamech was old and advanced in years, and his eyes were dim that he could not see, and Tubal Cain, his son, was leading him and it was one day that Lamech went into the field and Tubal Cain his son was with him, and whilst they were walking in the field, Cain the son of Adam advanced towards them; for Lamech was very old and could not see much, and Tubal Cain his son was very young.27 And Tubal Cain told his father to draw his bow, and with the arrows he smote Cain, who was yet far off, and he slew him, for he appeared to them to be an animal. 28 And the arrows entered Cain’s body although he was distant from them, and he fell to the ground and died. 29 And the Lord requited Cain’s evil according to his wickedness, which he had done to his brother Abel, according to the word of the Lord which he had spoken. 30 And it came to pass when Cain had died, that Lamech and Tubal went to see the animal which they had slain, and they saw, and behold Cain their grandfather was fallen dead upon the earth. 31 And Lamech was very much grieved at having done this, and in clapping his hands together he struck his son and caused his death.32 And the wives of Lamech heard what Lamech had done, and they sought to kill him.33 And the wives of Lamech hated him from that day, because he slew Cain and Tubal Cain, and the wives of Lamech separated from him, and would not hearken to him in those days.34 And Lamech came to his wives, and he pressed them to listen to him about this matter.35 And he said to his wives Adah and Zillah, Hear my voice O wives of Lamech, attend to my words, for now you have imagined and said that I slew a man with my wounds, and a child with my stripes for their having done no violence, but surely know that I am old and grey-headed, and that my eyes are heavy through age, and I did this thing unknowingly.36 And the wives of Lamech listened to him in this matter, and they returned to him with the advice of their father Adam, but they bore no children to him from that time, knowing that God’s anger was increasing in those days against the sons of men, to destroy them with the waters of the flood for their evil doings.37 And Mahlallel the son of Cainan lived sixty-five years and he begat Jared; and Jared lived sixty-two years and he begat Enoch.

Det hebreiska ordet YOM betyder en vanlig 24-timmars DAG i 1 Mosebok

jordenDet hebreiska ordet för DAG – YOM – kan ha olika innebörd, men  innebörden är alltid tydlig i sitt sammanhang 

Den dagen som jag vinner på lotteri ska jag köpa en ny bil”, betyder inte att inköpet bokstavligt talat måste ske just den dagen som lotterivinsten sker. ”Det var glada dagar på 1950-talet”, handlar inte heller om bokstavliga dagar, utan syftar bara på en viss tid eller epok. Detta är dessutom väldigt uppenbart för vem som helst som läser/hör sådana uttalanden, och sådana uttalanden missförstås inte.

Men sen kan man givetvis uttrycka dagar och tider på ett mer precist sätt, för annars skulle det ju inte finnas någon mening med att beskriva dagar i ett visst antal. Det är klart att man vinner mer på att säga ”Räkna med att den här läkarundersökningen kommer att ta 2 timmar” i stället för ”Räkna med att den här läkarundersökningen kommer att ta….x TID!”. Mose lägger ner ganska mycket tid för att tala om dagar och tidsförbrukning i 1 Mosebok, och om dessa dagar inte betyder ”dagar” alls utan långa perioder (trots att de är specificerade med tidsordning, antal och tid på dagen), varför ens använda sig av förbryllande begrepp som kan leda oss fel? Är verkligen Gud så dålig på att kommunicera? Om Gud skulle kunna ha förmedlat ”sex vanliga dagar” på ett bättre sätt, hur skulle han då ha uttryckt sig? De flesta kan inte svara på den frågan, vilket skulle kunna betyda att en vanliga 24-timmarsdagar är uteslutet på förhand hos dessa människor.

  • Första gången som ”dag” nämns i Bibeln så är det redan där beskrivet som en vanlig dag med både mörker (natt) och ljus (dag), så detta skulle ju kunna utgöra ett mönstret för en vanlig dag. Solen fanns visserligen inte de första tre dagarna, men ljuset kan ha varit kopplat till en annan källa, nämligen Guds lamm, precis som i Uppenbarelseboken där vi kan läsa att det inte behövs någon sol i det nya Jerusalem eftersom skenet från Guds lamm är tillräckligt. Jorden kan rotera kring sin axel även om inte ljuset är kopplat till solen
  • Varje gång som Yom används med ett ordningstal (första dagen, andra dagen, etc) i GT, så handlar det alltid om ett bokstavligt 24-timmarsdygn. Detta stämmer alla de 359 gånger som ordet Yom används med ordningstal i GT.
  • Varje gång som Yom används med tidsindikation för dagen, såsom afton/kväll/natt, i GT, så handlar det alltid om ett vanligt 24-timmarsdygn. Yom används på det sättet 38 gånger i GT.
  • I 1 Mos. 1 så används BÅDE ordningstal och fraser såsom ”morgon och kväll”, vilket gör det än mer solklart att det handlar om vanliga 24-timmarsdygn. Det är som om Gud ville vara övertydlig med att det handlar om vanliga dagar, precis som de vi alltid varit vana med.  (Kanske han visste att det skulle komma tider där människor skulle börja formulera om ”dagar”.)

Därför står det klart att 1 Mos. 1 beskriver sex jordrotationer och inte en ospecificerad tid av biljoner år. Dessutom så vill ju anhängare av Utvecklingsläran gärna fylla sina miljoner/biljoner år med FOSSIL, och om vi ska klämma in några fossilfyllda miljontals år innan eller under skapelseveckan så resulterar ju det i att död, plåga och kaos kom in i världen FÖRE syndafallet (innan Adam syndade) i stället för att vara ett resultat av den globala syndafloden som kom långt senare. Gud deklarerade ju att hans skapelse var ”Mycket gott”, och inte kan han väl ha menat att död (som är en FIENDE enligt Bibeln) är något mycket gott som han själv planerade? Kompromisser leder som sagt till en hel del bibelproblematik, och jag tror att Gud har överseende med att vi tolkar ”sex dagar” som ”sex dagar”.

Kompromissande med både Bibeln och Vetenskapen blir en salig röra 

Många kristna har låtit sig svepas med i alla de miljontals år som Utvecklingsläran behöver för att göra sin teori mer rimlig, och därför känner de ett behov av att tänja på skapelseveckan för att få plats med dessa miljoner som man tror är så nödvändiga för att det ska gå ihop. Många av dem tackar nej till själva Utvecklingsläran (Evolutionsteorin) men av någon anledning vill de gärna behålla miljonerna. Tyvärr är det många som drar likhetstecken mellan Utvecklingslära och Vetenskap och de tror felaktigt att de skulle vara ovetenskapliga såvida de inte blandar in massor av TID någonstans i vår historia. Det finns många vetenskapsmän som är just ung-jord-skapelsetroende av vetenskapliga skäl, men i den här bloggartikeln baserar jag dock mitt resonemang med Bibeln som grund eftersom det handlar om det hebreiska ordet YOM. (Men det går förstås att komma fram till en ung jord som ett slutresultat även om man lämnar Bibeln åt sitt öde och endast tolkar naturen och håller sig till observerbar vetenskap.)

Bibeln är en bok som det är tänkt att vi människor ska förstå, för Bibeln är skriven för VÅR skull och inte för Guds skull. Gud har kapacitet att förmedla TID på ett sätt som vi människor begriper, och som vår skapare så vet han förstås hur vi rimligtvis uppfattar ordet ”dag” – eftersom ingen av oss varit med om några andra sorts dagar än 24-timmarsdagar (möjligtvis med undandag av Joshua och hans mannar i Joshua 10:12-13). ”Sex dagar” borde därför helt logiskt uppfattas av oss som sex vanliga 24-timmarsdagar, för annars borde Gud ha förklarat för oss att han menar något helt annat – nämligen miljontals/biljontals år. Det finns hebreiska uttryck för längre perioder som Mose skulle kunna ha använt i 1 Mosebok, men inget av dessa ord används.

Det finns fler ställen i Bibeln som innehåller tidsindikationer som vi kanske tycker är orimliga. I GT kan vi läsa om Jona som var i en fisk i tre dagar, och Joshua och hans mannar vandrade runt Jeriko i sju dagar. Om nu ”dagar” kan vara så flexibla så kanske vi kan tolka om dessa ställen så att vi landar i helt andra former av tider? Eller är ett sådant förfarande endast tillåtet i 1 Mos. 1-2? Det finns en risk att Bibeln förlorar sin auktoritet om vi alltför vidlyftigt ger oss själva tillåtelse att tolka om tidpunkter så att de passar oss bättre, och om vi ändrar TID bara för att vi inte gillar slutresultatet så kanske vi även kan ändra på andra saker i skriften? För om nu inte TIDEN stämmer i Bibeln så kanske inte andra saker stämmer heller? Kanske någon tycker det låter alltför ovetenskapligt att Jesus var född av en jungfru och uppstod igen på tredje dagen (om det ens var tre dagar…) och därför känner behov av att tolka om ord.

Här nedan kommer först den detaljerade beskrivningen på skapelseveckan, och texten är INTE poetiskt skriven på minsta vis. Att det förekommer repeterande fraser (den första dagen, den andra dagen, etc), beror ju bara på att Mose beskriver varje dag för sig, med de aktiviteter som inträffade just den dagen. Inte heller kan det handla om någon form av allegori, för i resten av Bibeln så återkommer författarna gång efter annan till verserna i 1 Mosebok som om det handlar om någonting som verkligen skett i vår historia. Adam beskrivs exempelvis som en verklig människan, och om vi ska göra honom till något diffust och poetiskt så är det lätt hänt att även Jesus (som Adam jämförs med), också blir en abstrakt och poetisk figur. Om skapelseveckan, Eden och den första människan handlar om poesi så kanske den andra människan (jämför med 1 Kor. 15:47) är poesi också?

1 Mos. 1:1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet.3 Gud sade: ”Varde ljus!” Och det blev ljus. 4 Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. 5 Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den första dagen.

6 Gud sade: ”Varde mitt i vattnet ett valv som skiljer vatten från vatten!” 7 Gud gjorde valvet och skilde vattnet under valvet från vattnet ovan valvet. Och det skedde så. 8 Gud kallade valvet himmel. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den andra dagen.

9 Gud sade: ”Vattnet under himlen skall samlas till en enda plats så att det torra blir synligt.” Och det skedde så. 10 Gud kallade det torra land, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott. 11 Gud sade: ”Jorden skall frambringa grönska och fröbärande örter. Fruktträd, som efter sina slag bär frukt med frö i sig, skall växa upp på jorden.” Och det skedde så. 12 Jorden frambringade grönska, fröbärande örter efter sina slag och träd som efter sina slag bär frukt med frö i sig. Och Gud såg att det var gott. 13 Och det blev afton och det blev morgon. Det var den tredje dagen.

14 Gud sade: ”Varde på himlavalvet ljus som skiljer dagen från natten!” De skall vara tecken som utmärker särskilda tider, dagar och år, 15 och de skall vara ljus på himlavalvet som lyser över jorden.” Och det skedde så. 16 Gud gjorde de två stora ljusen, det större att härska över dagen och det mindre att härska över natten, likaså stjärnorna. 17 Han satte dem på himlavalvet till att lysa över jorden, 18 till att härska över dagen och natten och till att skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott. 19 Och det blev afton och det blev morgon. Det var den fjärde dagen.

20 Gud sade: ”Vattnet skall vimla av levande varelser, och fåglar skall flyga över jorden under himlavalvet.” 21 Och Gud skapade de stora havsdjuren och alla levande varelser som rör sig i vattnet och som vattnet vimlar av, alla efter deras slag, likaså alla bevingade fåglar efter deras slag. Och Gud såg att det var gott. 22 Gud välsignade dem och sade: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll vattnet i haven. Också fåglarna skall föröka sig på jorden.” 23 Och det blev afton och det blev morgon. Det var den femte dagen.

24 Gud sade: ”Jorden skall frambringa levande varelser efter deras slag, boskapsdjur, kräldjur och jordens vilda djur efter deras slag.” Och det skedde så. 25 Gud gjorde jordens vilda djur efter deras slag, boskapsdjuren efter deras slag och alla kräldjur på marken efter deras slag. Och Gud såg att det var gott.26 Gud sade: ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden.” 27 Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.—31 Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.

1 Mos. 2:1 Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara. 2 På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort.  

2 Mos. 20:9 Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. 10 Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. 11 Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och ALLT som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.

Kristna har försökt hitta på en massa olika teorier för att komma runt att Bibeln faktiskt menar det som den säger i 1 Mosebok, där de mest populära teorierna är Gapteorin (att det finns ett tidsgap mellan 1 Mos. 1:1 och 1:2, där det kläms in önskad mängd tid), och dag-tidsålder-teorin (varje dag är tusentals/miljontals år). Dessa teorier och/eller Big Bang kan inte vara sanna samtidigt som den Bibliska skapelseveckan är sann, eftersom det finns motstridiga uppgifter.

  • Enligt Bibeln skapades jorden INNAN solen och månen, som skapas Dag 4, men enligt Big Bang så är jorden absolut INTE först.
  • Enligt Bibeln skapades landdjur och människor samma dag, och det fanns således inte landdjur, halvmänniskor eller apmänniskor en enda dag innan Adam och Eva skapades. Detta passar inte ihop med andra teorier där man gärna vill se olika sorts djur- och människoformer innan Adam och Eva.
  • Om dagarna och nätterna var miljontals år långa så borde växterna dö inom bara några dagar efter så mycket mörker, och även djuren som därmed inte kunde få någon mat.   
  • Om de tre första dagarna var långa perioder och dagarna blev 24-timmarsdagar först Dag 4, så blir Gud oärlig som påstår att allting skapades på sex dagar. Sanningen är ju närmare ”miljontals dagar” ur människans synvinkel, och Bibeln är endast skriven ur människans synvinkel. Dessutom så är ju en vecka till för att vara ett bra mönster för människan. Ska vi tolka det som att vi kan ha väldigt långa måndagar, tisdagar och onsdagar, medan resten av veckodagarna är kortare?
  • Gud skapade jorden får att BEFOLKAS, så varför skulle han ha väntat i flera biljoner år innan han utförde det som han skapade jorden för att vara? Vem har glädje av en tom och öde jord?

Jesaja 45:18 Ty så säger HERREN, han som har skapat himmelen, han som är Gud, han som har danat jorden och gjort den, han som har berett den och som ICKE HAR SKAPAT DEN TILL ATT VARA ÖDE, utan danat den till att BEBOS: Jag är HERREN och eljest ingen.

Ords. 8:31 Jag jublade över hans värld, jag gladdes över människorna.— 

(Prov: 8:31 Rejoicing in the HABITABLE part of his earth; and my delights were with the sons of men.)  

Mark 10:6. Men från SKAPELSENS BÖRJAN gjorde Gud dem till man och kvinna.7. Därför skall en man överge sin far och mor och hålla sig till sin hustru.

Ett par röster om YOMnatt

Jag kan förstå om man känner ett stort behov av att ”tolka om” en vers såsom nedanstående vers, eftersom den går emot både sunt förnuft och vetenskap:

Job 1:21 —”Naken kom jag ur min moders liv, och naken skall jag vända tillbaka dit.

Men den här versen är inga problem att ”tolka om” eftersom den påträffas i en bok i Bibeln där de som samtalar med varandra ofta uttrycker sig poetiskt. Vad gäller 1 Mosebok finns inga anledningar att inte acceptera den direkta texten som den är, eftersom det inte finns några poetiska inslag.

Professor James Barr, teolog och expert på hebreiska på Oxford Universitet:

”… probably, so far as I know, there is no professor of Hebrew or Old Testament at any world-class university who does not believe that the writer(s) of Genesis 1–11 intended to convey to their readers the ideas that:

  • a) creation took place in a series of six days which were the same as the days of 24 hours we now experience
  • b) the figures contained in the Genesis genealogies provided by simple addition a chronology from the beginning of the world up to later stages in the biblical story
  • c) Noah’s flood was understood to be world-wide and extinguish all human and animal life except for those in the ark.’

/James Barr, Oriel Professor of the interpretation of the Holy Scripture, Oxford University, England, in a letter to David C.C. Watson, 23 April 1984.

Gleason Archer är också en bibelexpert och ”progressiv kreationist”, och han erkänner att den mest direkta förståelsen av 1 Mosebok ger intrycket av att det handlar om en bokstavlig tolkning med vanliga 24-timmarsdagar, MEN han tillåter sig ändå inte att vandra på den vägen på grund av att han fått för sig att det går emot modern vetenskap. Därför tvingas han att göra en del grammatiska krumsprång för att råda bot på detta, men det är intressant att han inte godkänner en bokstavlig tolkning av bibliska skäl, utan av utombibliska skäl – nämligen hans egen tolkning av vad modern vetenskap är. Hade han förstått att modern vetenskap på inga sätt går stick i stäv med en bokstavlig Bibeltolkning så hade han inte behövt gå över ån efter vatten:

‘From a superficial reading, the impression received is that the entire creative process took place in six twenty-four hour days. If this was the true intent of the Hebrew author (a questionable deduction, as will be presently shown), this seems to run counter to modern scientific research, which indicates that the planet Earth was created several billion years ago.’ /Archer, G.L., A Survey of Old Testament Introduction, Moody, Chicago, p. 187, 1985.

If the plain sense makes good sense, then seek no other sense!” 

Läs mer om YOM i den här artikeln http://www.creation.com, och om Adam och Eva i den här artikeln. 

Var Eva den första att synda och kunde man synda innan Mose lag?

adam och eva2

Om Eva var en syndare, varför kom synden in i världen genom Adam?

I Bibeln så står det att synden kom in i världen genom Adam så det fanns alltså ingen synd före honom. Första gången synden kom in i världen var när den första människan syndade, och det betyder alltså inte att synden kom över alla människor pga Adams synd utan bara att synden för första gången nu var en realitet i världen. (Den andliga döden kom över alla människor eftersom de syndat och inte för att de ärvt Adams synd.)

Rom. 5:12  Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat

Så betyder det att Eva – som åt av det förbjudna trädet före Adam – faktiskt inte syndade? Jo, Paulus är på det klara med att hon faktiskt gjorde det:

1 Tim. 2:14 Och det var inte Adam som blev bedragen, utan kvinnan blev bedragen och gjorde sig skyldig till ÖVERTRÄDELSE (3847 parabaseōs).

”Överträdelse” är samma ord som används i Rom. 5:14 där vi kan läsa att även ADAM syndade genom en överträdelse, men att det är en viss skillnad på Adams synd och vår synd eftersom Adam fick sina bud direkt från Gud. Paulus säger inte att ingen syndade före Mose, utan de som levde mellan Adam och Mose dog också (pga synd) även om de inte gjort sig skyldiga till en synd som den Adam gjorde sig skyldig till.

Rom. 5:13 Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns. 14 Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte hade syndat genom en överträdelse (3847 parabasei) sådan som Adams, han som är en förebild till den som skulle komma.

Adam var inte den som blev bedragen av ormen utan Eva, och när Eva lät sig bedras så blev hon därmed skyldig till ÖVERTRÄDELSE. Man kan inte överträda något om det inte finns någonting att överträda, så det krävs alltså någon form av LAG eller regel i grunden som kan tänkas negligeras. Adam var tydligen den allra första människan som fick höra om budet att inte äta av den förbjudna frukten, men Eva måste ha fått höra om samma förbud av Gud eller sin man eftersom hon summerar förbudet ganska hyfsat när Ormen frågar henne ”Har Gud verkligen sagt: Ni får inte äta av alla träd i lustgården?

1 Mos. 3:Kvinnan svarade ormen: ”Vi får äta av frukten från träden i lustgården, men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: Ät inte av den och rör inte vid den, ty då kommer ni att dö.”

Nu är det visserligen inte Gud som säger ovan utan Eva, men det finns inga indikationer på att Eva skulle ha fel i sin uppfattning att förbudet även gäller henne. Det skulle heller inte vara logiskt av Gud att ge förbudet till vissa (t ex bara Adam) men inte andra. Dör man av trädet så borde väl den faran gälla för alla, och varför skulle det bara vara en människa som tvingas avstå från ett grant träd medan det är fritt fram för andra? Om förbudet aldrig gällde Eva så måste man fråga sig varför inte Eva tog chansen att äta av frukten redan innan saken kom på tal av Ormen? Om inte Eva skulle ha syndat så vore det orätt av Gud att ge henne någon bestraffning, men Eva bestraffades rejält. En bestraffning som de båda råkade ut för är att de kastades ut ur Eden och nekades tillträde till Livets  träd, och de kunde därmed inte nå den livgivande frukten. Det innebar en säker fysisk död, och varför skulle Eva drabbas av en sådan olycka om hon aldrig gjort något fel?

Det finns några orsaker till att man säger att synden kom in i världen via Adam och inte Eva trots att Eva tekniskt sett syndade först.

1) Eva var som sagt lurad när hon valde att överträda Guds lag och synda, medan Adam inte blev lurad utan faktiskt bara gjorde uppror och valde att gå samma väg som sin kvinna i stället för att lyda Gud. Deras överträdelser var därför olika trots att de båda var olydiga mot Gud och därför fick likartade straff.

2) Det är ofta mannen i ett hushåll som bär det yttersta ansvaret för äktenskapet/familjen och som för sitt namn vidare. Exempelvis finns ett par släktlinjer för båda Jesus föräldrar med i Bibeln (i Mattheus och Lukas) men när det gäller Marias linje så återfinns Josefs namn även där i stället för hennes namn. Det kan vara av denna anledning som vi kan läsa att synden kom in i världen via Adam som är av det manliga släktet.

3) Adam kan räknas som en person eller som hela mänskligheten förkroppsligad.

Kvinnan gav frukt åt mannen som var med henne, men det är osäkert om mannen OCKSÅ var med henne när samtalet förflöt med Ormen. Vi kan alltså inte veta säkert hur mycket av samtalet mellan Ormen och Eva som Adam kände till, och tidsaspekterna är osäkra. Gissningsvis handlar det inte om lång tid eftersom Eva säkert hade fokus inställt på att äta av den förbjudna frukten nu när hon såg en öppning för det. Bibeln indikerar att båda åt av trädet och båda fick sina ögon öppnade när de åt. Båda insåg att de var nakna och de kände båda skam och gömde sig från Gud.

1 Mos. 3: Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av och en fröjd för ögat. Trädet var lockande eftersom man fick förstånd av det, och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt.Då öppnades ögonen på dem båda, och de märkte att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och gjorde höftskynken åt sig.

Kunde man synda innan Mose Lag?Law of Mose

Mose lag fanns naturligtvis inte innan Mose levde, men det fanns andra Guds lagar att följa för de som levde innan honom. Det första kända budet är förstås förbudet att äta av Kunskapens träd, men alla enskilda bud står inte noterade. De fanns heller inte nerskrivna på stentavlor (ja, i alla fall inte som vi vet) utan de fanns nerskrivna i människornas hjärtan och samveten, och det är ett faktum som gällt i alla tider.

5 Mosebok 11:18 Ni skall lägga dessa mina ord på ert hjärta och ert sinne, och binda dem som ett tecken på er hand, och de skall vara som ett band till påminnelse på er panna.

Hebreerbrevet 8:10 Detta är det förbund som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus, säger Herren: Jag skall lägga mina lagar i deras sinnen och skriva dem i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk.

Psaltaren 40:9 Att göra din vilja, min Gud, är min glädje, din lag är i mitt hjärta.”

Predikaren 3:11 Allt har han gjort skönt i sin tid. Också evigheten har han lagt i människornas hjärtan.

Malaki 2:2 Om ni inte vill höra, om ni inte lägger på hjärtat att ge mitt namn ära, säger HERREN Sebaot, då skall jag sända förbannelse mot er. Jag skall förbanna era välsignelser, ja, jag har redan förbannat dem, eftersom ni inte lägger detta på hjärtat.

Framför allt är nedan avsnitt intressant eftersom det väldigt tydligt visar att hedningar som faktiskt SAKNAR lagen ändå av naturen kan göra vad lagen kräver, just för att den finns i deras hjärtan och som deras samveten också återspeglar. Det betyder att synd kan tillräknas dem trots att de faktiskt inte är judar som har lagen, just för att deras samveten och tankar visar att de är medvetna om lagen. Exempel på när synd inte tillräknas är när det handlar om bebisar, kraftigt mentalt handikappade, etc, för de är ju inte medvetna om någon lag. Skulle en kraftigt mentalt handikappad person slå till en annan människa så är det snarare vårdaren som brustit i uppmärksamhet, och den mentalt handikappade personen kan inte klandras.

Rom. 2:12 Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. 14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem

1 Johannesbrevet 3:Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen

Om man inte kunnat synda innan Mose så hade inte Kain gjort sig skyldig till synd när han mördade sin bror. Självklart så var han olydig mot Gud när han tog livet av Abel.

1 Mos. 4: Och Herren sade till Kain: ”Varför är du vred och varför är din blick så mörk? Är det inte så att om du gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men om du inte gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men du skall råda över den.”Kain talade med sin bror Abel, och medan de var ute på marken överföll Kain sin bror och dödade honom.Och Herren sade till Kain: ”Var är din bror Abel?” Han svarade: ”Jag vet inte. Skall jag hålla reda på min bror?” 10 Då sade han: ”Vad har du gjort? Hör, din brors blod ropar till mig från marken!11 Nu är du förbannad mer än den jord som har öppnat sin mun för att ta emot din brors blod av din hand. — 13 Kain sade då till Herren: ”Mitt brott är för stort för att förlåtas

Gud menar att det fanns risk för SYND även under Adams tid men Kain (och alla andra) hade kapacitet att råda över den och INTE synda. Var Kain lydig mot Gud när han dödade sin bror efter att ha fått höra detta GUDS BUD? Gud gav ju faktiskt Kain ett klart BUD (en lag) att råda över synden, men ändå går Kain ut och mördar sin bror. Kain gjorde alltså tvärt om vad Gud bad honom om och nog måste detta vara en synd att göra motsatsen till det Gud ber om? Just för att han dödade sin bror så förbannades Kain, och Kain insåg att han gjort sig skyldig till ett stort brott.

Exempel på syndare som syndat genom att begå synd innan Moses levde

1 Mosebok 13:13 Men männen i Sodom var onda och mycket syndiga inför HERREN.—1 Mosebok 18:20 Sedan sade HERREN: ”Ropet över Sodom och Gomorra är starkt och deras synd är mycket svår.—1 Mosebok 19:15 När gryningen kom skyndade änglarna på Lot och sade: ”Stig upp och tag med dig din hustru och dina båda döttrar som är här, så att du inte går under genom stadens synd.”

1 Mos. 20:Men Abimelek hade inte rört henne och han svarade: ”Herre, vill du döda också rättfärdiga människor?Har han inte själv sagt till mig: Hon är min syster? Och hon sade själv: Han är min bror. Med uppriktigt hjärta och rena händer har jag gjort detta.” Då sade Gud till honom i drömmen: ”Ja, jag vet att du har gjort detta med uppriktigt hjärta, och det var också jag som hindrade dig från att synda mot mig. Därför lät jag dig inte röra henne.—1 Mosebok 20:9 Abimelek kallade på Abraham och sade till honom: ”Vad har du gjort mot oss? Och vad har jag gjort för synd mot dig, eftersom du har dragit denna stora synd över mig och mitt rike? Du har gjort sådant mot mig som ingen bör göra.”

1 Mosebok 31:36 Jakob blev arg och kom i gräl med Laban och sade till honom: ”Vad har jag gjort för illa eller syndat, eftersom du förföljer mig så våldsamt?

1 Mos. 39:6 Och han lämnade allt i Josefs vård och sedan han hade fått honom till sin hjälp bekymrade han sig inte om något annat än maten som han åt. Josef var välväxt och såg bra ut.Efter en tid hände det att hans herres hustru kastade sina blickar på honom och sade: ”Ligg med mig!” — Här i huset har han inte större makt än jag, och ingenting annat än dig har han förbehållit sig eftersom du är hans hustru. Hur skulle jag då kunna göra så mycket ont och synda mot Gud?”

1 Mosebok 42:22 Ruben svarade dem: ”Sade jag inte till er att ni inte skulle synda mot pojken? Men ni lyssnade inte på mig. Därför utkrävs nu hans blod.”—1 Mosebok 50:17 Så skall ni säga till Josef: Vi ber dig, förlåt dina bröder vad de har brutit och syndat genom att handla så illa mot dig. Så förlåt nu den synd som din fars Guds tjänare har begått.” Och Josef grät när han fick deras hälsning.

2 Mosebok 9:27 Då sände farao bud efter Mose och Aron och sade till dem: ”Den här gången har jag syndat. Det är HERREN som är rättfärdig och jag och mitt folk har gjort orätt.—2 Mosebok 9:34 Men när farao såg att regnet och haglet och dundret hade upphört, framhärdade han i sin synd och stängde till sitt hjärta, både han och hans tjänare.2 Mosebok 10:16 Då kallade farao snabbt till sig Mose och Aron och sade: ”Jag har syndat mot HERREN, er Gud, och mot er.17 Men förlåt nu min synd den här enda gången och be till HERREN, er Gud, att han tar bort bara denna dödsplåga från mig.”

Adam och Evas son Kain gifte sig med sin syster

1 Mosebok 4:15 Och Herren satte ett tecken på Kain så att ingen som träffade på honom skulle döda honom. 16 Så gick Kain bort från Herrens ansikte och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.17 Kain kände sin hustru och hon blev havande och födde Hanok. Och Kain byggde en stad och kallade den Hanok efter sin son.

Det finns några som tror att det här landet som det står nämnt om (Nod) var bebott av ännu en nyskapad människoras som de antar är en nödvändighet för att kunna erbjuda Adams barn några andra än sina egna syskon att gifta sig med.  Men varför skulle Kain inte kunna gifta sig med sin syster? Adam och Eva var skapta MYCKET GODA och de hade alltså inga genetiska defekter som riskerade att föras över till barnen, och inte heller barnbarnen. IDAG är läget förstås helt annorlunda. Giftermål mellan syskon blev inte förbjudet förrän långt senare under Moses tid – när ackumulerade genetiska flaskhalsar och utarmning föranledde en ny lag för att undvika defekter hos barn som har nära besläktade föräldrar. Förbud mot giftermål mellan nära släktingar kan läsas i 3 Mosebok 18 samt 5 Mosebok 27 och du kan läsa mer om när och varför det idag finns risk för genetiska defekter hos avkomman mellan nära besläktade personer här (på engelska).

Idag är människor väldigt lika varandra pga genetisk utarmning, men det borde vara större olikheter bland Adam och Evas barn – med det som är karaktäristiskt för germaner, kineser, afrikaner etc – än vad vi kan se hos syskon idag. Eva var moder till allt levande, säger Bibeln, och då får man anta att detta syftar på Eva var ursprunget till ALLT liv som har med mänskligheten att göra. Alla människor på jorden kan alltså härröra sina släktled till henne, och det finns inga konkurrerande mödrar som har separata släktled där Eva inte finns med.

1 Mosebok 3:20 Mannen gav sin hustru namnet Eva, ty hon blev moder till allt levande.

Kain bosatte sig i landet Nod öster om Eden men det står inte preciserat när, eftersom det heller inte är särskilt preciserat när Kain mördade sin bror Abel. Kains deportation skedde efter det berömda mordet. Kain och hans hustru (och syster) kan mycket väl ha varit de som började att befolka den delen av landet, och även staden som de kallade Hanok efter sin son. De kan även hända att några ättlingar till Kains andra syskon bosatte sig i staden. De som först skrev ner historien om Kain (vars historia även Moses inneslöt i sina egna skrifter) ville författaren att läsarna skulle veta VAR Kain slog sig ner, och även om det DÅ inte fanns någon fungerande stad (eftersom Kain ju var den som startade den) så är ändå sanningen att Kain slog sig ner i det land och på den plats som sedermera skulle bli staden som blev uppkallad efter hans son. Kain hade många fler syskon än Abel (som dog tidigt och förmodligen innan han gifte sig) och sin ännu yngre broder Set:

2 Mosebok 5:När Adam var 130 år fick han en son som var lik honom, hans avbild. Han gav honom namnet Set. Sedan Adam fått Set, levde han 800 år och fick söner och döttrar.När Set var 105 år blev han far till Enos.

Vi vet inte så mycket mer om Adam och Evas andra barn, men det står i alla fall några uppgifter om just Set eftersom han kom till i stället för Abel och var en avbild av Adam. Andra gamla skrifter och legender menar att Abel var i tidig tonår när han blev mördad, och man kan då gissa att Set föddes ca ett år efter mordet – om föräldrarna raskt ”ersatte” Abel med honom.  Om det föddes andra syskon mellan pojkarna Kain (och Abel) och Set är osäkert, men vi vet i alla fall att det fanns flera bröder och systrar utöver de som står nämnda vid namn. Vi kan också räkna ut att man började åkalla Herrens namn (att be) ca 235 år efter skapelsen:

1 Mosebok 4:25 Adam kände åter sin hustru, och hon födde en son som hon gav namnet Set. Hon sade: ”Gud har gett mig en annan avkomling i stället för Abel, eftersom Kain dödade honom.”26 Också Set fick en son och han gav honom namnet Enos. Vid den tiden började man åkalla Herrens namn. 

Läs gärna min artikel om dinosaurier här, och om man kunde synda innan Mose lag här.

Barnen du ser på bilden är TVILLINGAR och föddes i Nottingham i England 2005. De heter Remee och Kian, och föräldrarna heter Kylie Hodgson och Remi Horder. Se videoklipp om dem här.

Family

Vad hände när Adam och Eva skapades för 6000 år sedan?

Lucifer föll EFTER skapelsen

Först och främst kan vi konstatera att Guds änglar förmodligen skapades INNAN eller kanske MEDAN Gud skapade jorden. Morgonstjärnorna jublade och Guds söner höjde glädjerop medan Gud fäste jorden och lade hennes hörnsten:

Job 38:4Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.  5Vem har fastställt hennes mått ? du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne? 6Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten, 7medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?

Det innebär att även Satan, som ju var en ängel, skapades innan jorden grundlades. Vi kan också förstå att Satan gjorde uppror mot Gud EFTER hela skapelseveckan eftersom vi kan läsa att allt han skapat var MYCKET GOTT – som han sade den sjätte dagen. Kan man kalla ett tillstånd där en ängel i sin stolthet gör uppror gentemot sin skapare för ”mycket gott”? Knappast. Inte heller kan man säga att det är ”mycket gott” att så många som 1/3 av änglarna befann sig i ett upproriskt tillstånd, vilket verkar vara fallet:

Upp. 12:4Och hans stjärt drog med sig tredjedelen av himmelens stjärnor och kastade den ned på jorden. Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, ty han ville uppsluka hennes barn, när hon hade fött det. —”7-9 Och det blev en strid i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred, men han övermannades och det fanns inte mer någon plats för dem i himlen. Och han, den stora draken… han som kallas Djävul och Satan… han störtades ner på jorden och hans änglar störtades ner med honom”

Samma dag som ädelstenar förbereddes så skapades Satan, och när han föll i synd så existerade redan Edens lustgård tillsammans med en rad olika ädelstenar och gudaberget:

Hesekiel 28:13I Eden, Guds lustgård, bodde du, höljd i alla slags ädla stenar: karneol, topas och kalcedon, krysolit, onyx och jaspis, safir, karbunkel och smaragd, jämte guld; du var prydd med smycken och klenoder, beredda den dag då du SKAPADES.15Lyckosam var du på dina vägar från den dag då du skapades, TILL DESS ATT ORÄTTFÄRDIGHET BLEV FUNNEN HOS DIG.16Men under din myckna köpenskap blev ditt inre fyllt med orätt, och du föll i synd. Då förvisade jag dig från gudaberget och förgjorde dig, du vittskuggande kerub; du fick ej stanna bland de gnistrande stenarna.

Vi kan verkligen lita på att hela Guds skapelse verkligen var MYCKET GOD vid det tillfället som Gud uttryckte sig så, men saker och ting ändrades förmodligen så fort skapelseveckan var över.

Det är en intressant tanke om Eva var gravid eller inte när ormen lurade henne. Gud bad Adam och Eva att vara fruktsamma och föröka sig. Detta bud kan vi läsa i 1 Mos 1 på den sjätte dagen vilket är den dag som människan skapades på, och 1 Mosebok innehåller alltså den mer generella skapelseordningen. (I 1 Mos. 1:2 kan vi läsa mer om detaljerna gällande det Gud skapat, framför allt vad gäller människan.) Om nu två ”mycket goda” och fruktsamma människor fått budet att föröka sig så finns det inte så stora anledningar att tro att de dröjde dagar och veckor med att lyda Gud. Vad skulle de ha för anledning att dröja med att utföra det Gud bad om? Det troliga är att de inte dröjde särskilt länge och om Eva blev befruktad (ganska väntat med tanke på hennes mycket goda kroppsanatomi) så betyder det att Kain blev till ganska omgående, och många anser att detta INTE borde ha inträffat INNAN Evas möte med Satan som fick både henna och Adam på fall. Det finns dock ingen ”arvsynd” så Adam och Evas synd innebar inte att Kain per automatik föddes i synd pga dem. Däremot vet vi att Kain dog andligt så fort han själv syndade.

Gud skapade världen. Allting skapades genom JESUS som är Gud:

Kolosserbrevet 1:1 14 I honom hava vi förlossningen, förlåtelsen för våra synder, 15 i honom som är den osynlige Gudens avbild och förstfödd före allt skapat.6 Ty i honom skapades allt i himmelen och på jorden, synligt såväl som osynligt, både tronänglar och herrar och furstar och väldigheter i andevärlden. Alltsammans har blivit skapat genom honom och till honom.

Gapteorin och jordens ålder

Det är mycket vanligt att försöka få in tusentals eller miljontals år mellan 1 Mosebok 1:1 och 1:2 (the gap theory på engelska) men man måste fråga sig VARFÖR det finns ett behov att vilja pressa in tid mellan verser? Kan det ha något att göra med Evolutionsteorin och dess behov av en enorm mängd tid för att vara plausibel? Det finns ingen anledning att försöka vara Evolutionsteorin till lags eftersom det handlar om en saga för vuxna, och dessutom utmynnar en sådan kompromiss till en motsägelse i Bibeln. Jorden skapades på sex dagar:

2 Mosebok 20:8Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den.9Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor;10men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat; då skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son eller din dotter, ej heller din tjänare eller din tjänarinna eller din dragare, ej heller främlingen som är hos dig inom dina portar. 11Ty PÅ SEX DAGAR gjorde HERREN himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, men han vilade på sjunde dagen; därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.

Gud skulle kunna skapat himmel och jord på 5 sekunder, 5000 år eller miljontals år, men ett skäl till att skapa allt på 6 dagar verkar vara för att ge oss sjudagarsveckan som ett mönster för våra liv. En vilodag per sjudagarsvecka verkar vara en god rytm för människan. Det som är inkluderat inom dessa sex skapelsedagar är ”himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är”. Det är ganska alltäckande. Från det att jorden skapades så kan det alltså inte ha gått mer tid än max 6 dagar. Dessutom skapade Gud jorden INTE för att vara öde utan för att BEBOS, så varför skulle han skapa jorden och sedan låta den stå just öde och tom i miljontals år innan han utför nästa steg i skapelseverket?:

Jesaja 45: 18 Ty så säger HERREN, han som har skapat himmelen, han som är Gud, han som har danat jorden och gjort den, han som har berett den och som ICKE HAR SKAPAT DEN TILL ATT VARA ÖDE, utan danat den till att BEBOS: Jag är HERREN och eljest ingen.

Vidare kan vi läsa att Gud gjorde Adam och Eva i skapelsens BÖRJAN. Om vi klämmer in miljontals år mellan skapelsen av jorden och restan av skapelsen så hamnar inträdet av Adam och Eva i SLUTET av skapelsen, vilket är tvärt emot vad Mark 10:6 säger :

Mark 10:6. Men från SKAPELSENS BÖRJAN gjorde Gud dem till man och kvinna.7. Därför skall en man överge sin faroch mor och hålla sig till sin hustru.

1 Mosebok är vår sanna historia och vi är släkt med Adam och Eva

Vi kan lita på att 1 Mosebok ska läsas SOM DET STÅR och inte som poesi, och det faktum att Adam och Eva är verkliga historiska personer och inte ”symboler” visar även dessa verser:

1 Mosebok 5:4  Sedan Adam fått Set, levde han 800 år och fick söner och döttrar.5 Adams hela ålder – den tid han levde – blev 930 år. Därefter dog han.

1 Krönikeboken 1:1 Adam, Set, Enos, Kenan, Mahalalel, Jered, Hanok, Metusela, Lemek, Noa, Sem, Ham och Jafet.Jafets söner var Gomer, Magog, Madaj, Javan, Tubal, Mesek och Tiras. Gomers söner var Askenas, Rifat och Togarma. Javans söner var Elisa och Tarsis, kitteerna och rodaneerna. (se även 1 Mos. 10: 1-2)

Job 31:33 Har jag dolt mina överträdelser likt Adam och gömt min missgärning inom mig,

Hosea 6.7  Men dessa har liksom Adam brutit mot förbundet. Sedan dess har de handlat svekfullt mot mig.

Lukas 3:38son till Enos, son till Set, son till Adam, son till Gud.

Romarbrevet 5:12 [ Adam och Kristus ] Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat.13 Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns. 14 Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte hade syndat genom en överträdelse sådan som Adams, han som är en förebild till den som skulle komma.

1 Tim 2:13. Ty Adam blev först skapad, och sedan Eva. 14. Och Adam blev inte bedragen, utan kvinnan blev bedragen och föll i överträdelse.

1 Mos 3:20 Och mannen gav sin hustru namnet Eva, ty hon blev en moder åt allt levande.

1 Kor. 15:22 Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande.

1 Kor. 15:45  Så står det skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam blev en livgivande ande.

1 Kor. 11:8. Ty mannen är inte av kvinnan, utan kvinnan av mannen. 9. Och mannen är inte skapad för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens skull.

Apg 17:26 Han har gjort alla folkslag av ett blod för att de skall bosätta sig över hela jorden, och han har för dem fastställt bestämda tider och utstakat, de gränser inom vilka de skall bo, 27. för att de skall söka Herren, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, även om han inte är långt borta från någon enda av oss.

Mera verser om att 1 Mosebok skildrar vår sanna historia

Judasbrevet 1:14 Om dem har också Hanok (Enok) i det sjunde släktledet efter Adam profeterat: ”Se, Herren kommer med sina mångtusen heliga

Matteus 23:35 Så kommer över er allt rättfärdigt blod som är utgjutet på jorden, från den rättfärdige Abels blod till Sakarias, Barakias sons, blod, honom som ni mördade mellan templet och altaret

Lukas 11:51 från Abels blod ända till Sakarjas blod, som utgöts mellan altaret och templet. Ja, jag säger er: Det skall utkrävas av detta släkte.

Hebreerbrevet 12:24 Ni har kommit till det nya förbundets medlare, Jesus, och till det renande blodet som talar starkare än Abels blod.

Hebreerbrevet 11:4 Genom tron bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain, och genom tron fick han det vittnesbördet att han var rättfärdig, eftersom Gud själv bekände sig till hans offer. Och genom tron talar han, fastän han är död.

1 Johannesbrevet 3:12 och inte likna Kain, som var den ondes barn och mördade sin bror. Och varför mördade Kain honom? Jo, därför att hans gärningar var onda men hans brors var rättfärdiga.

Judas 1:Tänk också på de änglar som inte bevarade sin höga ställning utan övergav sin rätta hemvist. Dem håller han i förvar i mörker med eviga bojor till den stora dagens dom.

Judasbrevet 1:11 Ve dem! De har slagit in på Kains väg, de har mot betalning störtat sig i Bileams villfarelse, de har gjort uppror som Kora och gått under.

Det är inte bibliskt att anta Gud skapat någon form av ”Big Bang” där materia sprutar ut  i form av planeter, solar och stjärnor, eftersom JORDEN ensam skapades först, och solen, månen och stjärnorna skapades 3 dagar senare under Dag 4. I Guds rike efter tidens slut kommer inte solen och månen behövas eftersom Guds lamm är vårt ljus och vi behöver dessutom inte tyda tider med hjälp av solen och månen som vi gör idag.

En del försöker läsa in i skapelseveckan att varje dag är tusen år, eller t o m flera tusen år, men växterna som skapades i början skulle inte kunnat klara en så lång period av mörker/ljus och utan djur och människor som behövs för hela den ekologiska kedjan. Om vanliga dagar är flera tusen år långa så har Gud totalt misslyckats med att förmedla för oss hur skapelsen gick till, trots att Bibeln är till just för vår skull. Vi bör kunna lita på den glasklara information som finns i Moseböckerna utan att tolka om vad en ”dag” är. Vidare kan vi inte lägga in tusentals år mellan de generationer som vi kan läsa om i 1 Mosebok och i Lukas evangelium, för inga generationer saknas. Enok var t ex sjunde generation från Adam (Judas 1:14). Med hjälp av de olika släktträden i Bibeln och hänvisningar till människors åldrar, så kan vi räkna ut när floden inträffade och även hur lång tid som har passerat efter floden. Däremot kan vi inte med exakthet säga när jorden skapades, bland annat eftersom ett år inte alltid innehållit de 365 dagar vi räknar med idag.

Döden är en fiende

 1 Kor. 15:26 Sist bland hans FIENDER bliver ock DÖDEN berövad all sin makt;

Det kan aldrig ha varit meningen att en FIENDE skulle rumstera i Guds mycket goda skapelse. Både fysiskt och andlig död är ju något mycket negativt för djur och människor med tanke på smärta och känslor, och det är oftast smärtsamt att bli gammal och dö. Vidare innebär det en SAKNAD när en familjemedlem eller vän går bort och det låter inte som ett mycket gott paradis om det skulle finnas tårar och saknad. Även djur kan känna smärta och saknad. Däremot finns det ingenting som säger att växter och insekter känner smärta och saknad (förmodligen inte småfiskar heller) så där skulle det kunna vara fritt fram för död även från ursprunget. De är förmodligen skapta just för att vara en del av en biologisk kedja på jorden som kräver att de dör (eller vissnar om det handlar om växter), och de känner inget fysiskt eller känslomässigt obehag av detta.

Det var aldrig meningen att människan ska vara köttätare. Det som Gud säger att människan ska äta är detta:

Människan: Fröbärande örter på hela jorden och alla träd med fröbärande trädfrukt

Djur, fåglar, det som krälar (vad som i sig har en LEVANDE SJÄL): Gröna örter

Notera att ”djur” är här ett separat ord från fåglar och det som krälar. Människor och djur är beskrivna som ”levande varelser” vilket är ”nephesh” på hebreiska. Se 1 Mosebok 1:20, 21, 24 där ”nephesh chayyah” översätts med ”levande varelser” och 1 Mosebok 2:7 där Adam blir en levande varelse (nephesh chayyah). Nephesh visar att det handlar om en levande varelse som kan andas, och i GT i kombination med andra ord med inriktning på känslor och sinneststämningar. Växter har ingen sådan medvetandegrad och inkluderas inte i ”nephesh”. Vi kan läsa att ”allt kötts själ (nephesh) är i blodet” 3 Mos. 17:11, 1 Mos. 9:4. En del växter kan visserligen ha hemoglobin men de kan dock inte andas. Adams jobb att namnge djuren kan ge oss ytterligare ledtrådar till vad som räknas som ”nephesh cayyah”. Han namngav varje levande varelse (nephesh chayyah) i Gen. 2:19. Det innebär boskapsdjur, fåglar och markens djur. Även efter att Adam och Eva syndade så var det tänkt att de endast skulle äta fröbärande örter. Kött var inte tillåtet att äta förrän efter Noa klev av arken vid Ararat, men det är mycket troligt att människan ändå gav sig själv den friheten efter ett tag trots att Gud inte tillät det.

Rom. 8:20 Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om 21 att också skapelsen skall befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet. 22 Vi vet att hela skapelsen ännu samfällt suckar och våndas. 

1 Joh. 5: 19 Vi vet att vi tillhör Gud och att hela världen är i den ondes våld. 

Varför finns ett förbjudet träd?

Varje gång som Adam och Eva passerade Kunskapens Träd så tvingades de per automatik att ta ställning till det enda bud som Gud gav dem – att äta eller inte äta av det (respektera deras Skapare eller inte). Eftersom det fanns där och var möjligt att äta ifrån så visar det att Adam och Eva hade VALET att lyda Gud eller inte. Gud kan skapa oss precis hur han vill och uppenbarligen ville han att vi ska ha fri vilja. Enda andra alternativet är att skapa oss som förprogrammerade robotar som alltid agerade i enlighet med Guds vilja, och det skulle bli som någon form av marionettdockor eller filmer som Gud sett förut och där han bestämt alla handlingar.

Satans lögn till Eva i Edens lustgård är samma lögn som vi ofta använder mot varandra än i dag – till och med i kyrkorna. Kanske vi säger;”Du säger att du syndar broder? Inte bra MEN INGALUNDA SKALL DU DÖ”. Satan lyckades få Eva att testa synd genom att intala henne att hon inte skulle dö. Då vågade hon ta steget i kombination med att hon frestades av tanken att äta av trädet. Om det inte finns några konsekvenser för synd så vågar tyvärr människor ta steget att synda när de står inför frestelser. Synd är dock det som separerar oss från Gud och ingenting oheligt ska komma in i Guds rike. Satans hemska lögn är verkligen tragisk eftersom den äventyrar människors SJÄLAR.

När Adam och Eva syndade så dog de både fysiskt och andligt. De dog andligen med en gång (och de insåg genast att de var nakna) och de dog fysiskt ett antal år senare när deras kroppar till slut blev för gamla för att leva. De blev ganska omgående bortmotade ur Edens Lustgård och de kunde därmed inte längre nå Livets Träd. Detta träd är väsentligt för att vi ska leva, men utan den livgivande näring som trädet ger så är enda utvägen fysisk död. Adams synd är alltså orsaken till att vi dör fysiskt – för vi kan ju inte nå Livets Träd pga honom – men det är vår egen synd som orsakar att vi dör andligt. Adam är indirekt orsak till att vi lever i en värld med katastrofer såsom jordbävningar, tsunamis, vulkanutbrott, och att vi har sjukdomar att tampas med. Döden är som sagt en fiende, så Gud skulle aldrig acceptera en värld där människor förolyckas och lider av åkommor, såvida inte människan öppnade upp för synden för då är döden en nödvändighet. Med synd i världen är döden ett måste, för det vore fruktansvärt för en människa att leva för evigt i en syndig värld. I Guds nya rike kommer dock Livets trädn att finnas återigen, och det ger skörd varje månad.

Notera att det inte står någonstans att vi ärvt Adams synd, men vi kan däremot läsa om förbannelser som drabbar alla människor pga Adam. Marken är förbannad pga Adam och kvinnor måste föda barn i plåga pga Eva.

Vill du läsa om dinosaurier och Bibeln kan du läsa denna artikel.