Tag Archive | kött

Bibeln om vår “onda natur” och “kött” i SFB, samt arvsynden som är obiblisk

Arvsynden är ingenting som Bibeln lär ut och inte de äldsta kyrkofäderna

Bibeln hävdar inte att vår natur eller vårt kött är syndigt i sig självt. Bibeln förklarar tydligt vad synd innebär. Nämligen att bryta mot Guds lag – att vara olydig mot hans bud (1 Joh.3:4 ) – vilket är något man gör. Därför kan vi inte hävda något annat – t ex att synd är när man befruktas (börjar få ett fysiskt kött) och blir en människa. Det skulle innebära att vi är syndiga redan som foster och egentligen redan som embryon. Men varför skulle det förarga Gud varje gång ett embryo växer till och börjar få kött? Det kan ju knappast vara deras fel? Så här snurrigt kan det bli om man tror på arvsynden (eller syndarvet), som ursprungligen är en gnostisk lära som Augustinus (före detta gnostiker) gjorde populär inom kyrkan, senare med stöd av både Luther och Kalvin.

Olyckliga formuleringar i SFB om Natur och Kött

Svenska Folkbibeln är ofta bättre och mer lättförståelig än 1917 års översättning (men inte lika bra som Reformationsbibeln), men är det gäller människans natur, vårt kött och syndarvet så är 1917 års översättning bättre än SFB. Här nedan följer några olyckliga formuleringar där t ex SFB valt att lägga till ordet “ond” ihop med ordet “natur”, trots att detta adjektiv inte står att finnas i grundspråket. I stället för “ond natur” hade en bättre översättning varit “kött” kort och gott, men pga den formuleringen kan läsarna få för sig att vår natur eller vårt kött är ont i sig självt.

”Ond natur” är i SFB en översättning av grekiska σάρξ (sarx, Strong’s 4561) som betyder KÖTT eller kropp (inte ont kött eller ond natur) vilket är precis samma sorts kött som Jesus hade. Att översätta ett och samma ord för ”kött” när det är relaterat till Jesus, och till ”ont kött/ond natur” när det är relaterat till människor är helt omotiverat.

Exempel

SFB: a) Rom 8:12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet

Bättre i 1917: Rom. 8:¹²Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot KÖTTET, så att vi skola leva efter KÖTTET.

SFB: b) Rom 7:5 Ty så länge vi behärskades av vår onda natur, var de syndiga begär som väcktes till liv genom lagen verksamma i våra lemmar, så att vi bar frukt åt döden

Bättre i KJV: Rom. 7:5 For when we were IN THE FLESH, the MOTIONS OF SINS, which were by the law, did work in our members to bring forth fruit unto death.

SFB: c) Gal. 5:¹³Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek

Bättre i 1917: Gal 5:13 I ären ju kallade till frihet, mina bröder; bruken dock icke friheten så, att KÖTTET får något tillfälle. Fastmer mån I tjäna varandra genom kärleken.

SFB d) Ef. 2:3:³Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

Bättre i 1917: Ef. 2:3 Bland dessa voro förut också vi allasammans, där vi vandrade i vårt KÖTTS begärelser och gjorde vad köttet och sinnet ville; och vi voro genom vår natur hemfallna åt vredesdomen, vi likasom de andra.

eller i KJV: Ef. 2:3 Among whom also we all had our conversation in times past in the lusts of our flesh, fulfilling the desires of the flesh and of the mind; and were by nature the children of wrath, even as others.

SFB: e) Rom. 8:3 Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden.

Bättre i 1917: Rom. 8:³Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom KÖTTET, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet.

SFB: f) Rom. 8:8 De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.

Bättre i KJV: Rom. 8:⁸So then they that are in the FLESH cannot please God.

SFB: g) Kol. 2:11 I honom blev också ni omskurna, inte med människohand, utan med Kristi omskärelse, då ni avkläddes er syndiga natur

Bättre i 1917: Kol 2:¹¹I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda eder KÖTTSLIGA KROPP; jag menar omskärelsen i Kristus.

SFB: h) Rom. 7:7 Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär.

Bättre i KJV: Rom. 7:⁷What shall we say then? Is the law sin? God forbid. Nay, I had not known sin, but by the law: for I had not known lust, except the law had said, Thou shalt not COVET.

Svenska Folkbibeln har alltså felaktigt lagt till ord som inte finns i grundtexten, och därmed gjort verserna mer svårgreppade och missförstådda. 1917 års översättning har lyckats bättre eftersom ”ond natur” inte finns med i någon av dessa verser, vilket gäller även Reformationsbibeln.

Vad gäller Rom. 8:3 så är detta det enda stället i Bibeln där det står något om ”syndigt kött/natur” och vi kan läsa att Jesus kom ”i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet”. När han var tillsammans med sin Fader i treenigheten så ägde han inte något kropp att synda med och hade heller ingen kapacitet att synda eftersom Gud inte kan gå emot sin egen rättfärdiga natur. När Jesus kom som människa till jorden så hade han plötsligt kött liksom oss och kunde därmed, om han så velet, synda precis som vilken människa som helst. Däremot så vet vi förstås att Jesus trots detta valde att INTE synda vilket var ett alternativ även för människan. Det är därför en bra beskrivning att Jesus kom ”i syndigt kötts gestalt”, för det är ju med köttet som en människa kan utföra synd – och det var “i syndigt kötts liknelse” som han kom. Det går inte att använda denna vers som stöd att vi alla är födda i synd, eftersom versen handlar om Jesus val att komma till jorden i ett likadan skepnad som oss.

Slutligen finns det ett annat grekiskt ord som kan översättas med “natur”, nämligen φύσις (phusis, Strong’s 5449), och som förekommer 14 gånger i KJV. Exempel:

Rom. 1:26 Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga.

Rom. 2:14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen.

Gal. 2:15 Vi själva är visserligen judar till födelsen och inga hedniska syndare.

Intressant att hedningar sägs “av naturen” kunna göra det lagen befaller. Tvärt emot arvsynden som hävdar något annat.

Romarbrevet 5, som många hävdar lär ut arvsynden

Rom. 5:12 säger att “döden” (inte synden) kom över alla människor, och även varför det är så. För att de syndat. Inte för att Adam syndat och de ärvt hans synd.

När det gäller Rom 5:18 är många snabba att läsa in en arvsynd i texten eftersom det står att “alla” blir fördömda pga en endas fall (Adams fall) vilket alltså skulle innebära att de är syndare per automatik pga Adam. OK, och hur rimmar det med resten av meningen som säger att en endas rättfärdighet (Jesus rättfärdighet) lett till ALLA människors frikännande? Sker även det per automatik för “alla” människor? Om man tar sig friheten att lägga till ett villkor vad gäller frikännandet i Jesus (att vi inte blir frikända förrän vi omvänder oss och tror), så borde ett liknande villkor läggas in gällande Adam (att vi inte blir fördömda förrän vi syndar likt honom). Det rimmar väl med resten av skriften.

Rom. 5:18 har en parallelism som måste läsas på samma konsekventa sätt på båda sidor om kommatecknet. Om Adam automatiskt orsakar så att ALLA människor fördöms, så är det så att ALLA människor automatiskt blivit frikända genom Jesus. Men en sådan tolkning vet vi är fel eftersom alla människor inte blir frälsta. Det krävs omvändelse och tro för frälsning. Med andra ord så handlar Rom. 5-18-19 inte om någonting som sker automatiskt eller generellt för alla människor utan deras medverkan. Vi är inte syndare förrän vi syndar som Adam, och vi är inte rättfärdiga förrän vi renar oss i Jesu blod.

Rom 5:18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för ALLA människor, så har en endas rättfärdighet för ALLA människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.

De människor (alla) som står på det ena sidan av kommatecknet är precis samma människor (alla) som står på den andra sidan av kommatecknet. Många väljer dock att ändra ovan två verser så att de låter såhär:

Rom. 5:18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för NÅGRA människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också NÅGRA FÅ stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.

De vill gärna få texten (v. 18) att säga att ALLA är syndiga i Adam men NÅGRA är rättfärdiga i Jesus. Men så säger inte texten! Texten säger “alla” i båda fallen i v. 18.

Pelagius var ingen irrlärare, men däremot Augustinus som förnekade människans fria vilja

Sep25

Pelagius hade samma teologiska syn som kyrkofäderna före honom

Pelagius levde ca 354-418 e.Kr. och var en brittisk präst och en respekterad teolog med goda kunskaper i latin och grekiska (till skillnad från Augustinus). Pelagius var samtida med St. Patrick på Irland, och Pelagius främsta elev var Caelestius.

Tyvärr har Peagius namn blivit som ett slags skällsord, speciellt från reformert håll, som grundar sig på att man tillskrivit honom lömska åsikter på mycket osäkra grunder. Pelagius har inte bara fiender idag, utan även under hans egen tid fanns teologer som inte höll med honom – och Augustinus verkar vara den man som startat schismen. Därför bör vi vara väldigt aktsamma så att vi inte hämtar vår information om Pelagius från Augustinus håll, för vem vill bli bedömd baserad på människor som ser sig själva som motståndare? Dessutom är det fullt möjligt att den före detta gnostikern Augustinus är den kyrkopersonlighet som introducerade de flesta irrlärorna till kyrkan. Än idag är vi drabbade av kalvinismen som använder Augustinus som den stora inspirationskällan.

Augustinus populariserade framför allt den falska gnostiska läran om arvsynden (med idén att allt kött är korrupt), och tanken att människan har en syndig natur redan från födseln. Det är av denna anledning som barndop blev populärt i många kyrkor, och ibland den enda formen av dop som tillåts. Pelagius tog avstånd från Augustinus läror om arvsynden, som inte heller någon av de tidigare kyrkofäderna höll med om (se denna artikel).

Eftersom Pelagius hade samma syn på frälsning, fri vilja, arvsynd, människans natur, etc, som kyrofäderna före honom, så finns det heller ingen anledning att mynta ett begrepp efter Pelagius (men det är förstås redan gjort). Det hade i så fall varit mer logiskt att beskriva folk som irenaeusianer, ignatianer, klementianer, el. dyl. De hade ju samma åsikter och levde före Pelagius. Augustinianer, hade också varit ett logiskt begrepp för att beskriva anhängare av Augustinus nygamla gnostiska läror.

Pelagius läror fördömdes på katolska möten, och därmed är saken klar?

Reformerta kristna, som vanligtvis kritiserar den katolska kyrkan, använder sig konstigt nog gärna av beslut från katolska kyrkomöten (koncilier, eller synoder) för att motivera varför Pelagius är en irrlärare. Men det finns flera faktorer som gör att deras fokus på katolska kyrkomöten (i stället för sola scripta) faller:

Alla kyrkomöten kom inte till slutsatsen om en fällande dom.
Medan Pelagius läror deklarerades vara i sin ordning under möten där han var närvarande, så blev han fördömd under tre kyrkomöten där han inte vara närvarande och kunde försvara sig. Det kanske finns ett samband?
Det finns stöd för att åtminstone några av Pelagius fällande domar senare vändes till hans fördel under senare möten.
En människa (Augustinus) var drivande för att eliminera motstånd till sin egen lära och för att få pelagianism på fall. Vad hade hänt om Augustinus inte valt den vägen?
Kyrkomötet i Orange, som fördömde pelagianism, fördömde senare också kalvinismen som grundar sig i Augustinanism.
Om dessa katolska kyrkomöten anses ha auktoritet, borde inte fler (alla?) katolska kyrkomöten vara ledande för oss?

Många kyrkosamfund kallar ofta sitt högsta beslutande organ för synod, och ett möte inom en sådan ledning kallas alltså för synod eller kyrkomöte. Ibland även koncilium. Ett koncilium brukar vara en bredare sammankomst inom den kristna kyrkan för att avgöra lärofrågor och regler. Det finns sju koncilier som kallas ekumeniska och är erkända av både den östliga (ortodoxa kyrkan) och västliga kristenheten (Katolska Kyrkan och många protestantiska kyrkor).

Pelagius besökte Israel år 412, och 415 stod han framför synoden i Jerusalem, anklagad för att sprida irrläror. Han kunde dock försvara sig och klarade sig. För att slippa ytterligare attacker från Augustinus och prästen/teologen/historikenr/bibelöversättaren Hieronymus (Eusebius Sophronius Hieronymus, eller Jerome) så författade Pelagius De libero arbitrio (“Om den fria viljan”) år 416, men den blev sedan grunden till att han några år senare anklagades igen av två afrikanska kyrkomöten där han ej var närvarande och förlorade. Hans motståndare hade alltså chansen att förvränga hans åsikter.

Det var alltså Augustinus som lyckades få Hieronymus att ansluta sig till idén att Pelagius propagerade för en farlig irrlära som måste stoppas så att den inte spreds vidare till öst. I stället blev Augustinus teologi den officiella, och tyvärr finns inte mycket av Pelagius originaltexter kvar. Det är inte helt otroligt om de förstördes i hög grad av Augustinus och Hieronymus eftersom de ansågs vara irrläror. I stället frodades och överlevde Augustinus beskrivning av Pelagius läror, vilket alltså inte alltid är detsamma som källan själv. Hieronymus lära om Jesus moder Maria som evig jungfru orsakade däremot inget larm om irrlära.

Det var till slut tre kyrkomöten som under Pelagius frånvaro fördömde pelagianism; I Kartago (Tunisien, Augustinus hemvist) år 418, Efesus år 431; och Orange år 529. Kyrkomötena i Orange och Kartago var inte fullt ekumeniska möten, och det betyder att det inte var en närvaro av biskopar från alla regioner. Resultaten från dessa möten var heller inte universellt accepterade av både östra och västra kyrkor (möjligen med undantag av beslutet i Efesus.)

Både Pelagius och Caelestius riskerade inledningsvis att fördömas och bannlysas av Påven Innocent I, men Innocents efterträdare Zosimus proklamerade Pelagius oskuld baserat på hans skrift Libellus fidei år 417. Zosimus ändrade sig sedan efter en förnyad undersökning av kyrkomötet i Kartago samt under påtryckningar. Det handlar alltså om vanliga dödliga människor som gör sina bedömningar, och som ändrar sig ibland beroende på åtalspunkter och försvarslinje.

En kompromiss mellan de två ståndpunkterna blev snart opulärt under namnet “semi-pelagianism, men även där händer det att människor gör sina egna tolkningar vad begreppet betyder och vad som inbegrips i kompromissen.

Doktrinerna inom kalvinismen fördömes också under kyrkomöten

Kyrkomötet i Orange fördömde även kalvinismens doktriner. Om mötet anses vara en auktoritet i ett avseende kanske de borde vara det i samtliga avseenden? Vidare har det förekommit kyrkomöten även på senare tid, och kanske dessa också måste anses vara auktoritativa trots att det handlar om vanliga människor som röstar?

Om man måste acceptera att en lära är en irrlära för att ett kyrkomöte beslutat om det, så måste kalvinism anses vara det ännu mer än pelagianism med tanke på att fler kyrkomöten kom fram till att kalvinismen är en irrlära. Kalvinismens doktriner om predestination, begränsad försoning, och oemotståndlig (tvingande) nåd har alla blivit fördömda som läror genom historien genom diverse förespråkare (såsom Lucidus och Gotteschalcus). Vidare kan man undra hur kalvinisterna ser på andra beslut under andra möten, såsom kyrkomötet i Konstance år 1414 gällande John Huss, Worms år 1521 gällande Martin Luther, och Trent år 1561 gällande protestanter i sin helhet?

Ett kyrkomöte fördömde även “arminianism” i Dort år 1618-1619, där arminianer tvingades stå på de anklagades sida. Det betyder att även arminianer borde akta sig för att förlita sig på kyrkomöten (som fördömer Pelagius), med tanke på att de själva är fördömda baserat på andra kyrkomöten.

Pelagius teologi

Det mesta av material om Pelagius finns i händerna på hans fiender. Augustinus anklagade Pelagius för att förneka Guds nåd och för att anse att Guds nåd inte är nödvändigt för frälsning. Det är dock inte en korrekt beskrivning av Pelagius läror.

På liknande sätt är det vanliga spåret att man tillskriver pelagianism idén att människor har kapacitet att lyda Guds bud genom sin fri vilja och “utan Guds nåd”. Men Pelagius inställning skiljer sig inte från Titus 2:11-12 där budskapet är att Guds nåd hjälper oss att leva gudfruktigt här och nu – vilket enligt verserna är något som erbjuds ALLA människor. Alla kan alltså använda sig av Guds nåd för att lyda Guds bud och sina samveten.

Titus 2:1 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för ALLA MÄNNISKOR. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är

Rom. 2:6 Han skall ge var och en efter hans gärningar: 7 evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, 8 men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. — 13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. 14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.

Om Guds nåd har uppenbarats till frälsning för ALLA MÄNNISKOR, så innebär det att människorna är skapta med en grundkapacitet att söka och finna Gud ( se Apg. 17). Vi är också skapta för att kunna omvända oss och lyda Guds bud. M. a. o. är det inte en korrekt beskrivning att säga att pelagianer tror att människor kan lyda Guds bud “utan Guds nåd”.

Joh. 1:8 Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset.9 Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen.

Apg 17:26 Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo, 27 för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss.

Pelagius ansåg INTE att människan kan frälsa sig själv, såsom Augustinus anklagade honom för. En sådan lära hade onekligen varit en irrlära, men det är alltså ingenting som Pelagius lärde ut. Pelagius ansåg däremot att även om människan är helt förlorad utan Gud och hans nåd, så kan människan absolut undvika synd eftersom människan inte är ur stånd att kunna välja det goda. Även “andligt döda” människor (som lever i synd) kan välja den goda vägen – att omvända sig och vända sig till Gud.

En annan teologisk åsikt som kopplas ihop med Pelagius är att han INTE tror på arvsynden. Detta är däremot inte en felaktig beskrivning av Pelagius åsikter eftersom han mycket riktigt inte alls håller med Augustinus om arvsynden. Augustinus trodde starkt på både arvsynden och att människan efter syndafallet hamnat i ett annat läge där hon är ur stånd att kunna omvända sig till Gud.

Pelagius höll med kyrkofäderna före honom gällande människans fria vilja och arvsynden, medan Augustinus läror överensstämde mer med gnostikernas. Kalvinismen har sin start i Augustinianism, och Augustinus har sin start i gnostisism. Detta tydliggörs när man läser citat från tidigare kyrkofäder. Tertullian, Hippolytus och Irenaeus skrev mycket material emot gnostiska läror. Pelagius, precis som kyrkofäderna före honom, ansåg att nyfödda barn är precis lika oskyldiga som Adam var innan han syndade.

Pelagius ansåg att människans natur inte var drabbad av Adams synd (synder är något som inte kan ärvas), och därför förtjänar människor helvetet endast genom sitt eget agerande och inte pga dåliga gener. Pelagius ansåg att människan är skapt för att kunna välja mellan gott och ont, utan vara bundna till en viss natur som tvingar dem till det ena eller det andra alternativet.

Pelagius ansåg att Augustinus hade en väldigt mörk syn på människan, där hon ansågs vara syndfull till sin natur redan från födseln och inte kapabel till att segervisst vända ryggen åt det onda. Pelagius ansåg i stället att människan har en naturlig förmåga att välja det goda i stället för det onda. Jesus krav “var fullkomliga” (“be ye perfect”) tolkade Pelagius som att människan verkligen har en inbyggd kapacitet att kunna lyda det kravet.

Matt. 5:48 Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig.

Pelagius utmanade den nya formen av Kyrka som Augustinus varit med om att forma, och hävdade att både lagen och evangelium kan leda en människa till himlen. Annars skulle ingen under det gamla testamentet kunna bli frälst. Pelagius menade att det handlar om att leva i rättfärdighet. Inte på ett sådant sätt att han lärde ut att gärningar allena kan frälsa, men tro allena kan heller inte frälsa.

Jesus dog för människorna på korset en gång för alla (det finns ingen förlåtelse utan blod), och därmed upphörde det temporära djuroffersystemet.

Frälsning enligt Nya Testamentet (tro och rättfärdighet!):

Jak. 2:20 Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? 21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. 23 Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän. 24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och INTE bara genom tro. 25 Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? 26 Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

Frälsning enligt Gamla Testamentet (tro och rättfärdighet!):

Hes. 18:4 Se, varje levande själ tillhör mig, fadern såväl som sonen. De är mina. Den som syndar skall dö. 5 Om en man är rättfärdig och gör det som är rätt och rättfärdigt, — 9 om han lever efter mina stadgar och håller mina föreskrifter, så att han gör det som är rätt och gott, då är han rättfärdig och skall förvisso få leva, säger Herren, Herren.—- 19 Men ni frågar: “Varför skall inte sonen bära på sin fars missgärning?” Sonen har gjort det som är rätt och rättfärdigt. Han har hållit alla mina stadgar och följt dem, och därför skall han förvisso få leva. 20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.21 Men om den ogudaktige vänder om från alla de synder som han har begått och håller alla mina stadgar och gör det som är rätt och rättfärdigt, då skall han förvisso leva och inte dö. 22 Ingen av de överträdelser han har begått skall då tillräknas honom. Genom den rättfärdighet han har visat skall han få leva. 23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren, Herren. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.24 Men när den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och handlar orätt och gör samma vidriga gärningar som den ogudaktige, skulle han då få leva? Ingen av de rättfärdiga gärningar som han har gjort skall då bli ihågkommen. Genom den trolöshet som han har begått och genom den synd han har gjort skall han dö.25 Ändå säger ni: Herrens väg är inte rätt. Hör då, ni av Israels hus: Är inte min väg rätt? Är det inte era vägar som inte är rätta? 26 När den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör det som är orätt, så dör han på grund av det. Genom det orätta han har gjort skall han dö. 27 Men när den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och gör det som är rätt och rättfärdigt, skall hans liv bli bevarat. 28 Därför att han kom till insikt och vände om från alla de överträdelser han hade gjort, skall han förvisso leva och inte dö. 29 Ändå säger Israels hus: Herrens väg är inte rätt! – Är inte mina vägar rätta, ni av Israels hus? Är det inte era vägar som inte är rätta?30 Därför skall jag döma er, var och en efter hans gärningar, ni av Israels hus, säger Herren, Herren. Vänd om och vänd er bort från alla era överträdelser för att er missgärning inte skall få er på fall. 31 Kasta bort ifrån er alla de överträdelser genom vilka ni har syndat och skaffa er ett nytt hjärta och en ny ande. Ty inte vill ni väl dö, ni av Israels hus? 32 Jag finner ingen glädje i någons död, säger Herren, Herren. Vänd därför om, så får ni leva.

Pelagius ansåg också att man kunde bli frälst helt separat från både kyrka och präster, genom tro och lydnad av Gud. Därmed inte sagt att Pelagius rekommenderade en församlingslös tillvaro. På Pelagius tid var det förstås inte alltid en populär lära att det fanns chans till frälsning utanför en kyrkokrets, och framför allt inte utanför den romerska kyrkan som hunnit etablera sig som den yttersta instansen för lärofrågor i form av biskopen av Rom (påven). Pelagius besökte Rom och han fick inga goda intryck av den romerska församlingen. Exempelvis motsatte han sig den hierarkiska strukturen, och framför allt fokuset på påven. Den romerska kyrkans avslappnade attityd gentemot synd kopplade Pelagius ihop med dess lära om nåden som alltid förlåter oavsett vad du gör.

Citat från Pelagius själv, och några av hans närmaste

Julian of Eclanum systematiserade Pelagius läror. Tack till Jesse Morell för de flesta av citaten nedan.

“We [Pelagians] maintain that men are the work of God, and that no one is forced unwillingly by His power either into evil or good, but that man does either good or ill of his own will; but that in a good work he is always assisted by God’s grace, while in evil he is incited by the suggestions of the devil.” / Julian of Eclanum’s Pelagian Statement of Faith

We, the Pelagians, teach] that nothing of evil passed from Adam upon the rest of humanity except death, which is not always an evil, since to the martyrs, for instance, it is for the sake of rewards; and it is not the dissolution of the bodies, which in every kind of men shall be raised up, that can make death to be called either good or evil, but the diversity of merits which arises from human liberty.” / Julian of Eclanum’s Pelagian Statement of Faith

Pelagius: “I anathematize the man who either thinks or says that the grace of God, whereby ‘Christ Jesus came into the world to save sinners,’ is not necessary not only for ever hour and for every moment, but also for every act of our lives: and those who endeavor to dis-annul it deserve everlasting punishment.” / On The Grace Of Christ, And On Original Sin by Augustine

Pelagius: “This grace we do not allow to consist only in the law but also in the help of God. God helps us through His teaching and revelation by opening the eyes of our heart, by pointing out to us the future so that we may not be preoccupied with the present, by uncovering the snares of the devil, by enlightening us with the manifold and ineffable gift of heavenly grace.” / Life and Letters by B. R. Rees, 1988 Edition, p. 33.

Pelagius: “God always aids by the help of his grace. God aids us by his doctrine and revelation, while he opens the eyes of our heart; while he shows us the future, that we may not be engrossed with the present; while he discloses the snares of the devil; while he illuminates us by the multiform and ineffable gift of heavenly grace. Does he who says this, appear to you to deny grace? Or does he appear to confess both divine grace and the freewill of man?” / De Gr. Chr. 4, 7

Pelagius: “Behold, before your blessedness, this epistle clears me, in which we directly and simply say, that we have entire freewill to sin and not to sin, which, in all good works, is always assisted by divine aid. Let them read the letter which we wrote to that holy man, bishop Paulinus, nearly twelve years ago, which perhaps in three hundred lines supports nothing else but the grace and aid of God, and that we can do nothing at all of good without God. Let them also read the one we wrote to that sacred virgin of Christ, Demetrias, in the east, and they will find us so praising the nature of man, as that we may always add the aid of God’s grace. Let them likewise read my recent tract which we were lately compelled to put forth on freewill, and they will see how unjustly they glory in defaming us for denial of grace, who, through nearly the whole text of that work, perfectly and entirely profess both free will and grace.”/ De Gr. Chr. 31, 35, 37, 4, Pelagius i ett brev till Innocent

Som vi kan se så ansåg Pelagius att nåd verkligen är nödvändigt för människor ska kunna välja det rätta för att uppnå frälsning. Även den fria viljan ansåg han vara en nådegåva – given till alla vid skapelsen. Han ansåg därför att människan i allra högsta grad är frälst av nåd, och att vi omöjligt skulle kunna bli frälsta utan denna nåd. Däremot motsatte sig Pelagius Augustinus tolkning av nåd, som i stället handlar om en nåd som förlorades genom arvsynd och som resulterade i människans oförmåga att lyda vilket vidare resulterar i att nåden måste förnyas av Gud (och som tyvärr inte är något som erbjuds alla människor enligt samma tankegång). Pelagius bejakade alltså både människans fria vilja och och behovet av Guds nåd, medan Augustinus förnekade friheten att kunna välja eftersom han missförstod betydelsen av Guds nåd:

“I have tried hard to maintain the free choice of the human will, but the grace of God prevailed.”/ Retractations by Augustine

Det ska också sägas att Augustinus ändrat ståndpunkter genom sitt liv, vilket framkommer i hans böcker. Det började med gnosticism (i form av manikeism), men även om Augustinus lämnade det spåret så kan man ibland se en del liknande tankegångar i texterna. Det han skriver om den fria viljan i en skrift kanske skiljer sig från vad han skriver i ämnet ett senare skede. Precis som kalvinister inte lyckas vara konsekventa med sina doktriner idag, så kunde inte heller Augustinus vara konsekvent under sin tid. Augustinus har ställt till mycket problem för oss kristna idag eftersom han lyckades få in så mycket gnosticism i kyrkosystemet som många kristna människor fortfarande tror på. Arvsynd, predestinationsläran, monergism, den katolska kyrkans övergripande makt, böner för döda, tillbedjan av Maria, barndop, sex är syndigt även inom äktenskapet, upphörande av andens gåvor, etc. Du kan läsa om avsaknad av “arvsynden” i Rom. 5 här.

“I verily believe, the real heresy of Pelagius was neither more nor less than this: The holding that Christians may, by the grace of God, (not without it; that I take to be a mere slander,) ‘go on to perfection;’ or, in other words, ‘fulfill the law of Christ.’” / The Works of the Rev. John Wesley, A.M., 1840 Edition, p. 310

“What is plainer than that the ancient divines, for three hundred years after Christ, those at least who flourished before St. Augustine, maintained the liberty of our will, or an indifference to two contrary things, free from all internal and external necessity!” / An Equal Check to Pharisaism and Antinomianism by John Fletcher, Volume Two, p. 209, Published by Carlton & Porter

Encyclopedia Britannica
Encyclopedia Columbia
”Augustine of Hippo”, Peter Brown
Jesse Morell, Open air outreach

Etiska problem med inköp av halal kött inom vården?

Jun9

OK att inhandla halalkött till exempelvis ett äldreboende om det finns intresse?

Lyssnade på en proffsig och kunnig föredragshållare om etik och moral. Fallbeskrivningarna var väldigt bra och en av dem handlade om vårdpersonals inställning vad gäller matinköp av framför allt halalkött. Vilken inställning bör man kunna förvänta sig av vårdpersonalen, och hur tillmötesgående bör serviceinrättningen ha vad gäller inköp av halalkött? I Sverige bor många muslimer så frågorna är befogade.

Föredragshållaren ansåg att det inte borde vara svårt för vårdpersonal att helt enkelt handla halalkött om det finns efterfrågan, eftersom det numera finns gott om affärer som säljer sådant kött. Föredragshållaren verkade dock inte ha tänkt på andra perspektiv i frågan. En deltagare frågade om man i så fall kan kräva att få ekologisk mat (som ju är populärt hos många människor), och/eller vegetariska alternativ som alltjämt är populärt hos personer som inte äter kött överhuvudtaget. En del äter heller inte skaldjur, så det går att göra specialmat på många olika sätt. Kan man verkligen ge specialmat till alla grupper och inriktningar? Var går gränsen?

Med tanke på att vi varje år blir enormt många fler invånare i landet (vilket ger fler vårdtagare), och med tanke på att vi redan idag måste låna pengar och höja skatter för att få näsan över vattenytan, så är det svårt att tänka sig att vi kommer att ha råd med dyrare mat (som det ofta handlar om när det gäller inköp av små kvantiteter) och erbjuda en flexibilitet som också är tidskrävande. I framtiden kanske vi måste vara glada så länge som vi inte behöver betala extra för att överhuvudtaget få mat på äldreboenden och andra serviceinrättningar.

Det är alltså inte så självklart att sätta grupp mot grupp, genom att erbjuda specialmat åt vissa men inte åt andra. Då skulle det snarare handla om att dela in människor i “vi och dem” där man anser att det är viktigare att bekosta specialmat åt vissa men inte åt andra.

Vidare var det tydligt att föredragshållaren inte förstod invändningen att om man beslutar sig för att enbart använda sig av halalslaktat kött för enkelhetens skull (kanske för att det på äldreboendet bor nästan 50% muslimer) och därmed även få ner priset pga större inköp, så kan det finnas brukare som inte vill äta halalkött. Föredragshållaren invände att det är lagligt med halalkött i Sverige och att djuren är bedövade, men det är inte det som saken handlar om. Det finns människor som endast äter halalkött av religiösa (och kulturella) skäl, men det finns även människor som INTE äter halalkött av religiösa skäl.

Jag kan se fyra invändningar mot att äta halalkött.

1. Pga religiösa skäl, där framför allt Paulus i 1 Kor. 8 och 10 (liksom Upp. 2:20) förklarar läget angående kött som offrats till avgudar, och att vi gör rätt att avhålla oss från att äta sådant med tanke på vårt eget samvete och samvetet hos våra bröder och systrar. Halalkött blir välsignat av imamer (och imamer anammar förstås Koranens budskap som står i strid med Bibelns budskap), och därför kan Paulus varningar kännas väldigt aktuella för kristna människor.

1 Kor. 10:28 Men om någon skulle säga till er: “Det här är kött från avgudaoffer”, så avstå från att äta av hänsyn till honom som sade det, och för samvetets skull.

2. Pga oviljan att stödja halal-idén som sådan eftersom de anser att det handlar om ett stort halal geschäft där både pengar och påtryckningar likt maffiametoder är ingredienser. Det måste inte nödvändigtvis handla om att de tror att delar av vinsterna (hos eliten i toppen) indirekt används till terrorverksamhet, utan det kan handla om att man helt enkelt inte vill stödja halalgeschäftet där producenter känner sig tvingade att skaffa halalcertifikat för att kunna tävla med sina produkter på liknande villkor som andra konkurrenter. Det måste inte ens handla om kött utan halalprodukter har hela tiden utökats, av vilka en del t o m är haram (såsom hundmat). Läs om halal här eller här.

3. Även om budskapet är att halalslakt är lagligt och att djuren hanteras humant, så kanske människor tvekar gällande sanningshalten. Det är inte alltid lätt att kontrollera sådant överallt. Se exempelvis här. Sen kan det förstås vara så att djur far illa även om de inte halalslaktas (vilket är en av anledningarna till att människor inte äter kött sålt i affärer överhuvudtaget) framför allt utanför Sverige, men om det finns vårdtagare som är extra tveksamma till djurhanteringen vad gäller halalslakt så är det hur som helst ett argument som kanske ska respekteras?

4. Det kan som sagt finnas människor som inte äter vare sig halalkött eller annat kött, kanske pga omtanke till djuren som de anser tvingas gå igenom ett alldeles för stort lidande för att bli konsumentkött. Om menyn på ett äldreboende säger “kött” (exempelvis halalkött), får de övriga då hålla tillgodo med filmjölk? Andra alternativ kanske inte erbjuds av kostnadsskäl, då inköp av dyrt kött reducerat möjligheten till alternativ maträtter.

Det kan finnas människor som skulle vägra äta halalkött (eller andra halalprodukter) även om de därför tvingas äta filmjölk en hel vecka. Ja, även om de inte skulle erbjudas någon annan mat överhuvudtaget. Det extrema övertrampet skulle vara om serviceinrättningen inte skulle informera om att de serverar halalkött, halalgodis, etc, utan ta för givet att detta accepteras hos alla.

Arbetar man däremot som personlig assistent till en brukare som vill äta halalkött så är det förstås brukaren själv som bestämmer var köttet ska inhandlas och vilket kött som ska väljas. Matinköp får heller inte göras utan att brukaren själv är med (med vissa undantag beroende på funktionsnedsättning). Som personlig assistent är man ju händer och fötter åt den person man arbetar åt, och inköp av matvaror gör inte assistenten över huvudet på brukaren. Dilemmat som beskrivs ovan handlar snarare matinköp vid större serviceinrättningar, såsom äldreboenden eller boenden för psykiskt funktionshindrade.

Förväntar sig Gud enligt Bibeln att vi ska lyda hans lagar, eller är de för svåra?

Apr30

Gud verkar se det som en självklarhet att vi har förmåga att lyda hans bud – både vad gäller Mose lag (under den tid som den gällde) och vad gäller buden som gällde innan Mose lag trädde i kraft, samt även efteråt i det nya förbundets tid som vi lever i nu. Det låter heller inte särskilt logiskt för Gud att ge människor lagar som han mycket väl vet att de aldrig i livet klarar att lyda, och framför allt vore det ologiskt att rent av elakt att mena att människor förtjänar ett straff för något som är utanför deras egen kontroll och förmåga. Inte ens en ateistisk förälder skulle anse att han/hon har rätt att klandra en ett-åring för att inte ha städat sitt rum, eftersom en sådan syssla ligger utanför en ettårings kapacitet.

Om vi däremot kunde/kan lyda Guds bud och ändå valt att inte alltid göra det, så är vi helt klart skyldiga lagöverträdare och inser förmodligen också att vi inte kan komma in i hans framtida rike på egna meriter eller för att vi förtjänar det.

Det Gamla Testamentet och förmåga till lydnad

Även i det Gamla Testamentet fanns förstås chansen att blir förlåten genom att bekänna sina synder, omvända sig och därmed bli renad från sin gamla synd. Djuroffersystemet var gällande i och med Mose lag, men den kom senare att bli ett avslutat kapitel tack vare Jesu slutgiltiga offer på korset.

Gud uttryckte tidigt att vi kan råda över synden. Påbuden nedan uttryckte Gud långt innan Mose lag existerade:

1 Mos. 4:7 Är det inte så att om du gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men om du inte gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men DU SKALL RÅDA ÖVER DEN.“

1 Mos. 26:5 därför att Abraham har lyssnat till mina ord och hållit vad jag har bjudit honom hålla, mina bud, mina stadgar och mina lagar. (1917)

Gud säger att hans folk ska hålla hans stadgar och lagar noggrant, vilket är viktigt eftersom de får LEVA om de gör så. “Den människa som följer dem skall leva genom dem” låter som Gud verkligen menar att det finns sådana människor. Annars får ju ingen leva.

3 Mos. 18:⁴Mina domslut skall ni följa och MINA STADGAR SKALL NI HANDLA NOGGRANT EFTER. Jag är Herren, er Gud.⁵JA, NI SKALL HÅLLA FAST VID MINA STADGAR OCH LAGAR, ty den människa som följer dem skall LEVA genom dem. Jag är Herren.

⁵So you shall keep My statutes and My judgments, by which a man may live if he does them; I am the Lord. (NASB)

⁵You are to observe my laws and rulings; if a person does them, he will have life through them; I am Adonai. (Complete Jewish Bible)

Hes. 20:11 Jag gav dem mina stadgar och kungjorde för dem mina föreskrifter. Den människa som följer dem skall också leva genom dem. — 13 Men Israels hus var upproriskt mot mig i öknen. De följde inte mina stadgar utan föraktade mina föreskrifter, TROTS ATT DEN MÄNNISKA SOM HANDLAR EFTER DEM SKALL LEVA GENOM DEM. De vanhelgade svårt mina sabbater. Då tänkte jag utgjuta min förbittring över dem i öknen för att förgöra dem. — 19 Jag, Herren, är er Gud. Vandra efter mina stadgar och håll mina föreskrifter och följ dem. —21 Men deras barn var upproriska mot mig. De vandrade inte efter mina stadgar och höll inte mina föreskrifter, så att de följde dem, trots att den människa som handlar efter dem skall leva genom dem. De vanhelgade också mina sabbater. Då tänkte jag utgjuta min förbittring över dem och tömma min vrede över dem i öknen.

Neh. 9:29 Du förmanade dem för att föra dem tillbaka till din undervisning. Men de var övermodiga och lyssnade inte på dina bud utan syndade mot dina föreskrifter, fastän den människa som håller dem får leva genom dem. De var envisa och hårdnackade och vägrade lyssna.

Om hans folk bara skulle lyda alla hans bud, så skulle det gå dem väl.

5 Mos. 15:⁴Men ingen fattig borde finnas hos dig, ty Herren skall rikligen välsigna dig i det land som Herren, din Gud, ger dig till besittning som din arvedel, ⁵om du endast lyder Herrens, din Guds, röst, så att du håller fast vid alla dessa bud, som jag i dag ger dig, och följer dem.

Om Guds folk inte lyder hans bud så vilar t o m en förbannelse över dem. Alla ord i lagen måste följas, säger Herren.

5 Mos. 27:1 Mose och de äldste i Israel gav folket denna befallning: “Håll alla de bud som jag i dag ger er.— ¹⁰Du skall lyda Herrens, din Guds, röst och hålla hans bud och stadgar som jag i dag ger dig.”—²⁶Förbannad är den som inte upprätthåller alla ord i denna lag genom att följa dem. Och allt folket skall säga: “Amen.”

Jer. 11:²“Hör detta förbunds ord och säg till Juda män och Jerusalems invånare. ³Säg till dem: Så säger Herren, Israels Gud: Förbannad är den man som inte lyder detta förbunds ord, ⁴som jag ålade era fäder på den dag då jag förde dem ut ur Egyptens land, denna smältugn. Jag sade: Hör min röst och gör allt som jag har befallt, så skall ni vara mitt folk och jag skall vara er Gud.—–⁶Herren sade till mig: “Ropa ut allt detta i Juda städer och på Jerusalems gator. Säg: Hör detta förbunds ord och handla efter dem.

Gud säger att hans folk inte ska vika av vare sig till höger eller vänster från något av hans bud.

5 Mos. 28:1 Om du lyssnar till Herrens, din Guds, röst, genom att noggrant följa alla hans bud som jag i dag ger dig, så skall Herren, din Gud, upphöja dig över alla folk på jorden.—¹³Herren skall göra dig till huvud och inte till svans. Du skall endast vara över och aldrig vara under, om du lyssnar till Herrens, din Guds, bud som jag i dag ger dig för att du skall hålla och följa dem. ¹⁴Vik inte av, vare sig till höger eller vänster, från något av alla de bud som jag i dag ger er, så att du följer andra gudar och tjänar dem.¹⁵Men om du inte lyder Herrens, din Guds, röst och inte håller fast vid och följer alla hans bud och stadgar som jag i dag ger dig, så skall alla dessa förbannelser komma över dig och nå fram till dig:—⁴⁵Alla dessa förbannelser skall komma över dig och förfölja dig och träffa dig till dess att du går under, därför att du inte lyssnade till Herrens, din Guds, röst och inte höll de bud och stadgar som han gav dig.—-⁵⁸Om du inte noggrant följer alla ord i denna lag som är skrivna i denna bok, så att du fruktar detta härliga och fruktansvärda namn ” Herren,din Gud”

5 Mos. 12:VAR NOGA MED ATT LYDA ALLA DESSA BUD som jag ger dig, för att det till evig tid må gå dig väl och dina barn efter dig, när du gör det som är gott och rätt i Herrens, din Guds, ögon.

Gud säger att hans folk ska lyda hans bud “av allt ditt hjärta och av all din själ i ALLA stycken! Det finns ingenting som säger att han menar att de inte KAN utföra det han ber om. Tvärt om säger Gud uttryckligen att de bud som han ger INTE är för svåra att hålla! Han säger även “ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, SÅ ATT DU KAN GÖRA DÄREFTER”. Gud beordrar faktiskt hans folk att älska honom av hela sitt hjärta och hela sin själ genom att hålla alla hans bud.

5 Mos. 30:2 och du så vänder åter till HERREN, din Gud, och hör hans röst, du med dina barn, AV ALLT DITT HJÄRTA OCH AV ALL DIN SJÄL, i alla stycken såsom jag i dag bjuder dig 3då skall HERREN, din Gud, åter upprätta dig och förbarma sig över dig–-10när du hör HERRENS, din Guds, röst, så att du håller hans bud och stadgar, det som är skrivet i denna lagbok, och när du vänder åter till HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ.11Ty DET BUD SOM JAG I DAG GIVER DIG ÄR DIG ICKE FÖR SVÅRT och är icke långt borta.—14Nej, ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, SÅ ATT DU KAN GÖRA DÄREFTER.15Se, jag förelägger dig i dag livet och vad gott är, döden och vad ont är,16då jag nu i dag bjuder dig (COMMAND YOU, KJV) att älska HERREN, din Gud, att vandra på hans vägar och HÅLLA HANS BUD och stadgar och rätter, för att du må leva och föröka dig, och för att HERREN, din Gud, må välsigna dig i det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning. (1917)

Det Nya Testamentet om kapacitet till lydnad

Även i det nya testamentet verkar Jesus och hans apostlar ta det för givet att man kan lyda hans bud. Det blir för långt att ta med alla verser.

Jesus upprepar det gamla testamentets viktigaste bud; att älska Gud av hela sitt hjärta, hela sin själ, hela sitt förstånd och av hela sin kraft – samt sin nästa som sig själv. Han verkar inte tro att det är omöjligt för oss att lyda detta, och inte heller att det inte är någon större fara om vi inte alltid lyder eftersom han själv skulle komma att lyda buden åt oss så att vi kan slippa (som en del kristna felaktigt tror). Jesus verkar bekräfta att denne vise man faktiskt var nära Guds rike just för att han insett hur viktigt det är att förstå dessa bud och att också leva efter dem.

Markus 12:29 Jesus svarade: “Det största är detta: Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en, 30 och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. 31 Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. Inget annat bud är större än dessa.” 32 Den skriftlärde sade: “Du har rätt, Mästare, det är sant som du säger. Han är en, och det finns ingen annan än han. 33 Och att älska honom av hela sitt hjärta och av hela sitt förstånd och av hela sin kraft och att älska sin nästa som sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer.” 34 När Jesus hörde att mannen hade svarat förståndigt, sade han till honom: “Du är inte långt från Guds rike.” Sedan vågade ingen fråga honom längre.

Jesus uttrycker sig med “den som håller dem (buden)…”, vilket innebär att han tror att det faktiskt finns folk som håller hans bud. De som håller hans bud och även lär andra att hålla dem, han ska kallas stor i himlen. Men Jesus säger också att om vår rättfärdighet inte går UTÖVER de skriftlärdas så ska vi inte ens komma in i himmelriket. Vi vet att några en dag ska komma in i Guds rike, och det innebär att det finns några som faktiskt håller buden, lär andra att göra likadant och som har en rättfärdighet som går långt över de skriftlärdas. Det står inte att Jesus kan täcka upp där det brister och vara rättfärdig åt andra. Det är VÅR rättfärdighet (vår lydnad) som avgör om vi platsar i Guds rike, men självfallet måste vi först bli renade i Jesu blod vilket vi inte kan åstadkomma själva.

Matt. 5:19 Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men DEN SOM HÅLLER DEM OCH LÄR MÄNNISKORNA DEM, han skall kallas STOR i himmelriket. 20 Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt UTÖVER de skriftlärdas och fariseernas, SKALL NI INTE KOMMA IN I HIMMELRIKET.

Vi är tänkta att helgas genom Anden så att vi lyder. Det betyder att vi har fått all kraft som behövs för lydnad, och sedan är det förstås upp till oss att välja den vägen eller ej. Misslyckas vi så beror det inte på att vi inte kunde, utan för att vi inte ville.

1 Pet. 1:2 Ni är av Gud, Fadern, förutbestämda till att helgas genom Anden, så att ni lyder och blir bestänkta med Jesu Kristi blod. Må nåd och frid i allt rikligare mått komma er till del.

Petrus säger till sina läsare att de renat sina själar genom att lyda sanningen, och att de verkligen älskar varandra uppriktigt. Han hoppas också att de ska fortsätta att uthålligt vandra med rena hjärtan. Syndar vi så har vi inte rena hjärtan, men det verkar här som att Petrus verkligen menar att det finns folk som verkligen handlat helt enligt Guds vilja och hållit sig själva rena. Petrus anser att lydnad av Guds evangelium är oerhört viktigt, och därför borde han anse att det också är möjligt för oss att verkligen kunna göra det.

1 Pet. 1:22 Ni har renat era själar genom att LYDA sanningen, så att ni älskar varandra uppriktigt som bröder. Älska då varandra uthålligt av rent hjärta.

1 Pet. 4:17 Ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium?

Jämför gärna med dessa verser om ett rent och uppriktigt hjärta:

1 Tim. 1:5 Vad all förmaning syftar till är KÄRLEK AV ETT RENT HJÄRTA, AV ETT GOTT SAMVETE och av en uppriktig tro.

1 Tim. 6:¹³Inför Gud, som giver liv åt allt, och inför Kristus Jesus, som under Pontius Pilatus vittnade med den goda bekännelsen, manar jag dig¹⁴att, själv UTAN FLÄCK och tadel, HÅLLA VAD JAG HAR BJUDIT, intill vår Herres, Jesu Kristi, uppenbarelse (1917)

(1 Tim. 6:¹⁴That thou keep this commandment WITHOUT SPOT, UNREBUKABLE, until the appearing of our Lord Jesus Christ – KJV)

2 Tim. 2:22 Flee also youthful lusts: but follow righteousness, faith, charity, peace, with them that CALL ON THE LORD OUT OF A PURE HEART. (KJV)

Apg. 8:²¹Du har inte någon del eller lott i den här saken, EFTERSOM DITT HJÄRTA INTE ÄR UPPRIKTIGT INFÖR GUD. ²²Vänd dig därför bort från din ondska och be till Herren. KANSKE SKALL HAN FÖRLÅTA DIG VAD DU TÄNKER I DITT HJÄRTA.

Hebr. 10:22 Låt oss därför MED UPPRIKTIGT HJÄRTA gå fram i full trosvisshet, MED ETT HJÄRTA SOM ÄR RENAT FRÅN ETT ONT SAMVETE och med en kropp som är badad i rent vatten.

Ps. 24:4 Den som har oskyldiga händer och RENT HJÄRTA, den som inte vänder sin själ till lögn och inte svär falskt.

Matt. 5:8 Saliga är de RENHJÄRTADE, de skall se Gud.

Matt. 23:26 Du blinde farisé, GÖR FÖRST INSIDAN AV BÄGAREN REN, så blir också utsidan ren.

Johannes verkar mena att vi verkligen kan lyda sanningen, och då kommer vi också till ljuset eftersom vi inte har något att dölja eller skämmas för. Gud kan se rakt in i våra hjärtan och inte se någon smuts. Johannes säger också att den som inte lyder sonen (och Jesus sa “synda inte mer”) ska inte se LIVET utan Guds vrede blir kvar över honom. Om man är utsatt för Guds vrede och inte har livet så är man andligt död och inte frälst. Lösningen är alltså lydnad och det verkar alltså vara en möjlighet. Vi har fått all kraft i den helige Ande som är vår fantastiske Hjälpare. ALLT kan vi i honom. Om vi bara vill.

Joh. 3:21 Men den som lyder sanningen kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud.”—36 Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.”

Lukas verkar mena att vi kan lyda Gud, eftersom den helige Ande är utgiven för just de som lyder.

Apg. 3:32 Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande, som Gud har gett åt dem som lyder honom.”

Här nedan följer Paulus utläggning i Rom. 2, 6 och 8, och det kan inte bli tydligare. Det är uppenbart att vi har valet att vandra efter Anden (och då syndar vi inte) och därmed få leva pga att vi lyder Gud, eller vi kan välja att följa köttet (då vi använder våra lemmar att synda med) och skördar därmed andlig död. Paulus beskriver också människor som “av naturen gör vad lagen befaller” eftersom Guds lag är skriven i deras hjärtan. De har alltså chans till att ha goda samveten pga heliga liv. Vi kan alltså leva i total seger över synden, enligt Paulus. Vi kan leva heliga liv helt och fullt, och vi behöver inte förnedra oss själva genom att lyda köttets alla nycker. Att ha kött på skelettet är ingen synd och inte heller att frestas, men att bruka våra lemmar till att bryta Guds bud är synd. Om fallet skulle vara att även frestelser skulle vara synd så är det helt sant att vi inte skulle kunna leva heligt, men även Jesus frestades i allt liksom vi och han var ingen syndare. Han valde ju att inte ge efter för synden, och likadant kan vi göra när vi står inför svåra val. “En sådan som till kroppen är oomskuren men håller lagen skall döma dig som bryter mot lagen”, säger Paulus vilket tyder på att han verkligen menar att det kan finns sådana fall när människor faktiskt lyder det lagen kräver. Han säger på andra ställen att vi uppfyller lagens krav när vi älskar Gud och vår nästa som oss själva. Han indikerar inte att det är en omöjlighet som vi aldrig någonsin kan klara av.

Rom. 2:⁶Han skall ge var och en efter hans gärningar: ⁷evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, ⁸men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. ⁹Nöd och ångest skall komma över varje människa som gör det onda, främst över juden och även över greken, ¹⁰men härlighet, ära och frid över var och en som gör det goda, främst över juden och även över greken, ¹¹ty Gud är inte partisk.¹²Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen. ¹³Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. ¹⁴Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. ¹⁵De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. —-²⁵Omskärelsen är visserligen till nytta, om du håller lagen. Men bryter du mot lagen har du trots din omskärelse blivit oomskuren. ²⁶Om nu en oomskuren uppfyller lagens krav, skall han då inte räknas som omskuren? ²⁷En sådan som till kroppen är oomskuren men håller lagen skall döma dig som bryter mot lagen, du som har lagens bokstav och omskärelsen. ²⁸Den är inte jude som är det till det yttre, och omskärelse är inte något som sker utvärtes på kroppen (sarx). ²⁹Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. En sådan får sitt beröm, inte av människor utan av Gud.

Paulus säger att vi självklart inte ska fortsätta att synda, vilket visar att det går att sluta. (Inte så att vi aldrig får några fler chanser till frälsning om vi skulle bryta hans bud, men det visar i alla fall att vi har full kapacitet att undvika synd.) Om något i oss själva – såsom vårt kött – skulle vara ett hinder för oss att leva heligt och vara helt igenom heliga, så kan vi inte lyda Paulus och upphöra med synd. Paulus säger att vi inte längre ska vara slavar under synden, och vi är slavar under den vi lyder. Lyder vi synd på minsta vis så är vi inte fria utan slavar. Är man slav är man inte frälst. Därför är det tydligt att Paulus lovar att vi kan leva i fullkomlig seger. Synden ska inte mer härska i vår kropp så att vi lyder dess begär. Han säger alltså inte att vi ska upphöra med att ha begär och att sluta frestas, utan han säger att vi inte ska LYDA begären, vilken är något vi kan. Gör vi det så är vi inte syndare, även om vi frestas. ” Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst.” Ytterligare något som vi KAN utföra. Vi kan alltså leva rättfärdigt och helt utan synd. Vi VAR döda när vi levde tvärt emot, men som kristna så kan vi välja att inte låta synden vara Herre över oss genom att lyda den. Paulus säger att att de kristna i Rom “HAR NU AV HJÄRTAT BLIVIT LYDIGA mot den lära som ni blivit överlämnade åt”. Det går alltså att lyda Gud av hela sitt hjärta.

Rom. 6:1 Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? ²Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? — ⁶Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. — ¹⁰Ty hans död var en död från synden en gång för alla, men det liv han lever, det lever han för Gud. ¹¹Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.¹²SYNDEN SKALL DÄRFÖR INTE HÄRSKA I ER DÖDLIGA KROPP, SÅ ATT NI LYDER DESS BEGÄR. ¹³Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. ¹⁴Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. ¹⁵Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! ¹⁶Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? ¹⁷Men Gud vare tack! Ni VAR syndens slavar men HAR NU AV HJÄRTAT BLIVIT LYDIGA mot den lära som ni blivit överlämnade åt. ¹⁸Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. ¹⁹– För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse. ²⁰Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. ²¹Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. ²²Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. ²³Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Lagens krav uppfylls om vi inte lever efter köttet utan efter Anden. Då älskar vi ju Gud och våra medmänniskor som oss själva, och då gör vi inget ont. Vi kan helt och fullt leva efter Anden, och Anden leder oss alltid bort från synd. Det går att se till att aldrig leva efter köttet. Kravet på oss är inte att vi ska göra oss av med kroppsliga begär och frestelser, utan kravet är att låta oss ledas av Anden och att inte göra det kroppen begär. Då lever vi precis som Gud vill. Det är inte vårt fel att vi är födda med en kropp, och kött i sig är inget ont i sig självt. Om kött är ont sig självt så hade snarare Gud behövt skämmas för att utsätta oss för något som vi aldrig bett om att få bli utsatta för, och som skulle kunna användas emot oss. Det skulle vara som att kasta ett skynke full av löss över någon, och sedan klandra personen för att han har ett skynke full av löss.

Rom. 8:⁴Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.⁵De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. ⁶Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid.⁷Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. ⁸De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.⁹Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. — .¹² Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot köttet, så att vi skola leva efter köttet. (1917)¹³Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva. ¹⁴Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner. (SFB)

Det går att lyda Kristus med ett uppriktigt hjärta. Paulus tar för givet att det är så vi älskar och lyder Kristus.

Ef. 6:5 Ni slavar, lyd era jordiska herrar, visa dem respekt och vördnad av uppriktigt hjärta, så som ni lyder Kristus.

Hebr. 5:9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom

Upp. 12:17 I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot de övriga av hennes barn, mot dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd.

Paulus menar att vi ska agera så att köttet inte får något tillfälle, utan vi ska tjäna varandra genom kärleken – vilket vi alltså kan. Återigen upprepar han att vi uppfyller lagen genom att älska vår nästa som oss själva, och säger inte att det bara är vackra ord som ingen kan lyda. Han lovar att vi inte gör vad köttet begär om vi vandrar i Anden, och om vi då väljer att inte göra vad köttet begär så innebär det väl att vi kan vara helt igenom syndfria på alla sätt och vis? Paulus säger att vi kan glömma att få ärva Guds rike om vi lever som köttet vill.

Gal. 5:⁶Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.⁷Ni började bra. Vem har nu hindrat er, så att ni inte längre lyder sanningen? ⁸Till det har ni inte blivit övertalade av honom som kallade er.—¹³I ären ju kallade till frihet, mina bröder; BRUKEN DOCK ICKE FRIHETEN SÅ, ATT KÖTTET FÅR NÅGOT TILLFÄLLE. Fastmer mån I tjäna varandra genom kärleken. (1917)¹⁴Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv. ¹⁵Men om ni biter och sliter i varandra, se då till att ni inte blir uppslukade av varandra.¹⁶Vad jag vill säga är detta: VANDRA I ANDEN, SÅ KOMMER NI INTE ATT GÖRA VAD KÖTTET BEGÄR. ¹⁷Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. ¹⁸Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.¹⁹Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, ²¹illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.²²Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, ²³trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.²⁴De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. (affections and lusts, KJV)²⁵Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden. ²⁶Låt oss inte söka tom ära, inte utmana varandra och inte avundas varandra. (SFB)

Vi visar att vi älskar Gud om vi håller hans bud, och om vi håller hans bud kan vi väl vara helt igenom syndfria? Eller är vi fortfarande på något sätt syndare trots att vi väljer att hålla fast vid Guds bud? Villkoret att

Joh. 14:¹⁵Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud. ¹⁶Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er, ¹⁷sanningens Ande, som världen inte kan ta emot. Ty världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, eftersom han förblir hos er och skall vara i er. —²¹Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom.”²²Judas – inte Judas Iskariot – frågade: “Herre, hur kommer det sig att du vill uppenbara dig för oss och inte för världen?” ²³Jesus svarade: “Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. ²⁴Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord. Det ord som ni hör är inte mitt utan kommer från Fadern som har sänt mig. ²⁵Detta har jag talat till er, medan jag är kvar hos er. ²⁶Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.

Guds bud är inte tunga, men det är vanligt att människor i stället predikar precis tvärt om – att buden är så fruktansvärt tunga att vi inte ens ska tänka tanken att vi någonsin ska kunna följa dem fullt ut, men att lösningen i stället är att Jesus lytt buden åt oss så att vi kan slippa. Lösningen på problemet är för dessa människor inte omvändelse och lydnad, utan snarare att gömma sig bakom Jesus. Kärleken till Gud är att vi håller hans bud, enligt Johannes, och gör vi så är vi väl inte syndare?

1 Joh. 5:²När vi älskar Gud och håller hans bud, då vet vi att vi älskar Guds barn. ³Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga. ⁴Ty allt som är fött av Gud besegrar världen, och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro. ⁵Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus är Guds Son? ⁶Det är han som kom genom vatten och blod, Jesus Kristus, inte bara genom vattnet, utan genom vattnet och blodet. Och det är Anden som vittnar, eftersom Anden är sanningen.—¹⁷All orättfärdighet är synd, men det finns synd som inte är till döds.¹⁸Vi vet att ingen som är född av Gud syndar. Han som är född av Gud bevarar honom, så att den onde inte kan röra honom.

Paulus TAGG – vad innebär denna törntagg? – 2 Kor. 12:7

Feb18

2 Kor. 12:7 Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en TÖRNTAGG i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig.8 Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig,

Grekiska ordet för törntagg är skolops (Strong’s 4647), och i NT förekommer det endast i ovan vers. Däremot kan vi läsa om taggar även i GT, och de verkar ha varit någonting malande och irriterande, som en gnagande tagg kan vara om vi får en på oss.

4 Mos. 33:55 Men om ni inte driver bort landets inbyggare för er, då skall de som ni låter vara kvar bli törnen i era ögon och taggar i era sidor, och de skall tränga er i landet där ni bor. Josua 23:13 då skall ni veta att Herren, er Gud, inte mer skall fördriva dessa folk för er. De skall då bli en snara och en fälla för er och ett gissel för era sidor och taggar i era ögon, till dess ni blir utrotade ur detta goda land som Herren, er Gud, har gett er. Hes. 28:24 Sedan skall det för Israels hus inte mer finnas någon stickande tagg eller något sårande törne bland alla de grannfolk som nu föraktar dem. Och man skall inse att jag är Herren, Herren.

Satan var uppenbarligen tillåten av Gud att orsaka Paulus någon form av plåga, men det är inte säkert att det handlar om en fysisk plåga såsom en sjukdom. Det står visserligen att denna tagg är en Satans ängel som “slår mig i ansiktet”, men det grekiska ursprungsordet kolaphizō (Strong’s 2852) måste inte handla om fysiska slag, och det är svårt att tro att Satans demoner bokstavligen skulle slå Paulus i ansiktet (“malak” kan även betyda budbärare – vilket änglar är.) Kolaphizó handlar om någon form av fysisk misshandel, eller att behandlas illa på andra vis:

1 Kor. 4:11 Vi är dårar för Kristi skull, ni är kloka i Kristus. Vi är svaga, ni är starka. Ni är aktade, vi är föraktade. 11 Ännu i denna stund är vi hungriga och törstiga. Vi går nakna, vi misshandlas och är hemlösa. 12 Vi sliter och arbetar med våra händer. När vi hånas, välsignar vi. När vi förföljs, härdar vi ut. 13 När folk talar illa om oss, talar vi väl om dem. Vi har blivit som världens avskum, som alla människors slödder, och så är det fortfarande.

1 Pet. 2:20 Vad är det för berömvärt, om ni härdar ut med att bli slagna när ni handlar orätt? Men om ni håller ut när ni får lida fast ni handlar rätt, då är det nåd från Gud.

Matt. 30:67 Och de spottade honom i ansiktet och slog honom med knytnävarna. Andra gav honom piskrapp 68 och ropade: “Profetera för oss, Messias! Vem var det som slog dig?”

Det kan ha varit Apg. 22:17 som Paulus har i tankarna när han pratar om sig själv i tredje person i början av 2 Kor. 12 (se v. 5-7 där han identifierar sig själv med den mannen), och vars upplevelser skulle vara skälet till att den här taggen behövdes. Det måste ha varit fantastiskt att på något sätt ha haft en fot inne i Guds paradis, men Gud såg det som nödvändigt att tillåta en tagg för att inte Paulus skulle bli högmodig.

1Jag måste berömma mig, om än till ingen nytta, och jag kommer då till syner och uppenbarelser från Herren. 2 Jag vet om en man i Kristus som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det. – 3 Jag vet att den mannen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det – 4 att han blev uppryckt till paradiset och hörde ord som ingen människa kan uttala eller får uttala.

Auktoritet över andemakter

Paulus har auktoritet över Satan precis som alla vi kristna har. För att få något att hända måste vi lära oss att vi har makten att stoppa Satans framfart i våra liv, och det kan göras genom vårt eget agerande – såsom att be en ond ande att lämna en kropp. I 4 Mos. 33:52 så ber Gud Moses att driva ut invånarna i Kanaan och han ber oss att driva ut demoner i Mark. 16:17. När vi inser att vi inte kan åstadkomma mirakel i vår mänskliga kraft så kan vi prova samma sak med den helige Andes kraft – där Gud är med oss. Det är dessutom en enorm kraft i namnet JESUS, och jag tror vi inte riktigt kan ta in i våra sinnen exakt hur mäktig och stor den kraften är. Med ett liv i ständig komfort och trygghet så blir det svårare att lära sig att förlita sig på den kraften och vad Gud kan göra i våra liv. Paulus i sig själv var svag, men Paulus i Kristus är stark och mäktig! “Därför vill jag hellre berömma mig av min SVAGHET, för att Kristi kraft skall vila över mig”, säger Paulus, och glädjer sig över sin svaghet, misshandel, nöd, förföljelser och ångest. Allt detta sker ju för att han ska kunna vara ett starkare verktyg i Jesu händer och för att kunna föra ännu fler människor fram till både helande och frälsning. Genom motgångar lär vi oss att förtrösta på den helige Andes makter. Hela sammanhanget:

Kor. 12:5 Av den mannen vill jag berömma mig, men av mig själv vill jag inte berömma mig utom av min svaghet. 6 Om jag ville berömma mig, skulle jag ändå inte vara en dåre, jag skulle ju bara säga sanningen. Men jag avstår, för att ingen skall tänka högre om mig än man gör, när man ser och hör mig. 7 Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig. 8 Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig, 9 men han svarade mig: “Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet.” Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig. 10 Så gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är jag stark.

Ett par alternativa tolkningar av taggen

Fenomenet med taggen skulle kunna tolkas på ett par olika sätt, och oavsett vilket alternativ man väljer så är poängen med taggen densamma. Antingen att Paulus var lyckosam i att eliminera taggen, efter att han insett hur pass kraftfull han var i sin svaghet och att han kunde råda bot på den själv ihop med den helige Ande, eller också att Paulus INTE blev av med sin tagg eftersom Gud ansåg att den var nödvändig för att hela tiden ödmjukt vara i behov av den helige Andes ledning och för att akta sig från att bli högmodig. (Det går att kombinera delar av texten i båda alternativen till viss mån.)

Alternativ 1) Paulus tagg blev borttagen? När Gud säger “kraften fullkomnas i svaghet” så menar att han att Paulus faktiskt själv kan få nödvändig kraft och en TRO på att han själv kan göra något åt sin tagg i stället för att be Gud att fixa. Gud ber oss exempelvis att agera själva genom att gå ut för att sprida evangelium, lägga händerna på folk och hela dem. Visst kan vi i stället sitta hemma och be till Gud att HAN ska göra folk friska UTAN vår inblandning (så slipper vi trötta fötter och eventuell skam om någon inte blir frisk trots att vi ber för dem), men det är ännu bättre att ihop med böner också tro på Guds kraft och aktivt göra något själva – eftersom oss är given all makt. När vi agerar själva så lär vi oss vilken kraft som finns i namnet JESUS och att vi har fått auktoritet över sataniska makter. Det här är inte alltid enkelt eftersom vi ibland är svaga i tron och därför tvekar huruvida utgången kommer att bli lyckosam.

“Den Gud älskar agar han”, kan vi läsa i Bibeln, och det handlar om att han vill tukta oss för att vi ska låta oss ledas av honom. Det är svårare att tukta oss om vi helt omsluts av komfort, men om vi däremot känner oss svaga så kan vi faktiskt lära oss att söka Guds ledning och förlita oss på hans kraft. Ibland kanske vi är så svaga så att vi inte har något annat val än att söka gudomlig hjälp, och det är precis så som många kommit till frälsning för första gången. I sin svaghet så har människor ibland ingen annan råd än att söka Gud, så en slags förtvivlan kan faktiskt orsaka frälsning hos en del som låter sig tuktas. Man måste dock inte gå igenom vedermödor för att söka och hitta Gud, eftersom hans ljus lyser över alla människor. Det var Satans änglar som slog Paulus, men löftet är att Satan ska fly från oss om vi står emot honom – på villkoret att vi underordnar oss Gud.

Jak. 4:7 Underordna er därför Gud. Stå emot djävulen, så skall han fly bort från er.

Alternativ 2) Det starkaste stödet för detta alternativ är att taggen gavs till Paulus med anledning av att han inte skulle bli högmodig pga sina gudomliga upplevelser, och denna risk kanske hela tiden var överhängande vilket skulle innebära att det fanns fog för en tagg under en längre tid. (Å andra sidan kan det ha räckt med en kortare tid för att Paulus skulle fatta poängen.) Taggen resulterade i att Paulus mer eller mindre alltid hade någon form av vedermöda så att han hela tiden var alert under sin korta tid på jorden och inte förlitade sig på sin egen mänskliga kraft utan på Guds kraft.

Att Paulus inledningsvis bad om något som inte Gud ville ge efter för, behöver inte betyda något eftersom faktiskt Jesus gjorde desamma – just angående vedermödor (som en tagg är). Även Jesus bad ju till sin Fader i Getsemane att ta bort “kalken” i Matt. 26:39, men endast OM det var möjligt – för annars ville ju inte Jesus heller bli av med den. “Kalken”, behöver inte syfta på själva korsfästelsen utan på de omvälvande känslor (och fysiska vedermödor) som drabbades Jesus pga vad han visste låg framför honom. Intressant nog så bad Jesus TRE GÅNGER (precis som Paulus) till sin Fader om att slippa kalken. Vi vet att “kalken” inte kan betyda själva offrandet på korset, för även Jesus lärljungar skulle komma att behöva dricka samma kalk.

Matt. 20:22 Jesus svarade: “Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den kalk som jag skall dricka?” De svarade: “Det kan vi.” 23 Jesus sade till dem: “MIN KALK SKALL NI DRICKA, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra sida är det inte min sak att ge bort, utan de skall tillfalla dem som min Fader har berett dem för.”

Även om Jesus fick kraft och lindring från en ängel (Lukas 22:43) så togs inte ångesten och svårigheterna helt ifrån honom. Han var tvungen att dricka kalken, och även hans lärljungar fick i framtiden ta del av samma kalk. En tröst kan vara att vedermödor och svårigheter inte varar i evighet, och medan vi har vedermödorna så kan vi få KRAFT att härda ut – precis som Jesus fick. Om vi däremot inte söker Gud och BER (som Jesus gjorde), så hämtar vi ju inte kraft från källan som erbjuds oss.

Även Jesus krona, som innehöll törnen, är en del av den kalk som Jesus var tvungen att dricka. Just törnekronor var ingenting som hans lärljungar drabbades utav, men var och ens kalk kan se annorlunda ut. Taggar finns som bekant också på stjälkarna på de utomordentligt vackra rosorna, och det kan vara en bra bild av Guds rike. Vi vill gärna åt den underbart vackra rosen och kanske river oss lite framför allt när vi plockar den, men även då och då när vi håller i den. Det krävs olika former av lidande/vedermödor för att nå till Guds rike, men med den helige Andes ledning så får vi enorm kraft om vi bara är visa nog att fråga efter den och leva i kraften. Vi kan ha vår blick på rosen så står vi ut med lite taggar.

Stark i svagheten!

Om vi som kristna besitter alla möjliga talanger och fördelar, såsom talets gåva, bra minne så att vi kan bibelverser utantill, ständig ekonomisk trygghet, sundhet, vackert yttre, underbar sångröst, trygghet i familj och vänner som alla lever soliga och fina liv som bara går uppåt, etc, så finns en risk att vi förlitar på alla dessa fysiska styrkor och bekvämligheter i stället för att söka den helige Ande och hans kraft. Som individer svarar vi lite olika på bekvämlighet och “flyt” i våra liv, så behovet av “aga” och “taggar” kan variera från person till person.

Paulus berömda törntagg har ibland använts av välvilliga kristna när de försöker ge stöd för att diverse problem och krämpor drabbar oss just för att de är ständiga törntaggar som vi absolut måste lära oss att leva med – trots att så kanske inte är fallet. I stället kanske sanningen är att vi kan bli av med vårt problem som inte alls är tänkt att vara ett bekymmer som vi måste dras med hela livet. Alternativen är två.

Paulus svagheter i köttet gav i stället honom större möjligheter att i stället sätta sin tro på Guds kraft och låta den helige Ande verka. Ett par andra exempel där vi kan läsa om Paulus vedermödor är Apg 13:45, 50 och Apg. 14:5-7, 19-20. När vi drabbas av motgångar så är en bra lösning att vi ger oss mer tid till bön och fasta och söker Guds vilja. Det grekiska ordet “atheneia” kan betyda “svaghet” (eller sjukdom) vilket ordet översätts till i 1 Kor. 2:3 och på många andra ställen. Jag tror personligen inte att det var en sjukdom som Paulus drabbades utav.

1 Kor. 2:3 SVAG, rädd och mycket orolig kom jag till er.4 Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft.

2 Kor. 11:26 Jag har ofta varit på resor, utstått faror på floder, faror bland rövare, faror från landsmän, faror från hedningar, faror i städer, i öknar och på hav, faror bland falska bröder, 27 allt under arbete och slit, ofta under vaknätter, under hunger och törst, ofta utan mat, frusen och naken. 28 Förutom allt detta har jag den dagliga uppgiften, omsorgen om alla församlingarna. 29 Vem är svag utan att jag är svag? Vem kommer på fall utan att jag blir upptänd av iver? 30 Om jag måste berömma mig, vill jag berömma mig av min SVAGHET. 31 Herren Jesu Gud och Fader, som är välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger.32 I Damaskus lät kung Aretas ståthållare bevaka staden för att gripa mig. 33 Och från en öppning firades jag ner i en korg utefter muren och undkom honom.

Rom. 8:26 SÅ HJÄLPER OCKSÅ ANDEN OSS I VÅR SVAGHET. Ty vi vet inte vad vi bör be om, men Anden själv ber för oss med suckar utan ord,27 och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber för de heliga så som Gud vill.

Paulus skrev ett brev till galaterna, och det var just i Galatien som Paulus blev stenad och lämnad för att dö (i Lystra), och det kan ha varit vid samma tillfälle som Paulus hade en nära-döden upplevelse och hamnade någonstans i himlen. Dagen efter så gick Paulus till Derbe (en annan galatisk stad) och predikade, och det är mycket troligt att han då kände av sviter efter vad som inträffat dagen innan, och som alltså var skador och inte någon sjukdom. Det kan ha varit detta tillfälle som Paulus syftade till här nedan.

Gal. 4:12 Jag ber er, bröder: bli som jag, eftersom jag har blivit som ni. Ni har inte gjort mig något ont. 13 Ni vet att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången fick tillfälle att predika evangeliet för er. 14 Fastän min svaga kropp kunde ha inneburit en frestelse för er, så föraktade ni mig inte eller avskydde mig, utan ni tog emot mig som en Guds ängel, ja, som Kristus Jesus.

Vad innebär NATTVARDEN, BRÖDSBRYTELSEN och HERRENS MÅLTID?

Jul31

Nattvarden är en vanlig benämning på åminnelsen av Jesu sista måltid som han hade tillsammans med sina lärljungar, och det åtföljande offret på korset där han utgjöt sitt blod för hela mänskligheten. Vi kan även finna termer såsom eukaristi, kommunion, altarets sakrament, brödsbrytelse eller Herrens måltid – beroende på vilkan kyrka det handlar om. Tillfället då nattvarden firas kallas ibland nattvardsfirande eller mässa i en del kyrkor. Under den ursprungliga sista måltiden förtärdes bland annat enligt judisk sed osyrat bröd och vin (eftersom den tilldrog sig under påsken som under denna tid firades efter minnet av israelernas hastiga Exodus ur Egypten), och Jesus gav brödet och vinet en ny innebörd – likt brödet som bröts sönder skulle hans kropp brytas sönder och likt vinet som utgöts skulle hans blod utgjutas. Han instruerade även sina lärjungar att “göra detta” till hans åminnelse.

Personligen tycker jag det finns fördelar med att kalla tillfället för “brödsbrytelse” eller kanske “Herrens måltid”, eftersom det kommer närmare de Bibliska uttrycken, och vi slipper då förklara vad vi menar. Uttryck som inte återfinns i Bibeln (t ex Nattvard eller Eukaristi) kanske kräver en liten utförligare förklaring för att andra ska förstå vad vi lägger in i termerna.

Att den sista måltiden var påskalammsmåltiden var väldigt passande eftersom det handlar just om ett lamm som oskyldigt slaktas, och Jesus likställs vid många tillfällen just med ett LAMM:

1 Pet. 1:¹⁸I veten ju att det icke är med förgängliga ting, med silver eller guld, som I haven blivit »lösköpta» från den vandel I förden i fåfänglighet, efter fädernas sätt,¹⁹utan med Kristi dyra blod, såsom med blodet av ett felfritt lamm utan fläck.²⁰Så var förutsett om honom före världens begynnelse; men först nu i de yttersta tiderna har han blivit uppenbarad för eder skull (1917)

Den sista påskalammsmåltiden och den första nattvarden enligt evangelierna

Mark 14:¹²På första dagen av det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, frågade hans lärjungar honom: “Vart vill du att vi skall gå och ställa i ordning, så att du kan äta påskalammet?” ¹³Då sände han två av sina lärjungar och sade till dem: “Gå in i staden. Där kommer en man som bär en kruka vatten att möta er. Följ honom. ¹⁴Och där han går in skall ni säga till husets ägare: Mästaren frågar: Var är rummet där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar? ¹⁵Då skall han visa er ett stort rum i övre våningen. Det är iordningställt och färdigt. Red till åt oss där.” ¹⁶Lärjungarna gick och kom in i staden, och de fann att det var som Jesus hade sagt dem. Och de redde till påskalammet.¹⁷När det blev kväll, kom Jesus med de tolv. ¹⁸Medan de låg till bords och åt, sade Jesus: “Amen säger jag er: En av er kommer att utlämna mig – och han äter med mig.” ¹⁹Då blev de bedrövade och frågade honom, den ene efter den andre: “Inte är det väl jag?” ²⁰Jesus svarade dem: “Det är en av er tolv, den som nu tillsammans med mig doppar i skålen. ²¹Ty Människosonen går bort, så som det står skrivet om honom. Men ve den människa som förråder Människosonen! Det hade varit bättre för den människan om hon aldrig hade blivit född.”

Se även Matt. 26:17-25 och Lukas 22:7-13

Vi ska äta brödet och dricka vinet till Jesu åminnelse, och vi ska äta brödet med tanken att det är Jesu plågade kropp, och dricka vinet med tanken att det är Jesu blod som han utgjöt för oss för att vi ska kunna få leva. Självfallet är det inte Jesu bokstavliga kött och blod det handlar om, för vi är ju tillsagda att inte förtära blod då själen finns i blodet, och inte heller är kannibalism påbjudet i Bibeln. Om blodet verkligen var Jesu bokstavliga blod så borde vinet se ut som blod och smaka blod, men det smakar vin. Det blod som Jesu offrade på korset utgjöts för att ge människorna förlåtelse för sina synder, och förlåtelsen sker på villkor att vi just omvänder oss från våra synder. Då blir våra synder borttagna och vi blir renade i Jesu blod. Jesus startade också ett nytt FÖRBUND i och med sin död på korset, och därför lever vi nu under det nya testamentet där vi inte längre lever under djuroffersystemet (och de många ceremoniella judiska lagarna) eftersom Jesus i stället en gång för alla offrade sig på korset.

Matt. 26:²⁶Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: “Tag och ät. Detta är min kropp.” ²⁷Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem och sade: “Drick alla av den. ²⁸Ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många till syndernas förlåtelse. ²⁹Jag säger er: Från denna stund kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger, förrän på den dag då jag dricker det nytt tillsammans med er i min Faders rike.” ³⁰När de hade sjungit lovsången, gick de ut till Oljeberget.

Mark 14:²²Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: “Tag, detta är min kropp.” ²³Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem, och de drack alla ur den. ²⁴Och han sade till dem: “Detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många. ²⁵Amen säger jag er: Jag skall inte dricka av det som vinstocken ger, förrän den dag då jag dricker det nytt i Guds rike.” ²⁶När de sedan hade sjungit lovsången, gick de ut till Oljeberget.

Lukas 22:¹⁴När stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna tillsammans med honom. ¹⁵Och han sade till dem: “Jag har längtat mycket efter att äta detta påskalamm med er, innan mitt lidande börjar. ¹⁶Ty jag säger er att jag inte kommer att äta det förrän det får sin fullbordan i Guds rike.” ¹⁷Och han tog en bägare, tackade Gud och sade: “Tag detta och dela mellan er. ¹⁸Ty jag säger er att jag från denna stund inte skall dricka av vinstockens frukt förrän Guds rike kommer.” ¹⁹Och han tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: “Detta är min kropp, som utges för er. GÖR DETTA TILL MINNE AV MIG.” ²⁰På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: “Denna bägare är DET NYA FÖRBUNDET I MITT BLOD, som utgjuts för er.²¹Men se, den som förråder mig, han har sin hand med mig på bordet. ²²Ty Människosonen går bort som det är bestämt, men ve den människa, genom vilken han blir förrådd.”

Kort tid innan denna måltid jämförde Jesus sig själv med BRÖDET som ger liv åt människorna, och han säger att vi måste äta hans bröd och dricka hans blod för att få liv. Det är Anden som ger liv, och vi kan inte få andligt liv genom att äta vanlig mat och vanlig dryck. En sådan mat och dryck kommer inte att bestå, men det som Jesus erbjuder kommer att bestå för evigt:

Joh. 6:³²Då sade Jesus till dem: “Amen, amen säger jag er: Det är inte Mose som har gett er brödet från himlen, utan det är min Fader som ger er det sanna brödet från himlen. ³³Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv.” ³⁴De sade till honom: “Herre, ge oss alltid det brödet!” ³⁵Jesus svarade: “Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. — ⁴¹Judarna var mycket förargade över att han hade sagt: “Jag är det bröd som har kommit ner från himlen.” —-⁴⁸Jag är livets bröd.⁴⁹Era fäder åt manna i öknen, och de dog. ⁵⁰Men det bröd som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. ⁵¹Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva.“⁵²Judarna började då tvista med varandra och säga: “Hur kan han ge oss sitt kött att äta?” ⁵³Jesus svarade: “Amen, amen säger jag er: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inte liv i er. ⁵⁴Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. ⁵⁵Ty mitt kött är verklig mat och mitt blod är verklig dryck. ⁵⁶Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. ⁵⁷Liksom den levande Fadern har sänt mig, och jag lever därför att Fadern lever, så skall också den som äter mig leva därför att jag lever.⁵⁸Detta är det bröd som har kommit ner från himlen. Det är inte som det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter detta bröd skall leva i evighet.“—⁶³Det är Anden som ger liv, köttet är inte till någon nytta. De ord som jag har talat till er är Ande och liv.— ⁷⁰Jesus svarade dem: “Har jag inte själv valt ut er tolv? Och en av er är en djävul!”⁷¹Han menade Judas, Simon Iskariots son. Det var han som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.

Brödet bröts den första dagen i veckan – söndag

Gud skapade hela världen på en vecka vilket medförde att vi använder veckan som ett mönster för våra liv och för att få regelbundenhet får våra vanor. Därför kan det vara ganska lämpligt att ha en brödsbrytelse för Jesu åminnelse just en gång i veckan, och varför inte på en söndag? (Se denna artikel på engelska om Sabbathen.) Den första dagen på veckan är på söndagen. Självfallet går det förstås att ha en gemensam måltid utöver själva brödsbrytelsen, och självfallet kan man ha brödsbrytelse även under andra dagar och fler än en gång i veckan. Har man brödsbrytelse till Jesu åminnelse alldeles för ofta kan det innebära att det går inflation i tillfället och det finns då risk att varje tillfälle känns mindre högtidligt och speciellt. Det är viktigt att vi ser på tillfället med en stor vördnad och reflekterar över vad Jesu gjorde för oss och när han valde att lida stort på korset för att ge oss möjlighet att träda in i hans rike för evigt.

Apg. 2:⁴²De höll troget fast vid apostlarnas lära och gemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna. ⁴³Och fruktan kom över alla, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. ⁴⁴Alla troende var tillsammans och hade allting gemensamt. ⁴⁵De sålde sina egendomar och allt vad de ägde och delade ut till alla, efter vad var och en behövde. ⁴⁶Varje dag var de endräktigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och höll måltid med varandra i jublande, innerlig glädje.

Apg. 20:⁷Den första dagen i veckan var vi samlade till brödsbrytelse. Paulus samtalade med de församlade, och eftersom han skulle resa nästa dag, fortsatte han att tala ända till midnatt. ⁸Det fanns ganska många lampor i det rum på översta våningen, där vi var samlade. ⁹I fönstret satt en ung man som hette Eutykus. Han föll i djup sömn när Paulus talade så länge, och i sömnen föll han ner från tredje våningen, och när man lyfte upp honom var han död. ¹⁰Paulus gick då ner, böjde sig över honom och tog honom i sina armar och sade: “Var inte oroliga. Han lever.” ¹¹Därefter gick Paulus upp igen och bröt brödet och åt. Sedan han hade talat länge, ända till gryningen, gick han därifrån. ¹²Och de förde fram den unge mannen. Han levde, och de blev mycket uppmuntrade.

Paulus går igenom innebörden av brötsbrytelsen. Brödet som vi bryter ur ett stycke och delar, och vinet som vi dricker ur samma bägare, symboliserar även vår gemenskap med varandra och Jesus, och att vi är i en och samma kropp. Paulus varnar också för att äta offerkött som var vanligare på den tiden.

1 Kor. 10:⁶Välsignelsens bägare som vi välsignar, är den inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, är det inte gemenskap med Kristi kropp? ¹⁷Eftersom det är ett bröd, är vi som är många en kropp, ty alla får vi vår del av detta enda bröd.¹⁸Se på det jordiska Israel. Har inte de som äter av offren del i altaret?¹⁹Vad menar jag då med detta? Att kött från avgudaoffer skulle betyda något eller att en avgud skulle betyda något? ²⁰Nej, vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha någon gemenskap med de onda andarna. ²¹Ni kan inte dricka både Herrens bägare och onda andars bägare. Ni kan inte ha del både i Herrens bord och i onda andars bord. ²²Eller vill vi utmana Herren? Är vi starkare än han?

1 Kor. 11:¹⁷När jag nu ger dessa föreskrifter berömmer jag er inte, eftersom era sammankomster är mer till skada än till nytta. ¹⁸Först och främst hör jag att det förekommer stridigheter bland er, när ni möts i församlingen, och delvis tror jag att det är så. ¹⁹Partier måste finnas bland er, för att det skall visa sig vilka det är som håller provet. ²⁰När ni nu samlas, kan inte Herrens måltid (b) hållas.²¹Vid måltiden tar genast var och en för sig av sin egen mat, så att den ene är hungrig, den andre berusad. ²²Har ni inte era hem där ni kan äta och dricka? Eller föraktar ni Guds församling och får dem att skämmas som ingenting har? Vad skall jag då säga till er? Skall jag berömma er? Nej, för detta berömmer jag er inte.²³Jag har själv tagit emot från Herren vad jag meddelade er: Den natt då Herren Jesus blev förrådd, tog han ett bröd, ²⁴tackade Gud, bröt det och sade: “Detta är min kropp, som är utgiven för er. GÖR DETTA TILL MINNE AV MIG.“²⁵På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: “Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod. Så ofta ni dricker av den, GÖR DET TILL MINNE AV MIG.” ²⁶Ty så ofta ni äter detta bröd och dricker av denna bägare, FÖRKUNNAR NI HERRENS DÖD TILL DESS HAN KOMMER.²⁷Den som därför äter brödet eller dricker Herrens bägare på ett ovärdigt sätt, han syndar mot Herrens kropp och blod. ²⁸Var och en skall pröva sig själv och så äta av brödet och dricka av bägaren. ²⁹Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig.³⁰Därför finns det många svaga och sjuka bland er, och ganska många är insomnade. ³¹Om vi gick till rätta med oss själva, skulle vi inte bli dömda.³²Men när vi döms fostras vi av Herren, för att vi inte skall bli fördömda tillsammans med världen.³³Därför, mina bröder, när ni samlas för att äta, så vänta på varandra. ³⁴Om någon är hungrig skall han äta hemma, så att sammankomsten inte blir till en dom för er. Allt det andra skall jag ge er föreskrifter om när jag kommer.

b) Herrens måltid föregicks av en brödramåltid, den s k agapen, dvs kärleksmåltiden.

Kanske kändes det naturligt för de första kristna att inta den sista måltiden ungefär som originalet tilldrog sig, genom att äta en hel måltid innan med övergick till brödsbrytelse och vin (i Jesus fall handlade rätten om ett påskalamm med tillbehör). Om däremot gemenskapen är väldigt stor så kanske det var lättare att helt enkelt äta hemma och att alla sedan delar bröd och vin i den stora gemenskapen. Under Jesus tid serverades dock mat till stor del med tanke på änkor och andra behövande eftersom det inte fanns så många andra sociala inrättningar för dem att tillgå.

Judas 1:¹²De är smutsfläckar vid era kärleksmåltider, dessa som utan att skämmas festar tillsammans med er och tar för sig. De är moln utan vatten som drivs bort av vindarna, de är träd utan frukt på senhösten, dubbelt döda, uppryckta med rötterna.

En OANDLIG människa kan inte förstå andliga saker för att hon inte VILL – 1 Kor. 2:14

Jun17

1 Kor. 2:¹⁴En OANDLIG (själisk 1917) människa tar inte emot det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt. (SFB)

“Oandlig” är översatt från grekiska psuchikos (Strong’s 5591) som också kan betyda själisk, jordisk, sinnlig och naturlig. Ordet används 6 gånger i NT och verserna återfinns nedan.

Man kan först konstatera att det är en väldigt dålig idé att vara en oandlig människa, för det behöver man nämligen inte alls vara. Det kanske låter som en självklarhet för de flesta, men i det reformerta lägret så tror man att människan är född så totalt fördärvad att Gud först måste “väcka upp” de personer som han vill ska kunna tro på honom och bli frälsta, och eftersom vi vet att alla inte tror på honom så kan det bara betyda (om vi ska vara konsekventa) att han inte vill att alla ens ska kunna tro på honom, för då hade han “väckt upp” fler människor. Bygger man sin teologi på felaktiga premisser så leder det bara till ännu fler fel och bibelmotsättningar, och om man en gång hamnat i gnostikernas/kalvinisternas klor så är det väldigt svårt att slita sig därifrån.

Kalvinister är ofta beredda att svälja vilka bibelmotsättningar som helst bara de får fortsätta att klamra sig fast vid sina kära människoskapade doktriner, och de vill väldigt gärna sprida detta “ljus” till andra. Men man kan undra varför det är så livsviktigt att sprida läran att Gud förutbestämt precis ALLT redan innan jorden skapades och att vi inte kan påverka vårt livsöde eller andras på minsta vis? Med en sådan inställning så utvecklar sig väl saker och ting som de gör oavsett hur mycket vi ber, evangeliserar och försöker övertala andra?

“Kan inte” betyder väldigt ofta “vill inte”, “borde inte” eller “ämnar inte”

Vi ska inte se oss blinda på orden “kan inte”. Tänk exempelvis på den här versen:

“Rom. 9:²⁰Men du, människa, vem är du som går till rätta med Gud? Inte KAN väl det som formas säga till den som formar det – Varför gjorde du mig sådan?”

Enligt denna vers så “kan” inte människan gå till rätta med Gud genom att argumentera och protestera mot honom och hans beslut. Men om vi tänker efter…, har det någonsin hänt i vår historia att människor faktiskt HAR gått till rätta med Gud, och argumenterat och protesterat mot honom och hans profeter? JA, eller hur? Gång på gång så har människor anklagat honom och argumenterat mot honom och t o m levt i total rebelliskhet. Så “kan inte” handlar inte alltid om vad vi inte har kapacitet att göra, utan snarare vad vi inte BORDE göra eller vad vi inte VILL göra. Det kan också handla om att vi grottat ner oss så djupt i synder och rebelliskhet att det blivit fullständigt naturligt för oss att fortsätta och vi upplever att vi inte “kan” bryta det mönstret – just för att vi inte vill.

Vi använder nog uttrycker “kan inte” i betydelsen “vill inte” mer än vi anar.

“Du KAN INTE sitta här inne när det är så fint väder ute!” (Jag KAN för att jag VILL)

“Hon KAN inte sluta slänga kläder på golvet!” (Jo, hon kan faktiskt, men vill inte)

Hebreerbrevet 11:6 Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom.

Paulus säger även i 1 Kor. 2 att Gud berett underbara saker för dem som älskar honom. Det är alltså villkoret som hänger på oss. Paulus talar om en fördold vishet (inte världens vishet som är öppen för alla) som vi ändå faktiskt kan få del av om vi just älskar honom, och älskar vi honom uppriktigt så söker vi ju hans närhet och vill lära känna honom ännu mer. Vem som helst kan söka och finna Gud utan att den helige Ande ännu flyttat in i dem (de kan trots detta ändå bli “dragna” av den helige Ande), men endast de som har den helige Ande inom sig kan förstå DJUPEN i Gud. Alltså en DJUPARE kunskap/vishet som endast kan förstås med Andens hjälp. Bibeln säger i versen ovan att vi måste börja med att TRO på Gud om vi nu väljer att komma till honom, och inte har vi väl den helige Ande i oss redan på det stadiet INNAN vi omvänt oss? Inte kan väl den helige Ande flytta in i en smutsig och oomvänd kropp? Den helige Ande kan inte flytta in i oss en sekund innan vi omvänt oss, men däremot en sekund efter.

A) Den bibliska ordningen är alltså 1) vi tror på Gud, 2) vi söker honom och kommer till honom, 3) vi bekänner våra synder och omvänder oss, 4) vi blir renade och pånyttfödda, 5) vi får den helige Ande och vi är nu Guds barn och därför “utvalda” och speciella.

B) Den reformerta ordningen är däremot den omvända- ungefär så här: 1) Gud väljer ut några utvalda som han bestämmer ska vara Guds barn, 2) han ger dem den helige Ande så att han därmed kan öppna deras ögon för evangeliet, 3) de kan nu söka Gud, tro, bekänna sina synder och omvända sig, 4) de blir då renade. (Ska man vara noga så tror kalvinister att Gud utsåg vem som ska vara frälst/inte frälst redan innan jorden skapades, så egentligen betyder den här ordningen ingenting eftersom allting redan varit förutbestämt och de utvalda var ju aldrig någonsin separerade från Gud – utvalda som de var från jordens begynnelse.)

En person som valt att inte söka och komma till Gud är en “oandlig” människa, och en sådan har alltså frivilligt valt att inte ta emot det som tillhör Guds Ande. Pga detta olyckliga val så kan han därför heller inte förstå den andliga vishet som Paulus talar om, som är vikt endast för de som ÄLSKAR Gud. Den visheten ska ju bedömas på ett andligt sätt (Guds djupare hemligheter) och eftersom personen i fråga valt att stå utanför så kan han ju heller inte förstå den. Han har diskvalificerat sig själv.

1 Kor. 2:⁵Vi ville inte att er tro skulle bygga på människors visdom utan på Guds kraft.⁶Vishet förkunnar vi emellertid bland de fullkomliga, en vishet som inte tillhör den här världen eller den här världens härskare, som går mot sin undergång. ⁷Nej, vi förkunnar Guds hemliga vishet, den vishet som är fördold och som Gud från evighet har bestämt att bli till härlighet för oss. ⁸Denna vishet har ingen av den här världens härskare känt – om de hade känt den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens Herre. ⁹Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som ÄLSKAR honom. ¹⁰Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande. Anden utforskar allt, också DJUPEN i Gud. ¹¹Vem vet vad som finns i människan utom människans egen ande? Så vet heller ingen vad som är i Gud utom Guds Ande. ¹²Men vi har inte fått världens ande, utan den Ande som är från Gud, för att vi skall veta vad vi har fått av Gud. ¹³Detta förkunnar vi också, inte med ord som mänsklig visdom lär utan med ord som Anden lär, när vi återger andliga ting med andliga ord. ¹⁴En OANDLIG människa TAR INTE EMOT det som tillhör Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det, eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt. ¹⁵Den andliga människan däremot bedömer allt, men själv kan hon inte bedömas av någon.¹⁶Ty vem har lärt känna Herrens sinne, så att han kan undervisa honom? Men vi har Kristi sinne.

Paulus säger något liknande i kapitlet innan. Den “värld” som det står skrivet om är den värld för vilken Jesus dog.

1 Kor. 1:¹⁸Ty detta budskap om korset är en dårskap för dem som blir förtappade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. ¹⁹Det står ju skrivet: Jag skall göra de visas visdom om intet, och de förståndigas förstånd skall jag slå ner.*) ²⁰Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens ordvrängare? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap? ²¹Jo, eftersom världen i sin visdom inte lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap som vi predikar frälsa dem som tror. ²²Ty judarna begär tecken och grekerna söker visdom. ²³Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. ²⁴Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet.

*) Jesaja 29: 13 Herren har sagt: Eftersom detta folk nalkas mig med sin mun och ärar mig med sina läppar men låter sitt hjärta vara långt ifrån mig, är fruktan för mig bara ett inlärt människobud.¹⁴Se, därför skall jag ännu en gång göra underbara ting med detta folk, ja, underbara och förunderliga. De visas vishet skall förgå, de förståndigas förstånd skall förmörkas.¹⁵Ve dem som går ner i djupen för att dölja sina rådslag för Herren, som bedriver sina verk i mörkret och säger: ”Vem ser oss, och vem känner oss?”

1 Kor. 15:50 och vad Paulus säger

I 1 Kor. 15 kan vi se samma ord tre gånger (psuchikos) och där översätts ordet till “jordisk” i SFB och “själisk” i 1917. Notera att det även står “jordisk” på andra ställen i samma kapitel i SFB men där handlar det om ett annat ord som översatts så (“earthy” i KJV). Det här kapitlet handlar om de dödas uppståndelse och om våra nya kroppar. Notera att människorna har en jordisk kropp ända tills de dör och får en andlig kropp, och det gäller oavsett om man är kristen eller inte. Kristna som lever på jorden har alltså även de denna psuchikos–kropp, så ordet har ett litet annat fokus än i 1 Kor. 2:14. Man kanske skulle summera det med att vi måste fortsätta att leva kvar I världen även om vi är kristna, men vi ska inte leva AV världen – om du förstår vad jag menar.

Paulus säger att “kött och blod” inte kan ärva Guds rike, vilket är alldeles sant för inte träder vi väl in i Guds rike med de förgängliga kroppar av kött och blod som de vi levt med här på jorden? Nej, Paulus fortsätter med att förklara att vi kommer att få NYA ANDLIGA OCH OFÖRGÄNGLIGA kroppar, och de kropparna är inte av jordiskt kött och blod som de vi är vana vid. Det är med de nya och andliga kropparna som vi kan träda in i Guds rike, men de som inte vunnit seger och hållit ut till slutet kommer däremot inte att få träda in i Guds rike, och de utlovas inte heller dessa himmelska och oförgängliga kropparna. Däremot finns det en andevärld och en fortsättning även för dem efter jordelivets slut eftersom vi alla ska förvandlas, men det blir inte i Guds rike för de som vägrat att komma till Gud.

1 Kor. 15:⁴²Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som sås förgängligt uppstår oförgängligt. ⁴³Det som sås i vanära uppstår i härlighet. Det som sås i svaghet uppstår i kraft. ⁴⁴Det sås en JORDISK kropp, det uppstår en andlig kropp. Om det finns en JORDISK kropp, finns det också en andlig kropp. ⁴⁵Så står det skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse.Den siste Adam blev en livgivande ande. ⁴⁶Men det andliga är inte det första utan det JORDISKA. Därefter kommer det andliga. ⁴⁷Den första människan var av jord, jordisk. Den andra människan kom från himlen. ⁴⁸Som den jordiska människan var, så är också de jordiska. Och som den himmelska människan är, så är också de himmelska. ⁴⁹Och liksom vi har burit den jordiska människans bild, skall vi också bära den himmelska människans bild.⁵⁰Men det säger jag er, bröder, att kött och blod inte kan ärva Guds rike. Inte heller ärver det förgängliga det oförgängliga. ⁵¹Se, jag säger er en hemlighet: Vi skall inte alla insomna, men vi skall alla förvandlas, ⁵²i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda och de döda skall uppstå odödliga, och vi skall förvandlas. ⁵³Ty detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. ⁵⁴Men när detta förgängliga har klätts i oförgänglighet och detta dödliga klätts i odödlighet, då skall det ord fullbordas som står skrivet: Döden är uppslukad och segern vunnen.

Även denna vers konfirmerar att vi inte kan ärva Guds rike i våra jordiska och köttsliga kroppar. Vi måste först bli födda på nytt för att vårt frö ska bli till segrande liv i en ny värld. Vi måste komma till Gud för att bli frälsta:

Johannes 3:6 Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande.

Jakob 3:15 och Judas 1:19

Jakob vänder sig till sina“bröder” i tron, och varnar dem för syndens bedrägeri, för det är inte självklart att man lyder Anden bara för att man har tillgång till honom. Man kan ju också välja att lyda köttet, och det kan ju leda till döden om man inte omvänder sig. Jakob talar om en världens vishet som inte kommer ovanifrån, och han hoppas förstås ingen ska välja denna oandliga vishetens väg. Det är alltså ett fritt val även här.

Jak. 3:¹⁰Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder.—¹³Är någon bland er vis och förståndig, då skall han visa sina gärningar genom ett klokt och vänligt uppträdande. ¹⁴Men bär ni på bitter avund och stridslystnad i ert hjärta, skall ni inte skryta och tala emot sanningen. ¹⁵En sådan vishet kommer inte ovanifrån utan är jordisk, OANDLIG, ja, demonisk.¹⁶Ty där avund och stridslystnad råder, där råder också oordning och allt som är ont. ¹⁷Men visheten ovanifrån är först och främst ren, vidare fredlig, mild, foglig, fylld av barmhärtighet och goda frukter, opartisk och uppriktig.¹⁸Rättfärdighetens frukt sås i frid och ges åt dem som skapar frid.

De som vållar splittring enligt Judas är de som följer sina egna gudlösa begär. För att kunna vålla splittring måste det finnas minst två olika viljor, för om det endast skulle handla om syndare så vore det ingen risk för splittring i Kristi församling som den Judas varnar för i sitt brev (se hans inledning). Judas varnar oss också att vi ska hålla oss kvar i Guds kärlek.

Judas 1:¹⁷Men ni, mina älskade, kom ihåg vad som är förutsagt av vår Herre Jesu Kristi apostlar. ¹⁸De sade till er: “I den sista tiden skall det finnas människor som hånar och följer sina egna gudlösa begär.” ¹⁹Det är dessa som vållar splittring, de som är OANDLIGA och som inte har Guds Ande. ²⁰Men ni, mina älskade, skall uppbygga varandra på er allra heligaste tro. Be i den helige Ande. ²¹Håll er kvar i Guds kärlek, medan ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus i sin barmhärtighet skall ge er evigt liv.

Romarbrevet 1 förklarar hur det kommer sig att människor blir fördärvade med förhärdade hjärtan

Det finns inget bättre ställe än Rom. 1 för att se hur alla människor har en chans att finna Gud, men att de flesta helt enkelt inte vill. Det leder till fördärv. Gud HAR uppenbarat sanningen för alla, men alla är inte intresserade, och därför är de utan ursäkt. Om vi varit födda i något slags fördärv hade vi däremot haft en utomordentlig ursäkt för vår synd.

Rom. 1:¹⁸Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. ¹⁹Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem.²⁰Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.²¹Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. ²²De påstod att de var visa, men de blev dårar. ²³De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. ²⁴Därför utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar. ²⁵De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen.²⁶Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. ²⁷På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. ²⁸Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag (reprobate mind, KJV), så att de gjorde sådant som är mot naturen. ²⁹De har blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. ³⁰De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter och tänker ut allt ont. De lyder inte sina föräldrar, ³¹är oförståndiga och trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. ³²Sådant gör de, fastän de mycket väl känner till Guds rättvisa dom, att de som handlar så är värda döden. Ja, de samtycker också till att andra gör det.

Vidare i Rom. 2 så ser vi att evigt liv ges till de som uthålligt GÖR det goda, medan Guds vrede och DÖD ges till dem som INTE lyder sanningen och lever orättfärdigt (inte gör goda gärningar). Vi kan också läsa att det finns människor som visserligen inte har någon kunskap om den officiella lagen men som ändå har lagen i sina hjärtan. Det talar direkt emot att vi skulle vara födda i synd och att vi inte kan göra goda gärningar i oss själva. Det är våra samveten och tankar som en dag kommer att döma oss, och Gud vet precis vad vi vet och inte vet.

Rom. 2:⁶Han skall ge var och en efter hans GÄRNINGAR: ⁷evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, ⁸men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten.—¹³Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. ¹⁴Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. ¹⁵De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. ¹⁶Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.

I Rom. 8 kan vi läsa hur det går om vi väljer att vandra efter köttet och vara i köttsligt väsende. Köttet är inte synd i sig självt eftersom också Jesus hade kött (se mer i denna artikel) och vi kan välja att kontrollera våra kroppslemmar (köttet) så att vi inte syndar, vilket var ett val som Jesus hela tiden gjorde. Även här förklarar Paulus att det finns en risk att vi väljer att göra det som köttet vill och lever på “världens” vis, men vi kan alla klara av att låta oss ledas av Anden – om vi nu valt att omvända oss och komma till Jesus. OM vi väljer att lyda köttet och leva på världens vis så kan vi inte behaga Gud, för köttet står nämligen i fiendskap mot Anden. Det enkla botemedlet är förstås att INTE lyda köttet utan Anden, och väljer vi den vägen så leder det till LIV. De som är Guds barn är de som drivs av att låta sig ledas av Anden, och det är så vi kan se vem som är Guds barn och inte. Gud barn är de som lyder Jesus och inte köttet.

Rom 8:⁴Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden.⁵Ty de som äro köttsliga, de hava sitt sinne vänt till vad köttet tillhör; men de som äro andliga, de hava sitt sinne vänt till vad Anden tillhör.⁶Och köttets sinne är död, medan Andens sinne är liv och frid.⁷Köttets sinne är nämligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke är Guds lag underdånigt, ej heller kan vara det.⁸Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud.⁹I åter ären icke i ett köttsligt väsende, utan i ett andligt, om eljest Guds Ande bor i eder; men den som icke har Kristi Ande, han hör icke honom till.¹⁰Om nu Kristus är i eder, så är väl kroppen hemfallen åt döden, för syndens skull, men Anden är liv, för rättfärdighetens skull.¹¹Och om dens Ande, som uppväckte Jesus från de döda, bor i eder, så skall han som uppväckte Kristus Jesus från de döda göra också edra dödliga kroppar levande, genom sin Ande, som bor i eder.¹²Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot köttet, så att vi skola leva efter köttet.¹³Ty om i leven efter köttet, så skolen I dö; men om I genom ande döden kroppens gärningar, så skolen I leva.¹⁴Ty alla de som drivas av Guds Ande, de äro Guds barn. (1917)

1 Johannesbrevet 3:10 På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.

Den oandliga människan och hennes val

Den oandliga människan är en person som baserar sitt tänkande enbart på denna världens visdom, och visar inget egentligt intresse för att bli Guds barn och lära känna Jesus mer. Om man stänger öronen för evangeliet så kan man ju inte lära känna skaparen, och hur ska man då få kunskap om “de djupare” hemligheterna hos Gud? Det blir då omöjligt för en sådan person som förhärdat sitt hjärta. Den oandliga människan vill ofta förklara världens tillkomst på ett annat sätt än på det gudomliga sättet, och eftersom en sådan person inte är pånyttfödd och inte har den helige Ande inom sig så kan han/hon heller inte ta del av Guds vishet som är en dårskap för en sådan person. Det finns gott om oandliga människor i Sverige som är förbluffade över alla “lättlurade” kristna som tror på en skapare som har makt över levande och döda.

Se fler verser här nedan om hur vi är döda på grund av synder – så vi är alltså inte födda döda. Även här ser vi hur människor väljer att leva efter världens vis och därmed gå förlorade. Väljer vi att vandra efter Anden däremot så vandrar vi mot livet. Vi kan se att jorden faktiskt är befolkad för att vi alla SKA söka Gud och även finna honom, och att han inte är långt borta från någon enda av oss. Om det vore så att Gud valt att låta vissa människor vara kvar i mörker (som de reformerta tror) och vägrar att öppna deras ögon så att de därmed inte kan söka och tro, ja då är ju Gud VERKLIGEN långt borta ifrån majoriteten av människorna, och vi måste då ändra den versen och massor med andra verser genom hela Bibeln som säger det motsatta. Varför krångla? Fly hellre kalvinismen och börja tro på sanningen i Bibeln och att Gud är god och rättvis mot alla.

Judasbrevet 1:10 Dessa däremot smädar allt som de inte känner till, liksom djur utan förnuft, och vad de med sina naturliga sinnen kan fatta, det förstör DE sig med.

Efesierbrevet 2:1 Så har han ock gjort eder levande, eder som voren döda genom de överträdelser och synder² i vilka I FÖRUT vandraden, efter denna världs och tidsålders sätt, i det I följden fursten över luftens härsmakt, över den andemakt som nu är verksam i de ohörsamma.3 Bland dessa voro förut också vi allasammans, där vi vandrade i vårt kötts begärelser och gjorde vad köttet och sinnet ville; och vi voro genom vår natur hemfallna åt vredesdomen, vi likasom de andra. (1917)

Galaterbrevet 6:8 Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda UNDERGÅNG, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda EVIGT LIV.

Galaterbrevet 5:16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. 17 Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. 18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. 19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet,lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.22 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet,23 trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. 24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär.25 Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden.

2 Kor. 4:³Är vårt evangelium dolt, så är det dolt för dem som går förlorade. ⁴Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet – han som är Guds avbild.

Apg. 17:²⁶Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo,²⁷för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss.—³⁰Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig. ³¹Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom den man som han har bestämt till det, sedan han erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.

1 Tim. 2:³Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare, ⁴som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen.

Skälet till att människor inte kommer till Jesus, som är ljuset, är att de inte vill att deras synder ska lysas upp. De vill vara kvar i mörkret där de kan ha kvar sin synd, och de lurar sig själva.

Joh. 1:⁹Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen. ¹⁰Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, och världen kände honom inte. ¹¹Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom. ¹²Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. ¹³De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud.—²⁹Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: “Se Guds lamm, som tar bort världens synd.

Joh. 3:¹⁶Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. ¹⁷Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. ¹⁸Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. ¹⁹Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda. ²⁰Ty var och en som gör det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. ²¹Men den som lyder sanningen kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud.”

Om SPÄDBARN i Kristus som dricker MJÖLK i stället för fast föda – 1Kor. 3:1-3

Apr10

Mjölken hos korinthierna

Om Paulus inleder ett brev eller ett kapitel med att adressera människor som BRÖDER, borde detta inte innebära att han samtalar med andligt levande och frälsta människor? Jo visserligen, men bland dessa bröder så kan det ändå finns människor som hamnat snett, som ar mer att lära eller som helt enkelt inte är kristna överhuvudtaget pga synd. I 1 Kor. 5 så kan vi läsa just om ett sådant fall – om en man som var mitt i den kristna församlingen i Korinth men som var ond och syndade grovt genom leva tillsammans med sin fars hustru. Paulus gjorde det klart att den mannen inte hade någonting i denna församlingen att göra och måste avlägsnas från dem och lämnas till Satan med hopp om att han en dag skulle återvända till Gud, vilket du kan se i detta inlägg. Vilken pastor som helst kan vända sig till sin församling och säga “bröder” även om det förhåller sig så att någon eller några av dem faktiskt inte lever som de ska. Om en pastor kallar sin församling bröder och systrar så betyder det inte att pastorn godkänner och accepterar samtligas livsstilar eller faktiskt inte ens ser var och en som en sann kristen bror eller syster om de lever i oomvänd synd (vilket man inte alltid vet). På samma sätt är det med Paulus. Bara för att han kallar en grupp för bröder så är det alltså ingen garanti för att han stödjer allt det som de kan tänkas syssla med och inte heller att de kommer fortsätta att vara bröder även i framtiden även om de lever i rebelliskhet mot Gud.

1 Kor. 3:1 BRÖDER, själv kunde jag inte tala till er som till andliga människor utan som till köttsliga människor, spädbarn i Kristus. ²MJÖLK gav jag er att dricka. Fast föda fick ni inte. Den tålde ni ännu inte, och det gör ni inte nu heller,³eftersom ni fortfarande är köttsliga. Så länge det råder avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra?

Ingenstans här säger Paulus att köttsliga människor ändå är kristna. Paulus verkar uppleva det ibland som att han måste tala till dessa korinthier ungefär som när han talar till en person som blev frälst alldeles nyss och som därför måste lära sig från grunden hur man bör leva som en kristen. En nyfrälst person måste precis som ett spädbarn börja med mjölk innan hon går över till fast föda, men om personen aldrig går över till fast föda är det något som är fel. (Skulle inte vem som helst bli orolig om ett spädbarn aldrig visade intresse för fast föda utan bara ville fortsätta att dricka mjölk år efter år?) Då visar ju personen att hon inte har något intresse av att gå vidare, utan kanske försöker hitta ursäkter för att få stanna på det enkla initiala stadiet utan att ta på sig mer ansvar och tid för att bli en sann lärljunge som sprider Guds ord och hjälper andra. Paulus skulle däremot inte kräva att en nyfrälst person som tidigare inte känt Jesus, måste börja sprida Guds ord och undervisa andra samma dag som hon själv blivit frälst. Det krävs ingen bibelskola för att kunna sprida Guds ord men en viss mån av undervisning måste en person ändå ha, och möjlighet måste ges så att personen själv kan läsa mer i skriften om vem Jesus är, och hur man bör behandla andra. Alltså ett “mjölk-stadium”. För en del kan det vara ett enormt stort steg att ens komma till detta stadiet om de kommer från verkligt dystra bakgrunder med en hård livsstil, och det kanske krävs en lång period av mjölk innan man kan stå på egna ben och undervisa andra.

I 1 Kor. 3 så VARNAR Paulus korinthierna eftersom de måste ta sig i akt för att inte vara avundsjuka på varandra och starta ständiga strider, för om de lever på det sättet så menar Paulus att de lever som alla andra och alltså är KÖTTSLIGA. Vilken bild ger oss Paulus om en som är köttslig?

Rom. 8:⁷Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. ¹³Om ni lever efter köttet kommer ni att DÖ. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni LEVA.

Gal. 5:¹⁶Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. ¹⁷Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. ¹⁸Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. ¹⁹Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,²¹illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.

Galaterbrevet 6:8 Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda UNDERGÅNG, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt LIV.

Även Petrus menar att vi riskerar våra själar om vi lever efter köttet:

1 Petrusbrevet 2:11 Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen.

Paulus fortsätter samma kapitel (1 Kor 3) med att ge ytterligare en varning där han visserligen menar att dessa korintiska bröder är Guds tempel (alltså om de lever som de ska och är i Jesus Kristus) MEN att de ändå kan gå förlorade om de skulle fördärva detta tempel. Alla kristna har den helige Ande och är alltså Guds tempel, men detta är ingen garanti för att vi alltid kommer att välja den väg som den helige Ande vill leda oss på och därför är den helige Andes närvaro heller ingen garanti för att vi kommer att ärva Guds rike. Rättare sagt så har vi en garanti för att vi kristna är arvingar med en plats i Guds rike MEN garantisedlar kan kastas bort och även rivas sönder. Löftet är att vi kommer att ärva riket om vi håller ut till slutet och det är en helt fantastisk sanning som vi alla erbjuds! Hjälpen att leva rätt kommer från den helige Anden:

1 Kor. 3:¹⁶Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? ¹⁷Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Guds tempel är heligt, och det templet är ni.¹⁸Bedra inte er själva. Om någon bland er tycker att han är vis i den här världen, måste han bli en dåre för att bli vis.

Mjölken hos hebreerna

Paulus klagar även i Hebreerbrevet på att församlingsmedlemmar blivit “tröga att lyssna“. Det behöver förstås inte betyda att samtliga av de som han skrev till var skyldiga till detta, men det var ändå ett allmänt problem. Paulus menar att de BORDE för länge sedan ha tagit sig ur mjölkstadiet för att själva bli lärare, men förmodligen är det slapphet och ljumhet som har gjort att de dittills aldrig intresserat sig för att gå vidare. Kanske ville de leva kvar med en fot i världen och fortsätta att låtsas att de är hjälplösa nyfrälsta som behöver andra som leder dem vid handen, men vi kristna måste själva ta vårt ansvar och någon gång ta oss vidare för att kunna bli de som Jesus tänkt att vi ska bli. Vi kan visserligen inte fungera som människofiskare om vi inte fått evangeliet riktigt klart för oss, men då måste vi som sagt se till att vi lär oss så pass mycket att vi kan gå vidare från inledningsfasen som inte är tänkt att vara för evigt utan är en temporär fas. Vi kan aldrig bli fungerande arbetare om vi lever kvar i mjölkstadiet och visar ointresse för att ta oss vidare.

Hebr.5:¹⁰och han blev av Gud kallad överstepräst, en sådan präst som Melkisedek.¹¹Om detta har vi mycket att säga som är svårt att förklara, eftersom ni har blivit så tröga att lyssna. ¹²Ty fast ni för länge sedan borde ha varit lärare, behöver ni någon som undervisar er igen i de första grunderna av Guds ord. Ni behöver MJÖLK, inte fast föda. ¹³Ingen som lever av mjölk är mogen för en undervisning om rättfärdighet. Han är ännu ett barn. ¹⁴Den fasta födan är till för vuxna, för dem som genom övning har fått sinnet skärpt till att skilja mellan gott och ont.

Paulus fortsätter med en varning att det finns kristna som faktiskt tagit del av den helige Ande och smakat på den himmelska gåvan men som ändå kan avfalla. Läs mer om detta i detta inlägg.

Hebr. 6:1 ¹Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras till fullkomlighet. Låt oss inte på nytt lägga grunden med omvändelse från döda gärningar och tro på Gud, ²med undervisning om reningar och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och en evig dom. — ⁴Ty de som en gång tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande ⁵och smakat det goda Gudsordet och den kommande världens krafter ⁶men sedan avfallit, dem är det omöjligt att föra till ny omvändelse, eftersom de själva på nytt korsfäster Guds Son och öppet hånar honom.—¹¹Men vi önskar att var och en av er skall visa samma iver att bevara full visshet i hoppet ända till slutet, ¹²så att ni inte blir tröga utan följer dem som genom tro och uthållighet får det utlovade arvet.

Petrus säger att vi måste längta efter “den andliga mjölken” för att växa upp till frälsning.

1 Petrus. 2:¹Lägg därför bort allt slags ondska, falskhet och hyckleri, avund och förtal.²Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken, så att ni genom den växer upp till frälsning, ³då ni nu har smakat att Herren är god.

Jesus är den MESSIAS som skrifterna och profeterna talar om

Mar30

Jesus Kristus är MESSIAS

Messias är en översättning från det grekiska ordet Χριστός (Christos) Strongs 5547, och används 538 gånger i Bibeln och kan också ha betydelse “den smorde”. Jesus Kristus betyder alltså Jesus Messias.

Jesus identifieras flera gånger som Messias i Bibeln så det går inte komma runt det faktum att Josef och Marias son Jesus också är den utlovade Messias som det Gamla Testamentet talar så mycket om via profetior.

Matteus 1:16 och Jakob födde Josef, Marias man. Av henne föddes Jesus, som kallas KRISTUS.¹⁷Alltså blir det tillsammans fjorton släktled från Abraham till David, fjorton led från David till fångenskapen i Babylon och från fångenskapen i Babylon till Kristus fjorton led.¹⁸Med Jesu Kristi födelse gick det till så: hans mor Maria var trolovad med Josef, men innan de hade kommit tillsammans, visade det sig att hon var havande genom den helige Ande.

Den välbekanta historien om de vise männen som sökte Betlehems stjärna visar att de kände till att Messias skulle födas just där, såsom utlovats i skrifterna. De förväntade sig en Messias i form av en “furste” och en “herde”, och det kallas Jesus på flera ställen i Bibeln, och Messias skulle komma från Juda stam.

Matt. 2: 1 När Jesus var född i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid, se, då kom visa män från Östern till Jerusalem ²och frågade: “Var är judarnas nyfödde konung? Vi har sett hans stjärna gå upp och har kommit för att tillbe honom.”³När kung Herodes hörde det, blev han förskräckt, och hela Jerusalem med honom. ⁴Och han samlade folkets alla överstepräster och skriftlärda och frågade ut dem, var Messias skulle födas. ⁵De svarade: “I Betlehem i Judeen, ty så är skrivet genom profeten: ⁶Du Betlehem i Juda land, inte är du minst bland Juda furstar, ty från dig skall utgå en FURSTE, som skall vara en HERDE för mitt folk Israel.” (Mika 5:2, 2 Sam 5:2, 1 Krön 11:2, Joh 7:42).

Även folket jämställde människosonen med Messias och frågar Jesus hur det kommer sig att han menar att människosonen måste bli “upphöjd”, nu när skrifterna säger att Messias ska stanna kvar för alltid. Jesus berättar då att han själv är ljuset som de måste tro på för att vara ljusets barn och att han ännu en liten tid kommer att vara ett ljus ibland dem.

Joh. 12:³⁴Då sade folket till honom: “Vi har hört i lagen att Messias skall stanna kvar för alltid. Hur kan då du säga att Människosonen måste bli upphöjd? Vad är det för en Människoson?” ³⁵Jesus sade till dem: “Ännu en kort tid är ljuset ibland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. ³⁶Tro på ljuset, medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets barn.” När Jesus hade sagt detta drog han sig tillbaka och dolde sig för dem.

Jesus drar likhetstecken mellan Messias och Människosonen, och när han talar om sin återkomst till jorden så varnar han för att vi inte ska låta lura oss om vem som är människosonen Messias eftersom det ska bli uppenbarat för alla. Känner vi då minsta tvekan så är det inte Messias det handlar om eftersom hans ankomst ska lysa som blixten inför alla folk.

Matt. 24:⁴Jesus svarade dem: “Se till att ingen bedrar er. ⁵Ty många skall komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och de skall leda många vilse.—²³Om någon då säger till er: Se här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte. ²⁴Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda. ²⁵Jag har nu sagt er detta i förväg. ²⁶Om de alltså säger till er: Han är i öknen, så gå inte dit, eller: Han är i de inre rummen, så tro det inte. ²⁷Ty liksom blixten går ut från öster och syns ända borta i väster, så skall Människosonens ankomst vara.

Om nu endast Fadern är Gud och ensam ska ha äran så borde den helige Ande vittna endast om honom (Gud Fader), men Jesus menar att den helige Ande vittnar om honom (Jesus).

Johannes 15:26 När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig.

Jesus Kristus korsfästes just för att han menade att han var människosonen Messias och Gud i mänsklig gestalt. Se mina tidigare inlägg om Gudsnamnet JAGÄR som Jesus ideligen kopplade ihop med sig själv, och som han gör även i nedanstående vers på en direkt fråga från översteprästen. Om Jesus inte var Messias och Guds son så skulle självfallet ett mer sanningsenligt svar vara “NEJ! Det skulle vara en hädelse om jag kallade mig själv för Guds son!“, men något sådant svar gav inte Jesus, utan “JAG ÄR“. Översteprästen uppfattade direkt att Jesus hädade och rev sönder sina kläder, och judarna omkring ansåg att han var skyldig. Skyldig till vadå? Hädelse! Att likställa sig själv med Gud.

Markus 14:⁶⁰Då reste sig översteprästen och steg fram och frågade Jesus: “Svarar du inte på vad dessa vittnar mot dig?” ⁶¹Men Jesus teg och svarade inte. Översteprästen frågade honom vidare: “Är du Messias, den Välsignades son?” ⁶²Jesus svarade: “ Jag Är. Och ni skall få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens moln.”⁶³Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: “Behöver vi några fler vittnen? ⁶⁴Ni har hört hädelsen. Vad anser ni?” Alla fann de honom skyldig till döden.

Paulus likställer Kristus med Jesus – den som Gud uppväckt och satt på sin högra sida – som profeterats om i skrifterna. Kung David uttryckte sig med “Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida”, trots att Bibeln också är klar över att det endast finns EN Herre och EN Gud. Treenigheten löser detta.

Apg. 2:³¹I förväg såg han Kristi uppståndelse och sade: Han skall inte lämnas kvar i graven, och hans kropp skall inte se förgängelsen. ³²Det är denne Jesus som Gud har uppväckt, och vi är alla vittnen till det. ³³Sedan han nu genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern tagit emot den utlovade helige Ande, har han utgjutit detta som ni ser och hör. ³⁴Ty David har inte farit upp till himlen. Men han säger: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida,³⁵tills jag har lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter. (Ps. 110:1)

Apostlagärningarna 18:5 När Silas och Timoteus kom ner från Makedonien, var Paulus helt upptagen med att predika ordet och vittna för judarna att Jesus är Messias.

Johannes Döparen kallar Jesus för GUDS LAMM, och Andreas säger till sin bror att de nu hittat MESSIAS, som vi kan läsa betyder Kristus. Andreas förde Petrus till Jesus.

Joh. 1:³⁵Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. ³⁶När han såg Jesus komma sade han: “Se Guds lamm!” ³⁷De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde Jesus. ³⁸Jesus vände sig om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem vad de ville. De svarade: “Rabbi” – det betyder lärare – “var bor du?” ³⁹Han sade till dem: “Kom och se!” Då gick de med honom och såg var han bodde och stannade hos honom den dagen. Det var omkring tionde timmen.⁴⁰Andreas, Simon Petrus bror, var en av de två som hade hört vad Johannes sade och som hade följt Jesus. ⁴¹Han fann först sin bror Simon och sade till honom: “Vi har funnit Messias” – det betyder Kristus. ⁴²Och han förde honom till Jesus. Jesus såg på honom och sade: “Du är Simon, Johannes son, du skall heta Kefas” – det betyder Petrus.

Guds lamm kan vi läsa om igen i Uppenbarelseboken, och vi kan se människor som sjunger sången till Lammet, där de också kallar honom Gud och menar att endast han är helig, att folk ska komma och tillbe inför honom och att han har makt att döma.

Upp. 15:²Och jag såg liksom ett glashav blandat med eld, och på glashavet såg jag dem stå som hade vunnit seger över vilddjuret och dess bild och dess namns tal. De har Guds harpor i händerna ³och sjunger Moses, Guds tjänares, sång och sången till Lammet: “Stora och underbara är dina gärningar, HERRE GUD, du Allsmäktige. Rättfärdiga och sanna är dina vägar, du folkens konung.⁴Vem skulle inte frukta dig, Herre, och prisa ditt namn? Ty endast du är helig, och alla folk skall komma och tillbe inför dig, ty dina rättfärdiga domar har uppenbarats.”

Skrifterna talar om Jesus Kristus

Petrus berättar om Jesus Kristus och säger att frid ges genom som är allas Herre. Jesus är den som Gud bestämt ska vara domare över levande och döda, och Petrus säger att OM HONOM (Jesus Kristus) vittnar alla profeterna.

Apg. 10:36 Detta är det ord som Gud sände till Israels folk, när han förkunnade frid genom Jesus Kristus, han som är allas Herre.-–39 Vi är vittnen till allt han gjorde både på den judiska landsbygden och i Jerusalem. Honom hängde de upp på trä och dödade.—42 Och han befallde oss att predika för folket och vittna om att han är den som Gud har bestämt till domare över levande och döda. 43 OM HONOM VITTNAR ALLA PROFETERNA, att var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse genom hans namn

Om vi inte tror på den som Fadern sänt är det illa ute med oss. Jesus menar att skrifterna (alltså GT) vittnar om honom själv och att Moses därmed skrivit om honom. Judarna som Jesus samtalade med trodde inte på skrifterna eftersom de inte trodde på Jesus budskap om honom själv, men själva var de förstås övertygade om att de tolkade skrifterna helt korrekt. Även idag är det vanligt att sekter vägrar att tro att Jesus är Messias och jämbördig med Gud Fader.

Joh. 5:37 Fadern som har sänt mig har vittnat om mig. Hans röst har ni aldrig hört, och hans gestalt har ni aldrig sett, 38 och hans ord har inte förblivit i er, eftersom ni inte tror på den som han har sänt. 39 Ni forskar i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är DESSA SOM VITTNAR OM MIG.-–.46 Om ni trodde Mose, skulle ni tro på mig, ty OM MIG HAR HAN SKRIVIT. 47 Men tror ni inte hans skrifter, hur skall ni då kunna tro mina ord?”

Paulus menar att lagen och profeterna vittnar om en rättfärdighet som vi kan få genom Jesus Kristus.

Rom. 3:21 Men nu har utan lagen en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittnar om, 22 en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla som tror. Ty här finns ingen skillnad.

Jesus menar återigen att profeterna vittnat om honom, och likställerdet lidande som Messias måste utstå (som alltså GT talar om) med honom själv eftersom han är den utlovade Messias. Mose, profeterna och psalmerna vittnar om honom själv. Att Messias ska lida och uppstå igen på tredje dagen står i skrifterna, enligt Jesus.

Lukas 24:¹³Och se, två av dem var just den dagen på väg till en by som heter Emmaus och ligger sextio stadier från Jerusalem. ¹⁴Och de gick och samtalade med varandra om allt som hade hänt. ¹⁵När de nu talades vid och överlade, närmade sig Jesus själv och slog följe med dem.— ²¹Men vi hade hoppats att han var den som skulle frälsa Israel. Till allt detta kommer att han redan har låtit den tredje dagen gå, sedan detta skedde.—²⁴Då gick några av oss till graven, och de fann att det var så som kvinnorna hade sagt, men honom själv såg de inte.”²⁵Han sade till dem: “Så oförståndiga ni är och tröga till att tro på allt som profeterna har sagt.²⁶Måste inte Messias lida detta för att gå in i sin härlighet?” ²⁷Och han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad som var sagt om honom i alla Skrifterna.—⁴⁴Och han sade till dem: “Detta är vad jag sade till er, medan jag ännu var hos er: Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, hos profeterna och i psalmerna.” ⁴⁵Sedan öppnade han deras sinnen, så att de förstod Skrifterna. ⁴⁶Och han sade till dem: “Det står skrivet att Messias skall lida och på tredje dagen uppstå från de döda, ⁴⁷och att omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem.

Jesus läste skrifterna i sin hemstad och menar att det som står skrivet i Jesaja 61 är skrivet om honom själv.

Lukas 4:¹⁶Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa ur Skriften, ¹⁷och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade den, fann han det ställe där det står skrivet:¹⁸Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet ¹⁹och predika ett nådens år från Herren. ²⁰Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. ²¹Då började han tala till dem: “I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.” ²²Men alla vittnade mot honom och häpnade över de nådens ord som utgick från hans mun. Och de frågade: “Är inte han Josefs son?”

Jesaja 61:1 Herrens, Herrens Ande är över mig, ty Herren har smort mig till att predika glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta, att ropa ut frihet för de fångna och befrielse för de bundna––8 Ty jag, Herren, älskar det rätta och hatar orättfärdigt rov. Jag skall ge dem deras lön i trofasthet och sluta ett evigt förbund med dem.—10 Jag gläder mig storligen i Herren, min själ fröjdar sig i min Gud, ty han har klätt mig i frälsningens klädnad och svept in mig i rättfärdighetens mantel,lik en brudgum med högtidsbindeln på sitt huvud, lik en brud som pryder sig med sina smycken.¹¹Ty liksom jorden låter sina växter spira fram och en trädgård låter sin sådd växa upp, så skall Herren Herren låta rättfärdighet och lovsång växa upp inför alla hednafolk.

Paulus förklarar att Jesus är en stötesten för judarna, eller egentligen för vem som helst som vägrar att tro att Jesus är den utlovade Messias, Guds son och Gud med oss.

Rom. 9:³²Varför? Därför att de inte sökte rättfärdigheten av tro, utan tänkte sig kunna vinna rättfärdigheten genom gärningar. De har snubblat på stötestenen, ³³så som det står skrivet: Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa till fall. Men den som tror på honom skall inte stå där med skam. (Jesaja 10:21-22)

Jesaja 8:¹³Håll Herren Sebaot helig. Låt honom vara er fruktan och den ni bävar för. ¹⁴Han skall vara en helgedom. Men för Israels båda hus skall han vara en stötesten och en klippa till fall och för Jerusalems invånare en snara och en fälla. ¹⁵Många bland dem skall snubbla, falla och krossas, snärjas och tas till fånga.¹⁶Bind ihop vittnesbördet och försegla undervisningen bland mina lärjungar.¹⁷Jag vill vänta på Herren, som döljer sitt ansikte för Jakobs hus, och hoppas på honom. ¹⁸Se, jag och barnen som Herren har givit mig är tecken och förebilder i Israel från Herren Sebaot, som bor på Sions berg.

Jesaja 28:16 Därför säger Herren Herren så: Se, jag har lagt en grundsten i Sion, en beprövad sten, en dyrbar hörnsten, en fast grundval. Den som tror på den behöver inte fly.

Paulus resonerade med folk och förklarade för dem att skrifterna talar om Jesus och att han som Messias måste lida och uppstå. Det går en skiljelinje mellan folk beroende på om de tror att Jesus är den utlovade Messias eller inte.

Apg. 17: ²Till dem gick Paulus som han brukade, och under tre sabbater samtalade han med dem utifrån Skrifterna ³och förklarade och visade att Messias måste lida och uppstå från de döda. Och han fortsatte: “Denne Jesus som jag predikar för er, han är Messias.” ⁴Några av dem blev övertygade och slöt sig till Paulus och Silas. Därtill kom ett stort antal greker som fruktade Gud och inte så få kvinnor av förnäm släkt.

Här nedan står det uttryckligen på flera sätt att skrifterna talar om Jesus Kristus som den Helige, och som Messias. Paulus menar att Mose sagt att Gud ska upprätta en profet i likhet med honom själv (som ledare för israel och för allt folk som vill ansluta sig) och det är mycket viktigt att vi lyssnar på den profeten som är Livets furste och den som har makt att ge liv eller fördömelse. Eftersom evigt liv i Guds rike kan fås just via Jesus Kristus använder Satan religiösa sekter för att sprida villoläran att Jesus INTE är Messias och Gud i kött.

Apg. 3:¹³Nej, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, våra fäders Gud, har förhärligat sin tjänare Jesus, som ni utlämnade och förnekade inför Pilatus, när denne hade beslutat att frige honom. ¹⁴Ni förnekade den Helige och Rättfärdige och begärde att få en mördare frigiven.¹⁵Livets furste dödade ni, men honom har Gud uppväckt från de döda. Det är vi vittnen till.¹⁶Och genom tron på hans namn har det namnet gett styrka åt denne man, som ni ser och känner. Tron som det namnet skänker har gett honom full hälsa så som ni alla ser.¹⁷Nu vet jag, bröder, att varken ni eller era rådsherrar visste vad ni gjorde.¹⁸Men Gud har på detta sätt låtit det gå i uppfyllelse som han har förutsagt genom alla sina profeter, att hans Messias skulle lida. ¹⁹Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade ²⁰och tider av vederkvickelse kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus. ²¹Honom måste himlen ta emot tills de tider kommer då allt det blir återupprättat, som Gud har förkunnat genom sina heliga profeters mun från urminnes tid. ²²Mose har sagt: En profet som är lik mig skall Herren er Gud låta träda fram åt er, ur era bröders krets. Lyssna till honom i allt vad han säger er. ²³Men var och en som inte lyssnar till den profeten skall utrotas ur folket. ²⁴Alla profeterna, så många som har talat från Samuel och framåt, har också förkunnat dessa dagar. ²⁵Ni är barn till profeterna och arvtagare till förbundet som Gud slöt med era fäder, när han sade till Abraham: I din avkomma skall alla folk på jorden välsignas.²⁶För er först och främst har Gud låtit sin tjänare träda fram, och han har sänt honom för att välsigna er genom att vända var och en bort från sina onda gärningar.”

Jesus var med israelerna under Exodus

1 Kor. 10:1 Bröder, jag vill ni skall veta att alla våra fäder var under molnskyn och att alla gick genom havet. ²Alla blev i molnskyn och i havet döpta till Mose.³Alla åt samma andliga mat ⁴och alla drack samma andliga dryck. De drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus. ⁵Men de flesta av dem hade Gud inte behag till. De föll och låg kringspridda i öknen.⁶Det som hände dem har blivit ett varnande exempel för oss, för att inte vi liksom de skall ha begär till det onda. ⁷Bli inte heller avgudadyrkare som en del av dem. Det står ju skrivet: Folket satte sig ner för att äta och dricka och steg upp för att dansa. ⁸Låt oss inte heller begå otukt, som en del av dem gjorde, och därför föll tjugotretusen på en enda dag. ⁹Och låt oss inte fresta Kristus, som en del av dem gjorde, de dödades av ormar.

Juda 1:⁴Ty hos er har det nästlat sig in vissa personer. Om dem är det redan för länge sedan skrivet att de skulle drabbas av domen. Gudlösa som de är förvanskar de vår Guds nåd till försvar för ett liv i utsvävningar och förnekar vår ende Härskare och HERRE, Jesus Kristus.⁵Även om ni redan vet allt vill jag påminna er om hur HERREN*) räddade sitt folk ur Egypten och sedan dödade dem som inte trodde.

*) I många handskrifter står det här JESUS, vilket utmynnar i samma sak eftersom Jesus är HERREN

Romarbrevet 5 lär inte ut att vi ärvt Adams synd – Arvsynden

Mar18

Romarbrevet 5 används ofta som stöd för läran om arvsynden, men kapitlet lär inte ut av vi är födda med en syndfull natur. Läran om arvsynden lärdes inte ut av NÅGON av de gamla kyrkofäderna de första 300+ åren e Kr. , och det finns ingen känt undantag vilket är ganska anmärkningsvärt. De enda som trodde på Arvsynden var gnostikerna, och Augustinus var en före detta gnostiker som lyckades införa denna lära till Kyrkan och på så sätt lura massor av kristna människor att tro på den. Även idag är det vanligt att tro att vi har ärvt Adams synd, mycket tack var att både Kalvin och Luther anammade det Augustinus lärde ut och de hade båda många anhängare. Om vare sig Bibeln eller NÅGON av de gamla kyrkofäderna lärde ut arvsynden finns det stora chanser för att läran är FALSK. En del påstår att att vi är födda med en arvsynd “för varför skulle vi annars synda?” Jag ställer mig då frågan varför Adam och Eva syndade? Där är de flesta överens om att de INTE var skapta med ett syndfullt kött på minsta vis och att de snarare var “mycket goda” som Guds perfekta skapelser, men ändå valde de att synda. Likadant gjorde 1/3 av Guds “mycket goda” änglar, så det är uppenbarligen inte arvsynden som får oss att synda. (OM vi syndar pga en syndfull natur så har vi förstås utomordentliga ursäkter för vår synd, för den naturen har vi i så fall fått helt emot vår vilja.)

Jesus var till sin mänskliga natur av Davids släkt, och han hade samma sorts kött (sarks på Grekiska) som vi andra (som du kan läsa mer om i denna bloggartikel), och gavs inga som helst FÖRDELAR över oss genom något slags “superkött” som hindrade honom från att synda. Jesus blev frestad i allt liksom vi men valde att inte synda. Så stor är han, och så mycket älskade han oss! Inte heller slapp Jesus något mystiskt “synd-DNA” genom att ha Gud Fader som sin pappa, eftersom Maria ju var en människa liksom oss och som hade både manliga och kvinnliga förfäder som ju skulle kunnat “besmitta” henne med sådana gener och föra dem vidare till sin avkomma. Ingenstans kan vi läsa att Jesus föddes av Maria för att undgå några syndgener, utan Jesaja säger att han föddes av en jungfru som ett TECKEN. Synda är någonting som man GÖR och ingenting som man kan ärva. Kan du ens tänka dig att se på syndgener i ett mikroskop? Paulus skriver visserligen till de kristna i Rom, men självfallet angår brevet även oss idag. Är vi kristna är vi också heliga, rättfärdiga och har en lysande framtid framför oss eftersom vi är arvtagare till Guds rike.

Låt oss gå igenom hela kapitel 5:

1 Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. ²Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet. ³Men inte bara det, vi jublar också mitt i våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet ger tålamod,⁴tålamodet fasthet och fastheten hopp. ⁵Och det hoppet bedrar oss inte, ty Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss.

Vi förklaras rättfärdiga genom TRO säger Paulus, för vi förklaras ju INTE rättfärdiga genom att lyda lagen. För att kunna bli rättfärdiga genom att lyda lagen måste vi ju lyda den prickfritt till 100% och eftersom vi inte åstadkommit detta är denna väg stängd som frälsningens väg. Det betyder dock INTE att gärningar numera är “valfria” eller “bra att göra men ingenting som har med frälsningen att göra“. De har massor med frälsningen att göra eftersom tro utan gärningar är DÖD, och eftersom vi visar vår tro med våra gärningar. Evigt liv ges till dem som LYDER Jesus enl. Hebr. 5:9, och vi kan visa att vi tror och älskar Jesus genom att vi lyder hans bud. Vi står i en underbar NÅD och vi har den helige Ande i våra hjärtan, och det innebär en enorm kraft att kunna göra det rätta – Titus 2:11-12.

⁶Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne. ⁷Knappast vill någon dö för en hederlig människa – kanske vågar någon gå i döden för den som är god. ⁸Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare.

Jesus dog ju inte för oss medan vi var rena och rättfärdiga, utan när vi fortfarande var syndare. Hade vi varit rena och rättfärdiga hade ju inte Jesus behövt dö för oss, men att synda gör oss till skyldiga överträdare av lagen. Tyvärr så har Svenska Folkbibeln två gånger i detta stycke lagt till “i ogudaktigas ställe” och “i vårt ställe“. Detta är olyckliga översättningar eftersom vi då kan få för oss att VI slipper att dö (och undgå vredesdomen) eftersom Jesus ju dog i vårt ställe. Men Jesus dog inte “i vårt ställe” eftersom det aldrig var tänkt att VI skulle spikas upp på korset, och vi måste fortfarande en dag dö fysiskt i framtiden. Syndar vi och inte omvänder oss så dör vi även andligt. Om någon gör någonting för en annan I HANS STÄLLE så innebär det ju att den ordinarie personen SLIPPER den aktuella sysslan villkorslöst, men så är alltså inte fallet i det här avsnittet. Däremot dog Jesus FÖR (hyper på grekiska) oss i form av ett syndoffer, men det finns trots det villkor som hänger på oss för att vi ska kunna tillgodogöra oss detta – tro och omvändelse. Här är 1917 års översättning mycket bättre:

⁶Ty medan vi ännu voro svaga, led Kristus, när tiden var inne, döden FÖR oss ogudaktiga. ⁷Näppeligen vill ju eljest någon dö ens för en rättfärdig man — om nu ock till äventyrs någon kan hava mod att dö för den som har gjort honom gott —⁸men Gud bevisar sin kärlek till oss däri att Kristus dog FÖR oss, medan vi ännu voro syndare.

Vi läser vidare

⁹När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen. ¹⁰Ty om vi, medan vi var Guds fiender, blev försonade med Gud genom hans Sons död, hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta genom hans liv, när vi nu är försonade. ¹¹Men inte bara det, utan vi gläder oss i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har tagit emot försoningen.

Vi kan inte vara rättfärdiga utan Jesu blod eftersom det är blodet som renar oss, men det står inte “en gång rättfärdig alltid rättfärdig”. Efter att ha blivit renade i hans blod fortsätter vi att vara rena så länge som vi lever rättfärdigt, och vi vet att inga orättfärdiga ska ärva Guds rike. Paulus talar om VI vid åtta tillfällen i avsnittet, och det handlar inte om alla människor i hela världen eftersom alla inte kommer att gå fria från vredesdomen. De VI som det talas om inbegriper förstås Paulus själv och de som han skriver till, men det kan även inbegripa vem som helst som klarat de villkor som han nämner. För att kunna bli försonade måste vi ta emot försoningen, och då måste vi välja att komma till Jesus och tro på hans namn. Vi måste ha omvänt oss och det betyder att vi beslutar oss för att vandra i ljuset med Jesus. Ser vi till att vara i den positionen så är vi säkra i vår frälsning och vi går fria från den framtida vredesdomen, vilket är skäl till stor glädje här och nu!

12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, EFTERSOM alla hade syndat.

Här är den versen som människor vanligtvis använder för att hitta stöd för arvsynden. Vad vi kan läsa här är att DÖDEN kommit över alla människor (”all MEN” KJV) och inte att SYNDEN kommit över alla människor. Och varför kom döden över alla människor? Jo, EFTERSOM ALLA HADE SYNDAT. Det betyder att VI som individer orsakat det tillståndet med vårt eget agerande och det står inte att vi är födda i synd eller fördömda från start. Syndens lön är döden och i Adam och Evas fall så handlade det om både fysisk och andlig död. Fysisk – för att de inte längre kunde nå Livets Träd och fick träda ut i världen på en mark som blivit förbannad för deras skull, och andlig – eftersom vår synd ju separerar oss från Gud som är helig.

En del hänger upp sig på att det står att ”alla” hade syndat och menar att detta borde inbegripa bebisar. Det handlar om anthrōpous (”all men” i KJV) vilket beroende på sammanhang kan betyda 1) män, 2) män och kvinnor, eller 3) hela mänskligheten. Vi vet redan att det finns åtminstone ett undantag till regeln eftersom Jesus aldrig syndade. ”Alla” betyder alla av någonting, och i det här fallet ser det ut att vara alla som överhuvudtaget kan synda eftersom Paulus ju talar om att vi varit Guds fiender och fått försoning. (Jag har skrivit en annan bloggartikeln med många exempel på att “alla” absolut inte kan inkludera bebisar.) På vilket sätt kan bebisar vara Guds fiender? Synd är brott mot lagen och bebisar är inte medvetna om lagen. Bibeln har gott om exempel där vi kan läsa om grupper av människor och sedan att “alla” blir helade (exempelvis) eller någonting annat. Då kan vi inte låta “alla” betyda alla människor i hela världen utan vi måste se vilka individer som avsnittet handlar om.

“Genom en enda människa kom synden in i världen”. Ja, det fanns ju ingen synd före Adam, så Adam var den som introducerade den allra första synden till världen och det orsakade väldiga konsekvenser för alla efterkommande. Det mest påtagliga är att vi måste dö FYSISKT pga honom (även om vi dör som oskyldiga bebisar) beroende på att vi inte kan nå Livets Träd pga hans synd när han blev utkastad ur Eden. Vi har även blivit födda in i en fallen värld pga honom, och vi måste arbeta i vårt anletes svett och måste föda barn i plågor – vilket är del av förbannelsen. Vi har även tistlar i naturen pga Adam, och vi skulle även kunna säga att jordbävningar, tsunamis, vulkanutbrott o dyl. kan härledas till förbannelsen som Adam orsakade eftersom Gud aldrig skulle tillåta eller orsaka sådana element utan orsak. Sådana händelser är ju negativa och orsakar död och plåga, och Bibeln lär att Döden är en FIENDE. De goda nyheterna är förstås att Gud gjorde någonting åt saken, och fysisk död är den enda utvägen eftersom ingen skulle vilja leva för evigt på en jord som är under en förbannelse och där vi inte går fria från smärtor och orättvisor.

Romarbrevet 5 talar inte så mycket om fysisk död för Paulus talar om fördömelse och rättfärdighet, och fördömelsen syftar till andlig död eftersom de som ju är rättfärdiggjorda fortfarande dör fysiskt. Väljer vi Adams väg så dör vi, men väljer vi Jesus väg så får vi liv. I Rom 6:23 står det ”Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre”. För att förstå vad slags död som menas i början av versen behöver vi bara jämföra med motsatsen i slutet av versen. ”Evigt liv”! Att få evigt liv betyder inte att den rättfärdiga personen inte kommer att dö fysiskt. Jesus säger i Joh. 11:25 ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör.” Om döden i Rom 6:23 betyder fysisk död så skulle det betyda att de rättfärdiga inte behöver dö fysiskt. Rom. 6:23 lär ut samma sak som Rom. 5:12 och 18-19 – att vi inte dör förrän vi syndar, och att vi inte lever förrän vi tror på Jesus.

Rom 5:¹³Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns

Det fanns förstås synd INNAN Mose lag, för annars skulle Kain inte ha syndat när han mördade sin bror, och Sodomiterna skulle inte ha syndat genom sina omoraliska liv, men däremot fanns förstås inte alla de judiska ceremoniella lagarna om kost, hygien, omskärelse, etc. Om man inte är medveten om någon lag finns det ingen synd, och det passar bra in på bebisar. Jämför gärna med dessa verser tre kapitel innan:

Rom. 2:¹²Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.¹³Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. ¹⁴Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. ¹⁵De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. ¹⁶Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.

Vi läser vidare

¹⁴Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte hade syndat genom en överträdelse SÅDAN SOM Adams, han som är en förebild till den som skulle komma.

”Sådan som” betyder ”i likhet med” och är översatt från det grekiska ordet homoiōmati. Paul refererar till de som syndat innan Mose lag kom och som syndat mot sitt samvete. De hade visserligen inte fått ett direkt bud från Gud såsom Adam fick, men de var fortfarande syndare genom överträdelse och genom att ha agerat mot sitt samvete.

¹⁵Dock är det inte med nåden som med syndafallet. Ty om de många har dött genom en endas fall, så har ännu mycket mer Guds nåd och gåva överflödat till de många genom en enda människas nåd, Jesu Kristi nåd.¹⁶Inte heller kom gåvan som följd av en endas synd. Domen kom genom en enda och drog med sig fördömelse. Den fria gåvan däremot kom efter mångas överträdelser och ledde till ett frikännande. ¹⁷Ty om en endas fall gjorde att döden fick herravälde genom denne ende, hur mycket mer skall då inte de som mottar den överflödande nåden och rättfärdighetens gåva regera i liv genom denne ende, Jesus Kristus.

Om vi läser “de många” som att vi ALLA har dött andligt pga Adam, då MÅSTE vi för att vara kategoriska läsa resten av meningen som att ALLA får andligt liv genom Jesus. Men 100% av alla människor får inte evigt liv i Jesus eftersom de vänt honom ryggen. Det finns alltså villkor, och vi dör inte automatiskt i Adam, och inte heller får vi automatiskt liv i Jesus. Adam trasslade till det för oss på många sätt, och det kan hända att vi blev serverade en svår värld att leva i pga honom (som frestar oss att synda), men det finns seger att få i Jesus OM vi lever rättfärdigt. Vi dör inte andligt per automatik och vi får heller inte andligt liv i Jesus per automatik. Även 18 och 19 talar om samma sak:

¹⁸Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv. ¹⁹Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.

Om vi i Rom 5:18 ska se första halvan som att 100% av alla människor kategoriskt är fördömda pga Adam per automatik och vare sig de vill eller inte, ja då måste vi se andra halvan på precis samma kategoriska sätt – att ALLA är rättfärdiga genom Jesus per automatik och vare sig de vill eller inte. Men blir 100% av alla människor på jorden automatiskt rättfärdiga i Jesus och får evigt liv? Nej, vi vet att en universell frälsning inte är Biblisk så vi kan inte kategorisera på det sättet utan måste läsa verserna i sitt sammanhang. Vi får mer ljus bara vi går till vers 19. Där står det att MÅNGA blivit syndare och att MÅNGA ska bli rättfärdiga. Vi vet att vi inte blir rättfärdiga i Jesus såvida vi inte accepterar honom som Frälsare och omvänder oss från våra synder, och likaså blir vi inte fördömda i Adam, såvida vi inte väljer att vara olydiga som honom. Nu har alla syndat (alla som är medvetna om lagen) och är därför i behov av en frälsare, men inte för att Adam syndat utan för att VI syndat. Ingenstans står det att vi är födda i synd, att vi ärvt Adams synd, att vi är födda med syndfullt kött, att bebisar kan synda, etc. I Adam så dör vi inte såvida vi inte väljer att vara olydiga, och i Kristus så lever vi inte såvida vi inte väljer att lyda.

²⁰Men dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli så mycket större. Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer,²¹för att, liksom synden fick herravälde genom döden, också nåden skulle få herravälde genom rättfärdigheten, som leder till evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre.

Lagen är till för att hålla oss i schack, och sen är det tänkt att vi ska låta den helige Ande verka i våra liv så att vi inte gör det köttet begär. Nåden lär oss att leva rättfärdigt här och nu (Titus 2:11-12) genom att gå segrande ur varje frestelses kamp.

Gal. 3:¹⁹Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand.— ²³Innan tron kom hölls vi i fängsligt förvar och var bevakade av lagen, tills tron skulle uppenbaras. ²⁴Så blev lagen vår övervakare fram till Kristus, för att vi skall förklaras rättfärdiga av tro.

Gal. 5:¹⁴Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv.—¹⁶Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär.

Läs mer om de verser som brukar användas för att hitta stöd för arvsynden i denna bloggartikel .

Bjorkbloggen

BLOG POSTS IN SWEDISH AND ENGLISH! Bibelfrågor med ämnen som fri vilja, rättfärdighet, lag, synd, nåd

Tag Archive | kött

Bibeln om vår “onda natur” och “kött” i SFB, samt arvsynden som är obiblisk

Pelagius var ingen irrlärare, men däremot Augustinus som förnekade människans fria vilja

Etiska problem med inköp av halal kött inom vården?

Förväntar sig Gud enligt Bibeln att vi ska lyda hans lagar, eller är de för svåra?

Paulus TAGG – vad innebär denna törntagg? – 2 Kor. 12:7

Vad innebär NATTVARDEN, BRÖDSBRYTELSEN och HERRENS MÅLTID?

En OANDLIG människa kan inte förstå andliga saker för att hon inte VILL – 1 Kor. 2:14

Om SPÄDBARN i Kristus som dricker MJÖLK i stället för fast föda – 1Kor. 3:1-3

Jesus är den MESSIAS som skrifterna och profeterna talar om

Romarbrevet 5 lär inte ut att vi ärvt Adams synd – Arvsynden

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this: