Tag Archive | Adam

Sin is what separates you from God, and not BIRTH

Sep21

sinThe sinful nature deriving from Gnosticism

Sin is what separates us from God and that is because of the choice on our part to break his law. Being conceived or born are certainly not offensive to God so such things could not possibly be a cause for separation from God. Children are not born in sin!

There is no “sinful nature” in sight when reading the Bible. We are “wonderfully made” according to the Bible, and created in God’s image. A sinful nature would provide us with an excellent excuse for our sin (“my sinful nature made me do it ...”) but in reality we have no excuse for breaking the commandment of God since we are made fully capable of being faithful to God.  

1 John 3::4 Whosoever committeth sin transgresseth also the law: for SIN IS THE TRANSGRESSION OF THE LAW.  

Is. 59:2 But YOUR INIQUITIES have separated between you and your God, and your sins have hid his face from you, that he will not hear.

Micah 3:4 Then shall they cry unto the LORD, but he will not hear them: he will even hide his face from them at that time, as they have behaved themselves ill in their doings.

Jas 4:17 Therefore to him that KNOWETH to do good, and doeth it not, to him it is sin.

Jas. 1:14 But every man is tempted, when he is drawn away of HIS OWN LUST, and enticed. 15 Then when lust hath conceived, it bringeth forth sin: and sin, when it is finished, bringeth forth death.

The fall of Adam has certainly affected all of us since we cannot reach the tree of life due to him, but never due to having inherited his or anyone else’s sin. Adam was the first to sin (along with Eve) so it is a good description to say that sin entered into the world through him, but note that it is DEATH (not “sin”) that passed upon all men, and note also the reason for this: “FOR that all have sinned”. Not because Adam sinned and we inherited his transgression through the genes. 

Romans 5:12 Wherefore, as by one man sin entered into the world, and death by sin; and so death passed upon all men, for that all have sinned

Again, the Bible never claims that a conception or birth separate us from God. Coming into this world is hardly something we can plan ourselves and it is never considered offensive to God. Augustine made the sinful nature idea popular in church and Luther and Calvin continued to spread this gnostic idea. 

Jesus was tempted like all of us but without sin (he successfully stood against sin) and the Bible does not claim that he had an advantage over us in any way. If we were all born with a sinful nature (which makes us sin) and not Jesus, this would be a HUGE advantage. 

Who is righteous? Do not let anyone deceive you about this. 

1 John 3:7  Little children, let no man deceive you: he that DOETH righteousness is righteous, even as he is righteous.

Does the Bible say that nature and flesh are SINFUL in Rom. 8:3?

Nov16

sinCan flesh be sinful?

A sin is something that a person does based on his/her own choices. Also Jesus had flesh just like us, and he was obviously no sinner so this means that flesh cannot be sinful in and of itself or else Jesus too would be sinful.

The term “sinful nature” cannot be found in the Bible (KJV), but “sinful flesh” is found once in Rom. 8:3. Since flesh cannot really be sinful in itself (without a person living in it), why can we find this phrase in this verse?

It is a reference to what Jesus did for us when he was born into this world – “in the likeness” of sinful flesh.

Rom. 8:3 For what the law could not do, in that it was weak through the flesh, God sending his own Son in the likeness of sinful flesh, and for sin, condemned sin in the flesh

According to Blueletterbible, “flesh” is a translation from the Greek noun σάρξ (sarx, Strong’s 4561) and apart from flesh/meat from man or animal it could also signify the human body as opposed to the soul or spirit. It could also signify the human nature with its frailties (physically or morally) and passions, or simply a human being as such. So the translation could be flesh, body, human nature, carnality or materiality; kindred. 

But why does it then say “sinful flesh”? Likely to convey that flesh is what human beings use to sin with, as Paul explains below when he is using the words “mortal body” and “members” as instruments to perform unrighteousness. If we have no body (or members) we have nothing to sin with. Granted that our minds are involved when we make plans to sin, but with no heart or brain we cannot even have any thoughts.

Rom. 6:12 Let not sin therefore reign in your mortal body, that ye should obey it in the lusts thereof.13 Neither yield ye your members as instruments of unrighteousness unto sin: but yield yourselves unto God, as those that are alive from the dead, and your members as instruments of righteousness unto God.

Angels are living in another realm but they too can appear as physical beings and they can disobey God (as obviously Satan did) which is sinning. When it comes to “flesh”, it is something that is tied to human beings and animals (created on the sixth day) rather than angels who live in another habitat – even if angels temporarily can take the shape of human beings. The description of Jesus coming in the likeness of sinful flesh is therefore a good description when it comes to what Jesus did for us. He became flesh for our sake, and while “flesh” is usually used in a negative way we naturally also need our physical bodies/flesh to do the good works which we are called to do. 

Jesus suffered for us in the flesh, and the reason for this is because man has sinned, which he did in flesh. The description of Jesus becoming flesh:

John 1:14 And the Word became flesh and dwelt among us, and we have seen his glory, glory as of the only Son from the Father, full of grace and truth.

Phil 2: 5 Let this mind be in you which was also in Christ Jesus, 6 who, being in the form of God, did not consider it robbery to be equal with God, 7 but made Himself of no reputation, taking the form of a bondservant, and coming in the likeness of men. 8 And being found in appearance as a man, He humbled Himself and became obedient to the point of death, even the death of the cross.

Heb. 2:14 Forasmuch then as the children are partakers of flesh and blood, he also himself likewise took part of the same; that through death he might destroy him that had the power of death, that is, the devil

1 John 4:3 and every spirit that does not confess that Jesus Christ has come in the flesh is not of God. And this is the spirit of the Antichrist, which you have heard was coming, and is now already in the world.

1 Pet. 4:1 Forasmuch then as Christ hath suffered for us in the flesh, arm yourselves likewise with the same mind: for he that hath suffered in the flesh hath ceased from sin;2 That he no longer should live the rest of his time in the flesh to the lusts of men, but to the will of God.3 For the time past of our life may suffice us to have wrought the will of the Gentiles, when we walked in lasciviousness, lusts, excess of wine, revellings, banquetings, and abominable idolatries

righteous 5Paul describes his choice between living on in the flesh (in his physical body) or to depart from this world into a permanent life with Christ:

Phil. 1:22 But if I live on in the flesh, this will mean fruit from my labor; yet what I shall choose I cannot tell. 23 For I am hard-pressed between the two, having a desire to depart and be with Christ, which is far better. 24 Nevertheless to remain in the flesh is more needful for you. 

Jesus had no advantage over us when it comes to sin (he was tempted like we are) and this means that it is a false idea that human beings are born with a sinful nature and Jesus is not. None of us have a sinful nature, and we certainly cannot blame our bodies if we choose to sin. We have been promised that we will not be tempted beyond our ability to say no.

Heb. 4:15 For we have not an high priest which cannot be touched with the feeling of our infirmities; but was in all points TEMPTED LIKE AS WE ARE, yet without sin.

1 Cor. 10:13 No temptation has overtaken you that is not common to man. God is faithful, and he will not let you be tempted beyond your ability, but with the temptation he will also provide the way of escape, that you may be able to endure it.

Paul explains further what it is to live in the flesh vs walking in the Spirit. He makes it clear, that if we choose to live in the flesh (which is the same as living in darkness or living “in the world”) then we simply cannot please God. That would be impossible, for living in the flesh is the opposite of living after the Spirit. To be carnally minded (to live after the flesh) is death, but to live after the Spirit is LIFE. The choice is ours, and we have no excuse. Paul also provides examples of what it is to live after the flesh:

Rom 8:1 There is therefore now no condemnation to them which are in Christ Jesus, WHO WALK NOT AFTER THE FLESH, but after the Spirit.

Rom. 8:4 that the righteous requirement of the law might be fulfilled in us who do not walk according to the flesh but according to the Spirit. 5 For those who live according to the flesh set their minds on the things of the flesh, but those who live according to the Spirit, the things of the Spirit. 6 For to be carnally minded is death, but to be spiritually minded is life and peace. 7 Because the carnal mind is enmity against God; for it is not subject to the law of God, nor indeed can be. 8 So then, those who are in the flesh cannot please God.

Gal. 5:16 This I say then, Walk in the Spirit, and ye shall not fulfil the lust of the flesh.17 For the flesh lusteth against the Spirit, and the Spirit against the flesh: and these are contrary the one to the other: so that ye cannot do the things that ye would.18 But if ye be led of the Spirit, ye are not under the law.19 Now the works of the flesh are manifest, which are these; Adultery, fornication, uncleanness, lasciviousness,20 Idolatry, witchcraft, hatred, variance, emulations, wrath, strife, seditions, heresies,21 Envyings, murders, drunkenness, revellings, and such like: of the which I tell you before, as I have also told you in time past, that they which do such things shall not inherit the kingdom of God.22 But the fruit of the Spirit is love, joy, peace, longsuffering, gentleness, goodness, faith,23 Meekness, temperance: against such there is no law.24 And they that are Christ’s have crucified the flesh with the affections and lusts.25 If we live in the Spirit, let us also walk in the Spirit.

1 Cor. 6:15 Know ye not that your bodies are the members of Christ? shall I then take the members of Christ, and make them the members of an harlot? God forbid.16 What? know ye not that he which is joined to an harlot is one body? for two, saith he, shall be one flesh.17 But he that is joined unto the Lord is one spirit.18 Flee fornication. Every sin that a man doeth is without the body; but he that committeth fornication sinneth against his own body.19 What? know ye not that your body is the temple of the Holy Ghost which is in you, which ye have of God, and ye are not your own?20 For ye are bought with a price: therefore glorify God in your body, and in your spirit, which are God’s.

Rom. 13:14 But put ye on the Lord Jesus Christ, and make not provision for the flesh, to fulfil the lusts thereof.

Since the flesh is weak we can make it easier for ourselves if we pray and become stronger spiritually.

Mat. 26:41 Watch and pray, that ye enter not into temptation: the spirit indeed is willing, but the flesh is weak. (Mark 14:38)

In a way we must continue to live in our bodies and “walk in the flesh” in this particular sense (continue to live in the world). In another sense we must avoid “walking in the flesh” in the sense of giving in for temptations and sin (living in darkness).

2 Cor.2 But I beseech you, that I may not be bold when I am present with that confidence, wherewith I think to be bold against some, which think of us as if we walked according to the flesh.3 For though we walk in the flesh, we do not war after the flesh:4 (For the weapons of our warfare are not carnal, but mighty through God to the pulling down of strong holds;)5 Casting down imaginations, and every high thing that exalteth itself against the knowledge of God, and bringing into captivity every thought to the obedience of Christ

1 Cor. 5:9 I wrote unto you in an epistle not to company with fornicators:10 Yet not altogether with the fornicators of this world, or with the covetous, or extortioners, or with idolaters; for then must ye needs go out of the world.

1 John 2:15 Love not the world, neither the things that are in the world. If any man love the world, the love of the Father is not in him.16 For all that is in the world, the lust of the flesh, and the lust of the eyes, and the pride of life, is not of the Father, but is of the world.17 And the world passeth away, and the lust thereof: but he that doeth the will of God abideth for ever.

2 Pet. 1:4 Whereby are given unto us exceeding great and precious promises: that by these ye might be partakers of the divine nature, having escaped the corruption that is in the world through lust.

The order based on James 1 is 1) lust, 2) temptation, 3) sin and 4) death. Not the other way around as many Calvinists would have you believe; where we start off being dead, and due to this predicament we sin due to our weak nature which is easily tempted.

Ja. 1:12 Blessed is the man that endureth temptation: for when he is tried, he shall receive the crown of life, which the Lord hath promised to them that love him.13 Let no man say when he is tempted, I am tempted of God: for God cannot be tempted with evil, neither tempteth he any man:14 But every man is tempted, when he is drawn away of his own lust, and enticed.15 Then when lust hath conceived, it bringeth forth sin: and sin, when it is finished, bringeth forth death.

The Bible does not say that having flesh is a sin, but rather breaking the commandments of God. Sin is transgression of the law, and God is naturally disappointed when we break his commandments which is all about disobeying him.

1 John 3:4 Whosoever committeth sin transgresseth also the law: for sin is the transgression of the law.

What kind of transgression could it possibly be to have flesh? Why would this hurt or harm God? Would God be upset and disappointed each time someone is conceived and starts to develop flesh? No, the doctrine of the sinful nature is not Biblical. Read more about Romans 5 here.

If we inherited Adam’s sin and were born with a sinful nature, we have Bible contradictions

Aug6

wonderfully madeThe non-Biblical sinful nature  

The Bible does not teach that man is born with a sinful nature (not in Romans 5, not in Ephesians 2, not in any psalms, not anywhere). This illogical idea (that babies are sinners) can be traced back to Augustine and even all the way back to the gnostics.

Neither does the Bible claim that man can get an injection of someone else’s righteousness and thus magically become righteous despite living in sin. Man himself is responsible for being faithful to Jesus and to live a righteous life. Do not let anyone tell you that being obedient to Jesus is about self-righteousness, and therefore a sinful works-based salvation.

If man would be born (or conceived) with a sinful nature, we end up with many contradictions.

  • The Bible is strangely silent about it and rather claims that man is guilty when he transgresses the law of God, which requires that he knows the law in the first place.
  • We would have the best excuse for sin there is – our nature made us do it.
  • All the church fathers the first 300 years AD would be wrong for claiming the opposite.
  • Jesus would have a HUGE advantage over us from the very start since he was not born with a sinful nature, which is something that makes the holder prone to sin. We would be able to say “No wonder that Jesus could so easily refrain from sin! He was not born with a sinful nature like the rest of us!”
  • Sinning is apparently something that can be found in the DNA and be inherited from person to person, and not (always) something that a man DOES.
  • It is apparently a sin to have “flesh”, since this is the starting point for our sins?  Jesus started to get flesh just like us during his conception, but his flesh was without those sin genes?
  • God turns out to be an unrighteous judge who charges all human beings for something they are innocent of and could not help.
  • The sinful nature has apparently prevented all human beings from being obedient to God from the very start, so God has either made us too weak to obey his laws, or he has made the laws too difficult for us to obey.
  • Sinning is described in the Bible as transgressing God’s law (1 John. 3:4) and something that offends him, but what exactly offends God about a person being born (or conceived)?
  • Babies (also newborn, and unborn babies) would be able to commit sin – even before they have hearts, despite that Matt. 15:18-19 and Mark 7:20-23 tell us that evil thoughts proceed from the heart.
  • Babies are apparently spiritually “dead” already from conception when they are still tiny specks, which puts Eph. 2:1 in doubt since it claims that we are dead due to “trespasses and sins”.
  • Romans 5:12 should not be saying that “death passed upon all men FOR that all have sinned”, but rather that SIN passed upon all men because Adam sinned. (Btw, the Bible itself proves in many verses that “all” does not always refer to all human beings.)
  • James would be wrong for claiming that man’s own lust and giving in for temptation is the cause of sin (James 1:14-15), when in reality all people are sinful long before they can have lust and before they even have functional body parts.
  • Is. 7:16 would be wrong for suggesting that a child does not know to refuse the evil and choose the good.   
  • etc

But … if we have no sinful nature, why do we sin? Answer: Why did Adam and Eve sin? Think about that for a moment.

But … if we have no sinful nature, then there could potentially be someone out there who could have been totally free of sin all his life. Answer: Yes.

But … if we have no sinful nature, why did Jesus have to die? Answer: Because we have sinned. We have transgressed the law of God.

We are sinners precisely because we could have chosen to obey God but chose to not do it. This makes us guilty rather than God. God is graceous and does not give us one single chance to live righteous, but if we mix sin and righteousness we have not truly repented and we are fooling ourselves.

Transferring blood to make us righteous?

imputed righteousness.jpg

“Impute” translated from the Greek verb λογίζομαι (logizomai, Strong’s 3049) = can also be translated to think, reckon, count and suppose. Note that it does not mean “transfer” or “inject”. 

When we repent we become totally cleansed from our past sins (certainly not any future sins) and we are totally forgiven even if our sins are numerous and severe. We are counted as righteous because sin can no longer be found in us when we are 100% free from all sin. It is therefore no divine lie that we are counted as righteous because the fact is that this is what we have truly become thanks to the cleansing blood of Jesus Christ.

So how long does this righteous state of being last? It lasts as long as we remain righteous by walking in the light, which is OUR responsibility. WE are supposed to be led by the holy Spirit and be faithful to Jesus. Do not let anyone tell you that someone else will do it for you or instead of you. Jesus is “our righteousness” in the sense that he died for us and removed our sins, but this does not mean that we can get his righteousness transferred into us. Many Christians misunderstand “imputed” righteousness in Rom 4-5, because they erroneously believe it means “transferred”. This is not true, since the word rather means to be reckoned, counted or regarded as righteous. Not because of a blood transfer, but because our sins have been removed. The Bible does not teach “once righteous always righteous” (or “once saved always saved”). If a prisoner gets out of jail, it does not mean that he is now free to commit further crimes since he has

There is no way that God would count us as righteous unless we truly were, and we can never fool God by suggesting that he does not see our sins but only the precious blood of Jesus. We can never be regarded as positionally righteous while still living in sin. Always remember Satan’s famous lie “Ye shalt not surely die”. The idea that blood can be transferred into us and make us righteous (even if we sin), is an attempt from Satan’s side to trick us into feeling comfortable in our sin and to get the idea that we have a heavenly fire insurance. Even many pastors teach that it is normal for Christians to sin, and abnormal if they do not. They might even go further than that by suggesting that it is self-righteous to be completely faithful to Jesus, and that we should never believe that we can be victorious over sin. Satan could not be happier for this type of help, because it is totally backwards: “Christian sinners” (an oxymoron) go to heaven, but righteous Christians go to hell (because of the sin of self-righteousness). This sounds like the greatest sin (and the only one that can make you lose your salvation?) is to teach and believe that you can be completely faithful to God. THAT angers God the most?

1 John 5:2 By this we know that we love the children of God, when we love God, and keep his commandments.3 For this is the love of God, that we keep his commandments: and his commandments are not grievous.

Matt. 5:19 Whosoever therefore shall break one of these least commandments, and shall teach men so, he shall be called the least in the kingdom of heaven: but whosoever shall DO and TEACH THEM, the same shall be called great in the kingdom of heaven.20 For I say unto you, That except your righteousness shall exceed the righteousness of the scribes and Pharisees, YE SHALL IN NO CASE ENTER INTO THE KINGDOM OF HEAVEN.  

God is speaking:

Gen. 4:7 If thou doest well, shalt thou not be accepted? and if thou doest not well, sin lieth at the door. And unto thee shall be his desire, and thou shalt rule over him.

Deut. 30:11 “For this commandment which I command you today is not too difficult for you, nor is it out of reach. —- 14 But the word is very near you, in your mouth and in your heart, that you may observe it. (NASB)

Read about Rom. 5 here.

Bibeln om vår “onda natur” och “kött” i SFB, samt arvsynden som är obiblisk

Dec3

babyArvsynden är ingenting som Bibeln lär ut och inte de äldsta kyrkofäderna

Bibeln hävdar inte att vår natur eller vårt kött är syndigt i sig självt. Bibeln förklarar tydligt vad synd innebär. Nämligen att bryta mot Guds lag – att vara olydig mot hans bud (1 Joh.3:4 ) – vilket är något man gör. Därför kan vi inte hävda något annat – t ex att synd är när man befruktas (börjar få ett fysiskt kött) och blir en människa. Det skulle innebära att vi är syndiga redan som foster och egentligen redan som embryon. Men varför skulle det förarga Gud varje gång ett embryo växer till och börjar få kött? Det kan ju knappast vara deras fel? Så här snurrigt kan det bli om man tror på arvsynden (eller syndarvet), som ursprungligen är en gnostisk lära som Augustinus (före detta gnostiker) gjorde populär inom kyrkan, senare med stöd av både Luther och Kalvin.

Olyckliga formuleringar i SFB om Natur och Kött

Svenska Folkbibeln är ofta bättre och mer lättförståelig än 1917 års översättning (men inte lika bra som Reformationsbibeln), men är det gäller människans natur, vårt kött och syndarvet så är 1917 års översättning bättre än SFB. Här nedan följer några olyckliga formuleringar där t ex SFB valt att lägga till ordet “ond” ihop med ordet “natur”, trots att detta adjektiv inte står att finnas i grundspråket. I stället för “ond natur” hade en bättre översättning varit “kött” kort och gott, men pga den formuleringen kan läsarna få för sig att vår natur eller vårt kött är ont i sig självt.

”Ond natur” är i SFB en översättning av grekiska σάρξ (sarx, Strong’s 4561) som betyder KÖTT eller kropp (inte ont kött eller ond natur) vilket är precis samma sorts kött som Jesus hade. Att översätta ett och samma ord för ”kött” när det är relaterat till Jesus, och till ”ont kött/ond natur” när det är relaterat till människor är helt omotiverat.

Exempel

SFB: a) Rom 8:12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet

Bättre i 1917: Rom. 8:12 Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot KÖTTET, så att vi skola leva efter KÖTTET.  

SFB: b) Rom 7:5 Ty så länge vi behärskades av vår onda natur, var de syndiga begär som väcktes till liv genom lagen verksamma i våra lemmar, så att vi bar frukt åt döden

Bättre i KJV: Rom. 7:5 For when we were IN THE FLESH, the MOTIONS OF SINS, which were by the law, did work in our members to bring forth fruit unto death.  

SFB: c) Gal. 5:13 Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek

Bättre i 1917: Gal 5:13 I ären ju kallade till frihet, mina bröder; bruken dock icke friheten så, att KÖTTET får något tillfälle. Fastmer mån I tjäna varandra genom kärleken. 

SFB d) Ef. 2:3:3 Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

Bättre i 1917: Ef. 2:3 Bland dessa voro förut också vi allasammans, där vi vandrade i vårt KÖTTS begärelser och gjorde vad köttet och sinnet ville; och vi voro genom vår natur hemfallna åt vredesdomen, vi likasom de andra. 

eller i KJV: Ef. 2:3 Among whom also we all had our conversation in times past in the lusts of our flesh, fulfilling the desires of the flesh and of the mind; and were by nature the children of wrath, even as others. 

SFB: e) Rom. 8:3 Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden.

Bättre i 1917: Rom. 8:3 Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom KÖTTET, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet. 

SFB: f) Rom. 8:8 De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.

Bättre i KJV: Rom. 8:8 So then they that are in the FLESH cannot please God. 

SFB: g) Kol. 2:11 I honom blev också ni omskurna, inte med människohand, utan med Kristi omskärelse, då ni avkläddes er syndiga natur

Bättre i 1917: Kol 2:11 I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda eder KÖTTSLIGA KROPP; jag menar omskärelsen i Kristus. 

SFB: h) Rom. 7:7 Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär.

Bättre i KJV: Rom. 7:7 What shall we say then? Is the law sin? God forbid. Nay, I had not known sin, but by the law: for I had not known lust, except the law had said, Thou shalt not COVET. 

Svenska Folkbibeln har alltså felaktigt lagt till ord som inte finns i grundtexten, och därmed gjort verserna mer svårgreppade och missförstådda. 1917 års översättning har lyckats bättre eftersom ”ond natur” inte finns med i någon av dessa verser, vilket gäller även Reformationsbibeln.

Vad gäller Rom. 8:3 så är detta det enda stället i Bibeln där det står något om ”syndigt kött/natur” och vi kan läsa att Jesus kom ”i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet”. När han var tillsammans med sin Fader i treenigheten så ägde han inte något kropp att synda med och hade heller ingen kapacitet att synda eftersom Gud inte kan gå emot sin egen rättfärdiga natur. När Jesus kom som människa till jorden så hade han plötsligt kött liksom oss och kunde därmed, om han så velet, synda precis som vilken människa som helst. Däremot så vet vi förstås att Jesus trots detta valde att INTE synda vilket var ett alternativ även för människan. Det är därför en bra beskrivning att Jesus kom ”i syndigt kötts gestalt”, för det är ju med köttet som en människa kan utföra synd – och det var “i syndigt kötts liknelse” som han kom. Det går inte att använda denna vers som stöd att vi alla är födda i synd, eftersom versen handlar om Jesus val att komma till jorden i ett likadan skepnad som oss.

Slutligen finns det ett annat grekiskt ord som kan översättas med “natur”, nämligen φύσις (phusis, Strong’s 5449), och som förekommer 14 gånger i KJV. Exempel:

Rom. 1:26 Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga.

Rom. 2:14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen.

Gal. 2:15 Vi själva är visserligen judar till födelsen och inga hedniska syndare.

Intressant att hedningar sägs “av naturen” kunna göra det lagen befaller. Tvärt emot arvsynden som hävdar något annat.

Romarbrevet 5, som många hävdar lär ut arvsynden

Rom. 5:12 säger att “döden” (inte synden) kom över alla människor, och även varför det är så. För att de syndat. Inte för att Adam syndat och de ärvt hans synd.

När det gäller Rom 5:18 är många snabba att läsa in en arvsynd i texten eftersom det står att “alla” blir fördömda pga en endas fall (Adams fall) vilket alltså skulle innebära att de är syndare per automatik pga Adam. OK, och hur rimmar det med resten av meningen som säger att en endas rättfärdighet (Jesus rättfärdighet) lett till ALLA människors frikännande? Sker även det per automatik för “alla” människor? Om man tar sig friheten att lägga till ett villkor vad gäller frikännandet i Jesus (att vi inte blir frikända förrän vi omvänder oss och tror), så borde ett liknande villkor läggas in gällande Adam (att vi inte blir fördömda förrän vi syndar likt honom). Det rimmar väl med resten av skriften.

Rom. 5:18 har en parallelism som måste läsas på samma konsekventa sätt på båda sidor om kommatecknet. Om Adam automatiskt orsakar så att ALLA människor fördöms, så är det så att ALLA människor automatiskt blivit frikända genom Jesus. Men en sådan tolkning vet vi är fel eftersom alla människor inte blir frälsta. Det krävs omvändelse och tro för frälsning. Med andra ord så handlar Rom. 5-18-19 inte om någonting som sker automatiskt eller generellt för alla människor utan deras medverkan. Vi är inte syndare förrän vi syndar som Adam, och vi är inte rättfärdiga förrän vi renar oss i Jesu blod.

Rom 5:18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för ALLA människor, så har en endas rättfärdighet för ALLA människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.

De människor (alla) som står på det ena sidan av kommatecknet är precis samma människor (alla) som står på den andra sidan av kommatecknet. Många väljer dock att ändra ovan två verser så att de låter såhär:

Rom. 5:18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för NÅGRA människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också NÅGRA FÅ stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.

De vill gärna få texten (v. 18) att säga att ALLA är syndiga i Adam men NÅGRA är rättfärdiga i Jesus. Men så säger inte texten! Texten säger “alla” i båda fallen i v. 18.

Arvsynden, och jungfrufödseln som argument för att Jesus undkom Adams blodslinje

Oct10

baby sinningDen gnostiska tanken om arvsynden

Det var Augustinus som introducerade läran om arvsynden (syndarvet) till Kyrkan, och både Kalvin och Luther accepterade denna nya lära och spred den vidare. Ingen av de gamla kyrkofäderna de första 200 åren efter Jesu död lärde ut arvsynden (men kämpade emot gnostikerna som hade sådana tankar), och Bibeln lär definitivt inte ut någon arvsynd vare sig i några psalmer eller i Rom. 5.  Läs mer här.

Bibeln säger rätt och slätt att den unika jungfrufödseln var ämnat som ett tecken, och inte en manöver för att undkomma syndigt blod. Blod är något fysiskt, skapat av Gud och kan inte innehålla grader av syndighet. Synd är överträdelse av Guds bud, vilket innebär en aktivitet (ett verb, såsom något man gör). Det går således inte att ärva en handling från en förfader, och det går definivit inte att hitta synder i blodet ens om man använder mikroskop.

1 Joh. 3:4 Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty SYND ÄR BROTT MOT LAGEN.

Jes. 7:14 Därför skall Herren själv ge er ETT TECKEN: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel.

För att ge stöd åt tanken om arvsynden så är det vanligt att använda sig av jungfrufödseln som argument, där man menar att Jesus undkommit Adams syndiga blod genom att ha Gud Fader som “pappa” i stället för en mänsklig pappa (såsom Josef). En del spinner vidare på temat och menar att det är på faderns sida som man baserar sitt släktskap (där fadern representerar sitt hushåll), och att Jesus skulle undgått Marias syndiga blod tack vare fosterhinnan som fungerar som ett hinder mellan mammans blod och barnets blod.

Detta stämmer dock inte med hur en graviditet fungerar. Barnet får näring genom moderkakan och mammans blod.

Graviditet, där barnet har moderkakan gemensam med sin mamma

Barnet lever inte bara inuti mamman utan utav mammans kropp. Moderkakan bildas av material från två individer. Den består av två delar där den ena är genetiskt en del av fostret och den andra av modern. Den bildas genom att embryot tränger igenom moderns tunna blodkärl och bildar små blodpölar som det kan få syre genom då embryot fångar upp syremolekyler ur moderns blod. En blodplatta, moderkakan, har alltså bildats, som innehåller byggstenar både från embryot och från modern. Den är inbäddad i livmoderväggen, där den tar emot näringsämnen och syre från moderns blod, och överför det till fostret, samt tar emot avfallsprodukter från fostret som moderns kropp kan göra sig av med. Mellan moderkakan och fostret löper navelsträngen som består av blodkärl och bindväv och är en rik källa på blodbildande stamceller. Den leder fostrets blod till och från moderkakan.

Jungfru Marias ägg var mänskliga och härrörde sig från Adam och Eva. Även Marias graviditet gick till så att celldelningen tog fart i äggledaren där barnets anlag bildas – som förstås också härrör sig från Adam och Eva. Det befruktade ägget utvecklas sedan vidare i livmodern. Ett befruktat ägg är självförsörjande tack vare gulesäcken, men gulesäcken produceras med hjälp av cellerna från mammans kropp. I v. 5 anläggs moderkakan och därmed kommer barnet i en närmare kontakt med mamman genom den. I v. 6 börjar blodomloppet att fungera, och fosterhinnorna (inre och yttre) bildas. I v. 7 har barnet hunnit bilda sitt eget blod. I v. 10 har moderkakan börjar ta över mer och mer och genom navelsträngen tillförs näring och syre (och avfallsprodukter lämnas av).

RH negativ

Blodgrupper är nedärvda egenskaper hos röda blodkroppar. Jag som skriver detta är RH negativ, eftersom jag har 0 som blodgrupp och RH-faktor – (negativ) vilket a 7% av världens invånare har (mycket ovanligare i Asien).

Under graviditeten och vid förlossningen (och även vid missfall) övergår mindre mängder fosterblod till moderns blodomlopp. Om fostrets och moderns blodgrupp är oförenliga (om modern har Rh-negativt blod och fostret har Rh-positivt blod) kommer modern att bilda antikroppar mot fostrets röda kroppar eftersom moderns immunsystem uppfattar fostrets röda blodkroppar som främmande. Dessa antikroppar kan i sin tur gå över till fostret genom moderkakan och angripa dess röda kroppar vilket kan leda till blodbrist (anemi) hos fostret. I vissa fall krävs behandling under pågående graviditet genom blodtransfusion till fostret.

För att du ska bilda antikroppar måste fostrets blod passera genom moderkakan in i ditt blod, men det är ovanligt att så stora mängder blod förs över så att allvarlig immunisering (bildning av antikroppar) uppstår. Det kallas för att du blir RH-immuniserad om bloden blandas och du bildar antikroppar. Dina antikroppar kan sedan föras genom moderkakan in i fostrets blod, och dessa kan då förstöra fostrets röda blodkroppar och fostret får blodbrist. Det spelar ingen roll för det nyfödda barnet om blodet blandas i samband med förlossningen, men om du blir gravid igen kan nästa barn angripas av antikropparna och bli allvarligt sjukt. Ett läkemedel (anti-D) kan sättas in vid behov under graviditet (v. 28) eller spruta efter förlossning.

Bebisar (födda eller ofödda) kan inte synda. Synd handlar om olydnad av Guds bud, så för att synda måste du först ha en förmåga att kunna känna till Guds bud och ha ett samvete som talar om vad som är rätt och fel.

Rom 9:11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont

Jesaja 7: 16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Hes. 18:20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen. 

Källor:

 

Är människan OND eller GOD? Hur påverkade Syndafallet oss?

Jan23

eccl-7Människan är inte född som “vredens barn”

Vi kan läsa om “vredens barn” i Ef. 2 (läs artikel här), men för att kunna kvalificeras som vredens barn krävs att vi har förmåga göra uppror mot Gud och att kunna synda med våra kroppar. En sådan kapacitet har inte små barn.

Människorna är snarare skapade som Guds avbild och har förmåga att lyda Gud eller göra motsatsen. Människorna är skapade rättsinniga och barn anses vara oskyldiga eftersom synd är att frivilligt gå emot Guds vilja

Pred. 7:30 Se, endast detta har jag funnit att Gud skapade människorna rättsinniga.
Men SEDAN har de tänkt ut många onda planer.

Sakarja 12:1 En profetia, Herrens ord om Israel. Så säger Herren, han som har utspänt himlen och lagt jordens grund och som har format människans ande i henne

Jesaja 44: 24 Så säger Herren, din återlösare, han som format dig alltifrån moderlivet: Jag, Herren, är den som har gjort allt,den som ensam har spänt ut himlenoch brett ut jorden. Vem var med mig?

Jesaja 42:5 Så säger Gud, Herren, han som har skapat himlen och spänt ut den,
han som har utbrett jorden med allt som växer där, han som har givit liv åt folket som bor där och ande åt dem som vandrar på den.

Rom 9:11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont

Hes. 18:20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.

5 Mos 24:16 Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall lida döden genom sin egen synd.

Skulle synd kunna drabba barn och barnbarn i flera generationer? Läs här.

Syndarvet finns inte i Bibeln eller som en lära hos de första kyrkofäderna

De flesta obibliska läror kan härledas ända tillbaka till Augustinus, och det gäller även läran om arvsynden även om den fanns tidigare som en gnostisk idé (och Augustinus var en före detta gnostiker). Psalm 51:7-8 om kung Davids mamma används ganska ofta som försök att bevisa att människorna är födda i synd, och framför allt Rom. 5:12 trots att versen förmedlar att det är DÖD (inte synd) som kom över alla människor EFTERSOM alla hade syndat (och “alla” kan utvecklas vidare eftersom det finns gott om verser i Bibeln med detta allomfattande ord trots att det som beskrivits omöjligen kan gälla alla människor och framför allt inte barn).

Rom. 5:12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, EFTERSOM alla hade syndat.

Synd är ingenting som går att ärva. Synda är någonting vi gör och ingenting som finns i vårt DNA.

1 John 3:4 Var och en som gör synd bryter också mot lagen, ty synd är brott mot lagen.

Om synd är när vi bryter mot Guds ord (brott mot lagen) så kan det inte stämma att vi syndar första gången vi får skelett och kött (när vi blir befruktade, såvida man inte tror att vi syndar först vid själva födseln). Hur kan det vara brott mot Guds lag att överhuvudtaget finnas till? Det är knappast vårt eget fel att våra föräldrar skaffade barn, och som vi vet var Jesus Kristus född till jorden med kött precis som vi. Han föddes av jungfru Maria för att vara ett mirakulöst tecken (och för att kunna födas av en mamma precis som vi andra) och inte för att undkomma ett slags syndigt DNA. Jesus ärvde gener även efter sin mamma, så det hade ändå inte hjälpt att försöka kringgå syndiga gener genom att utesluta en människofader. Det var inte därför som Josef vare ute ur bilden – utan för att Jesus är Guds son och inte Josefs riktiga son. Synda är något man gör och ingenting man kan studera i någons DNA genom mikroskop.

Jesaja 7:14 Därför skall Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel.

Om vi syndar för att vi har en syndfull natur, varför syndade Adam och Eva?

Många skyller sin synd på den syndiga naturen, men någon sådan ursäkt finns inte. Adams synd påverkade oss stort eftersom vi inte kan nå Livets träd pga honom (han kastades ut ur Eden), och alltså dör vi fysiskt pga honom. Att dö rent fysiskt är inte tecken på skuld, för varje dag aborteras oskyldiga bebisar och även vår frälsare Jesus Kristus dog på korset även om han sedan återuppstod. Vi kan även vara tacksamma att vi kommer att dö fysiskt bort från denna värld, såsom den blivit, för att sedan få nya kroppar och kunna träda in i det permanenta Guds rike.

Om människorna inte skulle ha förmåga att helt lyda Gud, och om Gud var fullt medveten om detta, ja då vore han orättfärdig om han ändå begärde det omöjliga ifrån oss. Då vore lagen för svår eller våra kroppar för svaga – eller också båda – och ingendera vore vårt eget fel. Jag tror vi är skapta med möjligheten att fortsätta att vara “som små barn” som hör himmelriket till. Vi är skyldiga överträdare just därför att vi hade kapaciteten att leva troget men ändå valde att synda. Varför behövde Jesus dö? För att vi syndat. Inte för att en förfader syndade och smittade oss.

Jesus hade inga fördelar över oss

Jesus frestades i allt liksom vi  så alltså är det ingen synd att frestas, såvida man inte med flit placerar sig i frestande situationer. Om människor haft en syndfull natur som en stor börda redan från starten och inte vår frälsare Jesus Kristus, ja då hade Jesus haft stora fördelar över oss när han lyckades leva syndfritt. I själva verket hade Jesus precis likadant kött som oss och kom inte lindrigare undan på något vis. Ingen av oss är född i synd. Alla har kapacitet att leva syndfritt som Jesus, men Jesus var den ende som faktiskt levde det syndfria livet.

Hebr. 4:15 Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd.

Hebr. 2:18 Eftersom han själv har lidit och blivit frestad, kan han hjälpa dem som frestas.

Bibeln lär oss att det inte finns någon ursäkt för vår synd, men om vi är födda med en syndig natur så skulle vi haft den ultimata ursäkten. När Gud frågar oss varför vi syndat skulle vi kunna svara:

“För att vi är födda med en syndfull natur naturligtvis. En syndfull natur som påtvingats oss och som vi aldrig bett att få. En syndfull natur som din son slapp undan men som vi andra var tvungna att bära – trots att denna syndfulla natur så orättvist gjort oss till skyldiga förbrytare redan när vi föddes till världen”.

Men någon sådan ursäkt har vi alltså inte. Ingen är född i synd och ingen har påtvingats någon syndfull natur. Gud är vidare fullständigt rättvis när han dömer oss, och han skulle aldrig utsätta oss för ett sådant motstånd för att sedan använda det emot oss. I stället kan vi se gång på gång både i det gamla och det nya testamentet att Gud faktiskt förväntar sig att vi ska lyda honom fullt ut, vilket visar att vi också har den kapaciteten.

Vad är synd?grace 5

För att kunna synda behöver vi både hjärna och hjärta, som båda måste vara väl utvecklade. Ett litet barn verkar därför inte ha förmåga att synda, och definitivt inte en liten nyfödd bebis eller en människa som just startat sitt liv genom en befruktelse. Vi kan vidare läsa att man “av naturen” kan göra det som lagen innehåller. Om det som orenar oss ursprungligen kommer från hjärtat, så måste vi först ha ett hjärta innan vi kan välja att orena oss.

Matt 15:18 Men det som går ut ur munnen, kommer från hjärtat, och det orenar människan. 19.Ty från hjärtat utgår onda tankar, mord, hor, otukt, stöld, falskt vittnesbörd, hädelse.

Jakob 1:14 Utan var och en frestas, när han dras och lockas av sitt eget begär. 15. Därefter, sedan begäret har blivit havande, föder det synd och då synden är fullbordad, föder den död.

Jesaja 7:16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Rom 2:13 Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR lagen, de skall bli rättfärdiggjorda. 14. Ty då hedningarna, som inte har lagen, AV NATUREN GÖR DET LAGEN INNEHÅLLER, så är dessa, fastän de inte har lagen, sig själva en lag. 15. De visar sålunda, att lagens verk är skrivet i deras hjärtan, och därom bär deras samvete dessutom vittnesbörd, också deras tankar, som inbördes anklagar eller också försvarar dem, 16. på den dagen, när Gud skall döma över människornas hemligheter, genom Jesus Kristus, enligt mitt evangelium. 

Gud vill inte att någon ska gå förlorad och erbjuder frälsning till ALLA genom hans NÅD (och inte för att vi förtjänat det). Men alla blir inte frälsta trots att Gud sträcker ut sin hand och erbjuder förlåtelse. Kravet är att vi tror på honom samt omvänder oss från våra synder och börjar leva rättfärdiga liv med hjälp av den Hjälpare som vi fått i form av den helige Ande (del av treenigheten).

TVÅ olika skapelseberättelser i 1 Mos. 1 och 1 Mos. 2? Inte alls!

Feb5

six daysEn överblick i 1 Mos. 1 och detaljerat i 1 Mos. 2

Om Gud skapat hela världen så vore det ett stöd för oss människor om han även återgav när och hur det gick till – och för att vi ska kunna tro på det vore det även bra om beskrivningen inte motsade vad vi säkert vet om vår historia. Vidare vore det en trygghet om händelsen kunde beskrivas av en person som levde så nära inpå skapelsen som möjligt i stället för flera hundra eller tusen år senare.

Bibeln ligger därför bra till på alla sätt om man jämför med andra heliga skrifter, även om man självfallet inte kan “bevisa” något om vårt tidiga ursprung. Vi kan heller bevisa genom upphittade bibelmanuskript att Moseböckerna är de äldsta av alla de skrifter som innehåller händelser från våra tidigaste år (tvärtom så har ännu äldre texter hittats) men vi bör inte göra misstaget att sätta maximumåldrar på det bibelmaterial som vi (hittills) hittat! Det kan nämligen hända att vi i framtiden kommer att hitta manuskript som är lika gamla eller äldre än de hittills äldsta texterna som klarat sig till eftervärlden. Även om det aldrig skulle inträffa så kan vi ändå inte tvärsäkert veta om det finns urgamla skrifter som ännu inte dykt upp till ytan, eller om de omöjligt kan dyka upp eftersom de pga sin ålder förmultnat till oigenkännlighet. M a o kan det vara bra med lite öppenhet i frågan om den äldsta skriften eftersom vi inte säkert kan veta. Vi kan inte begära att de allra äldsta skrifterna lydigt ska låta sig finnas så att vi kan placera dem i rätt kronologisk ordning.

I det första kapitlet i Bibeln (1 Mos. 1) så finner vi en ypperlig beskrivning för hur Gud skapade himmel och jord, samt i vilken exakt ordning det skedde. Det handlar om en övergripande berättelse från början till slut, utan att gå in på händelser som inträffat exempelvis dag 6, för det skulle vara ett sticksspår från den skapelsekedja som författaren verkar vilja åstadkomma. I 1 Mos. 1:2 däremot, när berättelsen om hela skapelsekedjan redan är avklarad, så zoomar författaren in på en del viktiga detaljer som kan vara värdefulla för oss att känna till – och det verkar vara från Adam och Evas perspektiv i Edens lustgård. De händelserna är inte nödvändigtvis i kronologisk ordning (vi känner redan den kronologiska ordningen) utan återgivna beroende på vad författaren vill förmedla gällande Adam och Eva. De träd och växter som beskrivs handlar om de i Adam och Evas närhet i Eden, och i v. 15 läser vi att Adam var tänkt att “odla och bevara” växter. Rent generellt verkar vegetationen på jorden klara sig själv men vissa växter behöver alltså odlas och bevaras.

1 Mos. 1:1 begynnelsen skapade Gud himmel och jord.2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet.3 Gud sade: “Varde ljus!” Och det blev ljus. 4 Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. 5 Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den första dagen.—-31 Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.

1 Mos. 1:2 summerar först det som redan beskrivits i föregående kapitel och förklarar att Gud vilade på sjunde dagen när allting var fullbordat (inklusive jordens hela härskara). Sedan fortsätter historien i v. 4 som alltså verkar vara ett slags stopp (medan ett liknande stopp verkar ske i 1 Mos. 5:1 med tanke på den likartade frasen). Efter stoppet vid v. 4 zoomar författaren in på annat som kan vara intressant för oss att känna till och detta är alltså det fortsatta fokuset. Såsom exakt hur de första människorna skapades, hur de fick sina själar, var de levde, vilka förhållningsorder de hade, etc. Bäst vore förstås att läsa kapitlen i originalskrift för att inte missförstå verbformer.

1 Mos. 1:2 Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara. 2 På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort.3 Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.

4 Detta är himlens och jordens fortsatta historia sedan de skapats, då när Herren Gud hade gjort jord och himmel.5 Det växte ännu ingen buske på jorden och ingen ört hade ännu skjutit upp ur marken. TyHerren Gud hade inte låtit det regna på jorden och det fanns ingen människa som kunde bruka den. 6 Men en dimma steg upp från jorden och vattnade hela marken. 7 Och Herren Gud formade människan av stoft från jorden och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande själ.8 Herren Gud planterade en lustgård i Eden, österut, och satte där människan som han hade format.

19 Herren Gud hade format alla markens djur och alla himlens fåglar av jord. Han förde fram dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem. Så som mannen kallade varje levande varelse, så skulle den heta.

Andra kapitlet nämner heller ingenting om det första ljuset, jorden, vattnet, solen, månen, stjärnor och planeter eftersom kapitlet inte handlar om detta utan om Adam och Eva i Eden. Hur stjärnor och planeter skapades har vi redan lärt oss från första kapitlet.

Författaren får givetvis beskriva skapelsen i vilken ordning han vill, och den ordning som han valde (först en övergripande historia för att sedan gå in på en del detaljer) verkar vara det mest logiska, rakaste och som undviker de flesta missförstånden. Att skapelsen tog 6 vanliga dagar vet vi också från 2 Mos. 20.

2 Mos. 20:8 Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. 9 Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. 10 Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. 11 Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.

Inte heller Jesus ansåg att berättelserna var motsägande eftersom han exempelvis kombinerar två verser i kapitlen – 1 Mos. 1:27 (a), och 1 Mos. 2:24 (b).

Matt. 19: 4 Han svarade: “Har ni inte läst att Skaparen från begynnelsen gjorde dem till man och kvinna [a] 5 och sade: Därför skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött? [b]

Vi kan också jämföra med Paulus motivering gällande den ideala undervisningsordningen (ett ämne jag inte kan täcka här) och det är för att mannen skapades först och kvinnan efteråt. Det var kvinnan som blev bedragen och inte mannen. Liksom Jesus så ansåg alltså Paulus att skapelseberättelserna handlar om vår verkliga historia.

1 Tim. 2:12 Jag tillåter inte att en kvinna undervisar eller gör sig till herre över mannen, utan hon skall leva i stillhet, 13 eftersom Adam skapades först och sedan Eva. 14 Och det var inte Adam som blev bedragen, utan kvinnan blev bedragen och gjorde sig skyldig till överträdelse.

Ovan kan vara bra att tänka på med tanke på den tidigare så populära JEDP-läran som uppfanns av liberala bibeltolkare.

Vad är KAINS MÄRKE, och vad var skillnaden mellan KAIN och ABELS offer till Gud?

Jul6

brotherKain och Abels offer till Gud

Bibeln ger inte så många detaljer kring de olika offer som Kain och Abel offrade till Gud i Mos. 1, men vi förstår åtminstone att vi människor riskerar att offra och arbeta för Gud med felaktiga motiv (läs exempelvis 1 Kor. 3) om fallet är att saker och ting inte är som de borde i våra hjärtan.

Eftersom Abel arbetade som herde så hade han möjlighet att offra djurkött, och Kain hade möjlighet att offra frukt och säd eftersom han var jordbrukare. Gud ansåg inte att någon av de olika produkterna var mer värt än det andra, men däremot såg han till deras hjärtan och till deras val och attityder. Exempelvis;  vilka delar av djuren och grödan valde de att offra och hur utförde de själva offrandet? Var det gammal rutten frukt som slarvigt offrades? Eller en gammal seg ko? Eller var det det bästa som skörden/hjorden förmådde, som offrades av ett kärleksfullt hjärta?

Vid den här tiden fanns visserligen inte Mose lag, men det dubbla kärleksbudet var i kraft då liksom nu. Det var helt enkelt fel av Kain att mörda, och Gud varnade honom för synd redan innan han utförde sitt mord. En människa har alltid möjlighet att stå över synd och förväntas råda över den, men Kain gick en helt annan väg och utförde det första mordet i historien.

1 Mos. 4:2 Hon födde ännu en son, Abel, Kains bror. Abel blev herde och Kain blev åkerbrukare.3 Efter en tid hände sig att Kain bar fram en offergåva åt Herren av markens gröda.4 Även Abel bar fram sin gåva av det förstfödda i sin hjord, av djurens fett. Och Herren såg till Abel och hans offer, 5 men till Kain och hans offer såg han inte. Då blev Kain mycket vred och hans blick blev mörk. 6 Och Herren sade till Kain: “Varför är du vred och varför är din blick så mörk? 7 Är det inte så att om du gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men om du inte gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men du skall råda över den.

Det finns en gammal bok som är omnämnd i Bibeln och som på engelska heter “The book of Jasher” (“Den redliges bok” på svenska.) Det är ingen bok som gör anspråk på att vara skriven genom ledning av den helige Ande, men den är ändå intressant eftersom den ju står omnämnd i Bibeln och eftersom denna sekulära bok innehåller judarnas historia. Vi kan förstås inte veta med säkerhet att hela innehållet är sant, men eftersom det mesta som står skrivet i boken återfinns i Bibeln – oftast med fler detaljer – så skulle det kunna handla om vad som faktiskt hände. Det är åtminstone fritt att spekulera, så länge som det teologiskt går ihop med Bibeln som ju ÄR skriven genom Andens ledning. (Att boken inte ingår i Bibeln är inget argument för att bojkotta den, eftersom många utav oss inte har något emot att läsa annan form av historia, som gäller exempelvis vikingar, gamla greker, Alexander den store, Julius Ceasar, etc.) Här är de två verserna i Bibeln där denna bok står omnämnd

Joshua 10:13 Och solen stod stilla och månen blev stående, till dess folket hämnats på sina fiender. Detta står skrivet i “Den redliges bok”. Solen blev stående mitt på himlen och gjorde sig ingen brådska att gå ner för att fullborda dagen.

1 Sam. 1:17 David sjöng denna klagosång över Saul och hans son Jonatan, 18 och han bestämde att man skulle lära Juda barn “Bågsången”, som är upptecknad i “Den redliges bok”:

Här nedan kan vi läsa lite mer detaljer om det som hände Kain och Abel, ur perspektivet från The Book of Jasher. Här kan vi läsa svart på vitt, att skälet att Gud inte såg till Kains offer är att han (Kain) offrade dålig frukt från marken. Man kan nästan se en bild framför sig hur Kain offrar gammal fallfrukt full med bruna fläckar – sådan frukt som han inte skulle ha ätit i alla fall utan förmodligen kastat. Att offra en sådan frukt till Gud visar inte på ett ödmjukt och givmilt hjärta.

Abels djur verkar ha trampat över en del av den jord som Kain arbetat med, och vi vet inte om detta var ett återkommande problem för Kain. Men kanske var ett nödvändigt ont att djuren använde en del av åkern för att nå nya gräsfält och/eller vatten. Hur som helst så blev Kain förgrymmad och frågade varför Abel och hans djur passerade över hans mark. Abel svarade klokt med en fråga. Är det i så fall också fel att Kain äter av köttet från Abels djur och klär sig med den ull som kommer från hans får? Om det alltid är förbjudet för djuren att passera över hans åker och/eller stanna för att äta gräs, då borde han väl i konsekvensens namn ta av sig sina kläder som ju har sitt ursprung i Abels djur, och även ersätta Abel för allt det som han ätit och åtnjutit vad gäller djuren.

Om Kain hållit sin del av detta avtal så kanske även Abel skulle sett till att hans djur inte längre skulle komma att beträda Kains mark, men skulle Kain verkligen vara villig att gå med på en sådan byteshandel som vore till hans nackdel? Det bästa vore ju om de SAMARBETADE för att uppnå den allra bästa ekonomin för dem allihop. Men Kain såg det inte på det sättet, och i kombination med besvikelsen över att Gud tidigare såg till Abels offer och inte hans eget så kanske det här blev droppen. Kain insinuerade att han skulle döda sin bror, och satte sina planer till verket.

Jasher Ch. 1:13 And she called the name of the first born Cain, saying, I have obtained a man from the Lord, and the name of the other she called Abel, for she said, In vanity we came into the earth, and in vanity we shall be taken from it.14 And the boys grew up and their father gave them a possession in the land; and Cain was a tiller of the ground, and Abel a keeper of sheep. 15 And it was at the expiration of a few years, that they brought an approximating offering to the Lord, and Cain brought from the fruit of the ground, and Abel brought from the firstlings of his flock from the fat thereof, and God turned and inclined to Abel and his offering, and a fire came down from the Lord from heaven and consumed it. 16 And unto Cain and his offering the Lord did not turn, and he did not incline to it, FOR HE HAD BROUGHT FROM THE INFERIOR FRUIT OF THE GROUND BEFORE THE LORD, and Cain was jealous against his brother Abel on account of this, and he sought a pretext to slay him. 17 And in some time after, Cain and Abel his brother, went one day into the field to do their work; and they were both in the field, Cain tilling and ploughing his ground, and Abel feeding his flock; and the flock passed that part which Cain had ploughed in the ground, and it sorely grieved Cain on this account. 18 And Cain approached his brother Abel in anger, and he said unto him, What is there between me and thee, that thou comest to dwell and bring thy flock to feed in my land? 19 And Abel answered his brother Cain and said unto him, What is there between me and thee, that thou shalt eat the flesh of my flock and clothe thyself with their wool? 20 And now therefore, put off the wool of my sheep with which thou hast clothed thyself, and recompense me for their fruit and flesh which thou hast eaten, and when thou shalt have done this, I will then go from thy land as thou hast said? 21 And Cain said to his brother Abel, Surely if I slay thee this day, who will require thy blood from me? 22 And Abel answered Cain, saying, Surely God who has made us in the earth, he will avenge my cause, and he will require my blood from thee shouldst thou slay me, for the Lord is the judge and arbiter, and it is he who will requite man according to his evil, and the wicked man according to the wickedness that he may do upon earth. 

Kains märkekain

1 Mosebok säger bara kortfattat att Gud satte ett märke på Kain för att ingen som träffade på honom skulle döda honom, och vi vet inte om det var ett synligt märke eller inte. Om The Book of Jasher har rätt så handlar det om ett synligt märke – kanske som det horn som damen på bilden har fast kanske vänt uppåt och lite större. Vi vet också med hjälp av Bibeln att Kain skulle bli “hämnad sjufalt vem som än dödar honom”. Det betyder inte att det var helt omöjligt att döda Kain, men däremot  fruktansvärt onödigt eftersom konsekvensen uppenbarligen skulle resultera i en sjufaldig hämnd – som skulle drabba den som dödade Kain. Om Kain därför hade ett sådant horn som damen på bilden, så var han säkert välbekant för ALLA människor som levde på den här tiden, inklusive de människor som skulle födas efter mordet på Abel. Var och en skulle förmodligen från barnsben få höra om denne ovanlige man med ett konstigt märke i pannan, och även om det vid den här tiden hade börjat bli vardag med terror och våld så skulle nog ingen tycka att det vore värt att döda just Kain av alla människor.

1 Mos. 4:8 Kain talade med sin bror Abel,och medan de var ute på marken överföll Kain sin bror och dödade honom. 9 Och Herren sade till Kain: “Var är din bror Abel?” Han svarade: “Jag vet inte. Skall jag hålla reda på min bror?” 10 Då sade han: “Vad har du gjort? Hör, din brors blod ropar till mig från marken! 11 Nu är du förbannad mer än den jord som har öppnat sin mun för att ta emot din brors blod av din hand. 12 När du brukar jorden skall den inte längre ge dig sin gröda. Kringflackande och hemlös skall du vara på jorden.” 13 Kain sade då till Herren: “Mitt brott är för stort för att förlåtas.14 Se, i dag driver du mig bort från åkerjorden, och jag är dold för ditt ansikte. Kringflackande och hemlös kommer jag att vara på jorden, så att vem som helst som träffar på mig kan döda mig.” 15 Men Herren sade till honom: “Kain skall bli hämnad sjufalt, vem som än dödar honom.” Och Herren satte ett tecken på Kain så att ingen som träffade på honom skulle döda honom. 16 Så gick Kain bort från Herrens ansikte och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.17 Kain kände sin hustru och hon blev havande och födde Hanok. Och Kain byggde en stad och kallade den Hanok efter sin son.18 Åt Hanok föddes Irad, och Irad blev far till Mehujael. Mehujael blev far till Metusael, och Metusael blev far till Lemek.

The Book of Jasher uttrycker att Kain faktiskt ångrade sitt mord på Abel, men det hindrade honom inte försöka spela ovetande om att mordet var fel när han samtalade med Gud. Även om Gud gav Kain ett beskyddande märke, så fick Kain ändå lida för det som han hade gjort eftersom han säkert kände hatet från människor omkring sig under stora delar av sitt liv. Även om han inte var alltför rädd för att bli dödad så skulle människor ändå kunna göra livet surt för honom, och inget hindrade att de skulle kunna skada honom.

Kain uttrycker själv att han skulle komma att bli kringflackande på jorden, och det säger även The Book of Jasher, men enligt den sistnämnda boken så verkar det som kringflackandet åtminstone avtog något under Kains senare del av hans liv då han grundlade staden Enok. Det går förstås att vara “på resande fot” även efter stadens tillkomst även om han vandrade runt i mindre grad.

Kain gifte sig förmodligen med sin syster (om det inte var hans syskonbarn), och när det var dags att bygga staden så hade flera människor fötts från Adams barn och barnbarn. Staden fick samma namn som en av hans söner.

Jasher Ch. 1:23 And now, if thou shouldst slay me here, surely God knoweth thy secret views, and will judge thee for the evil which thou didst declare to do unto me this day. 24 And when Cain heard the words which Abel his brother had spoken, behold the anger of Cain was kindled against his brother Abel for declaring this thing. 25 And Cain hastened and rose up, and took the iron part of his ploughing instrument, with which he suddenly smote his brother and he slew him, and Cain spilt the blood of his brother Abel upon the earth, and the blood of Abel streamed upon the earth before the flock. 26 And after this Cain repented having slain his brother, and he was sadly grieved, and he wept over him and it vexed him exceedingly. 27 And Cain rose up and dug a hole in the field, wherein he put his brother’s body, and he turned the dust over it. 28 And the Lord knew what Cain had done to his brother, and the Lord appeared to Cain and said unto him, Where is Abel thy brother that was with thee? 29 And Cain dissembled, and said, I do not know, am I my brother’s keeper? And the Lord said unto him, What hast thou done? The voice of thy brother’s blood crieth unto me from the ground where thou hast slain him. 30 For thou hast slain thy brother and hast dissembled before me, and didst imagine in thy heart that I saw thee not, nor knew all thy actions. 31 But thou didst this thing and didst slay thy brother for naught and because he spoke rightly to thee, and now, therefore, cursed be thou from the ground which opened its mouth to receive thy brother’s blood from thy hand, and wherein thou didst bury him. 32 And it shall be when thou shalt till it, it shall no more give thee its strength as in the beginning, for thorns and thistles shall the ground produce, and thou shalt be moving and wandering in the earth until the day of thy death. 33 And at that time Cain went out from the presence of the Lord, from the place where he was, and he went moving and wandering in the land toward the east of Eden, he and all belonging to him. 34 And Cain knew his wife in those days, and she conceived and bare a son, and he called his name Enoch, saying, In that time the Lord began to give him rest and quiet in the earth. 35 And at that time Cain also began to build a city: and he built the city and he called the name of the city Enoch, according to the name of his son; for in those days the Lord had given him rest upon the earth, and he did not move about and wander as in the beginning. 36 And Irad was born to Enoch, and Irad begat Mechuyael and Mechuyael begat Methusael.

Efter händelsen så drabbades Kain hårt av törne och tistlar när han skulle odla jorden, och om någon anser att The Book of Jasher har fel som påstår att dessa ogräs besvärade Kain när det ju var Adam som var orsaken till en sådan förbannelse, så säger inte boken emot 1 Mosebok (se nedan). Eftersom det var Kain som var åkerbrukare så kan man tänka sig att det också var han (och andra framtida åkerbrukare) som hade problem med ett sådant gissel. Dessutom så står det inte exakt när Adams förbannelse skulle börja träda i kraft, och det är inte säkert att tistlar började växa upp minuten efter att Gud uttryckte sin förbannelse. Det kanske började så smått vid Adams tid, och tog kraft vid tiden för det första mordet. The Book of Jasher är öppen med att förbannelsen gällande törne och tistlar har sitt ursprung i Adams olydnad.

Jasher Ch. 2:7 And in those days there was neither sowing nor reaping in the earth; and there was no food for the sons of men and the famine was very great in those days.8 And the seed which they sowed in those days in the ground became thorns, thistles and briers; for from the days of Adam was this declaration concerning the earth, of the curse of God, which he cursed the earth, on account of the sin which Adam sinned before the Lord.9 And it was when men continued to rebel and transgress against God, and to corrupt their ways, that the earth also became corrupt.

Enligt The Book of Jasher så var Lamek gammal och hade svårt att se. Han var inte helt blind men gravt synskadad, och en gång gick han med sin unga son för att jaga med pil och båge. Sonen var förmodligen alldeles för ung för att jaga själv,  men han var med för att hjälpa sin pappa för att sikta rätt. Sonen fick syn på något som han antog var ett djur och bad därför sin far att spänna bågen. Fadern såg förmodligen konturerna av “djuret” som rörde sig och med sin erfarenhet hade förmodligen inte heller några problem att sikta på det som rörde sig och sköt iväg en pil. På Kain – som dog!

Lamek blev 777 år vilket är mycket lägre än normalåldern på ca 1000 år. Kan det ha berott på att floden kom vid denna tid, eller berodde det på något annat?

Historien visar vidare att Lamek, pga bestörtningen över att ha dödat den världsberömde Kain, klappade till sin son så att han dog! Det står ordagrant att han slog ihop sina händer så att sonen dog, och det är svårt att sia om exakt hur detta gick till – för en applåd har ju aldrig tidigare dödad någon. Kanske det är Lameks egen version av händelsen som vi kan läsa i boken? Kanske blev han så förgrymmad på sin sons misstag att han grep tag i hans huvud och klappade till honom en eller flera gånger (kanske t o m dunkade hans huvud mot något hårt) men återgav bara delar av historien för sina fruar för att inte få klander och nöjde sig med att berätta att sonen tyvärr dog av misstag när Lamek klappade ihop sina händer? Jashers bok säger “I slew a man with my wounds, and a child with my stripes”, och “stripe” kan betyda “a stroke, or blow as with a whip”. Kanhända Lamek använde sin båge som tillhygge, eller använde en slags piska för att slå med. Man kan bara spekulera… Om Lamek bara berättade halva historien för att rädda atmosfären i hushållet så lyckades inte tilltaget eftersom hans båda fruar hatade honom för händelsen och flyttade ifrån honom. Kanske de fruktade för att bli drabbade av den sjufaldiga hämnden som skulle drabba den som dödade Kain.

Jasher Ch. 2:26 And Lamech was old and advanced in years, and his eyes were dim that he could not see, and Tubal Cain, his son, was leading him and it was one day that Lamech went into the field and Tubal Cain his son was with him, and whilst they were walking in the field, Cain the son of Adam advanced towards them; for Lamech was very old and could not see much, and Tubal Cain his son was very young.27 And Tubal Cain told his father to draw his bow, and with the arrows he smote Cain, who was yet far off, and he slew him, for he appeared to them to be an animal. 28 And the arrows entered Cain’s body although he was distant from them, and he fell to the ground and died. 29 And the Lord requited Cain’s evil according to his wickedness, which he had done to his brother Abel, according to the word of the Lord which he had spoken. 30 And it came to pass when Cain had died, that Lamech and Tubal went to see the animal which they had slain, and they saw, and behold Cain their grandfather was fallen dead upon the earth. 31 And Lamech was very much grieved at having done this, and in clapping his hands together he struck his son and caused his death.32 And the wives of Lamech heard what Lamech had done, and they sought to kill him.33 And the wives of Lamech hated him from that day, because he slew Cain and Tubal Cain, and the wives of Lamech separated from him, and would not hearken to him in those days.34 And Lamech came to his wives, and he pressed them to listen to him about this matter.35 And he said to his wives Adah and Zillah, Hear my voice O wives of Lamech, attend to my words, for now you have imagined and said that I slew a man with my wounds, and a child with my stripes for their having done no violence, but surely know that I am old and grey-headed, and that my eyes are heavy through age, and I did this thing unknowingly.36 And the wives of Lamech listened to him in this matter, and they returned to him with the advice of their father Adam, but they bore no children to him from that time, knowing that God’s anger was increasing in those days against the sons of men, to destroy them with the waters of the flood for their evil doings.37 And Mahlallel the son of Cainan lived sixty-five years and he begat Jared; and Jared lived sixty-two years and he begat Enoch.

Se gärna min artikel om Bibelns utrotningskrig gällande jättar och människor med gener för storvuxenhet (såsom kananéer).

“For as in Adam all die” concerns physical death and the RESURRECTION -1 Cor. 15:22

Apr23

choose 2

1 Cor. 15:22 For as in Adam ALL die, even so in Christ shall ALL be made alive.23 But every man in his own order: Christ the firstfruits; afterward they that are Christ’s at his coming.

The context of 1 Cor. 15:22 makes it clear that the subject is the RESURRECTION. If ALL die in Adam, then the very same ALL will be made alive in Christ. However, ALL people will naturally not be saved as in universalism, and that’s why some people prefer to read this verse as though it says “As in Adam ALL die, even so in Christ SOME shall be made alive”. In reality we shouldn’t change the wordings in this verse but keep it just as it is – but instead understand it right. We die physically due to Adam because he brought the very first sin into this world which resulted in the severe consequence that we can’t reach the tree of life due to him. We are related to Adam, we choose to sin like him (but certainly not of necessity) and we are heading for physical death whether we want to or not – and that actually includes Jesus who is also related to Adam. Jesus has the power of the whole Universe, and we will all one day be resurrected and judged before his throne. All people will therefore have to go through physical death due to Adam, regardless of how they have lived their lives, and the same ALL people will have to go through the resurrection and stand before the judgment seat, regardless how they have lived their lives. Only those who have endured to the end, by living in the light of Jesus, will thereafter inherit the kingdom of God and live eternally with the Lamb. The verse says that we die due to Adam, but it certainly doesn’t say that we have inherited his sin or that we are born in sin. I still believe that all who can sin have chosen to sin – just like Adam. That’s why we die spiritually and physically.

Hebr. 5:9 And being made perfect, he became the author of eternal salvation unto all them that obey him

1 Corinthians concerns the resurrection of the BODY, and Paul gives particular details concerning the fate of the believers – because he wants to give them hope and confirmation about what is going to happen in the future.

1 Cor. 15:15 Yea, and we are found false witnesses of God; because we have testified of God that he raised up Christ: whom he raised not up, if so be that the dead rise not.16 For if the dead rise not, then is not Christ raised:17 And if Christ be not raised, your faith is vain; ye are yet in your sins.18 Then they also which are fallen asleep in Christ are perished.19 If in this life only we have hope in Christ, we are of all men most miserable.20 But now is Christ risen from the dead, and become the firstfruits of them that slept.21 For since by man came death, by man came also the resurrection of the dead.22 For as in Adam all die, even so in Christ shall all be made alive.23 But every man in his own order: Christ the firstfruits; afterward they that are Christ’s at his coming.24 Then cometh the end, when he shall have delivered up the kingdom to God, even the Father; when he shall have put down all rule and all authority and power.

The resurrection applies to both good and evil. We shall ALL be resurrected, but the question is if it’s going to be to eternal life or eternal damnation.

2 Cor. 5:10 For we must all appear before the judgment seat of Christ; that every one may receive the things done in his body, according to that he hath done, whether it be good or bad. Acts 24:15 And have hope toward God, which they themselves also allow, that there shall be a resurrection of the dead, both of the just and unjust. Acts 4:2 Being grieved that they taught the people, and preached through Jesus the resurrection from the dead.

The tree that could have sustained us – if we could reach it tree2We don’t have access to the tree of life, and that’s actually something to be pleased about now when Adam opened up the can of worms, because who would like to live eternally on this particular planet which is so much affected by decay and much pain?

Gen. 3:22 And the Lord God said, Behold, the man is become as one of us, to know good and evil: and now, lest he put forth his hand, and take also of the tree of life, and eat, and live for ever:23 Therefore the Lord God sent him forth from the garden of Eden, to till the ground from whence he was taken.24 So he drove out the man; and he placed at the east of the garden of Eden Cherubims, and a flaming sword which turned every way, to keep the way of the tree of life.

Rev. 2:7 He that hath an ear, let him hear what the Spirit saith unto the churches; To him that overcometh will I give to eat of the tree of life, which is in the midst of the paradise of God.

Rev. 22:1 And he shewed me a pure river of water of life, clear as crystal, proceeding out of the throne of God and of the Lamb.2 In the midst of the street of it, and on either side of the river, was there the tree of life, which bare twelve manner of fruits, and yielded her fruit every month: and the leaves of the tree were for the healing of the nations.—14 Blessed are they that do his commandments, that they may have right to the tree of life, and may enter in through the gates into the city.15 For without are dogs, and sorcerers, and whoremongers, and murderers, and idolaters, and whosoever loveth and maketh a lie.—19 And if any man shall take away from the words of the book of this prophecy, God shall take away his part out of the book of life, and out of the holy city, and from the things which are written in this book.

If Adam was created immortal, which means “not subject to death”, there wouldn’t be a need for the tree of life because Adam would have been kept alive anyway – regardless of if he ate from this tree or not. Nevertheless, God created Adam with the idea and hope that he would never be disobedient. If Adam would have walked on the right path at all times, God would have made sure to always give him access to the tree of life and he would have been able to live forever. There wouldn’t be a need to die physically as long as the world is pure and like a paradise, and one day in the future we can experience a true paradise, as long as we make sure to remain children of God. Adam died spiritually when he sinned by eating of the forbidden fruit, and his cells started to go through an aging process. He died physically many years later, and all in all he lived 930 years.

Is. 59:2 But your iniquities have separated between you and your God, and your sins have hid his face from you, that he will not hear.

Eph. 2:1 And you hath he quickened, who were dead in trespasses and sins;2 Wherein in time past ye WALKED according to the course of this world, according to the prince of the power of the air, the spirit that now worketh in the children of disobedience:

Col. 2:13 And you, being dead in your sins and the uncircumcision of your flesh, hath he quickened together with him, having forgiven you all trespasses

Rom. 5:12 Wherefore, as by one man sin entered into the world, and death by sin; and so death passed upon all men, FOR that all have sinned: Rom. 7:9 For I was alive without the law once: but when the commandment came, sin revived, and I died.

God says that he who sins shall die, and he refers to a spiritual death. It’s certain that we are all going to die physically whether we sin or not, so if God would have wanted to express that ALL people will die spiritually (or that they are born spiritually dead), he wouldn’t have to single out the sinners. Those who choose to sin will die (spiritually) but not the others, and not those who repent for their sins and continue to keep themselves spiritually clean. Note that the salvation hinges on our own righteousness and what we DO. Not as though we can earn salvation by anything we do (or believe), and not as though we don’t need to be cleansed for our previous sins by God (later on in the blood of Jesus), but the fact of the matter is still that our behavior shows if we are children of God or not.

Ez.18:20 The soul that sinneth, it shall die. The son shall not bear the iniquity of the father, neither shall the father bear the iniquity of the son: the righteousness of the righteous shall be upon him, and the wickedness of the wicked shall be upon him.21 But if the wicked will turn from all his sins that he hath committed, and keep all my statutes, and do that which is lawful and right, he shall surely live, he shall not die.22 All his transgressions that he hath committed, they shall not be mentioned unto him: in HIS righteousness that HE hath DONE he shall live.

Read more about Romans 5 here

ALLA betyder inte alltid ALLA i Bibeln – sammanhanget avgör

Mar21
alla4ALLA betyder inte alltid “ALLA  människor som någonsin levt”Även om “alla” i Bibeln inte alltid betyder “alla människor”, så är sanningen den att vi inte själva får bestämma godtyckligt hur ordet ska tolkas beroende  egna önskemål och vad som passar ens egna favoritdoktriner. Detta kanske borde vara en självklarhet, men det finns människor som orubbligt läser “alla” på ett mycket strikt och snävt sätt i vissa utvalda verser medan de i andra verser är mer än villiga att läsa samma ord på ett mycket rymligt sätt. De kanske omedvetet tänker:

”Eftersom jag kan bevisa att ALLA inte alltid betyder “alla människor i hela världen”, så får jag själv bestämma när ALLA betyder ALLA, beroende på vad jag själv föredrar”.

Det är vanligt att framför allt kalvinister försöker komma runt de verser som säger att Jesus dog för ALLA, genom att föreslå att ”ALLA betyder inte alltid ALLA”, för det skulle ju lättare ge plats för deras lära om“Begränsad försoningsdöd” där Jesus endast dog för några få. Ibland så betyder ordet mycket riktigt inte ALLA människor utan snarare en begränsad grupp av människor, men den grammatiska regeln är inte “ALLA betyder ALLA, såvida fallet inte är att det inte passar ihop med min personliga favoritlära för då betyder det INTE ALLA”.  

Det heter ofta i reformerta kretsar att Jesus inte dog för alla människor men snarare alla sorters människor, såsom människor från olika grupper, språk, folkslag och nationer – alternativt att han dog för alla sorts människor utan någon distinktion eller undantag. Om kalvinister får tolka ordet på just det sättet när det passar, får jag också tolka samma ord på samma sätt när det passar mig? Hur skulle det vara om jag tolkade ordet ALLA i följande vers på precis samma sätt?

Romans 3:23 ALLA har syndat och saknar härligheten från Gud,

Kan jag få tolka versen som att “alla sorters människor har syndat”, eller “några människor från ALLA nationer har syndat”?  Nej, det skulle ju aldrig en reformert person gå med på, och en del av dem skulle kanske utrop “ALLA betyder ALLA människor! Läs som det står!” Men det är ju verkligen inte rättvist att endast de reformerta har rättigheten att få tolka ordet som det passar, medan samma rättighet inte ges till andra.  Nu kommer vi till pudelns kärna:

Rom. 5:12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över ALLA människor, eftersom ALLA hade syndat.

Ovan vers är nog den populäraste versen att använda av de kristna som menar att vi har alla ärvt Adams synd. Men läser vi versen noga så ser vi att detta inte är vad som står. Vi kan dra detta från versen:

  • Synden kom in i världen genom Adam, för det var ju ingen som syndade före honom
  • Det är ett faktum att att vi DÖR om vi syndar, och det handlar om en andligt död (en sanning som gäller fortfarande)
  • Versen svarar på varför vi dör, och skälet är “EFTERSOM alla hade syndat”. (Inte för att Adam syndade och vi ärvde hans synd.)

Så ordet ALLA i versen vill de flesta väldigt gärna tolka väldigt precist, med innebörden “alla människor som någonsin levt “.  Men vi måste omedelbart göra ett undantag för en sådan idé eftersom Jesus (som hade en mänsklig mamma som var släkt med Adam) aldrig syndade och alltså inte kan inkluderas i “alla”, och frågan är om vi kan göra fler undantag? Det kan vi absolut göra om vi tolkar ordet rätt och i sitt sammanhang. De ALLA som Paulus talar om är ju de som han i Rom. 5 redan talat om och det handlar om de individer som  har blivit Guds fiender (v. 10). Kan bebisar vara Guds fiender? Såsom 1-månaders bebisar och ofödda bebisar? Nej, det är ju omöjligt, och Paulus motiv för Romarbrevet 5 är inte att försöka få oss att tro att bebisar kan vara rebelliska mot Gud.

ALLA i Rom. 5:12 kommer från det grekiska ordet “anthropos” (Strong’s 444). Ordet förekommer 559 gånger i engelska King James Bible, och 552 av de gångerna så översätts ordet med MAN. I Rom. 5:12 är ordet översatt med “all men”. Ordet kan betyda 1) män 2) män och kvinnor, eller 3) hela mänskligheten. Det är inte ärligt att välja det som man själv föredrar och bestämma sig för att det är det enda godtagbara alternativet, samt utesluta alla andra alternativ. Det är sammanhanget som bestämmer vad ordet betyder och inte våra personliga preferenser. Ordet behöver alltså INTE inkludera bebisar, eller betyda “alla människor som någonsin levt”.

Romans 5:18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 

Det är intressant att många kristna nästan omedvetet läser versen såsom “liksom en endas fall ledde till fördömelse för ALLA människor, så har en endas rättfärdighet för NÅGRA människor lett till en frikännande dom som leder till liv”. Men det står ALLA på båda ställena, och inte ALLA på ett ställe och NÅGRA på det andra.  Om vi därmed väljer att tolka versen som att alla automatiskt och ovillkorligt är fördömda i Adam, då måste precis samma ALLA automatiskt och ovillkorligt vara rättfärdiga och frikända i Jesus. Det innebär att ALLA människor blir frälsta! Men universalism är det få som tror på, så därför måste vi vara förnuftigare när vi läser versen – utan att ändra på orden. Det är helt förkastligt att tolka exakt samma ord på ett sätt i början av meningen, och på ett helt annat sätt i slutet av meningen. Nästa vers får oss att inse att fördömelse och rättfärdighet inte appliceras på människor hur som helst, utan det är kopplat till vår lydnad. Är vi alltså olydiga som Adam så dör vi som han, och är vi lydiga och trogna Jesus så blir vi rättfärdiga. v. 19 talar om MÅNGA på båda ställena och inte ALLA, men här vill kristna återigen gärna ändra orden och läsa “liksom ALLA stod som syndare på grund av en enda människas olydnas, så skulle också de MÅNGA stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad”. Men det står samma ord på båda ställena, och exakt samma MÅNGA i början av meningen talas det igen om i slutet av meningen.    

19 Liksom de MÅNGA stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de MÅNGA stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad. 

Exempel där ALLA absolut inte kan betyda hela mänskligheten   

Om ett barn kommer hem och säger till sin mamma “Idag hade jag min tröja bak och fram, och alla skrattade åt mig”, så skulle nog barnets mamma begripa att det knappast var 100% av samtliga lärare, elever, vaktmästare, mattanter, osv på skolan som skrattade åt barnet.  “Alla” måste handla om alla av några/något, och för att veta vad så måste man ju gå till sammanhanget.  Om vi kan använda logik i vår vardag när vi stöter på ordet, så borde vi väl använda logik även när vi läser Bibeln? Vi måste se upp med eventuella filter som vi kanske använder för att läsa Bibeln. För kalvinister är det ju en förbjuden tanke att Jesus skulle ha offrat sitt liv för alla människor på hela jorden, och de tror kanske att de slipper att acceptera de verser som säger att han gjort just det – om de bara kan finna några verser som visar att “alla” inte kan betyda “alla”. Riktigt så lätt är det inte.

Mark 1:5 Och hela Judeen och ALLA Jerusalems invånare kom ut till honom och bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan.

Joh. 8:2 Tidigt på morgonen kom han tillbaka till tempelplatsen. ALLT folket samlades omkring honom, och han satte sig ner och undervisade dem.

Apg 22:15 Ty du skall vara hans vittne inför ALLA människor och vittna om vad du har sett och hört.

Mattheus 10:22 Och ni skall bli hatade av ALLA för mitt namns skull. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.

Joh. 3:26 De gick till Johannes och sade: “Rabbi, han som var hos dig på andra sidan Jordan och som du vittnade om, han döper och ALLA går till honom.”

Mattheus 21:26 Säger vi: Från människor, måste vi vara rädda med folket, eftersom ALLA anser att Johannes var en profet.”

2 Korinthierbrevet 3:2 Nej, ni är vårt brev som är skrivet i våra hjärtan, känt och läst av ALLA människor. 

Rom. 12:17 Löna inte ont med ont, sträva efter det som är gott inför ALLA människor. 

Rom. 16:19 Er lydnad är ju känd av ALLA. Därför gläder jag mig över er, men jag vill att ni skall vara förståndiga i fråga om det goda och oskyldiga i fråga om det onda

Apg 21:28 och ropade: “Israelitiska män, hjälp oss! Det är den här mannen som överallt undervisar ALLA och talar mot vårt folk och mot vår lag och denna plats. Och nu har han dessutom tagit med sig greker in i templet och orenat denna heliga plats.” 

2 Tim. 3: 9 Men de kommer inte längre att ha någon framgång. Deras galenskap skall bli uppenbar för ALLA, liksom fallet blev med Jannes och Jambres.

2 Tim. 4:16 När jag försvarade mig första gången kom ingen till min hjälp, utan ALLA övergav mig. Måtte inte detta tillräknas dem. 

3 Joh. 1:12 Demetrius har gott vittnesbörd av ALLA, ja, av sanningen själv. Också vi kan intyga det, och du vet att vårt vittnesbörd är sant.

Apg 4: 21 Då hotade de dem än en gång och lät dem sedan gå, eftersom de för folkets skull inte kunde finna något lämpligt sätt att straffa dem. Ty ALLA prisade Gud för det som hade hänt. 

Apg 2:45 De sålde sina egendomar och ALLT vad de ägde och delade ut till ALLA, efter vad var och en behövde.

Joh. 11:48 Om vi låter honom hålla på så här, kommer ALLA att tro på honom, och sedan kommer romarna och tar ifrån oss både vårt tempel och vårt folk.”

1 Kor. 9:19 Eftersom jag är fri och oberoende av alla, har jag gjort mig till ALLAS tjänare för att vinna desto fler.—22 För de svaga har jag blivit svag för att vinna de svaga. För ALLA har jag blivit ALLT, för att jag i varje fall skall frälsa några 

Fil. 4:5 Låt ALLA människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. 

Exempel där ALLA betyder ALLA människor alla

Det finns ju exempel i Bibeln där ALLA verkligen betyder alla människor som någonsin levt. Exempelvis ska vi ALLA en gång dö och sedan dömas.

Hebr. 12:23 till en högtidsskara, en församling av förstfödda som har sina namn skrivna i himlen, till en domare som är allas Gud och till andarna hos de rättfärdiga som nått fullkomningen. 

Apg 17:25 Inte heller låter han betjäna sig av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt. 26 Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo,

Apg 1:24 Och de bad: “Herre, du som känner allas hjärtan, visa vilken av dessa två du har utvalt

Joh. 2:24 Men själv anförtrodde han sig inte åt dem, eftersom han kände alla.

1 Kor. 7:7 Helst skulle jag vilja att alla människor vore som jag. Men var och en har sin gåva från Gud, den ene av ett slag, den andre av ett annat.

Borde vi vara barmhärtiga mot ALLA människor eller endast några?

1 Petrus 2:17 Visa aktning för alla, älska bröderna, frukta Gud och vörda kejsaren.

Hebr. 12:14 Sträva efter frid med alla och efter helgelse. Ty utan helgelse kommer ingen att se Herren. 

Titus 3:1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och vara tillmötesgående och visa vänlighet mot alla människor.

Gal. 6:10 Låt oss därför göra gott mot alla människor medan vi har tillfälle, och framför allt mot dem som delar vår tro.

2 Tim. 2:24 och en Herrens tjänare skall inte strida utan vara vänlig mot alla, skicklig att undervisa och tålig när han får lida. 

1 Thess. 3: 12 Och må Herren låta er växa till och överflöda i kärleken till varandra och till alla människor, så som även vår kärlek till er gör,

1 Thess. 5:14 Vi uppmanar er, bröder: tillrättavisa de oordentliga, uppmuntra de missmodiga, ta er an de svaga och ha tålamod med alla. 15 Se till att ingen lönar ont med ont. Sträva i stället alltid efter att göra gott mot varandra och mot alla människor. 

Verser som inte är populära bland de som inte trivs med idén att Jesus dog för ALLA

Reformerta kan få för sig att Jesus inte kunde ha dött för ALLA människor eftersom vi kan läsa i en vers att han dog för sina får, men exkluderar detta att han även dog för andra?  Om en förälder säger att hon älskar sin dotter LISA, betyder det att hon omöjligt kan älska även sin son GÖRAN?

Han dog för ALLA (1 Tim. 2:6, Hebr. 2:9, 2 Kor. 5:15, Jes. 53:6, Rom. 5:18, 1 Tim. 4:10) – Strong’s 3956
Han dog för de OGUDAKTIGA (Rom. 5:6).
Han dog för GUDS-FÖRNEKARE (2 Peter 2:1).
Han dog för SYNDARE (Rom. 5:8).
Han dog för MÅNGA (Matt. 20:28).
Han dog för VÄRLDEN (Joh. 6:33,51; Joh. 1:29, Joh. 3:16).
Hand dog för HELA VÄRLDEN (1 Joh. 2:2).
Han dog för HELA NATIONEN Israel (Joh. 11:50-51).
Han dog för sin FÖRSAMLING (Ef. 5:25).
Han dog för sina FÅR (Joh. 10:11).
Han dog för PAULUS (Gal. 2:20)

Här är exempel på att Jesus dog för ALLA människor:

2 Petrus 3:9 Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig. 

Apg 17:27 för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss. 28 Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, så som även några av era egna skalder har sagt: Vi är av hans släkt.  —30 Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig. 31 Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom den man som han har bestämt till det, sedan han erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.”

Titus 2:11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, 

Joh. 1:7 Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom.—9 Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen.

1 Tim. 4:10 Det är därför vi arbetar och kämpar, ty vi har satt vårt hopp till Gud, som ger liv och är Frälsaren för alla människor, först och främst för de troende 11 Detta skall du inskärpa och lära ut.

 1 Tim. 2:3 Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare, 4 som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen.

Joh. 5:22 Inte heller dömer Fadern någon, utan hela domen har han överlämnat åt Sonen, 23 för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.

Joh. 6:32 Då sade Jesus till dem: “Amen, amen säger jag er: Det är inte Mose som har gett er brödet från himlen, utan det är min Fader som ger er det sanna brödet från himlen.33 Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv.“—51 Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva.”

Hes. 18:23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren,Herren. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.—Jag finner ingen glädje i någons död, säger Herren, Herren. Vänd därför om, så får ni leva.

Hes. 33:11 Svara dem: Så sant jag lever, säger Herren, Herren, jag gläder mig inte åt den ogudaktiges död. I stället vill jag att den ogudaktigevänder om från sin väg och får leva. Vänd om, vänd om från era onda vägar! Inte vill ni väl dö, ni av Israels hus?

Jak. 1:5 Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den.  

alla5

Vi har en stor Gud med ett stort hjärta, och hans son har inte stängt dörren för någon. Jesus dog för alla, och skälet för att inte alla är frälsta är pga vår fria vilja som en del använt till att vända Gud ryggen.

Joh. 5:39 Ni forskar i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är dessa som vittnar om mig. 40 Men ni vill inte komma till mig för att få liv.