Arkiv

Noa tog ombord sju par av rena fyrfotadjur och ETT PAR av övriga landdjur – ingen motsättning!

ArkenGud bad Noa att ta ombord sju par av de RENA fyrfotadjuren och ett par av övriga landdjur 

I 1 Mos. 6 kan vi läsa en generell uppmaning till Noa att ta ombord ett par av alla inom kategorin ”levande varelser”. Alltså inte insekter och växter utan det verkar handla om djur som andas och som har ett blodsystem. Det hebreiska ordet nephesh betyder levande varelse eller själ. Ordet är ofta kombinerat med ett annat hebreiskt ord chay (som betyder liv) till termen ”nephesh chayyāh” som kan betyda levande varelser vad gäller djur (1 Mos. 1:20) och ”levande själar” vad gäller människan (1 Mos. 2:7).

1 Mos. 2:7 Och Herren Gud formade människan av stoft från jorden och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande själ.

1 Mos. 9:4 Men kött som har sin själ i sig, nämligen sitt blod, skall ni inte äta,5 och för ert eget blod, som har er själ i sig, skall jag kräva räkenskap. Jag skall utkräva det av alla djur, likaså av människorna. Av var och en som dödar sin broder skall jag utkräva den människans liv.

3 Mos. 17:11 Ty kroppens liv är i blodet, och jag har givit er det till altaret, till att bringa försoning för era själar. Det är blodet som bringar försoning genom själen som är i det. 12 Därför säger jag till Israels barn: Ingen av er skall förtära blod. Främlingen som bor ibland er skall inte heller förtära blod.

5 Mos. 12:23 Men se till att du inte förtär blodet, ty blodet är livet, och du får inte äta livet tillsammans med köttet.

Uppmaningen om vilka djur som skulle med på arken i 1 Mos. 6:17-20 (se nedan) handlar om en kort redogörelse från Guds sida om hur djurens fortlevnad skulle kunna bestå trots den flod som väntar. Det är allt vad Noa behöver veta vid den här tidpunkten – själva grundidén med att ta ombord djur parvis (hanne och hona) så att det ska kunna förekomma djur även i framtiden. I nästkommande kapitel så preciseras uppmaningen då det är dags för Noa att börja lasta arken med djur (som tog en vecka), och Gud förklarar för Noa vad han ska göra med det fåtal djur som kallas för ”rena”. Just dessa djur skulle Noa ta ombord i par om sju. Kravet på ”renhet” sträcker sig även till de fåglar som Noa ombads ta ombord i sju par. (En del forskare menar att det hebreiska ordet som KJV översätter ”sevens” – Strong’s 7651 – skulle kunna handla om sju djur i stället för sju par, men det mest logiska baserat på hebreiskan verkar vara ”sju par”.)

1 Mos. 6:17 Se, jag skall låta floden komma med vatten över jorden för att utrota alla varelser under himlen som har livsande. Allt på jorden skall förgås. —19 Av allt levande, av alla varelser, skall du föra in ett par i arken för att de skall överleva tillsammans med dig. Hankön och honkön skall det vara. 20 Av fåglarna efter deras slag, av fyrfotadjuren efter deras slag och av alla kräldjur på marken efter deras slag skall ett par av varje slag gå in till dig för att förbli vid liv. 

1 Mos. 7:2 Av alla RENA fyrfotadjur skall du ta med dig sju par, hanne och hona, men av sådana fyrfotadjur som inte är rena ett par, hanne och hona, 3 likaså av himlens fåglar sju par, hanne och hona, för att en avkomma skall leva vidare över hela jorden.

Verserna visar således inte upp någon motsättning som liberala bibeltolkare gärna vill läsa in, utan Gud får förstås förklara och ge instruktioner på det sätt som han finner bäst. Det kan vara lämpligt att först delge Noa en ren generell förklaring för att få honom att förstå själva tankegången om djuröverlevnaden, för att sedan gå in på detaljer och eventuella undantag när det börjar närma sig tidpunkten. Enligt den bibliska kronologin inträffade denna tidpunkt (djurlastningen) ca 70 år efter Guds första generella instruktion! Det förefaller helt onödigt att gå in på detaljer 70 år innan det är dags för att låta djuren gå ombord. Om jag skulle ge några personer instruktioner angående en händelse som jag vet kommer att inträffa om 70 år, då skulle jag inte heller gå in på onödiga detaljer (som dessutom kan glömmas bort) om jag vet att jag själv kommer att vara närvarande om 70 år och då enkelt skulle kunna delge dem ytterligare detaljer.

Efter att Noa var 500 år så föddes sönerna (1 Mos. 5:32) och vi vet att Shems son Arpaxad föddes två år efter floden då han själv var 100 år (1 Mos. 11:10), vilket skulle tyda på att Shem var 98 när floden kom. Ham sägs vara den yngsta sonen (1 Mos. 9:24) och Jafet förmodligen den äldsta. Noa var 600 år (1 Mos. 7:6) när floden kom, vilket alltså var ca 100 år efter sönernas födelse. När Gud gav Noa instruktioner för arkbyggandet så informerades Noa även om att arken skulle transportera hans tre söner och deras hustrur (1 Mos. 6:14-18) vilket borde betyda att sönerna var gifta vid det laget, och då måste vi i uträkningen lägga till ytterligare lite tid från sönernas födsel – ca 30 år – för att ge tid för mognad och giftermål. (En del har tagit 120 år som tiden för hela arkbyggandet men informationen i 1 Mos. 6:4 handlar inte om en starttid från arkbyggandet.)

Det hebreiska ordet för både ”varelser” och ”fyrfotadjur” är ”behemah” (Strong’s 929), och det syftar på beetlelanddäggdjur. Det hebreiska ordet för ”kräldjur” är ”remes. Djur efter deras ”slag” (miyn Strong’s 4327 och bow Strong’s 935) skulle tas ombord, och exakt vilka urdjur/grunddjur dessa var går inte helt klart att fastställa. Däremot kan man ana att det handlar om djurslag som kan få avkomma ihop, och från dessa ”urdjur” har vi sedan fått det myller av djurarter som vi kan se idag. Alla djur skulle alltså härstamma från dessa djur, och enligt John Woodmorappe’s ”A feasability study” så skulle inte särskilt många djur krävas ombord – ca 16.000 st – och han bevisar i sin studie att det skulle finnas gott om plats för både djur och mat.

”Rena djur” är visserligen inte definierat innan tiden för Mose lag, men eftersom Mose är den som är författare till Moseböckerna så är chansen stor att definitionen är densamma på alla ställen. Enligt 3 Mos. 11 och 5 Mos. 14 så är endast ett fåtal djurtyper ”rena”, så det stora flertalet djur är alltså i en annan kategori. Efter floden var det även tillåtet att äta djur, och därför går Mose lag även in på detaljer om vad djur äter för att förenkla matinstruktionerna för israelerna.

Noa behövde inte ta med sig havsdjur eftersom en världsvid flod inte nödvändigtvis skulle hota deras överlevnad. Det är dock fullt möjligt att en del arter faktiskt blev utrotade och i så fall var det något som inte överraskade Gud. Noa behövde heller inte ta med sig insekter eller växter, eftersom de skulle kunna överleva på allehanda flytetyg under flodåret. En del slank förstås med på arken ändå och överlevde på det sättet.

1 Mosebok är flitigt citerad i både GT och NT med bekräftelse på att människor alltid sett händelserna som utspelar sig i 1 Mos. som vår verkliga historia. Vi kan läsa om Noa som en historiskt verklig person i exempelvis Jes. 54:9 och Hes. 14:12-20 samt nedan:

1 Mos. 10:1 Detta är Noas söners, Sems, Hams och Jafets, fortsatta historia. Åt dem föddes söner efter floden.—32 Detta var Noas söners stammar efter deras släktled i deras folk. Från dem har folken utbrett sig på jorden efter floden.

Luk. 17:24 Ty liksom blixten flammar till och lyser från himlens ena ända till den andra, så skall Människosonen vara på sin dag. 25 Men först måste han lida mycket och bli förkastad av detta släkte.26 Som det var på Noas tid, så skall det vara under Människosonens dagar. 27 Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom och gjorde slut på dem alla. 

Mat. 24:37 Ty som det var i Noas dagar, så skall det vara vid Människosonens återkomst. 38 Som människorna levde dagarna före floden: de åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken, 39 och de visste ingenting, förrän floden kom och ryckte bort dem alla – så skall Människosonens ankomst vara.

Luk. 3:23 Jesus var omkring trettio år när han började sin gärning. Han var, menade man, son till Josef, son till Eli, 24 son till Mattat, son till Levi, son till Melki, son till Jannai, son till Josef, — 31 son till Melea, son till Menna, son till Mattata, son till Natan, son till David, 32 son till Isai, son till Obed, son till Boas, son till Salma, son till Naheson, 33 son till Amminadab, son till Admin, son till Arni, son till Hesrom, son till Peres, son till Juda, 34 son till Jakob, son till Isak, son till Abraham, son till Tera, son till Nahor, 35 son till Serug, son till Regu, son till Peleg, son till Eber, son till Sela,36 son till Kenan, son till Arpaksad, son till Sem, son till Noa, son till Lemek, 37 son till Metusala, son till Hanok, son till Jered, son till Mahalalel, son till Kenan, 38 son till Enos, son till Set, son till Adam, son till Gud.

1 Pet. 3:19 I Anden gick han bort och utropade ett budskap för andarna i fängelset, 20 för dem som den gången var olydiga när Gud tåligt väntade under Noas dagar, medan arken byggdes. I den blev några få, åtta personer, frälsta genom vatten. 21 Efter denna förebild frälser dopet nu också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse, 

Eutanasi (dödshjälp), eugenik (rashygien) och svenska lagar

elohimDen artikel som jag fastnat för vad gäller eutanasi gäller den syn på människan som herrarna Alexis Carrel, Charles Lindbergh, Henry Ford, etc, hade under sin tid (se länken högst upp under Källor) och det resonemang som många andra intellektuella hade under och innan andra världskriget gällande dödshjälp och att “hjälpa evolutionen på traven genom att eliminera svaga mänskliga länkar”. Eftersom de här herrarna inte skyggade för eugenik, så förefaller det sig ganska naturligt att de också är anhängare av eutanasi – vilket deras resonemang också visar. På många sätt kan vi se hur eutanasi och eugenik gått hand i hand i vår historia, och det är därför jag gärna skriver om båda. (Artikeln återfinns överst i listan under Källor.) För svenska lagar gällande eutanasi, se i slutet av artikeln.

Alexis Carrel och kulturen vad gäller dödshjälp och rashygien för ca hundra år sedanalexis carrel

Alexis Carrel föddes i Lyon, Frankrike 1873, och han studerade vetenskap på universitet i Lyon där han även tog doktorsexamen. Han studerade och undervisade både i Lyon och i Chicago och fick fullt medlemskap i Rockefeller Institute 1912. Samma år fick han  Nobelpriset i medicin och fysiologi, och han fick även många andra fina priser, utmärkelser och titlar. För svensk del så blev han tilldelad Nordstjärneorden (kommendör) för sina insatser.

Han träffade på flygaren Charles Lindbergh under 1930-talet och de blev mycket goda vänner eftersom de hade mycket gemensamt politiskt och socialt. De samarbetade i projekt vad gäller instrument för transplantationer, och Lindbergh ansåg att Carrel var hans närmaste vän. Lindbergh ville fortsätta att befrämja Carrels idéer även efter Carrels död. Liksom många andra intellektuella under den här tiden så var Carrel en anhängare av eugenik, och han var föreståndare för the French Foundation for the Study of Human Problems under Vichyregimen, som använde sig utav olika metoder kopplade till eugenik. Pga av sin relation till den här stiftelsen så fanns misstankar om att han även var involverad politiskt som nazist, men det kunde aldrig  bevisas. Han dog innan en rättegång mot honom där han anklagades för ett sådant samröre. 

År 1935 så publicerade Carrel en bok “L’Homme, cet inconnu” (Man, The Unknown) som blev en bästsäljare. Där förordade han eugenik eftersom han trodde på en ärftlig biologisk överlägsenhet hos vissa människor, och att avvikande människotyper borde tryckas tillbaka på olika sätt – även med hjälp av teknisk hjälp som senare skulle komma att förordas av nazisterna.

”A euthanasia establishment, equipped with a suitable gas, would allow the humanitarian and economic disposal of those who have killed, committed armed robbery, kidnapped children, robbed the poor or seriously betrayed public confidence”. /Alexis Carrel,  L’Homme, cet inconnu

1936 skrev Carrel i ett förord till den tyska förlagan:

“The German government has taken energetic measures against the propagation of the defective, the mentally diseased, and the criminal. The ideal solution would be the suppression of each of these individuals as soon as he has proven himself to be dangerous.” /Alexis Carrel,  L’Homme, cet inconnu, tyska översättningen

Carrel ansåg att solljus kunde ha en skadlig inverkan på våra gener.

”We must not forget that the most highly civilized races-the Scandinavians, for example-are white, and have lived for many generations in a country where the atmospheric luminosity is weak during a great part of the year …. The lower races generally inhabit countries where light is violent and temperature equal and warm.” /Alexis Carrel

Han svarade också en reporter, 1935, angående prospektet att Hitlers Tyskland en dag skulle kunna utveckla mänsklig “superman”.

“We do not really know the genesis of great men. Perhaps it would be effective if we could kill off the worst of these pure races and keep the best, as we do in the breeding of dogs.”

Även Hitler själv var en anhängare av Alexis Carrel, och som bekant även av Charles Darwin (liksom Stalin var anhängare av Darwins idéer). Hitler var starkt influerad av tankegångar som skulle kunna hjälpa evolutionen på traven genom att rensa bort “ogynnsamma gener” som han trodde skulle kunde hindra den ariska människan att få fritt spelrum. Självfallet drar jag inga likhetstecken mellan att tro på evolutionen och att vara en fanatiker liksom Hitler, men det visar bara att det inte bara är pseudoreligiösa fanatiker och fundamentalister man bör akta sig för, utan det kan även ateister med en fundamentalistisk evolutionstro. Carrel föddes i en katolsk familj men blev sedan agnostiker, ända fram till kort före sin död.

När det var dags för Karl Brandt, SS-Gruppenfũhrer och generalläkare i den tyska armén, att ställas inför rätta i Nũrnberg för anklagelser om tvångssterilisering och “eliminering” av förståndshandikappade människor, så använde han Carrels bok Man the Unknown som en del av sitt försvar – för att visa på en grundläggande och positiv attityd gällande eugenetik som t o m kunde återfinnas hos den högst ansedda läkaren Alexis Carrel.

Tyska eutanasiprogram, eugenikprogram eller båda?

Det har diskuterats om nazisternas eutanasiprogram Aktion T4  borde definieras som dödshjälp (eutanasi) eller inte. British Humanist Association definierar det tyska eutanasiprogrammet som en ofrivillig och aktiv dödshjälp – och alltså inte nödvändigtvis på frivillig basis. United States Holocaust Memorial Museum anser att eutanasi avser en handling som smärtfritt förkortar livet på kroniskt och gravt sjuka individer som i annat fall skulle behöva lida svårt. Det är därför Aktion T4 inte kan betraktas som dödshjälp/eutanasi eftersom syftet med det nazistiska eutanasiprogramet var att släcka liv som de själva definierade som ”liv ovärdiga att leva” snarare än att förkorta ett obotligt och dödligt lidande. Det kan förstås ha funnit fall där båda definitionerna slagit in hos en och samma individ. Det här visar bara på hur viktigt det är att resonera kring ett människoliv, och att undvika cyniska ståndpunkter och känslokallhet. Det visar också hur farligt det är att per automatik “gå med strömmen” och anse att man har de politiskt korrekta åsikterna eftersom “alla” har dem. Att gå med strömmen under den här tiden kunde innebära att anamma både eutanasi och eugenik.

Charles Darwins kusin Francis Galton var den som myntade begreppet “eugenics” i 1883 och beskrev det som “en vetenskap som förbättrade människorasens arvsmassa genom en förbättrad avel”. Anhängarna ansåg att fysiska och mentala problem orsakades av underlägsna gener och arvsanlag så därför ansåg de att människor med goda gener borde uppmuntras att skaffa avkomma (“positive eugenics”), medan människor med underlägsna gener borde uppmuntras att inte skaffa avkomma (negative eugenics). Det var inte ovanligt att eugenikförespråkare på den här tiden ansåg att fattigdom var en följd utav det biologiska arvet.

Sterilisering, aborter, rasbiologi, och även antisemitismcalvinism 13

I västvärlden fanns idéer om att låta sterilisera människor som man ansåg vara socialt missanpassade, och 1931 hade 25 amerikanska stater hunnit lagstifta om en påtvingad sterilisering. År 1944 så var mer än 40.000 amerikaner klassade som “tokiga” eller med “vacklande intellekt” och genomgick därför sterilisering. Två år efter att Hitler tog makten så började nazisterna med tvångssteriliseringsprogram, vilket drabbade mer än 360.000 förståndshandikappade tyskar. Även Sverige har ju en mörk historia vad gäller rasbiologi, och år 1921 inrättades Statens institut för rasbiologi i Uppsala, som var i bruk ända in på 1950-talet.

I USA var man under den här tiden rädd för att en del europeiska immigranter skulle komma att orsaka negativ skada på den vita rasen pga undermåliga gener, och en av de som var av den åsikten och en stor företrädare för eugenik var Margaret Sanger, som är upphovskvinnan för det amerikanska Planned Parenthood (en organisation som bl a erbjuder aborthjälp). Det är något som dagens ledare för Planned Parenthood inte gärna vill påminnas om, men hennes syn var helt klart baserad på eugenik enligt hennes egna ord:

”The campaign for birth control is not merely of eugenic value, but is practically identical with the final aims of eugenics” /Margaret Sanger 1921

”Birth control must lead ultimately to a cleaner race” /Margaret Sanger 1922

1932 så föreslog hon en plan där individer med undermåliga gener skulle kunna erbjudas valet att antingen segregeras eller annars steriliseras.

Även biltillverkare Henry Ford i USA är känd för att vara anhängare till fascism, nazism och antisemitism (trots att han faktiskt anställde några  svarta människor, liksom några  judar och handikappade – som inte var vanligt i början på 1900-talet).  Vid arbetets slut kunde arbetarna dock läsa skyltar på parkeringsplatsen med antisemitiska budskap (“Judar lär ut kommunism, de kontrollerar media, de producerar oanständiga filmer”, etc.)Tidningen The dearborn Independent ägdes av Ford och distribuerades under 1920-talet, där en hel del antisemitiskt material spreds. Det var inte Henry Ford själv som skrev materialet, men han stod bakom innehållet i form av ansvarig utgivare – och det vore konstigt om han varit helt ovetande om innehållet. Själv var han emot progromer och våld emot judar, men ansåg ändå att judarna var ansvariga för det mesta som betraktades som ont här i världen. Henry Ford är den enda amerikan som står omnämnd i Mein Kampf (i positiva tal), men han fick beröm för sina strävanden även av Heinrich Himmler. Det sägs att Ford ångrade spridningen av sin tidning, och brev om denna omvändelse skickades även ut, men det är osäkert om han verkligen menade sin ånger eftersom han så sent som 1940 talade om att återpublicera en del antisemitiska verk.

När börjar och slutar livet? Frågan om abort

Det är svårt att diskutera eutanasi utan att också beröra ämnet abort, eftersom det handlar om frågan när vi anser att människolivet börjar och slutar. Det är oerhört viktiga ämnen eftersom det handlar om vårt människovärde, och vem som har makten i sin hand att avgöra när man på laglig väg kan släcka ett människoliv och faktiskt “leka Gud”. I Sverige är det lagligt att utföra aborter ända till slutet av graviditetsvecka 18,  även om barnet i magen är helt friskt och trots att barn kan födas i v. 21-22 och överleva. Det är något att ha i åtanke när man diskuterar LIV i andra änden av vår levnad – när det gäller exempelvis en äldre som mår dåligt fysiskt och kanske längtar efter döden. Kan vi acceptera det ena alternativet men inte det andra? Eller båda alternativ, eller inga alls? Och under vilka omständigheter? Om vi hypotetiskt sett skulle tvingas att välja när vi föredrar att aborteras, så skulle nog de flesta välja vid en så låg ålder som möjligt – och hellre vid 1 cm än vid1/2meter – men det är ju inte ett bra argument att använda för att stödja en rättighet att få avsluta en annan persons liv i magen.

Frågan är också komplex eftersom kvinnor i många länder (däribland Sverige) får utföra en abort av vilken anledning som helst, inklusive skälet att barnet är av fel kön. Det går även att ta fostervattenprov och utföra andra tekniker för att utröna om barnet i magen är skadat, och den gravida kvinnan kan då välja att göra abort om barnet exempelvis  har Downs syndrom. Om ett land gör det lagligt för människor att utföra framför allt sena aborter och eutanasi, så finns det risk att respekten för människan urholkas mer och mer. Men vilka lagar gäller i Sverige när det handlar om eutanasi?

Vad gäller i Sverige när det gäller eutanasi?

Eutanasi handlar om “dödshjälp”, och att på medicinsk väg orsaka/bidra till en persons  död på hans/hennes begäran, eller på begäran av en anhörig. Det kan handla om aktiv eller passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp innebär att livet förkortas genom att man undanhåller medicinska eller tekniska hjälpmedel för att hålla en person vid liv. Man skulle också kunna använda en mindre dramatisk beskrivning, såsom “avstå från livsuppehållande behandling samtidigt som man ger en palliativ vård”. Passiv dödshjälp är  lagligt i stora delar av världen och praktiseras även i Sverige på personer som exempelvis ligger i koma. En “indirekt dödshjälp” är inte samma sak som passiv dödshjälp, eftersom det förra handlar om att förkorta ett liv genom att tillföra exempelvis medicin i form av smärtstillande medel, och på så sätt föranleda en snabbare död för en döende person.

Indirekt dödshjälp skulle kunna benämnas Aktiv dödshjälp eftersom det handlar om en aktiv handling (ett tillägg av något) som avsiktligt påskyndar döden för en person, vanligen genom att ge höga doser av morfin och/eller barbiturarer.  Aktiv dödshjälp är förbjudet i Sverige och i många andra länder.

Läkarassisterat självmord innebär att en läkare på begäran hjälper en person att avsluta sitt liv genom att skriva ut ett preparat i lämplig dos, medan patienten själv aktivt utför den dödande handlingen, exempelvis genom att svälja medicinen. Läkarassisterat “självmord” är lagligt i Nederländerna, Schweiz, Belgien och delstaterna Oregon och Washington i USA. I Schweiz kan även utländska medborgare få hjälp med att ta sitt liv, vilket föranlett en debatt om dödshjälpsturism.( I Schweiz är det inte tillåtet för en läkare att ge en patient en dödlig dos, men däremot i Nederländerna.) I Sverige är läkarassisterat självmord inte kriminaliserat så länge som den handling som leder till dödsfall utförs av patienten själv, men läkaren riskerar att bli av med sin läkarlegitimation. Men att på en patients begäran avbryta en behandling trots vetskapen om att detta leder till döden är inte olagligt enligt andra svenska sjukvårdslagar i Sverige, och tillstyrks av etiska riktlinjer.
Källor

http://www.thirdworldtraveler.com/Fascism/StrangeBedfellows_TAA.html

http://www.charleslindbergh.com/heart/carrel.asp

http://en.wikipedia.org/wiki/Alexis_Carrel

http://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Ford#The_Dearborn_Independent_and_anti-Semitism

Är dinosaurier omnämnda i Bibeln, såsom i Jobs bok?

Om det inte är dinosaurier som omnämns i Jobs bok, vilka djur handlar det då om?

”Om dinosaurier levt tillsammans med människan så borde de väl stå omnämnda i Bibeln”, påstår en del. Långt ifrån alla djur är omnämnda i Bibeln (katter, tigrar, elefanter, noshörningar, älgar, etc), men vad gäller dinosaurierna så verkar det som Gud vikt två hela kapitel åt dem – kapitel 40 och 41 i Jobs bok – med en lång rad detaljer om hur de ser ut och upplevs av människor. Om kapitlen handlar om dinosarier (vad annars skulle det handla om för slags djur?) så skulle de vara de djur som är mest omnämnda i hela Bibeln! Ordet ”dinosaurie” är däremot ett ganska modern ord som myntades av paleontologen Sir Richard Owen kring  1841, med inspiration från ett grekiskt ord – deinos – som betyder monstruös, gigantisk eller enorm, samt sauros som betyder ödla eller reptil.

Behemot är en pluralterm för ett hebreiskt ord som betyder best, och termen finns endast med i Job. 40:10.  Behemot och Leviathan, som båda nämns vid namn, skulle kunna vara olika sorts djur i samma ”dinosaurie-familj” (i fråga om taxonomi) med både likheter och olikheter, och det skulle t o m kunna vara så att den ena dinosauriesorten – Leviatan – inte bara vistas på land utan även i vatten (liksom pingviner). Leviatan kommer från det hebreiska ordet Livyathan (Strong’s 3882). Leviatan/draken (läs verserna här nedan) kan vara symboliska benämningar för världsliga riken, profetiska händelser och onda makter som är fiender till Gud, precis som ormen ofta är en symbol för Satan. Lavah kan betyda ett slingrande djur, såsom en orm/sjöorm/sjömonster, och Leviathan kan också ha en symbolisk betydelse, såsom stjärnbilden Draken, eller som en symbol för sorg/sorgdräkt, eller ”mourning” som det heter i KJV. Nedan är de bibelverser där Leviathan står omnämnd, och ännu längre ner kan du läsa verserna i Job 40 och 41.

Job. 3:8 Må de som besvärjer dagar förbanna den, de som förmår mana fram Leviatan.

Job. 3:8 Let them curse it that curse the day, who are ready to raise up their mourning. (KJV)

Ps. 74:12 Gud, sedan urminnes tid är du min konung, du som utför frälsningsverk på jorden. 13 Det var du som delade havet genom din makt, du krossade drakarnas huvuden på vattnet.14 Det var du som bröt sönder Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.

Ps. 104:25 Där är havet, det stora och vida, där är ett oräkneligt vimmel av levande varelser, både stora och små. 26 Där går skeppen, där leker Leviatan som du har skapat.

Isaiah 27: 1 På den dagen skall Herren med sitt hårda, stora och starka svärd, straffa Leviatan, den snabba ormen, och Leviatan, den ringlande ormen, och han skall döda draken i havet. 2 Sjung på den dagen om den underbara vingården: 3 Jag, Herren, sköter om den, ständigt vattnar jag den. Både dag och natt vaktar jag den, så att ingen skall skada den.

Om nedan beskrivning inte handlar om de djur som vi idag kallar för dinosaurier, vilka djur skulle bättre passa in på beskrivningen?

Job 40:10 Se Behemotsom jag skapat liksom dig. Han lever av gräs som en oxe.11 Se kraften i hans länder och styrkan i hans buks muskler.12 Han bär sin svans så styv som en ceder, senorna i hans lår är väl sammanvävda.13 Hans benpipor är som rör av koppar, benen liknar järnstänger.14 Han är förstlingen av Guds verk, men hans skapare kan dra sitt svärd mot honom.15 Bergen bär fram mat åt honom, och alla de vilda djuren har där sin lek.16 Han lägger sig ner under lotusträd, i skydd av rör och vass.17 Lotusträd ger honom skugga, pilträdets grenar i floden omger honom.18 Om än floden är våldsam ängslas han ej, om än Jordan forsar mot hans gap är han trygg.19 Kan någon gripa tag i hans ögon eller borra snaror genom hans nos?20 Kan du dra upp Leviatan med krok eller få makt över hans tunga med rep?21 Kan du föra in ett sävstrå i hans näsa eller borra en hake genom hans käke?22 Kommer han att vädja mycket till dig om nåd eller tala mjuka ord till dig?23 Kommer han att sluta fördrag med dig, så att du kan ta honom till slav för alltid?24 Kan du leka med honom som med en fågel eller hålla honom i band åt dina tjänarinnor?25 Brukar fiskarlag köpslå om honom och dela honom mellan köpmän?26 Kan du fylla hans hud med harpuner och hans huvud med kastspjut?27 Bär hand på honom, och du skall komma ihåg den striden och aldrig mer göra om det!28 Se, den som hoppas på seger blir besviken, redan vid åsynen av honom är han slagen. 

Elefant och flodhäst nämns ibland som kandidater vad gäller Behemot-varianten, men de har löjligt små svansar och inte alls som Behemot som har en svans som är styv som en CEDER – som ju är ett stort och kraftigt TRÄD. Det här verkar handla om ett djur som man i princip inte rår på, och inte ens om Jordan skulle börja röra sig och forsa mot djuret så skulle det omkullkastas. ”Kan någon borra snaror genom hans nos?” Det låter inte som en beskrivning på en elefant, och medan Behemot verkar vara omöjlig att fånga, skada eller tämja, så finns det massor med exempel på hur människan tämjt elefanter och använt dem att rida på och nyttjat dem både som krigselefanter och som cirkusdjur, där elefanterna väldigt lydigt gått med på människans olika påhitt. För ett par år sedan såg jag ett roligt videoklipp där en elefant blev livrädd för en liten ekorre som oskyldigt sprang runt på samma område, och elefanten flydde bort från uteplatsen och in i sitt eget inomhusutrymme. Detta låter knappast som en beskrivning av Behemot,som inte verkar rädslas NÅGOT. Även om Bemehot beskrivs som ett gräsätande djur så var han inte desto mindre otämjbar och farlig för människan att komma nära – och framför allt var hans tänder inte något att leka med. Läs fortsättningen nedan, och notera framför allt denna beskrivning:

När han FNYSER strålar det av LJUS,Hans gap sprutar ut FLAMMOR, ELDSGNISTOR bryter fram. Hans NÄSBORRAR BOLMAR UT RÖK, som från en kokande gryta på ELDEN. Hans ANDEDRÄKT får kol att BRINNAUR HANS GAP FLAMMAR DET AV ELD.—I hans kölvatten strålar vägen av LJUS, djupet synes bära silverhår.”

Vilket slags djur kan det röra sig om? Är inte det första man kommer att tänka på en DRAKE – som den vi läser om i sagorna? Kan inte ursprunget till drakar vara just eldsprutande dinosaurier?

Job 41:1 Ingen är så dumdristig att han retar denne. Vem är då den som vågar sätta sig upp mot mig?2 Vem har givit mig något som jag måste betala igen?Mitt är allt som finns under himlen.Jag vill inte tiga om hans lemmar, om hans styrka och sköna gestalt.4 Vem kan rycka av honom hans beklädnad?Vem vågar sig in mellan hans båda käkar?5 Vem kan öppna hans ansiktes dörr? Omkring hans tänder bor skräck.Sköldarnas rader sitter stolta på honom, sammanfogade med hård försegling,7 den ena tätt intill den andra, ingen vindfläkt tränger in mellan dem,de är sammanfogade med varandra, de griper in i varandra och kan ej skiljas åt.När han FNYSER strålar det av LJUS, hans blickar är som morgonrodnadens ögonlock.10 Hans gap sprutar ut FLAMMOR, ELDSGNISTOR bryter fram.11 Hans NÄSBORRAR BOLMAR UT RÖK, som från en kokande gryta på ELDEN.12 Hans ANDEDRÄKT får kol att BRINNA, UR HANS GAP FLAMMAR DET AV ELD.13 På hans nacke bor styrkan, och skräck dansar framför honom.14 Hudvecken på hans buk är fasta, de sitter hårt och orubbligt.15 Hans hjärta är hårt som sten, lik den understa kvarnstenen.16 När han reser sig bävar hjältar, i ångest förlorar de fattningen.17 Ett angripande svärd kan inte hålla stånd, inte heller spjut, pil eller lans.18 Han aktar järn som strå, koppar som murket trä.19 Han flyr ej för bågskott, för honom är slungstenar som agnar.20 Stridsklubbor aktar han som strå, han skrattar åt rasslet av lansar.21 Hans buk är som skarpa lerskivor, i dyn sätter han spår som av en tröskvagn.22 Han gör djupet kokande som en gryta, han får havet att skumma som när man blandar salvor.23 I hans kölvatten strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.24 På jorden finns inte hans like, han skapades utan fruktan.25 Han ser på allt som är upphöjt, han är kung över allt som är stolt.

Drakar är just eldsprutande, som vi kan läsa är en av Leviathans förmågor, och drakar ser definitivt ut som dinosaurier. Vilka andra typer av djur kan spruta eld som Leviathan kan? Läs vidare om hur lansar, slungstenar och spjut inte bekommer honom det minsta, och är något som han skrattar åt. Spåren efter honom liknar en tröskas, och vattendjup kokar som en gryta där han går fram. ”Sköldarnas rader sitter —sammanfogade med hård försegling”…Låter definitivt som en dinosaurie. Han kan se på allt som är UPPHÖJT, etc.

Om dinosaurier levt samtidigt som människor så borde det finnas en del folkberättelser om dem, även om de kanske inte levde i samma habitat (människor lever heller inte i samma habitat som lejon, tigrar, krokodiler och  isbjörnar). Det finns mycket riktigt en hel del berättelser som beskriver drakar, och gamla målningar där dessa djur avbildats ihop med människor. En av de äldsta berättelserna är Gilgamesh, ca 2500 f. Kr., – som var en Babylonisk hjälte som dödade ett gigantiskt reptilliknande djur i en cederskog. Vi har även en berättelse där ett reptilliknande monster dödade Kung Morvidus av Wales, ca 336 f. Kr., och en annan kung, Kung Peredur, lyckades döda ett stort monster vid ett ställe som heter Llyn Llion i Wales. Andra välkända drakhistorier inkluderar Sigurd Fafnesbane (Siegfried) som slog ihjäl ett monster som heter Fafnir, historien om Tristan och Isolde, Kung Artur och Sir Lancelot, samt St Göran född ca 280 e Kr. (St George eller Riddar Örjan), som blev ett skyddshelgon i England. Eftersom dessa historier är väldigt gamla så är det förstås svårt att veta hur mycket som ändrats i historierna genom åren, men det intressanta är att någon forma av drakar funnits med i dessa historier, och att de mer eller mindre beskrivs i enlighet med djuren i Job 40-41 – och alltså låter som dinosaurier. Hur kan beskrivningen vara så träffande likt drakar/dinosaurier om de aldrig träffat på dessa djur, och innan de än uppdagats i fossilform?

Den anglosaxiska dikten om Beowulf berättar om hur Beowulf (495-583 e Kr) av Danmark dödar ett monster som heter Grendel och hans mamma. Beskrivningen av monstret är att han varit ökänd i 12 år, han använde två ben för att gå, han hade små framfötter (varav en som Beowulf slet av) och hans hud stod emot svärdshugg. Intressant nog så dödades den ”drake” genom ett spjut som borrades in i hans mage, som verkar vara det ända förhållandevis mjuka parti på en dinosaurie (som i övrigt är ganska pansar-beklätt). Men hur borrar man ett spjut i en eldsprutande drake utan att bli dödad? Hjälten i berättelsen gömde sig i marken i ett hål som han grävt ut , och som han sedan täckt med träribbor. Något slags kött placerades på träribborna och när dinosaurien sedan kom för att äta köttet så passade hjälten på att sticka upp spjutet i magen.

dragonMässingsinskriptioner som är daterade till slutet av 1400-talet har hittats i Carlislekatedralen (från 1133 e Kr. ) i England, och de visar varelser som klart liknar dinosaurier. Vad annars kan det tänkas vara för djur (se bild)? Även fisk, hund, gris, fågel, etc, är ingraverade i mässingen, och de är ju kända och verkliga djur (liksom dinosaurier). Hur kunde en person vid denna tid veta hur en dinosaurie såg ut när han levde ca 300 år innan dinosauriefossil ens hittats och klassificerats? Om vi INTE vill tolka djuren som dinosaurier kanske vi borde fråga oss själva varför? Finns det någon teori som vi gärna vill klamra oss fast vid, och som går i stöpet om vi accepterar att djur som ser ut som dinosaurier faktiskt är dinosaurier?

Det är inget tvång att tolka dinosaurierna genom att använda Bibeln som ett filter, men om Bibeln stämmer så borde dinosauriefossil dyka upp ganska plötsligt i fossillagren utan några tidiga mellanformer – vilket är precis det som kan observeras. Bibeln säger att Guds skapelse var mycket gott, och eftersom sjukdomar, död och lidande inte kan räknas som mycket gott – då Bibeln också säger att Döden är en FIENDE som ska besegras – så går det inte att placera dinosariedöd innan Adam syndade och orsakade den första döden. Noa ombads att ta med landdjur på Arken (enligt beräkningar krävdes ca 16.000 ”urdjur” för att åstadkomma den rika djurvariation som vi har idag, och Noa behövde självfallet inte välja de största djuren ur varje familj/art.

Om man inte vill använda sig av Bibeln som idé vad gäller dinosaurierna, trots att den skriften visat sig vara utomordentligt pålitlig vad gäller dess detaljer om kungar, riken, städer, mynt, profetior, etc, så ser det ändå ut som dinosaurierna levde för inte så länge sedan. Vi har ju redan förstått att människor talat om drakliknande djur och avbildat dem långt innan de hittats i fossillagret, och en del fossil är inte ens helt mineraliserade (förstenade). Man har hittat mjukdelar och även blodceller och hemoglobin i en del ben! Det talar emot teorin att dinosaurierna dog ut för ca 65 miljoner år sedan, för vetenskapligt sett kan inte blod bevaras under en så lång tid. Bara det här med att djur fossilerats är ju ett problem i sig, för idag så dör ju djur och försvinner från jordens yta inom några månader, så vad hände egentligen i vår historia som orsakade så mycket fossilerade djur? Bibeln tipsar ju om den globala floden som skulle kunna orsaka en perfekt miljö för att åstadkomma förstening av djur och växter, men Evolutionister har ingen bra teori för vad som orsakade fossilering, och framför allt inte i stora kvantiteter.

Dr Mary Schweitzer är en av de forskare som hittat dinosaurieblod och hon sa:

If you take a blood sample, and you stick it on a shelf, you have nothing recognizable in about a week. So why would there be anything left in dinosaurs?” 

Dr Schweitzer hade problem att få ut sina analyser i vetenskapstidningar pga det kontroversiella och oväntade resultatet som de visade. ”I had one reviewer tell me that he didn’t care what the data said, he knew that what I was finding wasn’t possible”, säger Schweitzer. ”I wrote back and said, ‘Well, what data would convince you?’ And he said, ‘None’.” Schweitzer beskriver hur hon bl a uppmärksammade att ett T-rex skelett från Hell Creek i Montana, hade en markant aslukt, och när hon nämnde detta för paleontologen Jack Horner så svarade han ”Oh yeah, all Hell Creek bones smell”. Om man inte låst fast sig vid Evolutionsteorin så kanske man skulle kunna vara öppen nog för att tolka frekvent förekommande aslukt som att djuren i fråga inte varit i jorden särskilt länge, men eftersom Evolutionsteorin stängt alla dörrar till ett sådant resonemang så väljer man i stället att tro på teorin i stället för sina egna sinnen, fakta och förnuft.

Vi har indoktrinerats så länge att tro att djur utvecklats under miljontals år, att vi ibland inte märker när vi avvisar vetenskap för att ge plats för en älskad teori, dogma och förutfattade meningar. Skapelsetroende är ofta mer objektiva eftersom även vi indoktrinerats att tro på Evolutionsteorin sedan barnsben, men ändå varit objektiva nog att studera vad vetenskapsmän från det andra lägret (kreationism) kommit fram till i sin forskning och vad de baserar sitt resonemang på. Ofta är skapelsetroende vetenskapsmän före detta evolutionister som övergett Evolutionsteorin av vetenskapliga skäl.

Läs gärna mer om fossilering, djuren på Arken, dinosaurieblod, etc, på www.creation.com. (Jag har även några artiklar om Skapelsetro på min Blogg i denna kategori.) Läs också på Mats Moléns sida om dinosaurier här.

SKAPELSETROENDE – med tro på en ung jord trots indoktrinering

dinosaurie

Om man blir indoktrinerad att tro på evolutionen redan i småskolan, kan man då bli något annat än Evolutionist?

Jag kom först kontakt med det här med skapelsetro i slutet på 1980-talet, när en kristen bekant berättade lite om vad han lurat ut vad gäller dinosaurier, och att ett syfte med just de långhalsade dinosaurierna skulle kunna vara att de tvärt emot andra djur hade kapaciteten att kunna beta av löv från de högsta träden och därmed få in mer soljus mellan träden – exempelvis i en djungel. Det lät ganska övertygande för min del som haft en del funderingar på varför Gud ens skulle vilja skapa djur som dinosaurierna, och på vad sätt de tillfört människor någonting under sin levnad. Tidigare trodde jag förstås som alla andra att dinosaurierna levde miljontals år innan människorna ens fanns, och mitt allra första intryck av en sådan ”urtid” fick jag som liten när jag hos en släkting tittade i en bok där det fanns en färgstark bild som visade en idylliskt grönskande scen – om det inte varit för massor av hemska djurbestar som skulle kunna skrämma slag på vilket barn som helst. Där fanns vidriga groteska dinosaurier som såg långt från kramgoa ut (och en del attackerade varandra) tillsammans med förfärliga flygande fågelmonster som verkade titta neråt medan de flög för att hitta något levande att sätta sina klor i. Det berättades för mig att dessa djur levde miljontalsår innan människorna ens fanns, och det var jag mycket glad för! Jag levde vidare med frågan varför i all världen en god Gud skapade en sådan värld?

När jag växte upp och tog mina första steg som Gudstroende och kristen hade jag den bilden med mig, ihop med skolans haeckelindoktrinering om att jorden har hur många miljoner år på nacken som helst. Som de flesta andra i min generation fick jag lära mig att Evolutionsteorin är ett faktum som inte kan ifrågasättas, och att Charles Darwin var hjältarnas hjälte som gett människorna ljus efter år av mörker. Vidare fick jag som alla andra lära mig att Ernst Haeckels embryotabeller gav solklart stöd för Evolutionsteorin och att de svarta och vita björkmätare (peppered moth), som höll till på och ikring trädstammar i industriområden i England, visade Evolutionens framskridande framför våra egna ögon – genom att bevisa naturligt urval. Jag minns även teckningarna i min högstadiebiologibok med bilder på alla de apmänniskor som funnits, och namn såsom Javamänniskan, Pekingmänniskan, Cro-Magnon, och allt vad de hette.

Idag är ovan självklara fakta inte fakta längre. Haeckels bilder visade sig vara manipulerade, och fjärilarna peppered moth visar bara på vanliga variationer som inte alls kräver långa tider – och dessutom så landar dessa björkmätare vanligtvis inte på trädstammar (vilket kan förklara varför några nålades fast för att kunna fotograferas och sedan dyka upp i våra läroböcker). Vidare har våra apmänniskor helt andra namn idag, och en del av dessa varit tvungna att stryka på foten och helt raderas pga brist på bevis och för att för mycket fantasi använts. (Någon kom väl på att det inte är en god idé att bygga en hel apmänniska på grundval av en gristand som fallet var när det gäller Nebraskamänniskan, eller att använda sig av Piltdownmannen som visade sig vara en enda stor och mycket långvarig bluff, eller Javamänniskan som hittades i samma lager som ett par människoskallar och precis lika gärna kan vara en apa – för att ge några exempel.) Det är alltid många spekulationer inblandade i sådana fall, och därför hade det varit bäst om lite ”kanske” och ”eventuellt” kommit med på ett hört vad gäller existens av apmänniskor överhuvudtaget. Inte heller var det någon lärare som berättade att det faktiskt finns ett stort antal vetenskapsmän (med utbildning och högsta titlar från sekulära universitet) som har en annan uppfattning om jordens tillkomst än den som skolan står för. Varför var det så hemligt? Och borde inte Newton, Kepler, Gallileo och andra skapelsetroende visa att det går utmärkt att vara både skapelsetroende och duktiga vetenskapsmän?

Idag vet jag också att naturligt urval faktiskt behövs även för skapelsemodellen och att skapelsetroende Edward Blyth var före Charles Darwin med att förklara hur hela systemet med naturligt urval fungerar.  Det var alltså helt onödigt att försöka manipulera fram det önskvärda resultatet vad gäller björkmätarna eftersom det inte stödjer Evolutionsteorin hur som helst, utan visar bara att djur kan variera sitt utseende inom vissa ramar – vilket vi redan vet att de kan. Inte heller förklarar naturligt urval hur NY information kommit till, vilket är krav för att Evolutionen ska kunna röra sig framåt. Naturligt urval handlar ju bara om URVAL av något som redan existerar.

Jag hade som sagt bekymmer med att förklara de monsterdjur som jag trodde att Gud skapat av misstag utan att tänka sig för, och inte heller kunde jag förstå tanken med ett djursystem där själva tankegången för överlevnad verkade vara ”äta eller ätas”. Hur kunde Guds grundidé vara baserad på plågor, svält, sjukdomar, död, och saknad? Är det kärlekens Gud och den Gud som jag förväntas ära och ta intryck utav? Det fanns faktiskt dagar då jag tvekade om Gud ens fanns, för jag kunde inte förstå hur Gud kunde skapa livet på jorden med grundidén att vi måste förgöra varandra för att överleva, och varför 1 Mosebok stämmer så illa med vad vi ”vet” om vetenskapen. 1 Mosebok verkade ju ha allting i fel ordning, med jorden före sol och stjärnor, landdjur samma dag som människor, och framför allt det konstiga påståendet att allting skapades på 6 dagar.

Det här med Noa och arken ska vi inte ens tala om. Jag minns att jag som äldre tonåring fick frågan av en ateist hur jag kunde förklara det här med Noa och arken, och jag svarade då att jag trodde det var en saga eller en symbolisk bild. Det fnös han åt, och jag förstår honom idag. Bibeln ger inga som helst uttryck för att den historien är skriven som en symbolisk bild, så varför förväntas vi då tro att det inte är sanning? Och OM det är skrivet som en sanning så är ju den sanningen FEL och det borde väl bevisa att Bibeln inte är att lita på om den har fel redan på de allra första sidorna? Varför ska vi då tro på någonting alls i Bibeln eftersom vad som helst kan vara sant eller falskt beroende på tycke och smak, och kanske historien om Jesu död på korset också är en symbolisk saga? Vem bestämmer? Jag önskar att jag då kände till det jag vet idag när jag talade med den här personen, men då hade jag inte svar på dessa frågor.

Jag tyckte inte att jag var förberedd med bra svar om jag nu skulle ha en dialog om Gud med ateister, men det säger Bibeln att vi borde:

1 Pet. 3:15 Herren Kristus skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger.

Det hände att jag tog upp dessa frågeställningar för andra kristna bekanta, men eftersom de inte drabbats av samma uppförsbackar som jag och inte tänkt i samma banor, så blev svaren ungefär ”Men TRO bara, för Gud har svaren även om inte du har det och en dag i himlen kommer du få se hur allting hänger ihop”. För mig var det inte så enkelt eftersom jag kände mig splittrad genom att tro en sak i kyrkan och en annan sak när jag klev ur byggnaden, och eftersom jag inte hade bra svar att ge de ateister runtomkring mig som ifrågasatte Bibeln. Inte borde väl Bibeln säga emot vetenskap, historia och arkeologi, och visst borde väl alla bitar vara i samklang och harmonisera? Tack och lov hittade jag Mats Moléns bok ”Vårt ursprung?” på kyrkans bokbord, och när jag läst den fick jag känslan ”Varför har ingen berättat det här för mig tidigare?!”. Här fanns ju alla svaren hur glasklara som helst, och detta var före PC:ns och internets ålder, så jag kunde verkligen inte ha fått svar på mina frågor på annat sätt. Äntligen kunde jag se att det gick att kombinera Bibeln och sann vetenskap utan att kompromissa på något håll. Bibeln menar faktiskt exakt det som den säger! När sedan internetåldern kom så letade jag mig fram till sidor som http://www.creation.com och fick ännu mer kött på benen.

Det är tragiskt att skolledningen i Sverige upplever att Evolutionsteorins enda alternativ (design/skapelse) inte får dryftas i textböckerna i skolan, och att elever därmed inte får chansen att tänka och resonera själva om vilket alternativ som passar bäst med den fakta vi har. Visst vore det väl bra om man tidigt fick lära sig skillnaden på observerbar vetenskap och vetenskap som är baserad på spekulationer och antaganden? Jag fick hur som helst på kort tid lära mig att

  • det finns stöd för att dinosaurier levt tillsammans med människor – hur kan exempelvis blodceller hittas i 65 miljoner år gamla mjukdelar?
  • det krävdes inte särskilt många djur på arken (ca 16.000 enligt Woodmorappe’s studier) eftersom det endast behövdes några ”urformer” som sedan utgjorde grunden för alla de former av djur som vi har idag – alla inom sina separata djurfamiljer
  • fossil och sedimentlager ger ett bra stöd för en världsvid flod
  • det krävs inga miljontals år för att fossil ska bildas
  • inga mellanformer har hittats (exempelvis halvt utväxta kroppsdelar), utan endast en handfull förslag på mellanformer som några valt att TOLKA som detta, trots att de precis lika gärna kan tolkas som vanliga perfekta djur och inga mellanformer alls
  • det finns inga bevis för att jorden är gammal, och mätmetoderna är inte tillförlitliga eftersom det krävs en rad grundantaganden, och eftersom resultat har producerats som är helt uppåt väggarna och bevisligen felaktiga
  • det finns inga som helst stöd för att (makro) Evolutionen ägt rum – utan tvärt om så verkar hela idén ett hopplöst fall eftersom det inte finns någon känd motor som skulle kunna föra Evolutionen framåt (mutationer och naturligt urval krävs också för skapelsemodellen och är på inga sätt bevis för just Evolutionsteorin)

Något annat jag fick lära mig är att ”levande varelser” i 1 Mos. översätts med det hebreiska uttrycket nephesh chayyah, och växter, bakterier och insekter inkluderas inte i den termen. Det var viktigt för mig att få reda på, för det skulle kunna innebära att Gud aldrig hade för avsikt att djur (nephesh cayyah) någonsin skulle dö i hans perfekta värld, och vi kan mycket riktigt läsa att människor och djur inte var köttätare från början. Inte så att Gud skapade landdjuren odödliga, men grundtanken och idealbilden var att Adam och Eva inte skulle välja att synda och därmed inte heller orsaka fysisk död för sig själva eller sina efterkommande – som inte kan nå Livets träd. Växter, bakterier och insekter har heller inte den förmågan att känna smärta som landdjuren, så det är således ingen katastrof om vi råkar trampa på en myra eller om vi plockar en blomma. Det fanns ingen död innan Adam och Eva syndade – och därför borde fossilen härröra sig från en tid EFTER att detta inträffade – och Bibeln säger mycket riktigt att ”syndens lön är döden”. Adam och Eva öppnade upp för en värld som Gud aldrig tänkt sig, men som han självfallet var beredd på och hade lösningen för. I en värld där Gud föredrar att skapa människor med fri vilja i stället för förprogrammerade robotar, så är han också beredd på utfallet att människor kanske inte lyder honom. Konsekvenserna var tydligt formulerade av Gud, men tack och lov så måste vi inte leva i en värld med ond bråd död för evigt eftersom Gud har en väg ut. 80 år på jorden är ingenting mot den permanenta värld som väntar oss efter döden, och som vi alla har chans att träda in i. Döden är en FIENDE (inte något som Gud använde för att utföra en flera miljoner år lång skapelseprocess) och den fienden ska besegras!

Sparsamt med hjälp i våra kyrkor att förstå skapelseveckan och hur det hänger ihop med vetenskap

Jag skulle önska att det gavs mer utrymme för skapelsefrågorna i våra kyrkor i Sverige, eftersom det är fler än jag som kanske fastnat i 1 Mosebok och inte kan ta sig vidare. Vi underlättar för kristna som grubblar på teologiska frågor genom att hjälpa till att bena ut dem och svara på dem, i stället för att uppmana dem att ”tro bara!” Därför är det också viktigt med apologetik. Men nu är inte alla intresserade av att läsa böcker och artiklar, och därför vore det som sagt bra om kyrkoledare kunde se till att då och då ha någon predikan eller kanske en temadag om just skapelsetro. Om de tycker att de själva kommer till korta så kanske de kan boka in någon från föreningen Genesis, för det finns flera kunniga personer som åker runt i Sverige för att hålla föredrag och som gärna hjälper till.

Visst är det väl vist att försöka hejda blodflödet just där det blöder som mest? Det blöder väldigt mycket i de sår som Charles Darwin och hans anhängare lyckats åsamka kristenheten i Sverige, genom de läror som lärts ut i våra skolor och vidare i våra hem – från generation till generation. Jag är rädd att kyrkoledare kanske tänker ”Vi lär ut saker från BIBELN i vår kyrka och talar om JESUS, så det här med naturvetenskap får de lära ut i SKOLAN! Det är inte vår sak!”. Det är klart att det är viktigast att tala om Jesus Kristus som är vår frälsare, men om det nu finns kristna som har svårt att hålla fast vid Jesus just pga teologiska grubblerier, och om det finns människor som inte ens är intresserade av att söka sig till Jesus för att de menar att Bibeln innehåller felaktigheter redan på första sidan så kanske man ska vika lite tid åt att undanröja dessa onödiga hinder? Även om frälsningen inte beror på om man tror att jorden är gammal eller ung så kan dessa frågor ändå utmynna i att människor antingen inte söker Gud, eller att de lämnar Gud när tvivlen blir för stora.

Inte så att någon har någon bra ursäkt för att vända ryggen till Gud, men visst kan vi påverka andra människor genom att BE för dem och genom att göra vad vi kan för att svara på deras specifika frågor om Bibeln? En del kanske mer än andra blivit bombarderade med svåra frågor från ateistiskt håll, och om de dessutom lever ett liv där de slarvar med sitt andliga liv vad gäller tillbedjan, lovsång, bibelläsning, evangelisation och kontakt med andra kristna, så är de tyvärr i riskzonen att ge vika för ateisternas attacker och att driva bort från Gud. Låt oss göra vad vi kan för att minimera en sådan risk, i stället för att vifta bort frågeställningarna som oväsentligheter. Vi är inte så många kristna kvar i Sverige, och Darwin är en bov i dramat.

Om vi lugnt godkänner uppdelningen att pastorer endast pratar om Jesus, och skolan talar om vetenskap, är vi ens medvetna vad skolan lär våra barn? Omoral lärs förstås ut där RFSU finns med på ett hörn (som de tyvärr gör ibland), men vad lärs ut gällande skaparen? Inte att han finns i alla fall, utan snarare att Bibeln inte kan vara sann om man samtidigt ska vara vetenskaplig.

Kan Gud skapa en sten som är så tung att han inte kan lyfta den?

En familjemedlem som just börjat gymnasiet (första året på Naturvetenskaplig linje), berättade att hennes biologilärare började sin terminsundervisning stenoch första genomgång med att ”bevisa” att Gud inte har något med vetenskap att göra och därför borde lämnas helt separat från naturvetenskapslektionerna som i stället borde bygga på fakta och inte inkkludera någon skapare/designer. Läraren använde sig helt enkelt av den välbekanta frågan ”Kan Gud skapa en sten som är så tung att han inte kan lyfta den”? Han räknade förstås med att de 15-16 åringar som lyssnade inte skulle kunna se igenom hans halmgubbeargument och att de därför skulle inse att både ett ”ja” eller ett ”nej” skulle innebära att Gud inte kan vara vare sig allsmäktig eller omnipotent. Man kan tänka sig att han resonerade ungefär ”Eftersom jag lyckades blåsa hål på idén att Gud finns på 2 sekunder, varför då inkludera design/skapelse inom naturvetenskapen?”.

Om  skolledningen skulle lyssnat på hans försök att bevisa att Gud inte finns så tror jag inte att de skulle uppleva det som något problem utan snarare det motsatta, men om han tvärtom skulle argumentera för att Gud FINNS så tror jag att de skulle bli nervösa och kanske t o m avråda honom från att ta upp en sådan frågeställning på en biologilektion som borde vara mer neutral. Det känns som att vi i Sverige fått för oss att ateism är neutralt och objektivt (och alltså den enda livsåskådningen som får predikas i skolan) medan en Gudstro inte är det och därför något man borde hålla privat.

Hur som helst så har Gud i själva verket aldrig någonsin hävdat att han kan (eller vill) vara inkonsekvent, ologisk, eller att han kan gå emot sin egen natur och sina egna skapade lagar. Gud får väl dessutom vara vilken Gud han vill, och om han väljer att vara en logisk Gud så har han väl den förmågan? Om Gud bestämt att trianglar inte kan vara runda, och att 2 + 2 alltid är 4, så kan han väl utforma en sådan sanning som gäller utan undantag? Vem har sagt att man inte är en allsmäktig Gud bara för att man inte väljer att vara självmotsägande utan i stället logisk, eller kan en människa bestämma att Gud inte är en allsmäktig Gud om han inte klarar av att vara självmotsägande? Nej, den människan hittar på en egen regel, och Gud behöver inte anpassa sig efter våra regler, eller försöka klara blufftester som vi hittat på. Inte heller kan Gud låsa en kista samtidigt som han först hinner slänga ner nyckeln i kistan. Tokiga meningskullerbyttor kan inte sätta stopp för den allsmäktighet som vi kan läsa att Gud besitter i Bibeln. Det är i Bibeln som förklarar vem Gud är och vilken förmåga han har, och Gud är allsmäktig även om han inte skulle klara Homer Simpsons version av ovan självmotsägande test: ”Kan Gud göra en burrito som är så varm att han inte kan äta den?”

Alla kan göra något för Guds rike

Jag har haft en del intressanta arbeten, som exempelvis mitt arbete på Stockholm-Arlanda flygplats där jag arbetade i ca 12 år. Jag började med att arbeta som sekreterare (eller assistent som det heter idag) i staben kring flygplatschefen, och var inledningsvis upptagen med att skriva en hel massa inför koncessionsansökan för tredje banan – och vikarierade emellanåt för flygplatschefens sekreterare. Jag har även arbetat som sekreterare åt den flygoperativa chefen, arbetat i en del projekt och mot slutet tog jag även hand om de kundklagomål som kom in i skriftlig form till Luftfartsverket.  Det passade mig ypperligt. Idag arbetar jag som personlig assistent, och för att komma till min brukare på andra sidan Arlanda så måste jag faktiskt cykla precis under flygledartornet och då lyssnar jag då på min ipod. Det kan jag varmt rekommendera! Jag har laddat ner hela Bibeln, men utöver den lyssnar jag även på en intressant podcastsändning från Tel Aviv, och på Amerikanska alternativa nyheter (såsom Inforwars), predikningar och/eller föredrag. Utöver min fasta brukare så har jag ett litet utrymme där jag kan arbeta hos andra brukare, och på alla mina arbetspass brukar det helt enkelt finnas massor av tid att utföra privata sysslor så länge som man kan hålla sig alert. Detta innebär i sin tur att jag faktiskt får betalt för att vara på internet och blogga, vittna för muslimer, argumentera med kalvinister, läsa artiklar, lyssna eller se på intressanta föredrag, läsa böcker i motsvarande ämnen, etc. Gud är god!

Vi har alla olika kvaliteter och talanger och vi kan alla göra något för att sprida Guds ord – alla kan till att börja med BE – och förhoppningsvis hjälpa till att lösa en del knutar som människor upplever att de har vad gäller Bibeln och dess relation till vetenskap och vår historia.

Annika Björk

Hitlers plan att utrota kristendomen

newtonbloggen

Somliga har påstått att Hitler var kristen, även om de flesta själva inser att han i så fall bara var det till namnet. I sin bok Mein Kampf och i många av sina tal till folket uttryckte han sig ofta på ett sätt som uppenbarligen tilltalade åhörarna, varav en majoritet bekände sig till kristendomen. Därför kan man lätt få intrycket av att Hitler själv var kristen. Men om vi vill veta vad Hitler egentligen trodde på bör vi (som jag skrev i ett tidigare inlägg) inte förlita oss på vad han sa i det offentliga rummet. Då riskerar vi att bli lika bedragna som det tyska folket. Istället måste vi se efter vad han sa i det slutna rummet – till sina allra närmaste.

Hur ska vi kunna ta reda på det? Jo, dessa konversationer finns faktiskt mycket väl dokumenterade från och med sommaren 1941. Hitlers sekreterare Martin Bormann övertalade…

View original post 1 221 fler ord

När katastrofen blir ett faktum även för evolutionstroende

newtonbloggen

Det är inte ovanligt att man finner fossil av djur som blivit hastigt begravda av sediment.
Så klart! Om de hade begravts långsamt skulle de ha hunnit brytas ner och förstöras för mycket och då hade det inte blivit något fossil. Därför uppvisar praktiskt taget alla fossil tecken på hastig begravning.

Det är inte heller ovanligt att man finner att dessa fossil är väldigt välbevarade.
Ofta får vi höra hur nöjda forskarna är med sina fossil, där man tydligt kan studera mjukdelar som bevarats så väl ”mot alla odds”. Att de är så välbevarade säger förstås ännu mer om hur hastig och total deras begravning har varit. Evolutionstroende forskare uttrycker ofta sin förvåning över detta, medan skapelsetroende får sin tro på Noas flod ännu mer bekräftad.

Det är inte heller ovanligt att fossilen vittnar om att djuren blev levande begravda.
De dog ingen naturlig död för att sedan bli…

View original post 448 fler ord

Evolutionsteorin kan inte lösa frågan om den genetiska informationens uppkomst

Varje befruktat ägg genomgår en svindlande komplex process, styrd och reglerad av cellkärnans program, till dess att ägget kläcks, människan föds eller en ny planta vuxit upp. Embryonalutvecklingen kontrolleras genom en mångfald av gener, som grovt kan indelas i strukturella gener (som kodar för proteiner med antingen strukturell eller katalytisk funktion – eller för RNA – som också kan ha antingen strukturella eller katalytiska egenskaper) och regulatoriska gener (som i regel utövar sin funktion genom syntes av proteiner med förmågan att stänga av eller koppla på bestämda gener). Cellens genetiska program omfattar allt ifrån några miljoner (eller något tusental om man inberäknar virus bland livsformerna) till några miljarder bitar information, beroende på vilken organism det är fråga om. Oavsett om man anser att en stor del av programvaran saknar biologisk funktion eller om man hänskjuter den frågan åt framtida vetenskapliga landvinningar, så är det ett obestridligt faktum att resultatet är fantastiskt. Det handlar om reglersystem som bland annat leder fram till varelser som i sin tur kan konstruera datorer cykla och spela pingis, om än inte samtidigt…

Hur har då dessa mjukvarusystem uppkommit? Darwinisten svarar: – Genom mutationer och naturligt urval under lång tid. Kreationisten svarar: – Genom någon form av intelligent skapelseakt under kort tid – eller lång, beroende på vem man frågar.
De rationella argument som evolutionsbiologer anför är av två slag – direkta och indirekta. Till de direkta hör mutationer som leder till DDT-resistens hos malariamyggor och mutationer som leder till att bakterier kan utnyttja nya näringssubstrat. Ett annat är de punktmutationer som ibland visat sig kunna leda till stora morfologiska förändringar – exempelvis uppkomsten av en insektsvinge. Och även vissa datorsimuleringar – som t ex Richard Dawkins i sin kända bok ”The Blind Watchmaker”, där han återskapar en strof ur Shakespeares Hamlet genom att slumpmässigt generera bokstäver (”mutationer”) och sedan selektera dessa på grundval om de är ”rätt” eller ej (”naturligt urval”). Till den indirekta kategorin hör förekomsten av så kallat nonsens-DNA (DNA som inte transkriberas) bestående dels av upprepade DNA-sekvenser som sannolikt uppkommit genom genduplikationer och dels av ”trasiga” gener som inte längre fungerar (som t ex genen för syntes av vitamin C). Då snarlikt nonsens-DNA förekommer hos olika organismer brukar detta betraktas som rudiment från gemensamma förfäder.

När det gäller mutationerna som leder till resistens och bredare kosthållning hävdar kritikerna (och hit hör inte bara kreationister som jag) att dessa mutationers effekter på organismen genomgående kan visas bero på att de minskar respektive enzyms specificitet (specialisering) och därför i praktiken minskar genomets informationsinnehåll. (Detta av samma skäl som att jag generellt behöver förmedla fler bitar information för att guida min son fram till Twinings Earl Grey i 400-g-påsar än vad som behövs för att få honom att hitta hyllan med kaffe och te i vårt snabbköp). Det är en korrekt iakttagelse att mutationerna i dessa fall ökar organismens överlevnadschanser, men detta är faktiskt en annan fråga. även om sådana mutationer visar sig vara positiva för organismerna i fråga så kan de inte utgöra länkar i förklaringskedjan till hur dess informationsinnehåll en gång uppstod. Snabbköpet som gör en förlust på 50 öre för varje försåld teförpackning kan ju inte komma till rätta med problemet enbart genom att sälja fler förpackningar till samma pris…

För att nämna något om Dawkins räkneexempel så ledde hans datorsimulering efter 43 ”generationer” fram till den aktuella shakespearefrasen. Att hans exempel saknar relevans när det gäller frågan om den biologiska informationens uppkomst behöver väl knappast påpekas – informationen fanns ju där redan från början. Kombinationen av hans genom intelligenta metoder konstruerade hård- och mjukvara har ju endast återskapat den information som från början programmerades in som mall!

När det gäller genduplikationer kan vi ta jämförelsen med manualen till en stereoanläggning. Innehåller ett exemplar av manualen mer information än originalet bara för att kapitel fem råkar komma med i dubbel upplaga? Jag menar att så inte är fallet. Vi måste kunna skilja på kvantitet och kvalitet! Och detta gäller även livets manualer.

Förekomsten av ”trasiga” gener i vår arvsmassa har jag själv svårt att se som ett övertygande argument för evolution. Snarare kanske devolution…

Men hur är det med punktmutationers ibland häpnadsväckande effekter på en organism? Vi måste då hålla i minnet att en punktmutation teoretiskt sett maximalt kan tillföra en ”bit” (eller egentligen två, eftersom det genetiska alfabetet består av 22=4 symboler), ny information till genomet. Om effekten blir anmärkningsvärd bör man därför rimligen dra slutsatsen att det handlar om en ”påkoppling” av redan befintlig, men avstängd, ”latent” information t ex genom återställning av en tidigare mallförskjutning. Jag känner i själva verket inte till ett enda dokumenterat exempel på en mutation som ökat det genetiska informationsinnehållet hos en organism, även om detta teoretiskt vore möjligt.

Naturligtvis är varje naturvetare fullt fri att anse att de genetiska programmen trots det ovan sagda har uppkommit genom slumpartade processer i samspel med en föränderlig miljö, i enlighet med evolutionsteorin – men några direkta och empiriskt belagda argument eller ”bevis” för detta har jag inte sett inom ramen för de cellbiologiska disciplinerna. Det skulle annars vara intressant att ta del av dem. Och inom informationsteorins område lär vi få leta förgäves. All annan information som vi rör oss med i vardagen har alltid ursprungligen ett intelligent ursprung. I stället måste man basera sitt förhållningssätt på indirekta argument som förekomsten av DNA-sekvenser med för oss idag obekant funktion.

Men likheterna mellan olika organismers arvsmassa då – bevisar inte det ett gemensamt släktskap?

Jo, det skulle det naturligtvis kunna göra. Men detta hör också till den indirekta kategorin av argument. Utan att vara en konstkännare så kan till och med jag se gemensamma drag i Rembrandts olika verk. Detta är ju knappast ett argument mot att han har skapat dem. Jag har ofta undrat hur det komma sig att så få biologer ens har reflekterat över en så central fråga som informationens uppkomst. En del av förklaringen tror jag handlar om den definition av evolution som numera är den förhärskande, den att varje förändring över tiden av allelfrekvenserna inom en population definieras som evolution. Eftersom dessa förändringar obestridligen äger rum, så betraktas även evolutionen som obestridlig. Mycket handlar alltså om definitioner. Om vi i stället hade definierat biologisk evolution som ökning av informationsinnehållet i en population snarare än som nu förändring av detsamma, skulle studiet av biologin i och för sig kompliceras något, men samtidigt skulle relevansen med avseende på ursprungsfrågan öka. Organismer förändras och artbildning sker ständigt i naturen – ibland inom loppet av ett förvånansvärt fåtal generationer, men så länge det inte kan påvisas att någon kvalitativt ny information uppstår borde fenomenet inte gå under beteckningen evolution. Tycker jag. Och flera med mig.

Den resterande orsaksförklaringen är nog att frågan om hur de genetiska programmen uppkommit, av det hittills torftiga bevismaterialet att döma, tycks ligga utom räckhåll för den empiriska vetenskapen. Det fossila materialet säger oss på sin höjd att det skett förändringar med levande organismer i det förflutna, men ingenting om mekanismerna bakom dessa förändringar. Men det fossila materialet finns det inte utrymme att diskutera här.

För att runda av resonemanget så är Du som läsare naturligtvis fri att mena att den artikel som Du just nu begrundar och kanske förundrar dig över, och som alldeles strax är slut, har en ”naturlig förklaring” i termer av slump, naturligt urval och tid. ämnar Du försöka leda detta i bevis, har Du i och för sig en diger uppgift framför dig. å andra sidan skulle Du inte riskera att bli betraktad som ovetenskaplig eller som en religiös fanatiker om Du hävdade att den sannolikt författats av en tänkande varelse.

Och vem vet – kanske var det jag som skrev!

(Tack till Göran Schmidt. Se fler artiklar på hans sida http://www.gschmidt.se)