Tag Archive | Paulus

Alla har syndat? Rom. 8:23-24 – Dagens vers nr 1

Alla har syndat men alla måste inte fortsätta att synda

Rom. 8:23 Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, 24 och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem.

Paulus skriver ett brev till den kristna församlingen i Rom där han säger i en viss kontext att “alla har syndat”. Ordet “alla” innebär inte nödvändigtvis ALLA såsom alla människor, alla änglar, alla djur, alla blommor, etc, utan det kan handla om en ren principiell iakttagelse att alla människor – män och kvinnor – som kan synda också har syndat. Åtminstone en gång men oftast flera gånger. Han hävdar däremot inte att alla måste fortsätta att synda, och han säger heller inte att synd inte längre är något allvarligt eftersom vi är frälsta av nåd. Tvärtom säger han exempelvis om sig själv att att han alltid (åtminstone efter sin omvändelse) levt heligt, rättfärdigt och ostraffligt. Paulus menar att han (och hans kristna medbröder Silvanus och Timotheus) levt “med ETT FULLKOMLIGT RENT SAMVETE ÄNDA TILL I DAG”.

1 Thess 2:10. Ni är vittnen, och även Gud, hur HELIGT, hur RÄTTFÄRDIGT och OSTRAFFLIGT vi uppträdde bland er som tror.

Apg 23:1 Paulus såg på Stora rådet och sade: ”Bröder, jag har levt inför Gud med ETT FULLKOMLIGT RENT SAMVETE ÄNDA TILL I DAG”.

2 Tim. 1:³Jag tackar alltid min Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med RENT SAMVETE. Ständigt, natt och dag, tänker jag på dig i mina böner.

1 Tim. 1:12 Och jag tackar vår Herre Kristus Jesus, som har gett mig kraft, att han ansåg mig värd förtroende och tog mig i sin tjänst, 13. mig, SOM TIDIGARE var en hädare och en förföljare och en våldsverkare. MEN jag fick barmhärtighet, eftersom jag hade gjort det ovetande i otro.

1 Kor 9:27. Utan jag tuktar min kropp och kuvar den, FÖR ATT JAG INTE SKALL PREDIKA FÖR ANDRA OCH SJÄLV INTE HÅLLA PROVET.

Det är inte bara Paulus som haft denna förmåga att vara Jesus trogen utan han predikar i sina brev att vi alla bör vandra rättfärdigt (se nedan), vilket vi kan kombinera med vetskapen att det enligt Bibeln inte är svårt att leva som Gud vill. “Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga” 1 Joh. 5:3. Men då krävs det att vi inte krånglar till det genom att lägga till egna bud och lagar som är omöjliga att hålla, samt inte heller övertygar oss själva att det inte spelar någon roll hur vi lever eftersom Gud älskar oss som vi är. Guds bud är logiska och är byggda på kärleksgrund. I princip handlar det om att behandla andra som vi själva vill bli behandlade, vilket är något vi kan lyda.

Paulus predikar att syndens lön är döden, precis som Gud predikade för Adam och Eva i Edens lustgård. Jesu död har inte ändrat på detta faktum, men däremot finns förlåtelse tillgänglig genom korsets kraft (snarare än djuroffer) för den som omvänder sig. Gud vill att alla ska bli frälsta och i hans rike finns många rum!

Paulus tankar om hur vi ska leva:

Rom 6:¹²Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär. ¹³Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. ¹⁴Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. ¹⁵Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! ¹⁶Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? ¹⁷Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. ¹⁸Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden.¹⁹– För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse. — ²¹Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. — 23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Om vi lever efter Anden och inte efter köttet så är vi i Kristus Jesus. Då finns ingen fördömelse!

Rom. 8:¹Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. —⁴Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.

Det som Paulus predikat ända sedan sitt första möte med Jesus är att människor skall ångra sig, omvända sig, och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen. Paulus predikade alltså ingalunda “tro allena”, utan höll med Jakob om att vi är rättfärdiga genom gärningar och inte bara genom tro (Jak. 2:24).

Apg. 26:¹⁹Därför, konung Agrippa, blev jag inte olydig mot den himmelska synen, ²⁰utan jag har predikat först i Damaskus och i Jerusalem och hela Judeen och sedan ute bland hedningarna, att de skall ångra sig och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen.

Men står det inte i Rom. 8:24 att vi är frälsta genom nåd och att vi är rättfärdiga utan att ha förtjänat det? Ja, vi är onekligen frälsta genom nåd och inte för att vi alltid valt att leva syndfritt – för det har vi inte. Om vi syndat en enda gång så har vi brutit mot Guds bud och förtjänar ingen frälsning, men vi kan alltså bli förlåtna och frälsta tack vare Guds sympatiska inställning och stora kärlek. Jesus är världens ljus, och han kom in i världen som en människa för att dö för oss och ge oss liv (Joh. 1). Större kärlek än så finns inte. Vår Skapare har makt och auktoritet att förlåta synder men han gör det inte ovillkorligt. Vidare betyder Guds nåd (som erbjuds alla människor) att vi kan leva rättfärdigt utan synd här och nu (Titus 2:11-12).

Vi bör inte hamna i diket som säger att i princip allt är synd, vilket kan få oss att ge upp i våra försök då vi lägger till krav på oss själva som Gud inte ställer på oss. Men vi syndar inte om vi är arga (med skäl), duschar för länge, anser att någon är fruktansvärt obehaglig att umgås med och inte heller om vi inte tänker på Gud varje minut. Det andra diket är att nästan ingenting är synd eftersom vi själva kan bestämma vad som är acceptabelt i Bibeln efter eget tycke och smak.

Läs mer här om Rom. 7 och om hur Paulus levde upp till sin predikan om att leva rättfärdigt.

TUNGOMÅLSTAL kan vara babbel som ingen förstår – därav den separata gåvan att UTTYDA

Jun13

Ingen förstår den som talar i tungor!

Detta är vad Bibeln lär, och det kan inte blir tydligare.

1 Kor. 14:2 Den som talar tungomål talar INTE till människor utan TILL GUD. INGEN FÖRSTÅR HONOM, när han i sin ande talar hemligheter.— 4 Den som talar tungomål uppbygger sig själv, men den som profeterar uppbygger församlingen.

Budskapet är att alltså att tungotalet INTE är ämnat att vara en slags kommunikation med andra människor, för ingen förstår ju tungotalet som är helt obegripligt. MEN, om någon däremot har gåvan att uttyda (tolka/översätta) tungotalet, då kan tungotalet plötsligt bli förvandlat till att kommunicera budskap till både enstaka människor och en hel församling. Då har ju tungotalet plötsligt blivit begripligt. Det är också därför Paulus poängterar att uttydningsgåvan faktiskt är en separat gåva (även om man förstås kan ha både tungotalsgåvan och uttolkningsgåvan), och en uttydningsgåva vore ju helt värdelöst om tungotal var begripligt från start. Om det skulle handla om att regelrätt översätta ett språk till ett annat, då skulle Paulus kunna säga det vilket han inte gör. Han talar om andegåvor, vilket är någonting helt annat än att själv genom tid och arbete lära in en förmåga. Regelrätta språköversättningar kan göras av både agnostiker och ateister (om de tränat länge på uppgiften) som inte har några andegåvor överhuvudtaget.

Notera Paulus uppmaning att den som talar i tungor också borde be om gåvan att kunna uttyda. Rimligtvis förstår en person det språk som han/hon själv väljer att tala så detta bevisar att tungotalet inte handlar om det språk man själv vanligtvis talar, utan om ett i grunden obegripligt språk som ingen förstår otolkat.

1 Kor. 12:10 en annan att utföra kraftgärningar. En får gåvan att profetera, en annan att skilja mellan andar. En får gåvan att tala olika slags tungomål, EN ANNAN att uttyda tungomål.

Paulus säger att vi kan be på två olika sätt 1) med förståndet (då man alltså förstår det man själv säger för att man bestämt sig för exakt vad som ska uttryckas, och 2) med anden (då man låter anden tala genom att öppna sin mun för tungotal i stället för att själv bestämma vilka ord som ska förmuleras). Dessa två sätt står alltså i kontrast till varandra, och vi ombeds att nyttja båda sätten för att bli mer kompletta. Båda behövs på sitt sätt.

1 Kor. 14:13 Därför skall den som talar tungomål be om att kunna uttyda det. 14 Ty om jag talar tungomål när jag ber, så ber min ande, men mitt förstånd bär ingen frukt.15 Vad innebär nu detta? Jo, jag vill be i anden, och jag vill också be med förståndet. Jag vill lovsjunga i anden, och jag vill också lovsjunga med förståndet.

Om man inte har uttydningsgåvan och alltså inte förstår sitt eget tungotalsspråk, då säger Paulus inte att vi bör hålla oss borta från tungotal utan han ber oss att tala för oss själva och till Gud:

1 Kor. 14:28 Men finns det ingen som uttyder, skall den som talar tungomål tiga i församlingen och endast tala för sig själv och TILL GUD

Paulus förklarar att tungotal är obegripligt. Ingen förstår. Vi gör rätt i att tacka Gud i Anden (tungor), men varför göra det i församlingen med tanke på att ingen förstår tungotalet? Då är det bättre med fem ord med förståndet (som vi och andra förstår). :

1 Kor. 14:16 Men om du tackar Gud i anden, hur skall då den som inget förstår kunna säga sitt amen till din tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger. 17 Du gör rätt i att tacka Gud, men den andre blir inte uppbyggd. 18 Jag tackar min Gud, jag talar tungomål mer än ni alla. 19 Men i församlingen vill jag hellre tala fem ord med mitt förstånd för att undervisa andra, än tio tusen i tungomål.

Men…. Apostlagärningarna 2?

Första gången vi kan läsa om tungotalet så var det förstås en mycket unik och speciell händelse på alla sätt. En tungotalspremär där t o m tungor av eld kunde ses övanför lärljungarna! Detta verkar vara en mirakulös engångsföreteelse som andra generationer inte nödvändigtvis ska förvänta sig. Det står heller inte att läsa någon regel som säger att tungotal för alltid kommer att fungera precis som denna allra första gång. Vi har tack och lov Paulus tydliga instruktioner för kyrkan i det första korinthierbrevet, så vi behöver inte leva i ovisshet över hur tungotal bör hanteras.

Det vi kan läsa om Apg. 2 handlar inte om församlingsinstruktioner utan är en beskrivning av en faktisk händelse – som vi förstås kan ta lärdom ifrån. Vi kan läsa att det fanns en stor skara människor från främmande länder närvarande i Jerusalem och de kunde alla känna igen sitt eget språk bland de tungotalande lärljungarna. Vi vet att var och en kunde höra sitt eget språk, men förmodligen OCKSÅ en hel del obegripliga språk som de inte lärt sig. En del av dem menade att lärljungarna hade druckit sig fulla av vin (v. 13 och 15), vilket skulle kunna tyda på att de uppfattat deras språk som obegripligt pladder. Även Paulus talar i sitt brev om att främmande folk skulle riskera att tro att korintierna vore galna om flera talade i tungor på en gång (1 Kor. 14:23).

Kanske lärljungarna också fick gåvan att uttyda sina tungotal, och det skulle i så fall innebära att de kanske direkt efter det initiala “babblet” även översatte det till något av de språk som talades av de närvarande männen. De kan i så fall endast ha uttytt det till ett språk i taget, för det fanns ca 18 olika folkgrupper listade i Apg 2 och alla kunde förstås inte förstå allt tungotal från samtliga lärljungar samtidigt som övriga främlingar också förstod allting. Även om en del män säkerligen förstod fler än ett språk, och även om en del språk var besläktade, så låter det orimligt att alla närvarande män förstod allt som sades från början till slut.

Notera att det inte står uttryckt i Apg. 2 att det tungotal som hördes var evangeliet eller en slags predikan. Det kanske handlade om lovord till Gud, profetior, el dyl. Notera också att det inte står någon varning, typ “Se till att ert tungotal alltid är begripligt bland alla människor, och Gud nåde er om ni inte lyder detta! Då är ni i stället Satans hantlangare”.

tillbedjan 4 Paulus ger tydliga instruktioner för tungotalet i sina brev

Vi kan vara trygga med Paulus instruktioner för tungotal i församlingen, och vill du läsa mer om hans instruktioner så finns detaljerna i 1 Kor. 11-14. Paulus lägger ut texten i ämnet i flera kapitel, och vid inget tillfälle påstår han att tungotalet har eller snart kommer att upphöra (innan bläcket ens hunnit torka), och inte heller uppmanar han någon att upphöra med tungotal i det fall tungotalet inte är begripligt (men däremot att använda tungotalet för sig själva och till Gud).

En del menar att tungotalet dött ut eftersom vi kan läsa om att det ska upphöra, men kontexten talar om att tungotalet skall tystna i fullkomlighetens tid när det inte längre finns något behov av andegåvor eftersom vi fått nya kroppar och vistas i det nya Jerusalem.

1 Kor. 13:8 Kärleken upphör aldrig. Men profetiorna skall upphöra och tungomålstalen skall tystna och kunskapen skall förgå.9 Ty vi förstår till en del och profeterar till en del,10 men när det fullkomliga kommer, skall det förgå som är till en del.12 Nu ser vi en gåtfull spegelbild, men då skall vi se ansikte mot ansikte. Nu förstår jag endast till en del, men då skall jag känna fullkomligt, liksom jag själv har blivit fullkomligt känd.

Då tungomålstalet och profetiorna ska tystna så kommer också kunskapen att förgå, det fullkomliga ska ha kommit (inte Bibeln utan Jesus och hans rike), vi ska kunna se ansikte mot ansikte och vi ska inte bara förstå till en del utan fullkomligt, etc. Detta har inte inträffat än. Om det fullkomliga skulle innebära skriften (det nya testamentet), så hade Paulus lika gärna kunnat hoppa över alla tungotalsinstruktioner eftersom de skulle varit omoderna och inaktuella så fort breven skrevs. Paulus skulle då gärna kunnat sagt det i stället för att lura oss att vara ivriga att söka tungotalet. Han borde ha vetat att sanningssökande kristna gärna läser hans brev för instruktioner, och ingenstans går det att läsa någonting annat än att tungotal, profetior och helande är naturliga ingredienser i en kristen församling. Ända tills sådana gåvor inte längre behövs. Varför skulle de behövas under tiden då lärljungarna levde men inte efteråt?

1 Kor. 14:39 Därför, mina bröder, var ivriga att profetera och hindra inte tungomålstalandet.

En kan få gåvan att tala i tungor, en annan kan få gåvan att uttyda tungomål. Det är alltså inte säkert att en och samma person har dessa två olika gåvor samtidigt, även om det är eftersträvansvärt:

1 Kor. 12:4 Det finns olika slags nådegåvor, men Anden är densamme. 5 Det finns olika slags tjänster, men Herren är densamme. — 9 En får tro genom samme Ande, en får gåvor att bota sjuka genom samme Ande, 10 en annan att utföra kraftgärningar. En får gåvan att profetera, en annan att skilja mellan andar. En får gåvan att tala olika slags tungomål, en annan att uttyda tungomål. 11 Men allt detta verkar en och samme Ande, som efter sin vilja fördelar sina gåvor åt var och en.12 Ty liksom kroppen är en och har många lemmar, men kroppens alla lemmar – och de är många – utgör en kropp, så är det också med Kristus.— 28 Gud har i sin församling för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare andra till att utföra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, att styra och att tala olika slags tungomål. 29 Inte är väl alla apostlar? Inte är väl alla profeter? Inte är väl alla lärare? Inte utför väl alla kraftgärningar? 30 Inte har väl alla gåvor att bota sjuka? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda? 31 Men STRÄVA EFTER de sträva efter de nådegåvor som är störst.

1 Kor. 14:1 Sträva ivrigt efter kärleken, men SÖK OCKSÅ VINNA DE ANDLIGA GÅVORNA, framför allt profetians gåva.

1 Kor. 14:12 Så är det också med er. Eftersom ni är ivriga att få Andens gåvor, sök då att i överflöd få sådana som uppbygger församlingen

Paulus ber korinthierna och oss alla här ovan att söka vinna de andliga gåvorna och “STRÄVA EFTER de sträva efter de nådegåvor som är störst”. Lyder du Paulus instruktioner genom att söka och sträva efter nådegåvorna? Om inte, förstår du att det finns kristna som gärna vill lyda hans tydliga instruktioner? Du råder dem väl inte att upphöra med sin strävan, helt emot Paulus instruktioner? Många ber också om att få andens goda gåvor, och om de då får några gåvor så behöver de inte tveka om varifrån gåvorna kommer:

Matt. 7: 8 Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.9 Vem bland er ger sin son en sten, när han ber om bröd, 10 eller en orm, när han ber om en fisk?11 Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom.

Paulus vad glad över att han talade i tungor mer än andra, och han önskade att alla korintier (alla kristna) skulle tala i tungor. Att tala i tungor är eftersträvansvärt, men att dessutom kunna uttyda tungomålstal är ännu bättre eftersom fler människor kan uppbyggas. Om man inte har uttydningsgåvan så uppbygger man ändå sig själv när man talar i tungor, vilket är positivt! Visst vill vi kristna stå starka, och visst ber vi ibland även för oss själva?:

1 Kor. 14:3 Men den som profeterar talar till människor och ger dem uppbyggelse, uppmuntran och tröst. 4 Den som talar tungomål uppbygger sig själv, men den som profeterar uppbygger församlingen. 5 Jag önskar att ni alla skall tala tungomål men hellre att ni skall profetera. Den som profeterar är förmer än den som talar tungomål, om inte denne uttyder sitt tal, så att församlingen blir uppbyggd.

Paulus varnade för onödigt tungotalstjatter som folk ändå inte skulle förstå. Han varnade aldrig människor för att upphöra med tungotal.

Tungomålstal är ett tecken på att det handlar om en troende, och inte ett tecken på att det handlar om en icke troende

Visserligen kan vi läsa i 1 Kor. 14 att tungomålstalen är ett tecken inte för dem som tror utan för de otroende, men kontexten visar att det här handlar om ett domens tecken eftersom Paulus hänvisar till skrifterna och “Genom folk med främmande språk och främmande läppar skall jag tala till detta folk, och inte ens då skall de lyssna till mig, säger Herren”. I annat fall är givetvis andegåvor såsom tungotal avsedda för kristna.

Att tala i tungor är faktiskt något väldigt centralt för oss kristna. Petrus förstod direkt att det handlade om den helige Andes gåvor när han hörde människorna tala med tungor och prisa Gud, förmodligen i kombination med den goda frukten som de visade:

Apg. 10:44 Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. 45 Alla troende judar som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna. 46 Ty de hörde dem tala med tungor och prisa Gud. 47 Då frågade Petrus: ”Inte kan väl någon hindra att dessa blir döpta med vatten, när de liksom vi har tagit emot den helige Ande?”

Det är verkligen tragiskt att det finns kristna människor som vill rasera för sina medsyskon genom att försöka ta ifrån dem Andens gåvor genom att varna för gåvorna. På engelska brukar man kalla tankegången att andegåvorna har upphört med “cessationism”, där anhängarna är “cessationists”. Anhängarna (såsom kalvinisten John MacArthur) tvingas för att vara konsekventa utgå ifrån att en person som talar i tungor inte alls är kristen eftersom personen antingen ljuger om sin gåva eller har låtit Satan komma in i honom/henne för att kunna tala i sina falska tungor. För cessationists blir då tungotalsgåvan ett TECKEN på att man INTE är kristen, trots att Markus färmedlar det totalt motsatta budskapet; att tungotalet är ett tecken för troende människor. :

Markus 16:14 Sedan visade han sig för de elva när de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och hårda hjärtan, då de inte hade trott på dem som hade sett honom uppstånden. 15 Och han sade till dem: ”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. 16 Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. 17 TECKEN skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. 18 De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska.”19 Sedan Herren Jesus hade talat till dem, blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida. 20 Och de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.

Det finns även många kristna som visserligen inte är cessationists men som inte alls söker gåvorna utan kan endast acceptera dem om den helige Ande plötsligt skulle välja att “zappa dem” med tungotal eller någon annan gåva. Tungotalsgåvan kan absolut ges ut utan att man direkt sökt gåvan (kanske under en bön eller lovsång), men chansen ökar om man lyder Paulus instruktioner och söker nådegåvorna.

Om nu tungotalet skulle ha upphört så innebär det att miljontals bibeltroende kristna runt i världen blivit grundlurade där de ombeds att vara ivriga att söka nådegåvor som de inte alls bore söka? De har alltså inte alls tagit emot sanna nådegåvor utan Satans gåvor? Om nu tungotalet blivit inaktuellt nästan direkt i samband med att Nya Testamentets författare skrev sina texter, skulle inte någon av dem kunna komma med ett varningens ord? Varför inte i stället lita på att det Paulus skriver stämmer till fullo, vilket kan förklara varför tungotal, och andra nådegåvor är vanligt förekommande bland kristna? Varför krångla? Varför motarbeta Anden?

Även Jakob förklarar hur en kristen gemenskap borde fungera. Han ber oss att inte släcka anden, vilken många tyvärr gör när de sprider den falska läran att tungotal och profetior tillhör historien och inte något som ska praktiseras idag. Satan gläds förstås när han får hjälp att avrusta kristna människor från deras andliga vapen:

Jak. 5:13 Får någon av er lida, skall han be. Är någon glad, skall han sjunga lovsånger. 14 Är någon bland er sjuk, skall han kalla på församlingens äldste, och de skall be över honom och i Herrens namn smörja honom med olja. 15 Trons bön skall bota den sjuke, och Herren skall resa upp honom. Och har han begått synder, skall han få förlåtelse för dem. 16 Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra så att ni blir botade. Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön.1 Thess. 5: 19 Släck inte Anden. 20 Förakta inte profetior, 21 men pröva allt, behåll det goda.

Läs gärna denna artikel angående Seth Erlandssons skeptiska inställning vad gäller tungotal.

”In like manner do we also hear many brethren in the church who possess prophetic gifts, and who through the Spirit speak all kinds of languages, and bring to light, for the general benefit, the hidden things of men and declare the mysteries of God, who also the apostles term spiritual.” / A.D. 115-202 – Irenaeus, Polykarps elev, och Polykarp var i sin tur en av aposteln Johannes lärljungar. ”Against Heresies”, Book V, vi.:

Jag vill gärna rekommendera Torben Søndergaard websida (sök även upp honom på Youtube) där han visar på aktivt helande och tungotal idag. Gud gör fortfarande stora under!

Vad betyder FRI i Jesus Kristus? Fri även att synda?

Apr9

Var och en som gör synd är syndens slav och inte fri!

Det är tragiskt att en del kristna hävdar att de är FRIA i Jesus Kristus på så sätt att de t o m är fria att synda eftersom Jesus “tagit deras synd på sig“, dött på korset i stället för dem, etc. Därmed menar de att lydnad av Guds bud visserligen är eftersträvansvärt och något som vi bör göra, men inte längre något som tynger oss eller riskerar vår fasta position som Guds barn. M.a.o skulle det innebära att vi inte längre riskerar straff för vår synd så länge som vi bara tror på den förlåtande Jesus! De inser inte att detta resonemang innebär LAGLÖSHET, och laglöshet är något som Bibeln varnar ska komma i allt större kraft den sista tiden. Jag hävdar inte att de som missförstått “frihet i Kristus” på ett sådant sätt nödvändigtvis syndar mer än andra, men å andra sidan är risken stor att svaga kristna frestas att synda om de blivit övertalade om att de har en brandförsäkring genom tesen “en gång frälst alltid frälst”.

Först Jesus egna ord om frihet:

Joh 8:31 Jesus sade till de judar som hade satt tro till honom: “Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, 32 och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” 33 De svarade honom: “Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du säga att vi skall bli fria?” 34 Jesus svarade: “Amen, amen säger jag er: Var och en som gör synd är syndens slav. 35 Slaven bor inte kvar i huset för alltid, men sonen stannar där för alltid. 36 Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria. ³⁶Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria. ³⁷Jag vet att ni är Abrahams barn, men ni vill döda mig därför att ni inte förstår mitt ord.38 Jag talar vad jag har sett hos min Fader. Ni gör vad ni har hört av er fader.”39 De svarade honom: “Vår fader är Abraham.” Jesus sade: “Om ni vore Abrahams barn, skulle ni göra Abrahams gärningar.—51 Amen, amen säger jag er: Den som bevarar mitt ord skall aldrig någonsin se döden.”

Notera att vi är Jesu lärljungar OM vi förblir i hans ord. Om vi förblir i hans ord så förstår vi hans sanning samt håller oss till den vilket är vad som gör oss fria. Jesus säger också att “var och en som gör synd är syndens slav”. M.a.o. är vi inte fria om vi syndar. Däremot så kan sonen (Jesus Kristus) göra oss fria från detta slavok, och det sker när vi omvänder oss från synden och därmed blir förlåtna för våra tidigare synder tack vare Jesu blodoffer för oss. Då blir vi verkligen 100% renade och helt fria. Vi blir alltså inte förlåtna och renade i våra pågående synder, och vidare finns risken att vi återigen blir slavar och ofria i det fall vi återigen lyder synden. Ingen måste återvända till sina gamla spyor.

Jesus menar vad han säger när han hävdar att den som gör synd är syndens slav. Denna regel upphör inte att gälla för kristna som blivit födda på nytt. Samma regel gäller alla. Jesus förklarar för judarna att om de verkligen vore Abrahams barn så skulle de också göra hans gärningar. Vilka gärningar gjorde Abraham? Han lydde Gud och var honom trogen! Jesus avslutar med att återigen påminna om att den som bevarar hans ord aldrig ska dö. Att bevara hans ord innebär att älska, följa och lyda honom. Vi kan alltså bli kvitt synden och bli fria från vår skuld, eftersom vi erbjuds att bli fullständigt renade i Jesu blod. Oavsett vad vi gjort oss skyldiga till! Detta gör oss fria!

Paulus är inne på samma tema: isaiah 55.jpg

Rom 6:1 Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? 2 Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? — 6 Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. — 11 Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.12 Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär. 13 Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. 14 Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. 15 Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! 16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? 17 Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. 18 Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. 19 – För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse. 20 Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. 21 Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. 22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. 23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Paulus upprepar här ovan Guds ord från 1 Mosebok – att syndens lön är döden. Vi måste komma ihåg att det är Satan som hävdar det motsatta (som han lurade den rättfärdiga Eva att tro) nämligen att synden INTE leder till döden. Om vi därför hävdar att vi som kristna inte längre riskerar separation från Gud även om vi syndar, så håller vi egentligen med om Satans komfortabla lära (att vi kan tjäna två herrar utan risker). Paulus gör en tydlig skillnad mellan DÅ och NU. FÖRR var vi slavar under synden, men NU lever vi heligt eftersom vi valt att använda våra kroppsdelar i rättfärdighetens slavtjänst. Vi kan alltså vara av hjärtat lydiga, enligt Paulus. Han säger även “Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till DÖD, eller under lydnaden, vilket leder till RÄTTFÄRDIGHET?” Valet är alltså synd som leder till död, eller lydnad som leder till rättfärdighet och liv. Han upprepar valet i v. 21-22 – synd leder till död och att vara Guds slavar leder till liv. Det är vi själva som gör valet.

Vanligtvis är det Rom. 7 som man gärna vill citera om man vill stödja synd, men både på grekiska och svenska är det fullt möjligt att förklara en situation i nutid fast man menar dåtid eller rent allmänt. Paulus själv förklarar att han levt sitt liv med fullständigt rent samvete (Apg. 23:1) och menar förmodligen sedan sin pånyttfödelse. Självfallet har man inte ett rent samvete om man blandar in synd i sitt liv. Det blir än mer tydligt om man läser i Rom. 8:

Rom. 8:1 Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. 2 Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. 3 Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. 4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.5 De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. 6 Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. 7 Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. 8 De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.9 Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. 10 Men om Kristus bor i er, är visserligen kroppen död för syndens skull men Anden är liv för rättfärdighetens skull. 11 Och om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er.12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet. 13 Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva. 14 Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner.— 33 Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. —35 Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller hunger, nakenhet, fara eller svärd? 36 Det står ju skrivet:För din skull dödas vi hela dagen, vi räknas som slaktfår. 37 Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss.

Enligt Paulus försäkring ovan vet vi att vi kan vara helt trygga OM vi är i Jesus Kristus, som är villkoret. För att vara i honom måste vi älska honom, och älskar vi honom så lyder vi honom. Detta kan vara svårt om vi brister i kontakten med honom, men lättare om vi håller oss nära honom, ber till honom, läser hans ord, sjunger lovsånger, etc. Frestelser är inte synd, men att ge in för frestelser är synd. 1917 års översättning är bättre än SFB vad gäller Rom. 8 och alla avsnitt där vi kan läsa om vårt kött eller vår natur. Kött kan inte vara syndigt i sig självt. Jesus själv hade kött precis som vi och han var ingen syndare. Syndare blir vi när vi bryter mot Guds lag och inte när vi redan i magen börjar utveckla vårt eget kött. Att “leva efter köttet” är detsamma som att synda, genom att ge in för kroppsliga begär som betraktas som synd. Lever vi efter köttet kommer vi alltså att dö, enligt Paulus. Paulus förväntar sig enligt v. 4-5 att kristna ska leva efter anden i stället för att leva efter köttet. Återigen i v 6 ser vi att valet är död (om vi lever efter köttet) och liv (om vi lever efter Anden). Vidare i v 8-9 så ser vi att vi inte kan behaga Gud om vi väljer att leva efter köttet, samt att det är fullt möjligt att få total seger över synden genom att leva efter Anden. I v. 12 förklarar Paulus att vi har skyldigheter, men vi har inga skyldigheter gentemot vårt kött så att vi ska lyda dess begär om de är syndiga. Återigen i v. 13 upprepas att vi kommer att dö om vi lyder köttets begär, samt att vi utlovas liv om vi i stället lyder Anden. I v. 14 vet vi att vi är Guds söner om vi drivs av Anden.

Det är Gud som kan frikänna oss, och om vi omvänder oss så förlåter han oss. Om vi är Guds barn så är vi också frikända (eftersom vi renats från all synd och lever i rättfärdighet), men villkoret är förstås att vi förblir Guds barn genom att vara honom trogen. Gud älskar oss innerligt, men det betyder inte att han kommer att acceptera oss “som vi är” om detta innebär ett liv i synd. Precis som fadern till den förlorade sonen så hoppas Gud Fader att människor ska omvända sig och återvända till honom så att de får gemenskap med honom och EVIGT LIV.

Paulus tar upp det här med friheten i Galaterbrevet:

Gal. 2:4 Hade det berott på de falska bröder som smugit sig in, skulle han ha blivit tvungen till det. De hade nästlat sig in för att spionera på den frihet vi har i Kristus Jesus och göra oss till slavar.

Gal. 3:3 Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, skall ni nu sluta i köttet? 4 Har ni lidit så mycket förgäves, ja, helt förgäves?—10 Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter. 11 Att ingen förklaras rättfärdig inför Gud genom lagen är uppenbart, eftersom den rättfärdige skall leva av tro. 12 Men lagen säger inte “av tro”, utan den som håller dessa bud skall leva genom dem. 13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä. 14 Vi friköptes, för att den välsignelse Abraham fått skulle i Jesus Kristus komma till hedningarna och för att vi genom tron skulle få den utlovade Anden.—19 Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand. —25 Men sedan tron har kommit, står vi inte längre under någon övervakare.

Gal. 4:8 Tidigare, då ni inte kände Gud, var ni slavar under gudar som egentligen inte är några gudar. 9 Men nu, då ni känner Gud, ja, än mer, har blivit kända av Gud, hur kan ni då vända tillbaka till dessa svaga och ynkliga människostadgar som ni på nytt vill bli slavar under? 10 Ni iakttar noga dagar och månader och särskilda tider och år. 11 Jag är rädd att jag har ansträngt mig förgäves bland er.

Gal 5:1 Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket. 2 Se, jag Paulus säger er att om ni låter omskära er, kommer Kristus inte att vara till någon hjälp för er. 3 Jag försäkrar er än en gång: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. 4 Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. 5 Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp. 6 Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.7 Ni började bra. Vem har nu hindrat er, så att ni inte längre lyder sanningen? 8 Till det har ni inte blivit övertalade av honom som kallade er. 9 Lite surdeg syrar hela degen. —13 Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. 14 Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv. 15 Men om ni biter och sliter i varandra, se då till att ni inte blir uppslukade av varandra.16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. 17 Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. 18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. 19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, 21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.22 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, 23 trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. 25 Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden.

Självfallet talar inte Paulus emot sig själv gällande det han förklarat i Romarbrevet. Paulus är i Galaterbrevet inte upprörd över att Galaterna hävdar att man måste lyda Gud och vara honom trogen – för exakt det hävdar ju Paulus själv i sina brev. Den slaveri som Paulus talar om i Galaterbrevet är en annan typ av slaveri, nämligen bördan att leva under “laggärningar” som syftar på kravet av omskärelse samt övriga judiska lagar (613 inalles) som inte längre än bindande. Mose lag med alla dess ceremoniella bud bör alltså inte längre läras ut som frälsningskrav eftersom de endast gällde tills löftets avkomling skulle träda fram (Jesus). Det står definitivt inte att vi allt sedan Jesu död på korset inte längre har några lagar/bud att lyda överhuvudtaget. Paulus frågar ju galaterna “Vem har nu hindrat er, så att ni inte längre LYDER sanningen?” Uppenbarligen så finns fortfarande bud som vi måste lyda och, och det handlar om de bud som gällt allt sedan Adam och Eva (inte döda, ljuga, stjäla, begår äktenskapsbrott, etc). Paulus listar även en del synder och lovar “de som lever så skall inte ärva Guds rike”. Han ger inget fribrev till kristna.

Att vara FRI i Jesus Kristus betyder alltså inte att vara fri att synda.

Hur ser det ut i den nya HIMLEN enligt Bibeln – i det nya Jerusalem?

Nov19

Om Adam och Eva fortsatt att leva rättfärdigt, i enlighet med Guds vilja, så hade de kunnat leva i evighet i Edens lustgård. De var dock tvungna att lämna lustgården för att på så sätt hindras att nå livets träd och så leva för evigt – i en värld som plötsligt var påverkad av synd och bedrövelse. Att leva i evighet i en syndfull värld är inte optimalt (snarare något fruktansvärt) men Gud lät sin ende son dö för oss för att vi ska kunna få evigt liv – dock inte i den här världen. Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre (Rom. 6:23).

Hur ser himmelriket ut? Vi får en del tips från Bibeln.

1 Kor. 2:9 Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom.

Joh. 14:2 I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er?

Paulus var nära döden under hans första missionsresa i Lystra, och det kan mycket väl vara så att han refererar till den händelsen i sitt andra brev till korinthierna 14 år efteråt. Om den första himlen är det område där fåglarna befinner sig (atmosfären som kan delas in i flera olika sfärer) och den andra himlen är området ovanför det (rymden), så kan man tänka sig ytterligare en himladimension som kallas “den tredje himlen” – paradiset. Paulus verkar sakna ord för hur det är i Paradiset och hur våra sinnen kommer att uppfatta det vi hör och ser:

Apg 14:19 Från Antiokia och Ikonium kom det nu några judar. De lyckades få med sig folket, och man stenade Paulus och släpade ut honom ur staden i tron att han var död. 20 Men när lärjungarna samlades omkring honom, reste han sig och gick in i staden.

2 Kor. 12:1 Jag måste berömma mig, om än till ingen nytta, och jag kommer då till syner och uppenbarelser från Herren. 2 Jag vet om en man i Kristus som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det. – 3 Jag vet att den mannen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det – 4 att han blev uppryckt till paradiset och hörde ord som ingen människa kan uttala eller får uttala.5 Av den mannen vill jag berömma mig, men av mig själv vill jag inte berömma mig utom av min svaghet.—¹⁰Så gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är jag stark.

5 Mos. 4:39 Därför skall du i dag veta och lägga på hjärtat att Herren är Gud uppe i himlen och nere på jorden: Det finns ingen annan.

Fil. 1:21 Ty för mig är livet Kristus och döden en vinst. 22 Men om livet här på jorden innebär att mitt arbete bär frukt, då vet jag inte vad jag skall välja. 23 Jag dras åt båda hållen. Jag skulle vilja bryta upp och vara hos Kristus, det vore mycket bättre. 24 Men för er skull är det nödvändigt att jag får leva kvar.

För att få komma till paradiset måste vi först dö och få en andlig kropp. Det kommer att finnas skillnader i “glans” gällande de uppståndna:

1 Kor. 15:35 Nu kan någon fråga: Hur uppstår de döda? Vad för slags kropp har de när de kommer? 36 Du oförståndige! Vad du sår får inte liv om det inte dör. 37 Och vad du sår har inte den gestalt som skall bli till, utan är ett naket korn, kanske av vete eller av något annat slag. 38 Men Gud ger det en sådan gestalt som han har velat, och åt varje frö dess egen gestalt. 39 Inte allt kött är av samma slag. Det är skillnad mellan människors, husdjurs, fåglars och fiskars kött. 40 Det finns också himmelska kroppar och jordiska kroppar. Men de himmelska kropparnas glans är av ett slag, de jordiska kropparnas glans av ett annat slag. 41 Solen har sin glans, månen en annan och stjärnorna ännu en annan. Den ena stjärnan skiljer sig från den andra i glans.42 Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som sås förgängligt uppstår oförgängligt.43 Det som sås i vanära uppstår i härlighet. Det som sås i svaghet uppstår i kraft. 44 Det sås en jordisk kropp, det uppstår en andlig kropp. Om det finns en jordisk kropp, finns det också en andlig kropp. 45 Så står det skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam blev en livgivande ande. 46 Men det andliga är inte det första utan det jordiska. Därefter kommer det andliga. 47 Den första människan var av jord, jordisk. Den andra människan kom från himlen. 48 Som den jordiska människan var, så är också de jordiska. Och som den himmelska människan är, så är också de himmelska. 49 Och liksom vi har burit den jordiska människans bild, skall vi också bära den himmelska människans bild.50 Men det säger jag er, bröder, att kött och blod inte kan ärva Guds rike. Inte heller ärver det förgängliga det oförgängliga. 51 Se, jag säger er en hemlighet: Vi skall inte alla insomna, men vi skall alla förvandlas, 52 i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda och de döda skall uppstå odödliga, och vi skall förvandlas. 53 Ty detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. 54 Men när detta förgängliga har klätts i oförgänglighet och detta dödliga klätts i odödlighet, då skall det ord fullbordas som står skrivet: Döden är uppslukad och segern vunnen.

Matt. 22:30 Ty vid uppståndelsen gifter man sig inte och blir inte bortgift, utan man är som änglarna i himlen.

Livet på jorden kan verka full av umbäranden, speciellt för en del människor, men då får vi tänka på att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med vad som väntar. En blivande mamma anser ofta att en plågsam förlossning ändå är värt besväret för det som hon vet kommer efteråt – ett barn! Ändå varar vare sig mamman eller barnet i evighet utan som högst kan vi förvänta oss ca 100 år på jorden. Många väljer att gå igenom flera års studier trots uppoffranden och behov av studielån för att kunna få ett bra arbete och därmed leva ett bättre liv när snålåren till slut är till ända. Temporär vedermöda anses vara värt besväret i längden om målet för vår strävan kan uppnås. Ett temporärt jordeliv är som ett kortvarigt morgondagg i jämförelse med evigheten i Paradiset:

Rom. 8:18 Jag hävdar att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras och bli vår. 19 Ty skapelsen väntar ivrigt på att Guds barn skall uppenbaras.

1 Pet. 1:3 Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader. I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp, 4 till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som är förvarat åt er i himlen. 5 Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till den frälsning som finns beredd och skall uppenbaras i den sista tiden.6 Gläd er därför, om ni nu en kort tid måste utstå prövningar av olika slag. 7 Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ära, när Jesus Kristus uppenbarar sig. 8 Honom älskar ni utan att ha sett honom, och fastän ni ännu inte ser honom, tror ni på honom och jublar över honom i obeskrivlig, himmelsk glädje, 9 då ni nu är på väg att vinna målet för er tro, era själars frälsning.— 24 Ty allt kött är som gräset och all dess härlighet som blomman i gräset. Gräset vissnar bort och blomman faller av,25 men Herrens ord förblir i evighet.

Matt. 13:43 Då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin Faders rike. Hör, du som har öron att höra med!

Rövaren på korset fick som bekant träda in i paradiset direkt efter sin död ihop med Jesus:

Luk. 23:39 En av brottslingarna som var upphängda där skymfade honom och sade: “Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss!” —42 Och han sade: “Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike.” 43 Jesus svarade: “Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.“

Gud kommer att döma oss efter våra samveten (Rom. 2), och en del människor verkar ha lättare att söka Gud om de går igenom en del umbäranden. T ex om man är fattig i anden, sörjer, blir hånad, förföljd eller förtalad för Jesu skull. Ett komfortabelt liv kan ibland leda till att man inte anser sig ha ett behov av Gud. Det är ett vinnande koncept att vara ödmjuk, barmhärtig, renhjärtad, hungra/törsta efter rättfärdighet samt skapa frid:

Matt. 5:3 Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket.4 Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade.5 Saliga är de ödmjuka, de skall ärva jorden.6 Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de skall bli mättade.7 Saliga är de barmhärtiga, de skall få barmhärtighet.8 Saliga är de renhjärtade, de skall se Gud.9 Saliga är de som skapar frid, de skall kallas Guds barn.10 Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket.11 Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. 12 Gläd er och jubla, ty er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er.

Luk. 16:25 Men Abraham svarade: Mitt barn, kom ihåg att du fick ut ditt goda medan du levde, under det att Lasarus fick ut det onda. Nu får han tröst och du plåga.

I Jesaja kan vi läsa om telningen från Isais rot som ska döma allt folk med rättfärdighet. Det verka alltså handla om den sista tiden och fridsriket. Djur och människor lever tillsammas i fullständig harmoni:

Jes. 11:3 Han skall ha sin glädje i Herrens fruktan. Han skall inte döma efter vad ögonen ser eller utöva lag efter vad öronen hör,4 utan med rättfärdighet skall han döma de fattiga, med rättvisa skaffa rätt åt de ödmjuka på jorden. Han skall slå jorden med sin muns stav, med sina läppars andedräkt döda de ogudaktiga.5 Rättfärdighet skall vara bältet runt hans midja, trofasthet bältet om hans höfter.6 Vargar skall bo tillsammans med lamm, leoparder ligga bland killingar. Kalvar och unga lejon och gödboskap skall vara tillsammans, och en liten pojke skall valla dem.7 Kor och björnar skall gå och beta, deras ungar skall ligga tillsammans, och lejon skall äta halm som oxar.8 Ett spädbarn skall leka vid huggormens hål, ett avvant barn räcka ut handen mot giftormens öga.9 Ingen skall göra något ont eller förstöra något på hela mitt heliga berg, ty landet skall vara fullt av Herrens kunskap, liksom vattnet täcker havet.

Det är i Bibelns sista bok Uppenbarelseboken som vi kan se flest detaljer om den nya himlen och det nya Jerusalem. Upp. 7 talar om de människor som klarat sig från den stora nöden/vedermödan och som tvättat sina kläder i Lammets blod:

Upp. 7:9 Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna. — 14 Jag svarade: “Min herre, du vet det.” Då sade han till mig: “Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod.15 Därför står de inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen skall slå upp sitt tabernakel över dem. 16 De skall aldrig mer hungra eller törsta, inte heller skall solen eller någon annan hetta träffa dem. 17 Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem till livets vattenkällor, och Gud skall torka bort alla tårar från deras ögon.”

Den första himlen och den första jorden ska försvinna, och en ny himmel och jord ska komma. Det nya Jerusalem ska kommer ner från himlen. Återigen kommer Gud själv, precis som i Adam och Evas dagar, bo mitt bland folket:

Upp 21:1 Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. 2 Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum. 3 Och jag hörde en stark röst från tronen säga: “Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. 4 Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.”5 Han som satt på tronen sade: “Se, jag gör allting nytt.” Och han sade: “Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna.” 6 Han sade också till mig: “Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten. 7 Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son. 8 Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.”9 En av de sju änglarna med de sju skålarna, som var fyllda med de sju sista plågorna, kom och talade till mig och sade: “Kom, jag skall visa dig bruden, Lammets hustru.” 10 Och han förde mig i anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud, 11 och som ägde Guds härlighet. Dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som en kristallklar jaspis. 12 Staden hade en stor och hög mur med tolv portar och över portarna tolv änglar och namn inskrivna: namnen på Israels barns tolv stammar. 13 I öster fanns tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar.14 Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod tolv namn, namnen på Lammets tolv apostlar.15 Och han som talade till mig hade en mätstång av guld för att mäta staden och dess portar och dess mur. 16 Staden bildade en fyrkant och var lika lång som den var bred. Och han mätte upp den med mätstången till tolv tusen stadier. Dess längd, bredd och höjd var lika. 17 Han mätte också upp dess mur till etthundrafyrtiofyra alnar efter människors mått, som också är änglars. 18 Muren var byggd av jaspis, och staden bestod av rent guld som liknade rent glas.19 Grundstenarna till stadsmuren var prydda med alla slags ädelstenar. Den första var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, 20 den femte en sardonyx, den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. 21 De tolv portarna bestod av tolv pärlor, och varje särskild port var en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld som genomskinligt glas.22 Något tempel såg jag inte i staden, ty Herren Gud, den Allsmäktige, och Lammet är dess tempel. 23 Staden behöver inte ljus från sol eller måne, ty Guds härlighet lyser upp den, och dess ljus är Lammet. 24 Och folken skall vandra i dess ljus, och jordens kungar skall föra in sin härlighet i den. 25 Stadens portar skall aldrig stängas om dagen – natt skall inte finnas där –26 och folkens härlighet och ära skall föras in i staden. 27 Aldrig någonsin skall något orent komma in i den, och inte heller någon som handlar skändligt och lögnaktigt, utan endast de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet.

Livets träd kommer att få en särskilt plats i Guds rike och den ger frukt varje månad. Trädets blad ger läkedom åt folket, som aldrig kommer att dö. Det kommer inte att finnas någon natt och inte ens någon sol – eftersom Gud kommer att lysa på invånarna.

Upp. 22:1 Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. 2 Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken. 3 Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Lammets tron skall stå i staden, och hans tjänare skall tjäna honom. 4 De skall se hans ansikte, och hans namn skall stå skrivet på deras pannor.5 Någon natt skall inte finnas mer, och de behöver inte någon lampas sken eller solens ljus. Ty Herren Gud skall lysa över dem, och de skall regera som kungar i evigheternas evigheter.6 Och han sade till mig: “Dessa ord är trovärdiga och sanna, och Herren, profeternas andars Gud, har sänt sin ängel för att visa sina tjänare vad som snart måste ske.”—10 Och han sade till mig: “Försegla inte profetians ord i denna bok. Ty tiden är nära. 11 Den orättfärdige må fortsätta att göra orätt, den orene att orena sig, den rättfärdige må fortsätta att göra vad som är rätt och den helige att helga sig.“12 “Se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och en efter hans gärningar.13 Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden. 14 Saliga är de som tvättar sina kläder. De skall få rätt till livets träd och få komma in i staden genom dess portar. 15 Men utanför är hundarna och trollkarlarna, de otuktiga och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögn och far med osanning.

Det finns en del nära-döden-upplevelser att studera på Youtube, och många utav berättarna talar om LJUSET och FRIDEN innan de får höra att tiden inte är inne.

“Ty ni står inte under lagen utan under nåden” – Rom. 6:14 betyder inte fritt fram att synda

May20

Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden (Rom. 6:14).

Ovan vers läst i ett vacuum kanske tolkas av en del kristna som “Vi är alltid förlåtna om vi än syndar eftersom vi inte längre lever under Gamla Testamentets lagar utan under NÅDEN, som ständigt skymmer vår synd från Gud så att han inte ser den”.

Detta är dock motsatsen till vad Paulus faktiskt säger. Hur vet vi om vi står under lagen eller under nåden? Jo, baserat på om vi syndar eller ej. Om vi syndar står vi under lagen, och om vi inte syndar står vi under nåden. Hur vet vi vidare om vi är “slavar under synden” eller ej, som Paulus talar om? Samma sak – baserat på om vi undviker synden eller ej, eftersom vi är slavar under den vi lyder, och vi kan inte tjäna två herrar. Endast om vi lever rättfärdigt är vi verkligen fria. Om vi väljer att leva i förnedring och synd så är vi slavar under synden och döden. Först måste vi förstås omvända oss och bli renade i Jesu blod, vilket vi inte klarar själva. Vi förtjänar inte frälsning, men Gud har gjort detta möjligt för oss pga barmhärtighet och nåd. Han vill inte att någon ska gå förlorad och det är glädje i himlen varje gång en person omvänder sig och återfår livet!

Sammanhanget där vi kan se hur Paulus menar att synd fortfarande leder till döden:

Rom. 6:1 Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? 2 Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? 3 Eller vet ni inte att vi alla som har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans död? 4 Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. 5 Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans. 6 Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. — 12 Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, SÅ ATT NI LYDER DESS BEGÄR. 13 Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. 14 Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. 15 Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! 16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under SYNDEN, VILKET LEDER TILL DÖD, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? 17 Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. 18 Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. 19 – För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse. 20 Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. 21 Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. 22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. 23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Det är endast då vi väljer att ledas av Anden (lyder Gud genom att undvika synd) som vi är under nåden. Om vi i stället lyder köttet så står vi under lagen.

Gal. 5:16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. 17 Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. 18 Men OM NI LEDS AV ANDEN, STÅR NI INTE UNDER LAGEN. 19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, 21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.

Rom. 2:12 Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utanlagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.

De kristna som är under nåden är de som står över synden och lever rättfärdigt och med rena samveten. Genom rening i Jesu blod och en rättfärdig livsstil så slipper de straffet från synden fastän de inte gjort sig förtjänt av detta pga sina tidigare synder. Vilken nåd att kunna bli helt renad och få hjälp av den helige Ande att leva segervisst i rättfärdighet! Det är visserligen sant att loppet inte är kört om vi skulle falla för en frestelse och synda igen, men vi kan heller inte lura Gud genom att varva synd och falska omvändelser. Ack, hur många kristna det finns som menar att de tryggt undgår straffet för sin pågående synd eftersom de står under nåden i stället för lagen! Det är även tragiskt att kristna även lär andra människor att synd inte längre leder till döden, och utan att de tänker på det så repeterar de faktiskt Satans lögn till Eva i Edens lustgård – “Ingalunda skall ni dö”. Det finns även en del kristna som faktiskt lever rättfärdigt trots att de misstar sig och lär ut att vi människor aldrig kan sluta synda. De kanske exempelvis hävdar att utlevd homosexualitet inte längre är en synd, samtidigt som de själva inte lever i homosexualitet – men vad säger Jesus om att upphäva moraliska bud som gällt allt sedan Adams dagar?

Matt. 5:19 Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och LÄR MÄNNISKORNA SÅ, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket. 20 Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket.

Vad betyder nåd? Kanske tvärt emot vad många tror. Det är bl. a en hjälp att sluta synda.

Titus 2:11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att SÄGA NEJ TILL OGUDAKTIGHET och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som NU ÄR

Juda 1:4 Ty hos er har det nästlat sig in vissa personer. Om dem är det redan för länge sedan skrivet att de skulle drabbas av domen. Gudlösa som de är FÖRVANSKAR DE VÅR GUDS NÅD TILL FÖRSVAR FÖR ETT LIV I UTSVÄVNINGAR och förnekar vår ende Härskare och Herre, Jesus Kristus.

Paulus levde rättfärdigt och med ett fullkomligt rent samvete – efter sin frälsning

Paulus uttrycker kampen mellan Anden och köttet i Rom. 7 i form av sig själv som en “arm människa”, men det viktigaste med hans resonemang är att läsa i slutet av kapitlet där vi kan börja läsa hur han LÖSER problemet när Anden och köttet drar åt olika håll. Vem skall frälsa en arm människa från dödens kropp? Jesus Kristus och det nya livet i honom! Paulus kan själv tjäna Guds lag med sitt sinne (tjäna är något aktivt som man gör), men om han i stället skulle ha fortsatt att lyda köttet så skulle han tjäna syndens lag och då hade Paulus inte varit frälst utan andligt död!

Rom. 7:23 men i mina lemmar ser jag en annan lag, som ligger i strid med lagen i mitt sinne och som gör mig till fånge under syndens lag i mina lemmar. 24 Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp? 25 Gud vare tack, Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.

Paulus fortsätter över i kapitel 8 med samma tankegång om hur han segervisst kan tjäna Gud. (Jag väljer 1917 års översättning här eftersom SFB har svagheter i detta parti.)

Rom. 8:1 Så finnes nu ingen fördömelse för dem som äro I Kristus Jesus.2 Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag.3 Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet.4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, SOM VANDRA ICKE EFTER KÖTTET; UTAN EFTER ANDEN. 5 Ty de som äro köttsliga, de hava sitt sinne vänt till vad köttet tillhör; men de som äro andliga, de hava sitt sinne vänt till vad Anden tillhör.6 Och köttets sinne är död, medan Andens sinne är liv och frid. — 13 Ty om i leven efter köttet, så skolen I DÖ; men om I genom ande döden kroppens gärningar, så skolen I LEVA.14 Ty alla de som drivas av Guds Ande, de äro Guds barn.

Apg. 23:1 Paulus såg på Stora rådet och sade: “Bröder, jag har levt inför Gud med ett fullkomligt rent samvete ända till i dag.”

Paulus står inte under lagen, och hävdar inte att frälsning fortfarande ges genom Mose lag och alla dess 613 bud, men han kan ändå relatera till de som fortfarande tror att lagen frälser och gör allt för att vinna deras själar. Han skulle inte vinna på att provocera, eller att hävda att alla gamla judiska traditioner är synd. Däremot är det viktigt att lära ut att ceremoniella Mosaiska lagar inte krävs för frälsning och inte heller frälser.

1 Kor. 9:20 För judarna har jag blivit som en jude för att vinna judar. För dem som står under lagen har jag, som inte själv står under lagen, blivit som den som står under lagen för att vinna dem som står under lagen.

Problemet många kristna gör är att de lägger nya ok på varandra genom att hävda att vissa saker är synd som inte alls är synd. Man syndar inte om man inte tänker på Gud varje minut, eller blir arg, trött samt anser att vissa människor är snåla, arroganta, fördomsfulla, etc.

Bibelverser om idrott och motion

Apr21

Varannat år så utfördes Isthmiska spelen i Korint, vilket var det näst största idrottsevenemanget vid antiken och bestod av tre grenar – gymniskt (gymnastik, kapplöpning, brottning och knytnävskamp), hippiskt (kappkörning) och musiskt (musik och skaldekonst) tema. De Olympiska spelen var givetvis det största idrottsevenemanget och startade 776 f Kr. När Korint förstördes 176 f Kr så övergick de Isthmiska spelen en kort tid till Sikyon.

Paulus gjorde ibland jämförelser med diverse sporter (framför allt löpning) för att uttrycka en poäng. Många tränar och pressar sig hårt för att vinna ära och en segerkrans som snart vissnar (eller andra priser som vi inte kan ta med oss in i vårt nästa liv) medan en plats i Guds rike verkligen är något att kämpa för eftersom det priset aldrig kommer att gå om intet eller förlora sitt värde. Det handlar om var vi ska spendera EVIGHETEN, vilket är värt all uppoffring.

1 Kor. 9:24 Vet ni inte att av alla löparna som springer på en tävlingsbana är det bara en som får priset? Spring så att ni vinner det. 25 Men alla som tävlar underkastar sig i allt hård träning – de för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. 26 Jag löper alltså inte utan att ha målet i sikte. Jag boxas inte likt en som slår i tomma luften.

Fil. 3:13 Bröder, jag menar inte att jag redan har gripit det, men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför 14 och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus.

2 Tim. 4:7 Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. 8 Nu ligger rättfärdighetens segerkrans i förvar åt mig. Den skall Herren, den rättfärdige domaren, ge åt mig på den dagen, och inte bara åt mig utan åt alla som älskar hans återkomst.

Hebr. 12:1 När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss.

Vi kan även läsa om sådana idrottssegrar i Uppenbarelseboken här nedan. Endast den som segrar skall bli klädd i vita kläder, och det som är avgörande, förutom en tro, är våra gärningar och att vi inte smutsar ner våra kläder (alltså inte de vita permanenta kläderna utan de som vi hade innan). Att “smutsa ner sina kläder” är ett bildspråk för att synda. Det handlar inte om att man endast kan bli frälst om man aldrig syndat (det har vi alla), eftersom man också kan bli helt renad om man OMVÄNDER sig från sina synder.

Upp. 3: 2 Vakna upp och håll dig vaken och stärk det som är kvar och som var nära att dö. Ty jag har inte funnit att dina gärningar är fullkomliga inför min Gud. 3 Kom därför ihåg vad du har tagit emot och hört, och håll fast vid det och omvänd dig. Om du inte håller dig vaken skall jag komma som en tjuv, och du skall inte veta vilken stund jag kommer över dig. 4 Men du har några få i Sardes som inte har smutsat ner sina kläder, och de skall vandra tillsammans med mig i vita kläder, ty de är värdiga. 5 Den som segrar skall alltså bli klädd i vita kläder, och jag skall aldrig stryka ut hans namn ur livets bok utan kännas vid hans namn inför min Fader och hans änglar.

För mycket självupptagenhet kan leda till att vi kommer bort från Gud och lever för världen.

Fil. 2: 3 Var inte självupptagna och stolta. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva. 4 Se inte på ert eget bästa utan tänk på andras.

1 Joh. 2:16 Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen. 17 Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja förblir i evighet.

Vem som helst kommer inte in i Guds rike, eftersom kravet är att vi följer reglerna. Omvändelse, tro som visar sig i gärningar, rent motiv, etc, är vad som krävs för att hålla ut till slutet.

2 Tim. 2: 5 Och den som tävlar blir inte krönt med segerkransen, om han inte följer reglerna.

Paulus säger inte att kroppsövningar är något som är syndigt och som vi borde avhålla oss ifrån, utan han menar att det är “i någon mån” nyttigt. Han jämför det med gudsfruktan som “på allt sätt” är nyttigt – alltså definitivt av större vikt eftersom det leder till evigt liv i Guds rike. I en del fall så utför vi kanske kroppsutövningar inom våra arbeten, men alltför ofta riskerar vi att förbli stillasittande hela dagarna. Motion är bevisligen bra för våra kroppar eftersom vi lättare kan behålla en bra kroppsvikt, undvika högt blodtryck, etc, och det är vist att ta hand om sin kropp som är ett Guds tempel. Vi kan vara till mer nytta både som människofiskare och för våra familjemedlemmar om vi håller oss friska.

1 Tim. 4:8 Ty kroppsövning är i någon mån nyttig, men gudsfruktan är på allt sätt nyttig, eftersom den har löfte om liv, både för den här tiden och den kommande –

1 Kor. 3:16 Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? 17 Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Gudstempel är heligt, och det templet är ni.

2 Kor. 6:16 Vad kan ett Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: Jag skall bo hos dem och vandra med dem, och jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk.

Det är inte nödvändigtvis idrotten i sig som är av ondo, utan snarare alla hysteriska pengarelaterande jippon runtomkring. Jag kan inte se hur det skulle vara fel att exempelvis spela fotboll, när allt som behövs är en boll och flera barn (eller vuxna) som kan sysselsätta sig med denna idrott samtidigt som de får motion, kan umgås med andra och får tiden att gå. Det handlar om en lek. Men det går inte att spela fotboll utan motståndare, och svårt att spela om det inte finns det minsta tävlingsinstinkt (samma sak om det handlar om kortspel eller fia med knuff). Det kan vara givande för både barn och vuxna att vara med i ett idrottslag och på så sätt finnas med i ett socialt sammanhang med andra likasinnade. Det finns t o m barn som har svårt med sina studier och gärna lägger tid på rackartyg, men som kan styras om när de sätts i ett idrottsligt sammanhang och plötsligt känner att de har en viktig roll att fylla som en viktig lagmedlem eller kanske som enskild idrottare. Det brukar ofta finnas möjligheter att resa och få utbyte med andra idrottare, vilket kan vara nyttiga miljöombyten och något att se fram emot.

Sen finns det som sagt en baksida om man låter idrottsengagemanget gå för långt, där man känner stor press att lyckas – beroende på sponsorer, tränare, egna förväntningar – och där man förlorar fokus på skaparen för att i stället lägga stor energi på det “skapade” och där man “lever av världen“.

Matt. 6:21 Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.

Markus 8:36 Vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sin själ?

Bibeln talar även om “idrotter” som ingår i krigsföring, såsom användning av en båge, lans eller slunga. Det är klart att man måste öva på dessa aktiviteter om man vill bli duktigare, och som del i en armé måste man även ha en bra grundkondition för att klara krävande strapatser. Träning blir ofta roligare om man kan dela in sig i lag och tävla mot andra.

1 Sam. 20:19 Men skynda dig i övermorgon ner till den plats där du gömde dig den dag då ogärningen skulle ha ägt rum, och vänta där vid Eselstenen. 20 Jag skall då skjuta tre pilar i närheten av den, som om jag sköt mot något mål. 21 Sedan skall jag skicka min tjänare att leta reda på pilarna. Om jag då säger till tjänaren: Se, pilarna ligger bakom dig, tag upp dem! Då kan du komma fram och vara trygg, för ingen fara är på färde så sant Herren lever. 22 Men om jag säger till den unge mannen: Se, pilarna ligger framför dig, längre bort! Gå i så fall din väg, förHerren sänder dig bort.—35 Följande morgon gick Jonatan ut på marken vid den tid han hade bestämt med David. Och han hade en liten pojke med sig. 36 “Spring och leta reda på pilarna, som jag skjuter”, sade han till pojken. Medan pojken sprang, sköt Jonatan pilen över honom. 37 När pojken kom till det ställe dit Jonatan hade skjutit pilen, ropade Jonatan efter honom: “Pilen ligger ju framför dig, längre bort.”38 Jonatan ropade vidare efter pojken: “Fort, skynda dig, stanna inte!” Pojken som Jonatan hade med sig tog upp pilen och kom till sin herre. 39 Men han visste inte vad det var fråga om, bara Jonatan och David visste det. 40 Jonatan lämnade sina vapen åt pojken som han hade med sig och sade till honom: “Gå, tag med dem till staden!”

Han som har börjat ett gott verk i er skall också FULLBORDA det? – Fil. 1:6

Apr11

Jag är ÖVERTYGAD om att han som har börjat ett gott verk i er också skall FULLBORDA det intill Kristi Jesu dag (Fil. 1:6)

Det finns mycket som vi känner oss fullständigt “övertygade” om pga våra erfarenheter och egna iakttagelser. Jag är exempelvis fullständigt övertygad om att jag kommer att få minst 200-250 träffar på min blogg idag eftersom jag brukar få långt fler än så. Jag är också övertygad om att vissa vänner som jag känner kommer att förbli kristna resten av sina liv bl. a. eftersom de visat upp en stark tro och visat god frukt. I ingetdera fallet kan jag dock garantera att det kommer att bli just så.

Paulus vänder sig till en viss grupp troende människor i Filippi, och motiverar varför han känner en sådan tillförsikt för dem vad gäller deras starka tro och deras arbete för Gud. Han pratar inte om alla kristna i hela världen (även om samma villkor och löften gäller alla) eftersom han givetvis inte känner alla världens kristna väl nog för att kunna uttrycka sig på samma sätt om dem alllihop. Men han känner dessa kristna i Filippi, och pga det han hittills bevittnat så kan han med trygghet uttrycka “Jag är ÖVERTYGAD om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag” (“will perform it until the day of Jesus Christ”, KJV). Versen säger inte att Gud tvingar några utvalda personer att påbörja goda verk – vare sig de vill eller inte – och han utlovar inte att alla kristna kommer att få en ljus framtid helt villkorslöst oavsett hur de lever. Paulus säger ju också:

Ef. 2:.10 Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall VANDRA i dem.

Vad händer om vi väljer att inte vandra i dem? Är vi då fortfarande frälsta? Visserligen bygger vi vårt arbete på Jesus Kristus och vi får inspiration från honom, men vi måste förstås vara med på noterna.

2 Tim. 2:21 Den som därför renar sig och HÅLLER SIG BORTA från dessa blir ett kärl till heder, helgat, användbart för sin herre och förberett för allt gott arbete.

Vi ombeds alltså att rena oss och hålla oss borta från kärl av vanheder (synd), så att vi kan vi bli användbara för Gud och kunna utföra ett gott arbete. Det handlar om vår villighet att lyda den helige Ande som leder oss bort från synd och in i en värld där vi kan vara användbara verktyg för Gud.

1 Tim. 6:17 Uppmana dem som är rika i den här världen att inte vara högmodiga eller sätta sitt hopp till något så osäkert som rikedom, utan till Gud som rikligt ger oss allt att njuta av. 18 Uppmana dem att göra gott, att vara rika på goda gärningar, att vara generösa och dela med sig 19 och samla åt sig en skatt som är en god grund för den kommande tidsåldern, så att de vinner det verkliga livet.

Ovan kan vi se att det goda vi gör kan leda till evigt liv. (Tro utan gärningar är död.)

Hade det varit upp till Gud så hade han sett till att vi alltid utförde goda gärningar och att vi aldrig syndade en enda gång. Det är dock inte Guds ansvar att se till att vi är villiga människofiskare, för om så hade varit fallet så hade vi varit tvungna att anklaga honom varje gång vi syndade och om vi hamnar i ett läge där vi inte alls gör ett gott arbete för hans rike. Vi har ingen rätt att säga “Det är Guds sak att se till att jag gör ett gott arbete och att fullborda detta om han vill”. Det handlar om att ge Gud äran för arbetet eftersom han är grunden.

1 Kor. 3:6 Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten.7 Varken den som planterar eller den som vattnar betyder därför något, utan endast den som ger växten, och det är Gud. 8 Den som planterar och den som vattnar är ett, och var och en skall få sin lön efter sitt arbete. 9 Ty vi är Guds medarbetare, och ni är en Guds åker, en Guds byggnad

Här är hela kontexten i Filipperbrevet 1:

Fil. 1: 1 Från Paulus och Timoteus, Kristi Jesu tjänare, till alla de heliga i Kristus Jesus som bor i Filippi, tillsammans med församlingsledarna och församlingstjänarna. —3 Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er. 4 Så ofta jag ber för er alla gör jag det alltid med glädje, 5 eftersom ni har varit med i arbetet för evangeliet från första dagen ända till nu. 6 Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag. 7 Det är inte mer än rätt att jag tänker så om er alla, ty jag har er i mitt hjärta. Både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni allesammans nåden med mig.—9 Och min bön är att er kärlek mer och mer skall överflöda och leda er fram till insikt och klart omdöme,10 så att ni kan avgöra vad som är rätt och vara rena och fläckfria på Kristi dag, 11 rika på rättfärdighetens frukt som Jesus Kristus ger, Gud till ära och pris.

Skälet att Paulus känner sig så övertygad om denna kristna grupps fortsatt andliga arbete och ljusa framtid är att han bevittnat deras liv och eftersom de uthålligt visat att de är tillförlitliga och flitiga arbetare. “Eftersom ni har varit med i arbetet för evangeliet från första dagen ända till nu”. Därför känner sig Paulus övertygad om att Gud också kommer att fortsätta på den inslagna vägen – att utföra sitt arbete genom dem och låta den helige Ande genomsyra arbetet. Paulus kommer också att fortsätta att be för dem och ha dem i sitt hjärta, vilket också påverkar utgången. Ett skäl för att be för dem är att detta kan påverka dem att avgöra vad som är rätt och därmed kunna hålla sig rena och fläckfria på Kristi dag. Det är alltså ingen självklarhet att vi ska förbli fläckfria bara för att vi påbörjat ett gudomligt arbete, för då hade hans böner och varningar varit överflödiga. Men visst känns det mer självklart om man tagit för vana att följa Anden i stället för köttet.

Kapitlet nämner ännu en “övertygelse” (faktiskt två gånger…)

14 Min fångenskap har gjort de flesta av bröderna övertygade i Herren, så att de vågar predika Guds ord ännu mer oförskräckt.15 En del predikar visserligen Kristus för att de är avundsjuka och söker strid, men en del gör det i god avsikt, 16 av kärlek, eftersom de vet att jag är satt till att försvara evangelium. 17 De andra söker strid och predikar Kristus av orena motiv och tror att de kan göra min fångenskap tyngre.

Paulus menar att hans fångenskap resulterat i att åtminstone de flesta av bröderna känt sig än mer övertygade i Herren, för kanske Paulus fortsatta trygghet och glada min hjälpt dem att predika Guds ord än mer oförskräckt. Dock inte alla, för Paulus menar att det finns kristna som predikar om Jesus för att de är avundsjuka och söker strid – alltså inte av en genuin kärlek till de förlorade. Kanske handlar det om att de vill visa Paulus att han själv är ganska överflödig eftersom de själva kan predika precis lika bra och ännu bättre, eller kanske de snarare vill bryta ner det Paulus byggt upp genom att introducera nya falska läror som orsakar splittring. Paulus varnade också för en sådan situation:

Apg 20:28 Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod. 29 Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden. 30 Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen för att dra lärjungarna över på sin sida. 31 Håll er därför vakna och kom ihåg att jag ständigt i tre års tid natt och dag har varnat var och en av er under tårar.

Paulus uppmuntrar sina kristna vänner att fortsätta att be för honom, och han säger att deras böner och Andens hjälp kommer att leda till hans frälsning. Självfallet handlar det också om Paulus egen iver att följa Anden.

19 ty jag vet att detta kommer att leda till min frälsning, därför att ni ber för mig och Jesu Kristi Ande hjälper mig.

Paulus känner sig “övertygad” om att det bästa för honom är att han blir kvar hos dem ett tag till. Han fortsätter med ytterligare uppmuntran och varningar om att de måste stå fasta och kämpa för tron.

25 Och då jag är övertygad om det, vet jag att jag skall leva och bli kvar hos er alla och hjälpa er till framsteg och glädje i tron. 26 När jag är hos er igen, kan ni få ännu större anledning att i Kristus Jesus prisa er lyckliga för min skull.27 Lev nu bara på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium, så att jag, vare sig jag besöker er eller inte, får höra att ni står fasta i en och samme ande och i ett och samma sinne kämpar för tron på evangelium

Fortsätter vi i nästa kapitel så kan vi läsa i Fil. 2:12 att dessa kristna “alltid har varit lydiga”. Även det intygar att Paulus känner sig övertygad om Guds fortsatta ledning i deras arbete just av det skälet.

Fil. 2:12 Därför, mina älskade, liksom ni alltid har varit lydiga, så arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara som när jag var hos er, utan ännu mycket mer nu när jag inte är hos er. 13 Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske. 14 Gör allt utan att klaga och tveka, 15 så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt ibland ett falskt och fördärvat släkte, bland vilka ni lyser som stjärnor i världen, 16 när ni håller fast vid livets ord. Då kan jag berömma mig av er på Kristi dag. Jag har alltså inte sprungit förgäves eller arbetat förgäves.

Paulus avslöjar att dessa filipper även hjälpte honom ekonomiskt (Fil. 4:10-19), vilket förstås var ännu en signal för att deras hjärtan var på det rätta stället. Men även om man kan förvänta sig att kristna av naturliga anledningar vill fortsätta att vandra med Anden och hålla sig till Guds ord, så fortsatte Paulus att fortsätta att varna för förfall även hos kristna. Exempel:

1 Tim. 4: 16 Ge akt på dig själv och på din undervisning, och håll troget ut med den. När du gör det, frälser du både dig själv och dem som lyssnar på dig.

2 Tim. 2: 15 Gör allt du kan för att bestå provet inför Gud, likt en arbetare som inte behöver skämmas utan rätt delar[a] sanningens ord. 16 Men oandligt, tomt prat skall du akta dig för. De som befattar sig med sådant kommer att göra allt större framsteg – i ogudaktighet, 17 och deras ord kommer att sprida sig som cancertumörer. Till dem hör Hymeneus och Filetus, 18 som har kommit bort från sanningen. De bryter ner tron för somliga, när de säger att uppståndelsen redan har ägt rum. 19 Guds fasta grund består och har detta sigill: Herren känner de sina och: Var och en som nämner Herrens namn skall hålla sig borta från orättfärdigheten.

Titus 2:6 Förmana på samma sätt de yngre männen att i allt visa gott omdöme, 7 och var själv ett föredöme i goda gärningar. Ge i din undervisning prov på oförfalskad sanning och värdighet.8 Var sund och oklanderlig i ditt tal, så att din motståndare måste skämmas, då han inte har något ont att säga om oss. — 11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, 13 medan vi väntar på det saliga hoppet, att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus skall träda fram i härlighet. 14 Han har offrat sig själv för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett egendomsfolk, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar.

TRONS LYDNAD är att lyda Gud i tro

Jun20

Det står om trons lydnad på ett par ställen i Bibeln, och det handlar helt enkelt om att tro på skaparen och lyda honom genom att leva heligt. Sen kan vi också ha olika mått av tro vad gäller vår förmåga/vilja att tro på exempelvis mirakel och helande, men även det går att arbeta upp genom att leva nära Gud. Genom erfarenheter så kan denna tro (på Andens kraft) stärkas, och där har vi kommit olika långt. Vi kan be för varandra att vi kommer längre.

1) Rom. 1:5 Genom honom har vi fått nåd och apostlaämbete för att bland alla hednafolk föra människor till TRONS LYDNAD för hans namns skull.

Andra folkgrupper var tydligen bekanta med de kristna romarnas stora tro

8 Först och främst tackar jag min Gud genom Jesus Kristus för er alla, därför att man i hela världen förkunnar er tro.

Paulus säger att man förtjänar döden om man lever sina liv genom att visa orättfärdighet, ondska, girighet, elakhet, är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja, skvallrar, förtalar, hatar Gud, brukar våld, skrävlar, skryter, tänker ut allt ont, inte lyder sina föräldrar, är oförståndiga, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa och som samtycker med att även andra kristna lever så. Det finns många kristna som predikar en slags “frälst i din synd-budskap”, som ofta blandas med fagert tal för att lura fler. Det finns vissa andliga risker så fort man hör predikanter lära ut “Gud vill INTE att du syndar, MEN….”, och så fortsätter man att lägga ut texten genom att förklara varför ingen kan sluta synda, hur Jesus kan vara rättfärdig i stället för oss, hur våra synder är förlåtna redan innan vi gör dem, hur arvsynden gör att vi syndar av nödvändighet, hur köttet är syndigt i sig självt, hur Gud endast ser Jesu blod när han ser på oss, etc. Jesus har inte tagit Guds vrede på korset, för vi kan fortfarande riskera Guds vrede om vi väljer att leva orättfärdigt.

18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem. 20 Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.21 Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. 22 De påstod att de var visa, men de blev dårar. 23 De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 24 Därför utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar. 25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen.— 29 De har blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 30 De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter och tänker ut allt ont. De lyder inte sina föräldrar, 31 är oförståndiga och trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. 32 Sådant gör de, fastän de mycket väl känner till Guds rättvisa dom, att de som handlar så är värda döden. Ja, de samtycker också till att andra gör det.

2) Romarbrevet 16:26 men nu har uppenbarats och genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning gjorts känd, för att alla folk skall föras till TRONS LYDNAD

Uppenbarligen var de kristna i Rom kända för sin lydnad, men Paulus fortsatte att uppmuntra dem att ge akt på dem som vållar splittring genom obibliska läror. Det finns människor som bekänner sig som kristna, och som har milda ord och vackert tal, men som ändå lurar människor att tro på falska doktriner. Lydnad innebär att vara trogen Jesu lära, och det är skriften som ska rätta oss och som vi ska bli korrigerade av. Vi ska inte sätta vår tro på dödliga människor, även om de låter ödmjuka. Om vi är allt för “snälla” och villiga att kompromissa genom att ställa människor i talarstolen trots att de blandar sanning med missförstånd och obibiska läror, så kan det leda till att fler börjar tro på falska läror – som de måste rädda genom ännu fler falska läror som bygger på de första. Paulus vill att romarna ska vara helt oskyldiga i fråga om det onda, och genom evangeliet så kan fler människor föras till trons lydnad.

17 Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem. 18 Ty sådana tjänar inte vår Herre Kristus utan sin egen buk, och med milda ord och vackert tal bedrar de godtrogna människor. 19 Er LYDNAD är ju känd av alla. Därför gläder jag mig över er, men jag vill att ni skall vara förståndiga i fråga om det goda och oskyldiga i fråga om det onda. .—25 Honom som förmår styrka er genom mitt evangelium, min förkunnelse om Jesus Kristus, enligt den avslöjade hemlighet som under oändliga tider har varit dold 26 men nu har uppenbarats och genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning gjorts känd, för att alla folk skall föras till trons lydnad

Även demonerna tror att Jesus är Messias och Guds son, men frälsning ges till de som lyder Jesus.

Hebr. 5:9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom

Paulus valde att inte vara olydig mot den synen som han fick från himlen, när han mötte Jesus på vägen till Damaskus. Det Jesus ville att han skulle göra var att predika om tro, och omvändelse till hedningarna, för att de skulle vända sig från mörker till ljus och därmed få syndernas förlåtelse och en plats i hans rike. Paulus var hörsam och predikade verkligen det Jesus ville. Paulus predikade om behovet av ånger, omvändelse och att fortsätta att leva sina liv genom att göra goda gärningar som ju hör till omvändelsen. Omvändelse innebär att ångra sina synder och leva ett rent liv.

Apg. 26:16 Men stig upp och stå på fötterna! Ty jag har visat mig för dig för att utse dig till tjänare och vittne, både till vad du har sett och till det jag kommer att visa dig, 17 när jag räddar dig undan ditt eget folk och undan hedningarna. Till dem sänder jag dig, 18 för att du skall öppna deras ögon, så att de vänder sig från mörker till ljus, från Satans makt till Gud. Så skall ni genom tron på mig få syndernas förlåtelse och arvslott bland dem som är helgade.19 Därför, konung Agrippa, blev jag inte olydig mot den himmelska synen, 20 utan jag har predikat först i Damaskus och i Jerusalem och hela Judeen och sedan ute bland hedningarna, att de skall ångra sig och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen.

Överlämna den mannen åt SATAN till KÖTTETS FÖRDÄRV? – 1 Kor. 5:5

Jun7

—överlämna den mannen åt Satan till köttets fördärv, för att anden skall bli frälst på Herrens dag. (1 Kor. 5:4-5)

Det finns kristna som menar att mannen som det talas om i ovan verser inte förlorade sin frälsning trots att han var inblandad i en så stor synd “som man inte ens finner bland hedningarna”. Mannen i fråga hade förmodligen inte alltid varit involverad i en sådan synd eftersom han under en tid varit med i en kristen gemenskap, men under tidens gång så valde han uppenbarligen den bredare vägen till fördärvet. (Men alla kan förstås omvända sig och återfå livet…)

När vi läser att Paulus ansåg att man borde överlämna den mannen åt Satan till köttets fördärv, så betyder det inte att den metoden garanterat skulle komma att lyckas. Däremot så var syftet med en sådan behandling att frälsa hans själ, och man skulle komma närmare ett sådant slutmål genom att reagera på hans synd och avlägsna honom från den kristna gruppen. Att bara låtsas som det regnar och låta en medlem som utför uppenbara synder få stanna, är i princip att godkänna hans aktiviteter. Men Paulus kritiserar församlingsledarna för att inte rakryggat ha försvarat ljuset från mörkret, och Paulus egen ståndpunkt är att han omedelbart kunnat göra en sann bedömning om denne man – utan att ens ha träffat honom – eftersom en sådan uppenbar och pågående synd alltid är detsamma som en separation från Gud. Lite surdeg syrar hela degen och därför är det bäst både för församlingen och för mannen själv, att de är åtskilda för att inte göra skadan värre och för att förhoppningsvis få mannen på bättre tankar.

Paulus säger inte att vi ska undvika alla onda människor i hela världen (för då skulle vi ju själva inte kunna leva kvar i världen), men han säger att vi inte ska “umgås med någon som kallas broder, om han är otuktig, girig eller avgudadyrkare, förtalare, drinkare eller utsugare. Inte heller skall ni äta tillsammans med en sådan“. Var och en förstår nog att man måste fortsätta att umgås med familj, släkt, grannar, klasskamrater och arbetskamrater även om de inte är troende, och folk skulle inte bara anta att man deltar i deras gärningar även om man umgås med dem, eftersom vi själva inte har något val vad gäller sådana kontakter. Men när det gäller frivilliga vänner och kontakter så borde det naturliga vara att man inte känner att man har något gemensamt med människor som lever i uppenbar synd och att man heller inte vill tillbringa tid med dem då de utför sin synd. Att evangelisera bland syndare är förstås naturligt, men att exempelvis sitta tillsammans med andra på en rökig krog där det är vanligt med alkoholberusning och svordomar, borde kännas obehagligt och helt främmande för kristna. Vad ger det oss, såvida vi inte kan visa på en väg till himmelriket för dessa vilsna själar?

Paulus säger inte att man genast ska resa sig upp och gå så fort man upplever att en församlingsmedlem syndat (om man upplever att det är en synd så kan man välja att ta upp saken med sin broder/syster) men han ger exempel på synder som är så uppenbara både för närstående och utomstånde, att man borde upphöra med närmare kontakter för att inte låta surdegen få effekt även på andra. De synder som Paulus listar är ofta lätta att upptäckas både av troende och icke-troende eftersom synden är alltför uppenbar. Umgås vi med sådana syndare i deras syndiga miljöer så kan förstås utomstående anta att vi godkänner en sådan livsstil och att vi förmodligen är precis likadana själva. Vi har ett ansvar för hur vi lever, och svagare människor kan komma på fall. Men framför allt borde vi skruva på oss i stolarna om vi umgicks med sådana personer eftersom en miljö som infiltrerats av synd borde upptäckas av den helige Ande som bor i oss. Det bör dock inte handla om att föraktfullt se ner på folk som om vi ansåg att de är sämre människor än oss själva, utan vi borde känna medlidande och med en innerlig önskan om att få dessa människor att inse sina världsliga vanor och i stället söka sig till den ende Guden som kan förlåta synder.

Om en person lever i uppenbara synder och vägrar att omvända sig så är han ond, och om det handlar om en broder/syster (församlingsmedlem) så menar Paulus att vi borde driva en sådan person ifrån oss. Han säger inte att vi aldrig mer får hälsa på personen, eller aldrig mer prata med en sådan person (det är alltid bra att prata med personer i hopp om att de ska omvända sig), men det handlar om att personen inte kan var kvar i samma vänskapskrets – för allas bästa.

1 Kor.5:1 Det talas om att det förekommer otukt bland er, sådan otukt som man inte ens finner bland hedningarna, nämligen att någon lever ihop med sin fars hustru. 2 Och ändå är ni uppblåsta. I stället borde ni ha blivit så bedrövade, att den som gjort sig skyldig till detta hade drivits ut ur er krets. 3 Jag som är frånvarande till kroppen men närvarande i anden har för min del redan, som vore jag närvarande, 4 i vår Herre Jesu Kristi namn fällt domen över den som handlat så. Det skedde, sedan ni och min ande med vår Herre Jesu makt förts samman, 5 för att överlämna den mannen åt Satan till köttets fördärv, för att anden skall bli frälst på Herrens dag.6 Ert skryt låter inte bra. Vet ni inte att lite surdeg syrar hela degen? 7 Rensa bort den gamla surdegen för att ni må vara en ny deg, eftersom ni är osyrade.Ty vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat. 8 Låt oss därför hålla högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och elakhetens surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade deg. 9 I mitt brev till er skrev jag att ni inte skulle ha något att göra med otuktiga människor. 10 Jag menade inte alla otuktiga här i världen, inte alla giriga och utsugare och avgudadyrkare. Då måste ni ju lämna världen. 11 Jag skriver nu till er att ni inte skall umgås med någon som kallas broder, om han är otuktig, girig eller avgudadyrkare, förtalare, drinkare eller utsugare. Inte heller skall ni äta tillsammans med en sådan. 12 Hur kan det vara min sak att döma dem som står utanför? Är det inte dem som står innanför ni skall döma? 13 Dem som står utanför skall Gud döma. Driv ut ifrån er den som är ond!

Samma grekiska ord som är översatt med ond (ponēros, Strong’s 4190) i v.13 återfinns även i Matt.13:49-50, och i det fallet är det inte roligt att tillhöra de som är onda:

Matt.13:49 Så skall det vara vid tids- ålderns slut. Änglarna skall gå ut och skilja de ONDA från de rättfärdiga 50 och kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder.

Samma ord som översatts med otukt (porneia, Strong’s 4202) i v. 1 återfinns även i Gal. 5:19-21, och där ser vi att de som är inblandade i en sådan synd inte skall ärva Guds rike. Det är ingen god idé att dela församling (där man är andliga bröder och systrar) med människor som inte är på väg till himlen.

Gal.5:19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, 21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.

Det ser ut som det är samme man som det talas om i Paulus nästföljande brev till korinthierna (läs 2 Kor. 2), och det innebär i så fall att det var en bra metod att avlägsna den syndaren ifrån resten av församlingen – för det verkar ha inneburit att mannen ifråga kommit till insikt om sin stora synd och kanske förstått att övriga församlingsmedlemmar inte haft något annat val än att avlägsna surdegen (honom själv) från resten av degen. Paulus menar att det också är viktigt att förlåta en syndare och visa honom kärlek, men det är inte kärleksfullt gentemot någon att återta en oomvänd syndare till en kristen gemenskap. Däremot en syndare som omvänt sig.

2 Kor.2:1Jag hade nämligen bestämt mig för att inte komma och göra er bedrövade IGEN. 2 Om jag bedrövar er, vem gör då mig glad, om inte just den som jag har bedrövat? 3 Jag skrev som jag gjorde för att jag inte skulle bli bedrövad vid min ankomst genom dem som borde glädja mig. Jag är nämligen övertygad om att min glädje är allas er glädje. —5 Om en viss person har orsakat sorg, så är det inte mig han har bedrövat, utan er alla i viss mån – för att inte säga för mycket.6 Det räcker med den bestraffning han har fått av de flesta. 7 Nu bör ni i stället förlåta och trösta honom, så att han inte alldeles går under i sin djupa sorg. 8 Därför uppmanar jag er att bemöta honom med kärlek. 9 När jag skrev till er, var det också för att få veta om ni skulle bestå provet och vara lydiga i allt. 10 Den som ni förlåter, honom förlåter också jag. Ty det jag har förlåtit, om jag haft något att förlåta, det har jag gjort för er skull, inför Kristi ansikte, 11 för att vi inte skall bli överlistade av Satan. Hans avsikter känner vi till.

Däremot är nedan verser goda att ha i åtanke när det handlar om att rädda människor från syndens grepp:

Jak.5:19 Mina bröder, om någon bland er kommer bort från sanningen och någon för honom tillbaka, 20 så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från döden och överskyler många synder.

Paulus TAGG – vad innebär denna törntagg? – 2 Kor. 12:7

Feb18

2 Kor. 12:7 Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en TÖRNTAGG i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig.8 Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig,

Grekiska ordet för törntagg är skolops (Strong’s 4647), och i NT förekommer det endast i ovan vers. Däremot kan vi läsa om taggar även i GT, och de verkar ha varit någonting malande och irriterande, som en gnagande tagg kan vara om vi får en på oss.

4 Mos. 33:55 Men om ni inte driver bort landets inbyggare för er, då skall de som ni låter vara kvar bli törnen i era ögon och taggar i era sidor, och de skall tränga er i landet där ni bor. Josua 23:13 då skall ni veta att Herren, er Gud, inte mer skall fördriva dessa folk för er. De skall då bli en snara och en fälla för er och ett gissel för era sidor och taggar i era ögon, till dess ni blir utrotade ur detta goda land som Herren, er Gud, har gett er. Hes. 28:24 Sedan skall det för Israels hus inte mer finnas någon stickande tagg eller något sårande törne bland alla de grannfolk som nu föraktar dem. Och man skall inse att jag är Herren, Herren.

Satan var uppenbarligen tillåten av Gud att orsaka Paulus någon form av plåga, men det är inte säkert att det handlar om en fysisk plåga såsom en sjukdom. Det står visserligen att denna tagg är en Satans ängel som “slår mig i ansiktet”, men det grekiska ursprungsordet kolaphizō (Strong’s 2852) måste inte handla om fysiska slag, och det är svårt att tro att Satans demoner bokstavligen skulle slå Paulus i ansiktet (“malak” kan även betyda budbärare – vilket änglar är.) Kolaphizó handlar om någon form av fysisk misshandel, eller att behandlas illa på andra vis:

1 Kor. 4:11 Vi är dårar för Kristi skull, ni är kloka i Kristus. Vi är svaga, ni är starka. Ni är aktade, vi är föraktade. 11 Ännu i denna stund är vi hungriga och törstiga. Vi går nakna, vi misshandlas och är hemlösa. 12 Vi sliter och arbetar med våra händer. När vi hånas, välsignar vi. När vi förföljs, härdar vi ut. 13 När folk talar illa om oss, talar vi väl om dem. Vi har blivit som världens avskum, som alla människors slödder, och så är det fortfarande.

1 Pet. 2:20 Vad är det för berömvärt, om ni härdar ut med att bli slagna när ni handlar orätt? Men om ni håller ut när ni får lida fast ni handlar rätt, då är det nåd från Gud.

Matt. 30:67 Och de spottade honom i ansiktet och slog honom med knytnävarna. Andra gav honom piskrapp 68 och ropade: “Profetera för oss, Messias! Vem var det som slog dig?”

Det kan ha varit Apg. 22:17 som Paulus har i tankarna när han pratar om sig själv i tredje person i början av 2 Kor. 12 (se v. 5-7 där han identifierar sig själv med den mannen), och vars upplevelser skulle vara skälet till att den här taggen behövdes. Det måste ha varit fantastiskt att på något sätt ha haft en fot inne i Guds paradis, men Gud såg det som nödvändigt att tillåta en tagg för att inte Paulus skulle bli högmodig.

1Jag måste berömma mig, om än till ingen nytta, och jag kommer då till syner och uppenbarelser från Herren. 2 Jag vet om en man i Kristus som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det. – 3 Jag vet att den mannen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det – 4 att han blev uppryckt till paradiset och hörde ord som ingen människa kan uttala eller får uttala.

Auktoritet över andemakter

Paulus har auktoritet över Satan precis som alla vi kristna har. För att få något att hända måste vi lära oss att vi har makten att stoppa Satans framfart i våra liv, och det kan göras genom vårt eget agerande – såsom att be en ond ande att lämna en kropp. I 4 Mos. 33:52 så ber Gud Moses att driva ut invånarna i Kanaan och han ber oss att driva ut demoner i Mark. 16:17. När vi inser att vi inte kan åstadkomma mirakel i vår mänskliga kraft så kan vi prova samma sak med den helige Andes kraft – där Gud är med oss. Det är dessutom en enorm kraft i namnet JESUS, och jag tror vi inte riktigt kan ta in i våra sinnen exakt hur mäktig och stor den kraften är. Med ett liv i ständig komfort och trygghet så blir det svårare att lära sig att förlita sig på den kraften och vad Gud kan göra i våra liv. Paulus i sig själv var svag, men Paulus i Kristus är stark och mäktig! “Därför vill jag hellre berömma mig av min SVAGHET, för att Kristi kraft skall vila över mig”, säger Paulus, och glädjer sig över sin svaghet, misshandel, nöd, förföljelser och ångest. Allt detta sker ju för att han ska kunna vara ett starkare verktyg i Jesu händer och för att kunna föra ännu fler människor fram till både helande och frälsning. Genom motgångar lär vi oss att förtrösta på den helige Andes makter. Hela sammanhanget:

Kor. 12:5 Av den mannen vill jag berömma mig, men av mig själv vill jag inte berömma mig utom av min svaghet. 6 Om jag ville berömma mig, skulle jag ändå inte vara en dåre, jag skulle ju bara säga sanningen. Men jag avstår, för att ingen skall tänka högre om mig än man gör, när man ser och hör mig. 7 Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig. 8 Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig, 9 men han svarade mig: “Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet.” Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig. 10 Så gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är jag stark.

Ett par alternativa tolkningar av taggen

Fenomenet med taggen skulle kunna tolkas på ett par olika sätt, och oavsett vilket alternativ man väljer så är poängen med taggen densamma. Antingen att Paulus var lyckosam i att eliminera taggen, efter att han insett hur pass kraftfull han var i sin svaghet och att han kunde råda bot på den själv ihop med den helige Ande, eller också att Paulus INTE blev av med sin tagg eftersom Gud ansåg att den var nödvändig för att hela tiden ödmjukt vara i behov av den helige Andes ledning och för att akta sig från att bli högmodig. (Det går att kombinera delar av texten i båda alternativen till viss mån.)

Alternativ 1) Paulus tagg blev borttagen? När Gud säger “kraften fullkomnas i svaghet” så menar att han att Paulus faktiskt själv kan få nödvändig kraft och en TRO på att han själv kan göra något åt sin tagg i stället för att be Gud att fixa. Gud ber oss exempelvis att agera själva genom att gå ut för att sprida evangelium, lägga händerna på folk och hela dem. Visst kan vi i stället sitta hemma och be till Gud att HAN ska göra folk friska UTAN vår inblandning (så slipper vi trötta fötter och eventuell skam om någon inte blir frisk trots att vi ber för dem), men det är ännu bättre att ihop med böner också tro på Guds kraft och aktivt göra något själva – eftersom oss är given all makt. När vi agerar själva så lär vi oss vilken kraft som finns i namnet JESUS och att vi har fått auktoritet över sataniska makter. Det här är inte alltid enkelt eftersom vi ibland är svaga i tron och därför tvekar huruvida utgången kommer att bli lyckosam.

“Den Gud älskar agar han”, kan vi läsa i Bibeln, och det handlar om att han vill tukta oss för att vi ska låta oss ledas av honom. Det är svårare att tukta oss om vi helt omsluts av komfort, men om vi däremot känner oss svaga så kan vi faktiskt lära oss att söka Guds ledning och förlita oss på hans kraft. Ibland kanske vi är så svaga så att vi inte har något annat val än att söka gudomlig hjälp, och det är precis så som många kommit till frälsning för första gången. I sin svaghet så har människor ibland ingen annan råd än att söka Gud, så en slags förtvivlan kan faktiskt orsaka frälsning hos en del som låter sig tuktas. Man måste dock inte gå igenom vedermödor för att söka och hitta Gud, eftersom hans ljus lyser över alla människor. Det var Satans änglar som slog Paulus, men löftet är att Satan ska fly från oss om vi står emot honom – på villkoret att vi underordnar oss Gud.

Jak. 4:7 Underordna er därför Gud. Stå emot djävulen, så skall han fly bort från er.

Alternativ 2) Det starkaste stödet för detta alternativ är att taggen gavs till Paulus med anledning av att han inte skulle bli högmodig pga sina gudomliga upplevelser, och denna risk kanske hela tiden var överhängande vilket skulle innebära att det fanns fog för en tagg under en längre tid. (Å andra sidan kan det ha räckt med en kortare tid för att Paulus skulle fatta poängen.) Taggen resulterade i att Paulus mer eller mindre alltid hade någon form av vedermöda så att han hela tiden var alert under sin korta tid på jorden och inte förlitade sig på sin egen mänskliga kraft utan på Guds kraft.

Att Paulus inledningsvis bad om något som inte Gud ville ge efter för, behöver inte betyda något eftersom faktiskt Jesus gjorde desamma – just angående vedermödor (som en tagg är). Även Jesus bad ju till sin Fader i Getsemane att ta bort “kalken” i Matt. 26:39, men endast OM det var möjligt – för annars ville ju inte Jesus heller bli av med den. “Kalken”, behöver inte syfta på själva korsfästelsen utan på de omvälvande känslor (och fysiska vedermödor) som drabbades Jesus pga vad han visste låg framför honom. Intressant nog så bad Jesus TRE GÅNGER (precis som Paulus) till sin Fader om att slippa kalken. Vi vet att “kalken” inte kan betyda själva offrandet på korset, för även Jesus lärljungar skulle komma att behöva dricka samma kalk.

Matt. 20:22 Jesus svarade: “Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den kalk som jag skall dricka?” De svarade: “Det kan vi.” 23 Jesus sade till dem: “MIN KALK SKALL NI DRICKA, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra sida är det inte min sak att ge bort, utan de skall tillfalla dem som min Fader har berett dem för.”

Även om Jesus fick kraft och lindring från en ängel (Lukas 22:43) så togs inte ångesten och svårigheterna helt ifrån honom. Han var tvungen att dricka kalken, och även hans lärljungar fick i framtiden ta del av samma kalk. En tröst kan vara att vedermödor och svårigheter inte varar i evighet, och medan vi har vedermödorna så kan vi få KRAFT att härda ut – precis som Jesus fick. Om vi däremot inte söker Gud och BER (som Jesus gjorde), så hämtar vi ju inte kraft från källan som erbjuds oss.

Även Jesus krona, som innehöll törnen, är en del av den kalk som Jesus var tvungen att dricka. Just törnekronor var ingenting som hans lärljungar drabbades utav, men var och ens kalk kan se annorlunda ut. Taggar finns som bekant också på stjälkarna på de utomordentligt vackra rosorna, och det kan vara en bra bild av Guds rike. Vi vill gärna åt den underbart vackra rosen och kanske river oss lite framför allt när vi plockar den, men även då och då när vi håller i den. Det krävs olika former av lidande/vedermödor för att nå till Guds rike, men med den helige Andes ledning så får vi enorm kraft om vi bara är visa nog att fråga efter den och leva i kraften. Vi kan ha vår blick på rosen så står vi ut med lite taggar.

Stark i svagheten!

Om vi som kristna besitter alla möjliga talanger och fördelar, såsom talets gåva, bra minne så att vi kan bibelverser utantill, ständig ekonomisk trygghet, sundhet, vackert yttre, underbar sångröst, trygghet i familj och vänner som alla lever soliga och fina liv som bara går uppåt, etc, så finns en risk att vi förlitar på alla dessa fysiska styrkor och bekvämligheter i stället för att söka den helige Ande och hans kraft. Som individer svarar vi lite olika på bekvämlighet och “flyt” i våra liv, så behovet av “aga” och “taggar” kan variera från person till person.

Paulus berömda törntagg har ibland använts av välvilliga kristna när de försöker ge stöd för att diverse problem och krämpor drabbar oss just för att de är ständiga törntaggar som vi absolut måste lära oss att leva med – trots att så kanske inte är fallet. I stället kanske sanningen är att vi kan bli av med vårt problem som inte alls är tänkt att vara ett bekymmer som vi måste dras med hela livet. Alternativen är två.

Paulus svagheter i köttet gav i stället honom större möjligheter att i stället sätta sin tro på Guds kraft och låta den helige Ande verka. Ett par andra exempel där vi kan läsa om Paulus vedermödor är Apg 13:45, 50 och Apg. 14:5-7, 19-20. När vi drabbas av motgångar så är en bra lösning att vi ger oss mer tid till bön och fasta och söker Guds vilja. Det grekiska ordet “atheneia” kan betyda “svaghet” (eller sjukdom) vilket ordet översätts till i 1 Kor. 2:3 och på många andra ställen. Jag tror personligen inte att det var en sjukdom som Paulus drabbades utav.

1 Kor. 2:3 SVAG, rädd och mycket orolig kom jag till er.4 Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft.

2 Kor. 11:26 Jag har ofta varit på resor, utstått faror på floder, faror bland rövare, faror från landsmän, faror från hedningar, faror i städer, i öknar och på hav, faror bland falska bröder, 27 allt under arbete och slit, ofta under vaknätter, under hunger och törst, ofta utan mat, frusen och naken. 28 Förutom allt detta har jag den dagliga uppgiften, omsorgen om alla församlingarna. 29 Vem är svag utan att jag är svag? Vem kommer på fall utan att jag blir upptänd av iver? 30 Om jag måste berömma mig, vill jag berömma mig av min SVAGHET. 31 Herren Jesu Gud och Fader, som är välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger.32 I Damaskus lät kung Aretas ståthållare bevaka staden för att gripa mig. 33 Och från en öppning firades jag ner i en korg utefter muren och undkom honom.

Rom. 8:26 SÅ HJÄLPER OCKSÅ ANDEN OSS I VÅR SVAGHET. Ty vi vet inte vad vi bör be om, men Anden själv ber för oss med suckar utan ord,27 och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber för de heliga så som Gud vill.

Paulus skrev ett brev till galaterna, och det var just i Galatien som Paulus blev stenad och lämnad för att dö (i Lystra), och det kan ha varit vid samma tillfälle som Paulus hade en nära-döden upplevelse och hamnade någonstans i himlen. Dagen efter så gick Paulus till Derbe (en annan galatisk stad) och predikade, och det är mycket troligt att han då kände av sviter efter vad som inträffat dagen innan, och som alltså var skador och inte någon sjukdom. Det kan ha varit detta tillfälle som Paulus syftade till här nedan.

Gal. 4:12 Jag ber er, bröder: bli som jag, eftersom jag har blivit som ni. Ni har inte gjort mig något ont. 13 Ni vet att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången fick tillfälle att predika evangeliet för er. 14 Fastän min svaga kropp kunde ha inneburit en frestelse för er, så föraktade ni mig inte eller avskydde mig, utan ni tog emot mig som en Guds ängel, ja, som Kristus Jesus.

Bjorkbloggen

BLOG POSTS IN SWEDISH AND ENGLISH! Bibelfrågor med ämnen som fri vilja, rättfärdighet, lag, synd, nåd

Tag Archive | Paulus

Alla har syndat? Rom. 8:23-24 – Dagens vers nr 1

TUNGOMÅLSTAL kan vara babbel som ingen förstår – därav den separata gåvan att UTTYDA

Vad betyder FRI i Jesus Kristus? Fri även att synda?

Hur ser det ut i den nya HIMLEN enligt Bibeln – i det nya Jerusalem?

“Ty ni står inte under lagen utan under nåden” – Rom. 6:14 betyder inte fritt fram att synda

Bibelverser om idrott och motion

Han som har börjat ett gott verk i er skall också FULLBORDA det? – Fil. 1:6

TRONS LYDNAD är att lyda Gud i tro

Överlämna den mannen åt SATAN till KÖTTETS FÖRDÄRV? – 1 Kor. 5:5

Paulus TAGG – vad innebär denna törntagg? – 2 Kor. 12:7

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this: