Etikettarkiv | bibel

Offrade Jefta sin egen dotter till döden som ett brännoffer? Dom. 11:31

cross and womanJeftas dotter begrät sin frivilliga jungfrudom – inte sin död

Bakgrundshistorien är att Jefta var son till Gilead och en prostituerad kvinna. Hans halvbröder förvägrade honom att dela farsarvet med dem själva just eftersom han var son till en främmande kvinna, och Jefta valde då att bosätta sig på ett annat ställe. Det verkade inte som han levde särskilt gudfruktigt vid den tidpunkten eftersom löst folk anslöt sig till honom för att utföra plundringståg. Men kanhända att han senare omvände sig, framför allt vid tidpunkten när de äldste i orten Gilead bad honom om hjälp i kampen mot ammoniterna. De äldste i Gilead bad stridsmannen Jefta att vara deras anförare och Jefta föreslog själv att han skulle ta på sig rollen som ledare och huvud om Gud gav honom (och Israel) segern mot ammoniterna. För hans del så handlade det alltså inte om att bara vara en temporär anförare i det förestående kriget, utan att ha en permanent roll som Israels huvud, ledare och domare.

Sedan kommer vi till det berömda löftet ”vem som än kommer ut mot mig genom dörrarna i mitt hus, när jag välbehållen kommer tillbaka från ammoniterna, skall tillhöra Herren. Jag skall offra honom till brännoffer”. I KJV är formuleringen ”I will offer it up for a burnt offering”. Det kan även läsas som ”shall be offered by me as a burnt offering”.  

Dom. 11:29 Då kom Herrens Ande över Jefta. Han drog genom Gilead och Manasse och vidare genom Mispe i Gilead, och från Mispe i Gilead ryckte han fram mot ammoniterna. 30 Jefta gav ett löfte till Herren och sade: ”Om du ger ammoniterna i min hand, 31 lovar jag att vem som än kommer ut mot mig genom dörrarna i mitt hus, när jag välbehållen kommer tillbaka från ammoniterna, skall tillhöra Herren. Jag skall offra honom till brännoffer.” 32 Så drog Jefta bort mot ammoniterna för att strida mot dem, och Herren gav dem i hans hand33 Han tillfogade dem ett mycket stort nederlag, från Aroer ända fram emot Minnit, tjugo städer, och ända till Abel-Keramim. Så blev ammoniterna kuvade under Israels barn. 

fortsättning:

Dom. 11:34 När sedan Jefta kom till sitt hus i Mispa, se, då gick hans dotter ut för att möta honom med pukor och dans. Hon var hans enda barn, och utom henne hade han varken son eller dotter. 35 När han fick se henne, rev han sönder sina kläder och ropade: ”O, min dotter, du gör mig helt förkrossad, du drar elände över mig! Jag har öppnat min mun inför Herren till ett löfte och kan inte ta tillbaka mitt ord.”36 Hon svarade honom: ”Min far, har du öppnat din mun inför Herren, så gör med mig enligt dina ord, eftersom Herren nu har gett dig hämnd på dina fiender, ammoniterna.” 37 Hon sade vidare till sin far: ”Men uppfyll en begäran: Ge mig två månader, så att jag kan gå upp i bergen och begråta min jungfrudom med mina väninnor.” 38 Han svarade henne: ”Du får gå.” Och han lät henne vara borta i två månader. Då gick hon med sina väninnor och begrät sin jungfrudom på bergen. 39 Men efter två månader återvände hon till sin far, och han gjorde då med henne efter löftet han hade givit. Och hon hade aldrig känt någon man. Sedan blev det en sed i Israel, 40 att Israels döttrar gick för att fira minnet av gileaditen Jeftas dotter under fyra dagar varje år.

Några fakta som vi kan få ut ifrån historien:

  1. Jefta utgav ett heligt löfte till Gud.
  2. Löftet var rimligtvis inte bara något positivt och eftersträvansvärt i Jeftas ögon (om än en uppoffring) utan även i Guds ögon. I versen precis innan löftet får vi veta att Guds ande var över Jefta när han inledde kampen mot ammoniterna, och när Jefta lovade Gud ett brännoffer (en person från Jeftas eget hus) på villkoret att Gud skulle hjälpa honom med en vinst, så blev resultatet att Gud faktiskt hjälpte honom med just detta. Med tanke på informationen att Guds Ande var över Jefta, och att Gud valde att ge ammoniterna i Jeftas hand, så tyder detta på att Gud såg med glädje på Jeftas löfte.
  3. Jefta (och författaren) ansåg att löftet senare blev fullbordat.
  4. Efter att Jeftas dotter förstått bakgrunden till löftet (det heliga löftet i sig samt att Gud hjälpt dem att eliminera hotet från ammoniterna som gisslat Israel en längre tid) så ansåg även hon att löftet måste infrias.
  5. Vi får aldrig läsa om Jeftas dotters död, men däremot beskriver texten två gånger att hon gått iväg för att begråta sin jungfrudom innan löftet skulle fullbordas. Borde hon inte snarare begråta sin snara död där inte bara jungfruodomen stod på spel utan allt som har med ett framtida liv att göra? Precis efter att vi får veta att Jeftas löfte uppfyllts så nämner författare att dottern aldrig känt någon man. Denna information vore ytterst ologisk och förbryllande om den unga kvinnan faktiskt dog. Det är självklart att ung.
  6. Jefta fortsatte som Domare i sex år även efter fullbordandet av löftet, och det verkar inte ha blivit några reaktioner i grannskapet om att han överträtt Guds lag eller betraktades som en mördare.
  7. Mose lag beskriver människooffer som något avskyvärt, men i Hebr. 11 listas Jefta som en heroisk person som gick i tro, som skipade rätt, fick löften uppfyllda, etc.

Det är viktigt att ha i åtanke att människooffer var en styggelse för Gud. Den ende som får släcka liv på ett sådant sätt är Skaparen själv, som ju är den som orsakat allt liv på jorden:

Jer. 7:31 De har byggt upp Tofethöjderna i Hinnoms sons dal för att där bränna upp sina söner och döttrar i eld, fastän jag aldrig har befallt eller ens tänkt mig något sådant.

Hes. 16:20 Du tog dina söner och döttrar, som du hade fött åt mig, och offrade dem till mat åt bilderna. Var det inte nog att du bedrev hor? 21 Du slaktade mina barn och offrade dem åt dessa bilder. 22 Och medan du höll på med sådana vidriga ting och bedrev hor, tänkte du inte på din ungdoms dagar, då du låg naken och blottad och sprattlade i ditt blod.

Ps. 106:36 De tjänade deras avgudar, och dessa blev en snara för dem.37 De offrade sina söner och döttrar åt onda andar.38 De utgöt oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod, som de offrade åt Kanaans avgudar, och landet blev vanhelgat genom blodet.

Hellre lydnad än offer:

Mika 6:7 Gläds Herren åt bockar i tusental, åt oljeströmmar i tiotusental? Skall jag ge min förstfödde till offer för min överträdelse min livsfrukt till syndoffer för min själ?8 Han har kungjort för dig, o människa, vad gott är. Vad begär väl Herren av dig annat än att du gör det som är rätt, att du älskar barmhärtighet och vandrar i ödmjukhet med din Gud?

loveAtt offra den förstfödda 

Förmodligen tänkte sig inte Jefta att ett djur skulle möta honom i dörrarna, för hur  skulle han i så fall undvika att det inte var ett orent djur och därmed odugligt som offer? Man får därför anta att han inte syftade på ett djur utan snarare en människa och allra troligast att det skulle vara någon från hans eget hushåll eftersom det var hans eget hus.

Men var det verkligen så att Jefta emot allt sunt förnuft dödade en människa (från sitt eget hus) genom att offra denna som ett brännoffer? Nej, det är inte troligt med tanke på vad som står i Guds lagar, men kanske det i stället handlade om ett liknande offer som för Hanna vad gäller hennes efterlängtade son Samuel?:

1 Sam. 1:11 Hon gav ett löfte och sade: ”Herre Sebaot, om du vill se till din tjänarinnas lidande och komma ihåg mig och inte glömma din tjänarinna utan ge henne en son, då skall jag ge honom åt Herren för hela hans liv, och ingen rakkniv skall komma på hans huvud.”

Pred. 5:4 Det är bättre att du inte lovar något än att du lovar och inte håller det.

Hannas offer handlade också om ett människooffer, men verkligen inte i form av ett fysiskt brännoffer. Däremot så ”offrade” hon sin sons liv till Gud för att han för alltid skulle tjäna honom – vilket sonen Samuel själv växte upp med som en självklarhet och med en innerlig dedikation. Allra lättast att få ihop historien om Jefta (med tanke på att löftet anses vara uppfyllt och hans dotter verkade leva vidare) är om vi förstår hans ord endast som en hänsyftning till ett brännoffer – i en ren symbolisk mening – och med en tanke på Guds bud vad gäller offrandet av ”det förstfödda”.

Vi förstår mer om vi läser om Guds lagar gällande offrandet av allt det förstfödda, inklusive alla förstfödda söner. Det var nämligen så att allt som öppnade moderlivet, som var av hankön, skulle offras till Gud. Detta benämndes som en gåva, och när det gäller leviterna så handlade det också om människors offergåvor som tillföll leviterna (som fått sin tjänstgöring direkt av Gud och som heller inte hade några inkomstkällor på samma sätt som de övriga av Jakobs söner). Men även om det inte står omnämnt på alla ställen där vi kan läsa om offrandet av det förstfödda, så gällde också budet att man skulle lösa ut varje förstfödd son. Guds tanke var självfallet aldrig att söner skulle offras som fysiska brännoffer men att de däremot skulle lösas ut efter ett visst mönster. Skälet till lagen om det förstfödda var att Israel alltid skulle ha i minnet vad som hände i Egypten, där Farao vägrade att släppa de slavande israelerna men att Gud på ett mäktigt sätt ingrep och räddade dem. Läs mer om det förstfödda för att förstå bättre varifrån Jefta fått sin inspiration till ett sådant löfte:

2 Mos. 22:29 Du skall inte dröja att bära fram som gåva av det som fyller din lada och av det som kommer från din vinpress. Den förstfödde av dina söner skall du ge åt mig.30 På samma sätt skall du göra med din nötboskap och din småboskap. I sju dagar skall de stanna hos sina mödrar, men på åttonde dagen skall du ge dem åt mig.

2 Mos. 13:11 När Herren låter dig komma in i och ger dig kananeernas land, som han med ed har lovat dig och dina fäder, 12 då skall du överlämna till Herren allt som öppnar moderlivet. Allt förstfött bland din boskap som är av hankön skall tillhöra Herren13 Men allt som öppnar moderlivet bland åsnor skall du lösa ut med ett får, och om du inte vill lösa det skall du krossa nacken på det. Varje förstfödd son skall du lösa ut.14 När din son i framtiden frågar dig vad detta betyder, skall du svara honom: Med stark hand förde Herren oss ut ur Egypten, ur träldomshuset. 15 Eftersom farao hårdnackat vägrade att släppa oss, dödade Herren allt förstfött i Egyptens land, från det förstfödda bland människor till det förstfödda bland boskap. Därför offrar jag åt Herren allt som öppnar moderlivet och är av hankön, och varje förstfödd son löser jag ut.16 Detta skall vara som ett tecken på din hand och som ett band till påminnelse på din panna, ty med stark hand förde Herren oss ut ur Egypten.”

4 Mos. 3:8 Och de skall ha vården om uppenbarelsetältets alla tillbehör och iaktta vad som åligger Israels barn genom att tjänstgöra vid tabernaklet. 9 Du skall ge leviterna åt Aron och hans söner. De skall ges åt honom som en gåva från Israels barn 10 Men Aron och hans söner skall du ålägga ansvaret för prästtjänsten. Om någon annan inkräktar på den, skall han dödas.”11 Herren sade till Mose: 12 ”Se, jag har själv bland Israels barn tagit ut leviterna i stället för alla förstfödda bland Israels barn, alla som öppnar moderlivet. Leviterna skall tillhöra mig, 13 ty alla förstfödda tillhör mig. På den dag då jag slog allt förstfött i Egyptens land helgade jag åt mig allt förstfött i Israel, både bland människor och boskap. De tillhör mig. Jag är Herren.” — 41 Och tag ut åt mig leviterna – ty jag är Herren – i stället för alla förstfödda bland Israels barn, och leviternas boskap i stället för allt förstfött bland Israels barns boskap.” — 44 Och Herren sade till Mose: 45 ”Tag ut leviterna i stället för allt förstfött bland Israels barn och leviternas boskap i stället för deras boskap. Leviterna skall tillhöra mig. Jag är Herren46 Men för att lösa de 273 personer av Israels barns förstfödda som överstiger leviternas antal, 47 skall du ta fem siklar silver för varje person. Du skall ta upp dem efter helgedomssikelns vikt, sikeln räknad till tjugo gera. 

4 Mos. 18:6 Det är jag som har utvalt era bröder, leviterna, bland Israels barn. De är en gåva åt er, givna åt Herren till att förrätta tjänsten vid uppenbarelsetältet.— 15 Allt som öppnar moderlivet, varje varelse, människa eller djur, som de för fram till Herren skall tillhöra dig. Men det förstfödda bland människor skall du friköpa. Även det förstfödda bland orena djur skall du friköpa. 16 När de är en månad gamla skall du friköpa dem med den lösensumma som är bestämd till fem siklar silver, efter helgedomssikelns vikt, som är tjugo gera. 17 Men det förstfödda bland nötboskap eller det förstfödda bland får eller det förstfödda bland getter skall du inte friköpa. Det är heligt. Deras blod skall du stänka på altaret, och deras fett skall du förbränna som ett eldsoffer till en ljuvlig doft för Herren. 

Neh. 10:34 Vi, prästerna, leviterna och folket, kastade lott om vedoffret, hur man varje år skulle föra det till vår Guds hus på bestämda tider, efter våra familjer, och bränna det på Herrens, vår Guds, altare så som det är skrivet i lagen.35 Till Herrens hus skulle vi varje år föra förstlingen av markens gröda och förstlingen av all frukt på alla slags träd. 36 Så som det är skrivet i lagen skulle vi också föra till Guds hus, till prästerna som gjorde tjänst i vår Guds hus, de förstfödda av våra söner och av vår boskap, och de förstfödda av vår nötboskap och vår småboskap. 

5 Mos. 12:17 Du får inte inom dina portar äta tionden av din säd, ditt vin och din olja och inte heller det förstfödda av din nötboskap och din småboskap eller något av de löftesoffer som du gett löfte om eller av dina frivilliga offer eller av dina händers bidrag.

5 Mos. 14:23 Du skall äta ditt tionde inför Herrens, din Guds, ansikte på den plats som han utväljer till boning åt sitt namn: tiondet av din säd, ditt vin och din olja, liksom det förstfödda av din nötboskap och småboskap, så att du lär dig att alltid frukta Herren, din Gud.

Att de förstfödda sönerna skulle lösas ut (friköpas) är en viktig ledtråd vad gäller Jeftas agerande, för detta skulle kunna varit även hans plan från början till slut. Även det friköpta betraktades symboliskt som ett brännoffer, även om det ersattes med ett friköp. Nu var inte Jeftas förstfödda någon son, men hela hans löfte var ytterst unikt. Han kunde heller inte veta säkert att den som först skulle möta honom i dörrarna till sitt hus skulle vara ”förstfött”, men däremot var ju hela löftet baserat på premissen att personen åtminstone skulle vara först ut genom husdörrarna: vem som än kommer ut mot mig genom dörrarna i mitt hus”. Alltså den första som kommer ut. Inte först ut genom moderlivet, men väl ut genom dörrarna. 

kors 6Jeftas dotter – utvald att tjäna Gud

Även om Jefta rev sönder sina kläder i upprördhet över att få se sin dotter som den första genom dörrarna, så kan detta inte ha varit oväntat för honom. Det kan självfallet ha varit så att han hoppades att den första genom dörrarna skulle vara någon annan, men hans löfte innebar verkligen ett mycket stort uppoffrande med tanke på vad som stod på spel. Texten säger också att dottern var fast besluten att fullfölja och infria faderns löfte. Däremot får vi inte veta exakt hur hennes tjänstgöring för Gud såg ut, och hur hennes vardag blev.

Man kanske kan tycka att Jeftas dotter gick en mycket tragisk framtid till mötes genom att behöva dedikera hela sin framtid till att tjäna Gud i stället för att skaffa familj, men man bör även fundera på hur hennes, och hela Israels, framtid skulle sett ut om inte Jefta hade accepterat uppdraget att gå emot ammoniterna med hjälp av Gud, och om ammoniterna skulle blivit herrar över Israel? Då hade förmodligen framtiden sett ännu värre ut, och hon skulle med största säkerhet också ha förlorat sin far.

I livets uppförsbackar får vi försöka tänka på att livet på jorden är en kort parentes, och att det bästa ligger framför oss i Guds permanenta rike.

Det talas om en tradition som följde efter händelsen med Jeftas dotter: Sedan blev det en sed i Israel, 40 att Israels döttrar gick för att fira minnet av gileaditen Jeftas dotter under fyra dagar varje år”. Denna sed pågick förmodligen så länge som Jeftas dotter levde, genom att hennes väninnor, och kanske andra människor, gjorde pilgrimsresor till henne varje år. Hennes beslut att gå med på faderns löfte mottogs alltså med stor tacksamhet och respekt. Man kan jämföra den årliga seden med 1 Sam. 1:3; 2:19, där Hanna gjorde årliga besök hos sin son Samuel så länge han levde. 

Jefta utförde en heroisk insats:

Hebr. 11:31 Genom tron undgick skökan Rahab att gå under tillsammans med dem som inte trodde, eftersom hon hade tagit emot spejarna som vänner.32 Vad skall jag säga mer? Jag skulle inte hinna med att berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David, Samuel och profeterna. 33 Genom tron besegrade de kungariken, skipade rätt, fick löften uppfyllda, täppte till lejons gap, 34 släckte rasande eld och undkom svärdsegg. De var svaga men blev starka, de blev väldiga i strid och drev främmande härar på flykten.

1 Sam. 12:11 beskriver det som att det var Herren som sände Jefta att rädda folket från sina fiender.

1 Sam. 12:10 Men de ropade till Herren och sade: Vi har syndat, för vi har övergett Herren och tjänat baalerna och astarterna. Men rädda oss nu från våra fienders hand, så skall vi tjäna dig. 11 Herren sände då Jerubbaal, Bedan, Jefta och Samuel och räddade er från era fiender runt omkring, och ni fick bo i trygghet.

Historien om Jefta är en av flera berättelser om en person som inte är mycket värd i andra ögon (t. ex hans bröders), men som slutar med att han blir en person av stor betydelse. Även om hans egen släkt på jorden slutade med hans dotter, som ju inte fick några barn.

Noa tog ombord sju par av rena fyrfotadjur och ETT PAR av övriga landdjur – ingen motsättning!

ArkenGud bad Noa att ta ombord sju par av de RENA fyrfotadjuren och ett par av övriga landdjur 

I 1 Mos. 6 kan vi läsa en generell uppmaning till Noa att ta ombord ett par av alla inom kategorin ”levande varelser”. Alltså inte insekter och växter utan det verkar handla om djur som andas och som har ett blodsystem. Det hebreiska ordet nephesh betyder levande varelse eller själ. Ordet är ofta kombinerat med ett annat hebreiskt ord chay (som betyder liv) till termen ”nephesh chayyāh” som kan betyda levande varelser vad gäller djur (1 Mos. 1:20) och ”levande själar” vad gäller människan (1 Mos. 2:7).

1 Mos. 2:7 Och Herren Gud formade människan av stoft från jorden och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande själ.

1 Mos. 9:4 Men kött som har sin själ i sig, nämligen sitt blod, skall ni inte äta,5 och för ert eget blod, som har er själ i sig, skall jag kräva räkenskap. Jag skall utkräva det av alla djur, likaså av människorna. Av var och en som dödar sin broder skall jag utkräva den människans liv.

3 Mos. 17:11 Ty kroppens liv är i blodet, och jag har givit er det till altaret, till att bringa försoning för era själar. Det är blodet som bringar försoning genom själen som är i det. 12 Därför säger jag till Israels barn: Ingen av er skall förtära blod. Främlingen som bor ibland er skall inte heller förtära blod.

5 Mos. 12:23 Men se till att du inte förtär blodet, ty blodet är livet, och du får inte äta livet tillsammans med köttet.

Uppmaningen om vilka djur som skulle med på arken i 1 Mos. 6:17-20 (se nedan) handlar om en kort redogörelse från Guds sida om hur djurens fortlevnad skulle kunna bestå trots den flod som väntar. Det är allt vad Noa behöver veta vid den här tidpunkten – själva grundidén med att ta ombord djur parvis (hanne och hona) så att det ska kunna förekomma djur även i framtiden. I nästkommande kapitel så preciseras uppmaningen då det är dags för Noa att börja lasta arken med djur (som tog en vecka), och Gud förklarar för Noa vad han ska göra med det fåtal djur som kallas för ”rena”. Just dessa djur skulle Noa ta ombord i par om sju. Kravet på ”renhet” sträcker sig även till de fåglar som Noa ombads ta ombord i sju par. (En del forskare menar att det hebreiska ordet som KJV översätter ”sevens” – Strong’s 7651 – skulle kunna handla om sju djur i stället för sju par, men det mest logiska baserat på hebreiskan verkar vara ”sju par”.)

1 Mos. 6:17 Se, jag skall låta floden komma med vatten över jorden för att utrota alla varelser under himlen som har livsande. Allt på jorden skall förgås. —19 Av allt levande, av alla varelser, skall du föra in ett par i arken för att de skall överleva tillsammans med dig. Hankön och honkön skall det vara. 20 Av fåglarna efter deras slag, av fyrfotadjuren efter deras slag och av alla kräldjur på marken efter deras slag skall ett par av varje slag gå in till dig för att förbli vid liv. 

1 Mos. 7:2 Av alla RENA fyrfotadjur skall du ta med dig sju par, hanne och hona, men av sådana fyrfotadjur som inte är rena ett par, hanne och hona, 3 likaså av himlens fåglar sju par, hanne och hona, för att en avkomma skall leva vidare över hela jorden.

Verserna visar således inte upp någon motsättning som liberala bibeltolkare gärna vill läsa in, utan Gud får förstås förklara och ge instruktioner på det sätt som han finner bäst. Det kan vara lämpligt att först delge Noa en ren generell förklaring för att få honom att förstå själva tankegången om djuröverlevnaden, för att sedan gå in på detaljer och eventuella undantag när det börjar närma sig tidpunkten. Enligt den bibliska kronologin inträffade denna tidpunkt (djurlastningen) ca 70 år efter Guds första generella instruktion! Det förefaller helt onödigt att gå in på detaljer 70 år innan det är dags för att låta djuren gå ombord. Om jag skulle ge några personer instruktioner angående en händelse som jag vet kommer att inträffa om 70 år, då skulle jag inte heller gå in på onödiga detaljer (som dessutom kan glömmas bort) om jag vet att jag själv kommer att vara närvarande om 70 år och då enkelt skulle kunna delge dem ytterligare detaljer.

Efter att Noa var 500 år så föddes sönerna (1 Mos. 5:32) och vi vet att Shems son Arpaxad föddes två år efter floden då han själv var 100 år (1 Mos. 11:10), vilket skulle tyda på att Shem var 98 när floden kom. Ham sägs vara den yngsta sonen (1 Mos. 9:24) och Jafet förmodligen den äldsta. Noa var 600 år (1 Mos. 7:6) när floden kom, vilket alltså var ca 100 år efter sönernas födelse. När Gud gav Noa instruktioner för arkbyggandet så informerades Noa även om att arken skulle transportera hans tre söner och deras hustrur (1 Mos. 6:14-18) vilket borde betyda att sönerna var gifta vid det laget, och då måste vi i uträkningen lägga till ytterligare lite tid från sönernas födsel – ca 30 år – för att ge tid för mognad och giftermål. (En del har tagit 120 år som tiden för hela arkbyggandet men informationen i 1 Mos. 6:4 handlar inte om en starttid från arkbyggandet.)

Det hebreiska ordet för både ”varelser” och ”fyrfotadjur” är ”behemah” (Strong’s 929), och det syftar på beetlelanddäggdjur. Det hebreiska ordet för ”kräldjur” är ”remes. Djur efter deras ”slag” (miyn Strong’s 4327 och bow Strong’s 935) skulle tas ombord, och exakt vilka urdjur/grunddjur dessa var går inte helt klart att fastställa. Däremot kan man ana att det handlar om djurslag som kan få avkomma ihop, och från dessa ”urdjur” har vi sedan fått det myller av djurarter som vi kan se idag. Alla djur skulle alltså härstamma från dessa djur, och enligt John Woodmorappe’s ”A feasability study” så skulle inte särskilt många djur krävas ombord – ca 16.000 st – och han bevisar i sin studie att det skulle finnas gott om plats för både djur och mat.

”Rena djur” är visserligen inte definierat innan tiden för Mose lag, men eftersom Mose är den som är författare till Moseböckerna så är chansen stor att definitionen är densamma på alla ställen. Enligt 3 Mos. 11 och 5 Mos. 14 så är endast ett fåtal djurtyper ”rena”, så det stora flertalet djur är alltså i en annan kategori. Efter floden var det även tillåtet att äta djur, och därför går Mose lag även in på detaljer om vad djur äter för att förenkla matinstruktionerna för israelerna.

Noa behövde inte ta med sig havsdjur eftersom en världsvid flod inte nödvändigtvis skulle hota deras överlevnad. Det är dock fullt möjligt att en del arter faktiskt blev utrotade och i så fall var det något som inte överraskade Gud. Noa behövde heller inte ta med sig insekter eller växter, eftersom de skulle kunna överleva på allehanda flytetyg under flodåret. En del slank förstås med på arken ändå och överlevde på det sättet.

1 Mosebok är flitigt citerad i både GT och NT med bekräftelse på att människor alltid sett händelserna som utspelar sig i 1 Mos. som vår verkliga historia. Vi kan läsa om Noa som en historiskt verklig person i exempelvis Jes. 54:9 och Hes. 14:12-20 samt nedan:

1 Mos. 10:1 Detta är Noas söners, Sems, Hams och Jafets, fortsatta historia. Åt dem föddes söner efter floden.—32 Detta var Noas söners stammar efter deras släktled i deras folk. Från dem har folken utbrett sig på jorden efter floden.

Luk. 17:24 Ty liksom blixten flammar till och lyser från himlens ena ända till den andra, så skall Människosonen vara på sin dag. 25 Men först måste han lida mycket och bli förkastad av detta släkte.26 Som det var på Noas tid, så skall det vara under Människosonens dagar. 27 Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom och gjorde slut på dem alla. 

Mat. 24:37 Ty som det var i Noas dagar, så skall det vara vid Människosonens återkomst. 38 Som människorna levde dagarna före floden: de åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken, 39 och de visste ingenting, förrän floden kom och ryckte bort dem alla – så skall Människosonens ankomst vara.

Luk. 3:23 Jesus var omkring trettio år när han började sin gärning. Han var, menade man, son till Josef, son till Eli, 24 son till Mattat, son till Levi, son till Melki, son till Jannai, son till Josef, — 31 son till Melea, son till Menna, son till Mattata, son till Natan, son till David, 32 son till Isai, son till Obed, son till Boas, son till Salma, son till Naheson, 33 son till Amminadab, son till Admin, son till Arni, son till Hesrom, son till Peres, son till Juda, 34 son till Jakob, son till Isak, son till Abraham, son till Tera, son till Nahor, 35 son till Serug, son till Regu, son till Peleg, son till Eber, son till Sela,36 son till Kenan, son till Arpaksad, son till Sem, son till Noa, son till Lemek, 37 son till Metusala, son till Hanok, son till Jered, son till Mahalalel, son till Kenan, 38 son till Enos, son till Set, son till Adam, son till Gud.

1 Pet. 3:19 I Anden gick han bort och utropade ett budskap för andarna i fängelset, 20 för dem som den gången var olydiga när Gud tåligt väntade under Noas dagar, medan arken byggdes. I den blev några få, åtta personer, frälsta genom vatten. 21 Efter denna förebild frälser dopet nu också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse, 

Att hjälpa en kristen broder att omvända sig, eller att normalisera synd – Tommy Dahlman

sinner

När en broder syndar så blir han inte hjälpt av fagert tal om att det är fullständigt normalt för kristna att synda – och suspekt om man inte gör det

 

Det är nu ingen hemlighet att en omtyckt kristen broder (Tommy Dahlman) åtalats i tingsrätten pga grovt rattfylleri vilket inträffat den 30/12 2015 (drygt 1 promille blodalkoholhalt), och att han förekommer sedan tidigare 14 gånger i belastningsregistret för fortkörningar samt för en grov olovlig körning som resulterade i 20.000 kr i dagsböter. Jag är (fortfarande) ett stort fan av Tommy som verkar ha sunda åsikter, tar goda initiativ för att sprida Kristi budskap, bloggar bra, rakryggat vägrar att ansluta sig till den hetsjakt mot allt som stavas Sverigedemokrater, etc, så det är klart att den här historien är tragisk att höra.

Han är säkert tilltufsad tillräckligt som det är och behöver inte attacker mot sin person i sociala medier, MEN jag skulle vilja säga några saker om ÄMNET. Inte om fylleri eller kristna som dricker alkohol utan kristna människors reaktioner när en broder/syster syndat. Hur uttrycker vi oss egentligen? Är vi till hjälp eller stjälp?

Jag har läst lite bland kommentatorsfälten på sociala medier och jag har nästan bara sett stor uppmuntran och välsignelser. Jag tror heller inte Tommy behöver information från hundratals FB-vänner om att han syndat, för jag tror han begriper det redan. Inte heller skulle han bli hjälpt av att sågas vid fotknölarna inför allmänheten på Facebook. Det finns andra sätt, men frågan är om inte många av de ”mest vänliga” kommentarerna faktiskt är värre än kritik eftersom de är så lömska till sin karaktär? De är störande på det sättet att de faktiskt UPPMUNTRAR en kristen broder att FORTSÄTTA med sin synd eftersom synd är så fruktansvärt NORMALT och VARDAGLIGT även bland kristna. ”Det är ju därför Jesus dog för oss – för att vi inte kan sluta synda”, menar en del. Möjligen så förväntas man tycka det är trist med den här envetna synden och man ska bekänna den, men synden är starkt sammanflätad med våra liv i alla fall. Så går i alla fall visan när man bläddrar ner för kommentatorsfälten. ”Ingen är utan synd” och ”Vem vill kasta den första stenen?” repeteras om och om igen. Men man löser inte problemet genom att leta efter förmildrande omständigheter och komma med glada tillrop om att ”alla gör vi fel ibland”, utan man klargör att det handlar om haveri. Samt även att man kan bli totalt renad och få hjälp med att lämna den gamla människan bakom sig.

sin 4AXPLOCK från kommentarer i sociala medier

Det vanligaste heja-ropet som jag noterade i sociala meder var helt klart att man inte ska döma. Det är en otroligt vanlig kommentar när man vill ”trösta” syndare och tysta ner eventuella personer som vill uttrycka att det som hänt handlar om en synd. Bibeln säger dock inte att vi aldrig får döma. Ja, den stora Domen på Domens dag är förstås Guds sak att utverka, men även vi människor kan ”döma” i betydelsen av att bedöma baserat på det vi absolut vet säkert beroende på vad vi exempelvis sett eller hört med våra egna ögon/öron. Däremot lär inte Bibeln att vi ska gå runt och FÖRDÖMA människor till höger och vänster inför allmänheten även om vi har alldeles rätt i våra åsikter. Det finns olika sätt att ”döma/bedöma”, och ett bra sätt är att en nära vän tar upp den känsliga saken med syndaren – i kärlek och mellan fyra ögon. Behandligen beror ju alldeles på omständigheter, situation och person. Skulle det handla om en person som vid upprepade tillfällen gjort sig skyldig till pedofili så kanske man dömer på ett bra mycket hårdare sätt än om man gjort sig skyldig till ett rattfylleri. En församlingsledare/pastor döms vidare på ett annat sätt pga ansvaret, etc.

Johannes 7:24 Döm inte efter skenet, utan fäll en rätt dom!

Matt. 7:5 Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga! DÅ KOMMER DU ATT SE SÅ KLART ATT DU KAN TA UT FLISAN UR DIN BRODERS ÖGA. 

1 Kor. 5:12 Hur kan det vara min sak att döma dem som står utanför? ÄR DET INTE DEM SOM STÅR INNANFÖR NI SKALL DÖMA? 13 Dem som står utanför skall Gud döma. Driv ut ifrån er den som är ond!

Här nedan är ett axplock ur kommentarerna gällande just den här händelsen om broderns rattfylla, och något som är ofta förekommande bland kommentarerna är uttryck om att personen ”drabbats” eller ”råkat ut för” rattfylla, som om händelsen plötsligt ramlat ner över honom från en klar himmel. Ser du något bekymmer gällande nedanstående kommentarer till en person som syndat? Får han med hjälp genom dessa ord från sina kristna medmänniskor att vända sig bort från synd? Är inte risken större att han minns dessa ”du-kan-vara-frälst-i- din- synd” kommentarer i tider av frestelser?

  • ”Döm inte, så ska ni inte bli dömda.”
  • ”Den som är utan synd, kastar första stenen.”
  • ”Alla hamnar vi i våra svackor.”
  • ”Alla kan vi göra misstag, ingen är felfri”
  • ”Att falla och misslyckas kan alla göra. Det har jag gjort också, förstås.”
  • ”Sitt inte på era självgoda höga hästar här.”
  • ”Döm inte andra bara för att de syndar på ett annat sätt än du själv…”
  • ”Ingen blev ju skadad. Det är definitivt något att tacka Gud för.”
  • ”Alla kristna är också syndare. Det är liksom därför vi behöver Jesus.”
  • ”Vi är alla människor, beroende av Guds nåd, för våra synder. Det finns endast en som klarade av livet med dess prövningar, och det är Jesus Kristus.”
  • ”Att döma andra är också synd”
  • ”Alla kan göra felsteg”
  • Herrens nåd är var morgon ny
  • ”Det är väldigt lätt att förhastat kasta fördömande text över en broder eller syster som råkat ut för t.ex. Rattfylla—”
  • ”Som om nått larv som fortkörning skulle vara något att tjafsa om. Väldigt lätt gjort.”
  • ”Är du själv syndfri, felfri och fullkomlig i ALLA avseenden?”
  • ”Alla faller vi för olika sätt att hantera vårt mående! Herren ser och förlåter. ALLT tog han med sig på korset, enl. skriften.”
  • VI får inte döma och peka finger. VI vet inte något om vad Tommy drack.
  • ”Vad vi kan göra i vår tid är att samlas i kollektiv bön för den stackare som drabbats av dessa plågor.”

Om människor med ”göra felsteg”, ”falla” eller ”misslyckas” egentligen menar ”syndar” så är det bäst att de säger just det. Om de förklarar ”det var inte så jag menade” så är det bättre att de säger vad de menar. Mest tragiskt blir det om pastorer klämkäckt minimerar synden på ovan sätt. Exempel:”Jag predikar också om synd och förlåtelse, ständigt medveten om mina egna synder och att också jag ständigt är i behov av Guds nåd.” Men en sådan predikant ser inte hur han normaliserar synd i en kristens liv och hur han triviliserar den och gör den rumsren. Lösningen blir då inte sann omvändelse och att börja leva ett nytt rent liv utan synd. Nej, lösningen blir då att ducka och gömma sig bakom Jesus så att Gud Fader inte ser vår synd utan endast Jesu blod. Men Guds nåd är inget man kan dra över sig när det passar så att den kan bli en hjälp när man fortsätter att leva ett liv som man kombinerar med synd, eller en hjälp så att man kan fortsätta tjäna två herrar. Guds nåd handlar i stället om en hjälp att sluta synda här och nu (Titus 2:11-12), och Jesus dog inte för oss så att vi sedan lugnt skulle kunna fortsätta att synda utan risk för straff. Att bara tomt ”erkänna” sin synd samtidigt som man fortsätter att varva helighet och synd är inte en sann omvändelse. Är vi kristna verkligen inte bättre än agnostiker och ateister i vårt levnadssätt? Kan aldrig den helige Ande vara en fullkomlig segrare i våra liv? Vi borde sluta dunka varandra i ryggen och lova varandra att allting är frid och fröjd, samt att Gud älskar oss precis som de syndare vi är och alltid kommer att vara.

Vi serveras också enstaka verser som lästa i ett vacuum kanske låter som om vi kan fortsätta att varva synd med frälsning bara vi bekänner vår synd. Men vad blir då skillnaden mot agnostiker/ateister som kanske också bekänner sin synd/omoral?:

”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all Synd i dörrorättfärdighet.” (1 Joh 1:9)

Läser vi dock hela sammanhangen förstår vi att Johannes menar att vi lever i en lögn om vi tror att vi kan fortsätta att synda utan att riskera andlig död. Ja, vi får förlåtelse om vi bekänner våra synder, men det handlar om i det fall vi OMVÄNDER oss och börjar VANDRA I LJUSET. Fortsätter vi att vandra i mörkret så gäller inte löftet.

1 Joh. 1:Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, så ljuger vi och handlar inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.

En av skribenterna insåg ändå en del av problemet:

”Problemet för förkunnare som blir påkomna med synd är att det blir nog svårt i fortsättningen att predika om exempelvis helgelse med någon större trovärdighet. Folk kommer nog automatiskt att associera till predikantens egen svaghet för det han predikar för eller mot. För varje synd man blir påkommen med så begränsar man nog sin egen trovärdighet och användbarhet. Detta är en djävulens fälla för att minska vår trovärdighet och användbarhet.”

Andra viktiga verser som gäller synd

En del av nedan verser kan låta allvarliga, men synd är allvarlig om den hela tiden har ett fäste. Andra verser är uppmuntrande eftersom de pekar på en väg bort från synden. Det glädjande är förstås att sann omvändelse leder till en komplett rening och upprättelse oavsett omfattningen på synden. Det går alltså att komma undan de allvarliga påföljderna som verserna talar om. Och våra böner hjälper, så jag är glad för alla som ber och fortsätter att be. Loppet är inte kört!

Jak. 5:19 Mina bröder, om någon bland er kommer bort från sanningen och någon för honom tillbaka,20 så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från döden och överskyler många synder.

1 Kor. 6:Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. 11 Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.

Luk. 17:3 Var på er vakt! Om din broder syndar, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig, så förlåt honom.

1 Joh 5:16 Om någon ser sin broder begå en synd som inte är till döds, skall han be, och Gud skall ge liv åt honom

Matt. 18:15 Om din broder har begått en synd, så gå och ställ honom till svars enskilt, mellan fyra ögon. Om han lyssnar på dig, har du vunnit din broder. 16 Men om han inte lyssnar, ta då med dig en eller två andra, för att varje sak må avgöras efter två eller tre vittnens ord. 17 Lyssnar han inte till dem, så säg det till församlingen. Lyssnar han inte heller till församlingen, då skall han vara för dig som en hedning och publikan.

1 Tim. 5:1 Gå inte hårt fram mot en äldre man. När du förmanar honom, så tala som till en far. Förmana yngre män som bröder, 2 äldre kvinnor som mödrar och yngre kvinnor som systrar, i all renhet.

Galaterbrevet 6:1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till att inte du också blir frestad. Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.

2 Tess. 3:14 Om någon inte rättar sig efter det vi säger i detta brev, ge noga akt på honom och ha inte något med honom att göra, så att han får skämmas. 15 Men betrakta honom inte som en fiende, utan tillrättavisa honom som en broder.

Om äldste och församlingsledare:

1 Tim 5: 19 Ta inte upp en anklagelse mot någon av de ÄLDSTE, om det inte finns två eller tre vittnen. 20 Dem som syndar inför alla skall du tillrättavisa inför alla, så att även de andra tar varning.

1 Tim. 3:2 En församlingsledare skall vara oklanderlig, en enda kvinnas man, nykter, förståndig, aktad, gästfri och EN GOD LÄRARE. 3 Han får inte missbruka vin eller vara våldsam utan skall vara VÄNLIG, fridsam och fri från penningbegär. Han skall också ha GOTT ANSEENDE bland dem som står utanför, så att han inte får dåligt rykte och fastnar i djävulens snara. (samt Titus 1:7-14)

Hur ser det ut i den nya HIMLEN enligt Bibeln – i det nya Jerusalem?

himlenOm Adam och Eva fortsatt att leva rättfärdigt, i enlighet med Guds vilja, så hade de kunnat leva i evighet i Edens lustgård. De var dock tvungna att lämna lustgården för att på så sätt hindras att nå livets träd och så leva för evigt – i en värld som plötsligt var påverkad av synd och bedrövelse. Att leva i evighet i en syndfull värld är inte optimalt (snarare något fruktansvärt) men Gud lät sin ende son dö för oss för att vi ska kunna få evigt liv – dock inte i den här världen. Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre (Rom. 6:23).

Hur ser himmelriket ut? Vi får en del tips från Bibeln.

1 Kor. 2:9 Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom.

Joh. 14:2 I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er?

Paulus var nära döden under hans första missionsresa i Lystra, och det kan mycket väl vara så att han refererar till den händelsen i sitt andra brev till korinthierna 14 år efteråt. Om den första himlen är det område där fåglarna befinner sig (atmosfären som kan delas in i flera olika sfärer) och den andra himlen är området ovanför det (rymden), så kan man tänka sig ytterligare en himladimension som kallas ”den tredje himlen” – paradiset. Paulus verkar sakna ord för hur det är i Paradiset och hur våra sinnen kommer att uppfatta det vi hör och ser:

Apg 14:19 Från Antiokia och Ikonium kom det nu några judar. De lyckades få med sig folket, och man stenade Paulus och släpade ut honom ur staden i tron att han var död. 20 Men när lärjungarna samlades omkring honom, reste han sig och gick in i staden.

2 Kor. 12:1 Jag måste berömma mig, om än till ingen nytta, och jag kommer då till syner och uppenbarelser från Herren. 2 Jag vet om en man i Kristus som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det. – 3 Jag vet att den mannen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det – 4 att han blev uppryckt till paradiset och hörde ord som ingen människa kan uttala eller får uttala.Av den mannen vill jag berömma mig, men av mig själv vill jag inte berömma mig utom av min svaghet.—10 Så gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är jag stark.

5 Mos. 4:39 Därför skall du i dag veta och lägga på hjärtat att Herren är Gud uppe i himlen och nere på jorden: Det finns ingen annan.

Fil. 1:21 Ty för mig är livet Kristus och döden en vinst. 22 Men om livet här på jorden innebär att mitt arbete bär frukt, då vet jag inte vad jag skall välja. 23 Jag dras åt båda hållen. Jag skulle vilja bryta upp och vara hos Kristus, det vore mycket bättre. 24 Men för er skull är det nödvändigt att jag får leva kvar.

För att få komma till paradiset måste vi först dö och få en andlig kropp. Det kommer att finnas skillnader i ”glans” gällande de uppståndna:

1 Kor. 15:35 Nu kan någon fråga: Hur uppstår de döda? Vad för slags kropp har de när de kommer? 36 Du oförståndige! Vad du sår får inte liv om det inte dör. 37 Och vad du sår har inte den gestalt som skall bli till, utan är ett naket korn, kanske av vete eller av något annat slag. 38 Men Gud ger det en sådan gestalt som han har velat, och åt varje frö dess egen gestalt. 39 Inte allt kött är av samma slag. Det är skillnad mellan människors, husdjurs, fåglars och fiskars kött. 40 Det finns också himmelska kroppar och jordiska kroppar. Men de himmelska kropparnas glans är av ett slag, de jordiska kropparnas glans av ett annat slag. 41 Solen har sin glans, månen en annan och stjärnorna ännu en annan. Den ena stjärnan skiljer sig från den andra i glans.42 Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som sås förgängligt uppstår oförgängligt.43 Det som sås i vanära uppstår i härlighet. Det som sås i svaghet uppstår i kraft. 44 Det sås en jordisk kropp, det uppstår en andlig kropp. Om det finns en jordisk kropp, finns det också en andlig kropp. 45 Så står det skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam blev en livgivande ande. 46 Men det andliga är inte det första utan det jordiska. Därefter kommer det andliga. 47 Den första människan var av jord, jordisk. Den andra människan kom från himlen. 48 Som den jordiska människan var, så är också de jordiska. Och som den himmelska människan är, så är också de himmelska. 49 Och liksom vi har burit den jordiska människans bild, skall vi också bära den himmelska människans bild.50 Men det säger jag er, bröder, att kött och blod inte kan ärva Guds rike. Inte heller ärver det förgängliga det oförgängliga. 51 Se, jag säger er en hemlighet: Vi skall inte alla insomna, men vi skall alla förvandlas, 52 i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda och de döda skall uppstå odödliga, och vi skall förvandlas. 53 Ty detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. 54 Men när detta förgängliga har klätts i oförgänglighet och detta dödliga klätts i odödlighet, då skall det ord fullbordas som står skrivet: Döden är uppslukad och segern vunnen. 

Matt. 22:30 Ty vid uppståndelsen gifter man sig inte och blir inte bortgift, utan man är som änglarna i himlen.

Livet på jorden kan verka full av umbäranden, speciellt för en del människor, men då får vi tänka på att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med vad som väntar. En blivande mamma anser ofta att en plågsam förlossning ändå är värt besväret för det som hon vet kommer efteråt – ett barn! Ändå varar vare sig mamman eller barnet i evighet utan som högst kan vi förvänta oss ca 100 år på jorden. Många väljer att gå igenom flera års studier trots uppoffranden och behov av studielån för att kunna få ett bra arbete och därmed leva ett bättre liv när snålåren till slut är till ända. Temporär vedermöda anses vara värt besväret i längden om målet för vår strävan kan uppnås. Ett temporärt jordeliv är som ett kortvarigt morgondagg i jämförelse med evigheten i Paradiset:

Rom. 8:18 Jag hävdar att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras och bli vår. 19 Ty skapelsen väntar ivrigt på att Guds barn skall uppenbaras.

1 Pet. 1:3 Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader. I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp, 4 till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som är förvarat åt er i himlen. 5 Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till den frälsning som finns beredd och skall uppenbaras i den sista tiden.6 Gläd er därför, om ni nu en kort tid måste utstå prövningar av olika slag. Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ära, när Jesus Kristus uppenbarar sig. 8 Honom älskar ni utan att ha sett honom, och fastän ni ännu inte ser honom, tror ni på honom och jublar över honom i obeskrivlig, himmelsk glädje, 9 då ni nu är på väg att vinna målet för er tro, era själars frälsning.— 24 Ty allt kött är som gräset och all dess härlighet som blomman i gräset. Gräset vissnar bort och blomman faller av,25 men Herrens ord förblir i evighet.

Matt. 13:43 Då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin Faders rike. Hör, du som har öron att höra med!

Rövaren på korset fick som bekant träda in i paradiset direkt efter sin död ihop med Jesus:

Luk. 23:39 En av brottslingarna som var upphängda där skymfade honom och sade: ”Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss!” 42 Och han sade: ”Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike.43 Jesus svarade: ”Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.

Gud kommer att döma oss efter våra samveten (Rom. 2), och en del människor verkar ha lättare att söka Gud om de går igenom en del umbäranden. T ex om man är fattig i anden, sörjer,  blir hånad, förföljd eller förtalad för Jesu skull. Ett komfortabelt liv kan ibland leda till att man inte anser sig ha ett behov av Gud. Det är ett vinnande koncept att vara ödmjuk, barmhärtig, renhjärtad, hungra/törsta efter rättfärdighet samt skapa frid:

Matt. 5:3 Saliga är de som är fattiga i anden,  dem tillhör himmelriket.4 Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade.5 Saliga är de ödmjuka, de skall ärva jorden.6 Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de skall bli mättade.7 Saliga är de barmhärtiga, de skall få barmhärtighet.8 Saliga är de renhjärtade, de skall se Gud.9 Saliga är de som skapar frid, de skall kallas Guds barn.10 Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket.11 Saliga är ni, när människor hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. 12 Gläd er och jubla, ty er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er.

Luk. 16:25 Men Abraham svarade: Mitt barn, kom ihåg att du fick ut ditt goda medan du levde, under det att Lasarus fick ut det onda. Nu får han tröst och du plåga. 

I Jesaja kan vi läsa om telningen från Isais rot som ska döma allt folk med rättfärdighet. Det verka alltså handla om den sista tiden och fridsriket. Djur och människor lever tillsammas i fullständig harmoni:

Jes. 11:3 Han skall ha sin glädje i Herrens fruktan. Han skall inte döma efter vad ögonen ser eller utöva lag efter vad öronen hör,4 utan med rättfärdighet skall han döma de fattiga, med rättvisa skaffa rätt åt de ödmjuka på jorden. Han skall slå jorden med sin muns stav, med sina läppars andedräkt döda de ogudaktiga.5 Rättfärdighet skall vara bältet runt hans midja, trofasthet bältet om hans höfter.Vargar skall bo tillsammans med lamm, leoparder ligga bland killingar. Kalvar och unga lejon och gödboskap skall vara tillsammans, och en liten pojke skall valla dem.7 Kor och björnar skall gå och beta, deras ungar skall ligga tillsammans, och lejon skall äta halm som oxar.8 Ett spädbarn skall leka vid huggormens hål, ett avvant barn räcka ut handen mot giftormens öga.9 Ingen skall göra något ont eller förstöra något på hela mitt heliga berg, ty landet skall vara fullt av Herrens kunskap, liksom vattnet täcker havet.

Det är i Bibelns sista bok Uppenbarelseboken som vi kan se flest detaljer om den nya himlen och det nya Jerusalem. heavenUpp. 7 talar om de människor som klarat sig från den stora nöden/vedermödan och som tvättat sina kläder i Lammets blod:

Upp. 7:9 Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna.  14 Jag svarade: ”Min herre, du vet det.” Då sade han till mig: ”Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod.15 Därför står de inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen skall slå upp sitt tabernakel över dem. 16 De skall aldrig mer hungra eller törsta, inte heller skall solen eller någon annan hetta träffa dem. 17 Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem till livets vattenkällor, och Gud skall torka bort alla tårar från deras ögon.”

Den första himlen och den första jorden ska försvinna, och en ny himmel och jord ska komma. Det nya Jerusalem ska kommer ner från himlen. Återigen kommer Gud själv, precis som i Adam och Evas dagar, bo mitt bland folket:

Upp 21:1 Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. 2 Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum. 3 Och jag hörde en stark röst från tronen säga: ”Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. 4 Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.”5 Han som satt på tronen sade: ”Se, jag gör allting nytt.” Och han sade: ”Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna.” 6 Han sade också till mig: ”Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten. 7 Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son. 8 Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.”9 En av de sju änglarna med de sju skålarna, som var fyllda med de sju sista plågorna, kom och talade till mig och sade: ”Kom, jag skall visa dig bruden, Lammets hustru.” 10 Och han förde mig i anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud, 11 och som ägde Guds härlighet. Dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som en kristallklar jaspis. 12 Staden hade en stor och hög mur med tolv portar och över portarna tolv änglar och namn inskrivna: namnen på Israels barns tolv stammar. 13 I öster fanns tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar.14 Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod tolv namn, namnen på Lammets tolv apostlar.15 Och han som talade till mig hade en mätstång av guld för att mäta staden och dess portar och dess mur. 16 Staden bildade en fyrkant och var lika lång som den var bred. Och han mätte upp den med mätstången till tolv tusen stadier. Dess längd, bredd och höjd var lika. 17 Han mätte också upp dess mur till etthundrafyrtiofyra alnar efter människors mått, som också är änglars. 18 Muren var byggd av jaspis, och staden bestod av rent guld som liknade rent glas.19 Grundstenarna till stadsmuren var prydda med alla slags ädelstenar. Den första var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, 20 den femte en sardonyx, den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. 21 De tolv portarna bestod av tolv pärlor, och varje särskild port var en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld som genomskinligt glas.22 Något tempel såg jag inte i staden, ty Herren Gud, den Allsmäktige, och Lammet är dess tempel. 23 Staden behöver inte ljus från sol eller måne, ty Guds härlighet lyser upp den, och dess ljus är Lammet. 24 Och folken skall vandra i dess ljus, och jordens kungar skall föra in sin härlighet i den. 25 Stadens portar skall aldrig stängas om dagen – natt skall inte finnas där –26 och folkens härlighet och ära skall föras in i staden. 27 Aldrig någonsin skall något orent komma in i den, och inte heller någon som handlar skändligt och lögnaktigt, utan endast de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet.

Livets träd kommer att få en särskilt plats i Guds rike och den ger frukt varje månad. Trädets blad ger läkedom åt folket, som aldrig kommer att dö. Det kommer inte att finnas någon natt och inte ens någon sol – eftersom Gud kommer att lysa på invånarna.

Upp. 22:1 Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. 2 Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken. 3 Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Lammets tron skall stå i staden, och hans tjänare skall tjäna honom. 4 De skall se hans ansikte, och hans namn skall stå skrivet på deras pannor.5 Någon natt skall inte finnas mer, och de behöver inte någon lampas sken eller solens ljus. Ty Herren Gud skall lysa över dem, och de skall regera som kungar i evigheternas evigheter.6 Och han sade till mig: ”Dessa ord är trovärdiga och sanna, och Herren, profeternas andars Gud, har sänt sin ängel för att visa sina tjänare vad som snart måste ske.”—10 Och han sade till mig: ”Försegla inte profetians ord i denna bok. Ty tiden är nära. 11 Den orättfärdige må fortsätta att göra orätt, den orene att orena sig, den rättfärdige må fortsätta att göra vad som är rätt och den helige att helga sig.12 ”Se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och en efter hans gärningar.13 Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden. 14 Saliga är de som tvättar sina kläder. De skall få rätt till livets träd och få komma in i staden genom dess portar. 15 Men utanför är hundarna och trollkarlarna, de otuktiga och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögn och far med osanning.

Det finns en del nära-döden-upplevelser att studera på Youtube, och många utav berättarna talar om LJUSET och FRIDEN innan de får höra att tiden inte är inne.

Även bibliska berömda personer var förlorade innan de OMVÄNDE sig

omvändelse 3Ty syndens lön är döden (Rom. 6:23)

Jag lyssnade en gång på en gudstjänstspodcast när jag var ute och sprang och den var extra beklämmande. Det var en kvinna, i en Stockholmsförsamling, som återgav historien här till vänster och som felaktigt kom fram till budskapet att vi kristna kan vara frälsta mitt i våra synder. Ja, det var visserligen inte så hon uttryckte det ordagrant, men allting i hennes predikan pekade i den riktningen. Hon uttryckte inte med ett enda ord att dessa personer OMVÄNDE SIG och därmed återfick livet, utan det hela gick ut på att de var både syndare och frälsta på samma gång – vilket alltså gäller oss också. Trots att det enligt bilden handlar om mord, lögner, dryckenskap och prostitution!

Hur kunde hon få stå oemotsagd trots att en välbekant bibellärare var den som introducerade henne och även gjorde en slutsummering? Kvinnan avslutade sin predikan med en uppmaning till en gemensam bön, där bönedeltagarna fick repetera hennes ord. Det enda molnet på hennes himmel verkade ingalunda vara synden, utan att vi människor fått för oss att synden skulle separera oss från Gud och att vi därmed känner oss fördömda helt i onödan. Så för hennes del var lösningen på syndaproblemet inte omvändelse som Jesus lär ut (omvändelse nämndes inte en enda gång under hennes predikan), utan det faktum att vi alla hela tiden kan gömma oss bakom Jesus som tagit all vår synd på sig. Verkligen fiffigt för den som inte är beredd att ge upp all sin synd. Hon menade snarare att det är Satan som får oss att tro att vi är fördömda genom vår synd, när synd inte alls separerar oss från Gud.  Ursäkta mig, men är det inte snarare den helige Andes jobb att påminna oss om vilken väg vi borde ta och mana oss att inte välja syndens väg? OM vi ändå väljer att synda så borde detta leda till ett mycket dåligt samvete eftersom vi är väl medvetna om att vi stått emot Guds vilja. En del människor skapar sig själva rymliga samveten genom att ofta välja syndens väg. Skulle synd alltså inte leda till döden? Vem var det som lärde ut detta nu igen?

1 Mos. 3:4 Då sade ormen till kvinnan: ”Ni skall visst inte dö!

Ett stort problem är att vi människor fått för oss att saker och ting är synder som i själva verket inte är några synder, vilket kan få oss att känna oss smutsiga helt i onödan. Vi syndar inte om vi inte tänker på Jesus varje minut dygnet runt, eller om vi känner oss arga, irriterade, eller anser att vissa människor är egoistiska, elaka och snåla. Men å andra sidan så kan vi absolut hålla oss ifrån att hata, ljuga och förtala – som är sanna synder.

Hur som helst – Bilden ovan dyker upp då och då upp i Facebooksammanhang, och nu när jag såg denna bild återigen i Nyhetsflödet så skrev jag ett kort inlägg under bilden: ”Vad dessa personer har gemensamt är att de omvände sig från sina synder och återfick livet”. Jag citerade även 3 stycken versammanhang om omvändelse. Mitt inlägg togs genast bort, men jag blev inte struken som Facebookvän i alla fall, och det är i alla fall något. Personen som skrev inlägget på Facebook är själv predikant, och det är detta som är så sorgligt – att budskapet om att människor har råd att synda sprids till allt fler i kyrkosammanhang. Jag säger inte att människor som får höra detta budskap nödvändigtvis lägger in en högre syndaväxel, men det låter troligt att risken åtminstone ökar för svaga människor som frestas att hålla kvar vid några av sina synder – om de får höra att de faktiskt har råd med detta utan att förlora sin frälsning. Det kanske t o m pastorn sagt? I Facebookinlägget läste jag exempelvis:

”JESUS dog på korset för oss…för att fullkomligt betala vår skuld….HAN gjorde oss fullkomligt rättfärdiga genom korset…inget kan läggas till eller dras ifrån..”Den handskrift som kunde anklaga oss ,naglade HAN fast på korset i sin kropp..

Det är bättre att säga”Jesus dog för oss på korset som ett syndoffer, och han betalade ett mycket högt pris för att frälsa oss”, snarare än ”Jesus betalade hela vår skuld, och alla våra synder tog han på sig”. Det senare uttrycket kan tolkas som att vi är förklarade förlåtna och rättfärdiga redan innan vi utför några synder. Ja, egentligen borde vi vara födda rättfärdiga och förlåtna för alla framtida synder, för Jesus har ju redan betalt för synderna och inte betalar man väl samma faktura två gånger? Betalt är väl betalt? Om Jesus betalt alla våra synder, då är de väl förlåtna redan innan vi utför dem eller handlar det om någon falsk betalning? Då kan väl inga synder i världen ånyo göra skulden obetald, vare sig vi omvänder oss eller ej? Jesus betalade onekligen ett mycket högt pris eftersom han gav sitt eget liv, men det är olyckligt att uttrycka det med att han ”betalt för våra synder” just eftersom det kan misstolkas. Den som uttrycker detta kan ju förstås MENA rätt, men lyssnare/läsare kan missförstå. Framför allt ger det icke-troende vatten på sina kvarnar när vi hjälper dem att säga ”Bra att Jesus betalat för mina synder! Då kan jag ju fortsätta att synda i lugn och ro utan att riskera helvetet”.

”-Såsom JAG är..så är ni i denna världen…Vi är DEN HELIGE ANDES tempel…”

Ja, vi är den helige Andes tempel och därför varnar Paulus oss om nedsvärtning av templet. 19 Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva?”. Strax innan kommer Paulus med denna allvarliga varning:

1 Kor. 6:Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. 11 Sådana VAR en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.

Apropå det så avslutas kapitlet med den vers som man närmast brukar använda när det handlar om en regelrätt betalning”20 Ni har blivit köpta och priset är betalt. Så förhärliga då Gud i er kropp!”, men detta kan bättre översättas men en mer ord för ord översättning: ”ni har blivit köpta med ett pris, förhärliga då Gud i er kropp—”, och någon BETALNING är alltså inte nämnd här. KJV är mycket mer trogen den grekiska grundtexten. KJV har översatt ordet agorazó med ”buy” vid 28 tillfällen och ”redeem” vid 3 tillfällen. Det stämmer förstås att vi är återköpta med ett pris och det priset är Jesu offerdöd, men det är VI människor som är köpta och inte våra synder.  Man kan även säga att soldater i krig betalar ett högt pris för sitt land. Läs mer om betalning i denna artikel.

”JESUS säger…förbli i MIG ..så förblir JAG i er… -Den som håller sig till HERREN han är en Ande med HONOM.. Släpp blicken på dig själv..annars blir du bara modfälld…känner dig fördömd..självupptagen..egenrättfärdig…religiös..nej…fäst den på JESUS…bli inspirerad…upprättad..ja , följ HONOM…”

Alldeles riktigt. Om vi förblir i Jesus så förblir han i oss, så villkoret är att vi förblir i honom. Sammanhanget är vinstocken (Jesus), och Jesus varningar till oss att bära frukt – för annars huggs vi av vinstocken och kastas i elden.

”Are you flawed? Good. God can use you”

Wow! Detta är alltså slutvinjetten i bildtexten överst på sidan. ”Flawed” tolkar läsaren givetvis som ”syndig” eftersom personerna som just listats kopplas ihop just med deras synder vilket är hela poängen. Det är vanligt att man använder andra namn än ”syndig” då man vill förminska synden. Ofta säger man ”snubbla” på svenska, eller ”fela”. Skulle man därför uttrycka”jag snubblar/felar ibland” så låter det onekligen inte så allvarligt utan bara rent mänskligt, men om man med detta menar SYNDAR så borde man också använda sig av ordet ”synda” för att inte misstolkas. Bibeln lär att vi kan stå över synden, och vi har den helige Ande till hjälp. Vi kan gå segrande ur varje kamp, men då måste vi hålla oss nära Jesus. Det är glädje i himlen för var och en som omvänder sig (vänder bort från sin tidigare synd) eftersom det handlar om en person som gått från död till LIV.

Apostlagärningarna 3:19 Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade  —22 Mose har sagt: En profet som är lik mig skall Herren er Gud låta träda fram åt er, ur era bröders krets. Lyssna till honom i allt vad han säger er23 Men var och en som inte lyssnar till den profeten skall utrotas ur folket. —26 För er först och främst har Gud låtit sin tjänare träda fram, och han har sänt honom för att välsigna ergenom att vända var och en bort från sina onda gärningar.”

Apostlagärningarna 5:32 Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande, som Gud har gett åt dem som LYDER honom.”

1 Pet. 4:18. Och om den rättfärdige MED KNAPP NÖD BLIR FRÄLST, hur blir det då för den ogudaktige och syndaren?

syndareÄven bilden till höger förekommer på social media, och budskapet är detsamma. Även om man fuskar, dödar, vänsterprasslar, dricker sig fulla, skvallrar eller flyr bort från Gud, så är man ändå frälst. Ingen omvändelse behövs utan bara Guds nåd som täcker alla synder även om du är mitt uppe i dem.

HELANDE, helbrägdagörelse och mirakel än idag och inte bara på apostlarnas tid

Jesus – vår store Helare och Läkare 

Men hur ska man tolka dessa verser?:

Mark 6:3 Är det inte snickaren, Marias son och bror till Jakob och Joses och Judas och Simon? Bor inte hans systrar här hos oss?” Och de tog anstöt av honom. 4 Men Jesus sade till dem: ”En profet föraktas alltid i sin hemstad, bland sina släktingar och i sin egen familj.”5 Och han kunde inte göra någon kraftgärning där. Bara några få sjuka botade han genom att lägga händerna på dem. 6 Och han förundrade sig över deras otro.

Det skulle förstås kunna tolkas som om Jesus saknade kapacitet att hela alla människor hela tiden, men jag tror snarare att bristen på helade människor i hans hemstad har att göra med att de helt enkelt saknade tro på Jesu förmåga och därför inte närmade sig Jesus så att han skulle kunna lägga sina händer på dem och hela dem. De saknade förmodligen även tro på att Jesus skulle kunna hela deras familjemedlemmar och släktingar, så därför såg de heller ingen idé att göra sig besväret att ta med sig sjuka människor till honom. Ett hinder i vägen för deras otro skulle kunna vara att de ansåg att Jesus var en vanlig person (snickarns’ son) precis som de själva, så varför skulle en medel-Svensson som Jesus besitta en sådan mirakulös förmåga? I andra verser så kan vi läsa att Jesus helade ”alla”, men det handlade förmodligen om de som faktiskt kom till Jesus för den sakens skull.

Jesus visade att mirakel och helande har en förmåga att få människor att tro på att han även skulle kunna hela dem själva samt att det Jesus predikade förmodligen var gudomligt eftersom han kunde visa så stora tecken. Människors intresse för hans budskap blev alltså större. Ju fler som helades desto större tilltro hade människorna till Jesus och att han inte var en bluffmakare utan att han var den han påstod sig vara. Att göra människor friska, och att kasta ut demoner ur dem är någonting gott, och visar på stor makt. Jesus menade sig vara den utlovade Messias, och hans gudomliga kraft gav honom stöd. Ryktet om Jesus spred sig, och människorna samlades kring Jesus för att höra ännu mer av vad han hade att predika.

Lukas 4:17 och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade den, fann han det ställe där det står skrivet:18 Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga.Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet —21 Då började han tala till dem: ”I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.”

Mattheus 12:15 När Jesus fick veta det, drog han sig undan. Många följde honom, och han botade dem alla.

Mattheus 9:35 Jesus gick omkring i alla städer och byar, och han undervisade i deras synagogor och predikade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor.

Mattheus 4:23 Jesus vandrade omkring i hela Galileen och undervisade i deras synagogor och predikade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor bland folket. 24 Ryktet om honom gick ut över hela Syrien, och man förde till honom alla som led av olika slags sjukdomar och plågor, besatta, månadssjuka och lama, och han botade dem.

Lukas 4:23 Jesus vandrade omkring i hela Galileen och undervisade i deras synagogor och predikade evangeliet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor bland folket. 24 Ryktet om honom gick ut över hela Syrien, och man förde till honom alla som led av olika slags sjukdomar och plågor, besatta, månadssjuka och lama, och han botade dem.

Lukas 5:15 Men ryktet om Jesus spreds ännu mer, och stora skaror samlades för att lyssna på honom och bli botade från sina sjukdomar.

Jesus var tydlig med att TRO är en viktig ingrediens vad gäller helande 

Jesus var givetvis mycket effektiv när det handlar om att hela människor eftersom han fått all makt som människoson att utföra Faderns gärningar, och han saknade inte någon tro på att människor skulle kunna bli helade genom den makten. Förutom sin egen tro och makt så verkar det som andra människors tro också kan spela en stor roll för ett lyckat helande. Dock inte alltid eftersom exempelvis Jesus vän Lasarus blev helad trots att han var död och inte hade möjlighet att ha någon tro på något helande.

Vi förväntas inte att tro att någon är Messias bara för att han hävdar det, men Jesus visade att hans liv och förehavanden var profeterade om i skrifterna långt innan han föddes. Dessutom så visade han sin gudomlighet genom de helanden och mirakel som han utförde, och han förväntar sig att vi ska tro på honom av dessa skäl. Givetvis visar Jesus även god frukt, till skillnad från exempelvis trollkarlar som visar dålig frukt.

Joh. 10:37 Om jag inte gör min Faders gärningar, så tro mig inte. 38 Men om jag gör dem, så tro på gärningarna, om ni inte kan tro på mig. Då skall ni inse och förstå att Fadern är i mig och jag i Fadern.”

Mattheus 11:21 ”Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som har utförts hos er hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, skulle de för länge sedan ha omvänt sig i säck och aska22 Jag säger er: För Tyrus och Sidon skall det på domens dag bli lindrigare än för er. 

Mattheus 17:14 När de sedan kom till folket, gick en man fram till Jesus, föll på knä för honom 15 och sade: ”Herre, förbarma dig över min son! Han är månadssjuk och plågas svårt. Ofta faller han i elden och ofta i vattnet. 16 Jag förde honom till dina lärjungar, men de kunde inte bota honom.17 Jesus svarade: ”Du fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge skall jag vara hos er? Hur länge skall jag stå ut med er? För honom till mig!” 18 Och Jesus talade strängt till den onde anden, och den for ut ur honom. Från det ögonblicket var pojken botad.19 Då lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, gick de fram och frågade: ”Varför kunde inte vi driva ut honom?20 Han svarade: ”Därför att ni har så lite tro. Amen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er.”

Bibliska exempel där TRO spelar stor roll för att bli helad

Det verkar som en stark tro är ett vinnande koncept för att bli helad- antingen hos den som blir helad, eller hos den som helar eller helst båda. Det är visserligen inte alls uteslutet att man kan bli helad utan någon som helst tro men Bibeln visar helt enkelt att det är en enorm fördel om man har en tro på att Gud kan göra under. Vidare så kan en människa inte fortsätta att bli helad igen och igen i all evighet trots en enormt stor tro på att Gud kan hela och göra under, för då skulle den personen aldrig någonsin dö utan ständigt bli helad från alla ålderskrämpor. Därför borde vi aldrig döma en person som får förbön men inte blir helad genom att automatiskt anta att han/hon saknar tro, för vi har inte hela bilden. Här nedan finns hur som helst exempel på vad en TRO kan göra.

Lukas 5:17 En dag när Jesus undervisade folket, satt där fariseer och laglärare som hade kommit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem. Och han hade Herrens kraft att bota. 18 Då kom några män som bar en lam man på en bår. De försökte komma in med honom och lägga ner honom framför Jesus. 19 Men när de för folkmassans skull inte fann någon möjlighet att ta sig in med honom, gick de upp på taket och firade ner mannen på båren mellan takstenarna, mitt framför Jesus. 20 Jesus såg deras tro och sade: ”Min vän, du har fått förlåtelse för dina synder.-24 Men ni skall veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder.” Sedan sade han till den lame: ”Till dig säger jag: Stig upp, ta din bår och gå hem!” 25 Genast reste han sig i allas åsyn, tog bädden som han legat på och gick hem, under det att han prisade Gud. 26 Alla blev utom sig av häpnad och prisade Gud, och de uppfylldes av fruktan och sade: ”Det vi har sett i dag är ofattbart.”

Mattheus 9:27 Då Jesus gick därifrån, följde två blinda efter honom och ropade: ”Förbarma dig över oss, Davids son!” 28 Och när han kom hem, gick de fram till honom. Jesus frågade dem: ”Tror ni att jag kan göra detta?” De svarade: ”Ja, Herre.” 29 Då rörde han vid deras ögon och sade: ”Som ni tror skall det ske med er.”

Joh. 4:47 När han hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, gick han till honom och bad att han skulle komma ner och bota hans son som låg för döden. 48 Jesus sade till honom: ”Om ni inte ser tecken och under, tror ni inte.”49 Mannen sade till honom: ”Herre, kom ner innan mitt barn dör!” 50 Jesus svarade: ”Gå, din son lever.” Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom och gick. 51 Och medan han ännu var på väg, möttes han av sina tjänare som sade att hans son levde.

Apg 14:8 I Lystra fanns det en man som från födelsen var lam i fötterna och aldrig hade kunnat gå. 9 Han hörde Paulus predika. Denne fäste ögonen på honom, och NÄR HAN SÅG ATT MANNEN HADE TRO SÅ ATT HAN KUNDE BLI BOTAD, 10 sade han med hög röst: ”Res dig upp och stå på benen!” Då hoppade han upp och började gå omkring. 

Lukas 17:17 Jesus frågade honom: ”Blev inte alla tio rena? Var är de nio?18 Har verkligen ingen vänt tillbaka för att prisa Gud utom den här främlingen?” 19 Och han sade till honom: ”Stig upp och gå! Din tro har frälst dig.”

Mattheus 15:27 Hon sade: ”Jo, Herre, också hundarna äter smulorna som faller från deras herrars bord.” 28 Då svarade Jesus henne: ”Kvinna, din tro är stor. Det skall bli som du vill.” Och från det ögonblicket var hennes dotter botad.

Lukas 18:41 ”Vad vill du att jag skall göra för dig?” Han svarade: ”Herre, gör så att jag kan se.” 42 Jesus sade till honom: ”Du får din syn. Din tro har frälst dig.43 Genast kunde han se, och han följde Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det prisade Gud.

Några personer trodde att de kunde bli helade bara genom att vidrörda Jesus:

Lukas 6:17 Jesus gick ner tillsammans med dem och stannade på en slätt. Där var en stor skara lärjungar och mycket folk från hela Judeen och Jerusalem och från kuststräckan vid Tyrus och Sidon. 18 De hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. Också de som plågades av orena andar blev botade. 19 Och allt folket ville röra vid honom, eftersom kraft gick ut från honom och botade alla.20 Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade: ”Saliga är ni som är fattiga, er tillhör Guds rike.

Markus 5:27 Hon hade hört talas om Jesus, och nu kom hon bakifrån i folkmassan och rörde vid hans mantel. 28 Hon tänkte: ”Om jag så bara rör vid hans kläder blir jag frisk.” 29 På en gång upphörde hennes blödningar, och hon kände i kroppen att hon var botad från sin plåga. 30 När Jesus märkte att det hade gått ut kraft från honom, vände han sig om i folkskaran och frågade: ”Vem rörde vid mina kläder?” 31 Hans lärjungar sade till honom: ”Du ser hur folket tränger sig inpå dig, och du frågar: Vem rörde vid mig?” 32 Han fortsatte att se sig omkring efter kvinnan som hade gjort detta. 33 Hon visste vad som hade skett med henne och kom förskräckt och darrande och föll ner för honom och talade om hela sanningen för honom. 34 Då sade han till henne: ”Min dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid och var frisk och fri från din plåga!”

Jesus var verkligen förvånad när han såg hur stor tro en viss hednisk officer hade:

Lukas 7:8 Jag är själv en man som står under andras befäl, och jag har soldater under mig. När jag säger till en: Gå, så går han, och till en annan: Kom, så kommer han, och till min tjänare: Gör det, så gör han det.” 9 När Jesus hörde detta förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: ”Jag säger er: Inte ens i Israel har jag funnit en så stark tro.”

Mattheus 8:8 Officeren svarade: ”Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak, men säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk. —13 Till officeren sade Jesus: ”Gå, som du tror skall det ske dig.” Och i samma ögonblick blev hans tjänare frisk.

En del människor stänger igen sina ögon, öron och hjärtan vilket gör att de inte kan bli helade:

Mattheus 13:15 Ty detta folks hjärta är förstockat. De hör illa med sina öron, och de sluter sina ögon, så att de inte ser med ögonen eller hör med öronen eller förstår med hjärtat och vänder om, så att jag får bota dem.

Apg 28:26 när han sade:Gå till detta folk och säg: Även om ni hör, skall ni inte förstå, och även om ni ser,skall ni inte inse.27 Ty detta folks hjärta är förstockat. De hör illa med sina öron, och de sluter sina ögon, så att de inte ser med ögonen eller hör med öronen eller förstår med hjärtat och vänder om, så att jag får bota dem.

John 12:36 Tro på ljuset, medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets barn.” När Jesus hade sagt detta drog han sig tillbaka och dolde sig för dem.37 Fastän han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de inte på honom. 38 Så uppfylldes profeten Jesajas ord: Herre, vem trodde vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbarad?39 Alltså kunde de inte tro. Jesaja har också sagt: 40 Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de inte ser med sina ögon och förstår med sina hjärtan och vänder om och blir botade av mig. 41 Detta sade Jesaja, därför att han såg hans härlighet och talade om honom.

I Jesus hemstad så lyckades han inte hela särskilt många, men det berodde på människors undermåliga tro. Om människor inte förmår tro att Jesus kan hela så kommer de heller inte till honom för att bli helade. Endast några få blev helade, och Jesus förundrades över de övrigas brist på tro:

Mark 6:4 Men Jesus sade till dem: ”En profet föraktas alltid i sin hemstad, bland sina släktingar och i sin egen familj.”5 Och han kunde inte göra någon kraftgärning där. Bara några få sjuka botade han genom att lägga händerna på dem. 6 Och han förundrade sig över deras otro.

Luke 4:24 Och han fortsatte: ”Amen säger jag er: Ingen profet blir erkänd i sin hemstad. 25 Jag säger er sanningen: Det fanns många änkor i Israel på Elias tid, då himlen var tillsluten i tre år och sex månader och det kom en stor hungersnöd över hela landet. 26 Ändå blev inte Elia sänd till någon av dem utan bara till en änka i Sarepta i Sidons land. 27 Och fastän det fanns många spetälska i Israel på profeten Elisas tid, blev ingen av dem renad utan endast Naaman från Syrien.”

Jesus lärljungar hade också helandets gåva

Jesus lärljungar hade makten att hela människor och driva ut orena andar. Det löftet gavs inte bara till dem utan till alla som blir frälsta och andedöpta. Precis som fallet var med Jesus så orsakade lärljungarna stort intresse för sitt budskap för att de varvade sitt budskap med mirakel och uppvisade gudfruktiga liv. Mirakel underlättar tron.

Om man använder sig av nedan verser för att ge stöd för evangelisation, men samtidigt väljer att ignorera ordalydelsen om makten att bota sjuka och driva ut orena andar, ja då har man inte läst verserna på ett konsekvent sätt utan ratat det man inte tycker om. Först kommer några verser som visar hur viktigt det är att ha blivit andedöpt så att man får den mirakulösa kraften från Gud att sprida evangelium på ett frimodigt och övertygande sätt direkt från hjärtat. Tungotal är en mycket vanlig fysisk yttring för andedop, men Petrus tar i Apg. 2 upp Joels profetia om både tungotal och profetior – som är uppräknade bland andegåvorna ihop med helande. Petrus menade att man både kunde se och höra att Anden blivit utgjuten.

Apg 1:4 Vid en måltid tillsammans med apostlarna befallde han dem: ”Lämna inte Jerusalem utan VÄNTA på vad Fadern har utlovat, det som ni har hört av mig. 5 Ty Johannes döpte med vatten, men ni skall om några dagar bli döpta i den helige Ande.”— 8 Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.9 Då han hade sagt detta, såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn.— Apg 2:2 När pingstdagen hade kommit var de alla samlade. — 4 Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.— 17 Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud:
Jag skall utgjuta av min Ande över allt köttEra söner och era döttrar skall profetera, era unga män skall se syner, och era gamla män skall ha drömmar. 18 Ja, över mina tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skall profetera.—
33 Sedan han nu genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern tagit emot den utlovade helige Ande, har han utgjutit detta som ni SER och HÖR.38 Petrus svarade dem: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva. 39 Ty er gäller löftet och era barn och alla dem som är långt borta, så många som Herren vår Gud kallar.”

Trots att man kan läsa ovan att Petrus var andedöpt, och trots att vi vet att han talade i tungor och även hade helandets gåva, så kan vi läsa vid ett senare tillfälle ”DÅ uppfylldes Petrus av den helige Ande”, varpå hade uttryckte sig på ett gudomligt sätt och med kraft inför rådsherrar och äldste”. Petrus var alltså andedöpt sedan tidigare, men en andedöpt kan ändå emellanåt få utökad andlig kraft att förmedla sitt gudomliga budskap på ett sätt som man kan se och höra.

Apg 4:7 De förde fram apostlarna och började förhöra dem: ”Genom vilken kraft eller i vilket namn har ni gjort detta?” —8 Då uppfylldes Petrus av den helige Ande och svarade dem: ”Ni folkets rådsherrar och äldste, —14 Och när de såg mannen som hade blivit botad stå där tillsammans med dem, blev de svarslösa. —16 De sade: ”Vad skall vi göra med de här människorna? Att ett märkligt tecken har skett genom dem, det står klart för alla som bor i Jerusalem, och det kan vi inte förneka.—21 Då hotade de dem än en gång och lät dem sedan gå, eftersom de för folkets skull inte kunde finna något lämpligt sätt att straffa dem. Ty alla prisade Gud för det som hade hänt. 22 Mannen som hade blivit botad genom detta tecken var nämligen över fyrtio år.29 Och nu, Herre, se hur de hotar oss, och hjälp dina tjänare att frimodigt predika ditt ord, 30 genom att du räcker ut din hand för att bota och låta tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn.31 När de hade slutat att be, skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och predikade frimodigt Guds ord.

Andra exempel på lärljungarnas andegåvor:

Mattheus 10:1 Jesus kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt att driva ut orena andar och att bota alla slags sjukdomar och krämpor.

Lukas 9:1 Jesus kallade till sig de tolv och gav dem makt över alla onda andar och kraft att bota sjukdomar. 2 Och han sände ut dem att predika Guds rike och bota sjuka. — 6 De gick ut och vandrade från by till by och predikade överallt evangeliet och botade sjuka.

Apg 28:8 Publius far låg just då sjuk i hög feber och svår diarré. Paulus gick in till honom, bad och lade händerna på honom och botade honom. 9 Efter den händelsen kom också andra sjuka på ön till honom och blev botade.

Apg. 3:9 Allt folket såg honom gå omkring och prisa Gud. 10 Och de kände igen honom och såg att det var mannen som brukade sitta och tigga vid Sköna porten, och de fylldes av förskräckelse och förundran över det som hade hänt med honom.11 Då mannen höll sig till Petrus och Johannes, skyndade allt folket fram till dem i den pelarhall som kallas Salomos pelarhall. De var utom sig av häpnad. 12 När Petrus såg det sade han till folket: ”Israeliter, varför är ni förvånade över det här, och varför stirrar ni på oss, som om vi av egen kraft eller fromhet hade gjort att han kan gå?— 16 Och genom tron på hans namn har det namnet gett styrka åt denne man, som ni ser och känner. Tron som det namnet skänker har gett honom full hälsa så som ni alla ser.

Apg 5:12 Många tecken och under skedde bland folket genom apostlarnas händer. Och de var alla tillsammans i Salomos pelarhall. 13 Av de andra vågade ingen sluta sig till dem, men folket uppskattade dem. 14 Och ännu fler kom till tro på Herren, en skara av både män och kvinnor.15 Ja, man bar till och med ut de sjuka på gatorna och lade dem på bäddar och bårar, för att åtminstone Petrus skugga skulle falla på någon av dem, när han gick förbi. 16 Det kom också en stor skara från städerna runt omkring Jerusalem, och de förde med sig sjuka och sådana som plågades av orena andar, och alla blev botade.

Bibeln säger ingenstans att det endast var lärljungarna som hade förmågan att ta emot Andens gåvor, trots att det funnits många lämpliga tillfällen att förklara motsatsen för läsare som inte vill något hellre än att vara lydiga Gud. Förmodligen finns ingen sådan information just för att andegåvorna är till för alla kristna människor. Behovet av andegåvorna existerade inte bara under lärljungarnas tid utan troende människor behöver fortfarande Guds kraft och kan fortfarande öka intresset och tron hos andra människor genom helande, andeutdrivning och tungotal. Inte bara de tolv lärljungarna + Paulus kunde hela människor och få en annan människa att uppfyllas av den helige Ande:

Apg. 9:10 I Damaskus fanns en lärjunge som hette Ananias. Till honom sade Herren i en syn: ”Ananias!” Han svarade: ”Här är jag, Herre.” 11 Herren sade till honom: ”Bege dig till den gata som kallas Raka gatan och fråga i Judas hus efter en man som heter Saulus och är från Tarsus, ty se, han ber. 12 Och i en syn har han sett en man som heter Ananias komma in och lägga händerna på honom för att han skall se igen.”—17 Då gick Ananias, och när han kom in i huset lade han händerna på honom och sade: ”Saul, min broder, Herren Jesus som visade sig för dig på vägen hit, han har sänt mig för att du skall kunna se igen och uppfyllas av den helige Ande.18 Genast var det som om fjäll föll från hans ögon, och han fick sin syn igen och blev döpt.

Vi är tillsagda att vara ivriga att få ta del av helandets gåva (och andra andegåvor) även idag

Satan vill väldigt gärna få oss att tro att dessa andegåvor inte längre är i bruk idag. Lyckas han med en sådan lögn så kan han nämligen avrusta kristna människor från stor makt och Satan får därmed större kapacitet att lura människor och få dem med på fall. Jag säger inte att människor utan andegåvor inte är frälsta, men de har gått miste om en stor gudomlig kraft som de annars skulle haft.

Många pastorer är helt tysta vad gäller dessa andegåvor och uppmuntrar inte människor att söka dem (som Paulus säger att vi bör). Därför förekommer inte heller profetior och helande i sådana församlingar vilket är en stor brist. Dessvärre finns det pastorer som tagit ännu ett steg i fel riktning – nämligen genom att mer eller mindre VARNA för tungotal, profetior, helande, och andra andegåvor. (Jag upplever att ett sådant tilltag faktiskt skulle kunna vara nära den oförlåtna synden, där man talar emot den helige Ande och öppet kallar något gudomligt för orent och sataniskt.) Varje gång som Satan lyckas få en predikant att övertyga sina åhörare att helande inte är något som de borde engagera sig i eftersom det är kontroversiellt eller demoniskt, så har Satan segrat eftersom färre människor då kommer att bli helade och färre människor intresserar sig för den levande Guden som kan göra under än idag.

1 Thess. 5: 19 Släck inte Anden. 20 Förakta inte profetior, 21 men pröva allt, behåll det goda

En del människor begär ”bevis” (ofta från sekulära källor som de menar är neutrala) men vad slags bevis skulle kunna övertyga dem? Det finns sjukhusjournaler som helade människor fått ta del om som vittnar om att cancer helt oväntat och plötsligt helt försvunnit, men skulle tvivlare tro på att det handlar om ett Guds helande ens om en läkare skulle uttrycka ”vilket mirakel!”?  Jag har inte dessa journaler i min ägo så jag kan tyvärr inte skicka dem till en tvivlare (och vårdpersonal har tystnadsplikt), så hur menar tvivlarna att man ska kunna bevisa något när de själva är synnerligen ovilliga att gå till botten med ett vittnesmål om helande och undersöka saken lite närmare? Det är de som blivit helade som har bevisbördan? Men vilken slags ”börda” känner de egentligen? De har blivit helade och är hur nöjda som helst efter år av sjukdom, så varför skulle deras glädje grumlas av att det finns människor i landet som inte tror på att de blivit helade? Andra människor får tvivla hur mycket de vill. Om man dessutom vet att det inte finns någonting som kan övertyga dessa tvivlare (sjukhusjournaler, vittnesmål, etc) så är det heller ingen idé att ödsla tid på det utan snarare prisa Gud för att varje person som blir helad.

Jag har hört många människor yttra t ex ”Jag har varit kristen i 30 år och aldrig har jag påträffat någon som blivit helad”. Det är bara att beklaga att ingen under denna tid knackat på de personernas dörrar och visat upp sitt helande. (Skulle de tro på ett sådant helande i så fall?) Jag kan också beklaga att de kanske är medlemmar i en församling där helande inte utövas. Det är ganska givet att de inte lyckats få kontakt med någon person som blivit helad i sådana fall, och speciellt inte om pastorer ”hjälper till” att varna för helande och predika att det endast skedde under apostlarnas tid. Vi har ju sett i verserna ovan att TRO har en stor del med helande att göra, så om pastorer predikar att vi INTE ska tro att helande är möjligt idag (utan faktiskt något som vi ska undvika) så hjälper ett sådant förfarande till att reducera Andens kraft i våra kyrkor.

Sen finns det människor som försöker med ”guilt by association”, där de drar upp exempel på TV-predikanter (framgångspredikanter) som missbrukar den helige Ande genom att blanda ihop helande med att tigga pengar och där de lever lyxliv med stora hus, fina bilar och privatplan. Men missbruk av andegåvorna betyder förstås inte att alla andegåvor är falska. Så var det inte under Paulus tid, och så är det heller inte idag. Det faktum att det finns falska pengar är inget bevis för att alla pengar är falska.

Det verkar som det är lättare att ta till sig Guds helandeunder i fattigare länder än i rika. En bekant berättade om några mötesserier i Afrika där hon uttryckte att ”det verkade som det var fler människor som blev helande än som inte blev helade”. Det är svårare att tänka sig ett liknande resultat i västvärlden. Men Guds löften gäller fortfarande idag, och tack vare kraften från den helige Ande så kan vi göra liknande gärningar som Jesus och hans apostlar. Vi är t o m lovade att vi ska kunna göra ännu större kraftgärningar. Skälet att vi inte ser så många döda återfå livet är förmodligen brist på tro.

Joh. 14:11 Tro mig: jag är i Fadern och Fadern är i mig. Om ni inte kan tro det, så tro för gärningarnas skull.12 Amen, amen säger jag er: Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra, ty jag går till Fadern. 13 Och vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra, för att Fadern skall bli förhärligad i Sonen. 14 Om ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det.

Markus 16:14 Sedan visade han sig för de elva när de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och hårda hjärtan, då de inte hade trott på dem som hade sett honom uppstånden. 15 Och han sade till dem: ”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. 16 Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. 17 Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. 18 De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska.19 Sedan Herren Jesus hade talat till dem, blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida. 20 Och de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.

1 Kor. 13:2 Och om jag ägde profetisk gåva och kände alla hemligheter och hade all kunskap, och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg men inte hade kärlek, så vore jag ingenting.

Paulus ger instruktioner för hur en kyrka (en kristen gemenskap) borde fungera, och helande är en del av funktionerna. Vi ombeds att vara ivriga att få de bästa gåvorna, och helandets gåva är nämnt på femte plats.

1 Kor. 12:4 Det finns olika slags nådegåvor, men Anden är densamme. 5 Det finns olika slags tjänster, men Herren är densamme. — 9 En får tro genom samme Ande, en får gåvor att bota sjuka genom samme Ande, 10 en annan att utföra kraftgärningar. En får gåvan att profetera, en annan att skilja mellan andar. En får gåvan att tala olika slags tungomål, en annan att uttyda tungomål. 11 Men allt detta verkar en och samme Ande, som efter sin vilja fördelar sina gåvor åt var och en.12 Ty liksom kroppen är en och har många lemmar, men kroppens alla lemmar – och de är många – utgör en kropp, så är det också med Kristus.— 28 Gud har i sin församling för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare andra till att utföra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, att styra och att tala olika slags tungomål. 29 Inte är väl alla apostlar? Inte är väl alla profeter? Inte är väl alla lärare? Inte utför väl alla kraftgärningar? 30 Inte har väl alla gåvor att bota sjuka? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda? 31 Men sträva efter de nådegåvor som är störst.

Även Jakob förklarar hur en kristen gemenskap borde fungera:

Jak. 5:13 Får någon av er lida, skall han be. Är någon glad, skall han sjunga lovsånger. 14 Är någon bland er sjuk, skall han kalla på församlingens äldste, och de skall be över honom och i Herrens namn smörja honom med olja. 15 Trons bön skall bota den sjuke, och Herren skall resa upp honom. Och har han begått synder, skall han få förlåtelse för dem. 16 Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra så att ni blir botade. Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön.

Den barmhärtige SAMARITEN, Antje Jackelén och jämförelsen med SD

samaritenEftersom ärkebiskopen Antje Jackelén och andra Gudstroende motståndare till sverigedemokraterna ofta använder sig utav liknelsen om Den barmhärtige samariten (eller Den barmhärtige samariern) för att försöka dra likhetstecken till sverigedemokratisk politik, så tänkte jag göra en analys av liknelsen här.

Till att börja med kan vi se att Jesus lovar att den laglärde mannen, som han var i kontakt med, skulle få LEVA om han älskade Herren av hela sitt hjärta och sätter honom allra främst, samt även älskar sin nästa som sig själv. Om man älskar Gud och sin nästa som sig själv så vill man vara lydig denne skapare och man lever inte heller för att såra eller skada sin nästa utan vill honom/henne det allra bästa. Lyder man det budet så lyder man per automatik alla moraliska bud, och man täcker upp det mesta i tio Guds bud. Detta bud från Jesus innehåller en hel del som vi måste GÖRA, eftersom vi inte bara kan sitta ner och bara BE till Gud om mat och kläder till våra medmänniskor, utan vi måste faktiskt visa att vi menar det vi ber om genom att visa det i handling.

Lukas 10:25 Då kom en laglärd fram och ville snärja honom och frågade: ”Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv?” 26 Jesus sade till honom: ”Vad står skrivet i lagen? Vad läser du där?” 27 Han svarade: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och DIN NÄSTA som dig själv.28 Jesus sade till honom: ”Du svarade rätt. GÖR DET, SÅ FÅR DU LEVA.”

Samma spår är Jakob inne på i Jak. 2, där han förklarar att tro utan gärningar är död. Jakob förklarar om ”vår nästa” att det innefattar att inte göra skillnad på människor – utan att visa samma respekt för både rika och fattiga.

Jak. 2:8 Om ni uppfyller den konungsliga lagen enligt Skriften: Du skall älska din nästa som dig själv, då handlar ni rätt. 9 Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare.

Jakob fortsätter att förklara att vi måste visa vår tro med att följa upp den med gärningar, för annars är vår tro inte mycket värd. Vi är inte frälsta om vi inte visar både tro och gärningar, eftersom tro allena inte frälser någon och inte heller gärningar allena:

Jak. 2:12 Tala och HANDLA så som den som skall dömas efter frihetens lag. 13 Ty domen skall utan barmhärtighet drabba den som inte har VISAT BARMHÄRTIGHET. Men barmhärtigheten triumferar över domen.14 Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? 15 Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen 16 och någon av er säger till dem: ”Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? 17 Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.

Men nu frågar den laglärde om vem som är vår NÄSTA, och därför förklarar Jesus detta med liknelsen om den barmhärtige samariten. Jesus började liknelsen med att berätta att både en präst och en levit gick förbi sin nästa utan att hjälpa honom, vilket är en bra jämförelse eftersom både präster och leviter ansågs vara mycket respektabla människor under Jesu tid och som man kanske automatiskt kopplade ihop med både en stor Gudstro och barmhärtighet. I den här liknelsen så valde prästen och leviten att INTE hjälpa, men det gjorde däremot samariten, och samariterna stod under den här tiden INTE högt i kurs pga sina dåliga rykten – vilket kan vara skälet till varför Jesus använde sig utav just en samarier i liknelsen. För poängen var ju att förmedla att det är vad en människa GÖR som faktiskt visar vad som finns i hennes hjärta. Alla kan uttrycka fromma ord i en bön, men menar vi det vi säger eller är det endast tomma ord?

Lukas 10:29 Då ville mannen försvara sig och frågade Jesus: ”Vem är då min nästa?” 30 Jesus svarade:”En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och råkade ut för rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom. Sedan gav de sig av och lämnade honom där halvdöd. 31 En präst kom händelsevis ner samma väg, och när han fick se mannen gick han förbi. 32 På samma sätt var det med en levit. Han kom till platsen, såg mannen och gick förbi. 33 En samarit som färdades samma väg kom också dit. När han såg mannen, förbarmade han sig över honom. 34 Han gick fram till honom, hällde olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, förde honom till ett värdshus och skötte om honom. 35 Nästa dag tog han fram två denarer och gav åt värdshusvärden och sade: Sköt om honom, och kostar det mer skall jag betala när jag kommer tillbaka. 36 Vem av dessa tre tycker du var en nästa för mannen som hade råkat ut för rövare?” 37 Han svarade: ”Den som visade honom barmhärtighet.” Då sade Jesus till honom: ”Gå du och GÖR som han.

Vad har då detta med sverigedemokratisk politik att göra? Många av SD:s motståndare har ju fått för sig att sverigedemokrater INTE vill hjälpa sin nästa, trots att den sverigedemokratiska politiken faktiskt möjliggör att FLER människor kan bli hjälpta jämfört med sjuklöverns politik 2014. Det är inte den som spenderar mest pengar på asylsökanden som vinner någon slags godhetstävling, utan det handlar om att kunna hjälpa så många människor som möjligt utan att för den skull köra landets ekonomi i botten. Det handlar om att vara ansvarsfull med andras pengar, att vara ekonomisk, att inte lova mer än man kan hålla, att vara barmhärtig gentemot de som redan bor i landet och även mot andra i den mån man kan. Gud ber oss inte att vara ansvarslösa och att bete oss som om vi hade obegränsat med tid och pengar. Alla kan inte göra allt för alla. Sverige kan helt enkelt inte vara hela världens socialbyrå samtidigt som vi ska kunna hålla en budget.

Notera att samariten inte tog med sig mannen hem till honom själv (till samariten), utan han hjälpte faktiskt mannen i närområdet, precis som SD:s invandringspolitik går ut på (utöver att hjälpa en del flyktingar att bosätta sig i vårt land). Samariten kanske redan hade flera personer i sitt hushåll och kanske inte hade plats eller råd med ytterligare personer att försörja resten av livet. Då hade det inte varit förnuftigt att klämma in fler personer i sitt hus än vad han faktiskt klarade av, eftersom det ju skulle ha orsakat stor otrivsel hos övriga familjemedlemmar som också skulle känna sig svikna. Om man har plats för ytterligare någon gäst i sitt hem så vill man kanske inte acceptera fler gäster än man tycker man kan klara av, med tanke på sängplats, kostnader, etc, för annars har man ju vänt dem ryggen som redan bor i hushållet. De som redan bor i hushållet har man ANSVAR för, men övriga måste man välja att hjälpa i den mån man kan. Samariten ansåg sig uppenbarligen ha råd med att hjälpa den behövande mannen så att han kunde repa sig och komma på fötter igen, men det står inte att samariten hjälpte tio av hans släktingar eller att han lovade mer än han kunde hålla. Inte heller säger liknelsen att samariten lovade att stå för mannens kostnader resten av han liv, utan hjälpen verkar ha varit begränsad till konvalescensperioden. Vidare handlar liknelsen om ett begränsat antal personer (en person i detta fall), och det vore ju en helt annan sak om samariten träffade på 30 personer i behov av hjälp. Det var dessutom hela tiden hans egna pengar det handlade om, och inte andras pengar.

De flesta av de som kritiserar SD har förmodligen inte en enda extragäst hemma hos sig själva trots att de faktiskt har plats för ett par stycken.

Vi ser stora brister i Sverige idag vad gäller den enorma arbetslösheten, de ökade utanförskapsområdena, äldrevården, sjukvården, skolor, etc, så uppenbarligen mår landet inte bra utav den oansvariga massinvandring som Sverige har idag och som är ytterst extrem i jämförelse med andra länder – framför allt våra grannländer. Inte heller vill de styrande politikerna gärna visa vad denna massinvandring egentligen kostar, utan mörklägger sanningen. Läs gärna Jan Tullbergs (docent i företagsekonomi) bok Låsningen här som du kan ladda ner gratis, och där du kan läsa om vad massinvandringen kostar Sverige nu och i framtiden. Om fler läste boken med all fakta, skulle också fler bli sverigedemokrater.

Sanningen är ju att vi kan hjälpa medmänniskor på olika sätt, och att satsa på massinvandring (rekord i Europa) är ju bara ett sätt bland andra – som till råga på allt endast hjälper ett fåtal, och sällan de som behöver är i störst behov. Det uppmuntrar dessutom människor att betala en stor summa pengar till människosmugglare som kan hjälpa dem genom Europa till Sverige och alla lockande bidrag, medan de med störst behov inte har möjlighet att lämna sina flyktingläger. Tullbergs bok visar att den nuvarande massinvandringen inte är ett förnuftigt alternativ vare sig på kort eller på lång sikt, och att vi faktiskt skulle kunna hjälpa ett större antal personer (flyktingar enligt FN:s definition) genom att använda våra pengar på ett förnuftigare sätt och utan att för den skulle vända ryggen till dem som redan bor i Sverige. Vi är på helt fel kurs, och ännu fler kommer snart att inse var Sverige är på väg. Framför allt våra barn och barnbarn i framtiden, men då är det för sent eftersom vi då inte kan ta oss ur alla våra förpliktelser för alla nya invånare i vårt land.

 

 

sd 8