Tag Archive | omvändelse

Blodröda synder som scharlakan kan bli vita som snö – Jes. 1:18

Nov9

sheetSynder försvinner vid omvändelse

Oavsett kvantiteten och kvaliteten på våra synder så blir vi helt igenom rena och “snövita” (helt oskyldiga) när vi omvänder oss från våra synder och startar ett nytt liv med Skaparen. Idag skulle vi säga att vi blivit renade i Jesu blod (det slutgiltiga offret) men under alla tider så har kravet för rening alltid varit kombinerat med vår omvändelse – oavsett djuroffersystemet under Mose tid eller Jesu offerdöd på korset. Jesus dog för hela världens synder, men det innebär inte att hela världen därför blivit renat och kan förvänta sig frälsning.

Jes. 1:18 Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren. Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull.

Verkligen goda nyheter! Hoppet är alltså inte förlorat hos någon enda av oss! Det är glädje i himlen för varje person som omvänder sig, för Gud vill inte att någon ska gå förlorad:

2 Pet. 3:9 Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig.

Luk. 15:7 Jag säger er: På samma sätt blir det glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig – inte över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.

Apg. 17:30 Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig.

Hes. 18:23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren, Herren. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.

Löftet är alltså total rening där alla våra synder raderas, och kravet för det är omvändelse. Omvändelse kommer an på oss själva. Det är vårt eget ansvar och inte Guds ansvar. Det kanske låter som en självklarhet, men det finns en del kristna som menar att det är Gud som leder oss fram till målet när vi en gång blivit Guds barn – såsom i tankegången att en gång frälst alltid frälst. Den helige Ande kan visserligen leda oss rätt, men inte utan vår medverkan och påverkan. När vi omvänt oss och blivit renade så blir vi faktiskt även “perfekta” eftersom ingen synd finns kvar i oss. Vi blir inte renade till 80% utan till 100%, och detta perfekta och rättfärdiga tillstånd kan räcka hur länge som helst om vi avhåller oss från synd – vilket vi alla kan göra. Den som bor i oss (den helige Ande) är större än den som bor i världen (1 Joh. 4:4).

När vi omvänder oss så är det våra tidigare synder som tas bort. Definitivt inte våra framtida synder. Våra synder är inte förlåtna innan vi ens utför dem. Om en person blir anhållen och dömd för ett eller flera brott så kan denne inte förvänta sig att han/hon sedan blir immun från framtida straff för eventuella framtida brott:

1 Pet. 1:9 Men den som saknar detta är närsynt, ja, blind, eftersom han har glömt att han blev renad från sina tidigare synder.

Nedan kan vi se att omvändelse handlar om att undvika det onda och göra det goda. Utöver omvändelse så får vi några exempel på goda gärningar som förväntas av oss, även om goda gärningar individuellt kan se olika ut. Även i Jak. 2 kan vi se liknande exempel, eftersom tro utan gärningar är död.

Jes. 1:16 Tvätta er och gör er rena. Tag bort era onda gärningar från mina ögon.
Sluta att göra det som är ont.17 Lär er att göra det som är gott, sök det rätta.
Tillrättavisa förtryckaren, försvara den faderlöses rätt, stöd änkan i hennes sak.

Jesaja har visserligen fokus på Israel och sin egen tid, men Gud har liknande krav och löften till alla människor. Vår framtid är beroende av om vi är villiga att höra från vår Skapare, eller om vi vägrar och är motsträviga. I det senare fallet så har vi alltså valt att stå utanför gudomlig hjälp och  måste därför klara oss själva. Det är förstås viktigare att tänka på vår permanenta framtid (livet efter detta) än den temporära trivseln och lyckan i den nuvarande, men vi kan få hjälp med båda fallen – och framför allt bli uppmuntrade mitt i våra motgångar.

washedJes. 1:19 Om ni är villiga att höra, skall ni få äta landets goda.20 Men om ni vägrar och är motsträviga, skall ni förtäras av svärd, ty så har Herrens mun talat.

Att leva i alltför stor komfort kan innebära en risk att vi inte söker Gud utan snarare har fokus på nöjen och våra tillgångar. På det sättet kan faktiskt en del motgångar och sorg faktiskt hjälpa oss att få ett stadigare fokus på det som borde vara det allra viktigaste i våra liv. Våra personliga tillgångar och vänskapsband är ytterst temporära och varar bara en kort tid:

Ord. 30:8 Håll falskhet och lögn fjärran ifrån mig. Ge mig varken fattigdom eller rikedom, men låt mig få den mat jag behöver. 9 Annars kan jag bli så mätt att jag förnekar dig och säger: “Vem är Herren?” eller så fattig att jag stjäl och vanhelgar min Guds namn.

Ps. 103:15 En människas dagar är som gräset, hon blomstrar som markens blommor.16 Vinden drar fram över dem och de är borta, deras plats känner dem inte längre.17 Men Herrens nåd varar från evighet till evighet över dem som fruktar honom och hans rättfärdighet intill barnbarn, 18 när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och följer dem. 19 Herren har ställt sin tron i himlen, hans konungavälde omfattar allt.

2 Kor. 5:1 Vi vet att om vårt jordiska tält rivs ner, så har vi en byggnad från Gud, en boning som inte är gjord med händer, en evig boning i himlen.2 Så länge vi bor i detta tält, suckar vi därför och längtar att få ikläda oss vår himmelska boning,

I samma kapitel som Jes. 1:18 kan vi läsa här nedan att vi inte automatiskt kan förlita oss på tidigare perioder av rättfärdighet. Det heter inte “en gång rättfärdig alltid rättfärdig”, och Gud skulle aldrig kalla en människa rättfärdig om hon inte faktiskt levde upp till det epitetet. Det finns en risk att människor väljer att överge Herren:

Jes. 1:21 Hur har inte den trogna staden blivit en hora! Den var full av rätt. Då bodde rättfärdighet därinne, men nu mördare.22 Ditt silver har blivit slagg, ditt ädla vin är utspätt med vatten.— 27 Genom rätt skall Sion friköpas, genom rättfärdighet de som vänder tillbaka.28 Men fördärv skall drabba alla överträdare och syndare, de som överger Herren skall gå under.

Nedan vers handlar visserligen om Israel, men passar även in på Sverige på det sättet landet totalomvandlats de senaste åren:

Is. 1:7 Your country is desolate, your cities are burned with fire: your land, strangers devour it in your presence, and it is desolate, as overthrown by strangers. KJV

Vem får helige Ande? Tungotal endast genom apostlarnas handpåläggning?

Apr24

acts-10Kraven för att få den helige Ande

Tro, omvändelse och lydnad krävs för att få den helige Ande. Det är alltså inte det omvända – att vi först får den helige Ande som sedan resulterar i att vi tror, omvänder oss och lyder (den kalvinistiska synen). Vi måste först och främst söka Gud och komma till honom, trots att han inte är långt borta från någon av oss (se Apg 17).

Kraven:

Apg 2:38 Petrus svarade dem: “OMVÄND ER och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. DÅ SKALL NI FÅ DEN HELIGE ANDE SOM GÅVA. — 

Apg 5:32 Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande, som Gud har gett åt dem SOM LYDER HONOM.”

Ämnet i Apostlagärningarna kap. 2 är främst tungotal (en av andegåvorna som vi uppmanas att söka ivrigt) och händelsen är unik eftersom det är första gången som vi kan läsa om tungotalet i nya testamentet. Det är när Petrus och de övriga apostlarna får frågan “Vad skall vi göra?” (ställd av troende människor) som Petrus svarar att de måste omvända sig (och döpa sig som en naturlig följd) för att få sina synder förlåtna och för att få den helige Ande som gåva.

Apg 2:3 Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. 4 Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.—33 Sedan han nu genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern tagit emot den utlovade helige Ande, har han utgjutit detta som ni ser och hör— 37 När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: “Bröder, VAD SKALL VI GÖRA?” 38 Petrus svarade dem: “OMVÄND ER och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. DÅ SKALL NI FÅ DEN HELIGE ANDE SOM GÅVA. — 41 De som då tog emot hans ord döptes, och så ökade antalet lärjungar den dagen med omkring tre tusen.

Det är en viss skillnad på hur Anden arbetar i det gamla och det nya testamentet. I det nya testamentet så kommer Anden som en Hjälpare in i våra hjärtan och leder oss i vår vardag på ett mer direkt och förfinat sätt, vilket vi även kan se profeteras om i det gamla testamentet.

Man kunde givetvis bli frälst även under det gamla testamentets tid, innan Jesu återuppståndelse och innan kraften från den nya Hjälparen. I GT var det dock snarare Guds profeter som kunde erbjuda extra ljus över Guds ord. Tro som leder till rättfärdigt liv har alltid varit grundbultet för frälsning – både i det gamla och det nya testamentet. En skillnad är förstås att människor inte talade i tungor i äldre tider, och mirakel/helande utfördes främst av Guds profeter.

Ef. 3:5 I tidigare släktled har den inte avslöjats för människor så som den nu genom Anden har uppenbarats för hans heliga apostlar och profeter.

Kornelius – troende och rättfärdig innan han fick den helige Ande

Historien om Kornelius och hans familjemedlemmar är tillräcklig för att inse att man kan vara troende och utföra rättfärdiga handlingar innan man tar emot den helige Ande. Petrus förstår sig på vägen till frälsning för alla människor genom att Gud “tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt”.  Tungotalet (ihop med prisande av Gud och intresset för Guds ord) var ett tecken för Petrus att den helige Ande hade utgjutits över dessa människor och att det tagit emot den helige Ande. Inte så att tungotal är ett krav för frälsning, men det är en ytterst naturlig fysisk följd. Många söker sig inte till andegåvorna för att de inte förstår att det gäller dem än idag. 

Apg 10:I Cesarea bodde en man som hette Kornelius, en officer vid den italiska vaktavdelningen. 2 Han var from och fruktade Gud liksom alla i hans hus, och han gav frikostigt med gåvor till folket och bad alltid till Gud. 3 En dag omkring nionde timmen såg han tydligt i en syn, hur en Guds ängel kom in till honom och sade: “Kornelius!” 4 Han stirrade förskräckt på ängeln och frågade: “Vad är det, herre?” Ängeln sade: “Dina böner och dina gåvor har stigit upp till Gud som ett offer han kommer ihåg.—22 De svarade: “Officeren Kornelius är en rättfärdig man som fruktar Gud, och hela det judiska folket talar väl om honom. Av en helig ängel har han fått en uppenbarelse att han skall kalla på dig och höra vad du har att säga.”.— 34 Då började Petrus tala: “Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, 35 utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt, vilket folk han än tillhör.— 38 hur Gud smorde Jesus från Nasaret med den helige Andes kraft, han som gick omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld, ty Gud var med honom.—44 Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. 45 Alla troende judar som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna. 46 Ty de hörde dem tala med tungor och prisa Gud. 47 Då frågade Petrus: “Inte kan väl någon hindra att dessa blir döpta med vatten, när de liksom vi har tagit emot den helige Ande?” 48 Och han befallde att de skulle döpas i Jesu Kristi namn. Sedan bad de honom stanna några dagar.

Apg. 11:15 Och när jag började tala, föll den helige Ande på dem, alldeles som på oss under den första tiden. 16 Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt: Johannes döpte med vatten, men ni skall döpas i den helige Ande.

Nedan kan vi se att några människor inte ens kände till den helige Ande och andegåvorna (det verkar inte ens som de kände till Jesus själv) och följdaktligen så hade de fram tills förändringen stått utanför just andegåvornas kraft. De var däremot öppna för att anpassa sig till det nya budskapet, och när de mottagit den helige Ande i sina liv så talade de i tungor och profeterade. Det går dock inte att påstå att dessa människor var ofrälsta och fördömda innan de råkade träffa på Paulus då tog emot hans budskap. Gud dömer oss för vad vi vet och baserat på våra samveten (som avspeglas i våra gärningar). Återigen så fanns möjligheten att bli frälst även under tider då Jesus ännu inte gjort entré. Däremot så kan den helige Ande utgöra en mäktigt kraft att vara hans vittnen och sprida evangelium på ett vinnande sätt till andra. Det är därför ingen liten småsak att sprida evangelium och berätta om andegåvorna.

Apg 19:1 Medan Apollos var i Korint kom Paulus ner till Efesus, sedan han rest genom höglandet. Där träffade han några lärjungar, 2 och han frågade dem: “Tog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?” De svarade honom: “Nej, vi har inte ens hört att den helige Ande har blivit utgjuten.”3 Då frågade han: “Vilket dop blev ni döpta med?” De svarade: “Med Johannes dop.” 4 Paulus sade: “Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus.” 5 När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn. 6 Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade. 7 Tillsammans var det omkring tolv män.

Den helige Ande som krafthelig ande

Den helige Ande beskrivs ofta som en kraft att kunna sprida Guds ord och att få en djupare insikt och vishet. En ledare i våra liv.

Apg. 1:2 fram till den dag då han blev upptagen till himlen, sedan han genom den helige Ande hade gett sina befallningar åt apostlarna som han hade utvalt.— 8 Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.” 

Joh. 14:26 Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.

Joh. 16:7 Men jag säger er sanningen: Det är bäst för er att jag går bort. Ty om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort, skall jag sända honom till er. 8 Och när han kommer, skall han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom: 13 Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han föra er in i hela sanningen. Ty han skall inte tala av sig själv, utan allt det han hör skall han tala, och han skall förkunna för er vad som kommer att ske. 

Joh 7:37 På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: “Om någon törstar, så kom till mig och drick! 38 Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger.” 39 Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Ty Anden hade ännu inte blivit utgjuten, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.

Mark. 13:11 När man för bort er och utlämnar er, så gör er inte bekymmer för vad ni skall säga. Vad som ges er i den stunden skall ni tala. Det är inte ni som då talar, utan den helige Ande.

Luk 11:13 Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?”

Apg 16:6 Sedan tog de vägen genom Frygien och Galatien, eftersom de av den helige Ande hindrades från att predika ordet i Asien.

Rom. 5:5 Och det hoppet bedrar oss inte, ty Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss.

Rom. 8:27 och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber för de heliga så som Gud vill.

Rom. 14:17 Ty Guds rike består inte i mat och dryck utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande.

Rom. 15:13 Må hoppets Gud uppfylla er med all glädje och frid i tron, så att ni överflödar i hoppet genom den helige Andes kraft.

Ef. 6:18 Gör detta under ständig åkallan och bön och bed alltid i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga.

1 Thess. 1:5 Ty vårt evangelium kom till er inte bara i ord utan i kraft och den helige Ande och gav full visshet. Ni vet ju hur vi uppträdde bland er och vad vi gjorde för er.6 Och ni blev våra efterföljare, ja, Herrens, när ni mitt under svåra lidanden tog emot ordet med den glädje som den helige Ande ger.

Hebr. 2:4 Gud gav också sitt vittnesbörd genom tecken och under och många slags kraftgärningar och genom att dela ut den helige Andes gåvor efter sin vilja.

Människor som tidigare redan fått den helige Ande (såsom Jesu lärljungar under pingstdagen) beskrivs ibland som återigen uppfyllda av den helige Ande när det handlar om tillfällen då de får eller känner en andlig kraft som manar dem att säga/göra något genom denna gudomliga kraft. Det gäller för övrigt även Jesus.

Apg. 4:8 Då uppfylldes Petrus av den helige Ande och svarade dem: “Ni folkets rådsherrar och äldste, — 25 du har sagt genom den helige Ande, som talade genom vår fader David, din tjänare: Varför upprörs hedningarna och tänker folken ut meningslösa planer?— 31 När de hade slutat att be, skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och predikade frimodigt Guds ord.

Apg 7:55 Men uppfylld av den helige Ande såg han upp mot himlen och fick se Guds härlighet och Jesus som stod på Guds högra sida.

Apg 13:9 Saulus som även kallades Paulus, uppfylldes då av den helige Ande och spände ögonen i honom — 52 Och lärjungarna uppfylldes av glädje och den helige Ande.

Inte bara apostlarna kunde förmedla den helige Ande

Vi kan läsa i några verser att det var genom apostlarnas händer som människor tog emot den helige Ande (såsom Apg. 5:12), men det står inte angivet att handpåläggning var det enda sättet för andeutgjutelse – vilket exempelvis apostlagärningarna intygar då människor blev andedöpa i stora skaror av att höra och ta emot Guds ord. Inte heller säger Bibeln att det endast var apostlarna som hade denna gåva och att vi själva ska hålla oss borta från handpåläggning. I början var det förstås naturligt att de kristna pionjärerna var centrala vad gäller evangelium, dop, helande och handpåläggning, men antalet kristna ökade med tiden, liksom deras möjligheter att leva ut sin kristna tro på samma sätt som de första lärljungarna.

Om fallet skulle vara att Andens gåvor endast vore kopplade till de första apostlarna och kanske den allra första generationen efter Jesus död, ja då måste vi fråga oss varför Bibeln inte säger det någonstans. Tvärt om så undervisar Paulus ingående om fördelen av Andens gåvor såsom tungotal och översättning, vilket skulle vara tämligen onödigt om allt detta skulle vara inaktuellt redan vid Bibelns sammansättning. Inte på en enda rad kan vi läsa om andegåvornas upphörande i den första generationen, eller att Andens gåvor skulle vara överflödiga inom bara några år. Om nu Andens gåvor skulle ha upphört redan för 2000 år sedan (kort efter att de uppkom) så måste vi fråga oss varför de INTE har upphört och varför just pånyttfödda bibeltroende kristna fortfarande talar i tungor. Har de blivit lurade av sin egen Bibel som gör stor reklam för andegåvorna?

Ananias var inte en-apostel, men han lade händerna på Paulus för att han skulle uppfyllas av den helige Ande:

Apg 9:17 Då gick Ananias, och när han kom in i huset lade han händerna på honom och sade: “Saul, min broder, Herren Jesus som visade sig för dig på vägen hit, han har sänt mig för att du skall kunna se igen och uppfyllas av den helige Ande.”

Apg 8:14 Då apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. 15 Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, 16 eftersom Anden ännu inte hade fallit på någon av dem. De var endast döpta i Herren Jesu namn. 17 Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande.

Johannes Döparen och hans föräldrar hade en mycket påtaglig relation till den helige Ande:

Luk. 1:15 Ty han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande. —  41. När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och hon blev uppfylld av den helige Ande —67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade —

Även Simeon fick ta del av den helige Ande innan pingsthändelsen som ju inträffade efter Jesu död.

Luk 2:25 På den tiden fanns i Jerusalem en man som hette Simeon. Han var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst, och den helige Ande var över honom. 26 Och av den helige Ande hade han fått den uppenbarelsen att han inte skulle se döden, förrän han hade sett Herrens Smorde.27 Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna bar in barnet Jesus för att göra med honom som det var sed enligt lagen —

Även Jesus beskrivs som en person som får kraft och vishet genom den helige Ande.

Luk 4:1 Uppfylld av den helige Ande återvände Jesus från Jordan och fördes av Anden omkring i öknen

Joh 1:33 Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den som du ser Anden komma ner och bli kvar över, han är den som döper i den helige Ande.

spiritDen helige Ande i det gamla testamentet

Den helige Ande var verksam även i GT, genom att ge kraft och vishet:

Jes. 63:39 I all deras nöd var ingen verklig nöd, ty hans ansiktes ängel frälste dem. I sin kärlek och medömkan återlöste han dem,han lyfte alltid upp dem och bar dem i forna dagar.10 Men de var upproriska,och bedrövade hans helige Ande. Därför blev han deras fiende, han stred själv mot dem.11 Då tänkte hans folk på gångna tider, de tänkte på Mose: Var är nu han som förde dem upp ur havet, tillsammans med herden för hans hjord? Var är han som lade sin helige Ande i deras bröst,12 han som lät sin härliga arm gå fram vid Moses högra sida, han som klöv vattnet framför dem och därmed gjorde sig ett evigt namn,13 han som förde dem genom djupen, så att de, likt springare i öknen, inte stapplade?14 Som när boskap går ner i dalen, fördes de av Herrens Ande till ro. Så ledde du ditt folk för att göra dig ett härligt namn.

2 Pet. 1:21 Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud.

Mark. 12:36 David har själv sagt genom den helige Ande: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, tills jag har lagt dina fiender under dina fötter.

Apg 1:16 “Mina bröder, det ord i Skriften måste uppfyllas som den helige Ande genom Davids mun hade förutsagt om Judas, han som blev vägvisare åt dem som grep Jesus.

Apg 28:25 Eftersom de inte kunde komma överens skildes de åt, sedan Paulus hade sagt detta enda ord: “Den helige Ande talade rätt genom profeten Jesaja till era fäder —

Självfallet har vi en fri vilja och därmed möjlighet att välja mellan att lyda den helige Ande eller inte:

Apg 5:3 Då sade Petrus: “Ananias, varför har Satan uppfyllt ditt hjärta, så att du ljög mot den helige Ande och tog undan en del av pengarna för jorden?

Apg 7:51 Hårdnackade är ni och oomskurna till hjärta och öron. Alltid står ni emot den helige Ande, ni som era fäder.

1 Thess. 4:8 Därför, den som nu avvisar detta, avvisar inte en människa utan Gud, som har gett er sin helige Ande.

Hebr. 3:7 Därför säger den helige Ande: I dag, om ni hör hans röst, 8 så förhärda inte era hjärtan, som när era fäder väckte min förbittring på frestelsens dag i öknen.9 Där frestade de mig och satte mig på prov, fastän de såg mina gärningar under fyrtio år.10 Därför blev jag vred på detta släkte och sade: Alltid far de vilse i sina hjärtan. De vill inte veta av mina vägar.11 Då svor jag i min vrede: De skall aldrig komma in i min vila.

Hebr. 6:4 Ty de som en gång tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande 5 och smakat det goda Gudsordet och den kommande världens krafter 6 men sedan avfallit, dem är det omöjligt att föra till ny omvändelse, eftersom de själva på nytt korsfäster Guds Son och öppet hånar honom.

Gal. 5:16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. 17 Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. 18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. 19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, 21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.22 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, 23 trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.[c] 24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. 25 Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden. 26 Låt oss inte söka tom ära, inte utmana varandra och inte avundas varandra.

Guds barn får den helige Ande som ett sigill, men många tror felaktigt att detta betyder något som under inga omständigheter går att bryta upp. Ett sigill är ett märke, och att vara andedöpt är förstås ett unikt särtecken som urskiljer kristna från icke kristna. Vi har dock fortfarande ansvaret för vår kontakt med Gud och att vara honom trogna:

1 Kor. 6:19 Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva?

Ef. 1:13 I honom har också ni, sedan ni hört det sanna budskapet, evangeliet om er frälsning, ja, i honom har också ni, sedan ni kommit till tro, tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill.

Ef. 4:30 Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som ett sigill för förlossningens dag. 

Rom. 12:1 Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. 2 Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom. 

Joh. 1:9 Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen. 10 Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, och världen kände honom inte. 11 Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom. 12 Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.

TRONS LYDNAD är att lyda Gud i tro

Jun20

narrow gate

Det står om trons lydnad på ett par ställen i Bibeln, och det handlar helt enkelt om att tro på skaparen och lyda honom genom att leva heligt. Sen kan vi också ha olika mått av tro vad gäller vår förmåga/vilja att tro på exempelvis mirakel och helande, men även det går att arbeta upp genom att leva nära Gud. Genom erfarenheter så kan denna tro (på Andens kraft) stärkas, och där har vi kommit olika långt. Vi kan be för varandra att vi kommer längre.

1) Rom. 1:5 Genom honom har vi fått nåd och apostlaämbete för att bland alla hednafolk föra människor till TRONS LYDNAD för hans namns skull.

Andra folkgrupper var tydligen bekanta med de kristna romarnas stora tro

8 Först och främst tackar jag min Gud genom Jesus Kristus för er alla, därför att man i hela världen förkunnar er tro. 

Paulus säger att man förtjänar döden om man lever sina liv genom att visa orättfärdighet, ondska, girighet, elakhet, är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja, skvallrar, förtalar, hatar Gud, brukar våld, skrävlar, skryter, tänker ut allt ont, inte lyder sina föräldrar, är oförståndiga, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa och som samtycker med att även andra kristna lever så. Det finns många kristna som predikar en slags “frälst i din synd-budskap”, som ofta blandas med fagert tal för att lura fler. Det finns vissa andliga risker så fort man hör predikanter lära ut “Gud vill INTE att du syndar, MEN….”, och så fortsätter man att lägga ut texten genom att förklara varför ingen kan sluta synda, hur Jesus kan vara rättfärdig i stället för oss, hur våra synder är förlåtna redan innan vi gör dem, hur arvsynden gör att vi syndar av nödvändighet, hur köttet är syndigt i sig självt, hur Gud endast ser Jesu blod när han ser på oss, etc. Jesus har inte tagit Guds vrede på korset, för vi kan fortfarande riskera Guds vrede om vi väljer att leva orättfärdigt.

18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem. 20 Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.21 Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. 22 De påstod att de var visa, men de blev dårar. 23 De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 24 Därför utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar. 25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen.— 29 De har blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 30 De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter och tänker ut allt ont. De lyder inte sina föräldrar, 31 är oförståndiga och trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. 32 Sådant gör de, fastän de mycket väl känner till Guds rättvisa dom, att de som handlar så är värda döden. Ja, de samtycker också till att andra gör det.

2) Romarbrevet 16:26 men nu har uppenbarats och genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning gjorts känd, för att alla folk skall föras till TRONS LYDNAD

Uppenbarligen var de kristna i Rom kända för sin lydnad, men Paulus fortsatte att uppmuntra dem att ge akt på dem som vållar splittring genom obibliska läror. Det finns människor som bekänner sig som kristna, och som har milda ord och vackert tal, men som ändå lurar människor att tro på falska doktriner. Lydnad innebär att vara trogen Jesu lära, och det är skriften som ska rätta oss och som vi ska bli korrigerade av. Vi ska inte sätta vår tro på dödliga människor, även om de låter ödmjuka. Om vi är allt för “snälla” och villiga att kompromissa genom att ställa människor i talarstolen trots att de blandar sanning med missförstånd och obibiska läror, så kan det leda till att fler börjar tro på falska läror – som de måste rädda genom ännu fler falska läror som bygger på de första. Paulus vill att romarna ska vara helt oskyldiga i fråga om det onda, och genom evangeliet så kan fler människor föras till trons lydnad.

17 Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem. 18 Ty sådana tjänar inte vår Herre Kristus utan sin egen buk, och med milda ord och vackert tal bedrar de godtrogna människor. 19 Er LYDNAD är ju känd av alla. Därför gläder jag mig över er, men jag vill att ni skall vara förståndiga i fråga om det goda och oskyldiga i fråga om det onda. .—25 Honom som förmår styrka er genom mitt evangelium, min förkunnelse om Jesus Kristus, enligt den avslöjade hemlighet som under oändliga tider har varit dold 26 men nu har uppenbarats och genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning gjorts känd, för att alla folk skall föras till trons lydnad

Även demonerna tror att Jesus är Messias och Guds son, men frälsning ges till de som lyder Jesus.

Hebr. 5:9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom

Paulus valde att inte vara olydig mot den synen som han fick från himlen, när han mötte Jesus på vägen till Damaskus. Det Jesus ville att han skulle göra var att predika om tro, och omvändelse till hedningarna, för att de skulle vända sig från mörker till ljus och därmed få syndernas förlåtelse och en plats i hans rike. Paulus var hörsam och predikade verkligen det Jesus ville. Paulus predikade om behovet av ånger, omvändelse och att fortsätta att leva sina liv genom att göra goda gärningar som ju hör till omvändelsen. Omvändelse innebär att ångra sina synder och leva ett rent liv.

Apg. 26:16 Men stig upp och stå på fötterna! Ty jag har visat mig för dig för att utse dig till tjänare och vittne, både till vad du har sett och till det jag kommer att visa dig, 17 när jag räddar dig undan ditt eget folk och undan hedningarna. Till dem sänder jag dig, 18 för att du skall öppna deras ögon, så att de vänder sig från mörker till ljus, från Satans makt till Gud. Så skall ni genom tron på mig få syndernas förlåtelse och arvslott bland dem som är helgade.19 Därför, konung Agrippa, blev jag inte olydig mot den himmelska synen, 20 utan jag har predikat först i Damaskus och i Jerusalem och hela Judeen och sedan ute bland hedningarna, att de skall ångra sig och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen. 

ETAL, Peter Ljunggren och deras missförstånd vad gäller NÅD

May29

lawBladet Missions Visionen damp ner i brevlådan ihop med tidningen Dagen, och hela bladet är en annons från ETAL som Peter Ljunggren är ansvarig för. Jag hört sedan tidigare att Peter Ljungren är en stor “nådaförkunnare“, och med det menar jag en predikant som fokuserar mycket på nåden vilket kan vara både på gott och ont, och efter att ha läst bladet tycker jag det mest är “på ont”.

Men till att börja med vill jag förstås säga att ETAL förstås gör precis som det Jesus bad oss göra, nämligen att gå ut i hela världen för att göra folk till lärljungar, och det är inte alla kristna som gör. Jag kan bara glädja mig över alla som fått höra budskapet om Jesus Kristus och fått chans till ett nytt liv – och hoppas förstås att de håller ut till slutet så att de kan ta emot livets krona. Dessutom är andens gåvor med i bilden, såsom helande, och det är många kristna som inte tror att dessa andliga gåvor gäller för oss idag.

Mark. 16:5 Och han sade till dem: “Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. 16 Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. 17 Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. 18 De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska.“

Kan det bli bättre? Ja, om det inte var så mycket missförståndet vad gäller synd/lag/nåd – och det är ganska allvarliga saker eftersom det handlar om själen.

Det är framför allt artikeln “Nådens fostrande verkan” av Johan Olehäll som jag reagerade negativt på

Det var mer än nog att läsa den artikeln eftersom den innehöll så mycket tokigheter. Johan lär ju ut att Jesus fixade allt på korset och att vi aldrig mer behöver riskera vare sig straff eller vrede för nåden täcker allt. Det innebär en “license to sin” även om han också säger att vi inte borde synda. Om han å ena sidan säger att vi inte borde synda, och å andra sidan säger att vi är frälsta i vilket fall som helst oavsett om vi lever rättfärdigt eller inte, ja då ÄR det ju likaväl en license to sin. Vi HAR ju då råd att tjäna två herrar och att varva tro och synd, för Johan försäkrar ju oss att vi ändå är frälsta och att ingenting kan ändra på det.

Nedan ser du några citat i grönt och mina kommentarer i svart och bibelverser i lila.

Genom hela historien fram till Jesus födelse hade Gud med jämna mellanrum haft uppgörelser med synden. Detta trots att Han i sin godhet och nåd i långa perioder haft överseende med människans felsteg och brister. Vi läser till exempel om denna uppgörelse mot synden i Guds domslut mot det judiska folket i perioder av avfall och avgudadyrkan.

Ja, problemet var SYNDEN och problemet var så stort så att Jesus dog för oss för sakens skull. Därför kan det inte vara så att vi inte längre riskerar straff eller Guds vrede om vi skulle synda, för det gör vi. Vi är inte frälsta I vår synd utan FRÅN vår synd och det betyder inte att vi kan vara frälsta om vi samtidigt syndar för det innebär att tjäna två herrar. Om det var synden som var problemet så är inte lösningen att Jesus dör på korset för oss så att vi kan fortsätta synda utan några som helst risker, för det vore ju som en bekräftelse från Guds sida att det är ok med synd och att han anordnade ett fiffigt sätt för att vi ska kunna fortsätta utan risk för några konsekvenser. Vad gör den helige Ande i oss om det ändå inte spelar så stor roll om vi lyder honom eller inte, och om vi kommer till himmelriket oavsett lydnad?

Syndaproblemet blev löst en gång för alla då Jesus blev gjord till synd för vår skull så att vi i Kristus skulle bli gjorda till Guds rättfärdighet (2 Kor. 5:21). Världen är försonad med Gud och på grund av Jesu offer på korset håller Gud inte människors synder emot dem. Guds välbehag och välvilja strömmar nu ut mot alla människor på jorden!

Ja, Jesus ordnade ett nytt förbund och han dog för oss en gång för alla, men om vi fortsätter att synda är syndaproblemet inte löst. Problemet är inte löst förrän vi bekänner våra synder, omvänder oss och vandrar ett liv i lydnad till Jesus. Om Gud inte längre håller människors synder emot dem, då är ALLA frälsta och t o m FÖDDA frälsta om nu alla är förlåtna helt villkorslöst. Men evigt liv ges till de som LYDER Jesus (Hebr. 5:9).

2 Kor. 5:21 Den som icke visste av någon synd, honom har han FÖR OSS gjort till synd (syndoffer), på det att vi i honom må bliva rättfärdighet från Gud.

Notera att ordet för “synd” ovan också kan översättas till “syndoffer” som det gjorts på andra ställen. Jesus har alltså FÖR OSS (inte i stället för oss) gjorts till ett SYNDOFFER. Och hur kan vi bli rättfärdiga i honom? Jo genom att vi genom hans syndfria offer kan bli renade i hans blod. Då blir vi renade och rättfärdiga, och hur länge räcker det? Så länge som vi LEVER rättfärdigt! Smutsar vi ner oss igen med synd är vi inte längre rättfärdiga. Jesus levde inte rättfärdigt i stället för oss, så att vi skulle slippa för det skulle faktiskt utmynna i “frälst pga gärningar” (Jesus gärningar).

Vårt uppdrag är att förmedla dessa alldeles ofattbart goda nyheter till världen. Gud håller inte människors synder emot dem och var och en som åkallar Herren Jesu Kristi namn ska blir frälst.

Varför är det så viktigt att berätta att människor är frälsta oavsett vad de gör? Då är de ju frälsta oavsett om vi berättar det för dem eller ej. För vad är det värsta som kan hända? Evigt liv eller evigt liv är ju de enda valen om det Johan säger är sant.

Profeterna i det gamla förbundet fokuserade på problemet, människans synd. Genom att visa folket på dess brister, försökte man få dem att följa och älska Gud. Detta misslyckades i princip hela tiden—-

Så Johan menar att Gud var väldigt klantig som fick sina profeter att använda helt fel taktik?

—eftersom människan drogs med sin syndanatur och ännu inte kunde bli född på nytt.

Det här med syndanaturen är det många som tror på, men läran är gnostisk till grunden och INGEN av de gamla kyrkofäderna lärde ut något sådant de första 300-400 åren (det finns INGET känt undantag). Det var i princip Augustinus (en före detta gnostiker) som introducerade denna hemska lära till kyrkan och Kalvin och Luther fortsatte att förvilla världen. Framför allt lär inte Bibeln ut någon arvsynd (läs mer här) och OM vi hade varit födda med en sådan arvsynd så hade det inte varit VÅRT fel att vi syndar utan indirekt Guds fel.

Domsbudskapet, som visserligen var rätt i den tidsepok som existerade före korset, gav inget bra resultat, vilket hela gamla testamentet vittnar om genom det judiska folkets historia. 

Det finns MASSOR av exempel på motsatsen så jag vill försvara Gud emot din anklagelse att hans profeter var ute och cyklade och inte åstadkom någonting gott som varade. Det bästa exemplet på ett fantastiskt gott resultat är Jona som fick hela Nineve att omvända sig för att få liv, men även de andra var för det mesta lyckosamma genom att varna människor för synden. Synd separerar alltid människor från Gud och det är en sanning som gäller än idag, vilket betyder att det är av STÖRSTA VIKT att varna för syndaktigt liv. Gud tjatade, varnade, hotade, bönade och bad sitt folk genom hela testamentet att leva rättfärdigt och även hans profeter. I nya testamentet så fortsatte Johannes Döparen, Jesus och alla hans lärljungar att göra samma sak.

I Jesaja bok kapitel 53 läser vi om hur Jesus en gång för alla löste syndproblemet. Han blev “genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade” (Jes. 53:5).

Detta måste vi tolka rätt.

5. –the chastisement of our peace was upon him (KJV)

5. —The chastisement FOR our peace was upon Him (NKJV)

5. —The chastisement of our peace [is] on him (Young’s literal)

5. —Upon him was the chastisement that brought us peace (ESV)

Det betyder inte att Jesus bokstavligt talat tog vår synd på sig, och inte heller att vi själva slipper straff för vår eventuella synd i framtiden. Det betyder att Jesus dog som ett syndoffer för våra synder för att kunna ge oss frid, men den friden kommer inte ovillkorligt och helt separat från vårt eget agerande. Läs mer här.

Många kristna tror att Gud straffar dem så fort de gör ett litet fel. Jesaja 54 visar oss att Gud lovat att aldrig mer vredgas eller bestraffa dem som är delaktiga i fridsförbundet – det nya förbundet. Om än Kebnekaise eller självaste Mount Everest skulle vika bort så kommer detta faktum att kvarstå! Gud bestraffar oss inte när vi misslyckas! Han blir inte heller vred. Detta är goda nyheter för oss kristna!

Jesaja 54 säger INTE att Gud aldrig mer kommer att vredgas och straffa oss. Jesaja gör en liknelse med Noas flod, men även om det aldrig kom någon ytterligare flod i den klassen så är det fortfarande så att folk hela tiden riskerar att gå förlorade om de är olydiga mot Gud, och det gäller än idag. Inte heller Noa och hans söner var immuna mot ytterligare synd och straff, och det är det ingen som är. Läser vi vidare från v. 11 så ser vi att Jesaja snarare adresserar Jerusalem och inte individer. Vi kan även läsa “Dina barn skall alla bli Herrens lärjungar”. Låter det som något som inträffat? Är alla Jerusalems invånare Herrens lärljungar? Knappast, så vi måste på vad/vem som adresseras och när det som sägs kan tänkas inträffa.

Johan lär tyvärr ut att vi kan tjäna två herrar och fortfarande vara frälsta, för han säger ju att Gud aldrig kommer att vara vred på oss även om vi skulle synda. Varför är inte detta en license to sin? Då kanske han svarar “Men sant kristna skulle aldrig resonera så! Kristna vill inte synda och känner stor sorg när de gör det och syndar inte på nåden!“. Innebär det att Johan då menar att det är fullständigt onaturligt för en kristen att synda och att vi faktiskt aldrig någonsin behöver synda igen? Då kanske han svarar “Nej, nej, vi kan aldrig sluta synda, men kristna syndar inte regelbundet och lever inte i en livsstil av synd“. Men detta är ingenting som Bibeln lär – att kristna skulle ha en gräddfil till himlen även om de syndar – medan ateister som syndar precis lika mycket/litet och visar exakt samma sorts frukt INTE kommer in i himlen. Kan vi inte gå segrande ur kampen mot synden, eller är Satans makt starkare än den helige Ande som bor i oss? Är läran att vi aldrig kan undvika synd en längre  tid, men att vi är garanterade att slippa STRAFFET För synden? Det är inte vad Bibeln lär.

Att Gud är vred när vi är olydiga är Bibeln mycket klar över, och det gäller oavsett om vi är agnostiker eller kristna:

Rom. 1:18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.

Joh. 3:36 Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.”

Läs mer här om Guds vrede.

Guds eviga nåd strömmar mot oss på grund av vår återlösare – Jesus Kristus. Att nåden är evig betyder att den inte kommer och går beroende på vår prestation. Den är konstant!

Nej att nåden är evig betyder att vi har erbjudandet om nåden för evigt och att Gud inte plötsligt stänger dörren och säger att han nu tröttnat och inte tänker ge oss nåd längre. Vår egen prestation är absolut livsavgörande. Inte så att vi kan frälsa oss själva, inte så att vi förtjänar nåden och inte så att vi kan bli frälst av gärningar, men frälsningen och förlåtelsen är inte villkorslösa. Du citerade Titus 2.11-12 och den lär oss att nåden hjälper oss att sluta synda i den tid som nu är.

Förbundet med Noa var villkorslöst – oberoende av Noas prestation eller framtida lydnad av Gud – och hade föregåtts av Guds dom (syndafloden). Det nya förbudet är på samma sätt villkorslöst för oss som tror på Jesus Kristus, och föregicks av Guds dom genom att Gud bestraffade världens synder i Jesu kropp på korset!

Noa var aldrig frälst helt villorslöst och inte heller de som var med honom på arken. Förbund betyder inte att de som ingår i förbundet är ovillkorligt frälsta, och sanningen är ju att förbund (även om de kallas eviga) faktiskt kan brytas och HAR brutits. Inte för att Gud initierade det utan för att människorna bröt sin del av pakten.

Om Gud bestraffade världens synder i Jesu kropp, ja då slipper ju vi straffet oavsett vad vi gör. Detta leder till universalism där alla blir frälsta. Jesus dog ju för allas synder, och det måste innebära att vi alla är födda frälsta och aldrig någonsin riskerar att bli ofrälsta i framtiden. Även att vara“otroende” är ju en synd bland alla, och även den synden straffades alltså Jesus för om försoningsläran är sann. Nu är dock inte den läran sann (för det skulle ju innebära att vi måste samsas med syndare i himlen) utan den introducerades av Anselm på 1100-talet.

När jag var yngre trodde jag att Gud vaktade på varje liten sak jag gjorde och bestraffade mig så fort jag gjorde något som var fel. Tack och lov så har jag upptäckt att så inte är fallet! Straffet föll på Jesus!

Det är inte tänkt att vi ska straffas här på jorden utan vi ska få vår dom i himlen. Återigen så tog inte Jesus det straffet som vi skulle ha i stället för oss. Vårt tilltänkta straff är ju en evighet i helvetet, och det straffet tog inte Jesus på sig. Ingen kan heller straffas två gånger för samma straff, och ingen betalar en skuld/faktura två gånger. Om Jesus tog mitt straff och betalade för alla mina framtida synder, ja då är de helt förlåtna och jag har faktiskt råd att förneka Jesus, vägra att förlåta en broder, hata människor och ta vildjurets märke, och jag kan hela tiden komma undan med att Jesus redan förlåtit mig innan jag ens utförde synderna. Även kristna kan välja en sådan  väg, och det är större risk för detta om vi sprider läran att synd faktiskt inte leder till döden. Det var den läran som Satan försökte med i Eden, så låt oss inte hjälpa honom på vägen. SATAN LJÖG!

Matt. 12: 36 Men jag säger er att för varje onyttigt ord som människor talar, skall de stå till svars på domens dag. 37 Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du fällas.”

Lagiskhet leder till mer synd

Vad menas med lagiskhet? Vi hedningar krävs aldrig att lyda alla de 613 judiska lagarna som gavs till Mose och framför allt inte de ceremoniella lagarna bland dem. Men är det lagiskhet att vara Jesus trogna och att lyda tio Guds bud?

Men, kanske du säger, finns det inte en risk att kristna missuppfattar budskapet och använder nåden som en täckmantel för synd?—Visst finns det en risk för detta. Paulus mötte ofta denna problematik och i Romarbrevet fick han tre gånger tillbakavisa att det skulle vara okej att ”synda på nåden”.

Ja Paulus var inte bara tydligt med att vi inte skulle synda på nåden utan han listade på många håll en hel rad med synder som garanterat förhindrar oss att komma in i Guds rike om vi skulle utföra dem. Så att “synda på nåden” betyder enligt Paulus ANDLIG DÖD eftersom han tydligt säger att vi är just andligt döda om vi låter våra lemmar brukas till synd. För en person som Johan borde “synda på nåden” inte vara särskilt allvarligt alls för han tror ju att vi är brandförsäkrade bara vi är kristna. Han håller ju med Satan som säger “Ingalunda skall ni dö”, som han sa till den Gudstroende Eva när hon manades att synda.

Predikanter som är rädda för att missförstås försöker ofta balansera nåd med lag och dom. Problemet med detta är att det inte leder till att folk syndar mindre utan snarare mer! ”Syndens styrka kommer av lagen” (1 Kor. 15:56). Om vi tror att vi får folk att leva rätt genom att förkunna lagar och paragrafer så bedrar vi oss själva. Hela gamla testamentet är som sagt ett vittnesbörd om att detta inte fungerar!

Så rådet är att vi ska upphöra att varna systrar och bröder från att synda? Vi ska klappa dem på axeln och säga “Gud älskar dig precis som du är och mitt i din synd?” 1 Kor 15:56 handlar om uppståndelsen när vi till slut ska få nya himmelska kroppar.

1 Kor. 15:56 Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen. 57 Men Gud vare tack, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus. 58 Var därför fasta och orubbliga, mina älskade bröder, och arbeta alltid hängivet för Herren, eftersom ni vet att ert arbete i Herren inte är förgäves.

Vi har alltså en SEGER genom Jesus och det betyder en seger över synd. Den helige Andes makt är så stark att vi kan säga NEJ till synd! Vilken synd kan vi inte säga nej till för Jesus skull? En duktig predikant gör precis som Jesus gjorde, nämligen att predika “OMVÄND ER FÖR HIMMELRIKET ÄR NÄRA”. Nu vet inte jag om “omvändelse” är ett vanligt ord i Johans vokabulär eller om han tror att det är en farlig gärningslära som endast en bortkollrad farisé skulle använda sig utav, men faktum är att det är CENTRALT i Bibeln och GRUNDEN till vad både Johannes Döparen och Jesus byggde evangeliet på. Om du har en pastor i din kyrka som inte lär ut att omvändelse är nödvändigt för frälsningen så FLY! Fly så fort du kan i en annan riktning! Fly från predikanter som minimerar behovet av omvändelse och att leva rättfärdigt inför Gud!

Apostlagärningarna 17:30 Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skallomvända sig

“Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden” (Rom. 6:14).

Paulus försöker få judarna att förstå att de inte är frälsta för att de är födda judar och för att de följer sina 613 lagar. Det är stort fokus på det här med omskärelse. När säger Paulus att vi inte är under lagen? Jo, när vi följer den helige Ande – som leder oss BORT från synd:

Galaterbrevet 5:18 Men OM ni leds av Anden, står ni inte under lagen.

Paulus säger att vi är slavar under den vi lyder, så är vi slavar under synden är vi syndens slav och INTE fria. Han säger MYCKET TYDLIGT i Rom. 6 att slutet för en person som syndar är DÖDEN:

Rom. 6:6 Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden.—12 Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär. 13 Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. —15 Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! 16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till DÖD, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? — 21 Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är DÖDEN. 22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. 23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Syndens lön är döden säger alltså Paulus, och Johan verkar säga att det inte alls stämmer eftersom Jesus fixat allt på korset.

Paulus är väldigt tydlig i Romarbrevet: Ju mer lag desto mer synd. Ju mer nåd desto mindre synd. Han visar också tydligt hur man som troende kan övervinna synd. Det handlar först och främst om att få en uppenbarelse om vad som verkligen skedde på korset. När Kristus korsfästes så blev jag korsfäst med Honom. Jag har dött från synden. Synden har inte längre någon makt över mig. Jag är en ny skapelse i Kristus Jesus. Jag har en ny, rättfärdig och helig natur på insidan. Genom att fokusera på Jesus och vem jag är i Honom – vad Paulus kallar att ”vandra i Anden” – kommer jag inte längre att göra vad köttet har begärelse till.

Det är Guds godhet, inte hot om dom eller straff, som leder oss till omvändelse (Rom. 2:4).

Varför slösade då Paulus och  Co tid på att skriva brev efter brev som varnar för synd och dålig frukt? Johannes Döparen vägrade att döpa vissa fariséer som kom för att döpa sig av honom just för att de inte visade den frukt som krävs för ett omvändelsens dop. Även Jesu dop är ju kopplat till omvändelsen. Bibeln säger också:

Fil. 2:12 Därför, mina älskade, liksom ni alltid har varit lydiga, så arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara som när jag var hos er, utan ännu mycket mer nu när jag inte är hos er.

2 Kor. 7:9 Men nu gläder jag mig, inte därför att ni blev sorgsna utan därför att er sorg ledde till att ni ångrade er. Det var ju efter Guds vilja som ni blev bedrövade, och därför har ni inte lidit någon skada genom oss.10 Ty en sorg efter Guds vilja för med sig en ånger som man inte ångrar och som leder till frälsning. Men världens sorg leder till död. 11 Se, just detta att ni greps av sorg efter Guds vilja, vilken hängivenhet har inte det fört med sig bland er, vilka ursäkter, vilken upprördhet, vilken fruktan, vilken längtan, vilken iver och vilken bestraffning! På allt sätt har ni visat att ni är oskyldiga i den här saken.

Guds nåd ger mig styrka att övervinna synd. En person som får höra att Gud inte bestraffar våra felsteg i det nya förbundet och därför väljer att ”synda på nåden” har visat vad som hela tiden fanns i hjärtat. — Det faktum att vissa misstolkar nådens evangelium får inte göra att vi undviker att predika det som det verkligen är!  

Men det är väl självklart att en lära som säger att Gud inte bestraffar synd (jag kallar det för SYND i stället för FELSTEG) leder till att människor väljer att lättare ge in för frestelser och synda. Frestelser är ju svåra som de är och om vi dessutom får höra att det inte finns någon som helst risk med att vi syndar – förutom reducerade gåvor i himen – ja då kanske vi emellanåt väljer att synda i några svaga situationer? En sådan lära är alltså livsfarlig eftersom den lära ut vad folk vill höra – nämligen att de faktiskt inte behöver ge upp alla sina synder eftersom Gud accepterar dem som de är. Men samtidigt är jag glad att du emellanåt verkar hålla med mig om att det är helt onaturligt för kristna att synda och att vi kan sluta synda. Eller är detta kanske inte vad du säger trots allt när du hävdar att nåd ger dig styrka att övervinna synd? Om du säger att vi aldrig kan sluta synda, då stödjer du å andra sidan tanken att synd är naturligt för en kristen person.

En känd bibellärare har sagt följande: ”Vill du ha snabba resultat i församlingen, predika lag. Befall människor att lyfta händerna, vittna, offra etc. Nåden däremot tar längre tid.” Han vidareutvecklar sin tanke: ”Det gick snabbt för Abraham att få barn med Hagar (en bild lagen) men med Sara (en bild på nåden) tog det längre tid.”

Paulus lärde aldrig ut att det måste ta lång tid att bli av med den gamla människan. Var står det att “lag” ger snabba resultat och “nåd” långsamma resultat? Om “resultat” är något positivt så är det väl i så fall bra att vi lär ut “lag”, och om det är negativt så borde det inte ens kallas för  “resulat”.

Medan lagisk förkunnelse endast polerar utsidan, och får oss att bli kristna fariséer med dömande åsikter om allt och alla, går nåden på djupet. Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet. Borta är samtidigt alla fasader. Man blir mer avslappnad och ärlig – gentemot sig själv och andra människor. Man har inte längre samma behov av att försöka framställa sig själv i bättre dager än vad som verkligen är fallet. Det kristna livet blir en vila som föder fram en iver att tjäna Gud – inte för att man MÅSTE utan för att man VILL.

Det låter ju väldigt vackert och harmoniskt, men stämmer det i verkligheten? Om vi avböjer oss från att predika omvändelse och det viktiga i att lyda tio Guds bud (för vi har som sagt inte kravet på oss att lyda de hundratals ceremoniella buden som judarna fick), och i stället “Gud älskar dig som du är pga NÅDEN” så menar du alltså att det blir ett bättre resultat? Varför förstod inte Paulus, Petrus, Johannes, Jakob, Juda detta? För att inte tala om Jesus? Allihop spenderade de massor av tid för att varna för synden, kravet på omvändelse och att vi kan förlora vår frälsning.

Det kan mycket väl hända att kristna som tidigare levt under lagen och nu fått en uppenbarelse om Guds nåd kan ta en paus från alla religiösa aktiviteter under en period. Detta ska inte misstolkas som avfällighet.

Jag vet inte vad du menar med att “leva under lagen”, för det är som sagt inte tänkt att vi ska leva under 613 olika Mosebud. Vi kommer dock inte från ANDENS lag som täcker upp tio Guds bud vilka alla täcks i det dubbla kärleksbudet. Dessa moraliska bud SKALL vi leva under och vi ska aldrig i livet ta en paus ifrån dem. Vi ska aldrig ta en paus från att inte mörda, ljuga, stjäla och begå äktenskapsbrott. Om vi syndar mot tio Guds bud så separeras vi från Gud. Såvida vi inte omvänder oss förstås.

 Men ju mer uppenbarelse om nåden man får desto mer motiverad blir man i slutändan att be, läsa bibeln och vittna. Man får en inre iver att göra goda gärningar!

Jag tror det är totalt tvärtom. Läran om att nåden täcker allt och att det inte finns några måsten kan leda till lojhet och en vilja att leva av världen. En sådan lära narrar fler att synda, för de tror att de är brandförsäkrade.

Istället för budord skrivna på tavlor av sten så har Gud skrivit sin lag i våra hjärtan. — Vi behöver inte försöka leva Kristuslikt i egen kraft. Det kristna livet handlar om att låta Kristus få leva och uttrycka sig i och genom oss!

Ja, skillnaden är alltså att buden ska finnas i våra hjärtan. Lyder vi alltså de moraliska buden i våra hjärtan så är vi INTE under lagen. Men om vi väljer att INTE lyda den helige Ande så är vi faktiskt under lagen och under förbannelsen.

Vi behöver inte mer lagisk ”omvändelseförkunnelse” för att få kristna att ”leva rätt” idag.

Ja, då har ju Jesus totalt klantat till det eftersom det var just en sådan predikan som han stod för. “OMVÄND ER FÖR HIMMELRIKET ÄR NÄRA” är det han inledde sin predikotur med. Han bad oss också att hugga av oss kroppsdelar om de får oss att synda så att vi inte ska hamna i helvetet, men det menar du är helt fel av honom? Du menar att det är fel att lära folk att de måste anstränga sig för att lyda den helige Ande och inte mörda, stjäla, ljuga, fuska, baktala, begå äktenskapsbrott, osv?

Vad vi alla behöver är att personligen få lära känna Guds kärlek – bredden, längden, höjden och djupet och så ”bli uppfyllda av all Guds fullhet” (Ef. 3:18-20). Kärlek är en betydligt starkare drivkraft när det gäller att få människor att leva ett helgat liv än lagparagrafer och syndakataloger.

Ja, det fattade inte Jesus och hans apostlar eftersom de ständigt varnade och förebrådde människor och olika församlingar för deras livsstil. Ärligt talat är det bättre att vi gör som Jesus och Co lär ut och inte som Johan och ETAL lär ut. Det säger sig självt att vi inte försöker korrigera våra barn som knuffar andra, går över vägen utan att titta, fuskar, ritar på väggarna, etc med “jag älskar dig“. Nej, vi förklarar för barnet vad de gör fel och hur de ska göra i stället. Älskar vi varandra så försöker vi korrigera varandra, men självfallet finns det olika sätt att göra det på.

Josef visste instinktivt vad som var rätt och fel därför att han hade en kärleksrelation med Gud. Han behövde inte lagar och paragrafer för att förstå detta.

Låt oss inse faktum: Vad vi ofta kallat radikal omvändelseförkunnelse” har i själva verket varit ren och skär syndamedvetenhet. Så kallade ”väckelsepredikanter” har gjort kristna mer medvetna om sina brister än om sin rättfärdighet i Kristus Jesus. Trots goda intentioner har man ofta satt vagnen före hästen. Detta har i sin tur lett till att många kristna befunnit sig på ett andligt barnstadium livet igenom.

Jag upplever att det är du själv som satt vagnen före hästen och du predikar ett motsatt budskap än det Jesus och hans lärljungar predikade. Vi kan inte gå omkring och vara rättfärdiga i Kristus om vi lever i synd. Det falska “saliga bytet” kan du läsa om här. Det är väl jättebra om predikanter kan få människor att bli medvetna om sina brister och synder så att de omvänder sig och därmed kommer ur barnstadiet. Det är ju hela poängen! Du verkar mena att vi ska akta oss för att predika omvändelse och att synd separerar oss från Gud, men att resultatet ändå blir bra eftersom vi predikar nåd och kärlek. Hur kan det bli en syndanöd och behov att ändra sin livsstil om vi predikar att ingen egentligen behöver ändra sig?

Jakobsbrevet 5:20 så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från DÖDEN och överskyler många synder.

Sann omvändelse handlar om att förnya sinnet gentemot vad Jesus har gjort på korset – att ändra sitt sätt att tänka från syndamedvetenhet till rättfärdighetsmedvetenhet! Rätt leverne är en frukt av att man ”tror rätt” och inte ett resultat av att man i egen kraft försöker ”leva rätt”. När vi får en uppenbarelse om Guds nåd så fostrar denna nåd oss att leva på ett sätt som behagar Gud.

Nej, omvändelse betyder inte att nöja sig med att TRO rätt. Även demoner kan TRO rätt som du kan se här. Vi ska LEVA rätt också! Och om nåden är som du säger – att den fostrar oss att leva rätt – då blir väl resultatet detsamma? Eller menar du att nåden får oss att leva rätt även om det faktiskt inte var helt nödvändigt att leva rätt?

Lagens förbund – även kallat ”fördömelsens ämbete” – har haft sin glansperiod. Vi lever nu nådens tidsepok, i resultatet av vad Jesus gjorde på korset.

Det är precis lika viktigt att lyda Gud idag som det alltid varit. Det blir aldrig omodernt att undvika mord, lögn, stölder och otrohet.

Vad är skillnaden mellan Johannes Döparens dop och Jesus dop?

Apr3

Ordet Döpa och Dop kommer från det grekiska ordet baptizó (Strongs 907) som förutom Döpa kan betyda doppa eller nedsänka. Det kan också betyda en ceremoniell rening genom att begravas just i vatten, och Bibeln drar en liknelse med en kroppslig begravning av en död person i jorden. Det betyder att några droppar på huvudet inte passar in på den beskrivningen, för inte begraver vi väl en död person genom att lägga honom på marken och sprida ut en näve jord över honom? Det blir han inte begravd utav, och på liknande sätt blir vi  heller inte döpta genom att få en näve vatten utstänkt på pannan. Det är HELA kroppen som är tänkt att vara under vatten vid ett dop. Dopet är en bild av död, begravning och återuppståndelse.

Rom. 6:4 Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet.5 Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans. 6 Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. 7 Ty den som är död är friad från synd.8 Har vi nu dött med Kristus, tror vi att vi också skall leva med honom. 9 Vi vet att Kristus aldrig mer dör, sedan han blivit uppväckt från de döda. Döden har inte längre någon makt över honom.

Både Johannes Döparens Dop och Jesus Dop är förknippade med sann OMVÄNDELSE och syndernas förlåtelse. Man döper sig helt enkelt som ett yttre tecken på att man bekänt sina synder, omvänt sig, lämnat den “gamla mannen” bakom sig samtidigt som man visar att man bestämt sig för att vandra i ljuset ihop med Jesus resten av livet. De människor som Johannes döpte hade förstås inte fått lära känna Johannes kusin Jesus riktigt ännu, men i kombination med dopet så uppmanade Johannes människor att följa den som kommer efter honom – JESUS. Johannes och Jesus dop har samma innebörd, fast från olika vinklar. Johannes Döparen förberedde för Jesus ankomst.

Barndop?

Något som man noterar rätt snart när man läser igenom Bibeln är att det inte finns några exempel där bebisar eller barn döper sig. Om det är tänkt att vi ska döpa barn så borde det väl finnas några tydliga exempel på just barndop? Men i samtliga fall som vi kan läsa om dop så handlar det vuxna som har insikt om att de har gjort sig skyldiga till synd och därför måste omvända sig och döpa sig. Det närmaste man kan komma gällande bebisar/barn som döper sig är Apg. 16:15, Apg 18:8 och 1 Kor. 1:16 där vi kan läsa att hela hushåll lät döpa sig, men det står fortfarande inte att små BARN fanns i dessa hushåll och döptes. Dessa avsnitt skulle kunna handla om hushåll utan små barn, eller det skulle kunna handla om hushåll där alla som hade förmåga att välja omvändelse och dop också döptes. Så om små barn verkligen fanns med i dessa hushåll så finns det åtminstone inte noterat, och är därför inga lyckade  bevis för barndop.

Eftersom bebisar helt enkelt inte KAN göra en personlig omvändelse eller bestämma sig för att följa Jesus så vore ett barndop överflödigt. Att som förälder döpa sitt barn resulterar inte i någonting annat än att barnet blir blött, och ofta handlar en sådan tradition ofta om att döpa barnet till ett NAMN, som inte heller har något stöd i Bibeln. Om man som förälder ändå vill utföra en sådan tradition eller andra traditioner är förstås upp till föräldern själv. Bibeln säger inte uttryckligen att det är fel, eller en synd att döpa en bebis, men det finns en del avigsidor. Det finns kristna i vissa kyrkoförgreningar såsom den katolska och/eller den ortodoxa kyrkan, som förlitar sig helt på det barndop de en gång gjorde och är övertygade om att de döpt sig helt enligt Jesus befallning och alltså inte behöver döpa sig igen som vuxna. Det innebär att barndopet faktiskt är i vägen för det sanna dopet vi kan läsa om i Bibeln, som ju handlar om omvändelse och ett beslut att följa Jesus.  Att någon annan döper en person innan den personen har en kapacitet att vare sig synda eller omvända sig är förstås inte samma sak, och inte vad Jesus förespråkade. Tyvärr finns det kristna som t o m hänvisar till sitt barndop som stöd för att de är “kristna” med en garanterad plats i Guds rike, och en del menar att om de har kristna föräldrar (vilket skulle innebära att de är “födda” kristna) OCH döpt sig som barn så är deras framtid i himlen inristad i sten – speciellt om vi också lägger till regelbundna kyrkobesök och bikt. Ett barndop kan undermedvetet få människor som inte läser sin Bibel så ofta (utan förlitar sig på att en präst läser från Bibeln i kyrkan) att tro på Dopet som någon sorts Abra Kadabra trollformel som ger dem en gudomlig brandförsäkring.

I frikyrkan är det vanligt att i stället för ett barndop utföra en högtidlig och officiell “välsignelse” av nyfödda barn. En sådan tradition finns inte heller beskriven i Bibeln, men vi kan förstås läsa att Jesus välsignade barn och det är aldrig fel att välsigna och be för varandra. Fördelen med en sådan tradition i stället för barndop är att barnet inte behöva döpa om sig när det blir äldre utan det döper sig helt enkelt endast EN gång i sitt liv – när det blivit gammalt nog för att ta ett eget beslut.

Johannes Dop

Johannes Döparen är den som inledde seden att döpa sig. Vi kan läsa om hans liv här:

Markus 1:4 Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse.

Matt. .3:1Vid den tiden trädde Johannes Döparen fram och predikade i Judeens öken2 och sade: “Omvänd er, ty himmelriket är nära.”

Lukas 3:7 Han sade nu till folkskarorna som kom ut för att döpas av honom: “Ni huggormsyngel! Vem har intalat er att försöka fly undan den kommande vredesdomen? 8 Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och tänk inte: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham av dessa stenar. 9 Redan är yxan satt till roten på träden. Så blir varje träd som inte bär god frukt nerhugget och kastat i elden.“10 Folket frågade honom: “Vad skall vi då göra?” 11 Han svarade dem: “Den som har två livklädnader skall dela med sig åt den som ingen har, och den som har mat skall göra på samma sätt.” 12 Det kom också publikaner för att bli döpta, och de frågade honom: “Mästare, vad skall vi GÖRA?” 13 Han svarade dem: “Kräv inte mer än vad som är fastställt.” 14 Även soldater frågade honom: “Och vi, vad skall vi GÖRA?” Han svarade dem: “Våldför er inte på någon och pressa inte ut pengar från någon, utan nöj er med er lön!”

Johannes dop var alltså en omvändelsens dop till syndernas förlåtelse, och detta gäller framför allt judarna så att de skulle kunna ändra sitt sinnelag, omvända sig och vara mentalt förberedda på den Messias som snart skulle komma. Genom att försänkas i vatten av Johannes Döparen skulle de kunna markera att de godkänner honom som den som profeterna talade om, och att de “begraver” sin tidigare syndfulla attityd och livsstil för att bli renade. Notera att människorna frågade honom vad de måste GÖRA för att bli döpta av honom och för att bära en sådan frukt som Johannes talade om. Johannes svarade då inte “Ni kan inte göra någonting alls eftersom frälsningen är av Gud allena och ni kan därför inte tillföra någonting till er frälsning.” eller “Att tvingas GÖRA något är ju en gärningslära så det måste ni akta er för!”. Nej, han gav dem exempel på vad de faktiskt måste GÖRA. Han gav passande exempel till var och en eftersom han visste vad deras synd generellt brukade gå ut på. För att undgå att bli ett träd som avhuggs med roten måste vi helt enkelt upphöra med vår synd och i stället visa god frukt. Johannes var inte villig att döpa någon som inte omvänt sig eftersom det är själva kärnan för dopet.

Jesaja 40:3 En röst ropar i öknen: “Bered väg för Herren, bana en jämn väg i ödemarken för vår Gud.—5 Herrens härlighet skall uppenbaras, alla människor skall tillsammans se den. Ty Herrens mun har talat.—Sion, du glädjens budbärarinna, stig upp på ett högt berg. Jerusalem, du glädjens budbärarinna,
höj din röst med kraft. Höj den utan fruktan, säg till Juda städer: “Se, er Gud!”

Bibeln säger att blod måste utgjutas för att ge förlåtelse från synder, men kan då Johannes dop ge förlåtelse? Johannes dop var ett förberedande dop inför Messias och möjliggjorde en smidig övergång för människor att kunna acceptera Jesus och hans uppståndelse. Johannes dop räddade ingen i sig självt utan det handlar om människornas tro och genuina omvändelse som kan ge dem liv. Självfallet hade människor under Gamla Testamentet chans till frälsning trots att Jesus ännu inte utgjutit sitt blod, och för dem gällde det att leva rättfärdigt precis som Abraham gjorde. Om de syndade använde de sig av djuroffer för blodets skull.

Apg. 19:4 Paulus sade: “Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus.”

Varför döptes då Jesus och döpte han någon själv?

Jesus behövde ju verkligen inte omvända sig och det ansåg även Johannes Döparen som först inte ville döpa Jesus av det skälet. Men vad det gäller Jesus så hade han helt andra skäl för att låta döpa sig.

Matt 3:13 Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. 14 Men Johannes försökte hindra honom och sade: “Det är jag som behöver döpas av dig, och du kommer till mig.” 15 Jesus svarade honom: “Låt det ske nu. Ty så bör vi uppfylla all rättfärdighet.” Då lät han det ske.

Johannes 1:33 Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den som du ser Anden komma ner och bli kvar över, han är den som döper i den helige Ande.

Jesus döpte sig av minst två skäl. Dels för att inför alla (inkl inför Fadern) visa att han identifierade sig själv med den Messias som profeterna talade om, “Se lammet som tar borttager världens synder”, och dels för att vara lydig Fadern och uppfylla det som är rätt och som skriften förmedlar. Det kan även handla om att Jesus ville göra en synbar start på sin evangelisationsbana på jorden, ungefär som när Paulus senare valde att raka sitt huvud (Apg 18:18) när han utgivit ett visst löfte. När Jesus döpte sig sänkte sig den heliga Ande ner över honom som en duva, och Jesus var ca 30 år när han började att predika “fulltid“. Eftersom ett dop är ett yttre tecken på att man bestämt sig för att leva rättfärdigt tillsammans med Gud resten av sitt liv, så hade Jesus förstås inga problem att låta döpa sig av det skälet för Jesus väljer alltid att göra det Fadern säger.

Lukas 3:21 När nu allt folket döptes, blev även Jesus döpt. Och medan han bad, öppnades himlen 22 och den helige Ande sänkte sig ner över honom i en duvas skepnad. Och från himlen kom en röst: “Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje.”23 Jesus var omkring trettio år när han började sin gärning. Han var, menade man, son till Josef, son till Eli,—

Under en period så vistades Jesus med sina lärljungar i Judéen, och där kan vi läsa att att Jesus döpte människor tillsammans med dem. Gissningsvis handlade det om att Jesus – som det proffs han är – förklarade evangeliet för dopkandidaterna och förberedde dem mentalt för sina nya liv, medan  han lät lärljungarna utföra själva dopet. Några rader efter står det nämligen att Jesus själv INTE döpte utan det var hans lärljungar.

Joh. 3:22 Därefter begav sig Jesus med sina lärjungar till Judeen, och där vistades han en tid med dem OCH DÖPTE. 23 Men också Johannes döpte i Ainon nära Salim – där fanns det gott om vatten – och folk kom dit och blev döpta.

Joh. 4:1 När Jesus fick veta att fariseerna hade hört att han vann fler lärjungar och döpte fler än Johannes 2 – men det var inte Jesus själv utan hans lärjungar som döpte

Krävs vattendop för att bli frälst?dop

Vi är ombedda att döpa oss i vatten av Jesus Kristus, så gör vi inte som han säger är vi väl olydiga mot honom? Men självfallet måste ett barn som växer upp och blir tonåring välja en dag då det ska ske, och skulle en 14-åring välja “nu på söndag” men tyvärr hinner avlida på “lördag” så kan man ju inte säga att den här personen därför inte varit frälst och går miste om himmelriket. Vid några fåtal tillfällen kan det också vara problem att hitta tillräckligt med vatten så att man kan döpa sig, och det är självfallet något som Gud i så fall vet om. Idag är det vanligt att man inte döper sig direkt efter sin omvändelse som var brukligt förr, men så var det inte på Bibelns tid. Man måste inte vara utbildad pastor för att få döpa någon, och egentligen kan vilken kristen som helst hjälpa till med ett dop, eftersom det viktigaste är sitt eget avgörande beslut att följa Jesus.

De gamla kyrkofäderna (t ex Tertullian) verkar ha lärt ut att vattendop och andedop inträffar samtidigt, precis som det inträffade samtidigt för Jesus när han döpte sig i vatten och sedan omedelbart därefter fick den helige Ande som en duva över sig. Skälet att dessa båda dop verkar så starkt sammankopplade är att det var en självklarhet för en nyomvänd att söka sig till vatten och låta döpa sig direkt efter sin omvändelse – utan dröjsmål. Därför räknades dessa dop som ett och samma dop.

Ef. 4: 3 Var ivriga att bevara Andens enhet genom fridens band: 4 en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp, det som tillhör er kallelse, 5 en Herre, en tro, ett dop, 6 en Gud som är allas Fader, han som är över alla, genom alla och i alla.

Självfallet är idag det enda legitima dopet det dopet som sker i Jesu namn. Det kan också vara så att beslutet att tillhöra Jesus Kristus på den tiden var mer överväldigande pga den helt nya läran och pga riskerna för förföljelser som vi själva inte är vana vid. Det kan hända att vi idag är uppväxta i kristna familjer och tar vår tro som en självklarhet utan att riktigt reflektera över den, och när vi till slut tar steget att sätta Jesus på första plats i våra liv och även döper oss så kanske känslan är mera ljum än den var för de första kristna. (Jag säger inte att det är så för alla.) De första kristna döpte sig mitt i sin sprillans nya omvändelse så det kan mycket väl hända att det var mycket nya känslor inblandade när de döpte sig i vatten. För oss idag, som dröjer med vårt vattendop, har den kristna omvändelsen hunnit landa på ett annat sätt och den helige Ande kan redan ha gjort sig påmind i våra liv på flera olika sätt. Därför kanske ett vattendop inte är lika dramatiskt som under den första tiden när omvändelse, vattendop och den helige Ande ofta inträffade mer eller mindre samtidigt.

När en kyrkofäder säger att vi måste döpas i vatten för att bli frälsta så finns grundtanken för dem att det inte ens förekommer att en omvänd person INTE skulle välja att döpa sig i vatten om han nu bestämt sig för att vandra med Jesus. För dessa kyrkofäder är en troende person alltid en person som döper sig i vatten. Alternativet att tro på Jesus och inte döpa sig var en kombination som de aldrig ens tänkt sig, så därför är deras krav på vattendop i betydelsen att en person inte är frälst såvida han inte tror på Jesus och har den helige Ande. Egentligen säger Jesus samma sak som kyrkofäderna i frågan eftersom han också sammankopplar en frälst människa med en döpt människa:

Markus 16:16 Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd

Apollo hade fått undervisning om Herrens väg och ivrigt och brinnande i anden undervisade hand om Jesus, men trots att detta skedde efter Jesu död på korset så var han ännu inte döpt i Jesu namn. Han kände helt enkelt inte till det, och nog får man väl säga att han ändå var frälst trots sin okunnighet om detta? Så fort han fick höra hela sanningen så acccepterade han det.

Apg.18: 24 Till Efesus kom en jude som hette Apollos. Han var född i Alexandria och var en lärd man och mycket kunnig i Skriften. 25 Han hade fått undervisning om Herrens väg och talade brinnande i anden och undervisade noggrant om Jesus, men han kände bara till Johannes dop. 26 Han började också frimodigt predika i synagogan. Priskilla och Akvila hörde honom, och de tog sig an honom och förklarade grundligare Guds väg för honom. 27 När Apollos sedan ville fara över till Akaja, skrev bröderna till lärjungarna och uppmanade dem att ta emot honom. Han kom dit och blev till stor hjälp för dem som genom Guds nåd hade kommit till tro. 28 Ty han motbevisade eftertryckligt judarna, när han utifrån Skrifterna offentligt bevisade att Jesus är Messias.

Jesu Dop och liknelserArken

Efter Johannes Döparens period och efter Jesus död på korset så handlar dopet fortfarande om OMVÄNDELSE vilket leder till RENING som symboliseras med vattendop, men nu är detta kopplat till att JESUS är vårt syndoffer en gång för alla (inga mer djuroffer är nödvändiga) och som med sitt blod möjliggör att världens folk blir renade från sina synder –  just på villkor att vi omvänder oss. Då får vi den Helige Ande som gåva. Det är inte säkert att den Helige Ande kommer direkt efter dopet utan han kan ges som gåva även innan, OM personen i fråga omvänder sig, men då är tanken att man omedelbart ska låta döpa sig så fort tillfälle ges.

1 Petrus 3:20 för dem som den gången var olydiga när Gud tåligt väntade under Noas dagar, medan arken byggdes. I den blev några få, åtta personer, frälsta genom vatten. 21 Efter denna förebild frälser dopet nu också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse

Vattnet som översvämmade jorden under Noas tid renade världen från synd och smuts genom att radera ut allt liv, och endast Noa och sju andra människor räddades genom att välja ARKENS väg ut ur floden.  Det är en liknelse med det dop som vi gör när vi beslutat oss för att lämna våra tidigare smutsiga liv för att tillhöra Jesus. Vi klamrar oss fast vid Jesus för att få liv, liksom de 8 människorna klamrade sig fast vid Arken för att få liv. När floden ebbade ut flöt Arken ovanpå all död och smuts och resenärerna räddades.  En omvändelse utan möjlighet för förlåtelse skulle inte kunna rädda oss, och inte heller skulle Arken i sig kunna rädda någon från det syndiga och destruktiva livet före floden såvida inte VATTNET kom och räddade dem över “till andra sidan”, och såvida de inte valde att kliva på Arken. Vattnet lyfte upp Noa ovanför all smuts och skam, precis som Jesus kan lyfta upp oss från smuts och skam genom pånyttfödelsen. Noa svarade på Guds inbjudan och lydde honom genom att bygga Arken, och det var klokt gjort av honom eftersom detta räddade honom själv och sju till.

1 Kor. 10:10 Bröder, jag vill ni skall veta att alla våra fäder var under molnskyn och att alla gick genom havet. 2 Alla blev i molnskyn och i havet döpta till Mose.3 Alla åt samma andliga mat 4 och alla drack samma andliga dryck. De drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus.

När Israelerna gick igenom Röda Havet (om det nu var just det havet) under Exodus så sägs det att de “döptes” till Mose som var ledaren för hela folket och den som skulle föra hela israel från slaveri till frihet. Mose var också den som gav dem lagen från Gud, och han hjälpte dem att få bröd (och kött och fisk) och vatten i öknen. Mose var alltså en medlare och bro mellan folket och Gud, precis som Jesus är den store medlaren mellan oss och Gud. Folket israel gick från slaveriet i Egypten och lämnade det hårda livet bakom sig när de korsade havsbotten och gick över till säkerheten på den andra sidan där de sjöng och dansade av glädje över att ha tagit det stora steget mot sin egen befrielse. Även här är finns det alltså en liknelse där man lämnar ett tidigare stadium – sin gamla människa – och i stället blir en ny befriad människa som lämnar det gamla bakom sig. (Så länge som man lever kvar i synd är man fortfarande i bojor och inte alls fri.) Väggarna av vatten som israelerna gick igenom var “renande”, och Farao och hans armé blev besegrade genom det renande vattnet, precis på samma sätt som Satan blir besegrad när vi beslutar oss för att följa Jesus och döper oss i vatten för att visa vår omvändelse. Men det fanns förstås hela tiden ett alternativ för israelerna att återvända till sitt slaveri i Egypten, liksom det finns ett alternativ för oss att återvända till gammal synd och fastna i syndens slaveri.

2 Kor. 5: 17 Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.

Man måste inte döpa sig i en kyrkomiljö utan det går också bra i sjöar, bäckar, åar, floder och även i en simbassäng. När Bibeln säger att vi måste bli döpta i Jesu namn, eller i Fader, sonen och den helige Andes namn så betyder det inte att dessa namn måste absolut måste nämnas av den person som döper. Det betyder snarare att personen som döps har hört om evangeliet om Jesus och nu bestämt sig för att omvända sig och leva tillsammans med honom resten av sitt liv. Han döper sig för att visa sitt beslut. Det som görs i Jesu namn görs alltså av individen som döps och det finns inga regler för vilka ord som måste nämnas i ett dop. Egentligen behöver inga ord nämnas alls, men visst kan det vara bra om dopförättaren högt deklarerar att han nu döper en person i Jesu namn (eller i alla de tre namnen) alternativt att en lämplig fråga ställs till den som ska döpa sig så att han/hon för chansen att säga “JA” till att döpas i Jesu namn. Men beslutet att tillhöra Jesus togs förstås redan innan dopkandidaten går ner i vattnet.

Barnet är i moderlivet med skyddande vatten runtomkring, och föds sedan ut ur vattnet när det försvinner. En människa föds alltså ur vatten, och likaså måste en människa på ett andligt sätt bli född på nytt genom anden. Ett barn som föds går från en miljö till en annan, och likadant gör vi när vi andligen föds på nytt och lämnar vårt gamla liv för någonting nytt.

Joh. 3:4 Nikodemus sade: “Hur kan en människa födas när hon är gammal? Inte kan hon väl komma in i moderlivet och födas en gång till?” 5 Jesus svarade: “Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. 6 Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande.

Den etiopiska hovmannen i Apg. 8 lät döpa sig efter att han läst i profeten Jesaja om Messias som liknas vid ett får som ska slaktas och förnedras, och efter att Filippus förklarat evangeliet om Jesus för honom. Efter omvändelse och en sann tro på Jesus som Messias finns inget hinder från att låta döpa sig. En del handskrifter gör detta tillägg i Apg. 8:36:

Filippus sade till honom: “Om du tror av hela ditt hjärta, kan det ske.” Hovmannen svarade: “Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son.”

Apg. 8:35 Då tog Filippus till orda och började utifrån detta skriftställe predika evangeliet om Jesus för honom.36 När de nu färdades vägen fram, kom de till ett vatten, och hovmannen sade: “Se, här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?” 38 Han befallde att vagnen skulle stanna, och både Filippus och hovmannen steg ner i vattnet och Filippus döpte honom.

Den helige Ande ges som gåva när vi omvänt oss

Apg 2:37 När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: “Bröder, vad skall vi göra?” 38 Petrus svarade dem: “Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva. — 41 De som då tog emot hans ord döptes, och så ökade antalet lärjungar den dagen med omkring tre tusen.

Man kan få den helige Ande innan vattendopet, vilket inte är ovanligt eftersom vi idag dröjer med att döpa oss i vatten, och vi får inte den helige Ande innan vi tror på Gud:

Apg. 11:15 Och när jag började tala, föll den helige Ande på dem, alldeles som på oss under den första tiden. 16 Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt: Johannes döpte med vatten, men ni skall döpas i den helige Ande.

Apg. 10:1  I Cesarea bodde en man som hette Kornelius, en officer vid den italiska vaktavdelningen. 2 Han var from och fruktade Gud liksom alla i hans hus, och han gav frikostigt med gåvor till folket och bad alltid till Gud.— 30 Kornelius svarade: “För fyra dagar sedan just vid den här tiden, den nionde timmen, var jag här hemma och bad. Och se, en man i skinande kläder stod framför mig 31 och sade: Kornelius, Gud har hört din bön och kommer ihåg dina gåvor. 32 Skicka nu bud till Joppe och be Simon som kallas Petrus att komma hit. Han bor som gäst i garvaren Simons hus vid havet. —“34 Då började Petrus tala: “Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, 35 utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt, vilket folk han än tillhör. 36 Detta är det ord som Gud sände till Israels folk, när han förkunnade frid genom Jesus Kristus, han som är allas Herre.37 Ni känner till den förkunnelse som gick ut över hela Judeen med början i Galileen, och som följde på det dop som Johannes förkunnade:—44 Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet.45 Alla troende judar som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna. 46 Ty de hörde dem tala med tungor och prisa Gud. 47 Då frågade Petrus: “Inte kan väl någon hindra att dessa blir döpta med vatten, när de liksom vi har tagit emot den helige Ande?” 48 Och han befallde att de skulle döpas i Jesu Kristi namn. Sedan bad de honom stanna några dagar.

Apg. 9:17 Då gick Ananias, och när han kom in i huset lade han händerna på honom och sade: “Saul, min broder, Herren Jesus som visade sig för dig på vägen hit, han har sänt mig för att du skall kunna se igen och uppfyllas av den helige Ande.” 18 Genast var det som om fjäll föll från hans ögon, och han fick sin syn igen och blev döpt.

Apg. 22:(Gällande Paulus hos Ananias EFTER att han mött Jesus på vägen till Damaskus och börjat tro på honom) 14 Då sade Ananias: Våra fäders Gud har utvalt dig till att lära känna hans vilja och till att se den Rättfärdige och höra hans röst. 15 Ty du skall vara hans vittne inför alla människor och vittna om vad du har sett och hört. 16 Och nu, varför tvekar du? Stå upp och låt dig döpas och tvättas ren från dina synder och åkalla hans namn.

Apg: 19:1 Medan Apollos var i Korint kom Paulus ner till Efesus, sedan han rest genom höglandet. Där träffade han några lärjungar, 2 och han frågade dem: “Tog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?” De svarade honom: “Nej, vi har inte ens hört att den helige Ande har blivit utgjuten.”3 Då frågade han: “Vilket dop blev ni döpta med?” De svarade: “Med Johannes dop.” 4 Paulus sade: “Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus.” 5 När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn. 6 Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade.7 Tillsammans var det omkring tolv män.

Apg 8:12 Men när de nu trodde på Filippus som predikade evangelium om Guds rike och Jesu Kristi namn, döptes de, både män och kvinnor. 13 Också Simon kom till tro, och sedan han blivit döpt höll han sig till Filippus. Han blev mycket häpen, när han såg de stora tecken och kraftgärningar som utfördes. 14 Då apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. 15 Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, 16 eftersom Anden ännu inte hade fallit på någon av dem. De var endast döpta i Herren Jesu namn. 17 Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande.

Vi är ombedda i gå ut i världen och göra folk till lärljungar, och döpa dem.

Matteus 28: 19 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn 20 och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.”

Galaterbrevet 3:26 Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. 27 Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus. 28 Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 Om ni nu tillhör honom är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet.

Det fanns sekter under den här tiden som trodde på Dop för de dödas skulle men som inte trodde på återuppståndelsen. 

1 Kor. 15:12 Om det nu predikas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er påstå att det inte finns någon uppståndelse från de döda? 13 Om det inte finns någon uppståndelse från de döda, har inte heller Kristus uppstått.14 Men om Kristus inte har uppstått, då är vår predikan meningslös och er tro meningslös.—29 Vad uppnår annars DE som döper sig för de dödas skull? Om döda inte alls uppstår, varför döper man sig då för deras skull?

Augustinus, Kalvin och Lutherfel

Augustinus implementerade villoläran till kyrkan att vi alla är födda med en syndfull natur, och hans senare anhängare Kalvin och Luther var med på den båten. Augustinus lärde ut att även nyfödda brutit mot Guds bud via Adam och att de är förlorade såvida de inte döper sig.

‘But even the infants, not personally in their own life, but according to the common origin of the human race, have all broken God’s covenant in that on in whom all have sinned…Even the infants are, according to the true belief, born in sin, not actual but original, so that we confess they have need of grace for the remission of sins.’ Augustine, City of God bk. 16 ch. 27

”As nothing else is done for children in baptism but their being incorporated into the church, that is, connected with the body and members of Christ, it follows, that when this is NOT done for them, THEY BELONG TO PERDITION.”

För svensk del är det Martin Luther som starkast influerat kyrkan med sina läror (på gott och ont) och han lärde ut att det var av yttersta vikt att snabbt som ögat låta döpa ett nyfött barn eftersom det annars skulle gå förlorat.

Article IX: Of Baptism. Lär ut att dop är nödvändigt för frälsningen och fördömer Anabaptisterna som tar avstånd från barndopet. 7 augusti 1536 så deltog Luther i  ett kyrkomöte i Hamburg för att diskutera det bästa sättet att utrota anabaptisterna, och ingen röstade till fördel för anabaptisterna. Även Melankton röstade för att döda alla anabaptister som vägrar omvända sig från sina uppfattningar om barndopet.  Kyrkoledarna från Ulm krävde att anabaptisternas irrlära skulle mötas med eld och svärd. Kyrkoledarna från Augsburg sa: ‘ If we have not yet sent any Anabaptists to the gibbet, we have at least branded their cheeks with red iron!’

Följande beslut togs vid mötet i Hamburg:

“Whoever rejects infant baptism…shall be punished with death,…As for the simple people, who have not preached or administered baptism, but who were seduced to permit themselves to frequent the assemblies of the heretics, if they do not wish to renounce Anabaptism, they shall be scourged, punished with perpetual exile, and even with death if they return three times to the place whence they have been expelled.” (Bennett, pp. 843-845)

Fariséerna var hycklare och lydde inte den viktigaste delen av lagen

Mar11

fariséFariséernas problem var inte att de lydde lagen för mycket utan för LITET. Ja, den moraliska delen av lagen vill säga, för de var ganska duktiga på att lyda de ceremoniella lagarna som handlar om klädsel, hygien, kost, etc, men där hade de å andra sidan problemet att de ibland lade till sina egna människolagar och gjorde lagarna mycket svårare än de var. Fariséerna är kända för att de var HYCKLARE, och det är vad Jesus själv kallade dem. Att vara hycklare på den tiden har samma innebörd som idag, och det innebär att de levde inte som de lärde och de kunde sila mygg och svälja kameler.

Den första gången vi kommer i kontakt med fariséer är när några av dem söker upp Johannes Döparen för att döpa sig av honom. Det står i och för sig i Lukas 7:30 att de inte lät döpa sig, men det kanske kan bero på att de inte var villiga att gå med på de villkor som Johannes menade att Gud ställde på dem inför ett dop. (Eller också handlar det om olika grupper av fariséer.) Johannes var inte villig att döpa personer som inte visade sann omvändelse genom att upphöra med mygel och ondska, och han gav exempel på vad det innebär att visa god frukt. Det handlar bland annat om att dela med sig av sina ägodelar till behövande, och om man inte är villig att gå med på dessa grundkrav (undvika synd och att visa goda gärningar) så finns det ingen grund för att vara med om ett dop. Ett dop är ju ett yttre tecken på att man beslutat sig för att omvända sig, så om man inte omvänder sig innebär ett dop ingenting annat än att man blir blöt.

Matteus 3:7 Men när han såg att många fariseer och sadduceer kom för att bli döpta av honom, sade han till dem: “Ni huggormsyngel, vem har fått er att tro att ni kan fly undan den kommande vredesdomen?

Lukas 3:7 Han sade nu till folkskarorna som kom ut för att döpas av honom: “Ni huggormsyngel! Vem har intalat er att försöka fly undan den kommande vredesdomen? 8 Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och tänk inte: Vi har Abraham till fader. Jag säger er att Gud kan uppväcka barn åt Abraham av dessa stenar. 9 Redan är yxan satt till roten på träden. Så blir varje träd som inte bär god frukt nerhugget och kastat i elden.“10 Folket frågade honom: “Vad skall vi då göra?” 11 Han svarade dem: “Den som har två livklädnader skall dela med sig åt den som ingen har, och den som har mat skall göra på samma sätt.” 12 Det kom också publikaner för att bli döpta, och de frågade honom: “Mästare, vad skall vi GÖRA?” 13 Han svarade dem: “Kräv inte mer än vad som är fastställt.” 14 Även soldater frågade honom: “Och vi, vad skall vi GÖRA?” Han svarade dem: “Våldför er inte på någon och pressa inte ut pengar från någon, utan nöj er med er lön!”

Lukas 7:29 Och allt folket som lyssnade, också publikanerna, gav Gud rätt och döptes med Johannes dop. 30 Men fariseerna och de laglärda förkastade Guds plan för dem och lät inte döpa sig av honom.

Gud hade enligt ovan en plan för fariséerna men den planen förkastade de. Gud vill att alla människor ska omvända sig och BEFALLER t o m alla människor att göra det. Det är dock ganska uppenbart att alla människor inte omvänder sig (t ex fariséerna) och det är ett tecken på att Guds vilja inte alltid sker:

Apostlagärningarna 17:30 Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig.

Johannes dop var alltså en omvändelsens dop till syndernas förlåtelse, och detta gäller framför allt judarna så att de skulle kunna ändra sitt sinnelag, omvända sig och vara mentalt förberedda på den Messias som snart skulle komma. Genom att försänkas i vatten av Johannes Döparen skulle de kunna markera att de godkänner honom som den som profeterna talade om. Notera att människorna frågade honom vad de måste GÖRA för att bli döpta av honom och för att bära en sådan frukt som Johannes talade om. Johannes sa då inte “Ni kan inte göra någonting för frälsningen är av Gud allena och ni kan därför inte tillföra någonting till er frälsning” eller “Att GÖRA något är ju gärningslära så det måste ni akta er för”. Nej, han gav dem exempel på vad de faktiskt måste GÖRA. Han gav passande exempel till var och en eftersom han visste vad deras synd generellt brukar gå ut på. För att undgå att bli ett träd som avhuggs med roten måste vi helt enkelt upphöra med vår synd och i stället visa god frukt.

Publikaner och andra syndare höll sig nära Jesus för att lära sig mer, men det gjorde inte fariséerna. Det innebar att det var publikaner och syndare som hade större chans att förstå evangeliet och inse behovet av omvändelse, medan fariséerna uppfattade det som att de inte hade något behov av omvändelse och framför allt inte att de behövde lyssna på Jesus. Jesus berättade då flera liknelser om just OMVÄNDELSE:

Lukas 15:1 Alla publikaner och syndare höll sig nära intill Jesus för att höra honom.2 Men fariseerna och de skriftlärda kritiserade honom ständigt och sade: “Den mannen tar emot syndare och äter tillsammans med dem.” 3 Då berättade han denna liknelse för dem:  3 Då berättade han denna liknelse för dem: 4 “Om någon av er har hundra får och förlorar ett, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går och söker efter det förlorade tills han hittar det?—

Matt. 9:11 Fariseerna fick se det och frågade hans lärjungar: “Varför äter er mästare med publikaner och syndare?” 12 Jesus hörde det och sade: “Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. 13 Gå och lär er vad detta ord betyder: Jag vill se barmhärtighet, inte offer.

Jesus menade att fariséerna bröt mot Guds lag pga deras egna stadgar, och för honom är de bud som ingår i de äldstes stadgar människors bud. Fariséerna kanske trodde att de lydde Guds lag men i själv verket förvrängde de vissa lagar till deras egna fördelar och faktiskt emot det som Gud förmedlade till Mose. Om man säger till sina behövande föräldrar att man inte ger dem pengar som man faktiskt skulle kunna avvara (på den här tiden fanns ingen samhällshjälp) för att man i stället vill offra summan till templet, så har man gjort sig skyldig till överträdelse av Guds lag. Det är förstås ingen synd att göra tempeloffer, men att göra det på bekostnad av att inte hjälpa sina behövande föräldrar är att brista i kärlek och att prioritera fel. Jesaja profeterade en gång om fariséerna och menade att de var exempel på ett blint folk som har hjärtan som är långt borta från Gud och som har läror baserade på människobud. De dyrkar alltså sin skapare förgäves:hypocrite

Matt. 15:1 Sedan kom några fariseer och skriftlärda från Jerusalem fram till Jesus och frågade: 2 “Varför bryter dina lärjungar mot de äldstes stadgar? De tvättar inte händerna innan de äter.” 3 Han svarade dem: “Varför bryter ni mot Guds bud för era stadgars skull? 4 Gud har sagt: Hedra din far och din mor och: Den som förbannar sin far eller mor skall straffas med döden.  5 Men ni påstår: Om någon säger till sin far eller mor: Vad du kunde ha fått av mig, det ger jag som offergåva, 6 då skall han inte hedra sin far eller mor. Ni upphäver Guds ord för era stadgars skull. 7 Ni hycklare, rätt profeterade Jesaja om er: 8 Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 9 Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människors bud.”10 Sedan kallade han till sig folket och sade till dem: “Lyssna och förstå!11 Det som kommer in i munnen gör inte människan oren. Men det som går ut ur munnen, det orenar henne.” 12 Lärjungarna gick då fram till honom och sade: “Vet du att fariseerna tog illa vid sig, när de hörde detta?” 13 Jesus svarade: “Varje planta, som min himmelske Fader inte har planterat, skall ryckas upp med roten. 14 Låt dem vara. De är blinda ledare för blinda. Och om en blind leder en blind, faller båda i gropen.”

Joh. 9:39 Jesus sade: “Till en dom har jag kommit i världen, för att de som inte ser skall se och för att de som ser skall bli blinda.” 40 Några fariseer som var med honom hörde detta och sade: “Inte är väl också vi blinda?” 41 Jesus sade: “Om ni vore blinda skulle ni inte ha någon synd. Men nu säger ni att ni ser. Därför står er synd kvar

Här nedan hänvisar Jesus till skriften när han påminde fariséerna om uttrycket “Jag vill se barmhärtighet och inte offer”. Jesus gick aldrig emot skriften men han hade ibland mer detaljerade tolkningar som inte fariséerna tänkt på, och inte var de intresserade av att revidera sina uppfattningar heller. När Jesus visade sig vara mycket kunnig vad gäller skriften, och när han visade god frukt och helade människor från deras sjukdomar så borde fariséerna lyssna på Jesus för att undersöka om han möjligen inte var den han utgav sig för att vara, men i stället försökte de hitta orsaker för att döda honom:

Matt. 12:12 Vid den tiden gick Jesus genom ett sädesfält på sabbaten. Hans lärjungar var hungriga och började rycka av ax och äta. 2 När fariseerna såg det, sade de till honom: “Se, dina lärjungar gör det som inte är tillåtet på sabbaten.—5 Eller har ni inte läst i lagen att prästerna i templet på sabbaten bryter mot sabbaten och ändå är utan skuld? 6 Jag säger er: Här ser ni det som är större än templet. 7 Om ni hade förstått vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer, så skulle ni inte ha dömt de oskyldiga.—13 Sedan sade han till mannen: “Räck ut din hand.” Han räckte ut den, och den var nu lika frisk som den andra. 14 Fariseerna gick då ut och överlade om att döda honom.

Det är ett vanligt missförstånd att tro att fariséernas problem var att de “toklydde” hela lagen alldeles för mycket, men det gäller endast de ceremoniella delarna av lagen. När det gäller den viktigaste biten – om kärlek till våra medmänniskor som tio Guds bud handlar om – så kom de till korta och Jesus menar att vår egen rättfärdighet måste gå långt utöver fariséernas rättfärdighet som alltså inte nådde en särskilt hög nivå. Det är en allvarlig varning från Jesus sida som det alltså är mycket viktigt att vi hörsammar eftersom det handlar om våra själar:

Matt. 5:19 Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket. 20 Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket.

Det var fariséerna som riskerade att drabbas av synden som inte kan förlåtas, genom att häda Anden:

Matt. 12:22 Sedan förde man till Jesus en besatt som var blind och stum, och han botade honom, så att den stumme talade och såg. 23 Och allt folket blev utom sig av häpnad och sade: “Kanske är han Davids son?” 24 När fariseerna hörde det, sade de: “Det är bara med hjälp av Beelsebul, de onda andarnas furste, som han driver ut de onda andarna.” 25 Men Jesus visste vad de tänkte och sade till dem: “Ett rike som är splittrat blir ödelagt, och en stad eller en familj som är splittrad kommer inte att bestå. 26 Om Satan driver ut Satan, har han kommit i strid med sig själv. Hur kan då hans rike bestå? 27 Och om jag driver ut de onda andarna med hjälp av Beelsebul, med vems hjälp driver då era söner ut dem? De kommer därför att vara era domare. 28 Men om det är med Guds Ande jag driver ut de onda andarna, då har Guds rike kommit till er. 29 Eller hur kan någon gå in i den starkes hus och plundra honom på vad han äger utan att först ha bundit den starke? Sedan kan han plundra hans hus. 30 Den som inte är med mig är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.31 Därför säger jag er: All synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas. 32 Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som talar mot den helige Ande skall inte få förlåtelse vare sig i den här tidsåldern eller i den kommande

Jesus fortsatte att tala om fariséerna och menade att de var onda huggormsyngel och visade dålig frukt:

33 Om ni förutsätter att trädet är bra, så är frukten bra, eller att trädet är dåligt, så är frukten dålig. Ty av frukten känner man trädet.34 Huggormsyngel, hur skulle ni som är onda kunna tala något gott? Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen. —.38 Sedan sade några skriftlärda och fariseer till honom: “Mästare, vi vill se dig göra ett tecken.” 39 Han svarade dem: “Ett ont och trolöst släkte kräver ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än profeten Jonas tecken.

Jesus varnade ofta sina lärljungar för fariséernas surdeg och med det menade han fariséernas lära och för att de hycklade. Han påminde dem att ingenting är dolt som inte ska uppenbaras, vilket indikerar att fariséerna dolde överträdelser och sina sanna motiv bakom stängda dörrar. Problemet var alltså villoläror, synd och hyckleri, och inte att de lydde lagen för mycket: hypocrite2

Matt. 16:5 När lärjungarna kom över till andra sidan sjön, märkte de att de hade glömt att ta med bröd. 6 Jesus sade till dem: “Akta er för fariseernas och sadduceernas surdeg!”—11 Hur kunde ni tro att jag talade till er om bröd? Jag sade ju att ni skulle akta er för fariseernas och sadduceernas surdeg.”12 Då förstod de att han inte hade talat om att akta sig för surdeg i bröd, utan för fariseernas och sadduceernas lära.

Lukas 12:1 Under tiden hade människor samlats i tiotusental, så att de höll på att trampa ner varandra. Då började Jesus tala, först och främst till sina lärjungar: “Ta er i akt för fariseernas surdeg, hyckleriet! 2 Ingenting är dolt som inte skall bli uppenbarat, och ingenting är gömt som inte skall bli känt.3 Därför skall allt vad ni har sagt i mörkret höras i ljuset, och vad ni har viskat i örat inne i kammaren skall ropas ut på taken.

Liknelsen om vingårdsarbetarna handlar om fariséerna och liknelsen handlar om onda människor som vill döda människosonen. Fariséerna och översteprästerna vägrade att ta till sig att Jesus är människosonen som liknelsen handlar om och den sanna Messias:

Matt. 21:38 Men när vingårdsarbetarna fick se sonen, sade de till varandra: Här har vi arvtagaren! Kom, låt oss döda honom, så får vi hans arv. 39 Och de tog fast honom, förde ut honom ur vingården och dödade honom.40 När nu vingårdens herre kommer, vad skall han då göra med dessa vingårdsarbetare?” 41 De sade till honom: “Onda som de är, skall han låta dem få en ond död, och han skall arrendera ut vingården till andra vingårdsarbetare, som ger honom avkastningen i rätt tid.” 42 Jesus sade till dem: “Har ni aldrig läst i Skrifterna: Den sten som byggnadsarbetarna kastade bort har blivit en hörnsten. Herren har gjort den till detta, och underbar är den i våra ögon? 43 Därför säger jag er att Guds rike skall tas ifrån er och ges åt ett folk som bär dess frukt. 44 Den som faller på den stenen skall krossas, och den som stenen faller på skall smulas sönder.”45 Översteprästerna och fariseernahörde hans liknelser, och de förstod att det var om dem han talade. 46 De ville gripa honom men fruktade för folket, eftersom man ansåg att han var en profet.

Lukas 19:37 Då han närmade sig sluttningen av Oljeberget, började hela skaran av lärjungar i sin glädje prisa Gud med hög röst för alla de kraftgärningar som de hade sett: 38 “Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn! Frid i himlen och ära i höjden!” 39 Några fariseer i folkmassan sade då till honom: “Mästare, säg åt dina lärjungar att tiga!” 40 Han svarade: “Jag säger er att om de tiger, kommer stenarna att ropa.”

Fariséerna försökte vid flera tillfällen hitta sätt att fälla Jesus och han märkte deras ondska:

Matt. .19:3 Några fariseer kom fram till honom och ville snärja honom och sade: “Är det tillåtet att skilja sig från sin hustru av någon anledning?”—7 De sade till honom: “Varför har då Mose befallt att mannen skall ge hustrun ett skilsmässobrev och skicka bort henne?”8 Han svarade: “Därför att era hjärtan är så hårda tillät Mose er att skiljas från era hustrur, men från början var det inte så.

Matt. 22:15 Då gick fariseerna och överlade om hur de skulle kunna fälla honom för något som han sade. 16 De sände till honom sina lärjungar tillsammans med herodianerna, som skulle säga: “Mästare, vi vet att du är ärlig och ger en rätt undervisning om Guds väg och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. 17 Säg oss nu: Vad anser du? Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren eller är det inte tillåtet?” 18 Jesus märkte deras ondska och frågade: “Varför försöker ni snärja mig, ni hycklare?

Lukas 13:31 Just då kom några fariseer fram och sade till honom: “Gå härifrån och lämna den här platsen. Herodes vill döda dig.” 32 Jesus svarade dem: “Gå och säg till den räven: Se, jag driver ut onda andar och botar sjuka i dag och i morgon, och den tredje dagen går jag bort.

Jesus hade däremot ingenting emot att äta middag hemma hos en farisé. Jesus tar alla chanser att sprida sitt budskap och att gå på en middag där det finns gäster som förmodligen skulle vilja ställa frågor till honom och höra honom utveckla sina svar, är ju en bra bakgrund för en predikan och för att resonera kring skriften.

Lukas. 7:36 En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick till honom och lade sig till bords. 37 Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med olja 38 och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Med sina tårar började hon väta hans fötter och torkade dem med sitt hår. Och hon kysste hans fötter och smorde dem med oljan. 39 Farisén som hade inbjudit honom såg det och tänkte: “Om den mannen vore en profet skulle han känna till vad det är för slags kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska.”40 Då sade Jesus till honom: “Simon, jag har något att säga dig.”Simon svarade: “Mästare, säg det.” – 41 “Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio.42 Eftersom de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?” 43 Simon svarade: “Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro.” Jesus sade: “Du har rätt.” 44 Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: “Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus, gav du mig inget vatten till mina fötter. Men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. 45 Du gav mig inte någon hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte upphört att kyssa mina fötter. 46 Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. 47 Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet.” 48 Sedan sade han till henne: “Dina synder är förlåtna.” 49 Då började de andra bordsgästerna fråga sig: “Vem är den här mannen, som till och med förlåter synder?” 50 Men Jesus sade till kvinnan: “Din tro har frälst dig. Gå i frid.”

Här handlar det om en annan middag som beskrivs i flera av evangelierna:helgon 2

Lukas 11:37 När Jesus hade talat, bjöd en farisé honom hem till sig, och han gick in och lade sig till bords. 38 Farisén blev förvånad när han såg att Jesus inte tvättade sig före måltiden. 39 Men Herren sade till honom: “Ni fariseer rengör utsidan av bägare och fat, men ert inre är fullt av girighet och ondska. 40 Ni dårar, har inte han som gjorde utsidan också gjort insidan? 41 Ge därför ert inre som gåva, så blir allting rent för er.42 Ve er, ni fariseer! Ni ger tionde av mynta, ruta och alla slags grönsaker men bryr er inte om rätten och kärleken till Gud. Det ena borde ni göra utan att försumma det andra.43 Ve er, fariseer! Ni älskar den främsta platsen i synagogorna och tycker om att bli hälsade på torgen. 44 Ve er, ni liknar gravar som man inte ser och som folk trampar på utan att veta om det.”45 En av de laglärda sade då till honom: “Mästare, när du säger så, förolämpar du även oss.” 46 Han svarade: “Ja, ve också över er, ni laglärda! Ni lägger på människorna bördor som är svåra att bära, men själva rör ni inte ett finger för att lätta dem.47 Ve er! Ni bygger gravvårdar över profeterna som era fäder mördade. 48 Ni är alltså vittnen till vad era fäder gjorde och samtycker till det. De dödade profeterna och ni bygger gravvårdar över dem. —52 Ve er, ni laglärda! Ni har tagit bort nyckeln till kunskapen. Själva har ni inte kommit in, och dem som är på väg in har ni hindrat.“53 När han gick därifrån, började de skriftlärda och fariseerna angripa honom häftigt och ställa många frågor till honom. 54 De vaktade på honom för att fälla honom genom något som han sade.

Jesus förklarar för sina lärljungar att de INTE bör handla efter fariséernas agerande eftersom fariséerna ju är hycklare. Det är en sak att lärljungarna och fariséerna har det gemensamt att de alla tror på Mose skrift och alltså citerar skriften flitigt, men det är en helt annan sak hur skriften everlevs:

Matt. 23:1  Sedan sade Jesus till folket och till sina lärjungar: 2 “På Moses stol sitter de skriftlärda och fariseerna. 3 Allt vad de lär er skall ni därför göra och hålla, men efter deras gärningar skall ni inte handla.Ty de talar men handlar inte.4 De binder ihop tunga bördor och lägger dem på människornas axlar, men själva vill de inte ens med sitt finger flytta på dem. 5 Och alla sina gärningar gör de för att människor skall se dem. De gör sina böneremmar breda och sina hörntofsar stora. 6 De älskar hedersplatsen vid festmåltiderna och de främsta platserna i synagogorna, 7 och de vill gärna att folk hälsar på dem på torgen och kallar dem rabbi.— 

Jesus fortsätter att förklara att fariséerna är hycklare och att de inte kommer in i himmelriket. De räddar dem inte ens när de reser runt över land och hav för att berätta om Gud och göra människor till lärljungar eftersom läran de sprider innehåller mycket som inte stämmer med skriften, vilket innebär att deras lärljungar faktiskt riskerar att bli djävulens barn. Det Jesus har att säga om fariséerna är förödande:

Matt.23:13 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni stänger himmelriket för människor. Själva kommer ni inte in, och dem som försöker komma dit hindrar ni att komma in.15 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni far omkring över land och hav för att göra någon till en proselyt, och när han har blivit det, gör ni honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än ni själva.16 Ve er, ni blinda ledare! Ni säger: Om någon svär vid templet, betyder det ingenting. Men om någon svär vid guldet i templet, då är han bunden vid sin ed. — 23 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin men försummar det som är viktigast i lagen: rätten, barmhärtigheten och troheten. Det ena borde ni göra utan att försumma det andra. 24 Ni blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler.25 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni rengör utsidan av bägaren och fatet, men inuti är de fulla av rofferi och omåttlighet. 26 Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, så blir också utsidan ren.27 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni liknar vitkalkade gravar. Utanpå ser de vackra ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och allt slags orenhet. 28 Så är det också med er. Utanpå ser ni ut att vara rättfärdiga, men inuti är ni fulla av hyckleri och ondska.29 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni bygger profeternas gravar och pryder de rättfärdigas minnesstenar 30 och säger: Om vi hade levt på våra fäders tid, skulle vi inte ha varit med om att utgjuta profeternas blod.31 Därmed vittnar ni om er själva, att ni är söner till dem som mördade profeterna. 32 Fyll då också ni era fäders mått!33 Ni ormar, ni huggormsyngel, hur skall ni kunna undgå att dömas till Gehenna?

Ännu en middag:

Luk. 14:1 När Jesus en sabbat gick in för att äta hos en av de ledande fariseerna, vaktade de på honom. 2 Och se, en man som led av vatten i kroppen stod framför honom. 3 Jesus frågade de laglärda och fariseerna: “Är det tillåtet att bota sjuka på sabbaten eller är det inte tillåtet?” 4 Men de teg. Han rörde då vid mannen och botade honom och lät honom sedan gå. —

Fariséerna älskade pengar:

Lukas 16:13 Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.”14 Allt detta hörde fariseerna, som älskade pengar, och de hånade honom.15 Då sade han: “Ni hör till dem som vill framstå som rättfärdiga inför människor, men Gud känner era hjärtan. Ty det som är högt i människors ögon är avskyvärt inför Gud.

Här är den berömda liknelsen om farisén och publikanen. Skillnaden mellan dem två var att publikanen bekände sina synder och omvände sig till skillnad mot farisén som inte ansåg att han hade något att be om ursäkt för – trots sin synd. Att förakta andra människor är en synd.

Lukas 18:9 För några som var säkra på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra, berättade Jesus också denna liknelse: 10 “Två män gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andre publikan. 11 Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor, rånare, brottslingar, äktenskapsbrytare, eller som den där publikanen. 12 Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag tjänar. 13 Publikanen stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog sig för bröstet och bad: Gud, var nådig mot mig, syndare.14 Jag säger er: Han gick hem rättfärdig, inte den andre. Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.”

Här är det berömda mötet mellan Jesus och Nikodemus som faktiskt tror att Jesus är från Gud. Han menar att det finns en grupp med fariséer som insett detta. Jesus förväntade sig att han skulle förstå när han samtalade med honom om pånyttfödelsen.

Joh. 3:1 Bland fariseerna fanns en man som hette Nikodemus, en av judarnas rådsherrar. 2 Han kom till Jesus om natten och sade: “Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare, ty ingen kan göra sådana tecken som du gör, om inte Gud är med honom.” 3 Jesus svarade: “Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.”—9 Nikodemus frågade: “Hur kan det ske?” 10 Jesus svarade: “Du är Israels lärare och vet inte det.—12 Om ni inte tror när jag talar till er om det som hör jorden till, hur skall ni då kunna tro, när jag talar till er om det som hör himlen till?—

Joh. 7:45 Tempelvakterna kom tillbaka till översteprästerna och fariseerna, som frågade dem: “Varför har ni inte fört hit honom?” 46 De svarade: “Aldrig har någon människa talat som han.” 47 Då sade fariseerna till dem: “Har ni också blivit vilseledda? 48 Finns det någon i Stora rådet eller bland fariseerna som har trott på honom? 49 Men den här hopen som inte känner lagen, den är förbannad.” 50 Nikodemus, han som tidigare hade kommit till Jesus och som var en av dem, sade: 51 “Inte dömer väl vår lag någon utan att man först hör honom och tar reda på vad han har gjort?” 52 De svarade: “Är kanske du också från Galileen? Om du undersöker Skriften skall du se att ingen profet kommer från Galileen.”

Gamaliel gav ett bra råd och stängde inte möjligheten att Jesus kunde komma från Gud. Det var känsligt det här med att tro på Jesus eftersom fariséerna kunde utesluta troende från synagogan och det skulle få dem att förlora anseende hos folk.

Apg.5:33 När rådsmedlemmarna hörde detta, blev de ursinniga och ville döda dem.34 Men en farisé i Stora rådet, en laglärare som hette Gamaliel och som var aktad av allt folket, reste sig och begärde att man för en kort stund skulle föra ut männen—38 Och nu säger jag er: Håll er borta från dessa män och låt dem gå. Ty om detta skulle vara ett påhitt eller ett verk av människor, kommer det att rinna ut i sanden.39 Men om det är av Gud, kan ni inte slå ner dem. Kanske visar det sig att ni strider mot Gud.”

Joh. 12:42 Ändå var det många, även bland medlemmarna i Stora rådet, som trodde på honom. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att de inte skulle bli uteslutna ur synagogan. 43 De ville hellre bli ärade av människor än av Gud.

Matt. 27: 62 Nästa dag, som var dagen efter tillredelsedagen, samlades översteprästerna och fariseerna hos Pilatus

Några fariséer kom till tro, men de hade ibland svårt att släppa det här med Mose lag och de 613 buden. Traditionen gällande omskärelsen satt djup och var svårt att helt släppa för några av dem.

Apostlagärningarna 15:5 Några från fariseernas parti hade kommit till tro, och de steg nu fram och sade att man måste omskära hedningarna och befalla dem att hålla Mose lag.

Paulus började sin bana som farisé och tänkte som en farisé:farisé3

Apg.23:6 Eftersom Paulus visste att en del av dem var sadduceer och en annan del fariseer, ropade han i Rådet: “Bröder, jag är farisé och son till fariseer. Och när jag nu står inför rätta, är det på grund av hoppet om de dödas uppståndelse.” 7 Då han sade det, utbröt en strid mellan fariseerna och sadduceerna, och de församlade delade sig i två läger.8 – Sadduceerna förnekar nämligen att det finns någon uppståndelse eller några änglar eller andar, medan fariseerna bekänner sig till allt detta. – 9 Det blev ett väldigt skrikande, och några skriftlärda som hörde till fariseernas parti reste sig och protesterade högljutt: “Vi finner inget ont hos den här mannen. Tänk om en ande eller en ängel verkligen har talat med honom.”  

Apg. 26:5 De känner mig sedan lång tid, och om de vill kan de vittna om att jag levt som farisé, enligt den strängaste riktningen i vår gudsdyrkan.—9 Själv menade jag att det var min plikt att på allt sätt bekämpa Jesu, nasaréns, namn, 10 och det gjorde jag också i Jerusalem. Många av de heliga spärrade jag in i fängelse, sedan jag fått fullmakt till det från översteprästerna. Och när man ville avrätta dem, röstade jag för det. 11 Och överallt i synagogorna straffade jag dem gång på gång och tvingade dem att häda. Ja, i mitt vilda raseri förföljde jag dem till och med i utländska städer.

Fil. 3:5 jag som blev omskuren på åttonde dagen och som är av Israels folk och Benjamins stam, en hebré född av hebreer, jag som i fråga om lagen var en farisé, 6 i fråga om iver en förföljare av församlingen, i fråga om rättfärdighet, den som vinns genom lagen, en oklanderlig man.

ROMARVÄGEN TILL FRÄLSNING saknar den viktigaste kärnan

Feb4

Roman roadJag är definitivt inget stort fan av “Romarvägen till frälsning” (från engelskans “The Romans’ road to salvation“), av den enkla anledningen att denna påstådda frälsningsväg är långtifrån komplett och faktiskt missar det allra viktigaste – nämligen grundkravet på OMVÄNDELSE för att ens kvalificera sig till frälsning. Jesus började sin evangelisationsbana på jorden med att predika “Omvänd er, för himmelriket är nära”, och likadant gjorde Johannes Döparen före honom.

Kravet på omvändelse för att få evigt liv

Lukas 13:3 Nej, säger jag er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under som de.

Lukas 5:32 Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse utan syndare.

Lukas 15:7 Jag säger er: På samma sätt blir det glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig – inte över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.

Lukas 2447och att omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. 48 Ni är själva vittnen om detta.

2 Kor. 2:10 Ty en sorg efter Guds vilja för med sig en ånger som man inte ångrar och som leder till FRÄLSNING. Men världens sorg leder till död. 

Apg 11:18 När de hörde detta, lugnade de sig och prisade Gud och sade: “Så har Gud skänkt också åt hedningarna den omvändelse som ger liv.”

Apg 26:20 utan jag har predikat först i Damaskus och i Jerusalem och hela Judeen och sedan ute bland hedningarna, att de skall ångra sig och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen.

Hebreerbrevet 6:1 Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras till fullkomlighet. Låt oss inte på nytt lägga grunden med omvändelse från döda gärningar och tro på Gud 

Men vad säger Romarvägen till frälsning?

Romarvägen till frälsning tar aldrig upp detta utomordentligt viktiga villkor utan fokuserar bara på löftena och gåvorna. Romarvägen till frälsning är tänkt att vara en systematisk miniväg till frälsning genom att metodiskt följa några nyckelverser från Romarbrevet som kortfattat utgör hela det nödvändiga frälsningsförloppet som vi människor måste ta oss igenom för att nå himmelriket. Det finns ett antal versioner av Romarvägen till frälsning, men jag har nedan tagit upp alla de verser som brukar användas.  Framför allt i de engelskspråkiga länderna så är det inte helt ovanligt för evangelister att använda Romarvägen till frälsning som en metod för att få människor att bli frälsta, och det finns numera moderna appar att ladda ner i sina mobiltelefoner som bygger på detsamma.

Frågan är dock om  människor verkligen blir frälsta eller om de bara tror att så är fallet? Utan omvändelse kan människor inte bli frälsta eftersom ingen kan bli frälst i sina synder, så att underlåta att informera om detta kan leda till villfarelser och riskerar att invagga andra i en falsk trygghet. Människor kan tro att de är på den säkra sidan – trots sin synd – för att de följt denna väg som de tror är hela sanningen. Man måste förstås anta att människor som lär ut den här metoden bara vill väl, men det känns ändå angeläget att skriva en bloggartikel om detta eftersom en frälsningsavgörande pusselbit saknas och eftersom kristna borde varnas för att inte hamna i en “enkel tro”. Ingenting blir bättre av att vi låter vilseförda kristna vilseföra ännu fler kristna. Jag säger inte heller att de som lär ut denna metod nödvändigtvis är ljumma kristna (att de vill evangelisera och är angelägna om människors frälsning kan tyda på motsatsen) men jag säger bara att vi måste göra vad vi kan för att undvika risken att orsaka ljumhet hos människor. Vi måste göra som Jesus och varna människor för synden (som leder till slaveri), och uppmuntra dem att omvända sig.

Romans 3:10 Det står skrivet: Ingen rättfärdig finns, inte en enda11 ingen förståndig finns, ingen finns som söker Gud.12 Alla har avvikit, alla har blivit fördärvade. Ingen finns som gör det goda, inte en enda.

Kommentar: Den här versen är mycket vanlig att använda som stöd för att det inte finns några rättfärdiga överhuvudtaget och att även kristna är syndare och orättfärdiga. Vad folk inte alltid känner till är att Paulus som skrev Romarbrevet kallade sig själv för RÄTTFÄRDIG (+ helig och ostrafflig) och han citerade här ett par PSALMER där det står om både orättfärdiga och rättfärdiga människor. Bibeln berättar om en lång rad av rättfärdiga människor, såsom Noa, Abraham, Lot, Josef, Job, Simon, osv, och de kallades rättfärdiga just för att de lydde Gud och utförde goda gärningar. Läs mer i detta blogginlägg.

1 Pet. 4:18. Och om den rättfärdige MED KNAPP NÖD BLIR FRÄLST, hur blir det då för den ogudaktige och syndaren?

1 Kor 6:9. Vet ni då inte att de orättfärdiga inte skall ärva Guds rike? LÅT INTE LURA ER.

Rom. 3:23 Alla har syndat och saknar härligheten från Gud

Kommentar: Ja, alla HAR syndat vilket betyder alla (människor) som KAN synda – och förutom Jesus. Alltså inte bebisar och mentalt handikappade.  Det här är en nyttig vers eftersom den visar att alla gjort sig skyldiga till synd och är i behov av en frälsare.

Rom. 6:23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Kommentar: Amen, Guds gåva är evigt liv. Gåvor är ingenting som man betalar för  eller förtjänar pga att man samlar poäng el. dyl, men däremot kan det finnas VILLKOR för att få gåvor. De flesta som ger gåvor förväntar sig att mottagaren sträcker ut sin hand för att ta åtminstone ta emot gåvan och därmed visa att man faktiskt väljer att acceptera det som erbjuds i stället för att kasta den ifrån sig. Upptäcker vi att mottagaren tackar nej till gåvan (eller rätt och slätt kastar den i golvet) så väljer vi förmodligen att inte tvinga på personen gåvan som han uppenbarligen inte vill ha, utan vi väljer att ta tillbaks gåvan och behålla den själva – eller kanske ger en annan villigare mottagare. Gud har större villkor för sina gåvor än så! Han nöjer sig inte med att vi  bara sträcker ut en hand för att ta emot det som ges. Vi måste OMVÄNDA oss för att kunna platsa som gåvomottagare. Frälsningserbjudandet är en gåva som erbjuds ALLA, men alla väljer inte att omvända sig eller tro på Jesus. Om någon får en gåva som han tar emot och sedan förstör eller kastar bort så är gåvan fortfarande gratis. Om jag skickar en gåva till en person som måste masa sig iväg till posten för att kvittera den, så är presenten fortfarande gratis även om han måste GÖRA något för att bli innehavare av den.

Rom. 5:8 Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare. (SFB)

Kommentar: 1917 års översättning kommer närmare grundtexten. “I vårt ställe” är i SFB översatt från grekiskans “hyper” som kan betyda “för“.

Rom. 5:8 men Gud bevisar sin kärlek till oss däri att Kristus dog FÖR OSS, medan vi ännu voro syndare. (1917)

Och det är förstås sant att Jesus dog för oss när vi var syndare. Hade vi varit rättfärdiga så hade han inte behövt dö för oss, och inte heller kan man säga att Jesus valde att dö för oss för att vi var en samling goda och rättfärdiga människor som var värda ett sådant offer. Att Jesus dör för oss betyder förstås inte att alla som han dör för blir frälsta (som kalvinister tror).

Rom. 10:9 Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren[c] och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst.10 Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.

Kommentar: Det finns många verser som har med villkoren för frälsningen, och därför är det i många fall mer populärt att ta med de verser där villkoren INTE står med. Om endast en tom bekännelse på att Jesus är Guds son och Messias skulle rädda en individ och en tro att Gud uppväckt Jesus från de döda, ja då kan även demoner vara kandidater för frälsningen eftersom de inte har något problem med en sådan tro. Bibeln säger också:

1 John 2:29 Om ni vet att han är rättfärdig, då inser ni också att var och en som GÖR det som är rätt är född av honom.

Rom 2:13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens GÖRARE skall förklaras rättfärdiga

1 John 3:6. Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom.7 Kära barn, låt ingen bedra er. Den som GÖR RÄTT ÄR RÄTTFÄRDIG, liksom han är rättfärdig. 8. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra om intet djävulens gärningar9. Var och en som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10. På detta känns Guds barn och djävulens barn igen: Var och en som inte GÖR rättfärdighet är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.

Rom. 10:13 Ty var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst.

Kommentar: Rom. 10:13 refererar till versen innan som förklarar att frälsningen är öppen för både judar och greker, och med det vill Paulus förklara att man inte blir frälst för att man är född jude och fått lagen, utan för att man har Jesus som sin Herre och åkallar honom som Guds son. Omvändelse är fortsatt en förutsättning. 

Joel 2:32 Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst. Ty på Sions berg och i Jerusalem skall det finnas en räddad skara så som Herren har sagt, bland kvarlevan som Herren kallar.

Räcker det med att tro på att Jesus är Guds son och att bekänna och åkalla honom?

Matteus 7:21 Inte skall var och en som säger ‘Herre, Herre’ till mig komma in i himmelriket, utan den som GÖR min himmelske Faders vilja.

Alltså NEJ, eftersom en som i sanning tror på Jesus också GÖR hans vilja.

Johannes 14:15 Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud.—Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom.”—23 Jesus svarade: “Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom.

Rom. 5: 1 Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.

Kommentar:Ja, en tro som visar sig i gärningar. Tro utan gärningar är död

Rom. 8:1 Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus.

Kommentar: Notera att villkoret är att vi måste vara I KRISTUS JESUS för att inte vara fördömda. Jesus är vinstocken som vi måste hålla oss fast i.

Joh. 15:1 Jag är den sanna vinstocken, och min Fader är vingårdsmannen.2 Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt rensar han, för att den skall bära mer frukt.— 6 Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp.

Rom. 8:38 Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken makter,39 höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.

Kommentar: Paulus talar om “oss” här. Vilka är det? Kapitlet startar med informationen att det handlar om de som är I KRISTUS JESUS (se ovan). Det är alltså de som är i vinträdet och bär frukt, och det är dessa som är kvar i Guds kärlek.

Joh. 15:10 Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek—14 Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er.

Några verser som BORDE vara med på denna Romarresa Roman road2

Rom. 2:6 Han skall ge var och en efter hans gärningar:7 evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, 8 men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. 9 Nöd och ångest skall komma över varje människa som gör det onda, främst över juden och även över greken

Rom. 2:13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. 14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.

Rom. 3:31 Sätter vi då lagen ur kraft genom tron? Nej, inte alls! Vi upprätthåller lagen.

Rom. 6:12 Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär. 13 Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. — 16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet?

Rom. 8:5 De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. 6 Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid.—13 Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva.

Rom. 12:2 Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.

Rom. 11:19 Nu invänder du kanske att grenarna bröts bort för att du skulle ympas in.20 Du har rätt, för sin otros skull bröts de bort, men du står kvar genom tron. Var inte högmodig utan lev i fruktan. 21 Ty om Gud inte skonade de naturliga grenarna skall han inte heller skona dig. 22 Se här Guds godhet och stränghet: hans stränghet mot dem som föll, hans godhet mot dig, om du blir kvar i hans godhet, annars blir också du borthuggen. 

Summerat är alltså Romarvägen till frälsning en ganska riskabel resa. Man får intrycket att allt som krävs är en tro som inte behöver vara kopplad till gärningar, och det finns heller ingen information om att det finns risker för avfall. Det finns en oerhörd massa OM, men ingen av dessa finns med på Romarresan. Romarbrevet trycker mycket på att vi inte kan tjäna två herrar och fortfarande vara frälsta, och att vi måste GÖRA rättfärdighet för att vara rättfärdiga, men dessa verser kanske var alltför obekväma för att inkludera och ingenting som folk vill höra.

Det finns på denna väg inga som helst varningar för att SYND separerar oss från Gud eller att vi måste separera oss från världen och ta vårt kors varje dag för att vara värdiga att ärva Guds rike.

1 Joh. 2:15 Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom. 16 Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen.

Den sanna vägen måste innehålla hela evangeliet. Inte bara om Guds kärlek och vilja att förlåta, och inte heller räcker det att vara medveten om att man gjort sig skyldig till att bryta Guds lag och därmed syndat. Vi måste förklara hur vi kan gå vidare från det stadiet och BORT från synden som alltjämt separerar oss från Gud. Vi bör INTE lära ut att vi FORTFARANDE är stackars syndare frälsta av nåd. Självklart är vi frälsta av nåd, men om vi omvänt oss och blivit renade från våra synder så ÄR vi rena och det är tänkt att vi i stället för att vara syndare ska vara Guds heliga barn vilket vi får hjälp att fortsätt att vara med hjälp av den Heliga Anden:

Titus 2:11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt I DEN TID SOM NU ÄR 

Detta är ett fantastiskt löfte! Gud lämnar oss inte i sticket.

1 Kor. 10:13 Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Gud är trofast, han skall inte tillåta att ni frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer, skall han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut.

Men sen ska vi komma ihåg att nivån på vår lydnad till Jesus är starkt kopplad till hur mycket tid vi lägger ner på tillbedjan, lovsång och Bibelläsning. Om vi är sparsamma på den fronten är det förstås mycket svårare att säga nej till världens frestelser.

TORBEN Søndergaard – en fantastisk och komplett predikant som greppat läget! Wow!

Nov9

Jag vill här varmt rekommendera artiklar, böcker och videoklipp från den danska predikanten Torben Søndergaard. Jag är så tacksam över att jag råkade snubbla över ett tidningsurklipp om honom (ifrån den utsökta tidningen Inblick som en vän gav mig) så att jag nu kan ta del av hans visdom och uppmuntran till att vi faktiskt kan leva ett helig liv i total seger över synden! Med tanke på att det vanligtvis inte predikas särskilt mycket i våra kyrkor om syndens negativa påverkan på våra liv (själar) och om omvändelse, så är det så uppfriskande att Torben lägger stor vikt på just detta i det han säger och skriver. Jag bjuder på ett klipp här nedan som handlar om en nyomvänd dansk tjej som inser att hon kan vara Guds verktyg genom att hela människor i hans namn, men det finns flera videoklipp att beskåda från Torbens hemsida http://www.thelastreformation.com. Där hittar du även fler länkar till hans youtubesidor och du kan även läsa gratis böcker på engelska. Läs gärna hans bok “The sound doctrine” här, där han utnyttjar många sidor för att förklara det här med SYND, vilka konsekvenser det kan medföra för oss och hur vi kan komma undan dess klor. Engelskan kanske skulle kunna vara bättre  på sina håll, men vad gör det när det han SÄGER spelar roll? Han skriver direkt från hjärtat för att förmedla en viktig sanning som gäller alla kristna.

Som predikant tycker jag Torben är så nära komplett som man kan komma! Han håller sig till BIBELN (som förstås är grunden för alla predikanter) och återkommer gång på gång till centrala bibelverser som borde få oss att fundera på hur vi tillbringar våra liv. Han predikar inte bara om Guds kärlek och guld och gröna skogar, utan om VILLKORET för att få evigt liv vilket alltid handlar om OMVÄNDELSE och inte bara en tom tro. Egentligen är det så enkelt – älskar vi Jesus så kan vi med hjälp av den Heliga Ande lyda honom och utgå med seger vid varje tillfälle som Satan vill att vi ska välja en annan väg. En bra pastor är också ödmjuk, samt trycker på NÅDEGÅVORNA, och det gäller framför allt Torben som uppmuntrar till tungotal och som har helandets gåva. Han påminner oss ideligen om att helande inte endast kan uppbringas via händerna hos några få lyckligt lottade kristna, utan det är något som VÅRA händer kan utlösa om vi bara väljer att gå ut och lägga händerna på sjuka och be för dem i Jesu namn. Då är det GUD som helar (naturligtvis), med oss som lydiga verktyg. Det är verkligen uppmuntrande att se hur Torben visar hur okomplicerat det kristna livet egentligen skulle kunna vara. Vi kan studera på Bibelseminarier och vi kan läsa tjocka teologiska böcker, vilket inte är fel i sig (såvida vi inte går på fel sorts Bibelskolor och läser fel sorts teologiska böcker som snarare förgrumlar den kristna tron) men det som betyder något är hur vi applicerar det vi redan kan på det liv som vi lever här och nu. Självklart är det av största vikt att vi först begriper oss på evangeliets kärna själva om vi nu ska förmedla det vidare till andra, men det är viktigt att vi inte först tror att vi måste vara “perfekta” innan vi kan göra nytta och bli människofiskare.

Somliga (amerikanska) helandepredikanter är tyvärr sammankopplade med stora pampiga hus, lyxiga bilar och privata jets, vilket riskerar att fördunkla budskapet om Jesus, men Torben har en helt annan framtoning. Det kristna budskapet i all sin enkelhet framförd på ett ödmjukt sätt ute på gatorna och i församlingskök.

Hebr. 3:112 Bröder, se till att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta, så att han avfaller från levande Gud. 13 Uppmuntra varandra i stället varje dag, så länge det heter i dag, så att ingen av er förhärdas genom syndens makt att bedra.

Markus 16:17 Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor

Omöjligt att föra de som avfallit till ny omvändelse? (Hebr. 6:6)

Sep25

Hebr. 6:4 Ty de som en gång tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande 5 och smakat det goda Gudsordet och den kommande världens krafter 6 men sedan avfallit, dem är det omöjligt att föra till ny omvändelse

Människorna som det talas om är helt klart kristna. De:

  • har tagit emot ljuset
  • har smakat den himmelska gåvan
  • har fått del av den heliga Ande
  • har smakat det goda Gudsordet

I engelska King James Bible (som ofta är bättre än de vanligaste svenska översättningarna – dock inte här) har de slängt in ett OM i Hebr. 6:6 som inte finns med i originalskrifterna, och detta lilla OM har rört om i grytan hos de engelsktalande. En del ursäktar läran om “en gång frälst alltid frälst” genom att utnyttja detta OM i versen och menar att sanna kristna absolut kommer att stanna kvar i sin tro. Men Hebreerbrevet 6 handlar om sanna kristna och risken för avfall är en realitet.

Det finns ett par förslag till varför de kristna i Hebr. 6:6 inte kunde bli återförda till omvändelse, trots att resten av Bibeln visar många exempel på människor som omvänt sig och återfått andligt liv (t. ex Petrus när han omvände sig efter att ha förnekat Jesus).

1) De kunde ha blivit utlämnade åt ett ovärdigt sinnelag av Gud, såsom i Rom. 1

Rom. 1:21 Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan—24 Därför utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar. 25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen.26 Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga.—28 Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen

Ovan handlar om människor som inte har något ursäkt för att vända ryggen åt Gud eftersom han blivit uppenbarad för dem genom sin skapelse. Eftersom de vägrade att ära Gud och i stället sökte mörkret, så utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag (reprobate mind, KJV) så att de blev ohämmat absorberade i sina egna ovärdiga livsföringar och blev då avhuggna från frälsningen. Människor kan förhärda sina hjärtan till den grad att det inte finns någon återvändo och Gud lyfter bort sin hand från dem.

Apg. 17:30 Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig.

Apg. 11:18 När de hörde detta, lugnade de sig och prisade Gud och sade: “Så har Gud skänkt också åt hedningarna den omvändelse som ger liv.”

Om inte Gud längre kallar/drar människor genom den Helige Ande, och inte längre skänker/tillåter omvändelse, så kommer dessa människor vara totalt separerade från honom.

2) Det skulle kunna handla om synden som inte går att förlåta

Dessa hebreiska kristna kan ha varit frestade att återvända till judendomen. Innan de då får inträda som medlemmar i synagogan igen så är de tvungna att göra ett öppet uttalande om att Jesus inte är Guds son, att hans blod inte renar eftersom han är en vanlig människa, och att de under han gjorde måste ha gjorts genom Satans kraft.

Hebr. 10:28 Den som förkastar Mose lag skall utan förbarmande dö, om två eller tre vittnar mot honom. 29 Hur mycket strängare straff tror ni då inte den skall förtjäna som trampar Guds Son under fötterna och håller förbundets blod för orent, det blod som har helgat honom, och som smädar nådens Ande?

Markus 3:22 Och de skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade: “Han är besatt av Beelsebul. Med hjälp av de onda andarnas furste driver han ut de onda andarna.” 23 Då kallade han dem till sig och talade till dem i liknelser: “Hur kan Satan driva ut Satan?  —28 Amen säger jag er: Allt skall förlåtas människorna, deras synder och hädelser, hur de än hädar. 29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.” 30 De hade ju sagt att han hade en oren ande.

Detta skulle bättre få oss att förstå varför de kristna i Hebr. 6:6 som avföll från sin tro (parapesontas) inte kunde bli återtagna igen, eftersom de slutade som fiender till Gud. Det grekiska ordet för att avfalla i den här versen är (parapesontas) och detta är enda gången som detta ord används i NT!

Dessutom så avföll (skandalizo) Petrus och de andra lärljungarna i Mat. 26:31,33, liksom förmodligen många fler kristna i vår historia – men då används ett annat ord. Vi vet från många verser att en syndare KAN bli förnyad och renad från sina synder, om han bekänner sina synder och omvänder sig. Dock kan ingen person komma tillbaka till andligt liv efter att ha gjort sig skyldig till den synden som inte går att förlåta.

Är gärningslära en villolära? Det beror på…

Aug22

Inte är det väl en ful gärningslära och villolära att säga att vi måste vara Gud trogna?

Inte blir väl Gud arg och besviken på oss om vi citerat Jak. 2:24 alltför ofta, och lär varandra att det är viktigt att lyda Gud? Muslimer tror vanligtvis att de, förutom att tro på Muhammed som Allahs profet, måste utföra en rad handlingar för att komma in i Allahs rike.  De tror att deras goda gärningar måste överträffa deras onda gärningar och därför kan de aldrig vara riktigt säkra på att de verkligen är frälsta eftersom de är osäkra på Allahs faktiska mätstock och hur de ligger till i vågskålen. Det gäller alltså att samla poäng (och att inte förlora poäng) och att tro att det är möjligt att förtjäna sin frälsning pga något som man gör. Detta är ett typexempel på “frälst pga gärningar” även om det inte handlar om kristen tro utan islam. Denna idé om gärningar är inte biblisk. Bibeln lär att ingenting oheligt kommer in i Guds rike, och en enda synd gör oss smutsiga. Det spelar alltså ingen roll om vi lever heligt resten av våra liv om vi en gång smutsat ner oss, för vi förblir orena. I Gamla Testamentet kan vi läsa om att människor blev renade från sina synder tack vare bekännande av sin synd i kombination med djuroffer, och i Nya Testamentet så kan vi som bekant läsa om JESUS slutgiltiga syndoffer som han gjorde för oss en gång för alla. Det betyder inte att vi är födda frälsta för villkoret är tro och omvändelse.

Vi är antingen frälsta av gärningar eller av nåd. Det är antingen eller. Antingen kan vi fixa vår egen frälsning genom gärningar och att samla poäng ELLER av en ren barmhärtighet från Guds sida. De allra flesta är överens om att det är det sistnämnda som gäller. Även om lagen inte var för svår för oss att lyda så har vi ändå valt att inte lyda den alla gånger, och då är det klippt för oss. Tack vare Jesus som dog för våra synder så kan vi bli renade. Men notera att det inte står någonstans att vi är frälsta av tro ALLENA (det står tvärt om att vi INTE är frälsta av tro allena), eller att vi kan bli frälsta trots att vi lever i pågående synd, eller trots att vi inte kan visa upp några goda gärningar. Tyvärr har kristna missförstått en del av  Paulus kommentarer om lagen, och får för sig att han säger att vi t o m kan bli frälsta utan att behöva lyda tio Guds bud. De menar att det förstås är eftersträvansvärt att lyda tio Guds bud men inte nödvändigt för frälsningen. Men sanningen är att det ÄR nödvändigt för frälsningen, och Paulus menar bara att det är de judiska ceremoniella lagarna (såsom omskärelse) som inte krävs och han menar givetvis också att vi inte kan bli frälsta av gärningar allena.

Många tror att vi inte behöver GÖRA något för att bli frälsta, och så fort någon påstår att det också finns krav på gärningar så menar de att det handlar det om “gärningslära” och därför en villolära. De är övertygade om att “tro allena” gäller (trots att alltså Bibeln säger det motsatta), och då kan det heller inte finnas några som helst krav på något som vi måste GÖRA. Somliga tror inte ens att OMVÄNDELSE är ett krav eftersom det är något som man GÖR, och andra menar att vi inte ens kan TRO av oss själva och att denna gåva måste komma från Gud just för att det inte finns NÅGONTING (inte ens tro) som vi kan göra för vår frälsnings skull. De är livrädda för allting som luktar gärningar, och de kan till och med vara mer rädda för gärningskrav än de är för SYND! Det finns faktisktl kristna som tror att vi alltid syndar i “tanke, ord och gärning”, och därför fruktar de inte synd särskilt mycket eftersom de menar att det är en naturlig del av alla människors liv – även kristnas. Däremot reagerar de kraftigt om någon påstår att gärningar och trohet mot Gud (något som man GÖR) har något med frälsning att göra. Då kan de raskt utropa “Varning – Gärningslära – Se upp”!

Det finns många exempel i Bibeln på människor som blev rättfärdig pga de visade sin tro med GÄRNINGAR. Om inte Abraham hade valt att lyda Gud och lämnat sitt hemland såsom Gud bad honom så skulle Guds löften till honom och hans säd inte ha gått i uppfyllelse. Abraham prisades för sin tro i Bibeln, men det var för att han visade sin tro med sina GÄRNINGAR. Abraham offrade sin son Isak i TRO. Det är något som han GJORDE. Tänk om Abraham skulle försöka påstå att han hade tillräckligt med tro utan att för den skull behöva GÖRA någonting för att visa den.

Jak. 2:21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. 23 Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän. 24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro.

Under Joshuas ledning så vandrade människor runt staden Jeriko sju gånger, och yttermuren föll. De TRODDE visserligen att Gud verkligen skulle åstadkomma det som han utlovat (låta dem erövra staden) men de var fortfarande tvungna att GÖRA något – nämligen att vandra runt muren, blåsa i trumpeter och ropa.  Murarna ramlade dock inte ner pga att de vandrade runt muren, för detta skulle kunna liknas med gärningslära. Murarna föll för att Gud gjorde så att de föll, men skulle Gud låta murarna falla om Joshua om hans folk INTE lydde Gud genom att vandra runt muren? Det tror jag knappast! Gud såg att de hade TRO och att de visade sin tro med sina GÄRNINGAR (lydnad i tro).

Hebreerbrevet 11:30 Genom tron föll Jerikos murar, sedan man hade gått runt omkring dem i sju dagar.

Tänk också på blodet som israelerna blev tillsagda att smeta på dörrposterna i Egypten inför Exodus. Blodet i sig självt räddade dem inte, men tack vare att de LYDDE och GJORDE detta (strök blod på dörrposterna) så blev de räddade från den dödsängel som sedan kom och orsakade mycket död. Alla som står omnämnda i Hebr. 11 var tvungna att GÖRA något så det är uppenbart att lydnad och goda gärningar inte alltid är detsamma som det många ser som “gärningslära”. Det är svårt att separera tro från lydnad och handling eftersom de hör ihop!

Många är så rädda för det här med gärningslära eftersom de får för sig att man då räddar sig själv och tar äran bort från Gud. De är rädda för att detta skulle leda till skrytsamhet. Men de behöver inte oroa sig! Vi tar inte äran bort från Gud om vi GÖR något och är honom trogna! Tänk dig en person (Kalle) som är långt ute på djupa vatten och håller på att drunkna i de mycket farliga strömmarna som han självmant begett sig ut i trots riskerna. Han kämpar för sitt liv och just när han inte orkar mer och håller på att ge upp så kommer en man i en båt och kastar en livboj åt honom för att rädda honom. Kalle hugger tag i livbojen, och sanningen är att hade mannen i båten inte dykt upp just vid det tillfället så hade Kalle inte klarat sig. När de kommer iland så väntar flera journalister som vill rapportera om händelsen och de berömmer mannen i båten för att ha räddat en person från en säker död. Tänk dig då att Kalle kliver fram och påstår att han räddat sig själv eftersom HAN minsann hade huggit tag i livbojen! Det vore fullständigt absurt, men tyvärr är de precis så som många ser på det här med gärningar. En del menar att Gud gör ALLT åt oss och att frälsningen är monergistisk.

Vi är förlorade till 100% utan Jesus. Nåd allena frälser oss eftersom vi inte lytt lagen till 100%. Men detta betyder inte att Gud inte har villkor eller att han inte kräver något ifrån oss. Han förväntar sig att vi ska leva HELIGT, och hör och häpna, vem är det som får evigt liv? Inte de som har tro allena…

Hebr. 5: 9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som LYDER honom