Sänder Gud en villfarelse så att man tror på lögnen? 2 Thess. 2:11

Skulle Gud narra oskyldiga människor genom att skicka en villfarelse på dem?

Såhär lyder texten om att Gud skickar en villfarelse:

2 Thess. 2:11 Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen 12 och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.

Det är vanligt att v. 10 inte citeras bland ovan verser vilket är beklagligt eftersom vi där hittar förklaringen VARFÖR Gud sänder en kraftig villfarelse. Orsaken är att “de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta”. De hade alltså chansen att bli frälsta men valde en annan väg! Läs mer nedan.

Självfallet så ska man inte tolka 2 Thess. 2:11 som att Gud väljer ut ett antal oskyldiga människor och skickar en villfarelse på dem så att de till skillnad mot tidigare börjar tro på en lögn. För i så fall måste vi framför allt justera Jak. 1:13 som hävdar att Gud inte frestar någon – och därmed är det uteslutet att han skulle skicka villfarelser på folk så att de tror på lögner. Då hade vi kunnat klandra Gud för människors olyckliga belägenhet.

Jak. 1:13 Ingen som frestas skall säga: “Det är Gud som frestar mig.” Ty Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon.

“Villfarelse” är en översättning av grekiska substantivet πλάνη (plané, Strong’s 4106), och ordet förekommer 10 gånger i engelska KJV. Det kan även översättas med villoväg eller bedrägeri. Här nedan ser vi några exempel på hur ordet används i Bibeln, och det är väldigt tydligt att det är människorna själva som kan välja att följa villfarelsens ande och därmed orsaka så att de hamnar i en bedräglig bluff som leder till andlig död. Detta kan inte belastas Gud som INTE vill att människor ska gå sina egna destruktiva vägar. Gud vill ju att alla människor ska omvända sig och bli frälsta. Människor kan förblindas av sina egna falska föreställningar.

Rom. 1:18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet UNDERTRYCKER sanningen. 19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem. 20 Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. DÄRFÖR ÄR DE UTAN URSÄKT.21 FASTÄN de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av SINA falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. 22 De påstod att de var visa, men de blev dårar. 23 De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 24 DÄRFÖR utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar. 25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen.26 DÄRFÖR utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. 27 På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för SIN förvillelse. 28 Och EFTERSOM de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen. 29 De har blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 30 De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter och tänker ut allt ont. De lyder inte sina föräldrar, 31 är oförståndiga och trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. 32 Sådant gör de, FASTÄN de mycket väl känner till Guds rättvisa dom, att de som handlar så är värda döden. Ja, de samtycker också till att andra gör det.

Jak. 5:19 Mina bröder, om någon bland er kommer bort från sanningen och någon för honom tillbaka, 20 så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från döden och överskyler många synder.

2 Pet. 2:9 Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och att hålla de orättfärdiga i förvar och straffa dem fram till domens dag, 10 särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren.—12 Dessa människor är som oförnuftiga djur, av naturen födda till att fånga och döda. De smädar vad de inte känner till och kommer att gå under genom SITT förfall. Som djur skall de också gå under. 13 Det är den rätta lönen för DERAS laglöshet, onda som de är. De njuter av att festa mitt på ljusa dagen. De är smutsfläckar och skamfläckar, där de vid sina kärleksmåltider[e] festar och frossar tillsammans med er. 14 De har ögon fulla av otukt och kan inte få nog av synd. De lockar till sig obefästa själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn. 15 De har LÄMNAT den raka vägen och förts vilse och följt samma väg som Bileam, Beors son, som älskade den lön han skulle få för sin orättfärdighet.—18 De talar stora och tomma ord, och i sina köttsliga begär lockar de med utsvävningar till sig människor som med knapp nöd har kommit undan sådana som lever i villfarelse. 19 De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, ty det man besegras av är man slav under. 20 Ty när de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och undkommit världens smitta, men sedan ÅTER blir snärjda och besegrade av den, då har det sista blivit värre för dem än det första. 21 Det hade varit bättre om de aldrig hade lärt känna rättfärdighetens väg, än att lära känna den och VÄNDA SIG BORT från det heliga budskap som överlämnats till dem. 22 Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket: En hund vänder om till sina spyor, och ett rentvättat svin vältrar sig i smutsen.

2 Pet. 3:14 Därför, mina älskade, eftersom ni väntar på detta, gör allt ni kan för att leva i frid, rena och oförvitliga inför honom 15 och räkna med att vår Herres tålamod tjänar till er frälsning. Så har också vår älskade broder Paulus skrivit till er enligt den vishet som han fått, 16 och så gör han i alla sina brev, när han talar om detta. I dessa brev finns en del som är svårt att förstå och som okunniga och obefästa människor FÖRVRÄNGER TILL SITT EGET FÖRDÄRV – något som också sker med de övriga Skrifterna.17 Därför, mina älskade, då ni redan vet detta, var på er vakt, så att ni inte dras med i de laglösas villfarelse och FÖRLORAR ert fäste.

1 Joh. 4: 6 Vi tillhör Gud. Den som känner Gud LYSSNAR till oss, den som inte är av Gud LYSSNAR INTE till oss. Det är så vi känner igen sanningens Ande och villfarelsens ande.

Judas 1:10 Dessa däremot smädar allt som de inte känner till, liksom djur utan förnuft, och vad de med sina naturliga sinnen kan fatta, det förstör de sig med.11 Ve dem! De har slagit in på Kains väg, de har mot betalning störtat sig i Bileams villfarelse, de har gjort uppror som Kora och gått under.

Det är alltså helt uppenbart att EFTERSOM upproriska människor valt att inte erkänna och lyda Gud fastän de hade chansen, så utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär. Vad gäller denna kategori av hopplösa fall så klippte Gud alltså alla förtöjningar och överlät dem till att följa det som deras kött lockade dem att göra. Vi kan ibland se en total laglöshet bland vissa människor som slutat att ha dåligt samvete för sin grova synd, och lever sina liv genom att motarbeta allt som Gud står för, samt hänger sig åt grova synder. De har orsakat så att de själva står utanför allt hopp om frälsning.

Om det skulle vara så att Gud griper in och utväljer ett antal människor som han särskilt vill ska tro på lögner och åstadkommer detta genom att skicka passande lögnvillfarelser, då måste man fråga sig vad som skulle hända om Gud INTE sände sådana villfarelser på dem? Skulle de då INTE tro på lögner? Om de var fast i lögner redan tidigare i sina liv, varför behövde då Gud gripa in mitt i deras vardag med villfarelser för att de skulle tro på lögner? Blev det alltså ingen skillnad? Om de inte trott på lögner tidigare, varför narrade Gud dem genom att skicka villfarelser på dem som fick dem att tro på lögner? Det är bättre om vi förstår sammanhanget. Det handlar om att Gud helt tar sin hand ifrån hopplösa fall där upproret mot Gud är fullständigt.

Vad mer kan vi läsa i 2 Thess. 2?

Kristna människor kan bi bedragna, vilket förklarar Bibelns många förmaningar och varningar till de troende. Laglöshetens människa förhäver sig över allt som kallas heligt, och agerar därför helt emot Guds vilja:

3 Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram, 4 motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt, så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud.

Det är Satans verk att den laglöse kommer med sina lögner, och genom lögner och under så bedrar han människor som därför går förlorade (för att de lät sig luras). Vi kan läsa att Satans lurendrejeri bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. De hade alltså chansen att bli frälsta men valde att tjusas av Satan och genom att leva i orättfärdighet. DETTA är alltså orsaken till att Gud tar sin hand ifrån dem och “sänder en kraftig villfarelse” över dem (läs Rom. 1 återigen för att se exempel på processen). De har alltså sig själva att skylla när de hänger sig åt Satan. Det hade varit bättre om de valt att vara öppna för sanningen, för då hade Gud aldrig tagit sin hand ifrån dem. De blir dömda baserat på sina egna val att helt hänge sig åt synden; “alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten”. Det verkar alltså inte finnas ett uns till dåligt samvete eller ånger bland dessa människor:

9 Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under 10 och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, EFTERSOM de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. 11 DÄRFÖR sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen 12 och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.

“Utvalt att bli frälsta” har ibland tolkats utan föregående eller påföljande verser och därför missförståtts. Från begynnelsen har det varit bestämt att man kan bli frälst GENOM att vara i Jesus Kristus som vi blir GENOM att tro på sanningen. Det är alltså en kontrast till ovan nämnda hopplösa människor som valt Satans väg och INTE trott på sanningen. Villkoret att bli utvald till frälsning är att vi väljer att tro på sanningen eftersom detta leder till att vi blir Guds barn. Paulus varnar ändå thessalonikerna att stå fasta och hålla sig till de lärdomar som de fått. Det fanns alltså risker även för dem, om de inte skulle hålla sig kvar i den helige Andes förmaningar.

13 Men vi är skyldiga att alltid tacka Gud för er bröder, Herrens älskade, eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta, GENOM att Anden helgar er och ni tror sanningen. 14 Det är detta som Gud har kallat er till genom vårt evangelium, för att ni skall vinna vår Herre Jesu Kristi härlighet. 15 Stå alltså fasta och håll er till de lärdomar ni har fått, muntligt eller genom brev.

Om vi i stället skulle välja att läsa verserna ovan på ett annat sätt, såsom att Gud från tidernas början valt ut ett antal människor som han bestämt sig för att leda till frälsning innan de ens blivit födda, ja då har vi enorma problem med verser som helt talar emot det konceptet – inklusive resten av 2 Thess. 2. som är det kapitel vi talar om. Gud väljer inte att frälsa eller fördöma människor innan de ens blivit födda! Alla som väljer att tro på sanningen blir helgade och kan därför bli frälsta så länge som de håller sig på sanningens väg. Från tidernas begynnelse har Gud bestämt tillvägagångssättet för frälsningen, och det är genom den helige Ande:

Apg. 5:32 Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande, som Gud har gett åt dem som lyder honom.”

Är vi UTVALDA till frälsning från begynnelsen? (2 Thess. 2:13)

Nov1

Men vi är skyldiga att alltid tacka Gud för er bröder, Herrens älskade, eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta, GENOM att Anden HELGAR ER och NI TROR SANNINGEN. (2 Thess. 2:13)

But we are bound to give thanks alway to God for you, brethren beloved of the Lord, because God hath from the beginning chosen you to salvation THROUGH sanctification of the Spirit and belief of the truth (2 Thess. 2:13 KJV)

Det finns kristna som feltolkar denna vers, som utan sitt sammanhang verkar säga att Gud är den som utväljer vissa individer till frälsning – trots att resten av skriften säger att Gud vill att ALLA människor ska bli frälsta och att Jesus dog för ALLA (Joh. 3:16). Men versen visar snarare att Gud från begynnelsen (från allra första början) bestämt sig för att frälsa de som TROR på honom (precis som resten av skriften säger) och som HELGAS (rättfärdigörs/renas) av Anden – och för att kunna helgas så vet vi att vi måste omvända oss och bli renade i Jesu blod. Då har vi klarat villkoret för att bli andligt levande och frälsta! Sen är förstås detta ingen garanti för att vi kommer att en dag i framtiden träda in i Guds rike, för det beror ju på om vi håller oss kvar i vinträdet eller inte. Men vi har åtminstone detta löfte om vi fortsätter att tro och älska Jesus av hela vårt hjärta, och vi har onekligen en stor hjälp – för om vi leds av den helige Ande så gör vi heller inte vad köttet begär. Den helige Ande vill leda oss rätt och hela vägen fram till Guds tron.

2 Thess. 2:13 säger inte att Gud bestämmer/utväljer vem som ska bli frälst/inte frälst, och heller inte att han predestinerar människor att tro och omvända sig för att sedan bli helgade. Frälsningen är synergistisk, och det betyder att vi visserligen inte kan rena och frälsa oss själva, men däremot sker inte frälsningen emot vår vilja eftersom vi är en del i processen eftersom det är VI (och ingen annan) som måste välja att söka Gud, komma till honom, omvända oss, bestämma oss för att vandra med Jesus, etc. GENOM tron på sanningen blir vi alltså frälsta, och tror vi och älskar Jesus så lyder vi honom.

Resten av kapitlet visar även det på människans fria vilja, och att det finns risk för att vi bedras och avfaller från tron.

³Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram, ⁴motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt, så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud. —⁸Sedan skall den laglöse öppet träda fram. Men honom kommer Herren Jesus att döda med sin muns anda och förgöra, när han visar sig vid sin ankomst.

Paulus berättar att “laglöshetens människa” ska träda fram och försöka bedra så många människor som möjligt. Han skriver till de kristna och varnar dem för att inte bli lurade, och om det inte skulle finnas någon egentlig risk för detta så vore sådana varningar helt onödiga. Jesus ska vid sin återkomst sedan döda Antikristmed sin andedräkt, och hela historien visar att det inte utlovas något uppryckande av de kristna innan Antikrist kommer, eftersom vi här kan läsa att det visst kommer att finnas kristna på plats.

⁹Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under¹⁰och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de INTE TOG EMOT SANNINGEN och älskade den, SÅ ATT DE KUNDE BLI FRÄLSTA.

Här konfirmerar Paulus att människor går förlorade EFTERSOM de inte tog emot sanningen och älskade den så att de KUNDE bli frälsta. De hade alltså de chansen, men de var de själva som valde en annan väg. Detta är precis samma historia som i Rom.1, där vi kan läsa om människor som frivilligt valde mörkrets väg i stället för Guds väg, trots att de faktiskt hade chansen till frälsning. Detta är motsatsen till idén med att Gud från jordens skapelse utvalt vissa till frälsning helt utan villkor, och andra till helvete, trots att de inte hunnit födas eller synda ännu.

¹¹Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen ¹²och blir dömda, alla dessa som INTE HAR TROTT PÅ SANNINGEN utan njutit av orättfärdigheten.

På grund av deras egen vägran att tro på sanningen och på grund av deras egen orättfärdighet, så kommer Gud att sända en villfarelse över dem (precis som Rom. 1) som resulterar i att de tror på en lögn (eller snarare så tror de på sin redan utvalda väg med större kraft). Detta kommer dock att leda till deras undergång, vilket alltså är deras eget fel eftersom de valt att leva i orättfärdighet och sätta sin tilltro på den breda vägen, i stället för att söka Gud som faktiskt kunde ha räddat dem.

¹³Men vi är skyldiga att alltid tacka Gud för er bröder, Herrens älskade, eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta, genom att Anden helgar er och ni tror sanningen. ¹⁴Det är detta som Gud har kallat er till genom vårt evangelium, för att ni skall VINNA vår Herre Jesu Kristi härlighet.

Vi är frälsta genom TRO (tro på sanningen), och vi blir helgade genom den helige Ande när vi omvänder oss och vandrar i ljuset på den smala vägen. Vi är kallade till detta genom evangelium (tro kommer av att höra Guds ord) , och vi VINNER därmed Jesu härlighet! När Gud kallar på oss är det tänkt att vi accepterar denna kallelse och kommer till honom med ödmjuka hjärtan, för att bli andligt levande.

¹⁵Stå alltså fasta och håll er till de lärdomar ni har fått, muntligt eller genom brev.

Paulus ber de kristna att STÅ FASTA och att HÅLLA SIG till de lärdomar de fått, vilket betyder att det är de själva som måste göra det – för ingen annan kommer att göra det åt dem. Det betyder att de är långt ifrån förutbestämda till en sådan framtid, för då hade Paulus aldrig behövt spendera dyrbar tid för att varna dem, utan snarare se det som en självklarhet som inte behöver nämnas. Paulus uppmuntrar dem att vandra på den smala vägen eftersom han vet att det alltid finns en överhängande risk att de i stället väljer den breda.