Tag Archive | ond

Bibeln om vår ”onda natur” och ”kött” i SFB, samt arvsynden som är obiblisk

babyArvsynden är ingenting som Bibeln lär ut och inte de äldsta kyrkofäderna

Bibeln hävdar inte att vår natur eller vårt kött är syndigt i sig självt. Bibeln förklarar tydligt vad synd innebär. Nämligen att bryta mot Guds lag – att vara olydig mot hans bud (1 Joh.3:4 ) – vilket är något man gör. Därför kan vi inte hävda något annat – t ex att synd är att bli människa då vi alltså första gången producerar det kött som är våra jordiska kroppar. Det skulle innebära att vi är syndiga redan i magen, ja redan som foster och egentligen redan som embryon. Men varför skulle vi förarga Gud bara genom att finnas till i vårt kött, som heller inte är vårt eget fel? Så här snurrigt kan det bli om man tror på arvsynden (eller syndarvet), som ursprungligen är en gnostisk lära som Augustinus (före detta gnostiker) gjorde populär inom kyrkan.

Olyckliga formuleringar i SFB om Natur och Kött

Svenska Folkbibeln är ofta bättre och mer lättförståelig än 1917 års översättning (men inte lika bra som Reformationsbibeln). När det gäller människans natur, vårt kött och syndarvet så är 1917 års översättning bättre än SFB. Här nedan följer några olyckliga formuleringar, där t ex SFB valt att lägga till ordet ”ond” ihop med natur, trots att adjektiv inte står att finnas på grundspråket. I stället för ”ond natur” hade en bättre översättning varit ”kött” kort och gott. Pga den formuleringar kan läsarna få för sig att vår naturen eller vårt kött är ont i sig självt.

Ond natur” är i SFB en översättning av grekiska σάρξ (sarx, Strong’s 4561) som betyder KÖTT eller kropp (inte ont kött eller ond natur) vilket är precis samma sorts kött som Jesus hade. Att översätta ett och samma ord för ”kött” när det är relaterat till Jesus, och till ”ont kött/ond natur” när det är relaterat till människor är helt omotiverat.

SFB: a) Rom 8:12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet

Bättre: Rom. 8:12 Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot KÖTTET, så att vi skola leva efter KÖTTET. (1917)

SFB: b) Rom 7:5 Ty så länge vi behärskades av vår onda natur, var de syndiga begär som väcktes till liv genom lagen verksamma i våra lemmar, så att vi bar frukt åt döden

Bättre: Rom. 7:5 For when we were IN THE FLESH, the MOTIONS OF SINS, which were by the law, did work in our members to bring forth fruit unto death. (KJV)

SFB: c) Gal. 5:13 Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek

Bättre: Gal 5:13 I ären ju kallade till frihet, mina bröder; bruken dock icke friheten så, att KÖTTET får något tillfälle. Fastmer mån I tjäna varandra genom kärleken. (1917)

SFB d) Ef. 2:3:3 Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

Bättre: Ef. 2:3 Bland dessa voro förut också vi allasammans, där vi vandrade i vårt KÖTTS begärelser och gjorde vad köttet och sinnet ville; och vi voro genom vår natur hemfallna åt vredesdomen, vi likasom de andra. (1917)

eller: Ef. 2:3 Among whom also we all had our conversation in times past in the lusts of our flesh, fulfilling the desires of the flesh and of the mind; and were by nature the children of wrath, even as others. (KJV)

SFB: e) Rom. 8:3 Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden.

Bättre: Rom. 8:Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom KÖTTET, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet. (1917)

SFB: f) Rom. 8:8 De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.

Bättre: Rom. 8:So then they that are in the FLESH cannot please God. (KJV)

SFB: g) Kol. 2:11 I honom blev också ni omskurna, inte med människohand, utan med Kristi omskärelse, då ni avkläddes er syndiga natur

Bättre: Kol 2:11 I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda eder KÖTTSLIGA KROPP; jag menar omskärelsen i Kristus. (1917)

SFB: h) Rom. 7:7 Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär.

Bättre: Rom. 7:What shall we say then? Is the law sin? God forbid. Nay, I had not known sin, but by the law: for I had not known lust, except the law had said, Thou shalt not COVET. (KJV)

Svenska Folkbibeln har alltså felaktigt lagt till ord som inte finns i grundtexten, och därmed gjort verserna mer svårgreppade. 1917 års översättning har  lyckats bättre eftersom ”ond natur” inte finns med i någon av dessa verser och inte heller i Reformationsbibeln.

Vad gäller Rom. 8:3 så är det det enda stället i Bibeln där det står något om ”syndigt kött/natur” och vi kan läsa att Jesus kom ”i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet”. När han var tillsammans med sin Fader i treenigheten så hade han inte en kropp att synda med och heller ingen kapacitet att synda eftersom Gud inte kan gå emot sin egen rättfärdiga natur, men när Jesus kom som människa till jorden så hade han plötsligt kött liksom vi och kunde därmed synda precis som vilken människa som helst. Däremot så vet vi att Jesus trots detta valde att INTE synda! Det är därför en bra beskrivning att Jesus kom ”i syndigt kötts gestalt”, för det är ju med köttet som en människa kan utföra synd – och det var ”i syndigt kötts liknelse” som han kom. Det går inte att använda denna vers som stöd att vi alla är födda i synd, eftersom versen handlar om Jesus val att komma till jorden i ett likadant kött som oss.

Slutligen finns det ett annat grekiskt ord som kan översättas med ”natur”, nämligen φύσις (phusis, Strong’s 5449), och som förekommer 14 gånger i KJV. Exempel:

Rom. 1:26 Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga.

Rom. 2:14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen.

Gal. 2:15 5 Vi själva är visserligen judar till födelsen och inga hedniska syndare.

Intressant att hedningar sägs ”av naturen” kunna göra det lagen befaller. Tvärt emot arvsynden som hävdar något annat.

Romarbrevet 5, som många hävdar lär ut arvsynden

Rom. 5:12 säger att ”döden” (inte synden) kom över alla människor, och även varför det är så. För att de syndat. Inte för att Adam syndade och de ärvt hans synd.

När det gäller Rom 5:18 är många jättesnabba att läsa in en arvsynd i texten eftersom det står att ”alla” blir fördömda pga en endas fall (Adams fall) vilket alltså skulle innebära att de är syndare per automatik pga Adam. OK, och hur rimmar det med resten av meningen som säger att en endas rättfärdighet (Jesus rättfärdighet) lett till ALLA människors frikännande? Sker även det per automatik för ”alla” människor? Om man tar sig friheten att lägga till ett villkor vad gäller frikännandet i Jesus (att vi inte blir frikända förrän vi omvänder oss och tror), så borde ett liknande villkor läggas in gällande Adam (att vi inte blir fördömda förrän vi syndar likt honom). Det rimmar väl med resten av skriften.

Rom. 5:18 har en parallelism som måste läsas på samma konsekventa sätt på båda sidor om kommatecknet. Om Adam automatiskt orsakar så att ALLA människor fördöms, så är det så att ALLA människor automatiskt blivit frikända genom Jesus. Men en sådan tolkning vet vi är fel eftersom alla människor inte blir frälsta. Det krävs omvändelse och tro för frälsning. Med andra ord så handlar Rom. 5-18-19 inte om någonting som sker automatiskt eller generellt för alla människor utan deras medverkan. Vi är inte syndare förrän vi syndar som Adam, och vi är inte rättfärdiga förrän vi renar oss i Jesu blod.

Rom 5:18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för ALLA människor, så har en endas rättfärdighet för ALLA människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.

De människor (alla) som står på det ena sidan av kommatecknet är precis samma människor (alla) som står på den andra sidan av kommatecknet. Många väljer dock att ändra ovan två verser så att de låter såhär:

Rom. 5:18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för NÅGRA människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också NÅGRA FÅ stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.

De vill gärna få texten (v. 18) att säga att ALLA är syndiga i Adam men NÅGRA är rättfärdiga i Jesus. Men så säger inte texten! Texten säger ”alla” i båda fallen i v. 18.

Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor? – Luk. 11:13, Matt. 7:11

luke 11Människan är inte ond till sin natur

Adjektivet ond (i titeln) är översatt från det grekiska ordet πονηρός (ponērós, Strong’s 4190) och betyder ond, ondskefull, stygg, elak, och liknande. Det är ett väldigt vanligt förekommande ord i Bibeln. Det svenska ordet ond har även betydelsen av fysiskt smärta (till skillnad från engelskans ”evil” eller ”bad” som inte innehar en sådan betydelse), och detsamma gäller grekiskan eftersom ponērós kommer från pónos, (Strongs 4192) som har innebörden av smärta och kopplar fysiskt slit/arbete med plåga och bedrövelse till kropp och själ.

Lukas 11:13 Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?”

Att vara syndig är att vara ond, och synda är nästan alltid kopplat till att vara elak mot sina medmänniskor då mörda, stjäla, ljuga, begå äktenskapsbrott, etc, leder till att andra människor på olika sätt blir sårade pga vårt agerande (eller t o m får sätta livet till). Jesus syftar på syndiga människor i Lukas 11:13, där han poängterar att även människor som lever i synd faktiskt kan ge goda gåvor (vilket kan handla om presenter, tjänster liksom snälla och uppmuntrande ord) till sina barn, andra familjemedlemmar, vänner, människor som de vill smöra för eller muta, etc. Om t o m onda människor kan ge sina egna barn goda gåvor så kan Gud som är GOD förstås ge den helige Ande (en gåva) till sina barn, vilka är de som valt att vända om och följa honom. Det är den bästa gåvan! Verserna innan förklarar de underbara löften som vi kan förvänta oss av Gud:

Lukas 11:9 Jag säger er: Be och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. 10 Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. 11 Finns det bland er någon far som skulle ge sin son en orm när han ber om en fisk, 12 eller en skorpion när han ber om ett ägg?

Jesus kallar här inte alla människor i hela världen onda, utan endast de människor som är syndiga vilket ingen måste vara. Jesus begrepp om onda människor innebär inte att vi själva flitigt ska börja använda det epitetet om andra, utan det används här för att tydliggöra en poäng. Det kan handla om människor som inte har något som helst intresse att omvända sig från sina onda gärningar och som skaffat sig ett rymligt samvete. Bibeln förklarar att människan är skapad god, även om det också fungerar att kalla bebisar neutrala eftersom de inte har förmåga att vare sig lyda Gud eller inte lyda Gud (bryta mot Guds bud). Jesus förklarar innebörden av att vara ond eller god genom en liknelse av ett träd som ger dålig eller god frukt:

Matt. 12:33 Om ni förutsätter att trädet är bra, så är frukten bra, eller att trädet är dåligt, så är frukten dålig. Ty av frukten känner man trädet. 34 Huggormsyngel, hur skulle ni som är onda kunna tala något gott? Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen. 35 En god människa tar ur sitt goda förråd fram det som är gott, och en ond människa tar ur sitt onda förråd fram det som är ont. 36 Men jag säger er att för varje onyttigt ord som människor talar, skall de stå till svars på domens dag. 37 Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du fällas.”38 Sedan sade några skriftlärda och fariseer till honom: ”Mästare, vi vill se dig göra ett tecken.” 39 Han svarade dem: ”Ett ont och trolöst släkte kräver ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än profeten Jonas tecken.

Nedan vers är visserligen översatt från hebreiska men det kan ändå förklara hur människor försöker ursäkta synden genom att hävda att man ändå är accepterad av Gud trots att man lever i synd. ”Ingen är perfekt” brukar det heta, eller ”en gång frälst alltid frälst”, eller ”Gud ser inte min synd utan endast Jesu blod”.  

Mal. 2:17 Ni tröttar ut Herren med era ord. Ni frågar: ”På vilket sätt har vi tröttat ut honom?” Jo, ni säger: ”Den som gör det onda är god i Herrens ögon, och han gläder sig över dem”, eller: ”Var är Gud som dömer?”

Det är fel att ursäkta synden och försöka göra den snövit men det är också fel att göra saker till synd som inte är någon synd. En del kan få för sig att det är synd att inte tänka på Gud varje minut dygnet runt, vilket skulle innebära att man inte kan läsa ett recept till en äppelkaka utan att synda eller förhöra sina barn på läxor. De kan även få för sig att det automatisk är en synd att vara arg, besviken och känna sig utsliten, eller anse att vissa människor är snåla, elaka, klantiga, ohyfsade, el. dyl (vilket inte nödvändigtvis måste uttryckas i ord). Om allting är synd så har människan redan förlorat och måste ge upp kampen emot synden. ”Ja men det är just därför Jesus dog för dig, för att du inte kan sluta synda och för att Jesus levde ett syndfritt liv i stället för dig!” kan det heta. Nej, Jesus dog inte för att vi ska kunna synda utan konsekvenser. Om problemet var synd så kan inte lösningen vara en större trygghet i synd. Syndens lön är fortfarande döden, och Satans alltjämt populära lögn är ”Ni skall visst inte dö”. Det glada budskapet är att vi kan bli fri från allt vårt syndiga bagage och bli helt rena om vi vänder oss till Gud! Den heliga Ande är en gåva och leder oss bort från synden, men inte utan vårt samarbete.

Smutsiga trasor

Det är vanligt att kristna hävdar att vi är onda människor även när vi lever rättfärdigt! Hur vi än lever våra liv så är vi alltså fortfarande nere i smutsen och sprattlar? De citerar gärna Jes. 64:6 som säger ”Alla våra rättfärdiga gärningar är som en smutsig klädsel”, men de ser inte till sammanhanget som visar att de som åsyftas är människor som blandar synd med enstaka utfall av rättfärdighet. Ungefär som de onda människor som Jesus talar om i Luk. 11:13 som ger sina egna barn goda gåvor. Lösningen är inte att kapitulera inför synden och utgå ifrån att vi förblir syndare hur vi än gör, utan lösningen är att sluta synda! Men då dog Jesus i onödan? Nej, Jesus dog för att vi valt att synda. Inte för att vi är födda i synd och inte så att vi ska fortsätta på syndens väg.

För att klara att leva rättfärdigt behöver vi till att börja med omvända oss från vårt tidigare liv så att vi kan bli renade, och sedan att fortsätta att ha en god kontakt med vår skapare genom böner, bibelläsning, lovsånger, umgänge med andra kristna, etc. En sparsam kontakt med Gud skulle göra det bli betydligt svårare att vandra i seger över synden. Det är inte alltid lätt att leva i världen men inte av världen.

Människan är skapad god

Om människan i grunden skulle vara ond så skulle hon ha en utmärkt ursäkt för sin synd. Jesus var väl inte ond i grunden trots att han föddes till jorden som människa? Om alla människor då skulle vara födda onda till skillnad mot honom, skulle inte det innebära att han hade fördelar över oss, och lättare än oss kunde stå emot frestelser? Nej, han frestades i allt liksom vi, men var likväl utan synd.

Rom 9:11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont

Jesaja 7:16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Pred. 7:30 Se, endast detta har jag funnit att Gud skapade människorna rättsinniga. Men SEDAN har de tänkt ut många onda planer.

Sakarja 12:1 En profetia, Herrens ord om Israel. Så säger Herren, han som har utspänt himlen och lagt jordens grund och som har format människans ande i henne

Ps. 139:13 Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet.14 Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl.15 Benen i min kropp var ej osynliga för dig, när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.16 Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit.

Ps. 119:73 Dina händer har gjort mig och format mig, ge mig förstånd så att jag kan lära mig dina bud.

Jak. 3:9 Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild.

Läs även denna artikel om människan som ond eller god.

Vad säger Bibeln om att gifta sig mellan raser och med ”främlingar”?

blod 3Vi är alla av ett och samma blod, och vi är alla släkt med Adam och Eva – samt Noa

Bibeln säger att hela mänskligheten härrör sig från förbindelsen mellan Adam och Eva, och därför har vi alla ett och samma blod. Bibeln informerar om att vi alla kommer från EN ENDA MÄNNISKA (Adam), och att en viss kvinna är ”moder” till allt levande (Eva).

1 Mos. 3:20 Mannen gav sin hustru namnet Eva, ty hon blev moder till allt levande.

1 Tim. 2:12 Jag tillåter inte att en kvinna undervisar eller gör sig till herre över mannen, utan hon skall leva i stillhet,13 eftersom Adam skapades först och sedan Eva. 14 Och det var inte Adam som blev bedragen, utan kvinnan blev bedragen och gjorde sig skyldig till överträdelse.

Apg. 17:26 Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo, 27 för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss.

Acts 17:26 And hath made of one blood all nations of men for to dwell on all the face of the earth, and hath determined the times before appointed, and the bounds of their habitation;27 That they should seek the Lord, if haply they might feel after him, and find him, though he be not far from every one of us: (KJV)

Dessutom så finns i vår gemensamma historia den genetiska ”flaskhalsen” som färden i Arken innebar, där åtta människor överlevde och förde sina gener vidare till efterkommande. Vi är därför alla släkt med Noa, och med en av hans söner Sem, Ham eller Jafet.

Jesus generaliserade vad gäller fariséer och skriftlärda

Det behöver inte alltid vara fel att generalisera, men däremot att ”övergeneralisera” och att hävda att det inte finns några som helst undantag till regeln eller mönstret som man menar sig se – om sanningen är den motsatta.

Fariséer är ingen ”ras” men hur som helst så gjorde Jesus en principiell generalisering vad gäller alla fariséer, och han hade inte vackra saker att säga om dem. I Matt. 15 och 23 så kan vi exempelvis se hur Jesus går hårt åt dem när han kallar dem hycklare och vitkalkade gravar pga deras läror och beteenden. För att försöka ”försvara” Jesus för hans generalisering kanske man skulle kunna hävda att kritiken endast gällde de fariséer som besökte just den här middagsbjudningen, men det är osäkert om Jesus verkligen kände var och en av dessa fariséer såpass väl för att kunna göra en sådan bedömning, och då kvarstår det faktum att Jesus faktiskt bedömde alla fariséer som grupp.

Men trots att Jesus kritiserade fariséerna som en grupp så hävdade han inte att det inte fanns ett enda undantag från den princip han berättade om, och inte heller att frälsningsdörren var helt stängd för alla fariséer. Det fanns trots allt fariséer och skriftlärda som lyssnade på Jesus och ville veta mer om hans lära. Nikodemus är ju ett exempel, och även Josef från Arimatea. I Apg 23:9 fanns flera fariséer som försvarade Jesus. Men det var ändå inte fel av Jesus att bedöma fariséerna som grupp eftersom det uppenbarligen fanns fog för det. Det fanns ett visst mönster hos fariséerna som var så vanligt att det fanns fog för att – hör och häpna – dra alla fariséer över en kam. Detta var rent generella egenskaper hos fariséer, och Jesus hävdade som sagt inte att det inte fanns några som helst undantag från fariséernas vanliga mönster.

Paulus generalisering av kretensare

Paulus varningens ord till Titus är speciellt intressanta, för i Titusbrevet verkar Paulus göra en generalisering gällande alla kretensare (som levde under Paulus samtid). Paulus syftar på att ”en av deras egna profeter” uttryckt i en poetisk skrift att  ”Kreter ljuger alltid, är vilddjur, glupska och lata”, och Paulus verkar hålla med om att den beskrivningen även om det inte var han själv som myntade begreppet. Inte heller säger Paulus att det inte finns några som helst undantag under solen. Den profet som här åsyftas som källa till ordalydelsen är förmodligen Epimenides, som föddes på Knossos på Kreta, och citatet kommer från en vers skriven i hexameter från en av hans skrifter om orakel. Det sägs att Epimenides levde ända till han blev 150 år, vilket ju var en ålder i paritet med Moses ålder. På den här tiden kallades man ibland både poet och profet eftersom profeter ofta yttrade ord om framtida händelser i poetisk form, som de ibland också satte på pränt i enlighet med sina andlig upplevelser. Både Plato och Cicero ger erkännande till Epimenides. Även Calliamachus använde sig utav de första orden i citatet (att kretensarna är lögnare) i en hymn till Zeus, så stroften var välkänd.

Titus 1:10 Ty särskilt bland de omskurna finns det många orosstiftare, pratmakare och bedragare. 11 Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.12 En av deras egna, en profet, har sagt: ”Kreter ljuger alltid, är vilddjur, glupska och lata.” 13 Det omdömet är sant. Tillrättavisa dem därför strängt, så att de blir sunda i tron 14 och inte befattar sig med judiska myter och med stadgar från människor som vänder sig bort från sanningen. 15 För de rena är allting rent, men för de orena, för dem som inte tror, är ingenting rent, utan hos dem är både förstånd och samvete orenade. 16 De försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom. De är avskyvärda och olydiga, odugliga till varje god gärning.

Kretensarna hade verkligen rykte om sig av andra greker att vara lögnare, och det hade förmodligen inte bara att göra med deras påstående att de hade Jupiters (Zeus) grav på sin ö. Att ”tala som en kretensare” blev synonymt med att ljuga, och att ”leva som en korintier” blev synonymt med att leva i lyx och omoral. Läs mer här på engelska. Det här med ”vilddjur” var ett uttryck som visade på attackerande egenskaper, till skillnad från andra djur med helt andra egenskaper – såsom får eller åsnor.

Det här är inte första gången som Paulus nämner profan litteratur eftersom han även citerar Menander, och Aratus utöver Epimenides, även om han inte nämner dem vid namn. (Se även Apg 17:28 och 1 Kor. 15:33). Detta betyder förstås inte att Paulus skriver under på allting som dessa författare skrivit, sagt och gjort.

Esaus hustrurbrud 2

Esau (ibland kallas det folk som härrör sig från Esau för Edom) insåg att hans far inte tyckte om kananeiskor, men trots den vetskapen så tog han sig ändå kananeiska hustrur, utöver de hustrur han redan hade.

Jakob lydde sina föräldrar var gäller förbudet att inte gifta sig med kananeiskor, men Esau gifte sig med flera kananeiskor, och utfallet var inte lyckat. Hans första hustrur var besläktade med Kanaan eftersom hetiter är kananéer, och båda fäderna Beeri och Elon var hetiter. Även hivéer är besläktade med Kanaan.

Namnet Kanaan var ju ursprungligen namnet på en son till Noas son Ham, och som fick ta emot en allvarlig förbannelse och dystra framtidsutsikter gällande sig själv och sin avkomma.

1 Mos. 26:34 När Esau var fyrtio år tog han till hustrur Judit, dotter till hetiten Beeri, och Basemat, dotter till  Elon. 35 Men de blev en hjärtesorg för Isak och Rebecka.

1 Mos. 28:1 Då kallade Isak till sig Jakob och välsignade honom och sade till honom: ”Du skall inte ta någon av Kanaans döttrar till hustru.—6 Esau såg att Isak hade välsignat Jakob och sänt honom till Paddan-Aram för att hämta en hustru därifrån. Han hade ju välsignat honom och befallt honom att inte ta någon av Kanaans döttrar till hustru. 7 Och Jakob hade lytt sin far och mor och begett sig till Paddan-Aram. Då förstod Esau att hans fader Isak inte tyckte om kananeiskorna. 9 Därför begav han sig till Ismael och tog Mahalat till hustru utöver de hustrur han redan hade. Hon var dotter till Ismael, Abrahams son, och syster till Nebajot.

1 Mos. 36:Esau hade tagit sig hustrur bland Kanaans döttrar: Ada, hetiten Elons dotter, och Oholibama, dotter till Ana och sondotter till hiveen Sibon, 3 samt Basemat, dotter till Ismael och syster till Nebajot.

Gud varnade israelerna från att gifta sig eller beblanda sig med kananeiskor och liknande folkslag

Jesus visade barmhärtighet gentemot kananeiska kvinnor, som exempelvis Matt. 15:21:28 ger tecken på, men kravet för att få förlåtelse var fortfarande tro och omvändelse.

I Gamla Testamentet kan vi se många varningar från Gud till israelerna om att inte beblanda sig med kananeiskor och absolut inte ta dem till hustrur. Salomo är ett bittert exempel på hur det kan gå när man ändå bryter mot Guds bud i det här avseendet. Det slutade illa för Salomo, vilket Gud visste att det skulle göra. Ljus kan förvandlas till mörker när man med flit placerar sig mitt bland frestande syndare, och är man en gift man vill man ofta försöka vara sin fru till lags. Den kombinationen kan ha blivit Salomos fall.

Att varna för att gifta sig med kananeiskor betyder förstås inte att Gud inte älskar alla sorters folk, eller att det inte finns chans till frälsning även för kananéer, etiter, girgaseer, amoreer, perisseer, hiveer och jebusiter men uppenbarligen så fanns det skäl att varna för att inte låta sig påverkas av vissa folkgrupper. Det är således inte rasistiskt på något sätt eftersom det finns fog för sådana varningar. (Däremot är det rasistiskt om det INTE finns fog för varningar.) Gud går inte in på om avarterna beror på gener, kultur, traditioner eller samtliga av dessa element, men poängen är dock densamma – att israelerna gjorde bäst i att undvika att beblanda sig med kananéer för att inte förlora sin renhet och gå under. Vi får inte tro att vi kan jämföra kananéer och besläktade folkslag som vilka oskyldiga Svenssons som helst, eftersom det handlar om en folkgrupp som hade många sataniska traditioner, inklusive att offra sina barn till guden Baal. Kanske vi lättare kan förstå sammanhanget om vi ser kananéer som värre än både Hitler och Stalin kombinerat. Kananéerna blev utrotade på Guds initiativ, och endast Gud har förstås rättighet att stoppa ett folk från att spridas eftersom han är den enda som kan se helheten och vad som är bäst för människorna på kort och lång sikt. Det var också av den anledningen som han lät en världsvid flod drabba jorden – då alla människornas tankar var helt igenom onda, förutom vad gäller den rättfärdige Noa.

5 Mos. 7:1 När Herren, din Gud, låter dig komma in i det land dit du nu går för att ta det i besittning, och när han driver bort många hednafolk för dig, hetiterna, girgaseerna, amoreerna, kananeerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna, sju folk som är större och mäktigare än du, 2 och när Herren, din Gud, ger dem till dig och du slår dem, då skall du ge dem till spillo. Du skall inte sluta förbund med dem eller visa dem nåd.Du skall inte ingå släktskap med dem. Dina döttrar skall du inte ge åt deras söner och inte ta deras döttrar åt dina söner. Ty de kommer då att leda dina söner bort från mig till att tjäna andra gudar, och Herrens vrede skall då upptändas mot er och han skall snabbt förgöra dig.

Israel blev hemsökt för att de bedrev otukt med kvinnliga moabiter, och de hade t o m börjat tillbe deras gudar. Gud var inte rasistisk när han bad israeliterna genom Mose att angripa ”midjaniterna” som grupp.

4 Mos. 25:1 Medan Israel uppehöll sig i Sittim, började folket bedriva otukt med Moabs döttrar. 2 Dessa inbjöd folket till sina gudars offermåltider, och folket åt och tillbad deras gudar. — —7 När Pinehas, son till Eleasar, son till prästen Aron, såg detta, steg han upp i menigheten och tog ett spjut i handen, 8 följde efter den israelitiske mannen in i tältet och genomborrade dem båda, såväl den israelitiske mannen som kvinnan, henne genom hennes underliv. Då upphörde hemsökelsen bland Israels barn.—.16 Herren talade till Mose. Han sade: 17 ”Angrip midjaniterna och slå dem! 18 Ty de har angripit er genom sitt lömska bedrägeri mot er i saken med Peor och i saken med Kosbi, deras syster, den midjanitiska furstedottern som dödades på den dag då hemsökelsen drabbade er för Peors skull.”

Kanske nedan verser ger mer ljus varför Gud var så bestämd vad gäller beblandning med kananéer och andra besläktade folkslag:

5 Mos. 29:18 Men bland er får det inte finnas någon man eller kvinna, någon släkt eller stam som i sitt hjärta i dag vänder sig bort ifrån Herren, vår Gud, för att gå bort och tjäna dessa hednafolks gudar. Bland er får det inte finnas någon rot som frambringar gift och malört,

3 Mos. 19:19 Mina stadgar skall ni hålla: Du skall inte låta två slags djur av din boskap para sig med varandra. I din åker skall du inte så två slags säd. Ett klädesplagg av två olika slags garn skall du inte ta på dig.

Dom. 14:1 Simson gick ner till Timna, och där fick han se en kvinna, en av filisteernas döttrar. 2 När han kom tillbaka sade han till sin far och mor: ”Jag har sett en kvinna i Timna, en av filisteernas döttrar. Hämta henne åt mig till hustru .” 3 Hans far och mor sade till honom: ”Finns det då ingen kvinna bland dina bröders döttrar och i hela mitt folk, eftersom du vill gå bort och ta dig en hustru från de oomskurna filisteerna?” Simson sade till sin far: ”Ge mig henne, för hon är den rätta i mina ögon.”

Gud menade att Selofhads döttrar endast skulle gifta sig inom sin egen stam (Manasse), eftersom ingen arvedel bland israelerna får gå över från en stam till en annan. På så sätt skulle Israel kunna behålla alla sina arvedelar, och det hade inte blivit någon konflikt mellan olika stammar:

4 Mos. 36:6 Detta är vad Herren befaller angående Selofhads döttrar: De må gifta sig med vem de vill, men de skall gifta sig inom en släkt i sin egen fädernestam. 7 Ty ingen arvedel bland Israels barn får gå över från en stam till en annan, utan Israels barn skall behålla var och en sin fädernestams arvedel. 8 Varje kvinna som äger en arvedel bland någon av Israels barns stammar skall gifta sig med någon från en släkt som tillhör hennes egen fädernestam, så att Israels barn får behålla var och en sina fäders arvedel. 9 Ty ingen arvedel får gå över från en stam till en annan, utan Israels barns stammar skall behålla var och en sin arvedel.”10 Selofhads döttrar gjorde så som Herren hade befallt Mose. 11 Selofhads döttrar Mahla, Tirsa, Hogla, Milka och Noa gifte sig med sina farbröders söner. 12 De blev gifta inom Manasses, Josefs sons, släkter, och deras arvedel blev kvar inom deras fädernesläkts stam.

Främlingar fick bo i Israels land, men inga löften gavs om att israelerna skulle stå för omkostnaderna för dem och deras barn och barnbarnkung

Bibelns nationsgränser hade fördelen att synden kunde bromsas upp en hel del och stanna inom gränserna. Israel var förstås ålagda att följa Guds lagar, och om några främlingar valde att ansluta sig till dem och bo i samma land så måste de följa de lagar som gällde i landet. Det var inte tal om något kompromissande, utan om att andra folk måste ta efter de lagar som Israel lydde under, om de nu ville vara en av dem och kunna kallas för ”syster” eller ”broder”. Om någon ville fira Herrens påskhögtid så var kravet omskärelse bland männen, och de skulle då betraktas som lika mycket ”infödda” i landet som israelerna själva. Att ta beslutet att omskära sig tyder ofta på att man gjort ett avgörande beslut och har ett omvänt hjärta.

2 Mos 12:48 Om en främling som bor hos dig vill fira Herrens påskhögtid, skall alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan får han komma och fira den, och han skall då vara som en infödd i landet. Men ingen oomskuren får äta påskalammet. 49 En och samma lag skall gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er.

En ”utlänning” var en person som inte anslutit sig till Israel och dess lagar, genom att exempelvis som man låtit omskära sig.

5 Mos. 14:21 Ni skall inte äta något självdött. Du må ge sådant åt främlingen som bor inom dina portar, han får äta det, eller du kan sälja det till utlänningen. Ty du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud. Du skall inte koka en killing i mjölken från dess mor.

Israelerna fick ta ränta endast av utlänningarna, men inte av de som anslutit sig till Israel och dess lagar och som därför kallades broder och syster.

5 Mos. 25:20 Av en utlänning får du ta ränta, men du skall inte ta ränta av din broder, för att Herren, din Gud, må välsigna dig i allt vad du företar dig i det land dit du nu kommer för att ta det i besittning.

Ännu fler exempel på varningar vad gäller att beblanda sig med kananeerna, hetiterna, periseerna, jebusiterna, ammoniterna, moabiterna, egyptierna och amoreerna

Gud är inte rasistisk när han generaliserar om en hel folkgrupp och exempelvis uttrycker att Samarien bär på en ondska, eller när han säger om Efraim och Samarien ”Ty de handlar svekfullt, tjuvar gör inbrott och rövarskaror plundrar på vägarna—Med sin ondska gläder de kungen och med sina lögner furstarna.— ALLA är de äktenskapsbrytare.—ALLA är de heta som en ugn och de förtär sina domare—Efraim blandar sig med andra folk—Främlingar har förtärt hans kraft”. Återigen hävdar han inte att det inte finns något undantag, men uppenbarligen så kan man urskönja ett klart mönster av ondska, tjuveri, äktenskapsbrytelse och lögner hos just dessa folkgrupper.

Hosea 7:1 När jag vill hela Israel, då avslöjas Efraims missgärning och Samariens ondska. Ty de handlar svekfullt, tjuvar gör inbrott och rövarskaror plundrar på vägarna.2 I sina hjärtan tänker de inte på att jag kommer ihåg all deras ondska. De är nu omgivna av sina egna gärningar, som är inför mitt ansikte.3 Med sin ondska gläder de kungen och med sina lögner furstarna.4 Alla är de äktenskapsbrytare. De liknar en ugn, som bagaren värmt upp. När han har knådat degen upphör han att elda, till dess att degen har jäst.—7 Alla är de heta som en ugn och de förtär sina domare. Alla deras kungar har fallit, ingen bland dem åkallar mig.8 Efraim blandar sig med andra folk. Han är som en kaka som inte har vänts.9 Främlingar har förtärt hans kraft, men han förstår det inte. Trots att han har fått grått hår, märker han det inte.

Gud sade t o m om dessa folkslag ”Ni skall aldrig någonsin bry er om dessa folk eller söka deras välfärd eller lycka”. Detta var en uppmaning till Israel om hur de skulle betrakta människorna i det utlovade landet (vilka blivit varnade vid upprepade tillfällen, och som alla hade chansen att kapitulera och ansluta sig till Israel och den sanna Guden) och deras grannar där främmande och särdeles onda människor höll till. Det betyder inte att israelerna inte skulle visa barmhärtighet för de främlingar som senare i framtiden skulle komma att resa genom landet. Inte heller är det en uppmaning till oss idag att inte visa barmhärtighet för människor i nöd. Dock finns det en biblisk sanning i att det kan finnas folkslag eller människogrupper som generellt sett utövar avguderi och ondska. Se även 1 Kung. 11:1-43 och 2 Mos. 34:16,

Esra 9:1 Då detta var fullgjort kom några av furstarna fram till mig och sade: ”Varken folket i Israel eller prästerna eller leviterna har hållit sig avskoilda från de främmande folken och från de avskyvärda handlingar som utförts av dem, av kananeerna, hetiterna, periseerna, jebusiterna, ammoniterna, moabiterna, egyptierna och amoreerna. 2 Ty de har tagit hustrur åt sig och åt sina söner bland deras döttrar, och så har det heliga släktet blandat sig med de främmande folken. Furstarna och föreståndarna har varit de första att begå sådan otrohet.” 3 När jag hörde detta, rev jag sönder min livrock och min kåpa och ryckte av mig hår och skägg och blev sittande i djup sorg-10 Vad skall vi nu säga, vår Gud, efter allt detta? Vi har ju övergett dina bud, 11 som du gav genom dina tjänare profeterna, när du sade: Det land som ni kommer till för att ta i besittning, är ett orent land genom de främmande folkens orenhet och genom de avskyvärda handlingar som de har uppfyllt det med, från den ena änden till den andra. 12 Därför skall ni inte ge era döttrar åt deras söner och ta deras döttrar till hustrur åt era söner. Ni skall aldrig någonsin bry er om dessa folk eller söka deras välfärd eller lycka. Då skall ni bli starka och få äta av landets goda och lämna det till besittning åt era barn för alltid. 13 Efter allt det som har drabbat oss genom våra onda gärningar och genom den stora skuld vi har dragit på oss har du, vår Gud, ändå skonat oss mer än vi förtjänade och gett oss en räddning som denna14 Skulle vi då på nytt bryta mot dina bud och genom giftermål förena oss med folk som bedriver sådana avskyvärda ting? Skulle du då inte bli så vred på oss att du förgjorde oss, så att ingenting mer fanns kvar och ingen räddning fanns?

Esra 10:Medan Esra låg där gråtande framför Guds hus och bad och bekände, samlades män, kvinnor och barn omkring honom, en mycket stor skara av Israels folk. Också folket grät bittert. 2 Sekanja, Jehiels son, av Ulams barn, sade till Esra: ”Vi har varit otrogna mot vår Gud genom att ta till oss främmande kvinnor från de andra folken här i landet. Men ännu finns det hopp för Israel i den sak det gäller. 3 Låt oss nu sluta ett förbund med vår Gud att skilja oss från alla sådana kvinnor och deras barn. Detta råd kommer från Herren och från de män, som fruktar vår Guds bud. Låt oss följa lagen.

Neh. 10:28 Det övriga folket, prästerna, leviterna, dörrvaktarna, sångarna, tempeltjänarna och alla de som hade avskilt sig från de främmande folken och vänt sig till Guds lag, deras hustrur, söner och döttrar, alla de som hade kommit till kunskap och förstånd,29 dessa slöt sig till de mest ansedda bland sina bröder och svor dyrt och heligt att leva efter Guds lag, den som gavs genom Guds tjänare Mose, och att de skulle hålla fast vid och följa alla Herrens, vår Herres, bud, lagar och stadgar. 30 Vi svor att vi inte skulle ge våra döttrar åt de främmande folken och inte heller ta deras döttrar till hustrur åt våra söner.

2 Mos. 23:3 Ty min ängel skall gå framför dig och föra dig till amoreernas, hetiternas, perisseernas, kananeernas, hiveernas och jebusiternas land, och jag skall utrota dem.24 Du skall inte tillbe deras gudar och inte tjäna dem eller göra som man gör där, utan du skall slå ner dem grundligt och krossa deras stoder

Nehemja går hårt åt de judiska männen som hade tagit till sig asdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor. Sådana unioner resulterade bland annat i att hälften av barnen inte talade judiska (hebreiska) utan språken som deras mammor talade. Därför förbannades Nehemja dem, och slog och drog dem i håret. Budet från Gud var ju att inte beblanda sig med främmande kvinnor.

Neh. 13:När de hade hört lagen, avskilde de alla främlingar från Israel.—23 På den tiden såg jag också judiska män som hade tagit till sig asdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor. 24 Hälften av deras barn talade asdoditiska eller något av de andra folkens språk, och de kunde inte tala judiska. 25 Då förebrådde jag dem detta och förbannade dem, och några slog jag och drog i håret. Jag lät dem svära vid Gud och sade: ”Ni skall inte ge era döttrar åt deras söner och inte ta deras döttrar till hustrur åt era söner eller åt er själva. 26 Var det inte just så som Salomo, Israels kung, syndade? Det fanns bland de många hednafolken ingen kung lik honom, och han var älskad av sin Gud, och Gud satte honom till kung över hela Israel. Men också honom förförde de främmande kvinnorna till synd. 27 Och nu hör vi om er att ni har gjort så mycket ont och varit otrogna mot vår Gud, genom att ni gift er med främmande kvinnor!

I 1 Sam 15 så kan vi läsa hur Gud vill straffa Amalek för det han gjorde mot Israel och då menar han både mannen vid det namnet och hela hans släkt. Genom Samuel så fick Saul budet att utplåna hela hans släkt och allt de hade, både män, kvinnor, spädbarn, djur  och ALLT. Men är inte spädbarn oskyldiga? Jo, precis lika mycket som barn i magen är oskyldiga när de aborteras bort, och precis lika mycket som Jesus när han dog för oss. Alla ska vi dö fysiskt, men huruvida vi kommer till himmel eller helvete beror på hur vi valt att leva våra liv. Det är SJÄLEN vi vill bevara mest av allt. Saul bad keniterna att skilja sig från amalekiterna så att de inte skulle drabbas av samma öde som amalekiterna. Agag var amalekiternas kung, och det sägs om honom att hans gravkista var enormt lång, och det kan förklaras av att Agag själv var gigantisk liksom alla amalekiter sägs ha varit. När vi läser om sådant resligt folkslag (jättar, som även Goliat var) så handlar det alltid om ett osedvanligt grymt folk med satanisk inspiration. Saul bröt mot Guds bud och skonade Agag, samt det bästa av djuren, och det gjorde Samuel förgrymmad. Saul menade att han tänkte offra av dessa djur till Gud, men lydnad är bättre än offer. Om alla skulle lyda Gud skulle man inte behöva göra några offer till Gud, förutom tackoffer. Gud hade goda skäl att förgöra amalekiterna, eftersom de skulle fortsätta att spridas om en enda skonades och dessutom så ville han helt enkelt radera minnet av detta folkslag som inte förtjänade att överleva. GUD får göra sådana beslut, men inte människor. Gud gör beslut som är bäst för flest antal människor.

1 Sam.15:32 Samuel sade: ”För hit till mig Agag, Amaleks kung.” Då gick Agag med glad min fram till honom och sade: ”Dödens bitterhet är säkert snart över”. 33 Men Samuel sade: ”Så som ditt svärd har gjort kvinnor barnlösa, så skall din mor bli barnlös bland kvinnor.” Därpå högg Samuel Agag i stycken inför Herren i Gilgal.

Gud kan ”hata” människor som gör ont och som inte är i närheten av att lämna Satans lärordomare

Även om Gud inte glädjer sig åt den ogudaktiges död, eftersom han önskar att alla människor ska omvända sig och få liv, så är det likväl så att Gud hatar (tycker mycket illa om) de människor som gör ont och som älskar våld. Man säger ibland att  ”Gud hatar synden men älskar syndaren” men det är en sanning med modifikation. Det är inte synden som lever ett eget liv och som kan tänka och resonera, utan det är människan själv som väljer om och på vilket sätt hon syndar. Självfallet är det inte så att Gud slutar att älska en människa och vänder henne ryggen så fort hon syndar eftersom han ju även ser till ett ödmjukt och omvänt hjärta, men om det handlar om människor som är långt ifrån ödmjuka och rättfärdiga, samt inte är i närheten av att vilja omvända sig, så kan man uttrycka det med att Gud faktiskt hatar dem:

Ps. 11:5 Herren prövar den rättfärdige, men den ogudaktige och den som älskar våld, DEM HATAR HANS SJÄL.

2 Krön. 19: 1 Josafat, Juda kung, vände välbehållen hem igen till Jerusalem. 2 Då gick siaren Jehu, Hananis son, ut mot kung Josafat och sade till honom: ”Skall man hjälpa den ogudaktige? Skall du älska dem som hatar Herren? På grund av detta vilar Herrensvrede över dig. 3 Dock har något gott blivit funnet hos dig, för du har utrotat aserorna ur landet och har vänt ditt hjärta till att söka Gud.”

Den barmhärtige samariten och fler verser i det Nya Testamentet

Vi har förstås liknelsen om Den barmhärtige samariten i det Nya Testamentet, och jag är övertygad om att Jesus valde just en samarit i berättelsen för att visa oss att vi inte endast förväntas göra gott mot våra egna, som i våra egna landsmän, eller de folkslag som vi betraktar som ”goda”, utan att vi ska alltid vara beredda att utöva barmhärtighet mot alla utan att först behöva fråga om en persons härkomst. Som jag skrev i en tidigare artikel om Den barmhärtige samariten så kan inte liknelsen användas som ett stöd till en naiv ”ge-allt-till-alla-filosofi”. Berättelsen beskriver hur en man av fri vilja hjälper EN annan man, och de flesta av oss kan hjälpa enstaka personer som drabbats av nöd – oavsett hudfärg och ras. Liknelsen kan alltså inte använda som stöd för ett system där en hel nation tvingas avstå stora delar av sin arbetsinkomst för att hjälpa en oerhört stor mängd människor, vilket resulterar i att den givmilda och ansvarslösa nationen inte ens kan ta hans om sina egna invånare. Sen är det en sak att hjälpa personer där de bor, och en helt annan sak att bjuda in hur många som helst till sitt eget land och utlova livslång försörjning till dem, deras barn, barnbarn och alla kommande generationer oavsett om de tillför något själva eller inte. Det finns inga Bibelverser som stöder ett sådant självbedrägeri, utan vi måste leva i verkligheten och inte över våra tillgångar. Det är dessutom fel att lova mer än man kan hålla.

Om att inte vara andra till lags, och att se till att vi prioriterar att hjälpa våra närmaste (framför allt de vi har ansvar för att mätta)

2 Thess. 3:10 När vi var hos er, gav vi er också den föreskriften att den som inte vill arbeta inte heller skall äta.

1 Tim. 5:8 Men om någon inte tar hand om SINA NÄRMASTE, särskilt då sin egen familj, så har han förnekat tron och är värre än den som inte tror.

Jak. 2 15 Om en BRODER ELLER SYSTER inte har kläder och saknar mat för dagen 16 och någon av er säger till dem: ”Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? 17 Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.

Vi ombeds inte i Bibeln att tvinga människor i ett land att vara med på att omfördela jordens rikedomar vare sig de vill eller inte. Eller kan vi svenskar fortsätta att låna och spendera för att sedan i framtiden, när vi har kört landet i botten, begära att de rikare norrmännen ska dela med sig av sina tillgångar till oss?

2 Kor. 9:7 Var och en må ge vad han har beslutat sig för i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång. Ty Gud älskar en glad givare.

Givande verkar handla om frivillighet, och vi kommer var och en att få lön för det vi valt att ge. Om vi har många munnar att mätta i vårt hushåll och trots detta ger bort nästan allt vi äger i tro att ”Gud fixar det problem som jag själv orsakat”, så låter det som att vi faktiskt frestar vår Gud. Han har inte bett oss att kasta oss utför stupet samtidigt som vi ber honom att rädda oss.

Mark. 12:41 Jesus satte sig mitt emot offerkistan och såg hur folket lade pengar i den. Många rika gav mycket. 42 Där kom också en fattig änka och lade ner två små kopparmynt, några ören. 43 Då kallade han till sig sina lärjungar och sade till dem: ”Amen säger jag er: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra som lade något i offerkistan. 44 Ty alla gav de av sitt överflöd, men hon gav av sin fattigdom, allt vad hon hade att leva på.

Vi ombeds att hjälpa i enlighet med våra tillgångar. Vi ombeds inte att lova mer än vi kan hålla och att leva över våra tillgångar. Paulus är klar över att vi inte ska behöva arbeta så att andra ska slippa, men ett sunt samarbete är när vi hjälper en grupp människor i nöd (exempelvis en församling) med vetskap om att de skulle gjort likadant för oss om vi en dag hamnar i nöd. Ett osunt samarbete verkar alltså vara när endast en grupp människor till vardags måste slita och släpa åt en annan grupp som inte bidrar alls. Självfallet säger inte Paulus att vi endast hjälper om vi kan tänkas att få liknande hjälp tillbaka i framtiden, för punktinsatser kan göras även till människor som inte kan tillföra något alls – såsom i fallet med Den barmhärtige samariten. Men liknelsen handlar just om en enstaka punktinsats, och inte ett löfte om att stå för hans och hans släkts uppehälle under resten av deras liv. Det handlar verkligen inte om att få det ”lika” som Paulus talar om nedan. Vidare ombeds vi att ge av VÅRT ÖVERFLÖD, som vi kan avvara utan att vi själva lider brist. I Sverige 2014 så känns det som svenskarna tvingas att ge flera miljarder av våra pengar (t o m till terrorgrupper som leder palestinierna) som absolut inte bottnar i något överflöd eftersom vi har enorma brister vad gäller sjukvård, skola, försvar, äldreomsorg, handikappomsorg, arbetslöshet, etc. Att dessutom erbjuda reducerad kostnader för tandvård och läkarvård till invandrare, medan vi inte ger samma erbjudande till äldre som har stora behov, är att vara orättvis och inte ge människor samma villkor för sina insatser.

2 Kor. 8:11 Fullfölj nu arbetet, så att ni som var villiga att besluta om det också genomför det EFTER DE TILLGÅNGAR NI HAR.12 Finns den goda viljan, så är den välkommen med vad den kan ha och bedöms inte efter vad den inte har. 13 Detta säger jag inte för att andra skall få det bättre och ni få det svårt, utan för att alla skall ha det lika. 14 Just nu kommer ert överflöd att avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det lika för alla, 15 som det står skrivet: Den som samlade mycket fick ingenting över, och den som samlade lite led ingen brist. 

Om vi är döpta till Kristus och pånyttfödda så är vi delar av samma kropp och ett i Kristus:

Gal. 3:26 Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. 27 Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus. 28 Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.

Vi varnas för att inte gå som omaka par med de som inte tror på den sanna Guden. Vi måste därför vara aktsamma med vem vi egentligen samarbetar med eftersom det finns en risk att vi drar åt olika håll och inte har samma mål. Ibland kan ekumenik och samarbete mellan vitt skilda trosgrupper låta som en ödmjuk och välkomnande väg att gå, men det finns risker för kompromissande och urvattnande av evangeliet.

2 Kor. 6:14 Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har väl rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? 15 Hur kan Kristus och Beliar komma överens? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror?

Liknelsen om säden
säd

Människor delas in i god säd och ond säd (ogräs), men det är inte så att Gud är den som bestämmer vem som ska bli ond respektive ond  (som den reformerta kyrkan lär ut) eftersom vi har ett eget val. Att människosonen kan så en god säd kan betyda att vi kan bli rena och rättfärdiga i hans blod även om vi inte förtjänar det, vilket resulterar i att vi blir ”rikets barn”. Djävulen är den som sådde ogräset som är ”den ondes barn”, och likheter finns med det som hände i början av vår tidsålder – när de de änglar som följde Lucifer i hans rebelliskhet fick barn med människor och orsakade ett ont släkte på jorden, strax före floden.

Matt. 13:-24 En annan liknelse framställde han för dem: ”Himmelriket är likt en man som sådde god säd i sin åker. 25 Men då folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg. 26 När nu säden sköt upp och gick i ax, visade sig också ogräset. 27 Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån har då ogräset kommit? 28 Han svarade: En ovän har gjort det. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det? 29 Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet. 30 Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge.”–36 Sedan lämnade Jesus folkskaran och gick hem. Hans lärjungar kom då fram till honom och sade: ”Förklara för oss liknelsen om ogräset i åkern.” 37 Han svarade: ”Den som sår den goda säden är Människosonen. 38 Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. 39 Ovännen som sådde det är djävulen. Skördetiden är tidsålderns slut, och skördemännen är änglar. 

Ändå kan vi inte skylla på våra gener eller säd om vi väljer att synda. En alkoholist kan inte luta sig tillbaka i sin fåtölj med sin flaska och berätta för besvikna familjemedlemmar att det inte är hans eget beslut att dricka sig full eftersom det beror på gener och att han ”ärvt” en dålig alkoholvana av en eller båda föräldrar. Visserligen så har arv en hel del med vårt agerande att göra eftersom vi kanske är svaga för liknande saker som våra föräldrar och därför dras till vissa frestelser mer än andra, men det är till syvende och sist vi själva som väljer om vi ska ge in för frestelser eller inte, liksom om vi uppsöker situationer som kan orsaka frestelser. Ingen person kan skylla på sina föräldrars gener när han väljer att ta sitt allra första glas alkohol, och inte heller de nästföljande. Vi har en fri vilja men vi påverkas av arv, miljö, uppfostran, kultur och traditioner.

Vi kan läsa om olika folkslag som levde för flera tusen år sedan, och som Gud varnade för och beskrev som mer eller mindre onda. Kananéerna (ett mycket grymt folkslag utan jämförelse) utrotades till slut, medan andra lite mindre onda folk levde vidare. Kanske det finns ättlingar till sådana folk som lever än idag och som Gud på ett liknande sätt skulle beskriva med ett generellt ogillande. Alla muslimer är givetvis inte onda våldsbejakande människor, och muslimer återfinns bland araber, perser, indier och andra folkslag. Inte heller är alla araber onda människor, och en del araber är dessutom kristna. Men det kan ändå finnas grupper av människor som utövar mycket våld. Om bara en eller ett fåtal människor i ens närhet säger sig tro på Koranen – som ju innehåller uppmaning till våldsaktioner mot oliktänkande – så kanske man ändå kan känna sig trygg, men om man vistas bland en stor grupp med människor som säger sig vara korantrogna muslimer så finns det tyvärr skäl att vara försiktig. Det menar t o m f.d. muslimer, och en del av dem tycker att svenskar är lite väl godtrogna.

Läs gärna min artikel om vad Bibeln säger om hjälp till fattiga och främlingar.

Kan vi undvika onda tankar och är det samma sak som FRESTELSER? – Mark. 7:21-23

onda tankarNär Jesus i Mark. 7:21-23 och Matt. 15:18-20 förklarar vad som orenar en människa så ger han en lång rad exempel, och även om han inte säger att hans exempel måste läsas i kronologisk ordning så börjar han ändå listigt nog med ”onda tankar” eftersom synd alltid börjar med en ond tanke. Det är ju inte så att man fuskar, ljuger och stjäl och först efteråt får en ond tanke.

Onda (Strong’s 4190) tankar (Strong’s 1261) NT

I sammanhanget här nedan verkar ”onda tankar” inte handla om frestelser, utan om onda och orena syften/planer i våra hjärtan. Det är något vi kan undvika.

Mark.7:Han svarade dem: ”Rätt profeterade Jesaja om er, ni hycklare. Hos honom står det skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.  Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människobud. Ni upphäver Guds bud och håller er till människors stadgar.” Ni upphäver Guds bud och håller er till människors stadgar.”Han sade också till dem: ”Ni upphäver fullkomligt Guds bud för att hålla fast vid era egna stadgar.—14 Jesus kallade till sig folket på nytt och sade: ”Hör på mig allesammans och förstå: 15 Ingenting som utifrån går in i människan kan göra henne oren, men det som går ut ur människan, det orenar henne.”17 När han hade lämnat folket och kommit hem, frågade hans lärjungar vad han menade med denna liknelse. 18 Han svarade dem: ”Är ni också oförståndiga? Inser ni inte att det som utifrån går in i människan inte kan göra henne oren, 19 eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?” Därmed förklarade han all mat för ren. 20 Och han tillade: ”Det som går ut ur människan, det gör henne oren. 21 Ty inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord, 22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, högmod och dårskap. 23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.

Jesus bannade de skriftlärda fariseerna för att deras HJÄRTAN var långt ifrån honom, vilket indikerar att det bättre alternativet är att ha hjärtan som verkligen älskar och ärar honom precis som Gud tänkt.

Matt. 15:Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människors bud.”10 Sedan kallade han till sig folket och sade till dem: ”Lyssna och förstå! 11 Det som kommer in i munnen gör inte människan oren. Men det som går ut ur munnen, det orenar henne.” —  18 Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. 19 Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser. 20 Sådant orenar människan. Men att äta utan att tvätta händerna gör inte människan oren.”

Om man har onda tankar, såsom Jesus beskriver dem här ovan, så är man inte frälst. Man har självfallet chansen att omvända sig från sina onda tankar och i stället leva sitt liv för Jesus, men så länge som man lever mer eller mindre som Jesus beskriver här ovan, så är man andligt död eftersom man älskar synden mer än Gud.

Allt det som Jesus uttrycker som orenar oss måste tolkas och förstås rätt, inklusive det här med ”onda tankar”. I ovan sammanhang är det tydligt att det inte handlar om oskyldiga frestelser som man klarar av att avvisa, utan det verkar handla om onda planer/avsikter i hjärtat – som Jesus fortsätter att ge exempel på i samma andetag. Judas hade som bekant onda avsikter när han tänkte förråda Jesus, och han betraktades som oren redan innan han hann utföra det som hans onda hjärta tänkt ut. Om man låter sitt hjärta vara fullt av onda tankar/avsikter, så kanske man exempelvis spenderar tid på att fundera ut hur man ska tillskansa sig pengar och andra fördelar på ett oärligt sätt, eller man kanske funderar ut sätt att sprida osanna rykten om någon som man hatar. Sådana tankar är orena redan innan man hinner sätta dem i verket, och Gud ser definitivt vad som finns i våra hjärtan. Han ser också om en före detta alkoholist får en frestande tanke/minne av ett alkoholrus, och om personen sedan slår tanken ur hågen (för att han hellre vill lyda Gud) eller om han ger in för tanken och faktiskt går till systemet och köper en flaska som han sedan använder för att dricka sig berusad med. Att dricka sig berusad handlar visserligen inte om att ha onda tankar om en medmänniska med avsikt att skada eller göra illa, men det är ändå emot Guds vilja.

Jesus säger ”det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren”, och ingen måste uttrycka ondska med munnen. Om vi inte hade några onda tankar/avsikter i våra hjärtan så skulle vi heller inte uttrycka något syndigt med munnen. Det går alltså att helt och fullt att avhålla sig från de synder som Jesus ger exempel på i Markus 7.

Matt. 9:Några skriftlärda tänkte: ”Han hädar.” Jesus såg deras tankar och sade:Varför tänker ni så ont i era hjärtan?

Jesus menade inte här ovan att de skriftlärda försökte hantera vanliga frestelser, utan han syftade på deras onda avsikter som de själva var grundare till.

1 Mos. 6:5 Och Herren såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda.

Här ovan handlar det om hebreiska ord för hjärtan, tankar och onda, och även om vi kan läsa att människorna strax före floden bara hade tankar i sina hjärtan som var endast onda, så tror jag ändå det fanns plats för ”goda” handlingar som att de åtminstone ibland gav sina barn mat, svarade på vardagsfrågor, klappade hundar, etc. Visserligen tjänar man ju själv på att ha glada miner omkring sig i hushållet, men ändå kan man inte säga att det är ”ont” att planera vad slags mat man ska ge sina barn för att de ska bli mätta. Jag tror Mose ville beskriva det generella moraliska förfallet vad gäller tiden strax före floden, och jag tror verkligen att alla människor (så snart de blivit vuxna nog att resonera) spenderade sina dagar med att fundera ut olika sätt att mörda, plåga, stjäla, ljuga, fuska, förtala, etc.

Fler verser som beskriver onda tankar, som verkar syfta på onda och onödiga avsikteronda tankar 2

De onda tankar som beskrivs här nedan (och i verserna ovan) verkar ha fokus på onda avsikter/planer i hjärtat, och när människor med flit tänker ut ondska mot sina medmänniskor. Så behöver inte frestelser fungera, eftersom frestelser kan drabba oss utan att vi bett om det. Löftet är förstås att Gud alltid ger oss en utväg ut ur varje frestelse, så ingen av oss måste ge in för dem och därmed synda.

Jes. 59:7 Deras fötter hastar till det som är ont, de är snara att utgjuta oskyldigt blod. Deras tankar är fördärvets tankar, förödelse och förstöring råder på deras vägar.

Jer. 4:14 Tvätta bort ondskan från ditt hjärta, Jerusalem, så att du blir räddad! Hur länge skall onda tankar bo i ditt bröst? 

Jer. 7:24 Men de ville inte höra eller lyssna till mig utan följde sina egna tankar och sitt onda, hårda hjärta och vände ryggen till mig, inte ansiktet. (in the imagination of their evil heart, KJV)

Jer. 18:12 Men de kommer att svara: Det är lönlöst. Vi vill följa våra egna tankar och göra var och en efter sitt onda och hårda hjärta.”

Hes. 38:10 Så säger Herren, Herren: På den dagen skall tankar stiga upp i ditt hjärta, och du skall tänka ut onda planer.

Est. 9:25 Men när saken kom till kungens kännedom, gav han genom en skrivelse befallning om att de onda planer som Haman haft mot judarna skulle vända tillbaka över hans eget huvud. Och Haman själv och hans söner hängdes upp på pålen.

Ps. 10:2 Genom ogudaktigas övermod måste den nödställde lida. Låt dem fångas i de onda planer de tänkt ut.

Ps. 21:12 Ty de ville dra ont över dig, de tänkte ut onda planer, men de förmår ingenting.

Ps. 37:12 Den ogudaktige har onda planer mot den rättfärdige, han biter samman sina tänder mot honom.

Ps. 58:3 Nej, i hjärtat gör ni upp onda planer, era händer banar väg för våld i landet.

Ps. 64:7 De smider sina onda planer och säger: ”Nu är vi färdiga med det vi tänkt ut!” Ja, människans hjärta och inre är outgrundligt.

Ord. 1:31 därför skall de äta sina gärningars frukt och mättas av sina onda planer.

Ord. 6:18 ett hjärta som smider onda planer, fötter som skyndar till det som är ont,

Ord. 12:20 De som smider onda planer har falskhet i hjärtat, de som främjar frid får glädje.

Pred. 7:30 Se, endast detta har jag funnit att Gud skapade människorna rättsinniga. Men sedan har de tänkt ut många onda planer.

Hes. 38:1 Herrens ord kom till mig. Han sade: ”Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Gog i Magogs land, mot storfursten över Rosh, Mesek och Tubal, och profetera mot honom—10 Så säger Herren, Herren: På den dagen skall tankar stiga upp i ditt hjärta, och du skall tänka ut onda planer.

Begär och frestelser är inte synd

Jakob förklarar att om man frestas så lockas man av sitt eget begär, och vi vet att Jesus frestades i allt liksom vi. Eftersom begär kommer före frestelser så kan inte begär i sig självt vara synd.

Jak. 1: 14 Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. 15 När så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död16 Bedra inte er själva, mina älskade bröder.

Jakobs ordning är alltså 1) begär, 2) frestelser, 3) synd, 4) död. Synden kommer alltså inte in i bilden förrän punkt 3, för annars gör vi Jesus till en syndare och dessutom drabbas vi av ett antal verser som vi måste justera om vi insisterar på att även ska göra frestelser till synd. Även om synd och andlig död ALLTID orsakas av att man gett in för en frestelse, så betyder det förstås inte att man alltid måste ge in för frestelser, eftersom vi har förmågan att säga nej.

Hebreerbrevet 4:15 Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev FRESTAD I ALLT LIKSOM VI, men utan synd.

Hebreerbrevet 2:17 Därför måste han I ALLT bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder. 18 Eftersom han själv har lidit och blivit frestad, kan han hjälpa dem som frestas.

Även om man kan råka ut för ofrivilliga frestelser (som Jesus) så kan vi även utsätta oss själva för frestelser genom att söka upp dem:

1 Tim. 6:9 Men de som vill bli rika, de råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär, som störtar människor i fördärv och undergång.

Läs mer om onda begär här.

Även GOD kan tolkas olika beroende på sammanhang

Vi kan läsa i Matt.19:17, Mark. 10:18 och Lukas 18:19 ”Ingen är god utom en, och det är Gud”, men trots detta kan vi exempelvis läsa om ett par män (Josef och Barnabas) som också beskrivs som ”goda”, och exakt samma grekiska ord (agathos) används. Se Luk. 23:50 och Apg. 11:24. Dessutom finns det ännu fler personer i Bibeln som beskrivs som laglydiga, rättfärdiga och heliga människor. Jag menar att det beror på vad slags GOD man syftar på, och sammanhanget visar oss vilket ämne som diskuteras. På samma sätt kan ”ond” tolkas olika beroende på sammanhang. Markus 7 visar med all tydlighet att det handlar om en genuin ondska i form av onda avsikter, och ger flera exempel på vad som kan finnas i ett ont hjärta som är vänt från Gud.

Vi kan leva med rena hjärtan och goda samveten

Om vi har synd i oss så har vi inte rena hjärtan eller goda samveten, men det lär oss Bibeln att vi borde ha och kan ha. Jesus manade fariseerna (oss alla) att göra insidan av bägaren ren, vilket betyder att vi kan. Vi kan helt klart leva rent både på insidan av bägaren och på utsidan, för den helige Andes makt är starkare än Satans makt. Frågan är bara vem vi väljer att lyda.

1 Tim. 1:5 Vad all förmaning syftar till är KÄRLEK AV ETT RENT HJÄRTA, AV ETT GOTT SAMVETE, och av en uppriktig tro.

1 Tim. 6:13 Inför Gud, som giver liv åt allt, och inför Kristus Jesus, som under Pontius Pilatus vittnade med den goda bekännelsen, manar jag dig14 att, själv UTAN FLÄCK och tadel, HÅLLA VAD JAG HAR BJUDIT, intill vår Herres, Jesu Kristi, uppenbarelse (1917)

(1 Tim. 6:14 That thou keep this commandment WITHOUT SPOT, UNREBUKABLE, until the appearing of our Lord Jesus Christ – KJV)

2 Tim. 2:22 Flee also youthful lusts: but follow righteousness, faith, charity, peace, with them that call on the Lord OUT OF A PURE HEART. (KJV)

Hebr. 10:22 Låt oss därför MED UPPRIKTIGT HJÄRTA gå fram i full trosvisshet, MED ETT HJÄRTA SOM ÄR RENAT FRÅN ETT ONT SAMVETE och med en kropp som är badad i rent vatten.

Ps. 24:4 Den som har oskyldiga händer OCH RENT HJÄRTA, den som inte vänder sin själ till lögn och inte svär falskt.

Apg. 8:21 Du har inte någon del eller lott i den här saken, eftersom ditt hjärta inte är uppriktigt inför Gud. 22 Vänd dig därför bort från din ondska och be till Herren. Kanske skall han förlåta dig vad du tänker i ditt hjärta.

Matt. 5:8 SALIGA ÄR DE RENHJÄRTADE, de skall se Gud.

Matt. 23:26 Du blinde farisé, GÖR FÖRST INSIDAN AV BÄGAREN REN, så blir också utsidan ren.

Vi är antingen andligt döda eller andligt levande. De sistnämnda har rena hjärtan, men inte de förstnämnda. Begär och frestelser har vi inte blivit försäkrade om att vi ska bli befriade från, men vi har blivit lovade att vi INTE gör det köttet begär om vi vandrar med den helige Anden, och vi har blivit utlovade en utväg ut ur varje frestelse. Vi ombeds att ”synda inte mer”, vilket betyder att vi kan, vilket du kan läsa mer om här.

HERRENS FÖRSAMLING stängd för offer av kastrering och äktenskapsbrott? – 5 Mos. 23

leviter”Herrens församling” betyder här i Gamla Testamentet inte den församling av troende/kristna som en gång ska ärva Guds rike. ”Församling” i 5 Mos. 23 kommer från det hebreiska ordet qahal (Strong’s 6951) och kan betyda församling, sammankomst, menighet, sällskap, gemenskap, grupp (Eng.: assembly, convocation, congregation). Ordet används 123 gånger i GT.

I 5 Mos. 23 kan vi läsa om människor som inte accepteras i ”Herrens församling” om de antingen är offer för kastrering och äktenskapsbrott, eller om de har en förfader (ända till tionde led) som råkat ut för detta. Notera att det inte handlar om dessa människors SJÄLAR eller deras FRÄLSNING, utan det handlar om att de inte kan vara medlemmar i den speciella grupp av äldste, domare och andra Guds representanter på jorden som är tillsatta för att utföra Guds verk och utföra rättvisa och objektiva domar. Precis som djuroffer måste vara helt fläckfria så måste Guds representanter på jorden också vara det, och för att verkligen visa hur viktigt det är med renhet så har Gud lagt in regeln om tionde led och tredje led i sammanhanget. Inte heller ammoniter och moabiter fick komma in i Guds församling ens i efterkommande tionde led, och detta blev då en viktig påminnelse för alla människor om en viktig detalj Israels historia, och denna nyttiga påminnelse varade i flera generationer. Om det däremot gällde släkt med Egyptier och Edomiter så kunde de slutligen ingå i Guds församling efter tredje led, och även detta kunde användas som en nyttig påminnelse för alla människor om vad som hänt i Israels historia.

En annan fördel med regeln om tionde led/tredje led (utöver att vara en viktig påminnelse för efterlevande folk) är att man lättare kunde eliminera de dåliga influenser och kulturer som förfäderna bidragit med och överfört till sina efterkommande. Tyvärr är det ju så att man riskerar att påverkas av sina föräldrar och förfäder, och det är inte ovanligt att korrumperade tyranner/diktatorer föder ytterligare korrumperade tyranner i flera generationer. Vissa kulturers tänkande sitter djupt i människors hjärtan, och det som ligger närmast till hands är kanske det HAT som palestinier/araber generellt känner gentemot judar/israeler. Det hatet verkar nästan ärvas i blodet och jag tror personligen att inte ens tiondeled kan bota det hatet. (ALLA palestinier/araber styrs självfallet inte av ett sådant hat, men jag talar rent generellt och det finns även statistik att bygga på.)

Att under den här tiden inte kunna ingå i Guds unika församling av domare/äldste borde inte vara mer allvarligt än att inte kunna vara präst för att man inte är född Levit. Det är ingen synd eller skam att inte vara född Levit, men möjligheten för en icke-levit att vara präst var för israelerna lika med noll. De flesta svenskar har ingen möjlighet att vara medlem i kungafamiljen och ingå i deras stora släkt, men det utgör för det mesta inga stora bekymmer för de flesta av oss. Om däremot dörren vore stängd vad gäller vår frälsning för att vi är födda av fel föräldrar, eller om vi har en förfader som var mördare, så vore det självfallet orättvist och ologiskt. Gud säger självfallet inte att det är någons fel att vara född genom äktenskapsbrott eller ofrivilligt stympad, för det kan man knappast rå för själv och absolut ingenting vi bör straffas för. (Däremot så kan olyckliga omständigheter leda till olyckliga liv, och det kanske man kan kalla för ”straff” även om det inte är Gud som bestämt det specifika straffet.)

5 Mos. 23:1 Ingen som är kastrerad, vare sig genom krossning eller stympning, skall komma in i Herrens församling.Ingen som är född i äktenskapsbrott eller blodskam skall komma in i Herrens församling. Inte ens efterkommande i tionde led skall komma in i Herrens församling.Ingen ammonit eller moabit skall komma in i Herrens församling, inte ens efterkommande i tionde led skall någonsin komma in i Herrens församling,detta därför att de inte mötte er med mat och dryck på vägen när ni drog ut ur Egypten, och därför att de mot dig lejde Bileam, Beors son, från Petor i Aram-Naharajim för att han skulle förbanna dig. Men Herren, din Gud, ville inte lyssna på Bileam, utan Herren, din Gud, förvandlade förbannelsen till välsignelse för dig, ty Herren, din Gud, älskade dig. Du skall aldrig någonsin fråga efter deras välfärd och lycka.Du skall inte avsky edomiten, för han är din broder. Du skall inte heller avsky egyptiern, för i hans land har du bott som främling. Barn som föds av dem i tredje led må komma in i Herrens församling.

Allt folk kunde delta i Israels högtider och offermåltider, så det var bara de absolut högsta positionerna som de inte hade tillgång till. I övrigt så var det så att en och samma lag gällde alla, och lagen om omskärelsen gällde både israel och övrigt folk. Om det kravet uppfylldes så kunde vem som helst delta i alla israels högtider.

2 Mos. 12:48 Om en främling som bor hos dig vill fira Herrens påskhögtid, skall alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan får han komma och fira den, och han skall då vara som en infödd i landet. Men ingen oomskuren får äta påskalammet. 49 En och samma lag skall gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er.

SAMVETET och den helige Andes ledning

samveteOrdet ”samvete” i Nya Testamentet kommer från det grekiska ordet suneidésis (Strong’s 4893)

Paulus fullkomligt rena samvete

Paulus sade om sig själv och Silvanus och Timoteus:

1 Thess 2:10. Ni är vittnen, och även Gud, hur HELIGT, hur RÄTTFÄRDIGT och OSTRAFFLIGT vi uppträdde bland er som tror. (1917)

Paulus ansåg vidare att han hade ”ett FULLKOMLIGT RENT SAMVETE ÄNDA TILL IDAG”. Om man som kristen syndar så har man inget rent samvete utan ett dåligt samvete där den helige Ande påminner om hjärtats hemligheter, och därför står det ganska klart att Paulus inte såg sig själv som syndare efter sin pånyttfödelse – just för att han levde rättfärdigt. Man kan helt enkelt inte vara helig, rättfärdig, ostrafflig och med ett fullkomligt rent samvete, samtidigt som man lever i synd. Läs gärna mer om Paulus och hans påstådda synder i denna bloggartikel.

Apostlagärningarna 23:1 Paulus såg på Stora rådet och sade: ”Bröder, jag har levt inför Gud med ett fullkomligt rent samvete ända till i dag.”

Apostlagärningarna 24:16 Därför strävar jag själv efter att alltid ha ett gott samvete inför Gud och människor.

2 Korinthierbrevet 1:12 Vi kan med GOTT SAMVETE berömma oss av att vi här i världen, och särskilt mot er, HAR UPPTRÄTT I HELIGHET OCH RENHET INFÖR GUD och inte varit ledda av världslig visdom utan av Guds nåd.

2 Korinthierbrevet 4:2 Vi har avsagt oss allt hemligt och skamligt och använder inga knep. Vi förfalskar inte Guds ord utan lägger öppet fram sanningen och anbefaller oss själva inför Gud åt varje människas samvete.

Romarbrevet 9:1 Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger inte. Mitt samvete betygar det också i den helige Ande,

2 Timotheosbrevet 1:3 Jag tackar alltid min Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent samvete. Ständigt, natt och dag, tänker jag på dig i mina böner.

Hebreerbrevet 13:18 Be för oss. Vi VET att vi har ett gott samvete, och vill på allt sätt handla riktigt.

Övriga verser om samvetet

Vi ska se till att vi lever med rent samvete, och även tänka på våra bröders och systrars samveten.

Rom. 13:Överheten är en Guds tjänare till ditt bästa. Men gör du det onda skall du frukta, ty överheten bär inte svärdet förgäves. Den är en Guds tjänare, en hämnare som straffar den som gör det onda. Därför måste man underordna sig den inte bara för straffets skull utan också för samvetets skull.

1 Kor. 8:Den kunskapen finns dock inte hos alla. Några som hittills varit vana vid avgudarna äter köttet som avgudaoffer, och så orenas deras svaga samvete.Men maten för oss inte närmare Gud. Äter vi inte, förlorar vi ingenting, och äter vi, vinner vi ingenting. Men se till att denna er frihet inte blir till fall för de svaga. 10 Ty om någon får se, hur du som har kunskap ligger till bords i ett avgudatempel, blir inte då den som har ett svagt samvete ‘uppbyggd‘,så att han äter av det kött som offrats åt avgudarna? 11 Genom din kunskap går den svage förlorad, din broder, som Kristus har dött för. 12 När ni på det sättet syndar mot bröderna och sårar deras svaga samveten, då syndar ni mot Kristus13 Alltså, om maten blir till fall för min broder, skall jag aldrig någonsin äta kött, så att jag inte blir orsak till min broders fall.

1 Kor.10:23 Allt är tillåtet, men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet, men allt bygger inte upp. 24 Ingen skall söka sitt eget bästa, utan var och en den andres. 25 Ät allt som säljs på torget utan att för samvetets skull ställa någon fråga.— 27 Om någon av dem som inte tror bjuder hem er och ni vill gå, ät då allt som sätts fram åt er, utan att för samvetets skull ställa någon fråga. 28 Men om någon skulle säga till er: ”Det här är kött från avgudaoffer”, så avstå från att äta av hänsyn till honom som sade det, och för samvetets skull. 29 Jag menar då inte ditt eget samvete utan den andres. Varför skall min frihet dömas av en annans samvete? 30 Om jag för min del äter med tacksamhet, varför skall jag då hånas för något som jag tackar Gud för? 31 Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. 32 Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling. 33 Själv försöker jag i allt foga mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, att de skall bli frälsta.

2 Korinthierbrevet 5:11Då vi alltså vet vad det är att frukta Herren, försöker vi vinna människor, men för Gud är det uppenbart hurdana vi är, och jag hoppas att det också är uppenbart för era samveten.

1 Tim. 1: Vad all förmaning syftar till är kärlek av ett rent hjärta, av ett gott samvete och av en uppriktig tro.Detta mål har somliga förlorat ur sikte och så förfallit till tomt prat.—12 Jag tackar honom som har gett mig kraft, Kristus Jesus vår Herre, för att han ansåg mig värd förtroende och tog mig i sin tjänst, 13 fastän jag FÖRUT var en hädare, förföljare och våldsman. Men han förbarmade sig över mig, därför att jag i min otro inte visste vad jag gjorde.16 Men jag mötte barmhärtighet, för att Kristus Jesus skulle visa hela sitt tålamod främst mot mig och låta mig bli en förebild för dem som skulle komma till tro på honom och vinna evigt liv.—18 Detta uppdrag att förmana anförtror jag åt dig, mitt barn Timoteus, i enlighet med de profetord som en gång uttalades över dig, för att du i kraft av dem skall kämpa den goda kampen, 19 i tro och med ett rent samvete. Detta har somliga stött ifrån sig och lidit skeppsbrott i tron. 20 Bland dem är Hymeneus och Alexander, som jag har överlämnat åt Satan för att de skall tuktas så att de inte hädar.

1 Tim. 3:Församlingstjänarna skall på samma sätt vara allmänt aktade och pålitliga. De får inte missbruka vin eller vara ute efter pengar. 9 De skall äga trons hemlighet i ett rent samvete.

1 Tim. 4:1 Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror. 2 De kommer att förledas av hycklare och lögnare, som är brännmärkta i sina samvetenoch som förbjuder folk att gifta sig och befaller dem att avstå från mat som Gud har skapat för att tas emot med tacksägelse av dem som tror och känner sanningen.

Titusbrevet 1:15 För de rena är allting rent, men för de orena, för dem som inte tror, är ingenting rent, utan hos dem är både förstånd och samvete orenade.

Hebr. 9:Därmed visar den helige Ande att vägen till det allra heligaste ännu inte har uppenbarats, så länge det främre rummet består.Detta är en bild av den tid som nu är: gåvor och offer frambärs, men de kan inte fullkomligt rena samvetet hos dem som offrar. 10 Liksom när det gäller mat och dryck och olika slags reningar, så är det här fråga om yttre föreskrifter fram till tiden för en bättre ordning.—13 Om nu redan blod av bockar och tjurar och askan från en kviga, stänkt på de orena, helgar till yttre renhet, 14 hur mycket mer skall då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Guden. Ty Kristus har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud.

Hebr. 10::2 Skulle man inte annars ha upphört att offra? De som förrättar offertjänsten skulle då redan en gång för alla ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete.—22 Låt oss därför med uppriktigt hjärta gå fram i full trosvisshet, med ett hjärta som är renat från ett ont samvete och med en kropp som är badad i rent vatten.

1 Pet. .3:15 Herren Kristus skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger. 16 Men låt det ske ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om er goda livsföring i Kristus får skämmas för sitt förtal.—19 I Anden gick han bort och utropade ett budskap för andarna i fängelset, 20 för dem som den gången var olydiga när Gud tåligt väntade under Noas dagar, medan arken byggdes. I den blev några få, åtta personer, frälsta genom vatten. 21 Efter denna förebild frälser dopet nu också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse,

1 Pet 2:19 Om någon som VET att Gud är med honom, håller ut när han får lida oskyldigt, så är det nåd från Gud.

Detta är förmodligen den bästa bibelpassagen om samvetet:

Romarbrevet 2:Han skall ge var och en efter hans gärningar: evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdighetenNöd och ångest skall komma över varje människa som gör det onda, främst över juden och även över greken, 10 men härlighet, ära och frid över var och en som gör det goda, främst över juden och även över greken, 11 ty Gud är inte partisk.12 Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. 14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. 16 Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.

Alla människor är födda med en kapacitet att välja mellan rätt och fel samvete 2

Det började redan i Eden när Adam och Eva fick budet att lyda Gud genom att INTE äta av den förbjudna frukten, och de insåg vad som skulle hända om de ändå skulle välja den vägen. De hade aldrig upplevt ondska och död innan, men de visste ändå vad begreppet död innebar. Om vi inte hade haft en förmåga att välja mellan att lyda och inte lyda (gott och ont), så hade heller inte Gud haft någon rätt att döma oss för något som han vet står utanför vår egen möjlighet att påverka. Det är just för att vi har en möjlighet att lyda och vara goda individer som vi är skyldiga, eftersom vi självmant valt att gå en annan väg. Vi är inte skapta som förprogrammerade robotar utan vi är skapta till Guds avbild och ansvariga för våra egna handlingar, vilket leder till att vi inte skylla på vår programvara om vi syndar, eftersom det är vi själva som måste se till att vi lever enligt Guds vilja.

Joh. 1:Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. —Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen.

Rom. 1:18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem.20 Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.21 Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. — 25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen.—28 Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen.— 32 Sådant gör de, fastän de mycket väl känner till Guds rättvisa dom, att de som handlar så är värda döden. Ja, de samtycker också till att andra gör det.

Apostlagärningarna 7:51 Hårdnackade är ni och oomskurna till hjärta och öron. Alltid står ni emot den helige Ande, ni som era fäder.

Jak 4: 15 I stället borde ni säga: ”Om Herren vill och vi får leva skall vi göra det eller det.” 16 Men nu skryter ni och är självsäkra. Allt sådant skryt är av ondo. 17 Den som vet att göra det goda men inte gör det, han syndar.

1 Kor. 14:23 Om nu hela församlingen kommer tillsammans och alla talar tungomål, och några som inte förstår eller INTE TROR kommer in, skall de då inte säga att ni är galna?24 Men om alla profeterar och en som inte tror eller förstår kommer in, då blir han avslöjad av alla och dömd av alla. 2Hans hjärtas hemligheter uppenbaras, och han faller ner på sitt ansikte och tillber Gud och ropar: ”Gud är verkligen i er!”

Liksom i Adam alla dör, betyder att vi dör FYSISKT pga honom – 1 Kor. 15:22

choose

1 Kor. 15:22 Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande. 23 Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och sedan, vid hans ankomst, de som tillhör honom.

Sammanhanget i 1 Kor. 15:22 visar att det handlar om återuppståndelsen, och den måste vi alla gå igenom vare sig vi är onda eller goda.  Eftersom Adam är mänsklighetens vagga så innebär det att vi dör fysiskt genom honom eftersom han är den första (ihop med Eva) som introducerade den första synden till världen som orsakade separation från Livets träd. Eftersom vi är släkt med Adam så kommer vi alla att dö genom honom (och det gäller även Jesus Kristus eftersom han levde som en människa) men Jesus är mänsklighetens Herre så vi får alla del av återuppståndelsen genom honom. Alla människor drabbas ovillkorligen av fysisk död pga Adam oavsett hur vi lever, och alla människor drabbas ovillkorligen av återuppståndelse och påföljande domar (liv eller död) hur vi än lever. Endast de som valt att vandra i ljuset med Jesus får sedan evigt liv i Guds rike.

Hebr. 5:Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom

Notera att det är exakt samma ALLA som dör i Adam som de ALLA som görs levande i Jesus Kristus. Om vi tolkar det första påståendet som att alla människor är födda syndiga och fördömda genom Adam så måste det andra påståendet innebära att samma ALLA kommer att bli rättfärdiggjorda och få liv i Jesus. Men detta är universialism och läran att ALLA blir frälsta, vilket är obibliskt. Om det första är ett ovillkorligt skeende för hela mänskligheten så måste det andra också vara ovillkorligt för hela mänskligheten. Många tror på den gnostiska idén om en syndfull natur (som ingen av de gamla kyrkofäderna lärde ut före Augustinus), och att vi alla ärver synd och fördömelse genom Adam (ALLA och ovillkorligt) men samma personer tror ofta att det däremot är endast de troende som får vara i Kristus genom pånyttfödelsen och som därmed får frälsning (så INTE alla universellt och i högsta grad villkorligt).

Versen säger bara att vi alla dör i och genom Adam och alla görs levande i och genom Jesus. Det handlar inte om frälsning och fördömelse och himmel eller helvete, utan om fysisk död och fysiskt liv eftersom det handlar om kroppens återuppståndelse.

1 Kor. 15:15 Då står vi där som falska vittnen om Gud, eftersom vi har vittnat mot Gud, att han uppväckte Kristus, som han inte har uppväckt, om det verkligen är så att döda inte uppstår16 Ty om de döda inte uppstår, har inte heller Kristus uppstått. 17 Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och ni är ännu kvar i era synder. 18 Då har också de som insomnat i Kristus gått förlorade. 19 Om vi i detta livet sätter vårt hopp endast till Kristus, och han inte har uppstått, då är vi de mest beklagansvärda av alla människor. 20 Men nu har Kristus uppstått från de döda som förstlingen av de insomnade. 21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom också de dödas uppståndelse genom en människa.22 Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande. 23 Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och sedan, vid hans ankomst, de som tillhör honom. 24 Därefter kommer slutet, då han överlämnar riket åt Gud, Fadern, sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft. 

Uppståndelsen drabbar onda och goda. ALLA ska vi uppstå men frågan är om det blir till liv eller fördömelse

2 Korinthierbrevet 5:10 Ty vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont.

Apg 24:15 Och jag har samma hopp till Gud som de, att både rättfärdiga och orättfärdiga skall uppstå en gång.

Acts 4:upprörda över att de undervisade folket och i Jesus predikade uppståndelsen från de döda.

Förhindrad åtkomst till Livets trädtree2

Pga Adam’s synd så förhindrades han av Gud att nå Livets träd. Det träd som vi kan läsa om även i Uppenbarelseboken. Vi får informationen av Gud att om vi äter av Livets träd så lever vi i evighet. Det vore en katastrof för Adam och hans efterkommande att leva i en fallen värld där människor syndar och gör varandra illa, och att vi då skulle tvingas leva i en sådan miljö för evigt! Döden är ett nödvändigt ont, och på många sätt en gåva.

1 Mos. 3:22 Herren Gud sade: ”Se, människan har blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Hon får nu inte räcka ut handen och även ta av livets träd och så äta och leva för evigt.”24 Han drev ut människan, och öster om Edens lustgård satte han keruberna och det flammande svärdets lågor för att bevaka vägen till livets träd.

Upp. 2:Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna. Åt den som segrar skall jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis.

Upp. 22: Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken.— 14 Saliga är de som tvättar sina kläder. De skall få rätt till livets träd och få komma in i staden genom dess portar15 Men utanför är hundarna och trollkarlarna, de otuktiga och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögn och far med osanning.—19 Och om någon tar bort något från de ord som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, som det står skrivet om i denna bok

Vi kan leva genom att äta och dricka, men det är inte tillräckligt för att få fullkomlig hälsa och kunna leva för evigt. Det är en sanning som även applicerades på Jesus, som ju också dog en fysisk död även om döden inte kunde behålla honom och han sedan återuppstod. Adam fick äta av alla träd i Edens lustgård utom just ”trädet med kunskap om gott och ont” som var förbjudet. Även Livets träd var åtkomligt för honom så länge som han var utan synd. Om Adam skapades odödlig så skulle det inte ha funnits skäl för ett Livets träd, men nu skapdes trädet och människorna får LIV genom det så länge som de äter utav det. Men de dör om de inte äter utav det! Även helt oskyldiga bebisar drabbas av döden eftersom de inte kan nå Livets träd vare sig genom att äta utav det själva eller genom att få del av kraften genom sina mödrars mjölk. Det innebär att även de drabbas av döden eftersom de förhindras att nå trädets kraft, och man kan säga att denna ”förbannelse” (eller välsignelse, beroende på hur man ser det) drabbar dem pga det Adam gjorde. Däremot står det ingenstans i Bibeln att bebisar ärver Adams synd, och att de där andligt pga Adam! En människa dör endast andligt om hon själv är gammal nog att vara medveten om lagen och väljer att överträda den. Det är samvetet som talar för eller emot människan.

Adam dog andligt när han syndade, och han dog fysiskt lite senare (han levde allt som allt i 930 år) även om hans celler påbörjade en dödsprocess vid samma tillfälle som han syndade. Hans förbannelse var alltså en fysisk död, och att tvingas arbeta i sitt anlets svett bland tistlar och elände, samtidigt som hans fru tvingas föda i smärta. Denna generella förbannelse gäller alla hans släktingar. Återigen står det ingenstans (inte ens i Rom. 5) att vi har ärvt SYND efter Adam, och Bibeln är klar över att vi separeras från Gud när vi syndar. Inte när vi avlas eller föds in i en ”syndfull natur”, som självfallet inte hade varit vårt fel. Vem skulle välja att födas med ett syndigt kött som orsakar så att vi syndar vare sig vi vill eller inte och som därför leder till att vi drabbas av Guds vrede?

Jesaja 59:2 Nej, det är era missgärningar som skiljer er och er Gud från varandra, era synder döljer hans ansikte för er, så att han inte hör er.

Efesierbrevet 2:1 Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder.

Kolosserbrevet 2:13 Ni som var döda PÅ GRUND AV era överträdelser och er oomskurna natur, också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser

Rom. 5:12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom DÖDEN över alla människor, EFTERSOM ALLA HADE SYNDAT.

Rom. 7:Förr levde jag utan lagen, men när budordet kom, fick synden liv 10 och jag dog. Då visade det sig att budordet som skulle föra till liv, blev till död.—11 Ty synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det.

(Rom. 7:For I WAS ALIVE without the law once: but when the commandment came, sin revived, and I died.) KJV

Gud säger att den som SYNDAR skall dö. Han menar då andlig död, eftersom ju alla dör fysiskt hur vi än lever. Om han skulle vilja uttrycka att alla människor dör andligen (eller föds andligt döda) så skulle han inte ha behövt peka ut just syndarna av alla människogrupper eftersom det handlar om alla universellt. Gud är rättvis och tvingar inte på oskyldiga bebisar en syndfull natur som av nödvändighet leder till att de är  andligt döda. Den som väljer att SYNDA skall dö! Inte de andra! Men har inte alla syndat? Jo, alla som kan synda har valt att synda (bebisar kan inte synda vare sig de är födda eller ofödda) men vi är ingalunda födda i synd. Läs gärna mer i den här artikeln om arvsynden.

Hes. 18: 20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.