LAMMET är slaktat från världens grundläggning, men Jesus dog inte två gånger – Upp 13:8

Jesus (Gud i kött) är LAMMET som slaktats

Apg 8:32 Skriftstället som han läste var detta: Liksom ett får som förs bort till att slaktas,och liksom ett lamm som är tyst inför den som klipper det, öppnade han inte sin mun.33 Genom hans förnedring blev hans dom borttagen.Vem kan räkna hans släkte? Ty hans liv togs bort från jorden.

Ovan är ett citat från det Gamla Testamentet, som den etiopiske hovmannen läste när han träffade Filippus på vägen från Jerusalem. Jesus är här jämförd med ett oskyldigt lamm som slaktas för att göra oss rättfärdiga.

Jes. 53:1 Men vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var HERRENS arm uppenbar?2 Han sköt upp såsom en ringa telning inför honom, såsom ett rotskott ur förtorkad jord. Han hade ingen gestalt eller fägring; när vi sågo på honom, kunde hans utseende ej behaga oss.3 Föraktat var han och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med krankhet; han var såsom en, för vilken man skyler sitt ansikte, så föraktat, att vi höllo honom för intet.4 Men det var våra krankheter han bar, våra smärtor, dem lade han på sig, medan vi höllo honom för att vara hemsökt, tuktad av Gud och pinad.5 Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull och slagen för våra missgärningars skull; näpsten var lagd på honom, för att vi skulle få frid, och genom hans sår bliva vi helade.6 Vi gingo alla vilse såsom får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom.7 Han blev plågad, fastän han ödmjukade sig och icke öppnade sin mun, lik ett lamm, som föres bort att slaktas, och lik ett får, som är tyst inför dem som klippa det ja, han öppnade icke sin mun.8 Undan våld och dom blev han borttagen, men vem i hans släkte betänker detta? Ja, han rycktes bort ifrån de levandes land, och för mitt folks överträdelses skull kom plåga över honom.9 Och bland de ogudaktiga fick hans in grav bland de rika kom han först, när han var död fastän han ingen orätt hade gjort och fastän svek icke fanns i hans mun.10 Det behagade HERREN att slå honom med krankhet: om hans liv så bleve ett skuldoffer, då skulle han få se avkomlingar och länge leva, och HERRENS vilja skulle genom honom hava framgång.11 Ja, av den vedermöda hans själ har utstått skall han se frukt och så bliva mättad; genom sin kunskap skall han göra många rättfärdiga, han, den rättfärdige, min tjänare, i det han bär deras missgärningar.12 Därför skall jag tillskifta honom hans lott bland de många, och med talrika skaror skall han få utskifta byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland överträdare, han som bar mångas synder och bad för överträdarna. (1917)

Upp .5:6 Och jag såg mitt för tronen och mitt ibland de fyra väsendena och de äldste ett Lamm stå där, som såg ut att ha blivit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon – de sju ögonen är Guds sju andar, utsända över hela jorden.—8 Och när det tog bokrullen, föll de fyra väsendena och de tjugofyra äldste ner inför Lammet. De hade var och en sin harpa och skålar av guld, fulla av rökelse, som är de heligas böner.—12 Och de sade med hög röst: “Lammet, som blev slaktat, är värdigt att ta emot makten, rikedomen och visheten, kraften och äran, härligheten och tacksägelsen.”

Upp. 6:16 och de sade till bergen och klipporna: “Fall över oss och göm oss för hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede.

Jesus slaktades inte två gånger – en gång vid jordens skapelse, och en gång till för ett antal hundra år sedan på korset

Jesus “slaktades” inte två gånger – en gång vid jordens skapelse och en gång lite senare på korset.

Upp. 13:8 Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat från världens grundläggning.

Ordet “från” här ovan är översatt från den grekiska prepositionen apo (Strong’s 575) och kan förutom från också betyda av, ut från, vid, på, i, för, allt sedan, etc. Prepositionen i versen kan hjälpa till att uttrycka en förfluten tid eller “origin of cause”. Redan i Eden kunde Adam och Eva höra Gud tala om krocken mellan djävulens avkomma och kvinnans avkomma samt “Han ska krossa ditt huvud” (1 Mos. 3:15. Vad som skulle komma att ske i framtiden fanns alltså som koncept redan från begynnelsen.

Även Luk. 11:50 används samma ord när vi läser om profeters blod som utgjutits FRÅN världens begynnelse. Få tolkar detta som om dessa profeter dog och blödde vid en tidpunkt innan eller vid världens begynnelse, och inte heller att det skedde enbart vid en och samma tidpunkt. Vi läser detta snarare som att detta skett allt sedan världens begynnelse och en tid framåt.

Lukas 11:50 Så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, som har utgjutits FRÅN världens begynnelse,

Samma ord används i Upp. 17:8, där vi kan läsa om namn skrivna i livet bok. Här är det inte nödvändigt att se det som att det var namnen som var skrivna i boken från världens grundläggning – och att namnen dessutom skrevs in vid ett och samma tillfälle – utan det kan vara BOKEN som kommit till från världens grundläggning varpå namn börjades skriva in i den allt sedan Adams tid (från begynnelsen). Vi vet att namn även kan raderas från boken enligt samma kapitel. Man skulle också kunna anta att Gud själv kände till den slutgiltiga versionen av livets bok redan från begynnelsen (även om det inte går att bevisa). Självfallet kände Gud dock till att det fanns en livets bok, eftersom det är han själv som bestämt att det ska finnas en livets bok som grund till vår frälsningsplan och slutgiltiga dom.

Upp. 17:8 Vilddjuret som du såg, det var och är inte mer. Det skall stiga upp ur avgrunden och går sedan i fördärvet. De invånare på jorden som inte har sina namn skrivna i livets bok FRÅN världens grundläggning, de skall förundras när de ser vilddjuret, eftersom det var och inte är men skall komma.

Upp. 3:5 Den som segrar skall alltså bli klädd i vita kläder, och jag skall aldrig stryka ut hans namn ur livets bok utan kännas vid hans namn inför min Fader och hans änglar.

Upp. 22:19 Och om någon tar bort något från de ord som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, som det står skrivet om i denna bok.

Sen finns det ett grekiskt ord som verkligen betyder “innan” (πρό) men som inte används i Upp. 13:8.

“Det är fullbordat” – betyder inte att vi blivit frälsta innan vi kom till tro

Vi blev inte frälsta innan vi ens var födda och innan vi började tro på Jesus. Det är genom tro vi blir frälsta enligt Bibeln, och inte genom att bli utvalda av Gud eller att ha fått vår skuld betald, för då hade vi aldrig någonsin varit separerade från honom vid någon enda tidpunkt. Vi hade varit förlåtna innan vi ens utförde våra synder, och omvändelse vore totalt meningslöst eftersom vi vore födda frälsta. Eller kan vi säga att vi blivit frälsta av Jesu kompletta verk på korset innan vi börjat tro och innan vi blivit pånyttfödda och fått den helige Ande? Om Jesus betalat för våra synder (alltså inte bara att han betalade ett högt pris – döden – för oss, utan även att han betalade för våra SYNDER), så hade vi varit frälsta innan vi kom till tro. Betalt är betalt. Då borde vi inte predika att människor måste tro på Gud för att bli frälsta, eftersom de ju redan är frälsta, friköpta (“redeemed” på engelska) och klara. Har man fått sina synder betalda så kan man inte senare gå förlorade. Vi bör inte tänka på Jesu offer som en slags pengatransaktion/betalning, utan som ett perfekt SYNDOFFER. Frälsningen är villkorad.

Det går inte att utesluta att ett verkligt lamm (eller ett annat slags gudomligt lamm) verkligen fick offras för att åstadkomma kläder till Adam och Eva och på så sätt “täcka deras synd”. Detta skedde dock efter deras synd, men fortfarande i tidernas begynnelse. Det är därför naturligt att vi kristna drar en parallell till Jesu offer på Golgata som också det gjordes för alla människors synder – precis som lammet i Eden då bara Adam och Eva levde.

Jesu dog som ett oskyldigt lamm och han har alltid haft helandeförmåga sedan tidernas begynnelse. Upp. 13:8 handlar om att alla människor en gång i framtiden ska tillbe lammet, och det lammet (Jesus) fanns på riktigt från världens grundläggning. Eftersom Gud självfallet visste att det inte var uteslutet för Adam och Eva att synda så måste lösningen på det tänkbara problemet redan vara planerad innan det ens inträffade. Därav lammet och därav konceptet från världens grund om Jesu offerdör för hela mänskligheten. Lammet räddade Adam och Eva och fortsätter att rädda. En gång ska alla tillbe det.

Om Jesus dog fysiskt redan innan Eden skapades så måste vi fråga oss varför, då det Guds verk var mycket gott och det fanns ingen synd i världen innan Adam och Evas synd.

LIVETS BOK i Bibeln finns det EN utav och namnen i boken kan raderas

Jul3

Livets bok som vi riskerar att raderas ifrån

”Bok” kommer från det Grekiska ordet bibliō.

Endast de som segrar till slutet ska klädas i vita kläder och de ska heller inte få sina namn strukna ur livets bok. Det är ju vid tidens slut som de kristna får sina nya och efterlängtade vita kläder och då finns det heller inte längre några risker att få sina namn strukna ur livets bok – eftersom de sedan träder in i Guds rike för alltid.

Upp. 3:⁴Men du har några få i Sardes som inte har smutsat ner sina kläder, och de skall vandra tillsammans med mig i vita kläder, ty de är värdiga. ⁵Den som segrar skall alltså bli klädd i vita kläder, och jag skall aldrig stryka ut hans namn ur livets bok utan kännas vid hans namn inför min Fader och hans änglar.

Det finns några kristna som menar att det finns två olika livets böcker; en universell livets bok där allas namn skrivs in per automatik vid födseln och som de riskerar att raderas från, och en livets bok som kallas Lammets livets bok där endast de sant kristna finns med och som de aldrig riskerar att raderas från. De menar alltså att varje gång som vi kan läsa om varningar att vi kan raderas ur livets bok så handlar det om den universella boken och inte lammets bok. De menar också att vi oftast kan veta vilken bok som det syftas på genom att tolka de verser med varningar om namnstrykningar som relaterade till den universella boken, medan de verser som talar om en ynnest att vara i livets bok (såsom Fil. 4:2-3) som Lammets livets bok. Men detta är förstås inget ärligt sätt att läsa skriften på eftersom man börjar med ett svar som man sedan vill läsa in i skriften.

Om människor hamnar i den universella boken genom födseln så kan man undra när man sedan stryks ur boken om man under hela livet väljer att vända Gud ryggen? Stryks man vi döden? Eller kommer man att strykas så fort man blir vuxen, och när exakt är det? Och vad händer om en person blir kristen vid 50 års ålder? Var den personen alltså med i den universella boken långt innan han blev kristen då han även lades till i den andra boken som kallas Lammets livets bok? Är alla kristnas namn med i två livets böcker medan övriga är med endast i EN livets bok? Många frågor som man lätt kan undanröja om vi bara accepterar att det endast finns en livets bok.

Det finns inget bibliskt stöd för att de finns två livets böcker

Bibeln talar visserligen om BÖCKER (plural) som vi ska dömas efter, men då handlar det inte om livets bok utan om böcker som innehåller uppgifter om de gärningar som vi utfört på jorden. Vi kan läsa “böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok”. Människorna kommer att dömas efter sina gärningar, och om man dessutom inte finns med i livets bok så kastas man i eldsjön. Om det nu finns två livets böcker så hade det ju varit en stor hjälp om detta hade stått uppgivet någonstans i Bibeln, och om Johannes kunde hjälpa oss att förstå om den livets bok som omnämns i Upp. 20:12 handlar om lammets speciella livets bok eller den universella boken. Nu finns det inte någon sådan distinktion eftersom det endast verkar finnas EN livets bok.

Daniel 7:⁹Medan jag såg på djuret sattes troner fram, och den Gamle av dagar satte sig ner. Hans kläder var snövita och håret på hans huvud var som ren ull. Hans tron var av eldslågor och hjulen på den var av flammande eld. ¹⁰En ström av eld flöt ut från honom. Tusen gånger tusen tjänade honom och tio tusen gånger tio tusen stod inför honom. Han satte sig ner för att döma och böcker öppnades.

Upp. 20:¹¹Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns ingen plats för dem. ¹²Och jag såg de döda, både stora och små, stå inför tronen. Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda blev dömda efter sina gärningar, efter vad som stod skrivet i böckerna. ¹³Och havet gav igen de döda som fanns i det, och döden och helvetet gav igen de döda som fanns i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. ¹⁴Döden och helvetet kastades i eldsjön. Detta, det vill säga eldsjön, är den andra döden. ¹⁵Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.

Moses verkar också vara av den uppfattningen att det endast finns en livets bok eftersom han talar om “boken som du skriver i“. Gud förklarar för Moses att det är den som SYNDAR som skall UTPLÅNAS ur denna bok, och han vägrar att låta Moses namn strykas ur boken i stället för andra människor – eftersom var och en måste stå för sina egna handlingar. Moses var ju faktiskt den som INTE syndat bland israelerna, och det vore förstås ett grymt slut att låta den person som avhållit sig från synd behöva förlora sin själ och i stället låta syndarna få liv i hans ställe. Det var förstås en vacker tanke från Moses sida och det visar på hans stora kärlek till det folk han ledde, men Gud skulle aldrig tänka sig att köpslå med människors själar på det sättet.

2 Mos. 32:³⁰Nästa dag sade Mose till folket: “Ni har begått en stor synd. Jag skall nu stiga upp till Herren. Kanske jag kan bringa försoning för er synd.” ³¹Mose gick tillbaka till Herren och sade: “O, detta folk har begått en stor synd. De har gjort sig en gud av guld. ³²Men förlåt dem nu deras synd. Om inte, så utplåna mig ur boken som du skriver i.” ³³Men Herren svarade Mose: “Den som har syndat mot mig, honom skall jag utplåna ur min bok.

Om nu alla människor per automatik finns med i en universell livets bok så vore det ju inget speciellt om Klemens och Paulus andra medarbetare också har sina namn där. Livets bok står dessutom i bestämd form, så det vore konstigt om det fanns flera livets böcker.

Fil. 4: ²Evodia och Syntyke uppmanar jag att vara eniga i Herren. ³Ja, också dig, trofaste medarbetare, ber jag: hjälp dem som har kämpat med mig i evangeliets tjänst tillsammans med Klemens och mina andra medarbetare, som har sina namn i livets bok.

Nedan hittar vi det enda stället, förutom Upp. 21:27, där orden “livets bok som tillhör lammet” finns med. Ska vi ta detaljen att livets bok tillhör lammet (Jesus Kristus) som ett tecken på att denna bok är annorlunda mot den livets bok som vi kan läsa om på andra ställen? Det finns inget som helst stöd för det, och det är väl ganska naturligt att livets bok faktiskt tillhör Jesus Kristus som är vår Gud och som vi vet ska döma levande och döda? Jämför gärna nedan passage med Upp. 17:8.

Upp. 13:⁷Och åt vilddjuret gavs makt att strida mot de heliga och att besegra dem, och det fick makt över alla stammar och folk och språk och folkslag. ⁸Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat från världens grundläggning.⁹Den som har öron må höra. ¹⁰Om någon måste gå i fångenskap, skall han gå i fångenskap. Och om någon måste dödas med svärd, skall han dödas med svärd. Här visar sig de heligas uthållighet och tro.

Det är kanske Upp. 17:8 som människor främst använder som stöd för en universell livets bok eftersom det står “livets bok från världens grundläggning“, men det är boken som är från begynnelsen och inte nödvändigtvis namnen i boken. Ordagrant blir det “of whom not are written the names in the book of life from foundation of world”. Det låter vidare som “livets bok som tillhör lammet” i Upp. 13:8 är samma bok som här nedan i Upp. 17:8 trots att det där endast står “livets bok”, eftersom det på båda ställena handlar om hur de människor som inte står med i den boken förundras över vilddjuret och t o m tillber det. Det står om “världens grundläggning” på båda ställena, och även en förklaring i Upp. 13:8 att det är lammet som är slaktat från världens grundläggning.

Upp. 17: ⁸Vilddjuret som du såg, det var och är inte mer. Det skall stiga upp ur avgrunden och går sedan i fördärvet. De invånare på jorden som inte har sina namn skrivna i livets bok från världens grundläggning, de skall förundras när de ser vilddjuret, eftersom det var och inte är men skall komma.

Har man inte sitt namn skrivet i livets bok kastas man i eldsjön, och det kan vi läsa är en sanning vad gäller livets bok liksom det stället där det står “livets bok som tillhör lammet”. Återigen verkar det alltså handla om samma bok.

Upp. 20:¹⁵Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.

Upp. 21: ²⁷Aldrig någonsin skall något orent komma in i den, och inte heller någon som handlar skändligt och lögnaktigt, utan endast de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet.

Om vi aldrig skulle riskera att gå från andligt levande till andligt döda pga synd (som Satan försäkrade Eva var en sanning) så skulle vi absolut ha råd med att göra både tillägg och borttagningar ur Guds ord i skriften utan att riskera våra själar, men det vore ju en falsk säkerhet eftersom Uppenbarelseboken mycket tydligt säger att konsekvenserna snarare blir utomordentligt allvarliga. Resultatet blir ju att den personens del (som alltså ursprungligen var tänkt för honom) ur livets träd tas bort, och om vi inte har tillträde till det nya Jerusalem så innebär det ju evig förtappelse.

Upp. 22:¹⁸För var och en som hör profetians ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord skall Gud på honom lägga de plågor som det är skrivet om i denna bok. ¹⁹Och om någon tar bort något från de ord som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom HANS DEL I LIVETS TRÄD och i den heliga staden, som det står skrivet om i denna bok.

Idén om att det finns två livets böcker verkar vara ett tillägg till skriften, och tillägg har vi varnats för att göra. Varför skulle Gud ens behöva två böcker med namn på andligt levande och döda, och varför skulle en universell livets bok nämnas som “livets bok” och förbrylla alla ärliga Bibelläsare? Det låter inte troligt att Gud skulle låta människor finnas med i en universell livets bok per automatik trots att han vet att han sedan kommer att stryka dem vid ett senare tillfälle. Om vi däremot hela tiden under vår livstid har en chans att finnas med i livets bok (genom omvändelse, tro och trohet) och även riskerar att raderas om vi i stället väljer att leva i synd, så blir både Gud och skriften mer begriplig.

Livets Träd

Sen kan vi även läsa om livets träd, och det är det träd som fanns i Eden och som ska återfinnas i det nya Jerusalem.

Upp. 2:⁷Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna. Åt den som segrar skall jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis.

Upp. 22:1 Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. ²Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken. ³Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Lammets tron skall stå i staden, och hans tjänare skall tjäna honom.