Etikettarkiv | profet

KUNG SAUL och Gud som ångrade att han valt honom till Israels Kung

saul

Kung Saul är en intressant person med tanke på att Gud faktiskt tyckte att det var en dålig idé att överhuvudtaget sätta en kung över Israel på den här tiden, och när han ändå gick med på folkets önskemål om en kung så ångrade han sedan att han valt just Saul.

Det börjar med Samuels söner som var domare och tyvärr vandrade bort från Gud på sina egna själviska vägar genom att ta mutor och förvränga lagen till sina egna fördelar. Det är möjligt att de inledningsvis klarade av sina uppgifter som rekorderliga domare eftersom det står att de ”vek av” från Herrens väg, men helt klart är att de till slut inte lyckades motstå frestelsen att dra nytta av sina maktpositioner. Vissa människor undviker korruption just för att de inte ens har makten att utföra någon form av korruption, men om tillfälle ges så kanske de skulle ta chansen. Samuels söner tog chansen och fortsatte på den vägen när de en gång börjat. Självfallet var det ingenting som Gud såg på med blida ögon, och förmodligen inte heller deras far Samuel när han uppmärksammade oegentligheterna. Samuel hade gett domaruppdragen till sina söner när han själv blev för gammal för att klara det.

1 Sam. 8:1 När Samuel blev gammal satte han sina söner till domare över Israel.Hans förstfödde hette Joel och hans andre son Abia. De var domare i Beer-Sheba. Men hans söner vandrade inte på hans väg utan vek av från den och sökte orätt vinning. De tog mutor och förvrängde lagen.

Folket krävde då en KUNG i stället. Samuel trivdes förmodligen inte alls med situationen gällande hans korrumperade söner men han tyckte ändå av många skäl (som framkommer i 1 Sam. 8: 10-17) att det var en dålig idé att lösa problemet genom att sätta en kung över Israel. Ett alternativ skulle ju kunna vara att försöka få sönerna att ändra sig eller att använda sig av andra domare. Framför allt skulle man kunna be GUD om hjälp. Samuel bad hur som helst till Herren som menade att folket faktiskt förkastade honom (Gud) genom detta önskemål om en kung, och att de ALLTID betett sig på detta avoga sätt. Självfallet är det alltid emot Guds vilja när folk förkastar och överger honom, och saker och ting sker inte alltid på det sättet som Gud önskar. Gud rådde dock Samuel att lyssna på folket i det här fallet, trots att det var ett riktigt uselt förslag som de framfört. Men han ville samtidigt att Samuel noga skulle se till att varna dem för vad slags framtid de hade att förvänta sig med en kung över sig, och det var alls inga sötebrödsdagar som Gud menade att de skulle få – utan den raka motsatsen (1 Sam. 8:10-17.) Det är ett bra exempel på att Gud ibland agerar beroende på hur människorna agerar, men människorna måste ta konsekvenserna för sina egna önskemål och handlingar.

Då samlades alla de äldste i Israel och kom till Samuel i Rama och sade till honom: ”Du är gammal och dina söner vandrar inte på dina vägar. Sätt nu en kung över oss till att styra över oss, så som alla folk har.” Det var i Samuels ögon ett dåligt förslag när de sade: ”Ge oss en kung till att styra över oss.” Och Samuel bad till Herren. Då sade Herren till Samuel: ”Lyssna till folket i allt de säger till dig. Ty det är inte dig de har förkastat, utan det är mig de har förkastat, så att jag inte skall vara kung över dem. 8 Så har de alltid gjort, från den dag då jag förde dem upp ur Egypten ända till denna dag. De har övergivit mig och tjänat andra gudar och så gör de också mot dig.Men lyssna nu till deras ord. Du skall allvarligt varna dem och förklara för dem vilka rättigheter den kung får som kommer att regera över dem.”

Samuel läser upp de många och långa varningarna om hur livet med en kung skulle bli och avslutar med ”När ni då ropar på hjälp på grund av er kung som ni har valt åt er, då skall Herren inte svara er”. Trots det insisterade folket på att få en kung.

19 Men folket vägrade att lyssna till Samuels ord och sade: ”Nej, en kung måste vi ha över oss. 20 Också vi vill bli som alla andra folk. Vår kung skall döma oss. Han skall dra ut framför oss och föra våra krig.” 21 När Samuel hörde allt detta som folket sade, framförde han det till Herren. 22 Då sade Herren till Samuel: ”Lyssna till deras ord och sätt en kung över dem.” Och Samuel sade till Israels män: ”Gå hem, var och en till sin stad.”

Därför valde Gud en kung åt Israel efter deras egna önskemål, och självfallet valde han en bra kandidat med god kvalitet efter sitt eget hjärta! (Läs mer…)

1 Sam. 9:1 I Benjamin levde en man som hette Kish, son till Abiel, son till Seror, son till Bekorat, son till Afia, son till en benjaminit. Han var en mäktig man. Han hade en son som hette Saul, en ståtlig ung man. Ingen bland Israels barn var vackrare än han. Han var huvudet högre än allt folket.

Gud såg till att Saul fick ett möte med profeten Samuel, och han lovade att Saul skulle bli den man som räddade Israel från filistéernas hand.

1 Sam. 9:15 Dagen innan Saul kom, hade Herren uppenbarat för Samuel och sagt: 16 ”I morgon vid den här tiden skall jag sända till dig en man från Benjamins land, och honom skall du smörja till furste för mitt folk Israel. Han skall rädda mitt folk från fili steernas hand. Ty jag har sett till mitt folk, eftersom deras rop har kommit till mig.17 När Samuel fick se Saul, sade Herren till honom: ”Se, där är den man som jag talade till dig om: Han skall styra mitt folk.”

1 Sam. 10:10 Samuel tog sin oljeflaska och göt olja på Sauls huvud, kysste honom och sade: ”Se, Herren har smort dig till furste över sin arvedel.

Samuel profeterade över Saul och berättade att Herrens Ande skulle falla över honom, vilket är just vad som skedde.

1 Sam. 10: Herrens Ande skall komma över dig, och du skall profetera med dem och bli förvandlad till en annan människa. När du ser att dessa tecken inträffar, gör då vad du finner lämpligt att göra, ty Gud är med dig. Och du skall gå före mig till Gilgal. Se, jag skall komma ner till dig för att offra brännoffer och gemenskapsoffer. Du skall vänta i sju dagar, till dess jag kommer till dig och meddelar vad du skall göra.”När Saul vände sig om för att gå ifrån Samuel, förvandlade Gud hans hjärta. Alla dessa tecken inträffade samma dag. 10 När de kom till Gibea kom en skara profeter emot honom. Då föll Guds Ande över honom, och han profeterade mitt ibland dem.

Gud gav dem en kung som så här långt var lydig och gudfruktig, men Gud ville fortfarande att det skulle vara känt att folket faktiskt förkastat Gud.

1 Sam. 10:17 Samuel kallade samman folket till Herren i Mispa. 18 Han sade till Israels barn: ”Så säger Herren, Israels Gud: Jag förde Israel upp ur Egypten, och jag befriade er från egyptierna och från alla andra kungadömen som förtryckte er.19 Men i dag har ni förkastat er Gud, som räddade er ur alla era olyckor och svårigheter, och ni har sagt till honom: Sätt en kung över oss. Så träd nu fram inför Herren efter era stammar och era släkter.”—24 Samuel sade till allt folket: ”Här ser ni den som Herren har utvalt. Det finns ingen som han bland allt folket.” Då jublade alla och ropade: ”Leve konungen!”

Gud gav via Samuel folket ett VAL att lyda honom(Gud) eller inte, och berättade vilka konsekvenserna skulle bli beroende på vilket väg de valde:

1 Sam. 11:12 Men när ni såg Nahas, ammoniternas kung, komma emot er, sade ni till mig: Nej, en kung måste regera över oss. Och ändå är det Herren, er Gud, som är er konung.13 Se, här är nu den kung som ni har valt, som ni bad om. Se, Herren har satt en kung över er. 14 Om ni fruktar Herren och tjänar honom och hör hans röst och inte är upproriska mot Herrens befallning, då skall både ni och den kung som regerar över er följa Herren, er Gud15 Men om ni inte hör Herrens röst utan är upproriska mot Herrens befallning, då skall Herrens hand vara mot er liksom mot era fäder.

1 Sam. 11:24 Se bara till att ni fruktar Herren och tjänar honom troget av hela ert hjärta. Ty se, han har gjort stora ting med er. 25 Men om ni gör det som är ont, skall både ni och er kung förgås.”

Lydnad är bättre än offer, men tyvärr valde Saul det sistnämnda. Saul valdes som kung eftersom Gud ville ha en man till den uppgiften efter sitt hjärta. Ändå valde Saul till slut att gå sin egen väg.

1 Sam. 13:13 Samuel sade: ”Du har handlat dåraktigt. Du har inte hållit det bud Herren, din Gud, har gett dig. Om du hade gjort det, skulle Herren ha befäst ditt kungadöme över Israel för all framtid. 14 Men nu skall ditt kungadöme inte bestå. Herren har sökt sig en man EFTER SITT HJÄRTA, och honom har han utsett till furste över sitt folk. Men du har inte hållit vad Herren befallt dig.

Gud ångrade till slut att han överhuvudtaget valt Saul som kung, eftersom Saul blivit motsträvig och upprorisk.krona3

1 Sam. 15:10 Då kom Herrens ord till Samuel: 11 ”Jag ångrar att jag har gjort Saul till kung, ty han har vänt sig från mig och inte utfört mina befallningar.” Det bedrövade Samuel och han ropade till Herren hela den natten.

1 Sam. 15:18 Herren sände i väg dig och sade: Gå och förgör dessa syndare, amalekiterna, och strid mot dem, till dess du har gjort slut på dem. 19 Varför har du då inte hört Herrens röst utan kastat dig över bytet och gjort det som är ont i Herrens ögon?” 21 Men folket tog av bytet får och nötboskap, det bästa av det som skulle ges till spillo, för att offra det åt Herren, din Gud, i Gilgal.” 22 Då sade Samuel: ”Har Herren samma glädje i brännoffer och slaktoffer som att man hör Herrens röst? Se, lydnad är bättre än offer och hörsamhet bättre än det feta av baggar. 23 Ty upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi. Eftersom du har förkastat Herrens ord, har han också förkastat dig, så att du inte längre får vara kung.”24 Saul sade till Samuel: ”Jag har syndat genom att inte lyda Herrens befallning och dina ord. Jag fruktade för folket och lyssnade till dem. 25 Men förlåt mig nu min synd och vänd tillbaka med mig, så att jag får tillbe Herren.”26 Samuel sade till Saul: ”Jag vill inte vända tillbaka med dig, för du har förkastat Herrens ord, och Herren har också förkastat dig, så att du inte längre kan vara kung över Israel.”

Gud kan absolut ändra sina beslut (varför skulle vi annars be om vi inte kunde påverka), men sen finns det löften och beslut som Gud aldrig ångrar eller ruckar på, och han ändrar aldrig sin karaktär eller gudom. Gud håller sig till sina villkor om han valt att sätta några, och har han bestämt sig för en plan så håller han sig till den.

28 Samuel sade till honom: ” Herren har i dag ryckt Israels kungarike från dig och gett det åt en annan, som är bättre än du.29 Och den Härlige i Israel ljuger inte och ångrar sig inte. Ty han är inte en människa, så att han skulle kunna ångra sig.”

35 Samuel ville inte mer se Saul, så länge han levde, ty Samuel sörjde över Saul. Och Herren ångrade att han hade gjort Saul till kung över Israel.

Kung Saul hade först Herrens Ande, men nu fick han – pga sin hårda attityd – en ond ande från Gud. (Eller Gud tillät en ond ande att plåga Saul, vilket utmynnar i samma sak.)

1 Sam. 16:1 16 Herren sade till Samuel: ”Hur länge tänker du sörja över Saul? Jag har ju förkastat honom, så att han inte kan vara kung över Israel. Fyll ditt horn med olja och ge dig av. Jag skall sända dig till betlehemiten Isai, ty en av hans söner har jag utsett åt mig till kung.”—14 Men Herrens Ande vek från Saul och en ond ande från Herren plågade honom. 15 Sauls tjänare sade till honom: ”Eftersom en ond ande från Gud plågar dig, 16 borde du, vår herre, säga till dina tjänare som står inför dig att de söker upp en man som är skicklig att spela harpa. När den onde anden från Gud kommer över dig, skall han spela och så skall det bli bättre med dig.” 

Om nu någon vill försöka påstå att det var Samuel som påstod att Gud ångrat sig vad gäller Saul och inte Gud själv, så fungerar inte den teorin eftersom vi kan dels se Guds egna ord om saken här ovan, och dessutom talade Samuel alltid Herrens ord när han profeterade:

1 Sam. 3:19 Och Samuel växte upp, och Herren var med honom och han lät ingenting av allt vad han sagt falla till marken20 Hela Israel, från Dan ända till Beer-Sheba, förstod att Samuel var betrodd att vara en Herrens profet. 21 Och Herren fortsatte att visa sig i Silo, ty Herren uppenbarade sig för Samuel i Silo genom Herrens ord.

Andra intressanta verser som visar Guds förhoppningar och  grusade planer, liksom människor som måste ta konsekvenserna för sina egna dåliga val.

Hes. 22:Genom det blod du har utgjutit har du dragit på dig skuld, och genom de avgudar du har gjort har du orenat dig. Så har du påskyndat dina dagars slut och nu kommit till slutet av dina år. Därför skall jag låta dig bli till hån för hednafolken och till åtlöje för alla länder.—Se, var och en av furstarna i Israel har använt sin makt för att utgjuta blod.—-Hos dig föraktar man sin far och mor, och mot främlingen utövar man våld. Den faderlöse och änkan förtrycker man. Mina heliga ting föraktar du, och mina sabbater vanhelgar du. Falska angivare finns hos dig, villiga att utgjuta blod. På bergen håller man offermåltider, och man bedriver skamliga ting hos dig.  11 Man bedriver avskyvärda ting med sin nästas hustru, och man orenar sin sonhustru. Andra kränker sin syster, sin fars dotter.12 För mutor är man hos dig beredd att utgjuta blod. Du ockrar och tar oskälig ränta och plundrar din nästa med våld, och du glömmer mig, säger Herren, Herren.13 Men se, jag slår ihop mina händer i vrede över den orätta vinning du håller på med och över de blodsdåd som sker hos dig.—26 Prästerna kränker min lag och vanhelgar mina heliga ting. De skiljer inte mellan heligt och oheligt och undervisar inte om skillnaden mellan rent och orent. De blundar för mina sabbater, och så blir jag vanhelgad mitt ibland dem.— 28 De profeter de har tjänar dem som vitkalkare. De skådar åt dem falska profetsyner och spår åt dem lögnaktiga spådomar. De säger: Så säger Herren,Herren, fastän Herren inte har talat.—30 JAG SÖKTE bland dem efter någon som skulle bygga en mur och ställa sig i gapet inför mig till försvar för landet så att jag inte skulle fördärva det. MEN JAG FANN INGEN31 Därför utgjuter jag min vrede över dem och gör slut på dem med min förbittrings eld. Deras gärningar skall jag låta komma över deras huvuden, säger Herren, Herren.”

Hes. 18:14 Men om han får en son som ser alla de synder hans far begår, och fast han ser dem inte handlar på samma sätt:  17 han förgriper sig inte på den behövande, ockrar inte och tar inte oskälig ränta utan lever efter mina föreskrifter och vandrar efter mina stadgar – då skall han inte dö genom sin fars missgärning utan skall förvisso få leva. 18 Hans far däremot, som begick våldsgärningar och rövade från sin broder och gjorde sådant bland sina släktingar som inte var gott, se, han skall dö i sin missgärning.19 Men ni frågar: ”Varför skall inte sonen bära på sin fars missgärning?” Sonen har gjort det som är rätt och rättfärdigt. Han har hållit alla mina stadgar och följt dem, och därför skall han förvisso få leva. 20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.

Annonser

Exempel på när GUD ÅNGRAR SIG och ändrar sig – profeten JONA i fiskens buk! (Jona 3:10)

jona i fisk

Jona 3:”Stig upp och bege dig till Nineve, den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig.” Då steg Jona upp och begav sig till Nineve enligt Herrens ord. Men Nineve var en stor stad inför Gud, tre dagsresor lång.Och Jona gick en dagsresa in i staden och predikade och sade: ”Om fyrtio dagar skall Nineve bli ödelagt.”

Jona 3:Både människor och djur skall klä sig i säcktyg. Må var och en ropa till Gud av all kraft och vända om från sin onda väg och från den orätt han gör. Vem vet, kanske vänder Gud då om och ångrar sig och vänder sig från sin vredes glöd, så att vi inte förgås.”10 När Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ÅNGRADE han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde det inte.

10— God REPENTED of the evil, that he had said that he would do unto them; and he did it not. (KJV)

Jona 4:Och han bad till Herren och sade: ” Herre, var det inte det jag sade, medan jag ännu var i mitt land! Därför ville jag förekomma det genom att fly till Tarsis. Jag visste ju att du är en nådig och barmhärtig Gud, långmodig och stor i nåd och sådan att du ångrar det onda.

Några iakttagelser

  • Det står att Jona lydde Gud och att han predikade det som han ombads predika, vilket var ”Om fyrtio dagar SKALL Nineve bli ödelagt.” Det finns inga ”om” eller ”men” med i bilden, utan bara rätt och slätt ombeds Jona att predika om vad som KOMMER ATT HÄNDA.
  • Invånarna i staden Nineve ångrade då sina synder och visade det tydligt också i handling. Med detta hoppades de att Gud skulle ändra sig trots att det inte fanns något löfte om något sådant alternativ. De handlade kanske i ren desperation.
  • Gud såg deras omvändelse, som om det handlade om en ny observation som han inte tidigare hade, och just p g a människornas handlingar så ändrade han sina planer som han tidigare ämnade göra. Tanken var ju att förstöra Nineve ”om 40 dagar” som alltså var en tidigare ”sann profetia”. Profetian blev dock inställd och det står att Gud ångrade det onda som han tänkte göra mot dem. Det står egentligen ”hotade” göra i SFB, men det är ett ord som det inte finns en parallell till i grundtexten.  KJV ligger närmare grundtexten. (Se ovan)
  • Jona erkänner att skälet till att han inte ville resa till Nineve var att han visste att Gud var en sådan som kan ångra det onda (som han ämnar göra), eller ”repentest thee of the evil” som det står i KJV. Jona verkar inte vara villig att gå pga vetskapen att det finns risk att Gud skulle komma att ändra sin ståndpunkt och alltså inte handla enligt den framtid som Jona så tydligt skulle utstaka – enligt Guds eget ord. Det skulle i sin tur innebära att Jona skulle riskera att stå där med lång näsa när saker och ting inte sker såsom utlovat. Jona önskar sig sedan t o m DÖDEN pga smäleken att han hade ”fel” i sina profetior. Men Gud säger tycker det är viktigare med omvändelse och liv:

Jona 4:11 Och jag skulle inte ömma för Nineve, den stora staden, där det finns mer än 120 000 människor som inte kan skilja mellan höger och vänster, dessutom en mängd djur!”

Om vi tolkar avsnittet fel riskerar vi att göra Gud till en lögnare för att han berättar om något som kommer att hända (som han ”vet” kommer att hända?) trots att det inte händer. Om Gud hela tiden hade VETAT att Nineve inte skulle ha blivit ödelagt VARFÖR SÄGER HAN DÅ ATT SÅ KOMMER ATT SKE, OCH TVINGAR JONA ATT TALA OSANNING? Eller ljög Gud för att manipulera fram en omvändelse?

Nej, är det inte ett bättre alternativ att läsa avsnittet som det står – att Gud verkligen deklarerade exakt det som han ämnade göra och som var sant i det ögonblick som Gud uttalade det? Invånarna i Nineve var tydligen på helt fel kurs i sin avgudadyrkan och synd, och det kan hända att Gud varnat dem tidigare utan resultat. Kanske han nu en gång för alla bestämde sig för att ödelägga hela staden – för att det inte såg ut att någonsin bli en förbättring – och ville därför informera invånarna om detta så att de hade chans att göra viktiga beslut (nu när staden är bestämt att förgöras)? De som trodde på varningen kanske då skulle omvända sig och fly från staden genom att lämna hus och hem, men i stället blev det så att faktiskt alla invånarna omvände sig i säck och aska!  Då ångrade Gud det som han hela tiden hade för avsikt att göra. Om nu hela staden omvände sig så fanns ju inga bra skäl att ödelägga staden. Genom hela Bibeln kan vi se att människors agerande påverkar Gud i sina beslut, och de är bl. a därför vi BER.

Ångrade” är översatt från hebreiska way·yin·nā·ḥem och det används vid ytterligare 8 tillfällen i Bibeln (förutom Jona 3:10), varav 2 handlar om samma händelse.

1 Mos. 6: ÅNGRADE Herren att han hade gjort människorna på jorden, och han var bedrövad i sitt hjärta.

2 Mos. 32:13 (Mose säger…) Kom ihåg Abraham, Isak och Israel, dina tjänare, som du med ed vid dig själv har lovat: Jag skall göra era efterkommande lika talrika som stjärnorna på himlen, och hela det land som jag har talat om skall jag ge åt era efterkommande. De skall få det till arvedel för evigt.” 14  ÅNGRADE Herren det onda som han hade hotat att göra mot sitt folk.

2 Sam. 24:15 Herren sände då pest i Israel, från morgonen intill den bestämda tiden, och sjuttiotusen personer av folket dog, från Dan ända till Beer-Sheba. 16 Men när ängeln räckte ut sin hand över Jerusalem för att ödelägga det, ÅNGRADE Herrendet onda och sade till ängeln som fördärvade folket: ”Det är nog! Drag tillbaka din hand.” Herrens ängel var då vid jebusiten Araunas tröskplats.

1 Kron. 21:14 Herren sände då pest i Israel, så att 70 000 personer av Israel dog. 15 Gud sände en ängel mot Jerusalem för att ödelägga det. Men när denne höll på med ödeläggelsen såg Herren det och ÅNGRADE det onda, och han sade till ängeln, Fördärvaren: ”Det är nog, drag tillbaka din hand.” Herrens ängel stod då vid jebusiten Ornans tröskplats.

Psalm 106:43 Han räddade dem många gånger,  men de hade ett upproriskt sinnelag och sjönk allt djupare genom sin synd. 44 Men han såg till dem i deras nöd när han hörde deras rop.45 Han tänkte på sitt förbund med dem och förbarmade sig för sin stora nåds skull.46 Han lät dem finna barmhärtighet inför alla som fört dem i fångenskap.

(…

for them his covenant, and REPENTED according to the multitude, KJV)

Jeremia 26:19 Men lät Hiskia, Juda kung, med hela Juda döda honom? Fruktade han inte i stället Herren och bad till honom, så att Herren ÅNGRADE det onda som han hade talat emot dem? Drar vi inte själva över oss mycket ont nu?”

1 Mos. 24:67 Sedan förde Isak in henne i sin mor Saras tält, och han tog Rebecka till sig. Hon blev hans hustru och han hade henne kär. Så blev Isak TRÖSTAD i sorgen efter sin mor.

1 Mos. 38:12 En lång tid därefter dog Suas dotter, Judas hustru. Efter sorgetidens slut gick Juda med sin vän adullamiten Hira upp till Timna, till dem som klippte hans får.

(…and Judah was COMFORTED, and went up, KJV)

Sen finns förstås många fler verser som visserligen inte innehåller ordet ”ångra” baserat på ovan hebreiska ord, men som antingen innehåller andra ord för ”ångra” eller där vi kan se att Gud varnar för att han ska göra något som han sedan ångrar. Jeremia 18 är ett bra exempel på hur Gud agerar beroende på människors handlingar.

Finns det apostlar och profeter även idag?

Apostlaämbete idag?

Vår tro ska bygga på Jesus som vår hörnsten, och apostlar och profeter är tänkta att i sin tur direkt eller indirekt förmedla det budskap som är från Jesus. De första apostlarna ansågs vara sanna förkunnare av Guds ord (förutom Judas förstås) och det hände att dispyter som inte gick att lösas lämnades till dem för att behandlas, ibland tillsammans med andra äldste (Petrus kallade sig t ex för äldste i 1 Peter 5:1). Det förekom alltså en viss typ av hierarki vad gäller dessa tjänster, även omvi förstås är lika värdefulla medlemmar i Kristi kropp. Vi har helt enkelt olika funktioner att fylla, och det gäller även inom äktenskapet. Grundidén är att vi alla arbetar med Kristus som grund och på ett sådant sätt att hela Kristi kropp tjänar på det.

Efesierbrevet 2:20 Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv.

Apg 2:42 De höll troget fast vid apostlarnas lära och gemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna.43Och fruktan kom över alla, och många under och tecken gjordes genom apostlarna.

Romarbrevet 1:5 Genom honom har vi fått nåd och apostlaämbete för att bland alla hednafolk föra människor till trons lydnad för hans namns skull.

Apg 15:2 När det nu uppstod oenighet och Paulus och Barnabas kom i allvarlig tvist med dem, beslöt man att dessa två och några andra av dem skulle fara upp till apostlarna och de äldste i Jerusalem för att överlägga med dem om denna stridsfråga.-–4När de kom till Jerusalem, togs de emot av församlingen och av apostlarna och de äldste, och de berättade om allt vad Gud hade gjort med dem.—6Apostlarna och de äldste samlades då för att behandla frågan.

Apg. 15:22 Då beslöt apostlarna, de äldste och hela församlingen att bland sig utse några män och sända dem till Antiokia tillsammans med Paulus och Barnabas. De valde Judas, som kallades Barsabbas, och Silas, båda ledande män bland bröderna,23och skickade med dem följande brev: ”Apostlarna och de äldste och bröderna hälsar de bröder i Antiokia och Syrien och Cilicien som är av hednisk härkomst.

Apg 16:4 När de reste genom städerna, överlämnade de åt bröderna de föreskrifter som apostlarna och de äldste i Jerusalem hade fastställt

Även efter Jesu död verkar det som att människor utsågs till apostlar och profeter, och dessa funktioner behövs tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds sonOm det är vanligt med församlingar som har avvikande åsikter från varandra (och det måste vi väl hålla med om att det finns?) så har vi ännu inte nått fram till den punkten. Vi skulle alltså ha stor nytta av dessa olika ämbeten som hjälper oss att stå på stadig Biblisk grund och som hjälper oss att utse pastorer och lärare i samma anda. Sen är det en annan sak att vi kristna har avvikit från den grundidé som Bibeln lär ut angående vilka kvalifikationer dessa ledare ska ha, hur de utses, etc.

Ef. 4:Men åt var och en av oss gavs nåden, alltefter den gåva som Kristus mätte ut.  —Och han gav några till APOSTLAR, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare. 12 De skulle utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp,13TILLS VI ALLA NÅR FRAM TILL ENHETEN i tron och i kunskapen om Guds Son, till ett sådant mått av manlig mognad att vi blir helt uppfyllda av Kristus.14 Vi skall då inte längre vara barn som kastas hit och dit av vågorna och som förs bort av varje vindkast i läran, när människorna bedriver sitt falska spel och i sin list förleder till villfarelse. 15 Vi skall i stället i kärlek hålla fast vid sanningen och i allt växa upp till honom som är huvudet, nämligen Kristus. 16 Från honom får hela kroppen sin tillväxt. Så byggs kroppen upp i kärlek, och den fogas samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, alltefter den kraft som är utmätt åt varje särskild del.

Paulus förklarar vilka tjänster som finns i en vanlig församling. Han räknar upp apostlar först, men han räknar även upp profeter och lärare som ju fortfarande har viktiga positioner i församlingar. Även nådegåvor räknas upp, och inte heller de har upphört på minsta vis. Paulus förklarar alltså en lämplig grund för nutida församlingar.

1 Korinthierbrevet 12:28 Gud har i sin församling för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare andra till att utföra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, att styra och att tala olika slags tungomål.29 Inte är väl alla apostlar? Inte är väl alla profeter? Inte är väl alla lärare? Inte utför väl alla kraftgärningar? 30 Inte har väl alla gåvor att bota sjuka? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda? 31 Men sträva efter de nådegåvor som är störst.

Efesierbrevet 3:5 I tidigare släktled har den inte avslöjats för människor så som den NU genom Anden har uppenbarats för hans heliga apostlar och profeter.

Lukas 11:49 Därför har också Guds vishet sagt: Jag skall sända till dem profeter och apostlar, och en del av dem skall de mörda och förfölja

2 Korinthierbrevet 12:12 Vad som kännetecknar en apostel har blivit utfört hos er med all uthållighet, genom tecken, under och kraftgärningar.

Det finns förstås också falska apostlar:

Uppenbarelseboken 2:2 Jag känner dina gärningar, ditt arbete och din uthållighet, och jag vet att du inte kan tåla onda människor. Du har prövat dem som kallar sig apostlar men inte är det, och du har funnit att de är lögnare.

Jesus hade ju sina tolv apostlar, men även Jesus kallades faktiskt både apostel (och profet -se nedan):

Hebreerbrevet 3:1 Därför, heliga bröder, ni som har fått del av en himmelsk kallelse, se på Jesus, den apostel och överstepräst som vi bekänner oss till.

Bland sina lärljungar så valde Jesus ut tolv som skulle bli apostlar. Efter Judas död valdes Mattias i hans ställe:

Matt. 10:10 Jesus kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt att driva ut orena andar och att bota alla slags sjukdomar och krämpor. Detta är namnen på de tolv apostlarna: först Simon, som kallas Petrus, och hans bror Andreas, vidare Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes, Filippus och Bartolomeus, Thomas och Matteus, publikanen, Jakob, Alfeus son, och Taddeus,Simon ivraren och Judas Iskariot, han som skulle förråda honom.

Galaterbrevet 2:8 Han som hade gett Petrus kraft att vara apostel bland de omskurna har också gett mig kraft att vara det bland hedningarna

När man utsåg en ny apostel efter Judas så kände man att det borde vara någon som varit med Jesus från allra första början och som även varit vittne till hans uppståndelse. Det fanns fler än en kandidat som passade in på en sådan beskrivning trots att det var ganska snäva regler. Bara för att dessa regler gällde vid denna tidpunkt behöver förstås inte betyda att reglerna såg ut på precis samma sätt vid senare tidpunkter. Även en arbetsgivare har råd att sätta snäva regler om han vet att det trots detta finns bra kandidater som kvalificerar sig. Vi vet ju att Paulus inte klarade dessa regler men trots detta kallades till apostel.

Apg 1:16 ”Mina bröder, det ord i Skriften måste uppfyllas som den helige Ande genom Davids mun hade förutsagt om Judas, han som blev vägvisare åt dem som grep Jesus. 17 Han räknades som en av oss, och denna tjänst hade fallit på hans lott.  21 Därför måste en av de män som var med oss under hela den tid Herren Jesus gick in och ut ibland oss, 22 från det att han döptes av Johannes till den dag då han blev upptagen från oss, en av dem måste tillsammans med oss vara ett vittne om hans uppståndelse.”23 Då ställde man fram två: Josef Barsabbas, som även kallades Justus, och Mattias.24 Och de bad: ”Herre, du som känner allas hjärtan, visa vilken av dessa två du har utvalt25 till att få den apostoliska tjänst som Judas lämnade för att gå till den plats som var hans.” 26 De kastade lott mellan dem, och lotten föll på Mattias. Så blev han tillsammans med de elva räknad som apostel.

Dessa ursprungliga tolv apostlar fick en alldeles speciellt tjänst på jorden, och även i himmelriket får de en speciell betydelse:

Uppenbarelseboken 21:14 Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod tolv namn, namnen på Lammets tolv apostlar.

Paulus räknades inte bland de första tolv apostlarna men blev utsedd som apostel vid ett senare tillfälle, utav Jesus själv

1 Korinthierbrevet 1:1 Från Paulus, genom Guds vilja kallad till Kristi Jesu apostel, och vår broder Sostenes

1 Korinthierbrevet 4:9 Det verkar som om Gud hade ställt oss apostlar sist, som vigda åt döden. Vi har blivit ett skådespel för världen, för både änglar och människor.

1 Timotheosbrevet 2:7 och för detta vittnesbörd har jag blivit satt till härold och apostel – jag talar sanning och ljuger inte – till hedningarnas lärare i tron och sanningen.

2 Timotheosbrevet 1:11 Detta har jag blivit satt till att tjäna som förkunnare, apostel och lärare.

Galaterbrevet 1:1 Från Paulus, apostel, utsänd inte av människor eller genom någon människa utan av Jesus Kristus och Gud, Fadern, som har uppväckt honom från de döda.

1 Korinthierbrevet 9:1 Är jag inte fri? Är jag inte apostel? Har jag inte sett Jesus, vår Herre? Är inte ni mitt verk i Herren?2Om jag inte är apostel för andra, så är jag det i alla fall för er. Ni själva är i Herren sigillet på mitt apostlaämbete.—5Har vi inte rätt att föra med oss en troende hustru, vi liksom de andra apostlarna och Herrens bröder och Kefas?

Romarbrevet 11:13 Och till er hedningar säger jag: som hedningarnas apostel sätter jag mitt ämbete högt

Paulus kallar sig ibland ringaste av apostlarna, men inte på så sätt att han var underlägsen

1 Korinthierbrevet 15:9 Ty jag är den ringaste av apostlarna. Jag är inte värd att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling.

2 Korinthierbrevet 11:5 Jag menar inte att jag på något sätt är underlägsen dessa väldiga apostlar.

2 Korinthierbrevet 12:11 Jag har blivit en dåre. Ni har tvingat mig till det. Ni borde egentligen ha talat väl om mig. Jag är inte på något sätt underlägsen dessa väldiga apostlar, även om jag ingenting är.

Så vi har alltså de tolv (eller tretton) ursprungliga apostlarna, och det skulle förmodligen kännas väldigt konstigt för någon kristen att kalla sig apostel under tiden som dessa fortfarande levde (med undantag av Paulus som hade ett formidabelt möte med Jesus). Dessa tolv var ju helt unika eftersom Jesus själv var den som utsåg dem och de hade verkligen bevittnat ALLT som han gjorde, inklusive hans uppståndelse. Men efter att de dött bort verkar själva apostlaämbetet fortfarande ha en roll (se min inledning) och en viktig funktion att fylla. Det finns även andra personer i Bibeln som verkar benämnas apostlar även om det inte står helt klart:

1 Thess. 1:Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er.–1 Thess. 2:7 även om VI som Kristi apostlar kunde ha kommit med anspråk. I stället uppträdde VI kärleksfullt ibland er. Som när en mor sköter om sina egna barn

Galaterbrevet 1:19 Någon annan av apostlarna träffade jag inte, bara Jakob, Herrens bror. (här använder grundtexten prepositionen ”ei” , som kan betyda OM eller BARA)

Romarbrevet 16:7 Hälsa Andronikus och Junias, mina landsmän och medfångar, som är högt ansedda bland apostlarna och som även före mig tillhörde Kristus. (detta kanske också kan tolkas som att dessa två var högt ansedda AV de ursprungliga apostlarna?)

Profeter idag?

Idag är det inte alltid lämpligt att kallas profet bara för att man har profetians gåva. I GT fanns det profeter som var helt fokuserade på sin tjänst som profet och i princip hade det som livskall. Därför var det mer motiverat att kallas ”profet” under den här tiden, och många av profetiorna handlade om den kommande Messias som skulle leda oss till hela sanningen. Många ser nedanstående vers som stöd för att profeter endasts fanns under gamla testamentet, och menar att det idag är den Heliga Anden och Bibeln som ska vara vårt rättesnöre. Det ligger mycket i det, men ännu finns alltså profetians gåva till vårt stöd, ihop med skriften och den Helige Ande.

Efesierbrevet 3:5 I tidigare släktled har den inte avslöjats för människor så som den nu genom Anden har uppenbarats för hans heliga apostlar och profeter.

Självutnämnda profeter som Muhammed och Joseph Smith passar inte in någonstans i Bibeln (förutom under benämningen falska profeter) och framför allt inte när dessa herrar menar att det som de säger är sant medan det som sades tidigare i våra skrifter INTE alltid är trovärdigt eftersom de menar att skrifterna förvanskats under årens lopp. Så brukar en SANN FALSK PROFET tala (kasta tvivel över Guds ord) och precis vad som helst kan bli sant genom ett sådant påstående. Vilken ny lära som helst kan produceras genom ursäkten att tidigare budskap är feltolkat, felskrivet eller felkopierat. Falska profeter är egentligen busenkla att känna igen, men det finns människjor som gärna vill låta sig luras och de dras till falska profeter. Det finns risk för att människor dras till de talare som säger det man vill höra.

5 Mosebok 18:21 Och om du tänker i ditt hjärta: Hur skall vi känna igen det ord som Herren inte har talat?22 så vet: När profeten talar i Herrens namn och det han säger inte sker och inte går i uppfyllelse, då är detta något som Herren inte har talat. I sin förmätenhet har profeten talat. Du skall inte vara rädd för honom.”

5 Mosebok 13: Om en profet eller en som har drömsyner träder fram hos dig och han ger dig något tecken eller under, och sedan detta tecken eller under som han talat med dig om inträffar och han då säger: ”Låt oss följa andra gudar, gudar som du inte känner, och låt oss tjäna dem”, då skall du inte lyssna på den profetens ord eller på den som har drömsyner, ty Herren, er Gud, prövar er för att finna om ni älskar Herren, er Gud, av hela ert hjärta och hela er själ. Herren, er Gud, skall ni följa, honom skall ni frukta, hans bud skall ni hålla, hans röst skall ni lyssna till, honom skall ni tjäna och honom skall ni hålla er till.

1 Joh. 2:Vi vet att vi har lärt känna honom, när vi håller fast vid hans budDen som säger: ”Jag känner honom” och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och sanningen finns inte i honom. 

1 Joh. 2:26 Detta har jag skrivit till er med tanke på dem som försöker leda er vilse. 27 Vad er beträffar, så förblir i er den smörjelse som ni har tagit emot av honom, och ni behöver inte någon som undervisar er, utan vad hans smörjelse lär er om allting är sanning och inte lögn. Förbli i honom, så som den har lärt er.

Rom. 16:17 Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem. 18 Ty sådana tjänar inte vår Herre Kristus utan sin egen buk, och med milda ord och vackert tal bedrar de godtrogna människor.

Matteus 7:16 På deras frukt skall ni känna igen dem. Inte plockar man väl vindruvor från törnbuskar eller fikon från tistlar?

Det varnas ofta för falska profeter i både GT och NT, och framför gäller varningarna de sista dagarna. Om det aldrig är tänkt att finnas profeter i den sista tiden så vore det lätt att avslöja ALLA falska profeter eftersom var och en som kallar sig profet då per definition måste vara falsk. De skulle ju då uppträda under en tid då det inte var tänkt att finnas någon profet överhuvudtaget, men eftersom profeter och profetior fortfarande kommer att finnas så länge vi lever på jorden så måste vi sålla de sanna profeterna från de falska. Sen är det ju så, att även om en person kallar sig apostel eller profet – och då borde vara en person som gör allt vad han kan för att bygga sitt budskap på Jesus – så betyder det förstås inte att vi omedelbart måste sluta tänka och acceptera vad som än utgår från deras läppar. När det gäller profetior så är vi inte mer än människor som kan välja fel och missta oss. Vi behöver bara se på profeten Jona som gick sin egen väg och inte ville göra det Gud bad honom (och det gjorde han dessutom med flit). Det är när en person säger ”Så säger Herren”, som man förväntas höra ett budskap från just Herren, och om det som sägs inte är förenligt med Bibeln så är det glasklart att det inte är gudomligt. Och inte heller om det handlar om en profetia om framtiden som inte slår in. Om  en person inte erkänner synden att tillskriva Gud saker som han inte sagt står det än mer klart att det handlar om en falsk profet utan ödmjukhet. En ödmjuk person aktar sig noga för att tillskriva Gud något han inte sagt och erkänner genast sina misstag. Samtidigt är det viktigt att vara frimodig och inte vara så rädd att uttala något som man starkt känner i sitt hjärta att man inte ens försöker och i stället håller tyst. Då finns risk att Anden släcks och andra går miste om ett budskap från Gud. Gud ser våra hjärtan!

1 Thess. 5:19 Släck inte Anden. 20 Förakta inte profetior, 21 men pröva allt, behåll det goda, 22 och håll er borta från allt slags ont.

Apg 17:10 Redan samma natt skickade bröderna i väg Paulus och Silas till Berea. Så snart de kom dit gick de till judarnas synagoga. 11 Judarna där var mer öppna än de i Tessalonika. De tog emot ordet med all villighet och forskade dagligen i Skrifterna för att se om det kunde förhålla sig så.

Matteus 24:11 Många falska profeter skall träda fram och bedra många.

2 Petrusbrevet 2:1  Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig.

1 Johannesbrevet 4:1 Mina älskade, tro inte alla andar utan pröva andarna om de kommer från Gud. Ty många falska profeter har gått ut i världen.

Matteus 7:22 Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar?23 Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!

Titusbrevet 1:Han skall hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han genom en sund undervisning kan uppmuntra andra och vederlägga motståndarna. 10 Ty särskilt bland de omskurna finns det många orosstiftare, pratmakare och bedragare. 11 Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.12 En av deras egna, en profet, har sagt: ”Kreter ljuger alltid, är vilddjur, glupska och lata.” 13 Det omdömet är sant. Tillrättavisa dem därför strängt, så att de blir sunda i tron14 och inte befattar sig med judiska myter och med stadgar från människor som vänder sig bort från sanningen.

2 Petrusbrevet 2:16 Men han blev tillrättavisad för sitt brott. En stum åsna talade med människoröst och förhindrade profetens vanvett.

Att profetera betyder att förmedla budskap från Gud till människor genom hans Ande, och ofta innebar det varningar till folket att vända om från sina onda vägar. Profetord kan adresseras till stora grupper av människor eller till enskilda:

2 Petrusbrevet 1:21 Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud. 

Sakaria 1:4Var inte som era fäder. För dem predikade gångna tiders profeter och sade: ”Så säger HERREN Sebaot: Vänd nu om från era onda vägar och era onda gärningar. Men de lyssnade inte och aktade inte på mig, säger HERREN.5 Era fäder, var är de? Och profeterna, lever de kvar för evigt? 6 Nej, men mina ord och mina stadgar som jag gav mina tjänare profeterna, de nådde era fäder. Och de vände om och sade: Som HERREN Sebaot hade beslutat att göra med oss enligt våra vägar och våra gärningar, så har han också handlat med oss.”

Sakaria 7:12 De gjorde sina hjärtan hårda som diamant så att de inte hörde den undervisning och de ord som HERREN Sebaot genom sin Ande hade sänt genom gångna tiders profeter. Därför kom stor vrede från HERREN Sebaot.

1 Timotheosbrevet 1:18 Detta uppdrag att förmana anförtror jag åt dig, mitt barn Timoteus, i enlighet med de profet ord som en gång uttalades över dig, för att du i kraft av dem skall kämpa den goda kampen

1 Timotheosbrevet 4:14 Försumma inte nådegåvan i dig, den som du fick genom profetord, när de äldste lade händerna på dig

Paulus berättar om profetian som en av nådegåvorna och att denna gåva ges till både kvinnor och män:

Apostlagärningarna 19:6 Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade.

Romarbrevet 12:6 Vi har olika gåvor alltefter den nåd som vi har fått. Den som har profetians gåva skall profetera i överensstämmelse med tron

Efesierbrevet 4:11 Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare.

1 Thessalonikerbreve 5:20 Förakta inte profetior

1 Korinthierbrevet 11:4 Om en man ber eller profeterar med något på huvudet vanärar han sitt huvud.5 Men om en kvinna ber eller profeterar utan något på huvudet, så vanärar hon sitt huvud. Det är som att ha håret avrakat

1 Korinthierbrevet 12:10 en annan att utföra kraftgärningar. En får gåvan att profetera, en annan att skilja mellan andar. En får gåvan att tala olika slags tungomål, en annan att uttyda tungomål.

1 Korinthierbrevet 12:28 Gud har i sin församling för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare andra till att utföra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, att styra och att tala olika slags tungomål.29 Inte är väl alla apostlar? Inte är väl alla profeter? Inte är väl alla lärare? Inte utför väl alla kraftgärningar? 30 Inte har väl alla gåvor att bota sjuka? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda? 31 Men sträva efter de nådegåvor som är störst

1 Korinthierbrevet 13:8 Kärleken upphör aldrig. Men profetiorna skall upphöra och tungomålstalen skall tystna och kunskapen skall förgå.9Ty vi förstår till en del och profeterar till en del (ett stadium dit vi helt klart inte har nått än)

1 Kor. 14:1 Sträva ivrigt efter kärleken, men sök också vinna de andliga gåvorna, framför allt profetians gåvaDen som talar tungomål talar inte till människor utan till Gud. Ingen förstår honom, när han i sin ande talar hemligheter. 3 Men den som profeterar talar till människor och ger dem uppbyggelse, uppmuntran och tröst. Den som talar tungomål uppbygger sig själv, men den som profeterar uppbygger församlingenJag önskar att ni alla skall tala tungomål men hellre att ni skall profetera. Den som profeterar är förmer än den som talar tungomål, om inte denne uttyder sitt tal, så att församlingen blir uppbyggd.Antag, mina bröder, att jag kommer till er och talar tungomål. Vad hjälper det er, om jag inte meddelar er någon uppenbarelse eller kunskap eller profetia eller undervisning?

1 Kor. 14:22:Så är tungomålstalen ett tecken, inte för dem som tror utan för de otroende, under det att profetian är ett tecken, inte för de otroende utan för dem som tror23 Om nu hela församlingen kommer tillsammans och alla talar tungomål, och några som inte förstår eller inte tror kommer in, skall de då inte säga att ni är galna? 24 Men om alla profeterar och en som inte tror eller förstår kommer in, då blir han avslöjad av alla och dömd av alla.25 Hans hjärtas hemligheter uppenbaras, och han faller ner på sitt ansikte och tillber Gud och ropar: ”Gud är verkligen i er!”26 Hur skall det då vara, bröder? Jo, när ni samlas har var och en något att ge: en psalm, ett ord till undervisning, en uppenbarelse, ett tungotal, och en uttydning. Låt allt bli till uppbyggelse. 27 Om någon talar tungomål, får två eller högst tre tala, och då en i sänder, och någon skall uttyda det. 28 Men finns det ingen som uttyder, skall den som talar tungomål tiga i församlingen och endast tala för sig själv och till Gud. 29 Två eller tre profeter skall tala, och de andra skall pröva det som sägs. 30 Men om någon annan som sitter där får en uppenbarelse, skall den förste tiga. 31 Ni kan alla profetera, en i sänder, så att alla blir undervisade och alla blir tröstade. 32 Och profeternas andar underordnar sig profeterna. — 39 Därför, mina bröder, var ivriga att profetera och hindra inte tungomålstalandet. 

Det talas i NT om personer, både män och kvinnor, som kallar sig profeter och/eller har profetians gåva:

Lukas 2:”36 Där fanns också en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon hade kommit upp i hög ålder. I sju år hade hon levt med sin man från den tid hon var jungfru, 37 och hon var nu änka, åttiofyra år gammal. Hon lämnade aldrig templet utan tjänade Gud med fastor och böner natt och dag38 Just i den stunden kom hon fram och prisade Gud och talade om honom för alla dem som väntade på Jerusalems frälsning.39 Sedan de hade fullgjort allt som var föreskrivet i Herrens lag, vände de tillbaka till sin hemstad Nasaret i Galileen. 

Apg 11:27 Vid den tiden kom några profeter från Jerusalem ner till Antiokia. 28 En av dem som hette Agabus trädde fram, och genom Anden förutsade han att en svår hungersnöd skulle komma över hela världen. – Den kom också under Claudius regering. – 29 Då beslöt lärjungarna att var och en skulle skicka så mycket han kunde till hjälp åt bröderna som bodde i Judeen. 30 Detta gjorde de också, och de sände hjälpen med Barnabas och Saulus till de äldste.

Apg 21:Nästa dag begav vi oss därifrån och kom till Cesarea. Där tog vi in hos evangelisten Filippus, som var en av de sju,och stannade hos honom.Han hade fyra ogifta döttrar som hade profetisk gåva10 När vi hade varit där i flera dagar, kom en profet vid namn Agabus ner från Judeen. 11 Han kom nu till oss, tog Paulus bälte och band sina fötter och händer och sade: ”Så säger den helige Ande: Den man som äger detta bälte kommer judarna i Jerusalem att binda så här och utlämna åt hedningarna.” 12 När vi hörde det, bad både vi och de som bodde på platsen Paulus att han inte skulle fara upp till Jerusalem. 13 Då svarade han: ”Varför gråter ni och får mitt hjärta att brista? Jag är beredd inte bara att låta mig bindas utan också att dö i Jerusalem för Herren Jesu namns skull.” 14 När han inte kunde övertalas, lugnade vi oss och sade: ”Ske Herrens vilja.”

Apg 13:1 I församlingen i Antiokia fanns det profeter och lärare, Barnabas, Simeon som kallades Niger, Lucius från Cyrene, Manaen, fosterbror till landsfursten Herodes, samt Saulus.

Apg 15:32 Judas och Silas, som själva var profeter, talade mycket som uppmuntrade och styrkte bröderna.

Det verkar onekligen som det är tänkt att finnas profeter även efter Jesus tid på jorden, och även efter hans lärljungars död:

Matteus 10:40 Den som tar emot er tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. 41 Den som tar emot en profet därför att det är en profet, han skall få en profets lön. Och den som tar emot en rättfärdig man därför att det är en rättfärdig, han skall få en rättfärdig mans lön.

Lukas 11:48 Ni är alltså vittnen till vad era fäder gjorde och samtycker till det. De dödade profeterna och ni bygger gravvårdar över dem. 49 Därför har också Guds vishet sagt: Jag skall sända till dem profeter och apostlar, och en del av dem skall de mörda och förfölja

Apg 2:17 Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era unga män skall se syner, och era gamla män skall ha drömmar18 Ja, över mina tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skall profetera.

Förutom att kallas överstepräst och apostel så kallades Jesus även profet, och likaså Johannes Döparen:

Matteus 13:57 Och de tog anstöt av honom. Men Jesus sade till dem: ”En profet är alltid föraktad i sin hemstad och i sin egen familj.”

Lukas 13:33 Men i dag och i morgon och i övermorgon måste jag vandra vidare. Ty en profet kan inte dödas någon annanstans än i Jerusalem.

Apg 3: 18 Men Gud har på detta sätt låtit det gå i uppfyllelse som han har förutsagt genom alla sina profeter, att hans Messias skulle lida. 19 Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade 20 och tider av vederkvickelse kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus. 21 Honom måste himlen ta emot tills de tider kommer då allt det blir återupprättat, som Gud har förkunnat genom sina heliga profeters mun från urminnes tid. 22 Mose har sagt: En profet som är lik mig skall Herren er Gud låta träda fram åt er, ur era bröders krets. Lyssna till honom i allt vad han säger er23 Men var och en som inte lyssnar till den profeten skall utrotas ur folket. 24 Alla profeterna, så många som har talat från Samuel och framåt, har också förkunnat dessa dagar. 

Apg 7:36 Det var han som förde dem ut och gjorde under och tecken i Egypten och i Röda havet och i öknen under fyrtio år. 37 Det var han som sade till Israels barn: En profet som är lik mig skall Gud låta träda fram, en ur era bröders krets.

Matt. 11:När de hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes: ”Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? Om inte, vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? Se, de som bär fina kläder finns i kungapalatsen. Men vad gick ni då ut för att se? En profet? Ja, det säger jag er: Han är ännu mer än en profet.

Det verkar som apostlar arbetar för att bygga upp församlingar på ställen som inte tidigare haft någon, och som i sin tur kan sprida Guds ord lokalt med förankring uppifrån. De arbetar ungefär som Paulus och Silas. Sen har vi nästa generation som för stafettpinnen vidare, såsom Titus, Timotheus och Apollo och Barnabas. De har blivit upplärda av någon före dem och de har kvalificerat sig för att vara de ledare som de utsetts för att vara. Även de är valda för att att utse andra ledare som når upp till samma standard. Apostlar är alltså utsända för att bygga upp församlingar och hitta eller stärka lämpliga fåraherdar för dessa församlingar.

Titus 1:När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna det som ännu återstod och i varje stad insätta äldste efter mina anvisningar. En sådan skall vara oförvitlig, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara ostyriga eller uppstudsiga.

2 Tim. 2:2 Du mitt barn, hämta kraft i den nåd som finns hos Kristus Jesus. Och det som du har hört av mig inför många vittnen skall du anförtro åt pålitliga människor, som i sin tur skall bli utrustade att undervisa andra. 

2 Kor. 8:22 Tillsammans med dem har vi sänt ytterligare en broder. Honom har vi ofta och på många sätt prövat, och han har då visat sig vara ivrig, särskilt nu, därför att han har så stort förtroende för er

2 Kor. 10:15 Vi vill inte berömma oss omåttligt av andras arbete. Men när er tro växer till, hoppas vi att vårt arbetsfält hos er skall utvidgas kraftigt.16 Då kan vi predika evangelium i trakter bortom ert område och behöver inte berömma oss av det som är uträttat på någon annans område. 17 Den som berömmer sig skall berömma sig av Herren.  18 Det är inte den som rekommenderar sig själv som består provet, utan den som Herren rekommenderar.

Hebr. 5:12 Ty fast ni för länge sedan borde ha varit lärare, behöver ni någon som undervisar er igen i de första grunderna av Guds ord. Ni behöver mjölk, inte fast föda.13 Ingen som lever av mjölk är mogen för en undervisning om rättfärdighet. Han är ännu ett barn. 14 Den fasta födan är till för vuxna, för dem som genom övning har fått sinnet skärpt till att skilja mellan gott och ont.

Med hjälp av Ep. 4:11-16 kan vi se att UTAN dessa fem viktiga ämbeten (apostlar, profeter, evangelister, herdar och lärare) så kan inte kyrkan bli:1) utrustad, 2) uppbyggd på Kristi kropp i enhet, 3) mogen, 4) såsom Guds barn utan i stället kastas mellan olika läror 5) hjälpt att förhindra att människor bedriver falskt spel och leder andra till villfarelse.

Ef. 4:15 Vi skall i stället i kärlek hålla fast vid sanningen och i allt växa upp till honom som är huvudet, nämligen Kristus. 16 Från honom får hela kroppen sin tillväxt. Så byggs kroppen upp i kärlek, och den fogas samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, alltefter den kraft som är utmätt åt varje särskild del.

Ska kvinnan alltid underordna sig mannen?

Kvinnligt underordnande – Vad säger Bibeln?

Bibeln talar mycket om jämnställdheten mellan man och kvinna, men även att kvinnan ska underställa sig sin man. Den bästa förutsättningen är därför att både mannen och kvinnan är bibeltrogna och lever sitt liv för Gud. En människa måste lyda Gud mer än människor, så en kvinna måste lyda skaparen före sin man i det fall mannen agerar tvärt emot Guds bud. Därför är det av stor vikt att kvinnan gifter sig med en bibeltrogen man så att konflikter kan undvikas. Om båda parter lyder Paulus instruktioner så är det ett vinnande koncept, men om endast den enda parten lyder så är det ingen jämvikt.

Ef. 5:21 Underordna er varandra i Kristi fruktan.22 Ni hustrur, underordna er era män, så som ni underordnar er Herren. 23 Ty en man är sin hustrus huvud, liksom Kristus är församlingens huvud – han som är Frälsare för sin kropp. 24 Som församlingen underordnar sig Kristus, skall hustrun i allt underordna sig sin man.25 Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den.

1 Kor 11:11Men i Herren är det så att kvinnan inte är till utan mannen eller mannen utan kvinnan. 12 Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, men allt kommer från Gud.

1 Kor 7:4 Hustrun bestämmer inte över sin kropp, det gör mannen. På samma sätt bestämmer inte mannen över sin kropp, det gör hustrun.

Kvinnor i Bibeln

Miriam, Debora, Hulda, Hanna, etc kallades Guds profetissor…

Domarboken 4 & 5: Debora, en profet och domare, ledde Israels armé

2 Kung 22:14; 2 Krön 34:22 Hulda, en profet, konfirmerade äktheten av Lagens Bok som gavs till Moses av Gud.

Apg 9:36 Lukas hänvisar till en kvinnlig lärljunge med hennes arameiska namn Tabita, också känd som Dorkas.

Rom 16:1: Paul hänvisar till Febe som en av tjänarna (diakonos) för kyrkan vid Kenkkrea. Några översättningar använder ordet ”tjänare” eller ”medhjälpare” vilket leder till en förminskning av ordet diakonos.

Rom 16:3: Paul hänvisar till Prisilla som en annan medarbetare i Kristus. Grekiskan använder ordet ”synergoi”, vilket betyder medhjälpare eller kollega

2 Mosebok 15:20 Och profetissan Mirjam, Arons syster, tog en tamburin i handen, och alla kvinnorna följde henne med tamburiner och dansade.

Mika 6:4 Jag förde dig upp ur Egyptens land,ur träldomshuset befriade jag dig. Jag sände Mose, Aron och Mirjam framför dig (to lead you, KJV).

Jesaja 8:3 Och jag gick in till profetissan och hon blev havande och födde en son. Och HERREN sade till mig: ”Ge honom namnet Maher-salal Has-bas.

Luk 2:36 Där fanns också en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon hade kommit upp i hög ålder. I sju år hade hon levt med sin man från den tid hon var jungfru, 37 och hon var nu änka, åttiofyra år gammal. Hon lämnade aldrig templet utan tjänade Gud med fastor och böner natt och dag. 38 Just i den stunden kom hon fram och prisade Gud och talade om honom för alla dem som väntade på Jerusalems frälsning.

Rom. 16:7 Hälsa Andronikus och Junias, mina landsmän och medfångar, som är högt ansedda bland apostlarna och som även före mig tillhörde Kristus.

Fil. 4:2 Evodia och Syntyke uppmanar jag att vara eniga i Herren. 3 Ja, också dig, trofaste medarbetare, ber jag: hjälp dem som har kämpat med mig i evangeliets tjänst tillsammans med Klemens och mina andra medarbetare, som har sina namn i livets bok.

Apg 21:8 Nästa dag begav vi oss därifrån och kom till Cesarea. Där tog vi in hos evangelisten Filippus, som var en av de sju, och stannade hos honom. 9 Han hade fyra ogifta döttrar som hade profetisk gåva.

Apg 2:17 Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era unga män skall se syner, och era gamla män skall ha drömmar.18 Ja, över mina tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande,och de skall profetera.

Anthrópos och anér – två ord för MAN 

Om Gud åstadkom så att Balaam blev lärd av en åsna (4 Mosebok 22) varför skulle han inte kunnat använda sig av kvinnnor för att lära män? Om kvinnor är tänkta att alltid underordna sig män, vad händer om kristna män inte är överens sinsemellan?

Det finns två ord för MAN på grekiska; ”Anthrópos” och ”anér” (genitiv av ”anér” är ”andros”). På några språk kan ordet för ”man” respektive ”kvinna” betyda antingen man/make eller kvinna/hustru, beroende på sammanhang. På engelska används separata ord. På grekiska finns inget annat ord för ”make” än ”anér”.

Jacques More säger: I min forskning och min undersökning av varje ställe där ”anér” och ”anthrópos” finns, inkl. i fotnoter, så ger det en tydlig bild: ”anér” används alltid när det handlar om an speciell man, och i plural betyder det en speciell grupp av män, medan ”anthrópos” handlar om vilken man som helst, och i plural kan det betyda ”människor”. Denna bild återger Johannes evangelium när det handlar om utspisningen av 5.000 människor. Joh. 6:10 Jesus sade: ”Låt folket (anthrópous) slå sig ner” – det var gott om gräs på det stället – och de slog sig ner. Det var omkring fem tusen män (andres).

Verser som vanligtvis används som stöd för en allmän kvinnlig underställning av män

1) 1 Kor 11:3 Och nu vill jag att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud.

Anér används här för ”mannen” så texten blir ”kvinnans huvud mannen/maken”. Den bestämda formen visar på en viss sorts man, och ”anér” i sig själv visar också på en viss sorts man. Återigen finns det inget annat ord för ”make” än ”anér”. En bättre översättning skulle vara: ”och kvinnans huvud är MAKEN” vilket en rad bibelöversättningar också angett. 1 Kor. 11:3 kan därför inte användas som stöd för en allmän kvinnlig underställning av män.

2) 1 Tim. 2:11 En kvinna skall i stillhet ta emot undervisning och helt underordna sig. 12 Jag tillåter inte att en kvinna undervisar eller gör sig till herre över mannen, utan hon skall leva i stillhet, 13 eftersom Adam skapades först och sedan Eva.

Sammanhanget visar att det handlar om en kyrkomiljö. Att ta emot undervisning och att underordna sig är här kopplat till tillfället för själva undervisningen i en kristen sammankomst. Paulus talar om ordning och om risk för förvillande. Impulsiva och oordnade handlingar kan distrahera och Paulus vill begränsa den risken. Det verkar handla om att tala vid fel tillfällen när den officiella ledaren borde sköta undervisningen. Under andra omständigheter så är kvinnan fri att be och profetera “om en kvinna ber eller profeterar utan något på huvudet–-(1 Kor.11:5) och att vittna och undervisa “när ni samlas har var och en något att ge: en psalm, ett ord till undervisning, en uppenbarelse, ett tungotal, och en uttydning (1 Kor.14:26) vilket Paulus inleder med “Hur skall det då vara, bröder?” Bröder är menat i en allmän betydelse (kvinnor och män) vilket vi kan se på Paulus användande av termen när det handlar om brödsbrytelse (1 Kor.11:33-34) och andens gåvor (1 Kor.12:1). Att eliminera kvinnor i en passage för att det står ”bröder” och inte i en annan med exakt samma ordalydelse är inte logiskt. Paulus diskuterar hårklädnad i samband med bön och profetior (1 Kor. 11:2-16) och den rätta inställningen till Herrens måltid (1 Kor. 11:17-34). Sedan kommer han in på huvudpunkten vilket är de andliga gåvorna i kapitlen 12-14.

1 Corinthians 11:5 Men om en kvinna ber eller profeterar utan något på huvudet, så vanärar hon sitt huvud. Det är som att ha håret avrakat.

Om kvinnor inte vore tillåtna att be och profetera i en kyrkomiljö så skulle det inte finnas någon anledning att ha regler för hur kvinnor ska förfara just under bön och profetiska uttalanden. Paulus säger ingenstans att kvinnor endast får be och profetera för andra kvinnor, och det skulle vara svårt för en kvinna som vill profetera att först se till att ingen manlig person finns närvarande som kan tänkas lyssna av misstag. En bättre översättning av 1 Tim. 2:12 skulle vara “eller gör sig till herre över EN MAKE”.

3) 1 Kor. 14:34 Liksom kvinnorna tiger i de heligas alla församlingar 34 skall de tiga i era församlingar. De får inte tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. 35 Vill de veta något, skall de fråga sina män där hemma. Ty det är en skam för en kvinna att tala i församlingen.

Även den här versen visar att det handlar om en kyrkomiljö. Paulus kan ha haft goda skäl att ge råd till den Korintiska kyrkan på den här tiden pga stökiga kvinnor med låg (eller ingen) utbildning, och som har många frågor i relation till undervisningen i en kristen gemenskap. Dessa kvinnor kanske hade stört församlingen pga frågor, skvaller och allmänt prat varför Paulus råd var på sin plats. Detta betyder fortfarande inte att Paulus råd var endast för denna kyrka, utan är instruktioner för alla andra kyrkor också.

En annan fråga är kvinnligt ledarskap

Det finns åsikter för och emot ett kvinnligt ledarskap, och även om nedanstående tre veser verkar ge stöd åt idén för enbart manligt ledarskap så är ett av argumenten emot att det finns verser såsom 1 Mos. 2:24 (Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött.), där MANNEN är i fokus och används som exempel, även om det handlar om BÅDE män och kvinnor. Både män och kvinnor måste lämna sina föräldrar trots att det endast är mannen som beskrivs. Likaså är Matt. 5:28 ett exempel på att mannens perspektiv är i fokus:

Matt. 5:28Men jag säger eder: Var och en som med begärelse ser på en annans hustru, han har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.

Det är allvarliga ord men det står inte ett ord om att det är synd för en KVINNA att med begärelse se på en annans MAN. Detta är något som vi faktiskt måste LÄGGA TILL eller UTGÅ IFRÅN, trots att det faktiskt inte står i texten. På samma sätt är argumentet att nedanstående verser använder sig av endast mannen som exempel trots att samma regler gäller även för kvinnor. Dessutom visar ordet ”bröder” som återgetts ovan, att det ändå kan inkludera kvinnor.

1 Tim. 3:2 En församlingsledare (episkpon) skall vara oklanderlig, en enda kvinnas man, nykter, förståndig, aktad, gästfri och en god lärare.

Tim. 3:12 En församlingstjänare (diakonoi) skall vara en enda kvinnas man. Han skall hålla god ordning på sina barn och väl förestå sitt hus.

Titus 1:5 När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna det som ännu återstod och i varje stad insätta äldste (presbyterous) efter mina anvisningar. 6 En sådan skall vara oförvitlig, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara ostyriga eller uppstudsiga.

”En enda kvinnas man” är ett idiom, och om det tas bokstavligt så utesluter denna regel ogifta, änklingar och skilda personer från att bli kyrkoledare; och ändå säger Paulus att det är bättre att vara ogift, och att leva i celibat kan få människor att tjäna Gud bättre (1 Kor 7:32-35). Frasen beskriver först och främst den moraliska kvalitén i personens förhållande till äktenskapet, och inte till civilstatus och kön. En intressant vers med tanke på 1 Tim. 3:12 är denna:

1 Tim 5:14 Jag vill därför att unga änkor gifter sig, föder barn, sköter hemmet och inte ger motståndaren något tillfälle att tala illa om dem.

Så sammantaget ska en hustru aldrig ha auktoritet över sin make, men vad händer om maken tillåter henne att undervisa i Guds ord och t o m VILL att hon gör det – till vem som helst som nu vill lyssna? Då agerar hon INTE emot sin mans vilja, trots att hon undervisar och sprider Guds ord till andra. Hon är fortfarande underställd mannen.

Med den här bakgrunden är det aldrig en bra idé för en man att avfärda en kvinna i en teologisk diskussion av skälet att hon är en kvinna som undervisar en man. Såvida han inte är MAKEN till denna kvinna. Men det betyder fortfarande inte att alla möjliga tokiga teologiska åsikter måste stämma bara för att det är en make som gör påståendena till sin fru eller till en annan kvinna. Det är tänkt att alla män ska underordna sig Jesus som är deras huvud, och Jesus bud finns i BIBELN som ska vara vårt rättesnöre. Det är ganska uppenbart att alla kristna män inte alltid har rätt i en teologisk diskussion med en kvinna. Om så vore fallet så skulle en katolsk man per automatik ha rätt, även om han påstår att kristna bör be till eller genom Maria. Om kvinnan protesterar kan han alltid säga ”Vem är DU som undervisar en MAN?” Fungerar alltid…

Böner åstadkommer mirakel, så BE MYCKET

Böner (och bibelläsning, lovsånger, vittnesbörd, handpåläggning, etc) kan verkligen åstadkomma mirakel och förändringar i våra liv. Inte bara Bibeln har exempel på fantastiska bönesvar, utan det finns gott om dem i de kristnas liv som lever idag. Det är bara att fråga runt och du kan få flera exempel. Kristna bör vara i ständing bön och åkallan och eftersom detta är medel att lära känna Jesus så blir det lättare för oss att bli ledd av den Helige Anden om vi står i nära kontakt med Gud. Om vi sällan tillbringar tid i bön så är det svårare för oss att veta vad den Heliga Anden egentligen vill i våra liv, och det är risk att vi alltför mycket fokuserar på vad världen har att erbjuda. Vi får svårare att stå emot frestelser och vi får mindre kraft att sprida Guds ord.

Villkor för att få bönesvar

Ibland kan ateister försöka förlöjliga Gud genom att ”be” till honom, och till och med be att han visar sig för dem så att de kan tro på honom (utan att egentligen förvänta sig ett bönesvar) och när de sedan inte får ett bönesvar så menar de att de just bevisat att Bibeln har fel eftersom Bibeln säger:

Matteus 7:7 Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.8Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.9Eller vilken är den man bland eder, som räcker sin son en sten, när han beder honom om bröd,10eller som räcker honom en orm, när han beder om fisk?11Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!

De glömmer dock viktiga villkor. I korthet kan man säga att alla villkor går ut på att vi måste tro på Jesus för att bli hörda och dessutom se till att det inte finns synd i våra liv. Självfallet hör dock Gud en syndare som vänder sig i uppriktighet till honom. När vi kommer till Gud måste vi tro att han är till, och detta har förstås ateister svårt att uppfylla:

Hebr. 11:6 men utan tro är det omöjligt att täckas Gud. Ty den som vill komma till Gud måste tro att han är till, och att han lönar dem som söka honom.

Allt vi ber om är inte bra för oss om det inte är i linje med ett gudfruktigt liv. Om vi ber om olika välsignelser våra liv, är det verkligen troligt att dessa välsignelser får oss att söka Gud mer, att bli bättre människofiskare och att leva i ännu mer bön och åkallan? Finns det inte en risk att dina böner får dig att leva ett ännu mer komfortabelt liv som lockar dig ännu längre bort från Gud? Det är absolut inte fel att be om välsignelser och komfort, men ibland kan för mycket av det goda få oss att lockas av världen i stället för att söka Guds vilja. Ibland är det risk att vi tänker ”Om jag bara hade de och de sakerna i mitt liv, och en make/maka, och ett bra jobb och en bil, etc, ja DÅ kan jag börja tjäna Gud med kraft”.Bättre att söka Gud FÖRST så kanske det andra faller på plats automatiskt.

Matt. 6:33 Nej, söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder.

Paulus verkar vara en man som jämt och ständigt fick bönesvar, och han har överlevt både skeppsbrott, överfall, ormbett och varit med om att hela människor, men inte ens Paulus fick alltid bönesvar Han insåg dock att Gud har allt under kontroll:

2 Korinthierbrevet 12:7 Och för att jag icke skall förhäva mig på grund av mina övermåttan höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i mitt kött, en Satans ängel, som skall slå mig i ansiktet, för att jag icke skall förhäva mig.8Att denne måtte vika ifrån mig, därom har jag tre gånger bett till Herren.

1 Thessalonikerbrevet 2:18 Ty vi hava varit redo att komma till eder — jag, Paulus, för min del både en och två gånger — men Satan har hindrat oss.

Vi ska inte be för att bli sedda och för att andra ska bli imponerade av oss eller för att på något sätt göra oss populära. Gud ser till våra MOTIV när vi ber. Rabblar vi massa verser medan vi tänker på annat, eller menar vi det vi säger? Det är bara bra att be mycket och länge MEN om det handlar om tomma ord, eller massa uttryck bara för att människor ska betrakta oss som gudfruktiga, ja då har vi missat poängen:

Matteus 6:5 Och när I bedjen, skolen I icke vara såsom skrymtarna, vilka gärna stå i synagogorna och i gathörnen och bedja, för att bliva sedda av människorna. Sannerligen säger jag eder: De hava fått ut sin lön. 6Nej, när du vill bedja, gå då in i din kammare, och stäng igen din dörr, och bed till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, vedergälla dig. 7 Men i edra böner skolen I icke hopa tomma ord såsom hedningarna, vilka mena att de skola bliva bönhörda för sina många ords skull8 Så varen då icke lika dem; eder Fader vet ju vad I behöven, förrän I bedjen honom.

Matteus 23:5 Och alla sina gärningar göra de för att bliva sedda av människorna. De göra sina böneremsor breda och hörntofsarna på sina mantlar stora.

Markus 12:40 detta under det att de utsuga änkors hus, medan de för syns skull hålla långa böner. De skola få en dess hårdare dom.»

Job 35:13 Se, på fåfängliga böner hör icke Gud, den Allsmäktige aktar icke på slikt;

Ytterligare villkor som alla visar på vikten av syndfrihet (markerade i lila)

Johannes 14:12 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror på mig, han skall ock själv göra de gärningar som jag gör; och ännu större än dessa skall han göra. Ty jag går till Fadern, 13och vadhelst I bedjen om i mitt namn, det skall jag göra, på det att Fadern må bliva förhärligad i Sonen. 14Ja, om I bedjen om något i mitt namn, så skall jag göra det. 15ÄLSKEN I MIG; SÅ HÅLLEN I MINA BUD, 16och jag skall bedja Fadern, och han skall giva eder en annan Hjälpare, som för alltid skall vara hos eder

Johannes 15:7 OM I FÖRBLIVEN I MIG OCH MINA ORD FÖRBLIVA I EDER, så mån I bedja om vadhelst I viljen, och det skall vederfaras eder.

Johannes 16:23 Och på den dagen skolen I icke fråga mig om något. Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Vad I bedjen Fadern om, det skall han giva eder i mitt namn.24 HITTILLS HAVEN I ICKE BETT OM NÅGOT I MITT NAMN; BEDJEN, OCH I SKOLEN FÅ, för att eder glädje skall bliva fullkomlig.

Johannes 15:16 I haven icke utvalt mig, utan jag har utvalt eder; och jag har bestämt om eder att I skolen gå åstad och BÄRA FRUKT, sådan frukt som bliver beståndande, på det att Fadern må giva eder vadhelst I bedjen honom om i mitt namn.

1 Johannesbrevet 3:22 och vadhelst vi bedja om, det få vi av honom, eftersom vi hålla hans bud och göra vad som är välbehagligt för honom.

1 Johannesbrevet 5:14 Och detta är den fasta tillförsikt vi hava till honom, att om vi bedja om något efter hans vilja, så hör han oss.:15 Och om vi veta att han hör oss, vadhelst vi bedja om, så veta vi ock att vi redan hava det som vi hava bett honom om i vår bön.16Om någon ser sin broder begå en synd som icke är en synd till döds, då må han bedja, och så skall han giva honom liv, om nämligen synden icke är till döds. Det finnes synd till döds; för sådan säger jag icke att man skall bedja.

Matt. 18:19 Ytterligare säger jag eder, att om två av eder här på jorden KOMMA ÖVERENS ATT BEDJA om något, vad det vara må, så skall det beskäras dem av min Fader, som är i himmelen. 20Ty var två eller tre är församlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.»

Mark. 11:22Jesus svarade och sade till dem: »Haven tro på Gud. 23Sannerligen säger jag eder: Om någon säger till detta berg: ‘Häv dig upp, och kasta dig i havet‘ och därvid icke tvivlar i sitt hjärta, utan tror att det han säger skall ske, då skall det ske honom så. 24Därför säger jag eder: Allt vad I bedjen om och begären, tron att det är eder givet; och det skall ske eder så. 25Och när I stån och bedjen, så förlåten, om I haven något emot någon, för att också eder Fader, som är i himmelen, må förlåta eder edra försyndelser.»

Jakobsbrevet 4:3 Dock, I bedjen, men I fån intet, ty I bedjen illa, nämligen för att kunna i edra lustar förslösa vad I fån. 4I trolösa avfällingar, veten I då icke att världens vänskap är Guds ovänskap? Den som vill vara världens vän, han bliver alltså Guds ovän.—7Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skall han fly bort ifrån eder. 8Nalkens Gud, så skall han nalkas eder. Renen edra händer, I syndare, och gören edra hjärtan rena, I människor med delad håg. 9Kännen edert elände och sörjen och gråten.Edert löje vände sig i sorg och eder glädje i bedrövelse. 10Ödmjuken eder inför Herren, så skall han upphöja eder. 11Förtalen icke varandra, mina bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder, han förtalar lagen och dömer lagen. Men dömer du lagen, så är du icke en lagens görare, utan dess domare.

Mer exempel på att SYNDER kan hindra oss från att få bönesvar

5 Mos.3:25 (Moses) Så låt mig nu få gå ditöver och se det goda landet på andra sidan Jordan, det goda berglandet där och Libanon.» 26Men HERREN hade blivit förgrymmad på mig för eder skull och ville icke höra mig, utan sade till mig: »Låt det vara nog; tala icke vidare till mig om denna sak. 27Stig nu upp på toppen av Pisga, och lyft upp dina ögon mot väster och norr och söder och öster, och se med dina ögon; ty över denna Jordan skall du icke komma. 28Och insätt Josua i hans ämbete, och styrk honom att vara frimodig och oförfärad; ty det är han som skall gå ditöver i spetsen för detta folk, och det är han som skall utskifta åt dem såsom arv det land du ser.

Apg. 7:45 Och våra fäder togo det i arv och förde det sedan under Josua hitin, när de togo landet i besittning, efter de folk som Gud fördrev för våra fäder. Så var det ända till Davids tid.  46Denne fann nåd inför Gud och bad att han måtte finna ‘ett rum till boning’ åt Jakobs Gud. 47Men det var Salomo som fick bygga ett hus åt honom.

Jesaja 1:15 Ja, huru I än uträcken edra händer, så gömmer jag mina ögon för eder, och om I än mycket bedjen, så hör jag icke därpå. Edra händer äro fulla av blod;

Jesaja 16:12 Ty huru än Moab ävlas att träda upp på offerhöjden och huru han än går in i sin helgedom och beder, så uträttar han intet därmed.

Jesaja 45:20 Så församlen eder nu och kommen hit, träden fram allasammans, I räddade, som ären kvar av folken. Ty de hava intet förstånd, de som föra sina träbeläten omkring i högtidståg och bedja till en gud som icke kan frälsa.

Jeremia 7:1Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN; han sade:  2Ställ dig i porten till HERRENS hus, och predika där detta ord och säg: Hören HERRENS ord, I alla av Juda, som gån in genom dessa portar för att tillbedja HERREN. 3Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Bättren edert leverne och edert väsende, så vill jag låta eder bo kvar på denna plats.— 5Nej, om I bättren edert leverne och edert väsende, om I dömen rätt mellan man och man,— 10sedan kommen I hit och träden fram inför mitt ansikte i detta hus, som är uppkallat efter mitt namn, och sägen: »Med oss är ingen nöd» — för att därefter fortfara med alla dessa styggelser.—13Och eftersom I haven gjort alla dessa gärningar, säger HERREN, och icke haven velat höra, fastän jag titt och ofta har talat till eder, och icke haven velat svara, fastän jag har ropat på eder,  14därför vill jag nu med detta hus, som är uppkallat efter mitt namn, och som I förliten eder på, och med denna plats, som jag har givit åt eder och edra fäder, göra såsom jag gjorde med Silo.—16Så må du nu icke bedja för detta folk eller frambära någon klagan och förbön för dem eller lägga dig ut för dem hos mig, ty jag vill icke höra dig. 17Ser du icke vad de göra i Juda städer och på Jerusalems gator?—22Ty på den tid då jag förde edra fäder ut ur Egyptens land gav jag dem icke någon befallning eller något bud angående brännoffer och slaktoffer;  23utan detta var det bud jag gav dem: »Hören min röst, så vill jag vara eder Gud, och I skolen vara mitt folk; och vandren i allt på den väg som jag bjuder eder, PÅ DET ATT DET MÅ GÅ EDER VÄL.»

Jeremia 14:10 Så säger HERREN om detta folk: På detta sätt driva de gärna omkring, de hålla icke sina fötter i styr. Därför har HERREN intet behag till dem; nej, han kommer nu ihåg deras missgärning och hemsöker deras synder. 11Och HERREN sade till mig: Du må icke bedja om något gott för detta folk. 12Ty om de än fasta, så vill jag dock icke höra deras rop, och om de än offra brännoffer och spisoffer så har jag intet behag till dem, utan vill förgöra dem med svärd, hungersnöd och pest.

Lukas 8:28 Då nu denne fick se Jesus, skriade han och föll ned för honom och sade med hög röst: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, son? Jag beder dig, plåga mig icke.»

Lukas 14:18 Men de begynte alla strax ursäkta sig. Den förste sade till honom: ‘Jag har köpt ett jordagods, och jag måste gå ut och bese det. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.’19 En annan sade: ‘Jag har köpt fem par oxar, och jag skall nu gå åstad och försöka dem. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.’—

Lukas 16:27 Då sade han: ‘Så beder jag dig då, fader, att du sänder honom till min faders hus, 28där jag har fem bröder, och låter honom varna dem, så att icke också de komma till detta pinorum.’ 29Men Abraham sade: ‘De hava Moses och profeterna; dem må de lyssna till.’

Lukas 18:11 Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: ‘Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.

1 Petrusbrevet 3:7Sammalunda skolen I ock, I män, på förståndigt sätt leva tillsammans med edra hustrur, då ju hustrun är det svagare kärlet; och eftersom de äro edra medarvingar till livets nåd, skolen I bevisa dem all ära, på det att edra böner icke må bliva förhindrade.

Vi bör vara i ständig bön och åkallan eftersom bön ger kraft 

Apg. 10:1I Cesarea bodde en man vid namn Kornelius, en hövitsman vid den så kallade italienska krigsskaran. 2Han var en from man, som »fruktade Gud» tillika med hela sitt hus; han utdelade rikligen allmosor åt folket och bad alltid till Gud. 3En dag omkring nionde timmen såg denne tydligt i en syn en Guds ängel, som kom in till honom och sade till honom: »Kornelius!»  4Han betraktade h onom förskräckt och frågade: »Vad är det, herre?» Då sade ängeln till honom: »Dina böner och dina allmosor hava uppstigit till Gud och äro i åminnelse hos honom.

Apg.22:16Varför dröjer du då nu? Stå upp och låt döpa dig och avtvå dina synder, och åkalla därvid hans namn.‘ 17Men när jag hade kommit tillbaka till Jerusalem, hände sig,medan jag bad i helgedomen, att jag föll i hänryckning 18och såg honom och hörde honom säga till mig: ‘Skynda dig med hast bort ifrån Jerusalem; ty de skola icke här taga emot ditt vittnesbörd om mig.’

Apostlagärningarna 4:31 När de hade slutat att bedja, skakades platsen där de voro församlade, och de blevo alla uppfyllda av den helige Ande, och de förkunnade Guds ord med frimodighet.

Apostlagärningarna 10:9Men dagen därefter, medan dessa voro på vägen och nalkades staden, gick Petrus vid sjätte timmen upp på taket för att bedja. 10Och han blev hungrig och ville hava något att äta. Medan man nu tillredde maten, föll han i hänryckning. 11Han såg himmelen öppen och någonting komma ned som liknade en stor linneduk, och som fasthölls vid de fyra hörnen och sänktes ned till jorden.

Ef. 6: 17. Och ta på er frälsningens hjälm, och Andens svärd, som är Guds ord, 18. under STÄNDIG ÅKALLAN OCH BÖN, och BED ALLTID I ANDEN. Och vaka med all uthållighet och BÖN för alla heliga

Lukas 2:37 och hon var nu änka, åttiofyra år gammal. Och hon lämnade aldrig helgedomen, utan tjänade där Gud med fastor och böner, natt och dag.

Lukas 21:36Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen.»

Efesierbrevet 3:20 Men honom, som förmår göra mer, ja, långt mer än allt vad vi bedja eller tänka, efter den kraft som är verksam i oss

2 Thessalonikerbrevet 1:11Fördenskull bedja vi ock alltid för eder, att vår Gud må akta eder värdiga sin kallelse, och att han må med kraft fullborda i eder allt vad en god vilja kan åstunda, och vad tro kan verka,

1 Timotheosbrevet 2:1Så uppmanar jag nu framför allt därtill att man må bedja, åkalla, anropa och tacka Gud för alla människor

2 Timotheosbrevet 1:3Jag tackar Gud, som jag i likhet med mina förfäder tjänar, och det med rent samvete, såsom jag ock oavlåtligen har dig i åtanke i mina böner, både natt och dag.

Kolosserbrevet 4:12Epafras, eder landsman, hälsar eder, en Kristi Jesu tjänare, som i sina böner alltid kämpar för eder, för att I skolen stå fasta och vara fullkomliga och fullt vissa i allt som är Guds vilja.

Våra böner är som rökelse inför Gud, och de gör VERKAN

Uppenbarelseboken 5:8Och när han tog bokrullen, föllo de fyra väsendena och de tjugufyra äldste ned inför Lammet; och de hade var och en sin harpa och hade gyllene skålar, fulla med rökelse, det är de heligas böner.

Uppenbarelseboken 8:3Och en annan ängel kom och ställde sig vid altaret, och han hade ett gyllene rökelsekar; och mycken rökelse var given åt honom, för att han skulle lägga den till alla de heligas böner på det gyllene altare som stod framför tronen.4Och ur ängelns hand steg röken av rökelsen med de heligas böner upp inför Gud.

Romarbrevet 8:26Så kommer ock Anden vår svaghet till hjälp; ty vad vi rätteligen böra bedja om, det veta vi icke, men Anden själv manar gott för oss med outsägliga suckar.

Vi kan även få bönesvar om vi är ihärdiga

Lukas 11:5Ytterligare sade han till dem: »Om någon av eder har en vän och mitt i natten kommer till denne och säger till honom: ‘Käre vän, låna mig tre bröd; 6ty en av mina vänner har kommit resande till mig, och jag har intet att sätta fram åt honom’  7så svarar kanske den andre inifrån huset och säger: ‘Gör mig icke omak; dörren är redan stängd, och både jag och mina barn hava gått till sängs; jag kan icke stå upp och göra dig något.’  8Men jag säger eder: Om han än icke, av det skälet att han är hans vän, vill stå upp och giva honom något, så kommer han likväl, därför att den andre är så påträngande, att stå upp och giva honom så mycket han behöver. 9Likaså säger jag till eder: Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet. 10Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet. 11Finnes bland eder någon fader, som när hans son beder honom om en fisk, i stallet för en fisk räcker honom en orm, 12eller som räcker honom en skorpion, när han beder om ett ägg? 13Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!»

Lukas 18:1Och han framställde för dem en LIKNELSE, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas. 2Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa. 3I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: ‘Skaffa mig rätt av min motpart.’ 4Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: ‘Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;  5likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.’»  6Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger. 7Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?  8Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»

1 Sam 8:5Och de sade till honom: »Du är ju nu gammal, och dina söner vandra icke på dina vägar. Så sätt nu en konung över oss till att döma oss, såsom alla andra folk hava.» 6Men det misshagade Samuel, detta att de sade då: »Giv oss en konung, for att han må döma oss.» Och Samuel bad till HERREN. 7Då sade HERREN till Samuel »Lyssna till folkets ord, och gör allt vad de begära av dig; ty det är icke dig de hava förkastat, nej, mig hava de förkastat, i det de icke vilja att jag skall vara konung över dem. 8Såsom de alltid hava gjort, från den dag då jag förde dem upp ur Egypten ända till denna dag, i det att de hava övergivit mig och tjänat andra gudar, så göra de nu ock mot dig. 9Så lyssna nu till deras ord. Dock må du högtidligt varna dem och förkunna för dem den konungs rätt, som kommer att regera över dem.» 10Och Samuel sade till folket, som hade begärt en konung av honom, allt vad HERREN hade talat.

Svårigheter kan få oss att söka Gud och få ett mer innehållsrikt och helig liv, och böner kan hjälpa oss att inte hamna i frestelser

Job 36:19 (Elihu) Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?

Jona 2:2Och Jona bad till HERREN, sin Gud, i fiskens buk. 3Han sade: »Jag åkallade HERREN i min nöd, och han svarade mig; från dödsrikets buk ropade jag, och du hörde min röst.—8När min själ försmäktade i mig, då tänkte jag på HERREN, och min bön kom till dig, i ditt heliga tempel.—10Men jag vill offra åt dig, med högljudd tacksägelse; vad jag har lovat vill jag infria; frälsningen är hos HERREN!» 11Och på HERRENS befallning kastade fisken upp Jona på land.—Jona 3 8Och både människor och djur skola hölja sig i sorgdräkt och ropa till Gud med all makt. Och var och en må vända om från sin onda väg och från den orätt som han har haft för händer. 9Vem vet, kanhända vänder Gud då om och ångrar sig och vänder sig ifrån sin vredes glöd, så att vi icke förgås.» 10Då nu Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde icke så.

Jesaja 26:16 HERRE, i nöden hava de nu sökt dig, de hava utgjutit tysta böner, när din tuktan kom över dem.

Psaltaren 31:23Ty väl sade jag i min ångest: »Jag är bortdriven från dina ögon.» Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig.

2 Krönikeboken 33:10 Och HERREN talade till Manasse och hans folk, men de aktade icke därpå. Då lät HERREN den assyriske konungens härhövitsmän komma över dem; de slogo Manasse i bojor och fängslade honom med kopparfjättrar och förde honom till Babel. Men när han nu var i nöd, bön föll han inför HERREN, sin Gud, och ödmjukade sig storligen för sina fäders Gud.13 Och när han så bad till honom, lät han beveka sig och hörde hans bön och lät honom komma tillbaka till Jerusalem såsom konung. Och då besinnade Manasse att HERREN är Gud.14 Därefter byggde han en yttre mur till Davids stad västerut mot Gihon i dalen, intill Fiskporten, och runt omkring Ofel, och gjorde den mycket hög. Och han insatte krigshövitsmän i alla befästa städer i Juda.15 Och han skaffade bort de främmande gudarna och avgudabelätet ur HERRENS hus, så ock alla de altaren som han hade byggt på det berg där HERRENS hus stod och i Jerusalem, och kastade dem utanför staden.

Nehemja 9: 3Och de stodo upp, var och en på sin plats, och man föreläste ur HERRENS, deras Guds, lagbok under en fjärdedel av dagen; och under en annan fjärdedel bekände de sina synder och tillbådo HERREN, sin Gud.––  27Då gav du dem i deras ovänners hand, så att dessa förtryckte dem; men när de i sin nöds tid ropade till dig, hörde du det från himmelen, och efter din stora barmhärtighet gav du dem frälsare, som frälste dem ur deras ovänners hand 28När de så kommo till ro, gjorde de åter vad ont var inför dig. Då överlämnade du dem i deras fienders hand, så att dessa fingo råda över dem; men när de åter ropade till dig, då hörde du det från himmelen och räddade dem efter din barmhärtighet, många gånger.

Daniel 2:16Och Daniel gick in och bad konungen att tid måtte beviljas honom, så skulle han meddela konungen uttydningen. 17Därefter gick Daniel hem och omtalade för Hananja, Misael och Asarja, sina medbröder, vad som var på färde, 18och han uppmanade dem att bedja himmelens Gud om förbarmande, så att denna hemlighet bleve uppenbarad, på det att icke Daniel och hans medbröder måtte förgöras tillika med de övriga vise Babel. 19Då blev hemligheten uppenbarad för Daniel i en syn om natten. Och Daniel lovade himmelens Gud därför;

Daniel 9:3Då vände jag mitt ansikte till Herren Gud med ivrig bön och åkallan, och fastade därvid i säck och aska. 4Jag bad till HERREN, min Gud, och bekände och sade: »Ack Herre, du store och fruktansvärde Gud, du som håller förbund och bevarar nåd mot dem som älska dig och hålla dina bud! 5Vi hava syndat och gjort illa och varit ogudaktiga och avfälliga; vi hava vikit av ifrån dina bud och rätter.— 12Han höll sina ord, vad han hade talat mot oss, och mot domarna som dömde oss; och han lät en så stor olycka komma över oss, att ingenstädes under himmelen något sådant har skett, som det som nu har skett i Jerusalem. 13I enlighet med vad som står skrivet i Moses lag kom all denna olycka över oss, men ändå sökte vi icke att blidka HERREN, vår Gud, genom att omvända oss från våra missgärningar och akta på din sanning.-—  17Och hör nu, du vår Gud, din tjänares bön och åkallan, och låt ditt ansikte lysa över din ödelagda helgedom, för Herrens skull. 18Böj, min Gud, ditt öra härtill och hör; öppna dina ögon och se vilken förödelse som har övergått oss, och se till staden som är uppkallad efter ditt namn. Ty icke i förlitande på vad rättfärdigt vi hava gjort bönfalla vi inför dig, utan i förlitande på din stora barmhärtighet. 19O Herre, hör, o Herre, förlåt; o Herre, akta härpå, och utför ditt verk utan att dröja — för din egen skull, min Gud, ty din stad och ditt folk äro uppkallade efter ditt namn.»  20Medan jag ännu så talade och bad och bekände min egen och mitt folk Israels synd och inför HERREN, min Gud, frambar min förbön för min Guds heliga berg — 21medan jag alltså ännu så talade i min bön, kom Gabriel till mig i flygande hast, den man som jag förut hade sett i min syn; och det var vid tiden för aftonoffret.  22Han undervisade mig och talade till mig och sade: »Daniel, jag har nu begivit mig hit för att lära dig förstånd. 23Redan när du begynte din bön, utgick befallning, och jag har kommit för att giva dig besked, ty du är högt benådad. Så giv nu akt på ordet, och akta på synen.

1 Sam 1:5men åt Hanna gav han då en dubbelt så stor andel, ty han hade Hanna kär, fastän HERREN hade gjort henne ofruktsam.— 10och i sin djupa bedrövelse begynte bedja till HERREN under bitter gråt. 11Och hon gjorde ett löfte och sade: HERRE Sebaot, om du vill se till din tjänarinnas lidande och tänka på mig och icke förgäta din tjänarinna, utan giva din tjänarinna en manlig avkomling, så vill jag giva denne åt HERREN för hela hans liv, och ingen rakkniv skall komma på hans huvud.» 12När hon nu länge så bad inför HERREN och Eli därvid gav akt på hennes mun — 16Anse icke din tjänarinna för en ond kvinna, ty det är mitt myckna bekymmer och min myckna sorg som har drivit mig att tala ända till denna stund.» 17Då svarade Eli och sade: »Gå i frid. Israels Gud skall giva dig vad du har utbett dig av honom.» 18Hon sade: »Låt din tjänarinna finna nåd för dina ögon.» Så gick kvinnan sin väg och fick sig mat, och hon såg sedan icke mer så sorgsen ut. 19Bittida följande morgon, sedan de hade tillbett inför HERREN, vände de tillbaka och kommo hem igen till Rama. Och Elkana kände sin hustru Hanna, och HERREN tänkte på henne, 20Och Hanna blev havande och födde en son, när tiden hade gått om; denne gav hon namnet Samuel, »ty», sade hon, »av HERREN har jag utbett mig honom.»

Lukas 22:39Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom. 40Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem:»Bedjen att I icke mån komma i frestelse.»  41Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad  42och sade: »Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din.» 43Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom. 44Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden. 45När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.46Då sade han till dem: »Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse.»