Arkiv

Petrus fick ”himmelrikets nycklar” av Jesus, men vad innebär det?

jesus12Matt. 16:19 Jag skall ge dig HIMMELRIKETS NYCKLAR. Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen.

Det här är en vers som kanske låter lite poetisk och diffus om man inte förstår kontexten, men katolikerna hyser inga tveksamheter när de modigt översätter meningen med ”den katolska kyrkan är den enda sanna kyrkan och Jesus gav Petrus auktoritet att starta hela påveämbetet”.

Det är verkligen riskabelt att göra en sådan tolkning och dessutom bygga ett helt kyrkosystem på just den översättningen (ihop med tolkningen att ordet ”klippan” skulle betyda ”Petrus”). Vad säger Bibeln? För att förstå betydelsen av ”Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen”, så kan vi bläddra fram ett par kapitel för att se denna ordalydelse användas igen, och då ser vi att en sådan fullmakt ges TILL HELA FÖRSAMLINGEN.

Matt. 18:15 Om din broder har begått en synd,så gå och ställ honom till svars enskilt, mellan fyra ögon. Om han lyssnar på dig, har du vunnit din broder. 16 Men om han inte lyssnar, ta då med dig en eller två andra, för att varje sak må avgöras efter två eller tre vittnens ord.7 Lyssnar han inte till dem, så säg det till församlingen. Lyssnar han inte heller till församlingen, då skall han vara för dig som en hedning och publikan.18 Amen säger jag er: Allt vad NI binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad NI löser på jorden skall vara löst i himlen.

Församlingen är alltså ”medlemmarna” i den kristna gemenskapen som ofta samlas i en byggnad som vi kallar för ”kyrka” men som även kan samlas i hemmen. Instruktionen ovan handlar om hur vi kristna ska agera mot en broder eller syster som helt klart syndar och som inte verkar vilja upphöra med sin synd. Vi ska först prova med att tala privat med brodern i hopp om att han ska inse sin synd och omvända sig. Om inte det hjälper så kan vi ta hjälp av 2-3 andra bröder så att vi tillsammans kan försöka tala honom/henne tillrätta. Om inte heller detta resulterar i ett förändrat sinnelag så har vi ansvar att varsko hela församlingen, eftersom vi vet att lite jäst genomsyrar hela degen. Vi handlar inte rätt om vi låtsas som det regnar och låter församlingsmedlemmar ”synda ifred” utan att reagera, med risk att medlemmarna känner att det är högt till tak vad gäller synd och ingenting som är särskilt farligt. Om inte ens en exponering inför församlingsmedlemmarna hjälper, så måste vi betrakta den här brodern/systern som en person som inte är frälst och som en utomstående. Vi har då gjort vad vi kunnat, men vi kan självfallet fortsätta att be för personen och försöka påverka honom/henne att omvända sig till den smala stigen. Ovan nämnda förfarande är alltså vad Jesus menar med ”Allt vad NI binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad NI löser på jorden skall vara löst i himlen”.

Så varför fick då Petrus en sådan fullmakt helt separat två kapitel innan? Matt. 16 säger inte att en sådan fullmakt ges ENDAST till Petrus, utan det råkar bara vara så att det var Petrus som Jesus hade en närmare dialog med. Det finns massor av exempel i Bibeln där Jesus berättar om attribut som passar en person utan att för den skull exkludera andra. Som exempel så talade Jesus om för Petrus att han skulle komma att förneka honom, men trots att det var Petrus som han berättade det för så innebär det inte att övriga lärljungar INTE skulle förneka honom. Alla får skingrades den natten som Jesus blev förrådd. Paulus säger Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig FÖR MIG” (Gal. 2:20). Trots att Paulus här försäkrar att Jesus dött FÖR HONOM (Paulus) så utesluter ju detta inte att Jesus dog för alla andra också. Visst kan väl vi säga till ett barn att han måste hålla snyggt i sitt rum, utan att för den skull mena att övriga barn inte behöver göra detsamma?

Det är förstås ett stort ansvar att besluta om en person ska vara kvar i den kristna gemenskapen eller inte, och ett sådant ansvar är kopplat framför allt till de som är pastorer/församlingsföreståndare eftersom de är satta att leda flocken. Så länge som Jesus levde så fanns det inga kristna församlingar förutom de som Jesus var orsaken till, men efter hans död så hade alltså hans apostlar huvudansvaret att forma församlingar byggda på Jesu lära – med dem själva som högsta församlingsledare. (Framför allt var det Jerusalem som betraktades som den högsta auktoriteten och som – enligt Apostlagärningarna – hjälpte till med kniviga församlingsfrågor såsom frågan om omskärelse.) Församlingsledarna utnämnde i sin tur andra kvalificerade män som församlingsledare, men både Paulus och Petrus varnade för att det skulle komma falska herdar ganska omgående efter deras död. Att få ”himmelrikets nycklar” handlar alltså om ett sådant församlingsansvar – men Petrus var inte den enda aposteln som fick sådana nycklar.

Hela sammanhanget:

Matt. 16:14 De svarade: ”Somliga säger Johannes Döparen, andra Elia och andra Jeremia eller någon av profeterna.” 15 Han sade till dem: ”Och ni, vem säger ni att jag är?” 16 Simon Petrus svarade: ”Du är Messias, den levande Gudens Son.” 17 Jesus sade till honom: ”Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen. 18 Jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling, och helvetets portar skall inte få makt över den. 19 Jag skall ge dig himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen.” 20 Sedan förbjöd han lärjungarna att tala om för någon att han var Messias.

Jesus är den som kallas för ”klippan” i Bibeln, och Jesus ska alltså bygga sin församling på den trosbekännelse att Jesus är Messias och Guds son – vilket är hela grunden/klippan/fundamentet för evangeliet. Petrus hade ju just bekänt att Jesus är Messias, den levande Gudens son, vilket Jesus ansåg vara en salig konfirmation och vilket är det ämne som han spann vidare på när han fortsatte att berätta att han ska bygga sin församling på den bekännelsen som är klippan (grunden). Du kan läsa mer om klippan här. Du kan läsa om den katolska kyrkans ursprung här.

KATOLSK /KATOLIK – ursprung och betydelse. Hur länge har den katolska kyrkan funnits?

churchUrsprunget för ordet ”katolsk” och ”katolik” 

Vi kan faktiskt hitta ursprunget för den katolska kyrkan i Bibeln, men ordets innebörd syftar där INTE på den katolska kyrkan som vi känner till den idag, utan begreppet syftar på HELA DEN KRISTNA FÖRSAMLINGEN och Kristi kropp. Alltså – alla  kristna människor som bekänner sig till Jesus Kristus, oavsett församlingstillhörighet.

Apg. 9:31 Församlingen hade nu lugn och ro I HELA Judeen, Galileen och Samarien. Den blev uppbyggd och levde i Herrens fruktan och växte till genom den helige Andes tröst och förmaning.

Apg. 9:31 Then had the churches rest THROUGHOUT ALL Judaea and Galilee and Samaria, and were edified; and walking in the fear of the Lord, and in the comfort of the Holy Ghost, were multiplied. (KJV)

Ordet ”katolsk” finns inte i bibeln. Orden ”i” och ”hela” i Apg. 9:31 kommer från de grekiska orden KATA (Strong’s 2596 -från, enligt) och HOLOS (Strong’s 3650 – hela, universell, allmännelig, heltäckande) som ihop blir ”KATA HOLOS”, vilket är grunden för ordvalet KATOLIK. När man ville trycka på betydelsen ”UNIVERSELL”, och ”ALLA (kristna) ÖVERALLT”, så kunde dessa två ord (preposition och adjektiv) användas ihop för att förmedla detta. Vi kan läsa om de första kristna församlingarna främst i Apostlagärningarna, och där samlades man främst i varandras hem eller i andra lokaler som kunde rymma ett stort antal människor. Dessa grupperingar av kristna var våra första ”kyrkor”, eftersom ”kyrka” (ecclesia) syftar på en grupp personer som samlas för en kristen gemenskap.

Orden ”kata” och ”holos” har förstås inte kombinerats till ”katolik” från första början, utan kombinationen kom förmodligen till per automatik när man så småningom kände att man ville ha ett begrepp inte bara för ”Levi och Marias husförsamling”, eller ”alla kristna i Efesos”, utan för alla kristna församlingar i hela världen (som inledningsvis sträckte sig till Medelhavsområdet) som en enda universell enhet. Ordet ”kristna” är inte tillräckligt detaljerat, eftersom det skulle kunna handla om troende personer som inte är anslutna till någon husgrupp/kristen gemenskap (kyrka) med pastorer/äldre som officiella överhuvud.

Många katoliker lägger mycket krut på Ignatius ordval ”katolik” i sitt brev till Smyrnierna, kap. 8, men det är en osäker grund med tanke på ovan, ryktena om att några av hans brev inte är autentiska, samt att det han skriver går emot läror inom den Romersk-katolska kyrkan. Ignatius lärde aldrig ut att det skulle finnas en ”biskop” över alla kyrkor (och att den ledaren dessutom måste leva i celibat). Alla kristna församlingar som står på Bibelns och apostlarnas grund skulle kunna kalla sig ”kata-holos kyrkan”. Ingen specifik kristen kyrkoförsamling kan ta sig ensamrätt till Ignatius benämning i sitt brev, och utesluta andra kristna kyrkoförsamlingar. Vi får inte låta lura oss av att en viss kyrkogren använder sig av det namnet (katolik) och inga andra. Apostlarna använde sig av begreppet ”Guds hus”, när de syftade på hela Kristi kropp/alla kristna (Apg. 20:28, 1 Cor. 10:32, 1 Tim. 3:5, etc). Om den Romersk-Katolska kyrkan hade velat koppla den kyrka som apostlarna syftade på till sin egen, så hade ”Guds hus” varit ett bättre alternativ med tanke på att det nämns 11 gånger i NT och syftar på de kristna församlingarna.

Om man ser till historien så ser vi (mycket tack vare dokumentation från kyrkomöten) att den katolska kyrkan i Rom var en kyrka (kristen gemenskap) bland andra, och att den INTE hade ansvar för mer än sin egen kyrkoförsamling, eftersom varje kyrka var självständig och jämbördig med andra. På den tiden var det ingen kyrka som stod över en annan kyrka, till skillnad mot situationen som vi har idag där den Katolska kyrkan  ses som helt separat från andra kyrkor, och där just den katolska kyrkan i Rom befinner sig överst i hierarkin – eftersom påven i den Romersk-katolska kyrkan är överhuvud för alla katolska kyrkor i hela världen. Vi har alltså avvikit stort från ursprunget av de kristna församlingarna, och idag har stor vikt lagts på en enda kristen församling – som anses vara den kyrka som grundar sig på sanningarnas sanning och som det är tänkt att man ska sätta all sin tillit till.   

Att det funnits en ”Biskop” i Rom sedan en väldigt lång tid tillbaka är inte detsamma som att denna biskop varit överhuvud för alla andra kyrkor. Det har funnits biskopar även på andra ställen, såsom på Cypern, i Afrika och i Turkiet, och de var jämbördiga med biskopen i Rom och hade ansvar för sina egna områden. Exempelvis var Cyprian biskop i Kartago mellan 248-258 E Kr, och även om han ibland agerade som huvudtalare för flera biskopar inom det Nordafrikanska området (som han regelbundet träffade för att resonera kring olika frågor och för att komma fram till en gemensam ståndpunkt) så var han inte högre i rang än dem, och inte heller vad gäller andra biskopar i andra geografiska områden. Vi kan läsa i ett av Cyprians brev (till biskop Stefanus i Rom som verkar ha varit lite osympatisk) att han ansåg att varje kyrkoförsamling hade eget ansvar och bedöms direkt av Gud.

”For neither does any of us set himself up as a bishop of bishops, nor by tyrannical terror does any compel his colleague to the necessity of obedience; since every bishop, according to the allowance of his liberty and power, has his own proper right of judgment, and can no more be judged by another than he himself can judge another.” /Cyprian, Kyrkomöte i Kartago 256

Vi kan också läsa om Meletius (biskop i Lycopolis i norra Egypten), som i början på 300-talet insatte två präster i en annan biskops ansvarsområde (i Alexandria), och detta förfarande orsakade en del konflikter. Visserligen så grundade sig Meletius beslut på att ett flertal biskopar var fängslade och därför inte kunde utöva sina ämbeten som biskopar, men han borde ändå ha kontaktat biskop Peter i Alexandria (även om han tillfälligt var frånvarande), i stället för att agera själv och riva upp Petrus beslut. Denna typ av konflikt var en av punkterna för stormötet i Nicea år 325 (där de två större huvudpunkterna var Arius nya lära om att Jesus var skapad, samt frågan om firandet av Påsken).

Mötet (konciliet) i Nicea visar oss att 1) varje kyrkoprovins var självständig och hade ansvar endast för sitt eget område, 2) ingen kyrkoprovins stod över en annan provins (med undantag för några småprovinser som låg under en större provins i samma område) 3) ”katolsk” syftade på alla kristna kyrkoförsamlingar universellt i alla provinser i hela det romerska riket. M a o, alla kyrkor – som ju vilar på en kristen grund. Det handlade således inte om endast en typ av kyrka (kristen gemenskap), utan om ALLA officiella kyrkor/kristna gemenskaper (alla som hade församlingsledare).

Historikern Hefele hänvisar till sitautionen med Meletius som grunden till Canon 4 (Bestämmelse nr 4) ”Meletius was probably the occasion of this canon. It may be remembered that he had nominated bishops without the concurrence of the other bishops of the province, and without the approval of the metropolitan of Alexandria, and had thus occasioned a schism. This canon was intended to prevent the recurrence of such abuses.”

”Canon 4 The bishop shall be appointed by all (the bishops) of the eparchy (province); if that is not possible on account of pressing necessity, or on account of the length of journeys, three (bishops) at the least shall meet, and proceed to the imposition of hands (consecration) with the permission of those absent in writing. The confirmation of what has been done belongs by right, in each eparchy, to the metropolitan.”

”Canon 5 As regards the excommunicated, the sentence passed by the bishops of each province shall have the force of law, in conformity with the canon which says: He who has been excommunicated by some should not be admitted by others. Care must, however, be taken to see that the bishop has not passed this sentence of excommunication from narrow-mindedness, from a love of contradiction, or from some feeling of hatred. In order that such an examination may take place, it has appeared good to order that in each province a synod shall be held twice a year, composed of all the bishops of the province: they will make all necessary inquiries that each may see that the sentence of excommunication has been justly passed on account of some determined disobedience, and until the assembly of bishops may be pleased to pronounce a milder judgment on them. These synods are to be held, the one before Lent, in order that, having put away all low-mindedness, we may present a pure offering to God, and the second in the autumn.”

Att kyrkan just i Rom till slut fick en sådan stor makt över andra kyrkor kan delvis ha berott på att länder såsom Tunisien, Turkiet, Spanien, osv, fick ett starkt muslimskt inflytande och därmed så kunde inte kyrkorna utöva sina ämbeten som tidigare. Italien råkade inte ut för muslimskt inflytande.

Om man kommer fram till olika Bibeltolkningar – vem har då rätt?question

Det finns många katoliker som inte litar på sin egen förmåga att förstå skriften, utan de lägger ”plikttroget” all sin tillit på katolska överhuvuden och låter sig korrigeras av dem. Bibeln säger å andra sidan att vi ska låta oss bli korrigerade av SKRIFTEN i stället för människor, eftersom människor kan ha fel – till skillnad mot Guds ord. Då frågar sig många katoliker ”Men vad händer om man kommer fram till olika ståndpunkter? Vem är det då som har rätt?” Bibeln kan förklara sig själv, och den är skriven för vår skull så att vi ska kunna förstå den. I korthet kan man säga att om det står ”elefant” så betyder det ”elefant”, såvida inte kontexten säger något annat. Vi ska noga läsa det direkta sammanhanget, och vi ska noga jämföra med resten av skriften så att vi förstår det som ska förmedlas. Men många katoliker är inte vana vid att förlita sig på sin egen förmåga, och känner sig trygga med att lägga allting i händerna på ett katolskt överhuvud. Visserligen så tror många katoliker att de visst kan läsa Bibeln på eget bevåg och även att de kan förstå den, men OM de hamnar i bryderier och kommer fram till olika ståndpunkter jämfört med andra, så menar de att det är de katolska överhuvudena som ska lägga allting tillrätta. Det kan ju kännas tryggt att förlita sig på andra som man menar är sanna gudsmänniskor, men det gäller att tänka på vilka beslut man själv tagit för att komma fram till en sådan riskfylld ståndpunkt. Katoliker måste själva göra följande beslut på egen hand:

1) De väljer själva vilken Kyrka som de vill ansluta sig till. De har alltså valt den Romersk-katolska kyrkan, och det är deras eget självständiga beslut. Det är möjligt att de tagit beslutet att tillhöra den Katolska kyrkan eftersom denna Kyrka själv menar sig vara den enda sanna Kyrkan, men själva avgörandet huruvida detta är sant eller inte tas av den som väljer att ansluta sig till den kyrkan. Det är alltså ett MYCKET stort beslut att bestämma att en viss Kyrka ensamt förmedlar sanningen, men detta stora beslut menar sig alltså katoliker att de självständigt kan ta.

2) De väljer själva att förlita sig på överhuvudena inom den katolska kyrkan som kan tolka skriften åt dem.

Detta betyder att en katolik inte vågar lita helt på sina egna tolkningar vad gäller skriften, MEN samma katolik har inga problem att välja ut ANDRA personer som ska tolka skriften åt honom. Hur kan det vara hur lätt som helst för gemene man att välja både KYRKA och LÄRARE som ska tolka skriften åt oss, medan det är jätteknepigt att förstå Bibeln på egen hand trots att texten är lättförståelig? I stället för att fråga ””Men vad händer om man kommer fram till olika ståndpunkter? Vem är det då som har rätt?” så skulle katolikerna kunna fundera på frågan ”Men vad händer om man kommer fram till olika ståndpunkter angående vilken kyrka och vilka skrifttolkare vi ska välja? Vem är det då som har rätt?”. För alla människor väljer inte den katolska kyrkan som den enda sanna Kyrkan, och ser inte dess överhuvuden som de enda som kan tolka Bibeln på rätt sätt.

Detta betyder att vi förstås inte kan välja ”den enda sanna Kyrkan” baserat på vad Kyrkan själv säger, för alla kyrkor menar väl att de är baserade på sanningen? Alltså är lösningen att vi agerar som Bibeln själv säger att vi ska agera, nämligen att jämföra kyrkor och lärare med BIBELN. Vi ska inte säga ”men vi kan inte vara säkra på att vi tolkar Bibeln rätt”, för om man är så modig och självsäker när det gäller att välja både KYRKA och BIBELTOLKARE – och lägga hela sin själ i andras händer – så borde man också våga tro att man kan läsa och förstå Bibeln. Det är ju vår enda chans att avslöja villolärare – som Bibeln varnar för. Bereerna i Apg. 17 – som berömdes för sin attityd – accepterade INTE det aposteln Paulus predikade utan att först ha jämfört det han sa med skriften. Eftersom det finns villolärare så måste vi alltid se till att vi kan vår Bibeln så pass mycket så att vi är vakna och alerta. Inte ens om det är en apostel ska vi automatiskt kasta oss vid hans fötter och acceptera hans läror blint, utan vi ska jämföra med skrifterna. Bereerna hade förstås inte Nya Testamentet som vi har idag, så de gjorde det enda rätta med att dubbelkolla Paulus ord med den skrift som de då hade (GT).

Apg. 17:10 Redan samma natt skickade bröderna i väg Paulus och Silas till Berea. Så snart de kom dit gick de till judarnas synagoga. 11 Judarna där var mer öppna(”ädlare till sinnes” 1917) i Tessalonika. De tog emot ordet med all villighet och forskade dagligen i Skrifterna FÖR ATT SE OM DET KUNDE FÖRHÅLLA SIG SÅ (”för att se om det förhölle sig såsom nu sades” 1917).

2 Tim. 3:14 Men håll fast vid det som du har lärt dig och blivit överbevisad om. Du vet av vilka du har lärt det,15 och du känner från barndomen de heliga Skrifterna som kan göra dig vis, så att du blir frälst genom tron i Kristus Jesus. 16 Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till UNDERVISNING, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, 17 för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning. (16 ” All scripture is given by inspiration of God, and is profitable for doctrine, for reproof, for correction, for instruction in righteousness” KJV)

Men har vi inte den apostoliska läran från Bibeln?handpåläggning

Jovisst kan vi läsa i Bibeln att det är tänkt att tidigare församlingsledare utser andra ledare. Paulus utsåg exempelvis Timotheus och Titus till församlingsledare, och han bad dem att tänka sig för noggrant innan de i sin tur utsåg andra ledare. Det fanns vissa kriterier som en kandidat måste uppfylla innan han kunde komma på fråga att  bli en församlingsledare, för att allting skulle gå rätt tillväga. Frågan är förstås om alla församlingsledare alltid lydde Paulus instruktioner för tillsättande av nya församlingsledare? Vi kan nog räkna med att Timotheus och Titus var noga med att styras av Paulus instruktioner, och kanske också de församlingsledare som de utsåg, men det verkar onekligen som detta förfarande spårade ur ganska snabbt i vissa led.

Paulus varnade församlingsledarna i Efesos om detta, och förklarade för dem att det skulle komma villolärare från deras egen krets, och att dessa villolärare inte skulle skona den hjord som de (församlingsledarna) var utsatta för att bevara. Det betyder inte att hela hjorden skulle komma att spridas för vinden, men det betyder att åtminstone delar av hjorden skulle komma att lyda falska lärare och försvinna bort från sanningen som de en gång hade. Villolärare kan lyckas med sådana tilltag eftersom de ”förvränger sanningen”, och om de får lov att göra det från en talarstol mitt i en församling så kan de göra mer skada. Det räcker med att de talar 90% sanning och 10% gift. På Domedagen så är det inte bara de falska lärarna som kommer att få straffet för sina villoläror, utan även de som lyssnar och väljer att lyda människor i stället för Guds ord i skriften. Gud kommer att bedöma oss rätt, och han vet vilka möjligheter och intressen vi har för att lyda Guds ord. Sanningen är att många kristna väljer att lyssna på de predikanter som lär ut vad de själva (lyssnarna) tycker låter bekvämt, och de väljer att vända ryggen till renläriga predikanter som lär ut Guds ord.

Apg. 20:17 Från Miletus skickade han bud till Efesus och kallade till sig församlingens äldste (presbyteros)28 Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod. 29 Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden. 30 Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen för att dra lärjungarna över på sin sida. 31 Håll er därför vakna och kom ihåg att jag ständigt i tre års tid natt och dag har varnat var och en av er under tårar.

Juda 4 Ty hos er har det nästlat sig in vissa personer. Om dem är det redan för länge sedan skrivet att de skulle drabbas av domen. Gudlösa som de är förvanskar de vår Guds nåd till försvar för ett liv i utsvävningar och förnekar vår ende Härskare och Herre, Jesus Kristus.

2 Petrus 2:1 Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig. 2 Många skall följa dem i deras utsvävningar, och för deras skull kommer sanningens väg att smädas. 3 I sin girighet kommer de att med falska argument sko sig på er. Men domen över dem är sedan länge verksam, och deras undergång sover inte.

2 Tim. 4:2 predika ordet, träd fram i tid och otid, bestraffa, tillrättavisa och förmana, med allt tålamod och all undervisning. 3 Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå ut med den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen. 4 De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter.  

Församlingsledare ska utses i alla städer. Bäst vore om det fanns flera stycken i varje kristen församling, men ännu viktigare är att kandidaterna klarar Paulus KRAV.

Det grekiska ordet “episkopos” i Bibeln är synonymt med ”presbyteros” i Titus 1:5-7 och har alltså betydelse äldste, präst, pastor, församlingsledare, kyrkohuvudansvarige, osv. Så var det på Bibelns tid, men vi har genom historien delvis lagt in en annan innebörd i våra kyrkoledare.

En skillnad som vi direkt kan se vad gäller Paulus krav i jämförelse med den katolska kyrkans krav på en församlingsledare, är att Paulus inte kräver att en församlingsledare måste leva i celibat. Den katolska kyrkan stället dock ett sådant krav, och därför avviker de från aposteln Paulus lära. En del katoliker menar att det också står att församlingsledarens barn inte ska vara ostyriga, och borde det då inte i konsekvensens tecken betyda att varje församlingsledare måste ha barn? Nej, Paulus ger ju rum för en församlingsledare att leva i celibat om han så önskar, men han ställer inte detta som krav. Om församlingsledaren väljer att gifta sig, så ställer Paulus kravet att han måste vara ”en enda kvinnas man”, och om de båda får barn är kravet att dessa inte ska vara rebelliska/ostyriga.

Titus 1:5 När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna det som ännu återstod och i varje stad insätta äldste (presbyteros) efter mina anvisningar. 6 En sådan skall vara oförvitlig, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara ostyriga eller uppstudsiga. 7 Församlingsledaren (episkopos) skall som en Guds förvaltare vara oförvitlig. Han skall inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, 8 utan gästfri, godhjärtad och förståndig, pålitlig, gudfruktig och behärskad. 9 Han skall hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han genom en sund undervisning kan uppmuntra andra och vederlägga motståndarna. 10 Ty särskilt bland de omskurna finns det många orosstiftare, pratmakare och bedragare. 11 Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.

Apg 16:4 När de reste genom städerna, överlämnade de åt bröderna de föreskrifter som apostlarna och de äldste i Jerusalem hade fastställt.5 Och församlingarna stärktes i tron, och antalet troende ökade för varje dag. (apostlarna hade förstås en särställning, och de var givetvis väldigt trogna Jesu lära)

1 Timotheus 4:13 Fortsätt att föreläsa Skriften och att förmana och undervisa tills jag kommer. 14 Försumma inte nådegåvan i dig, den som du fick genom profetord, när de äldste (presbyterion) lade händerna på dig. 15 Tänk på detta och lev i detta, så att alla kan se dina framsteg. 16 Ge akt på dig själv och på din undervisning, och håll troget ut med den. När du gör det, frälser du både dig själv och dem som lyssnar på dig.

2 Tim. 1:6 Därför påminner jag dig om att låta den Guds nådegåva flamma upp igen som finns i dig genom min handpåläggning.

1 Tim. 5:22 Ha inte för bråttom med att lägga händerna på någon och gör dig inte delaktig i andras synder. Håll dig själv ren.

1 Kor.12:27 Men nu är ni Kristi kropp och var för sig lemmar. 28 Gud har i sin församling för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare andra till att utföra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, att styra och att tala olika slags tungomål. 29 Inte är väl alla apostlar? Inte är väl alla profeter? Inte är väl alla lärare? Inte utför väl alla kraftgärningar? 30 Inte har väl alla gåvor att bota sjuka? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda? 31 Men sträva efter de nådegåvor som är störst.

Men står det inte i Bibeln att vi ska ta lärdom från kyrkofäder?bibles

Judas 3 Mina älskade, fastän jag är mycket ivrig att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödvändigt att skriva till er och uppmana er att fortsätta kampen för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga.

Eftersom en del av de katolska lärorna inte återfinns i Bibeln (såsom barndop, att bebisar är födda i synd, kommunikation mellan döda och levande, osv) så vill en del katoliker gärna ta hjälp utav tradition, utombibliska böcker och/eller kyrkofäder för att om möjligt få stöd för sina läror. Tradition, utombibliska böcker och kyrkofäder kan absolut ha rätt, men endast om deras läror passar ihop med Bibeln, eftersom det ju är Bibeln som är vår ledstjärna.(Och de Bibliska böckerna är de som alltid betraktats som tillförlitliga, eftersom de skrivits ner av ögonvittnen under den tiden då händelserna begavs.) Guds ord talar inte emot sig självt, så vi ska tolka det vi hör och läser med Guds ord som vårt filter. Om vi går tillbaka i vår historia så kan vi se att ju längre bort från Jesu tid vi kommer, ju större är chansen för att avvikelser från Guds sanna ord. Därför är det mest intressant att studera åsikterna från de allra äldsta kyrkofäderna – alltså de som levde under tiden närmast aposteln Johannes livstid. Johannes var den apostel som levde allra längst av Jesu apostlar, och som hade lärljungar som i sin tur hade lärljungar… Det finns exempel på kyrkofäder som började på rätt väg och som sedan spårade ur, men den första tiden så var kyrkofäderna överens om grundlärorna. Katolikerna måste för det mesta dröja ända till Augustinus tid (i slutet på 300-talet och i början på 400-talet) för att hitta ordentligt stöd för sina läror. Augustinus åsikter gick på tvärsen mot kyrkofäderna före honom, även om Augustinus gick igenom en period då han förstod innebörden av människans fria vilja – som han tyvärr senare övergav.

Jag säger inte att katoliker absolut inte kan vara frälsta, eftersom det är Gud som avgör och vet vad som finns i varje människas hjärta. Han ser vad vi vet och inte vet (och vad vi gör för att ta reda på sanningen), och framför allt hur vi lever våra liv. Men det är inte enligt Guds vilja att exempelvis glorifiera Maria till den grad som görs inom den katolska kyrkan. Det går emot det första budet, att vi inte ska ha några gudar jämte GUD, och det finns dessutom endast EN medlare mellan Gud Fader och människan, och det är genom Jesus Kristus.

Citat

“Efter jag valdes till Påve då jag blev mer och mer involverad i den universella Kyrkan, kom jag till en liknande övertygelse:Om seger uppnås på det universella planet så kommer den genom Maria. Kristus kommer att erövra genom henne för han vill att Kristi seger nu och i framtiden ska förknippas med henne”. (Pope John Paul II, Vittorio Messori, editor, Crossing the Threshhold of Hope, New York, Alfred A. Knopf, Borzoi Book, 1994, Sid 114)

“Maria är upptagen med själ och kropp i himmelens härlighet, och med Gud och i Gud är hon himmelens och jordens drottning… Medan hon levde på denna jord kunde hon enbart vara närvarande hos några få människor… När hon nu är i Gud och med Gud, är hon närvarande hos oss var och en, känner våra hjärtan, kan höra våra böner, kan hjälpa oss med sin moderliga vänlighet… Hon lyssnar alltid till oss och är alltid nära oss och som Moder till Sonen, deltar hon i Sonens makt och hans godhet. Vi kan alltid förtrösta hela våra liv till denna Moder, som inte är långt borta från någon enda av oss”. (Benedict XVI’s Homiliy on Feast of Assumption – We Have a Mother in Heaven,”  www.zenit.org, Nov. 21, 2005)

Och låt oss bedja till Maria, vår Herres Moder, så att hon kan hjälpa oss att uppleva hennes kärlek som en kvinna och en moder, i vilken vi kan förstå hela djupheten i Kristi hemlighet”. (Thoughts of Pope Bendict XVI,” http://www.udayton.edu/mary/popesaying.html, University of Dayton’s Marian Page, Dec 4, 2005.) 

“Heliga Maria, som företrädd av Our Lady of Guadalupe,åkallas som moder till alla män och kvinnor i Mexiko och Latinamerika, uppmuntrade av den kärlek du inspirerar i oss, lägger vi återigen våra liv i dina moderliga händer. Du som är närvarande i Vatikanens trädgård, regera i hjärtana hos alla mödrar och i våra hjärtan. Med stora förhoppningar kommer vi till dig och förtröstar på dig”. (Pope Benedit XVI, Our Lady of Guadalupe Receives Papal Visit – We Place Our Lives in Your Maternal Hands.” Online posting: www.zenit.org, May 13, 2005))

Läs mer om ursprunget för Katolicism på jarom.net

Jesus är KLIPPAN som kyrkan ska byggas på och inte PETRUS – Matt. 16:18

Bekännelsen att Jesus är Messias och Guds son är den klippa/grund som kyrkan ska byggas på, och inte Petrus, Maria, Johannes, Abraham eller någon annan

Bibeln lär att Jesus är Frälsaren, Guds son, Gud i köttslig form, den ende medlaren och den ende klippan. Därför är det olyckligt att ge Jesus KONKURRENS till titeln i form av ytterligare klippor (eller ytterligare medlare) som vi ska bygga våra kristna liv på.

Jesus är den som kallas för ”klippan” i Bibeln, och Jesus ska alltså bygga sin församling på den trosbekännelse att Jesus är Messias och Guds son – vilket är grunden/klippan/fundamentet för evangeliet. Petrus hade ju just bekänt att Jesus är Messias, den levande Gudens son, vilket Jesus ansåg vara en salig konfirmation och vilket är det ämne som han spann vidare på när han fortsatte att berätta att han ska bygga sin församling just på den bekännelsen. 

Den katolska kyrkan har alltid haft problemet med att upphöja människor alldeles för mycket, och jungfru Maria betraktas som en person som levt utan synd precis som Jesus Kristus och som ofta tillbes eller åtminstone bes genom, trots att Jesus är vår ende medlare enligt skriften och den ende som vi ska tillbe. Tron att Maria har gudomliga krafter och kan påverka våra liv, är en form av avgudadyrkan, vilket betyder att det första budet (”Du skall inga andra gudar hava jämte mig”) är i farozonen. Helgon har ofta ett stort fokus inom Katolska kyrkan, och även idén att aposteln Petrus är klippan som vi ska bygga kyrkan på. Nedan vers är den berömda vers som katoliker ofta åberopar för att hitta stöd för att den Katolska kyrkan kan härledas tillbaka till Petrus som de menar är grunden för deras speciella kyrka och inga andra kyrkor. Om det nu är den Katolska kyrkan som vi kan läsa om i versen, varför skulle inte Gud kunna visa detta lite tydligare, om det nu handlar om den enda sanna Kyrkan? Det finns många ärliga Gudssökare som inte hittar minsta spår av den Katolska kyrkan i nedan stycke eller i andra stycken.

Matt. 16:16 Simon Petrus svarade: ”Du är Messias, den levande Gudens Son.” 17 Jesus sade till honom: ”Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen. 18 Jag säger dig: Du är Petrus [petros], och på denna klippa [petra] skall jag bygga min församling,och helvetets portar skall inte få makt över den. 19 Jag skall ge dig himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen.”

Petrus namn betyder klippa (petros), men Jesus sa ”Du är Petrus (petros), och på denna klippa (petra) skall jag bygga min församling”Petra är feminint och betyder en stor sten eller klippa, och Petros är maskulint och betyder sten, stenblock eller stenbumling. Man kan förstå varför Jesus valde att adressera Petrus på det sättet han gjorde, eftersom petros och petra låter så lika (det är t o m lite vitsigt), men han hävdar ju inte att det är Petrus som är den Petra som församlingen ska byggas på. Om nu Jesus skulle välja ut en av sina apostlar att vara en klippa vid sidan av honom, varför valde han just Petrus, och varför valde han inte fler apostlar till att vara klippor? Och är två klippor nog? Tre eller fyra klippor blir för många? (Eller kanske vi ska inkludera Maria som en tredje klippa.) Nej, att göra en annan person till en så viktig klippa vid sidan av Jesus själv, vore att kompromissa med det första budet om att vi inte ska göra oss avgudar.

Avsnittet börjar med en fråga, och Jesus ger dem svaret som inkluderar det här med KLIPPAN. ”Vem säger folket att Människosonen är—Och ni, vem säger ni att jag är?”. Eftersom ämnet handlar om Jesus identitet, så förstår vi att KLIPPAN är JESUS som församlingen ska byggas på, vilket ju är fullständigt naturligt. Kristna runtomkring vår jord ska alltså se Jesus Kristus som den fasta klippan att grunda sina kristna liv på (finns det någon bättre grund?!), och det är också vad resten av Bibeln ger stöd för. Fokus ska alltså vara på vår mästare JESUS, och han behöver inga konkurrenter. Men om vi skulle vägra att se Petrus som en klippa (eftersom avsnittet inte ger stöd för det), syndar vi då?

Det finns katoliker som menar att Jesus talade arameiska, och bara nämnde Petrus arameiska namn Kefas, men det nya testamentet skrevs ner under inspiration av Gud på grekiska. En arameisk översättning kan inte betraktas som mer precist än grundspråket grekiska, och den helige Andes inspiration kan vi lita på. En del föreslår att det handlar om en trosförkunnelse från Petrus sida när han bekräftar att Jesus är Messias och den klippa som kyrkan ska byggas på, vilket ger samma resultat.

Himmelrikets nycklar, ska ges till Petrus, men det står inte att det på något sätt är kopplat till den katolska kyrkan, och inte heller står det att Petrus ensam ska få sådana nycklar medan exempelvis de övriga apostlarna INTE skulle föräras några nycklar. Det var Petrus som Jesus råkade samtala med, och därför valdes han som exempel. Vi har alla ansvar för våra kristna liv, och vi har alla fått en slags nyckel till Guds rike, som det gäller att vi förvaltar väl – så att vi inte tappar den.

Att basera en doktrin på att denna vers säger att den Katolska kyrkan är vad vi ska bygga på, är förstås riskfyllt. Skulle verkligen Gud förkunna en så pass viktig sanning på ett så vagt sätt? Den syndfrie Jesus är vad vi ska bygga på (GUD i kött), och inte en av hans lärljungar. I Matt. 16:23, bara fem verser efter att han kallade Petrus vid sitt namn, så kallade han också Petrus för Satan…

Jehovas Vittnen har också ett par favoritverser som de använder för att ge stöd för att just deras Kyrka/lära beskrivs som den enda sanna läran. De tolkar in sin tidskrift Vakttornet (som är deras heliga skrift förutom Bibeln) i dessa verser:

Matt. 25:21 BRA, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje! 

Matt. 24:45 Om det finns en trogen och förståndig tjänare, som av sin herre blivit satt över de andra tjänarna för att ge dem mat i rätt tid, 46 salig är den tjänaren, om hans herre finner honom göra så, när han kommer. 

Gode och trogne tjänare = Vakttornet (eller Jehovas Vittnens församling). Eller är det otydligt? 🙂

Om vem som helst kan välja ut en bibelvers och mena att den syftar på just deras kyrka, så riskerar vi att bli som vågen på havet, som går hit och dit. ”Församlingen” eller ”Kristi kropp” är inte ett speciellt samfund, utan det handlar om KRISTNA över hela världen. De första kristna, som vi kan läsa om i Apostlagärningarna, var inte med i den katolska kyrkan, utan de samlades för det mesta i olika grupper i hemmen. Stora städer kunde förstås ha ett flertal kristna grupperingar, och det är förstås väldigt troligt att dessa samlingsplatser gavs olika namn för att hålla isär dem, och för att ge sig själva någon form av adress. Det kunde ha räckt med Simons hus, Jakobs församling, el dyl, och om det handlade om en stor byggnad så kunde ju hela den byggnaden (kyrkan), ges ett namn. Ecclesia behöver dock inte vara en viss byggnad eller församling, utan det kan syftas på en grupp kristna som samlas för gemenskap och tillbedjan. De skrifter som de använde var förstås gamla testamentet, men så småningom också de brev och ögonvittnesskildringar som senare skulle hamna i vårt nya testamente – av just den anledningen att de alltid betraktats som genuina och alltid varit i bruk.

Verser som visar att Jesus är den ende klippan

Rom. 9:33 så som det står skrivet: Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa till fall. Men den som tror på honom skall inte stå där med skam.

1 Kor.10:2 Alla blev i molnskyn och i havet döpta till Mose.3 Alla åt samma andliga mat 4 och alla drack samma andliga dryck. De drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus. 5 Men de flesta av dem hade Gud inte behag till. De föll och låg kringspridda i öknen.

1 Kor. 3:11 Ty någon annan grund kan ingen lägga än den som är lagd, Jesus Kristus.

1 Petrus 2:4 Kom till honom, den levande stenen, som visserligen är förkastad av människor men är utvald och dyrbar inför Gud. 5 Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje.6 Det står nämligen i Skriften: Se, jag lägger i Sion EN utvald, dyrbar hörnstenoch den som tror på den skall aldrig komma på skam. 7 För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har den sten som byggnadsarbetarna kastade bort, blivit en hörnsten, 8 en stötesten och en klippa (petra) till fall. De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var också bestämt om dem.

Ef. 2:19 Alltså är ni inte längre gäster och främlingar utan medborgare tillsammans med de heliga och tillhör Guds familj. 20 Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv.21 Genom honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren. 22 I honom blir också ni uppbyggda till en Guds boning genom Anden

1 Sam. 2:2 Ingen är helig som Herren, ty ingen finns utom dig. Ingen klippa är som vår Gud.

Psalm 18:31 Ty vem är Gud förutom Herren, vem är en klippa utom vår Gud?

Psalm 95:1 Kom, låt oss höja glädjerop till Herren, jubel till vår frälsnings klippa.

5 Mosebok 32:3 Ty Herrens namn skall jag förkunna, ge ära åt vår store Gud. 4 Han är Klippan, fullkomliga är hans gärningar, ty alla hans vägar är rätta. En trofast Gud utan svek, rättfärdig och rättvis är han.—15 Då blev Jesurun fet och slog bakut. Du blev fet och tjock och stinn.  Han övergav Gud, sin skapare, och föraktade sin frälsnings klippa.—18 Du övergav Klippan som födde dig. Du glömde Gud som gav dig livet.

Upp. 21: 14 Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod tolv namn, namnen på Lammets tolv apostlar. (alltså inte en grundsten utan tolv…)

Ignatius använde termen ”katolska kyrkan” år 107 e Kr. och det betyder att han syftar på den kyrka som idag går under samma benämning? 

Det finns många teologer som är av åsikten att flera (eller alla) texter som tillskrivs Ignatius antingen är falska, eller har översatts felaktigt. Det är således riskfyllt att lägga ner hela sin själ i idén att Ignatius alster är sanna, och att han med sin term syftade på den katolska kyrkan som vi känner till idag.

”Schaff comments: ”been found in this letter to the Romans, especially as in this letter we first find the use of the phrase ”Catholic Church” in patristic writings.” (Philip Schaff: Ante-Nicene Fathers, Vol. I, Introductory Note To The Epistle Of Ignatius To The Ephesians.) We feel it is proof enough to reject all as forgeries. ”See that ye all follow the bishop, even as Jesus Christ does the Father … Let no man do anything connected with the Churchwithout the bishop. Let that be deemed a proper Eucharist, which is [administered] either by the bishop, or by one to whom he has entrusted it. Wherever the bishop shall appear, there let the multitude [of the people] also be; even as, wherever Jesus Christ is, there is the Catholic Church. It is not lawful without the bishop either to baptize or to celebrate a love-feast; but whatsoever he shall approve of, that is also pleasing to God, so that everything that is done may be secure and valid. (The Epistle of Ignatius to the Smyrnaeans, Chapter VIII.-Let Nothing Be Done Without the Bishop.)”

Läs mer på websidan här

Andra vanliga katolska argument

Katoliker vill väldigt gärna förlita sig på kyrkofäderna, men vilka kyrkofäder väljer de nu när kyrkofäderna hade olika åsikter? Framför allt är det en ENORM skillnad mellan Augustinus åsikter (Augustinus som den Katolska kyrkan ser som en av deras grundare förutom Petrus), och de kyrkofäder som levde INNAN Augustinus. Exempelvis trodde inte NÅGON av de kyrkofäderna som levde de första århundradena e Kr. på arvsynden (det finns inget känt undantag, och här inkluderar jag även Origen).

Katoliker förundras över att icke-katoliker menar sig kunna tolka skriften själv, för vem har rätt om man kommer till olika tolkningar? Det är den som är närmast Bibeln! Står det ”elefant” så betyder det ”elefant”, och om någon menar att det betyder ”get”, så ligger bevisbördan på den personen. Vi ska göra som de judiska bereerna. De accepterade inte Paulus åsikter trots att han var en Guds apostel. Nej, först jämförde de det han sa med skriften (på deras tid GT), för att se om det han sa stämde.

Apg. 17:11 Judarna där var mer öppna än de i Tessalonika. De tog emot ordet med all villighet och forskade dagligen i Skrifterna FÖR ATT SE om det kunde förhålla sig så.

Om inte vi själva kan tolka skriften så måste vi alltså välja ANDRA som ska tolka skriften ÅT OSS, och det klarar vi alltså av? Så vi kan absolut inte läsa och tolka skriften själva, men däremot är det en enkel cakewalk att utse andra som får vårt förtroende att tolka skriften åt oss? Inte ens katoliker menar att alla påvar och präster är ”riktiga” påvar och präster, så hur ska vi själva kunna besluta vilka som är sanna  eller falska påvar och präster som ska tolka skriften åt oss? Vilken rysk roulette! Det är BIBELN som ska korrigera oss, men problemen börjar så fort man föredrar att tolka skriften via människor som filter, eller utomstående skrifter.

Mackabeerböckerna är inte kanoniska och inte inluderade i Bibeln. Inte heller räknas de som sanna fortsättningar tiill 1 Mackabeerboken:

Maccabees 15:38,39 CT ”So these things being done with relation to Nicanor and from that time the city being possessed by the Hebrews, I also will here make an end of my narration. Which if I have done well and as it becometh the history, it is what I desired: but if not so perfectly, it must be pardoned me.”

Paulus förordar en slags apostolisk succession, där en tidigare pastor (såsom Timotheus och Titus) bokstavligt talat ska lägga händerna på en lämplig efterföljare som klarar kraven för ett pastorsjobb. Intressant nog är ett av pastorskraven att det måste vara en ”en enda kvinnas man”, vilket är en stor kontrast till katolska kyrkans krav att deras påvar måste leva i celibat. Dessvärre förklarar också Paulus att det skulle börja spåra ur ganska omgående, eftersom ulvar i fårakläder skulle komma för att förvränga sanningen och locka bort flocken. Bland de kristna själva! Det Paulus varnar för skulle bland annat kunna inkludera den katolska kyrkans födelse, som ju avviker radikalt från vad Bibeln lär och vad de gamla kyrkofäderna lärde.

Apg 20: 28 Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod. 29 Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden. 30 Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen för att dra lärjungarna över på sin sida. 31 Håll er därför vakna och kom ihåg att jag ständigt i tre års tid natt och dag har varnat var och en av er under tårar.

Vad säger Bibeln om att BE FÖR DÖDA och att döda ber för oss?

lazarus 2

Varför skulle döda BE och VITTNA för oss?

Ingenstans i Bibeln finns det något stöd för att människor på jorden borde be för någon eller till någon som redan avlidit, och heller inte några verser där någon avliden människa ber för människor på jorden. Endast Jesus är medlaren mellan Gud och människor, och vi kan endast påverka en människas liv med våra böner så länge som personen vi ber för fortfarande lever.

Den rike mannen och Lasarus

Historien om Lasarus visar oss en hel del om evangeliet och lite grand om Hades (som en dag ska kastas i eldsjön). Den här liknelsen är den enda liknelse som faktiskt inte presenteras just som en sådan i Nya Testamentet, men vi kan bara ana att det handlar just om en liknelse just för att det handlar om en dialog ”från andra sidan” (Hades), och den sidan verkar vara ganska stängd för oss som lever kvar här på jorden. Liknelser är ju till för att lära oss något, och den här liknelsen visar att det finns en markant gränsdragning mellan de båda delarna av Hades – den onda och den goda sidan – och det går inte att komma över på varandras avdelningar på minsta vis.  Att Jesus valde just Abraham i exemplet kan vara för att det är en väldigt välbekant person för alla judar, och alla vet ju att han inte längre lever. Den rike mannen verkar ha förstått att det endast gick att förmedla sig med Abraham, trots att det var Lasarus uppmärksamhet och tjänst han egentligen ville komma åt. Det är inget stöd för att det överhuvudtaget går att kommunicera med några alls på den andra avdelningen, utan Abraham kanske bara behövdes i historien för att åstadkomma en poäng i liknelsen. Den rike mannen hade här medlidande med sina bröder, och dem kunde han inte själv förmedla sig med.

Det verkar överhuvudtaget inte vara meningen att personer i Hades ska kunna förmedla sig med någon på jorden, för Abraham förklarar om människorna på jorden att De har Mose och profeterna. Dem skall de lyssna till”, som svar på den rike mannens vädjan att på något sätt varna bröderna för helvetets plågor. Om Abraham menade att exempelvis Hadesinvånarnas böner skulle kunna påverka människornas öden, så hade det varit ett bra läge att säga det till den rike mannen. Om fallet skulle vara att böner från Hades goda sida kunde påverka människornas öden, så hade det varit på plats att i stället säga det, men Abraham ger inte utrymme för en sådan teori utan han förklarar att det är tillräckligt för människorna på jorden att lyssna till Mose och profeterna – m a o SKRIFTEN och hela evangeliet. Det är allt vad vi behöver för att bli frälsta. Om vi inte har intresse för vad som står i Bibeln, ja då blir vi inte ens övertygade om någon uppstår från de döda, enligt Abraham.

Om ingen från de rättfärdiga (på den goda sidan) kan komma över till de orättfärdiga (på den dåliga sidan) så förstår vi också att det inte går att påverka dessa människors öden med våra böner. Det är omöjligt för dem att byta sida! Vilken sida vi hamnar på beror på hur vi levt våra liv och när vi väl hamnat på endera sidan så kan detta inte ändras på minsta vis! Böner blir därför helt överflödiga för de som befinner sig i Hades, och vi ska i stället använda våra dyrbara böner till de som fortfarande är vid liv på jorden. Det är där vi kan påverka!

Lukas 16:19 Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde var dag i glädje och fest. 20 Men vid hans port låg en fattig man som hette Lasarus, full av sår. 21 Han längtade efter att få äta sig mätt på det som föll från den rike mannens bord. Ja, hundarna kom och slickade hans sår. 22 Så dog den fattige och fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida. Även den rike dog och begravdes. 23 När han plågades i helvetet, lyfte han blicken och fick se Abraham långt borta och Lasarus hos honom. 24 Då ropade han: Fader Abraham, förbarma dig över mig och skicka Lasarus att doppa fingerspetsen i vatten för att svalka min tunga, ty jag plågas i denna eld. 25 Men Abraham svarade: Mitt barn, kom ihåg att du fick ut ditt goda medan du levde, under det att Lasarus fick ut det onda. Nu får han tröst och du plåga. 26 Och till allt detta kommer att DET ÄR EN STOR GAPANDE KLYFTA MELLAN OSS OCH ER, för att de som vill gå över härifrån till er inte skall kunna det och för att inte heller någon därifrån skall kunna komma över till oss27 Den rike mannen sade: Då ber jag dig, fader, att du skickar honom till min fars hus 28 för att varna mina fem bröder, så att inte de också kommer till detta pinorum. 29 Men Abraham sade: De har Mose och profeterna. Dem skall de lyssna till. 30 Nej, fader Abraham, svarade han, men om någon kommer till dem från de döda, omvänder de sig. 31 Abraham sade till honom: Lyssnar de inte till Mose och profeterna, kommer de inte heller att bli övertygade ens om någon uppstår från de döda.”

Jesus säger strax innan han delger historien om Lasarus att evangeliet är det som ska predikas för att människor ska bli frälsta. Det ges inte utrymme för att heligas böner kan påverka:

Lukas 16:16 Lagen och profeterna hade sin tid fram till Johannes. Sedan dess predikas evangeliet om Guds rike, och var och en uppmanas enträget att komma in.

Vi kan alltså bli frälsta tack vare att evangeliet predikas och om vi lyssnar på detsamma:

Romarbrevet 10:14 Men hur skulle de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur skulle de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur skulle de kunna höra, om ingen predikar?

Om det vore så att några heliga i himlen (som en del kallar för det obibiska begreppet ”helgon”), skulle kunna påverka en människas själ genom böner, så skulle man kunna svara det till Paulus som frågar sig ”hur skulle de kunna tro på den som de inte har hört”? Men Paulus verkar mena med sina frågor att människorna faktiskt inte kan börja tro på en person som de aldrig fått chansen att höra något om, och han gör inga undantag för de heligas böner. (Det betyder inte att de automatiskt är förlorade, för en människa döms då efter sitt samvete och livsstil Rom. 2:24.)

Det finns inga verser som uppmuntrar till att be för döda – precis tvärt om

Om en människa omvänt sig från sina synder och tror på Jesus (och tror vi och älskar Jesus så lyder vi honom) och fortsätter på den vägen (eftersom det handlar om en grekisk presensform) så kan man säga att personen övergått från döden till livet och inte kommer under domen. Då är det inte de heligas böner som åstadkommer eller påverkar frälsningen, utan helt enkelt Jesu offer på korset i kombination med en människas omvändelse och tro.

Johannes 5:24 Amen, amen säger jag er: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet—28 Förvåna er inte över detta, ty den stund kommer, då alla som är i gravarna skall höra hans röst 29 och gå ut ur dem. De som har gjort gott skall uppstå till liv, och de som har gjort ont skall uppstå till dom.

En människa ska EN gång dö, och sedan dömas. Det står inte att en människa kan först dö i sin synd och ändå ha chans till andligt liv för att människor på jorden ber för honom/henne. När man en gång dött så går det inte längre att påverka själens framtid, eftersom det är hur vi levt jordelivet som avgör var vi hamnar i efterlivet. När vi en gång dött så kan vare sig vi eller några andra ändra på utgången, oavsett om det handlar om himmel eller helvete:

Hebr. 9: 27 Och liksom det är bestämt om människan att hon en gång skall dö och sedan dömas

Det är endast Gud och änglarna som befinner sig på himmelnivå. Inga ”helgon” som är där för att be och medla för oss.

Joh. 3:13 Ingen har stigit upp till himlen utom han som kom ner från himlen, Människosonen som är i himlen.

Apg. 2:29 Mina bröder, jag får väl öppet säga er att vår stamfader David är både död och begraven, hans grav finns ibland oss än i dag.  34 Ty David har inte farit upp till himlen. Men han säger: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida

Under Noas dagar så hade alla chansen till att omvända sig och ansluta sig till Noa, ända tills den dagen då han gick in i arken och dörren stängdes. Då fanns inte längre någon chans till frälsning och människorna utanför arken fick i stället förgås i vattnet:

1 Peter 3:18 Så led också Kristus en gång för våra synder. Rättfärdig led han i orättfärdigas ställe, för att föra oss till Gud. Han blev dödad till köttet, men levandegjord genom Anden. 19 I Anden gick han bort och utropade ett budskap för andarna i fängelset, 20 för dem som den gången var olydiga när Gud tåligt väntade under Noas dagar, medan arken byggdes. I den blev några få, åtta personer, frälsta genom vatten

Den andra döden är inte skärselden, utan när Hades kastas i eldsjön. De som inte hamnar i Guds himmelrike kastas i eldsjön och det finns alltså inget mellanläge:

Upp. 20:13 Och havet gav igen de döda som fanns i det, och döden och helvetet gav igen de döda som fanns i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. 14 Döden och helvetet kastades i eldsjön. Detta, det vill säga eldsjön, är den andra döden15 Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön

Upp. 21:Han sade också till mig: ”Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten. Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son. Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.

Om det är tänkt att vi ska be för döda skulle Jesus själv kunna utgöra ett bra exempel genom att be för sin döda vän Lasarus som ju dött, men i stället för att be så grät han över hans död. Innan han sedan uppväckte honom från de döda.

Gamla testamentet och om att ha försöka få kontakt med de dödagrav2

Kung David bad förtvivlat för sin son ända till den minuten då han dog. Då slutade han att be eftersom loppet redan var kört. Det går endast att påverka medan en person lever:

2 Sam. 12:15 Så gick Natan hem igen. Och Herren lät barnet, som Urias hustru hade fött åt David, drabbas av en svår sjukdom. 16 David bad till Gud för pojken och fastade. När han kom hem låg han hela natten på marken.  19 Men när David såg att hans tjänare viskade med varandra, förstod han att barnet hade dött. David frågade då sina tjänare: ”Har barnet dött?” De svarade: ”Ja.”20 Då steg David upp från marken, tvättade sig, smorde sig, bytte om kläder och gick in i Herrens hus och tillbad. När han kom hem igen bad han att man skulle sätta fram mat åt honom, och han åt. 21 Då sade hans tjänare till honom: ”Varför gör du så här? Medan barnet levde, fastade du och grät, men så snart barnet har dött, stiger du upp och äter.”22 Han svarade: ”Så länge barnet levde, fastade och grät jag, för jag tänkte: Vem vet, kanske förbarmar sig Herren över mig och låter barnet leva. 23 Men nu, när det har dött, varför skulle jag då fasta? Kan jag föra honom tillbaka igen? Jag kommer att gå till honom, men han kommer inte tillbaka till mig.”

Vi ska inte söka råd hos de döda:

5 Mos. 18:10 Hos dig får inte någon finnas som låter sin son eller dotter gå genom eld eller befattar sig med spådom, teckentydning, svartkonst eller häxeri, 11 ingen som utövar besvärjelsekonster, ingen andebesvärjare, ingen som bedriver trolldom och INGEN SOM SÖKER RÅD HOS DE DÖDA12 Ty avskyvärd för Herren är var och en som gör sådant, och för sådana vedervärdigheters skull fördriver Herren, din Gud, dem för dig.

Jesaja 8:19 När de säger till er: ”Fråga andebesvärjare och spåmän, dem som viskar och mumlar”, så svara: ”Skall inte ett folk fråga sin Gud? Skall man fråga de döda till råds för de levande?

När människornas ande lämnar dem så vänder de åter till stoft, och vi är tillsagda att inte sätta vårt hopp till dem eftersom de på inga sätt kan påverka vår frälsning. Detta inkluderar Jesus mamma Maria.

Ps. 146:3 Lita inte på furstar, inte på människor som ej kan frälsa.När deras ande lämnar dem, vänder de åter till stoft. Den dagen går deras planer om intet. Salig är den som har Jakobs Gud till sin hjälpare. Han sätter sitt hopp till Herren, sin Gud,

De döda vet ingenting och de kan inte verka och tänka, så alltså bör vi inte förvänta oss böner från dem, eller spendera dyrbar tid genom att be till dem:

Pred. 9:De som lever vet att de måste dö, men de döda vet ingenting och de får ingen lön mer, ty minnet av dem är glömt. Deras kärlek, deras hat och deras avund finns inte mer. Aldrig någonsin mer får de ta del i vad som sker under solen.—10 Allt vad din hand kan göra, gör det med kraft. Ty i graven dit du går kan man inte verka eller tänka, och där finns ingen kunskap eller vishet.

Först sova i mullen och sedan dom. Ingen mellan värld:

Dan. 12: 12 ”På den tiden skall Mikael träda upp, den store fursten, som står som försvarare för dina landsmän. Det kommer en tid av nöd, som inte har haft sin like ända från den dag då människor blev till, ända till den tiden. Men på den tiden skall alla bland ditt folk bli frälsta som finns uppskrivna i boken. De många som sover i mullen skall vakna, några till evigt liv, andra till förakt och evig skamDe förståndiga skall då lysa som himlavalvets ljus, och de som har fört många till rättfärdighet, som stjärnor, alltid och för evigt.

Job 14:10 Men när en man dör, ligger han där, när en människa ger upp andan, var är hon11 Som vattnet försvinner ur sjön    och en flod sinar och torkar ut,12 så lägger sig människan och står ej upp igen. Först när inte himlen mer finns, vaknar hon och reser sig från sin sömn.13 O, att du ville gömma mig i dödsriket, dölja mig till dess att din vrede upphör, sätta en bestämd tid för mig och tänka på mig!14 Kan en människa få liv igen som en gång dött? Då skulle jag hålla ut i min mödas tid, till dess att min avlösning kommer.

Vanliga argument från de som försöker ge stöd för böner för eller från döda

Att uttrycka sig med ”jag hoppas verkligen att Gud visar både hans familj och honom själv barmhärtighet på den dagen”, och tolka detta som att Paulus ber för döda, är verkligen att töja på versen. Även jag och andra kan ju uttrycka oss på det sättet utan att för den skulle be för döda. Vi vet inte ens om Onesiforus (och/eller hans familj) verkligen är död:

2 Tim. 1:16 Må Herren visa barmhärtighet mot Onesiforus familj, ty han gav mig ofta nytt mod och skämdes inte för mina bojor. 17 Tvärtom, när han var i Rom sökte han ivrigt efter mig och fann mig också. 18 Ja, må Herren låta honom finna barmhärtighet från Herren på den dagen. Och hur mycket han hjälpte mig i Efesus, det vet du själv mycket väl.

De heliga” är de rättfärdiga människorna på jorden, och motsatsen är syndarna som lever på jorden. Deras böner jämförs med ”rökelse” som stiger upp till Gud. Det står inte att de bett för några i himlen, utan bönerna gäller självfallet de böner som de bett för andra på jorden:

Upp. 5:Och Lammet gick fram och tog bokrullen ur högra handen på honom som satt på tronen. Och när det tog bokrullen, föll de fyra väsendena och de tjugofyra äldste ner inför Lammet. De hade var och en sin harpa och skålar av guld, fulla av rökelse, som är de heligas böner.

Upp. 8:3 Då kom en annan ängel, som hade ett rökelsekar av guld, och ställde sig vid altaret. Åt honom gavs mycket rökelse, som han skulle lägga till alla de heligas böner på guldaltaret framför tronen.4. Och röken från rökelsen tillsammans med de heligas böner steg från ängelns hand upp inför Gud.

Medlaren är EN och det är Jesus. Därför bör vi inte sätta vår förhoppning på andra medlare, såsom Jesus mamma Maria:

1 Tim. 2:5 Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus

Gal. 3:19 Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand.20 Denne medlare företräder inte bara en part. Men Gud är en

Judiska kaddish 

Betyder ”helgelse” eller ”helga”, och handlar om böner för att upphöja Gud under årliga minneshögtider.

Mackabeerböckerna (och Tobias)

Uppgifter därifrån anses inte tillförlitliga. De är inte kanoniska och inte inluderade i Bibeln, och inte heller räknas de som sanna fortsättningar tiill 1 Mackabeerboken:

Maccabees 15:38,39 CT ”So these things being done with relation to Nicanor and from that time the city being possessed by the Hebrews, I also will here make an end of my narration. Which if I have done well and as it becometh the history, it is what I desired: but if not so perfectly, it must be pardoned me.”

Läs gärna om katolicismen i denna bloggartikel

JUNGFRU MARIAs son Jesus hade BRÖDER och SYSTRAR

Maria hade flera barn, och varför skulle hon inte kunna ha det?  

Bibeln säger att Jesus hade minst fyra bröder och två systrar, och brödernas namn är Jakob, Josef (eller Joses), Simon och Judas, medan en systers namn är Salome.

Framför allt under Jesu tid så var det som en förbannelse för en kvinna att inte kunna få barn, så varför skulle barnlöshet drabba just den välsignade Maria av alla människor – som då inte heller kunde få några barnbarn? Att inte kunna få fler barn än Jesus, och dessutom tvingas bli helt barnlös när Jesus sedan dog, skulle innebära att Maria i så fall var långt ifrån välsignad utan snarare förbannad pga den hårda lott hon fått här i livet.  Lyckligtvis står det ingenstans i skriften att Maria inte fick några fler barn, och inte heller att fler barn på något sätt skulle rubba hennes ”gloria”. Vanligtvis så delar ett gift par säng, så varför ska vi tro att Josef och Maria var ett undantag från den regeln? Då får man väl anta att de inte ens delade rum för att undvika frestelser, och vem manade dem i så fall att leva sina liv på detta konstiga sätt? I stället för att börja med ett svar (”Maria fick inga fler barn, och därmed basta”), så är det bättre att rätta oss efter Bibeln och inte lägga till konstigheter som inte står och som definitivt inte krävs.

De absolut vanligaste definitionenerna av det grekiska ordet adelphos (Strong’s 80) är utan tvekan 1) vanliga blodsbröder (med en eller två gemensamma föräldrar), eller 2) andliga bröder. Ordet kan också betyda kusiner, men det är ovanligt och därför borde författaren i så fall ha preciserat att det handlar om just kusiner för att undvika missförstånd. Vi får inte själva ta oss friheten att välja vilket alternativ som är bäst efter vad som det passar oss personligen, och utan att läsa kontexten! Om vi BÖRJAR med att bestämma oss för att ordet aldrig i livet kan betyda vanliga fysiska blodsbröder – trots att det absolut kan förhålla sig precis så – då är vi inte ärliga Bibeltolkare, och OM Jesus faktiskt hade bröder och systrar, HUR skulle detta kunna beskrivas på ett ännu bättre sätt? Eller utesluter vi det alternativet rakt av? Hur övertydlig måste man vara för att förmedla att Jesus hade bröder och systrar? Om fallet är att det står ”adelphos” så borde vi utgå ifrån att det antingen betyder vanliga fysiska blodsbröder eller andliga bröder, eftersom dessa är de vanligaste betydelserna. Notera att dessa grekiska ord inte valdes vad gäller Jesus bröder:

Anepsios (Strong’s 431) = kusin (eller syskonbarn), såsom i Kol. 4:10 (KJV)

Sygenes/syngeneis (Strong’s 4773) = släkting (t ex kusin), såsom Luk. 1:36, Luk. 1:58 (KJV)

Johannes Döparen var Jesus syssling eftersom Maria var kusin med Johannes mamma Elisabeth. (Second cousin, på engelska.)

Gifta par brukar dela säng, och vilja skapa familj

Det vore högst onormalt för Josef och Maria att inte dela säng trots att de var gifta, och det vore åtminstone annorlunda (och tragiskt) för ett friskt ungt par att inte få fler barn. Marias mödomshinna var intakt så länge som hon vara havande med Jesus, men när hon sedan födde honom så måste mödomshinnan ha spruckit åtminstone vid det tillfället, och då är man tekniskt sett ingen jungfru längre. Paulus anser att det är bra att leva som singel om vi kan, men om inte så rekommenderar han att vi gifter oss. Att gifta sig och förvägra varandra intimitet är däremot inget alternativ.

1 Kor 7:Men för att undvika otuktssynder skall varje man ha sin hustru och varje hustru sin manMannen skall ge sin hustru vad han är skyldig henne och på samma sätt hustrun sin man.  5 Håll er inte borta från varandra utom möjligen för en tid med bådas samtycke, så att ni kan ägna er åt bönen. Och kom sedan tillsammans igen, så att Satan inte frestar er, eftersom ni inte kan leva avhållsamt.

1 Cor. 7:5 Defraud ye not one the other(defraud or deprive)

Gud skapade man och kvinna – Adam och Eva – och bad dem att vara fruktsamma och föröka sig. Varför skulle Josef och Maria ha valt att vägra att lyda Gud vad gäller detta? Inte är det väl syndfullt för ett gift par att dela säng?

1 Mos. 1:28 Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden!

Här nedan ser vi klart att Josef faktiskt rörde Maria (var sexuellt intim med henne), men att han väntade med detta tills Jesus var född. På det sättet så födde Maria sitt första barn som en jungfru, och profetian om jungfrufödseln i Jesaja besannades. Om någon protesterar och menar att ”röra” inte betyder sexuellt umgänge så blir det svårt att förklara Lukas 1:34 där vi kan läsa Marias förundran att hon ska föda en son trots att ingen man RÖRT henne (samma grekiska ord). Detta går inte att misstolka. Vidare vore det förstås ologiskt om Josef menar att han inte ville känna Maria närmare på det andliga planet förrän Jesus fötts. Vilken gudfruktig man  skulle välja att vänta med att lära känna sin fru förrän deras barn blivit fött, och vad skulle själva syftet med detta vara?

Matt. 1:23 Se, jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel, det betyder Gud med oss. 24 När Josef vaknade upp ur sömnen, gjorde han som Herrens ängel hade befallt och tog sin hustru till sig.25 Men HAN RÖRDE HENNE INTE, FÖRRÄN HON HADE FÖTT EN SON. Och honom gav han namnet Jesus. (SFB)

Lukas 1:30 Då sade ängeln till henne: ”Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud. 31 Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.— 34 Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta kunna ske? INGEN MAN HAR RÖRT MIG”. 35 Ängeln svarade henne: ”Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son.

Det svenska ordet för ”rörde” i Matt. 1:25 kommer från det grekiska ordet ginṓskō (Strong’s 1097) – som kan betyda att känna till närmareveta något genom personlig erfarenhet, eller vara intim med någon såsom genom sexuell kontakt. Det svenska ordet ”förrän” är översatt från heós (Strong’s 2193) och betyder förrän, fram till, till (på engelska: until, as far as, up until). Det är också vad hela världens översättare och språkkunnare valt att översätta ordet till.

25 Och han kände henne icke, FÖRRÄN hon hade fött en son; och honom gav han namnet Jesus. (1917)

25 Och han rörde henne inte, FÖRRÄN hon hade fött sin förste son, och han gav honom namnet Jesus. (Ref.bibeln)

25 And knew her not TILL she had brought forth her firstborn son: and he called his name Jesus. (KJV)

25 Pero no la conoció HASTA que dio a luz a su hijo primogénito; y le puso por nombre JESÚS. (Reina-Valera 1960)

25 Mais il n’eut pas de relations conjugales avec elle AVANT qu’elle ait mis au monde un fils, auquel il donna le nom de Jésus. (La Bible du Semeur)

Marias söner heter bland annat Jakob och Josef – som är Jesu bröder

Vi kan läsa att Maria var moder till Jesus bröder, och att Jesus var broder till Marias barn. Hur tydligt kan det vara? Om vi inte kan tro på att ”hans bröder” betyder ”Jesus blodsbröder”, då kanske inte ”hans moder” kan betyda ”Jesu moder”? Mattheus 27:56 står det att Maria faktiskt var moder till Jakob och Josef – som vi kan läsa är två av Jesu bröder!

Mattheus 13: 54 Han kom till sin hemstad och undervisade dem i deras synagoga, och de blev mycket förvånade och sade: ”Varifrån har han fått denna vishet och dessa kraftgärningar? 55 Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas56 Och bor inte alla hans systrar här hos oss? Varifrån har han fått allt detta?” 57 Och de tog anstöt av honom. Men Jesus sade till dem: ”En profet är alltid föraktad i sin hemstad och i sin egen familj.”

Markus 6:När det blev sabbat undervisade han i synagogan. Många som hörde honom häpnade och frågade: ”Var får han detta ifrån, och vad är det för visdom han har fått, så att han kan göra sådana mäktiga gärningar med sina händer? Är det inte snickaren, Marias son och bror till Jakob och Joses och Judas och Simon? Bor inte hans systrar här hos oss?” Och de tog anstöt av honom. Men Jesus sade till dem: ”En profet föraktas alltid i sin hemstad, bland sina släktingar och i sin egen familj.

Mattheus 27:55 Många kvinnor stod där på avstånd och såg på. De hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom. 56 Bland dem var Maria från Magdala och MARIA, SOM VAR JAKOBS OCH JOSEFS MOR, och modern till Sebedeus söner.

Markus 15:40 På avstånd stod även kvinnor och såg på. Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor, samt Salome.

Markus 16:1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs moroch Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom.

Markus 3:31 Hans mor och hans bröder kom och stannade utanför. De sände bud till honom för att kalla på honom. 32 Folkhopen som satt omkring honom sade: ”Se, din mor och dina bröder står här utanför och frågar efter dig.” 33 Han svarade: ”Vem är min mor och vilka är mina bröder?” 34 Och han såg på dem som satt omkring honom och sade: ”Här ser ni min mor och mina bröder!35 Den som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor.”

Här nedan ser vi att lärljungarna som tillhör den andliga familjen separeras från Bröder och Moder (blodslig familj). Det handlar här om 1) hans moder, 2) hans bröder och 3) hans lärljungar. Även lärljungar listas vid namn, och ”bröder” är en grupp som kommer vid sidan om dem. Jesus andliga bröder är förstås de som gör Guds vilja.

Joh. 2:11 Detta var det första av de tecken som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom.12 Sedan gick han ner till Kapernaum tillsammans med sin mor, sina bröder och sina lärjungar. Där stannade de några få dagar.

Apg 1:13 Och när de kom dit gick de upp till det rum i övre våningen där de brukade uppehålla sig – Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippus, Thomas, Bartolomeus, Matteus, Jakob, Alfeus son, Simon ivraren och Judas, Jakobs son. 14 Alla dessa höll endräktigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, bland dem Jesu mor Maria, och vidare hans bröder.

Gal. 1:18 Först tre år senare for jag upp till Jerusalem för att lära känna Kefas, och jag stannade hos honom i femton dagar. 19 Någon annan av apostlarna träffade jag inte, bara Jakob, Herrens bror.

Matt. 12:46 Medan Jesus ännu talade till folket, stod hans mor och hans bröder utanför och ville tala med honom. 47 Någon sade då till honom: ”Din mor och dina bröder står här utanför och vill tala med dig.” 48 Han svarade: ”Vem är min mor och vilka är mina bröder?” 49 Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: ”Här är min mor och mina bröder. 50 Var och en som gör min himmelske Faders vilja är min bror och min syster och min mor.”

Vi kan läsa att inte ens Jesus bröder trodde på honom från början. Det låter inte lika dramatiskt att säga ”inte ens Jesus kusiner trodde på honom”, för många kan ha kusiner som de knappt träffat. 

Joh. 7:Hans bröder sade då till honom: ”Bege dig härifrån och gå till Judeen, så att också dina lärjungar får se de gärningar som du gör. Ingen som vill bli känd gör något i hemlighet. Om du gör sådana gärningar, träd då öppet fram för världen!” 5 Inte ens hans bröder trodde på honomJesus sade till dem: ”Den rätta tiden för mig har ännu inte kommit, men för er är det alltid rätt tid.

Maria var välsignad och full av nåd, men det betyder inte att hon levt utan en enda synd

Maria gavs ingen gräddfil till himlen, och Gud har inga gullegrisar som han hjälper lite extra att undvika synd. Maria var VÄLSIGNAD eftersom hon utvalts till att föda Jesus som är världens frälsare, och det är ju en stor ynnest och en enorm ÄRA att få göra det. Tänk att vara den kvinna som Jesaja profeterade om för länge sedan, och tänk att föda fram världens frälsare i köttslig form till jorden! Här nedan finns de ställen där Marias välsignelse och nåd står att läsa om, och ingenstans kan vi läsa att det betyder att hon levt ett helt syndfritt liv. Hon var förmodligen en mycket ärbar ung kvinna eftersom Gud valde ut henne, men förmodligen syndade hon minst en gång eftersom hon kallade Gud ”min frälsare”. 

Lukas 1:48 3106. makarizó bless, pronounce blessed or happy.

Lukas 1:42 2127. eulogeó (lit: I speak well of) I bless; pass: I am blessed.

Lukas 1:28 5487. charitoó favor, bestow freely on.

Lukas 11:27 3107. makarios happy, blessed, to be envied.

Lukas 1:45 Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse.”46 Då sade Maria: ”Min själ prisar Herren,47 och min ande gläder sig i Gud, MIN FRÄLSARE.

Lukas 11:27 Då Jesus sade detta, ropade en kvinna i folkskaran: ”Saligt är det moderliv som har burit dig och saliga de bröst som du har diat.” 28 Han sade: ”Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det.”

Det är en synd att tillbe och tjäna någon annan än GUD, och det finns endast EN medlare mellan Gud och människor – Jesus som ensam var syndfriJesus4

Lukas 4:Jesus svarade: ”Det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och ENDAST honom skall du tjäna.”

1 Tim. 2:Ty Gud är en, och EN är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus

Rom. 3:23 Alla har syndat och saknar härligheten från Gud

Matt. 19:17 Jesus sade till honom: ”Varför frågar du mig om det goda? EN ÄR DEN GODE, och vill du gå in i livet, så håll buden.”

1 Petrus 2:21 Detta har ni blivit kallade till. Kristus led ju i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni skulle följa i hans fotspår. 22 Han hade inte begått någon synd, och svek fanns inte i hans mun.

Hebr. 4:15 Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd.

Hebr. 7:26 En sådan överstepräst var det vi också behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna. 27 Han måste inte som dessa överstepräster bära fram offer, en dag varje år, först för sina egna synder och sedan för folkets. Detta gjorde han en gång för alla, när han offrade sig själv.

Hebr. 9:14 hur mycket mer skall då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Guden. Ty Kristus har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud.

Johannes 8:46 Vem av er kan överbevisa mig om synd? Om jag talar sanning, varför tror ni mig inte?

1 Johannes 3:Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud

2 Kor. 5:21 Den som icke visste av någon synd, honom har han för oss gjort till synd [syndoffer], på det att vi i honom må bliva rättfärdighet från Gud. (1917)

Rom. 1:25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen.

Johannes 14:13 Och vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra, för att Fadern skall bli förhärligad i Sonen.14 Om ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det

Johannes 16:23  Den dagen kommer ni inte att fråga mig om något. Amen, amen säger jag er: Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det skall han ge er.

Johannes 15:16 Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt, sådan frukt som består, för att Fadern må ge er vad ni än ber honom om i mitt namn.

Jesaja 42:8 Jag är Herren, det är mitt namn. Jag ger inte min ära åt någon annan eller mitt lov åt avgudabilder.

2 Mosebok 20:Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. 5 Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen, ja, tredje och fjärde släktledet, när man hatar mig

Mattheus 23:9 Ni skall inte heller kalla någon på jorden er fader, ty en är er Fader, han som är i himlen.

1 Tim. 4:1 Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer somliga att avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror. De kommer att förledas av hycklare och lögnare, som är brännmärkta i sina samvetenoch som förbjuder folk att gifta sig och befaller dem att avstå från mat som Gud har skapat för att tas emot med tacksägelse av dem som tror och känner sanningen.

Mattheus 6:Och när ni ber skall ni inte rabbla långa böner som hedningarna. De menar att de skall bli bönhörda för sina många ords skull.

JESUS är klippan som vi ska bygga på och inte Petrus, vilket du kan läsa om här, och du kan läsa om den katolska kyrkans ursprung här.