Tag Archive | försoningsläran

Blev Jesus en FÖRBANNELSE i vårt ställe? Gal. 3:13

Gal. 3:13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä.

Det grekiska ordet för “förbannelse” är κατάρα (katara, Strong’s 3671), och används även i Gal. 3:10 (och vid ytterligare fyra tillfällen i Nya Testamentet). I Jakobsbrevet 3:10 kontrasteras “förbannelse” helt enkelt med “välsignelse”, som alltså är dess motsats.

Gal. 3:10 Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter.

5 Mos. 27:26 Förbannad är den som inte upprätthåller alla ord i denna lag genom att följa dem. Och allt folket skall säga: “Amen.”

En förklarande mellanvers är “v. 12 Men lagen säger inte “av tro”, utan den som håller dessa bud skall leva genom dem.” Jmf. 3 Mos 18:5. Det är alltså stor skillnad mellan Mose lag och den nya lagen som Jesus införde som är byggd på tro med vägledning av den helige Ande. En tro som självfallet visar sig i goda gärningar, precis som fallet var med Abraham. Mose lag kräver fullständig lydnad avseende alla delar av de 613 olika detaljerade lagarna, för annars är man en lagöverträdare. Det finns förstås en väg ut ur dilemmat genom att omvända sig – och under Mose lag kombinera det med djuroffer (det finns ingen förlåtelse utan blod). Guds lagar är till för människornas bästa och vad gäller Mose lag så handlar det till stor del om instruktioner hur man bäst beter sig mot sin nästa. Att bryta mot Guds lag är ofta detsamma som att behandla sin nästa på ett negativt sätt, och där man sätter sig själv i första rum på bekostnad av andra.

Jesus blev en förbannelse i vårt ställe (eller tydligare översatt från grekiska: FÖR OSS), vilket inte är detsamma som att han blev syndig. Att vara skyldig till synd innebär en personlig överträdelse av Guds lag, och denna skyldighet kan inte tas över av någon annan. Framför allt inte det felfria lammet Jesus Kristus.

I Gal. 3:10-13 refererar Paulus till 5 Mos. 21-22-23.

5 Mos. 21:22 Om det på någon vilar en synd som förtjänar döden och man avrättar honom och hänger upp honom på trä, 23 så skall den döda kroppen inte lämnas kvar på träet över natten. Du skall begrava den samma dag, ty en Guds förbannelse är den som har blivit upphängd. Du skall inte orena det land som Herren, din Gud, ger dig till arvedel.

Där handlar det om instruktioner för Israels folk gällande allvarliga synder som förtjänar döden (alltså inte alla synder) och att den skyldige ska upphängas på trä. Lagen krävde då att kroppen inte skulle hänga kvar över natten, utan begravas samma dag. Skälet till den snabba begravningen sägs vara att en Guds förbannelse är den som har blivit upphängd. Detta betyder att personen var föremål för gudomligt missnöje, såsom tyngd under en Guds förbannelse (pga en synd värdig döden). Under den här tiden var varken Jesus eller korsfästelser kända, men den här lagen passar onekligen in som en bra bild på Jesus Kristus som frivilligt tog på sig största tänkbara straff på träkorset pga våra synder som förtjänar döden. Som om han vore den störste av alla syndare. I stället för att människorna måste dö pga den förbannelse som lagöverträdelser leder till, så tog Jesus denna förbannelse på sig själv – på så sätt att han dog som ett syndoffer på korset för våra synder (endast på det sättet är hans död ställföreträdande). Men inte på så sätt att vår synd drabbade honom, eller att han i stället för oss tog det straffet som vi skulle ha. Det var aldrig tänkt att vårt straff skulle vara korsfästelse, men snarare evig död i helvetet.

För att vi skulle slippa att vara föremål för en förbannelse och ett välförtjänt straff så tog Jesus bort skulderna genom att dö för oss. Att Jesus dog på samma sätt som den värsta förbrytaren betyder alltså inte att han var kriminell (eller blev kriminell under straff), utan att straffet var detsamma som för en förbrytare.

Sonens död var helt enligt Faderns vilja, så det fanns alltså inga skäl för Fadern att separera sig själv från sonen på minsta vis eller låta sin vrede drabba honom. Guds vrede uttöms endast över lagöverträdare, och det har Jesus aldrig varit. Jesus offer var verkligen väldoftande inför Gud Fader.

“The passage should never be so interpreted as to leave the impression that he was in any conceivable sense the object of the divine displeasure. —-Jesus was not guilty in any proper sense of the word. —His sufferings were in the place of the penalty, not the penalty itself. They were a substitution for the penalty, and were, therefore, strictly and properly vicarious, and were not the identical sufferings which the sinner would himself have endured.”

“Jesus was not sinful, or a sinner, in any sense. He did not so take human guilt upon him, that the words sinful and sinner could with any propriety be applied to him. They are not applied to him any way in the Bible; but there the language is undeviating. It is that in all senses he was holy and undefiled. And yet language is often used on this subject which is horrible and only a little short of blasphemy, as if he was guilty, and as if he was even the greatest sinner in the universe.”

/Albert Barnes

“Redeem” eller “friköpa” (satt fri)

Gal. 3:13 innehåller ordet “friköpte” och det förekommer även i Gal. 4:5, Ef. 5:16 och Kol. 4:5. På engelska, såsom i KJV, används ordet “redeemed”. Det här med att köpa, friköpa och betala kan vara luriga begrepp när man använder dem teologiskt eftersom man kan associera till fel saker, men det går förstås också att förstå orden rätt i sitt sammanhang. “Redeem” (friköpa) kommer här från det grekiska ἐξαγοράζω (exagorazó, Strong’s 1805) med betydelsen av att lösa ut eller köpa ut såsom med betydelsen av att rädda från att gå förlorad. I KJV är just redeem eller ransom vanliga översättningar, och fördelen med de orden är att man inte måste associera till pengar, skuldbetalningar eller köp av varor (som är starkt kopplade till s.k. “försoningsläran” som myntades av Anselm av Canterbury). En uppförsbacke när man diskuterar Jesu korsfästelse är att vi kanske tolkar begrepp på olika sätt (såsom “försoningsläran”, eller “ställföreträdande död”), så ett förtydligande resonemang hur man menar kan onekligen hjälpa. Dessutom så kan översättningar till eller från engelska trassla till det ytterligare då samma begrepp uppfattas på ett annat sätt på det andra språket.

Man skulle kunna säga att Jesu död handlar om att han befriade oss från bördan av att behöva fortsätta att befinna oss under Mose lag – på bekostnad av hans död. Det pris som Jesus Kristus betalade för att ge oss möjlighet till evigt liv var sin egen smärtsamma död på Golgata. Att offra sitt eget liv är onekligen ett högt pris att betala. Notera noga att detta inte innebär att Jesus betalade en skuld, utan snarare TOG BORT en skuld. Man skulle kunna jämföra det pris som Jesus betalade med soldater som betalar ett högt pris för sitt land när de försvarar det under krig och kanske skadas eller t o m dör i sin kamp. Inga pengatransaktioner krävs för att “betala ett högt pris” på detta sätt. Det är snarare OFFRET som åsyftas.

Om någon har förstört eller haft bort en annan persons ägodel så känns de naturliga alternativen som att den drabbade antingen kräver betalning/ersättning för den skadade ägodelen, eller att han/hon förlåter + stryker skulden. Att både kräva full betalning samtidigt som man menar att man generöst stryker skulden är motsägelsefullt. Det är helt bakvänt att lova “när du betalat värdet till fullo så förlåter jag dig och stryker skulden”. Det är antingen eller. Läs gärna liknelsen i Matt. 18:23-35, där en Kung först RADERADE en tjänares skulder (det var alltså ingen annan som betalade dem) men där tjänaren åter fick skulderna tillbaka pga att han vägrade att förlåta en annan persons skulder. Notera att i liknelsen är förlåta detsamma som att stryka skulder. Det kan handla om skulder i pengar, men även överträdelser/handlingar som någon gjort mot en annan.

Det är viktigt att befria sig från tankarna att det skulle handla om att betala en skuld eller att associera till banktransaktioner, för om vi måste tänka i banorna av en skuldbetalning så tvingas vi även att erkänna att en betald skuld är just en 100% betald skuld. Betalt är betalt! Om jag har en skuld och någon träder in och betalar denna skuld åt mig så måste den betraktas som betald. Om våra synder blev betalda för 2000 år sedan när Jesus dog på korset, så leder det till att våra synder är betalda redan innan vi utför dem, samt att vi har en “license to sin”. Då hamnar farligt nära Satans lögn “Ingalunda skall ni dö”. Läs gärna mer i denna artikel och denna.

Att FÖRLÅTA handlar om att man hoppar över att utkräva straff eller betalning/ersättning för en skuld – Man UTRADERAR/STRYKER den helt enkelt!

Jesus Kristus offrade sitt liv för oss så att straffet för våra synder skulle kunna bli strukna (friköpta) OM vi omvänder oss och tror. Våra synder tar inte en extrasväng in i Jesu kropp innan de tas bort. Han behöver inte bokstavligt få dem på sig eller i sig. Synda är något man gör och ingenting som kan överflyttas till någon annans kropp. Jesus dog för att våra synder skulle raderas – vilket kan ske om vi omvänder oss och tror. Antingen så förlåter och stryker Gud våra tidigare skulder (definitivt inte våra framtida), eller också utkräver han straff och/eller full betalning för våra skulder.

Joh. 1:29 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: “Se Guds lamm, som TAR BORT världens synd.

Straffet för våra synder anses vara evig separation från Gud och helvete. Tog Jesus det straffet på sig och i stället för oss? Nej, eftersom vi fortfarande riskerar Guds vrede och helvetet för våra synder. Att predika “Jesus tog straffet för våra synder, och han betalade vår skuld”, skulle kunna missförstås och missbrukas. En ateist skulle kunna håna begreppen och säga “Så bra att Jesus tog straffet för mina synder! Då är jag ju fria att synda! Har han betalt för mina skulder så är de väl helt betalda för alltid? Betalt är betalt! Ingen betalar en faktura två gånger!”.

Jesus “bar” våra synder symboliskt på sina axlar då han dog en ställföreträdande död. Gud föredrar lydnad snarare än offer (1 Sam. 15:22; Ps. 51:16-17) Matt. 9:13; 12:7), och ett offer som inte är kombinerat med ett omvänt hjärta frälser inte. Jesus tog heller inte Guds vrede i stället för oss (som om Gud skulle ha behov att utspy vrede över folk för att kunna förlåta). Guds vrede fortsätter att drabba den som syndar, och kristna är inte undantagna (Lukas 21:23; Jn. 3:36; Rom. 1:18). Gud vänder inte bort från sin vrede förrän syndaren vänder bort från sin synd. Jesus dog för att vi ska kunna slippa den välförtjänta vreden, men på villkor av omvändelse. Guds vrede kan “passera oss” (hoppa över oss) på vissa villkor, eftersom Jesus är vårt Passover-lamm (1 Kor. 5:7).

Kanske missförstånd angående betydelsen av Jesu död delvis kommer från Luther, som uttryckt sig väldigt olyckligt:

Martin Luther:

“And this, no doubt, all the prophets did foresee in spirit, than Christ should become the greatest transgressor, murderer, adulterer, thief, rebel, and blasphemer, that ever was OR could be in the world. For he being made a sacrifice for the sins of the whole world is not now an innocent person and without sins; is not now the Son of God, born of the Virgin Mary; but a sinner which hath and carrieth the sin of Paul, who was a blasphemer, an oppressor, and a persecutor; of Peter, which denied Christ; of David, which was an adulterer, a murderer, and caused the Gentiles to blaspheme the name of the Lord; and, briefly, which hath and beareth all the sins of all people in his body: not that he himself committed them, but for that he received them, being committed or done of us, and laid them upon his own body, that he might make satisfaction for them with his own blood./ Luther on the Galatians, Galatians 3:13. (pp. 213-215. London edition, 1838).

15 verser om lag och nåd du inte visste fanns i Bibeln – och 15 som du TRODDE fanns

Nov27

15 Verser om lag och nåd du inte visste fanns i Bibeln

1) Rom. 3:25 honom som Gud har ställt fram såsom ett försoningsmedel genom tro, i hans blod. Så ville Gud — då han i sin skonsamhet hade haft fördrag med de synder som FÖRUT hade blivit begångna — nu visa att han dock var rättfärdig.

2) Jak. 2:24 I sen alltså att det är av GÄRNINGAR som en människa bliver rättfärdig, och ICKE AV TRO ALLENAST

3) Fil. 2:12 Därför, mina älskade, såsom I alltid förut haven varit lydiga, så mån I också nu med fruktan och bävan arbeta på eder frälsning, och det icke allenast såsom I gjorden, då jag var närvarande, utan ännu mycket mer nu, då jag är frånvarande.

4) Rom 2:13 Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR lagen, de skall bli rättfärdiggjorda.

5) 1 John 3:6 Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom.

6) Matt 5:19 Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.

7) Titus 2:12. (Nåd) Den lär oss att AVSÄGA OSS all ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i denna världen

8 ) Apg 5:32 Vi är hans vittnen till detta, och likaså den Helige Ande, som Gud har gett dem som LYDER HONOM

9) Jakob 4:6 Men större är den nåd han ger, därför säger den: Gud står emot de högmodiga, men de ÖDMJUKA ger han nåd

10) John 15:10. OM ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, så som jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek.

11) 1 Kor 7:19 Omskärelsen betyder inget och förhuden betyder inget. VAD SOM BETYDER NÅGOT ÄR ATT MAN HÅLLER GUDS BUD.

12) Rom. 3:31 Gör vi då lagen om intet med tron? Nej, inte alls! Utan VI UPPRÄTTHÅLLER LAGEN

13) Jak. 2:21 Blev inte Abraham, vår far, GENOM GÄRNINGARNA RÄTTFÄRDIGAD, då han offrade sin son Isak på altaret?

14) Hebr. 10:29 Hur mycket hårdare straff tror ni då inte att den förtjänar som förtrampar Guds Son och håller för orent förbundets blod, genom vilket han är helgad, och som smädar nådens Ande?

15) Rom 8:1 Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus, de som inte vandrar efter köttet, utan efter Anden.

15 verser/påståenden som du trodde fanns i Bibeln

1) Människan har ärvt Adams synd och är född med en syndfull natur

2) En sann kristen kan aldrig förlora sin frälsning

3) Gud älskar oss villkorlöst

4) Vi kan tillgodogöra oss Jesus rättfärdighet så Gud kan inte se vår synd utan endast Jesu blod

5) När vi omvänder oss så är alla våra synder förlåtna; dåtida, nutida och framtida

6) Döm INGEN! Under inga omständigheter.

7) TRO ALLENA är vad som frälser oss, och gärningar har ingenting med frälsning att göra

8 ) Vi är inte längre under Lagen, så att lyda de Tio budorden är inte längre nödvändigt, även om det är bra för oss att lyda dem så att vi inte får reducerade gåvor i himlen

9) Alla syndar vi ständigt i tanke, ord och gärning

10) Guds nåd är gratis, villkorslös och kan inte gå förlorad

11) Om du kunde sluta synda skulle du inte behöva Jesus

12) Fariseéernas problem var att de fokuserade för mycket på Lagen och lydde den för mycket

13) Jesus betalade för våra synder på korset, tog vår synd på sig och blev syndig, varför han drabbades av Guds vrede

14) Han gjorde en grov synd? Då var han inte sant frälst från början

15) Kristna upprycks före den stora vedermödan

Vill Gud ha betalt ännu en gång för en redan BETALD skuld?

Oct19

Om jag hamnar i ett dilemma och OMÖJLIGT kan betala en viss avbetalning för mitt hus inom rätt tid, och en vän griper in och betalar det jag är skyldig i stället för mig, då har låneinstitutet inte längre några krav på mig vad gäller den avbetalningen och de borde vara nöjda eftersom summan som krävdes blev korrekt inbetalad. Jag fixade ju avbetalningen i tid genom min vän. Jag behöver på inga sätt prisa och lova låneinstitutet för att de varit så snälla att inte ge mig några avgifter eller andra pålagor som ”straff” för något jag gjort mig skyldig till eftersom jag ju inte gjort mig skyldig för någonting olagligt. Summan jag var skyldig kom ju in i tid och då kan låneinstitutet inte begära samma summa (eller delar av summan) IGEN. Ett rättvist låneinstitut begär inte in dubbla summor.

Vi har fått lära oss att Jesus “betalade” för våra synder, men det är inte vad Bibeln säger utan snarare att Jesus dog som ett SYNDOFFER för våra synder och att han tar bort våra synder på villkor att vi bekänner dem, omvänder oss och tror på Jesus. Jesus betalade helt klart “ett högt pris” för oss, men det är inte samma sak som att “betala för våra synder”.

Apg 3:¹⁹Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade

Lukas 13:3 + 5³Nej, säger jag er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under som de.

Vad skulle du säga om…

Du är i en stor mataffär där det säljs olika produkter och eftersom du är hungrig och inte har några pengar med dig, i kombination med att du blir väldigt frestad och tänker tankar såsom “några bullar och chokladkakor mer eller mindre kan ju inte göra någon skillnad för den här stora matkedjan”, så stjäl du helt enkelt några maffiga wienerbröd och chokladpraliner som du hastigt äter upp. Men du blir påkommen och ägaren till affären blir väldigt arg och begär betalt för det som du stulit. Du har ju inga pengar med dig och vet inte vad du ska göra, men då kommer i stället en snäll man till undsättning som har hört hela konversationen. Han betalar hela din skuld utan att pruta och betalar till och med mycket mer än vad du stulit för, och ber även ägaren att skriva ut ett kvitto som verkligen visar att SKULDEN ÄR BETALD. Kvittot ges sedan till dig som bevis och du bevittnar sedan att ägaren nöjt tar i hand med den snälla mannen samtidigt som han säger “Skulden är onekligen till 100% betald”.

Den snälla mannen ger sig iväg och han hinner inte mer än försvinna förrän ägaren illmarigt vänder sig till dig och begär att få betalt för de wienerbröd och chokladpraliner som du stulit. Förvånat säger du att ju skulden redan är betald! “Ja ok, men ge mig åtminstone hälften av det belopp du stulit för“, svarar ägaren. “Men lyssna”, säger du, “Skulden är ju redan betalt och du kan inte längre ha några krav på mig! Titta själv på kvittot! Det står ju att skulden är BETALD. Då kan du inte kräva en enda krona av mig!”. Ägaren svarar “Det spelar ingen roll. Om jag inte får minst 25% av det som du stulit för så kallar jag på polis, och de kommer att bura in dig eftersom du ju stulit från mig!”.

Skulle du inte anse att ägarens beteende vore helt orimligt, lögnaktigt och elakt? Gud Fader skulle på ett liknande sätt vara lögnaktig om hans son “betalade” för våra synder och ändå kräver oss på hela eller delar av samma skuld vid ett senare tillfälle. Hade Jesus betalat för våra synder så hade vi varit frälsta för 2000 år sedan på korset, och alltså fötts som redan frälsta. Men så är inte fallet eftersom vi inte är frälsta förrän vi blir födda på nytt, och det sker efter vår omvändelse. Det är skillnad att betala en skuld och ta bort en skuld.

Hebr. 9:26. I så fall hade han varit tvungen att lida döden många gånger, alltifrån världens begynnelse. Men nu vid tidernas slut har han en enda gång blivit uppenbarad för att TA BORT synden genom sitt OFFER.—28. så skall Kristus, som en enda gång har offrats för att ta bort (anaphero) mångas synder, ses en andra gång utan synd, till frälsning för dem som väntar honom.

Det saliga bytet är falskt – Jesus tog inte vår synd på sig och vi fick inte hans rättfärdighet

Oct15

Den nya idén om ett saligt byte – som ingen av de gamla kyrkofäderna lärde ut innan Augustinus

Läran om “Det saliga bytet” – att Jesus tog vår synd på sig och att vi fick hans rättfärdighet – må vara populärt men det är inte vad Bibeln lär ut. Vi kan inte vara rättfärdiga på samma gång som vi lever i synd – inte ens om vi är pånyttfödda kristna – eftersom vi inte kan tjäna två herrar samtidigt. Jesu blod täcker inte synder såvida vi inte omvänt oss ifrån dem, och vi ska definitivt inte tro att vi kan lura Gud för han ser våra hjärtan och också våra synder.

Jesus var en gång tvungen att dö pga av våra synder så varför skulle synd i människornas liv helt plötsligt inte längre ha någon negativ effekt på våra själar? Inget oheligt ska komma in i himmelriket, säger Bibeln, och synd gör oss oheliga. Jesus lydde inte Fadern åt oss så att VI skulle slippa lyda, och ingen ska kunna stå framför Gud en dag och säga “Din sons rättfärdighet är tillräknad mig så du kan inte längre se mina synder utan bara Jesus rättfärdighet”. Gud kommer inte acceptera några ursäkter på domedagen och han förväntar sig att vi ska sluta synda. Johannes varnar oss om att vi kan bli lurade angående detta, och handlar om samma gamla lömska lögn som den som Satan hittade på i Edens lustgår. Han fick Eva att tro att synd inte leder till döden, men sanningen är den omvända.

“Kära barn, låt ingen bedra er. Den som GÖR rätt är rättfärdig, LIKSOM han är rättfärdig. (1 John 3:7)

Gud ser helt klart de troendes dåliga gärningar i Uppenbarelseboken (Upp 2:2, 2:9; 2:13; 2:19; 3:1; 3:8; 3:15) och han håller inte med om att “Jesus rättfärdighet blivit tillräknad de troende”. Rättfärdighet är visserligen en gåva som kommer från Gud genom hans nåd, eftersom vi själva inte har auktoritet att förlåta och rena oss själva, men gåvor måste tas emot och det kan finnas villkor för gåvor. Om jag skickar en gåva till dig och du får en avi om att den kan hämtas på posten, så kan gåvan fortfarande vara både gratis och oförtjänad. Slarvar du sedan bort gåvan eller kastar bort den, så är gåvan ändå gratis och oförtjänad. Kristus är vår rättfärdighet (Jer. 23:6; 1 Cor. 1:30) på så sätt att det bara genom hans prickfria liv som han kunnat åstadkomma rening för världens synder genom sin död på korset. Att bli tillräknad rättfärdighet betyder att vi blivit förlåtna, renade och därför rättfärdiga tack vare Jesu renande blod. Våra tidigare gjorda synder stryks alltså från vårt syndakonto men självklart inte de eventuella framtida synderna! Denna reningsprocess skulle aldrig bli verklighet såvida vi inte först OMVÄNDE OSS och lämnade våra gamla och syndiga liv.

Vi kan aldrig vara positionellt rättfärdiga samtidigt som vi fortfarande lever orättfärdigt

Idén att vi kan vara rättfärdiga i position samtidigt som vi är orättfärdiga i handling är helt emot vad skriften säger (1 Jn. 3:7; 3:10) och ignorerar villkoren för att få förlåtelse. Det saliga bytet är en villolära (2 Pet. 2:1; Jude 1:4-5) som tyvärr har spridit sig i de flesta kyrkor pga Luther och Kalvin, förmodligen för att det är vad folk så gärna vill höra.

Jesus är upphovet till evig frälsning till alla som LYDER honom (Heb. 5:9). Det goda budskapet måste lydas (Rom. 2:8; 6:17; 10:16; Gal. 3:1; 5:7; 2 Tess. 1:8; 1 Pet. 4:17) och kristen är den som håller Guds bud (1 Jn. 2:3; 3:22; 5:2-3). Endast de som håller Guds bud kommer att ärva kungariket (Matt. 7:21; 19:17; 25:21, 23, 46; Lk. 10:28; Heb. 12:14; Upp. 22:14), medan alla syndare kommer att gnissla tänder utanför den heliga staden (Matt. 7:23; Lk. 13:27). En del intalar sig själva att de aldrig kan sluta synda, att de måste synda ända tills de dör och att de under tiden kan gömma sig bakom Jesus rättfärdighet. De tror med andra ord att DÖDEN är deras räddare från synden och inte Jesus död på korset och den heliga Anden. En sådan idé är ingenting annat än en “License to sin”. Men kommer det bli någon ändring för en orättfärdig människan när Döden till slut anländer? Bibeln säger:

Upp 22:11. Den som gör orätt han FORTSÄTTER att göra orätt, och den som är oren han FORTSÄTTER att orena sig. Och den som är rättfärdig han fortsätter att vara rättfärdig och den som är helig han fortsätter att vara helig.

Den s.k. “försoningsläran” är ett modernt påfund

Jesus dog som ett SYNDOFFER för oss, men om han bokstavligt talat hade tagit våra synder på sig själv så hade han själv blivit syndig och detta är en obiblisk tanke. Många misstolkar följande vers:

2 Kor 5:21.”Ty den som inte visste av någon synd har han FÖR (hyper) oss gjort till synd, för att vi skulle bli Guds rättfärdighet i honom. (1917)

I den här versen och i många andra verser så kan det grekiska ordet ”hamartian” översättas med ”SYNDOFFER” snarare än “synd”. Detta kan vi se med hjälp av Septuagintas GT där det hebreiska ordet för synd översätts just till syndoffer. I andra Mosebok är det hebreiska ordet för synd översatt till syndoffer över 50 gånger!

Hebr. 10:8 är ett bra exempel på när samma grekiska ord är översatt till syndoffer och inte ”synd” (Även Hebr. 10:6 vilket är ett citat från Psalm 40:6) :

Hebr. 10:8 Först sade han: Offer (thysias) och gåvor (prosphoras), brännoffer och SYNDOFFER (hamartias) ville du inte ha, och du fann inte heller behag i dem, vilka bärs fram enligt lagen

Vi kan i stället läsa i Matteusbrevet 8:16-17, att när Jesus helade sjuka så betydde detta att profetian i Jesaja 53:4 blivit uppfylld – den att Jesus tog på sig våra svagheter och bar våra sjukdomar. Att bära våra sjukdomar är alltså i betydelse att Jesus helade oss från sjukdomar och demoner. Allt enligt Mattheus. Vi måste leva rättfärdigt efter att vi blivit renade i Jesu blod Bibeln lär inte ut “en gång rättfärdig alltid rättfärdig”.

Jesus uppfyllde och fullbordade lagen åt oss, så nu kan vi luta oss tillbaka och vara frälsta mitt i vår synd?

Låt dig inte luras av människor som påstår direkt eller indirekt att du har råd att synda eftersom Jesus fullbordade och fixade allt åt dig. Bibeln varnar för sådana falska läror. Läs gärna vad “fullborda” betyder här. Det faktum att Jesus valde att dö på korset åt oss reducerar inte kravet på oss att omvända oss och leva rättfärdigt i lydnad till Gud.

En del menar att Jesus tog det straffet som vi skulle ha, så nu är vi för evigt förskonade från både straff och Guds vrede. Men vilket straff förtjänar vi egentligen? Är inte straffet en evighet i helvetet? Tog Jesus det straffet på sig? NEJ, eller hur? Inte heller var det väl på korset som vi var ämnade att dö? Däremot så dog Jesus som ett syndoffer för att vi skulle slippa dö – på villkor att vi omvänder oss. Om vi skulle slippa Guds vrede trots synd så borde det inte finnas några verser där vi kan läsa det omvända, men så är inte fallet. Syndar vi så drabbas vi fortsatt av Guds vrede.

Om du utsätts för läror som känns igen i Satans lögn i Eden – att vi slipper dö trots pågående synd – så vet du också att du bör springa åt ett annat håll. En sann trosförkunnare skulle aldrig predika ett budskap där det finns utrymme att tjäna två herrar, och att dina synder är förlåtna redan innan du utför dem.

Rom 2:6 Ty han skall ge åt var och en efter hans gärningar. 7. Evigt liv åt dem som med tålamod i goda gärningar söker efter härlighet och ära och oförgänglighet, 8. men över dem som är stridslystna och inte vill lyda sanningen, utan lyder orättfärdigheten, kommer förtörnelse och vrede. 9. bedrövelse och ångest över varje människas själ, som gör det som är ont, över judens först, men också över grekens. 10. Men härlighet och ära och frid åt var och en som gör det som är gott, juden först, men också greken.

Rom 2:13. Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR (obey KJV) LAGEN, de skall blirättfärdiggjorda.

Rom. 6:16. Vet ni inte, att när ni ställer er i någons tjänst för att lyda honom, så är nitjänare under den som ni lyder, antingen det är synden till DÖD, eller lydnaden till rättfärdighet? 17. Men Gud vare tack, att ni, som har varit syndens tjänare, nu har blivit av hjärtat lydiga den lära, som ni överlämnats åt, 18.och att ni nu, då ni är friade från synden, har blivit rättfärdighetens tjänare.

1 Joh. 2:28. Ja, kära barn, förbli i honom, så att vi kan vara frimodiga när han uppenbaras och inte behöver stå där med skam inför honom vid hans tillkommelse.29. Om ni vet att han är rättfärdig, så vet ni att var och en som GÖR rättfärdighet, är född av honom.

1 Joh. 3:6. Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom.7 Kära barn, låt ingen bedra er. Den som gör rätt är rättfärdig, liksom han är rättfärdig. 8. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra om intet djävulens gärningar. 9. Var och en som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10. På detta känns Guds barn och djävulens barn igen: Var och en som inte GÖR rättfärdighet är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.

Apg 10:34 Utan i alla folkslag är den som fruktar honom och GÖR rättfärdighet välbehaglig för honom.

1 Pet. 4:18. Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, hur blir det då för den ogudaktige och syndaren?

1 Kor 6:9. Vet ni då inte att de orättfärdiga inte skall ärva Guds rike? Låt inte lura er. Varken otuktiga eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10. ller tjuvar eller giriga eller drinkare eller hädare eller rövare skall ärva Guds rike.

Missförstådda verser om rättfärdighet

Slutligen ett exempel på olika översättningar vad gäller rättfärdigheten. Den engelska KJV kommer ofta mycket närmare grundtexten, liksom Reformationsbibeln.

Gal. 2:¹⁷Men om vi genom att söka rättfärdigheten i Kristus visar oss vara syndare, skulle då Kristus stå i syndens tjänst? Nej, och åter nej (SFB)

Gal. 2:17. Men om vi, när vi sökte efter att bli rättfärdiggjorda genom Kristus, själva blir funna som syndare, skulle Kristus då vara tjänare åt synden? Nej, inte alls! (Reformationsbibeln)

Gal 2:17 But if, while we seek to be justified BY Christ, we ourselves also are found sinners, is therefore Christ the minister of sin? God forbid. (KJV)

Vi kan bara bli rättfärdiga genom Kristus och hans förlåtelse och reningserbjudande, men vi måste glömma idén att vi kan ha både vår synd och får frälsning samtidigt.

Matteus 6:33 Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.

Det står alltså inte att vi kan få ta del av Jesus rättfärdiga liv men självfallet ska vi söka Gud och omvända oss så att vi tack vare Jesu blod kan bli renade och rättfärdiggjorda. Sefanja säger att vi måste vara ödmjuka och göra vad Gud befaller.

Sefanja 2:3 Sök HERREN, alla ni ödmjuka i landet, ni som gör vad han befaller. Sök rättfärdighet, sök ödmjukhet, kanske blir ni beskyddade på HERRENS vredes dag

Augustinus introducerade irrläror till kyrkan, såsom läran om den syndfulla naturen

Sep8

Augustinus levde mellan 354-430 e.Kr och var en f.d. gnostiker. Han introducerade många falska läror till Kyrkan som ingen bland de gamla kyrkofäderna före honom lärde ut.

1. Predestinationsläran (Gud bestämmer vem som ska bli frälst/förlorad)

2. Omöjligheten att avfalla från sin frälsning (en gång frälst, alltid frälst)

3. Människan har ingen fri vilja (monergism)

4. Man kan inte veta om man är frälst (eftersom även de som lever i köttet kan vara frälsta)

5. Människan är född med en syndfull natur som får henne att synda

6. Den katolska kyrkans övergripande makt

7. Skärselden

8. Böner för döda

9. Evig förbannelse för odöpta barn och vuxna

10. Sex är syndigt även inom äktenskap eftersom det köttsliga fördärvet är ärftligt (därav munksystemet)

11. Maria syndade aldrig, och han tillbad henne

12. Han var även den första att påstå att Andens gåvor såsom helande, profetior, och tungotal har upphört

13. Menade att Skriften inkluderar apokryferna

14. Bokstavlig närvaro av Jesu kött i Nattvarden (Herrens måltid)

15. Nattvarden är nödvändig för frälsning

16. Salighetsförklaringar

Augustinus, som till skillnad mot Pelagius into kunde grekiska, förföljde även teologiskt oliktänkande i Katolska kyrkan. Historikern Neander sade att Augustinus lära “innehåller grogrunden för hela systemet av despotism, intolerans och förföljelse, t o m Inkvisition.” Han är känd för att ha förföljt Bibeltroende Donatister som strävade efter att behålla renläriga kyrkor efter en apostolisk anda. Augustinus var en av fäderna till “a-millennialism”, tolkade Bibelprofetior allegoriskt; lärde att den katolska kyrkan är Guds rike. Han var en av grundarna till läran om barndop, menade att odöpta barn är fördömda, och kallade de som var emot läran för “otrogna” och “förbannade”. Han upphöjde kyrkotradition före Bibeln. Han var en av de första som lärde ut att “nephilim” inte var avkomma mellan änglar och människor som 1 Mosebok säger, utan var ättlingar till Kain.

Kalvinister påstår att läran om människans oförmåga att välja eller rata Gud är en historisk åsikt, men det stämmer inte alls. Historien visar att läran om Fri vilja var den universella åsikten i urkyrkan utan undantag de första 300-400 åren. Urkyrkan vederlade gnostikerna som trodde på totalt fördärv, predestinationslära och fatalism.

Gnostikerna, som ansåg att de var sanna kristna, hade en fatalistisk mentalitet och de trodde att människans natur var så fördärvad att hon inte hade ett fritt val mellan gott och ont, till skillnad mot vad urkyrkan trodde. Det finns troende idag som anser att människans totala fördärv är en så fundamental lära att de fördömer de som vågar sätta sig emot den, men urkyrkan ansåg att den var en irrlära. Urkyrkan menade att endast gnostiker förnekar människans fria vilja, men idag säger många olika kyrkor att endast irrlärare tror på den. Beausobre sade, “those ancient writers, in general, say that Manichaeans denied free-will. The reason is, that the Fathers believed, and maintained, against the Manichaeans, that whatever state man is in he has the command over his own actions, and has equally power to do good or evil.”

Det fanns många andra gnostiska grupper vid tiden för urkyrkan som också förnekade människans fria vilja, såsom Marcionism som startades av Marcion. Men en av de största hoten till urkyrkan var Manichaeans som startades av Manes, en perisk filosof, som också kallades Mani. Urkyrkan debatterade grundaren för denna gnostiska grupp i Acta Archela,som också är känd för “The Disputation with Manes”. Biskopen Archelaus representerade urkyrkan genom dess lära att Gud inte skapades oss med en fördärvad natur utan att Gud gett oss en fri vilja. Mani tog den gnostiska positionen att människan till sin natur är totalt oförmögen och fördärvad och att människan inte har fri vilja. Domarna för debatten dömde Archelaeus som vinnare och emot Mani. Urkyrkans position är beskriven på det här sättet “All the creatures that God made, He made very good. And He gave to every individual the sense of free will, by which standard He also instituted the law of judgment” our will is constituted to choose either to sin or not to sin? And certainly whoever will, may keep the commandments. Whoever despises them and turns aside to what is contrary to them, shall yet without doubt have to face this law of judgment? There can be no doubt that every individual, in using his own proper power of will, may shape his course in whatever direction he pleases.”

Urkyrkans ledare var oroade över att de gnostiska idéerna skulle infiltrera Kyrkan. Gnostikerna lärde till exempel att köttet var syndigt i sig själv. Eftersom gnostikerna såg köttet som syndigt i sitt ämne så nekade de till att Jesus är kommen i kött, och detta är skälet att skrifterna kallar dem “antikrist” (1 Joh. 4:3, 2 Jn. 1:7). Gnostisism lär att synd är kroppens ämne, och ärvs vid befruktningen, så att människan är född syndig eller med an syndfull natur. Urkyrkan å andra sidan lärde att synd är ett fritt val av människans vilja, vilket har ursprung hos människan själv. Gnostikerna lärde att människan är syndfull i sin natur, medan urkyrkan lärde att människan är syndfull av eget val. Det var om dessa gnostiska grupper som Johannes sade: “Från oss har de gått ut, men de var inte av oss. Ty om de hade varit av oss, då hade de ju blivit kvar hos oss. Men detta skedde för att det skulle bli uppenbart, att inte alla är av oss.” (1 John 2:19)

Tvingade Gud Judas att förråda Jesus, eller agerade Judas EMOT Guds vilja?

Jul30

Jordens kungar trädde fram och furstarna församlade sig mot Herren och mot hans Smorde. Ja, sannerligen församlade sig både Herodes och Pontius Pilatus tillsammans med hedningarna och Israels folk mot din helige son Jesus, den du har smort, till att utföra vad din hand och ditt rådslut FÖRUT BESTÄMT SKULLE SKE (Apg 4:26-28)

Detta är ord från en gemensam bön av Petrus och Johannes och dessa verser används ibland som stöd för att Gud förutbestämmer allting, inklusive förutbestämmer att människor utför onda handlingar (och detta skulle i sin tur betyda att dessa onda handlingar då inte kan vara “onda” eftersom Gud ju alltid är god och aldrig orsakar något ont). Men Bibeln lär att Kristus död är ett heligt och gott offer inför Fadern och denna unika händelse (där Kristus till och med säger “Fader, förlåt dem för de vet icke vad de göra”) kan inte användas som ett generellt agerande genom hela skriften för att visa att Gud är den som orsakar att människor utför onda handlingar.

Vi kan läsa i Joh. 10:17-18 att Jesus ger sitt eget liv:

Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv, för att jag skall ta det tillbaka. Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av mig själv. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta det tillbaka. Det budet fick jag av min Fader.

och i Apg 2:23:

Honom som blev utlämnad åt er genom Guds bestämda rådslut och försyn, har ni tagit och med laglösa (wicked, KJV) händer korsfäst och dödat

“Laglösa händer”. Detta låter inte här som att Gud tvingar människor att förråda och döda Jesus, för Gud använder sig naturligtvis inte av laglösa händer för att utföra sina gärningar. De med laglösa händer planerade att förråda och döda Jesus emot Guds vilja. Gud TILLÄT att det skulle ske och han använde i just detta fallet människors agerande till något bra (det finns även några andra bibelexempel för detta även om de inte är många). Gud tvingar ingen att utföra onda gärningar eller att synda. Om Judas var tvingad av Gud att förråda Jesus så borde han haft en hedersplats i himlen för att ha lytt Gud. I stället kan vi läsa om Judas att det hade varit bättre för honom om han aldrig blivit född och att han gick förlorad.

Aposteln Paulus hade “beslutat” att segla till Efesos (Apg 20:16). Betyder det att sjömännen på skeppet han beslutat sig för att resa med agerade under Paulus enväldiga kontroll? Nej. Paulus beslutade sig för att segla med ett visst skepp till en viss destination men det betyder inte att skeppet som han bestämt sig för att resa med var under hans inflytande och kontroll. När Paulus seglade till Efesos så skulle han kunna sagt att vad som hände var “förutbestämt” sedan tidigare eftersom vad som hände inte var oväntat eller inträffade av en slump. Men den förutbestämda händelsen exkluderar inte den fria vljan av de inblandade.

På samma sätt så förutbestämde Gud att Kristus skulle korsfästas, men det betyder alltså inte att de som var inblandade i hans korsfästelse inte var fria att agera som de ville. Vad de valde att göra var ingen överraskning för Gud som är allvetande. Vad de gjorde var något som var känt av Gud och eftersom Gud också planerade att använda sig utav deras brott så var denna händelse “förutbestämd”. För att uppnå syftet att låta Kristus bli ett syndoffer för oss så tillät Fadern att Jesus hamnade i händerna hos människor som ville döda Jesus av egen fri vilja.

Det var sannerligen ingen brist på människor som ville döda Jesus pga hur han predikade. Jesus sade att världen hatade honom “eftersom jag vittnar om att dess gärningar är ONDA” (Jn. 7:7). (Att världens gärningar är ONDA visar även detta på att saker och ting sker emot Guds vilja eftersom Gud själv inte skulle påtvinga världen att vara OND.) Men Jesus motståndare kunde inte döda honom så länge som Fadern beskyddade honom (Matt. 4:6; Lk. 4:11; Jn. 7:30; 10:31; 10:39). Bibeln säger, “Då försökte de gripa honom. Dock kom ingen med sina händer vid honom, ty hans stund var ännu inte kommen.” (Jn. 7:30). Fadern lämnade Kristus i händerna på “syndiga män”(Lk. 24:7) och alltså INTE hos människor som gjorde Guds vilja genom att söka att döda Jesus.

Gud bestämde sig för att låta Jesus hamna i händerna hos onda människor och Gud förutsåg också vad de skulle göra med honom. Detta för att Fadern redan kände till det hat som redan fanns i deras hjärtan. Gud hade möjligheten att använda deras frivilliga ondska in i hans egna planer och även att vända detta onda till något bra genom att låta Jesus dö för våra synder. Detta verkar också vara vad Gud gjorde vad gäller Josefs bröder (1 Mos.50:20). Detta betyder inte att Gud orsakade deras onda planer. Det är en sak att säga att Gud “verkar allt efter sin viljas råd” (Eph. 1:11), och en helt annan att säga “Gud ORSAKAR allt efter sin viljas råd”. Gud kan arbeta med människors fria val för att utföra sina syften utan att påtvinga människor andras val än deras egna.

Pilatus sade “jag har makt att korsfästa dig och makt att frige dig” (Jn. 19:10). Pilatus verkar ha varit medveten om han själv hade en egen vilja att fatta sitt eget beslut i frågan. Han insåg att det var hans eget agerande utifrån sin egen vilja. Ansvar och skyldighet förutser fri vilja. Människor kommer att bli dömda för sina egna fria val baserade på egna fria viljor. Eftersom dessa män var ansvariga för att gripa Jesus och döda honom, även om Gud sedan tidigare förutsåg och att så skulle ske, så var det ändå de själva som valt att gripa och döda honom.

Bibeln säger också “36 Så skall nu hela Israels hus säkert veta, att denne Jesus som ni har korsfäst, honom har Gud gjort både till Herre och till Kristus.37. Då de hörde detta, fick de ett styng i hjärtat och de sade till Petrus och till de andra apostlarna: Män och bröder, vad skall vi göra?” (Acts 2:36-37)

Uppenbarligen så ansåg inte Peters åhörare att Peters tidigare ord, om Guds förutbestämda rådslut, skulle betyda att de själva inte hade någon fri vilja i frågan eller att de bara agerade under Guds enväldiga kontroll. Då skulle de inte ha haft ett styng i sina hjärtan för ett agerande som var utanför deras egen kontroll eller sett något skäl till att de behövde bli räddade för att ha agerat felaktigt. Men nu hade de styng i sina hjärtan och sökte en väg till frälsning för de insåg att vad de gjort var orsakat av deras eget fria agerande och därför var de med rätta ansvariga för sina handlingar.

Problem med Försoningsläran – Jesus BETALADE inte för våra SYNDER

Jun22

Försoningsläran (på engelska penal substitution eller satisfaction theory) innebär att Jesus blev straffad (penalised på engelska ) i stället för syndare – alltså som en ersättning eller ett substitut – och på så sätt tillfredställde kravet på rättvisa från Gud så att han därmed kan förlåta syndare eftersom hans son tog straffet i vårt ställe. Det kan även benämnas juridisk försoningslära eftersom teorin bottnar i en juridisk straffsymbolik, och det är framför allt kalvinistiska och lutherska kyrkor som tenderar att använda en sådan juridisk terminologi. (I Sverige diskuteras det även om objektiv och subjektiv försoningslära.) Försoningsläran inbegriper också idén att Jesus “betalade” för våra synder genom det straffet som han tog på sig själv ungefär som en symbolisk pengatransaktion. Det finns förstås en rad varianter på det här temat men det är mycket vanligt att koppla in tron att Jesus bokstavligt talat blev en syndare på korset i och med att han tog människornas synder på sig själv och också att det skulle vara därför som Gud inte kunde se på Jesus utan vände sig bort. Wikipedia säger “There is general agreement that no writer in the Early Church taught penal substitution as their primary theory of atonement”.

Det är en stor skillnad på att säga “Jesus tog vårt straff på sig själv och betalade för våra SYNDER” och “Jesus dog som ett syndoffer för våra synder och betalade ett högt pris för att möjliggöra människors frälsning”. Det förstnämnda är fel och det sistnämnda är korrekt. Jag förklarar varför nedan.

Domaren som kliver ner och betalar vårt straff

Vi kan glömma den välkända liknelsen om Domaren som dömer en skyldig förövare ett visst straff, och som sedan tar av sig domarkappan och går ner och sätter sig vid den skyldiges bänk och tar hans rättmätiga straff på sig själv och betalar för det. Detta stämmer inte alls med Bibelns liknelse om ett liknande fall i Matt. 18:23-35. Notera att skulden som liknelsen i Matt. 18 talar om inte blev ”betald” av någon annan utan den TOGS BORT från skuldkontot. Trots att tjänaren då var skuldfri (renad) så fick han senare återigen samma skuld tillbaka när han vägrade att förlåta en broder.

Matt 18:23 Därför liknar himmelriket en kung, som ville hålla räkenskap med sina tjänare. 24. Och när han började räkna, fördes en fram till honom, som var skyldig honom tiotusen pund. (*1 pund = 6000 denarer. En denar motsvarar en dagslön.) 25. Och eftersom han inget hade att betala med, befallde hans herre, att han och hans hustru och barn och allt det han ägde skulle säljas och skulden därmed betalas.26. Då föll den tjänaren ned och tillbad honom och sade: Herre, ha tålamod med mig, jag vill betala dig allt. 27. Och herren greps av medlidande över den tjänaren och gav honom fri och efterskänkte honom det han var skyldig.28. Då gick den tjänaren ut och fann en av sina medtjänare, som var skyldig honom hundra denarer*. Och han tog fast honom och grep honom vid strupen och sade: Betala det du är skyldig. 29. Då föll hans medtjänare ner vid hans fötter och bad honom, och sade: Ha tålamod med mig, jag vill betala dig allt. 30. Men han ville inte, utan gick bort och kastade honom i fängelse, till dess han hade betalat det han var skyldig. 31. Då nu hans medtjänare såg det som skedde, tog de mycket illa vid sig och gick och berättade för sin herre allt det som hade skett. 32. Då kallade hans herre honom till sig och sade till honom: Du onde tjänare, allt det du var skyldig, efterskänkte jag dig, ty du bad mig. 33. Skulle du inte också ha förbarmat dig över din medtjänare, såsom jag förbarmade mig över dig? 34. Och hans herre blev vred och överlämnade honom i bödlarnas händer, till dess han hade betalat allt, som han var skyldig honom. 35. Så skall också min himmelske Fader göra med er, om ni inte av era hjärtan förlåter, var och en sin broder, hans överträdelser.

Den s.k. försoningsläran (Jesus tog vår skuld på sig själv när han dog på korset och betalade vår skuld) lärdes inte ut av de gamla kyrkofäderna, utan det var Anselm av Canterbury (1033-1109) som gav läran ett ansikte när han skrev ner sina filosofier och spred dem. Försoningsläran blev sedan en teologisk doktrin under John Kalvin och även Martin Luther. I själva verket var Jesus ett SYNDOFFER precis som offerdjuren i Gamla Testamentet, där ingen trodde att offerdjuren på minsta vis blev syndiga bara för att de offrades för människors synd.

“Anselm var en gudfruktig italienare som först slog sig ner i Normandie och efter den normandiska erövringen år 1093 blev han utnämnd till ärkebiskop av Canterbury. Han är beskriven som den främsta företrädaren för de medeltida “vetenskapligt lärda” vilket inkluderar ett försök att förena filosofi och teologi såsom aristotelisk logik kombinerat med bibeluppenbarelser. Även om han inkluderade ett antal bibelcitat i sina skrifter och refererade till skrifterna som “ett fast fundament” så var dock hans ultimata strävan att göra dem “förenliga med logik” John R.W. Stott, The Cross of Christ, sid 118.

Även om ett flertal av Anselms slutsatser senare blev avvisade så satte han tonen för den protestantiska reformationen med sin filosofiska framtoning i stället för att använda en strikt biblisk övertygelse. Läran utmynnade mer eller mindre i att våra synder bokstavligt talat var överförda på Kristus (så att han blev skyldig till våra synder) och att hans rättfärdighet blev överförd till oss . (Idag kallas det ibland “Det saliga bytet” och är en farlig lära.) Men att Kristus rättfärdighet skulle ha kunnat bli överförd till oss är lika lite sann som att våra synder skulle ha kunnat bli överförda på honom.

Martin Luther lärde att Jesus verkligen blev en syndare, och att den som inte håller med om detta faktiskt då förnekar att Jesus ens dött:

All the prophets of old said that Christ should be the greatest transgressor, murderer, adulterer, thief, blasphemer that ever was or ever could be on earth. When He took the sins of the whole world upon Himself, Christ was no longer an innocent person. He was a sinner burdened with the sins of a Paul who was a blasphemer; burdened with the sins of a Peter who denied Christ; burdened with the sins of a David who committed adultery and murder, and gave the heathen occasion to laugh at the Lord. In short, Christ was charged with the sins of all men, that He should pay for them with His own blood. The curse struck Him. The Law found Him among sinners. He was not only in the company of sinners. He had gone so far as to invest Himself with the flesh and blood of sinners. So the Law judged and hanged Him for a sinner. In separating Christ from us sinners and holding Him up as a holy exemplar, errorists rob us of our best comfort. They misrepresent Him as a threatening tyrant who is ready to slaughter us at the slightest provocation. I am told that it is preposterous and wicked to call the Son of God a cursed sinner. I answer: If you deny that He is a condemned sinner, you are forced to deny that Christ died. It is not less preposterous to say, the Son of God died, than to say, the Son of God was a sinner. (Commentary on the Epistle to the Galatians (1535) by Martin Luther, Chapter 3, pp. 106-135)

Wiley och Culbertson säger om försoningsläran: “Den är teorin som vanligtvis används inom den reformerta kyrkan och som oftast är känd som Kalvinism.” Introduction To Christian Theology, översatt från engelska, sid 228.

Detta borde omedelbart få oss att dra öronen åt oss. Även om fröna till teorin fanns sedan tidigare så är den starkt kopplad till kalvinismen. Vid reformation var denna doktrin modifierad i samband med tillägg av analogier om en vanlig rättsprocess. I denna syn handlade botgörelsen om ett straff och det blev nu en vanlig lära att Kristus gick in i syndarens ställe gentemot Gud, och som ersättare led straffet som syndaren skulle haft, inklusive (som många reformerta lärde) helvetets straff.

Jesus betalade ett HÖGT PRIS för att vi skulle kunna bli räddade och priset betalades självfallet “för oss” och för våra själars skull, men ingenstans står det att priset betalades “för våra synder”.

Om Jesus tog bort Guds vrede, betalade all vår skuld i stället för oss, tog vårt straff på sig själv, blev skyldig för vår synd, blev förbannad i stället för oss, etc, då har Jesus redan utfört allt i vårt ställe. Varför skulle då vi bli krävda på någonting ytterligare såsom tro och omvändelse? Han tog ju bort alla våra skyldigheter och ansvar och detta gjorde han för 2000 år sedan. Om Jesus redan har tagit straffet för mina synder på sig själv då behöver jag inte oroa mig för någonting eftersom allt redan är avklarat och jag kan inte stå still svars för någonting som min ersättare readan har utfört åt mig. Mina ”böter” är ju redan betalade och ingen kan kräva att samma bot betalas två gånger. Inte kan väl samma straff krävas både av min ersättare och mig själv? Den enda slutsatsen som vi kan dra från försoningsläran är att frälsningen måste vara universell ELLER att en kalvinistisk syn är sann – alltså en begränsad försoning (Kristus dog endast för vissa). Det närmaste man kan komma en betalning är nedan vers, men notera att det inte står att det skett någon betalning för våra SYNDER, utan det är VI som blivit KÖPTA genom ett PRIS och det står inte att köpet inte har villkor:

1 Kor. 6:²⁰Ni har blivit köpta och priset är betalt. Så förhärliga då Gud i er kropp!

En lite mer ord för ord översättning från grekiskan skulle vara “ni har blivit köpta med ett pris, förhärliga då Gud i er kropp och i er ande som är Guds”

KJV är mycket mer trogen den grekiska grundtexten: 1 Cor. 6:²⁰For ye are bought with a price: therefore glorify God in your body, and in your spirit, which are God’s.

Alla de som ska träda in i Guds rike en dag i framtiden är köpta med ett PRIS. Priset är Jesus dyrbara blod på korset som utgöts för världens synder. Men bara för att Jesus valde att betala ett sådant högt pris för oss betyder förstås inte alla människor universellt kommer att bli frälsta eftersom VILLKORET är att vi omvänder oss, tror på honom och håller ut till slutet genom att vandra i rättfärdighet och lydnad. Man kan även säga att soldater i krig betalar ett högt pris för sitt land, men det betyder förstås inte att landets armé absolut kommer att segra. I JESUS fall så segrade han eftersom ALLA nu har valet att bli frälsta. Jesus gjorde det han skulle och ville i sin kärlek till oss, och nu måste vi göra det vi ska – tro på honom som kan frälsa oss!

Gal 3:13. Kristus har friköpt (exégorasen) oss från lagens förbannelse, då han blev en förbannelse för (huper) vår skull. Ty det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä.

Det svenska ordet “friköpt” är översatt från det grekiska ordet exēgorasen som kan översättas med försona eller rädda från att gå förlorad.

KJV är mycket mer trogen den grekiska grundtexten: Gal. 3:¹³Christ hath REDEEMED us from the curse of the law, being made a curse for us: for it is written, Cursed is every one that hangeth on a tree:

Titus 2:¹⁴Han har offrat sig själv för oss för att friköpa (lytrōsētai) oss från all laglöshet och rena åt sig ett egendomsfolk, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar.

Det svenska ordet “friköpa” är översatt från det grekiska ordet lytrósétai som kan översättas med att att LÖSA eller betala ett lösen.

KJV har översatt till: Titus 2:14 Who gave himself for us, that he might REDEEM us from all iniquity, and purify unto himself a peculiar people, zealous of good works

Människor som blivit KÖPTA kan ändå gå förlorade:

2 Petrus 2:2 en det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har FRIKÖPT dem och drar så plötsligt fördärv över sig.

Dog Jesus “i vårt ställe”?

1917 års översättning kommer här nedan närmare den grekiska grundtexten än Svenska Folkbibeln. Det grekiska ordet ”hyper” är översatt till ”för” i 1917 års översättning vilket är ett bättre och rakare ordval. Var det någonsin tänkt att vi skulle dö på korset?

A) Rom. 5:⁸Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare. (SFB)

Rom. 5:⁸men Gud bevisar sin kärlek till oss däri att Kristus dog FÖR OSS,medan vi ännu voro syndare. (1917)

B) 2 Korinthierbrevet 5:21 Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud. (SFB)

2 Kor. 5:²¹Den som icke visste av någon synd, honom har han FÖR OSS gjort till synd (”hamartian” som även kan betyda ”syndoffer”), på det att vi i honom må bliva rättfärdighet från Gud. (1917)

C) Galaterbrevet 3:13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä. (SFB)

Galaterbrevet 3:13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse FÖR vår skull. Det är ju skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä. (1917)

Gal. 3:¹³Christ hath REDEEMED us from the curse of the law, being made a curse for us: for it is written, Cursed is every one that hangeth on a tree. ¹⁴That the blessing of Abraham might come on the Gentiles through Jesus Christ; that we might receive the promise of the Spirit through faith. (KJV)

D) 1 Petrusbrevet 2:21Detta har ni blivit kallade till. Kristus led ju i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni skulle följa i hans fotspår. (SFB)

1 Petrusbrevet 2:²¹Ty därtill ären I kallade, då ju Kristus själv led FÖR EDER och efterlämnade åt eder en förebild, på det att I skullen följa honom och vandra i hans fotspår. (1917)

E) Jesaja 53:12 Därför skall jag ge honom de många som hans del, och de starka skall han få som byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland förbrytare, han som bar de mångas synd och trädde in i överträdarnas ställe.

Jes. 53:¹²Därför skall jag tillskifta honom hans lott bland de många, och med talrika skaror skall han få utskifta byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland överträdare, han som bar mångas synder och bad för överträdarna. (1917)

Om en person som gör något ”i vårt ställe” skulle innebära att vi själva alltså slipper utföra samma aktivitet så innebär detta i nedanstående vers att Paulus och hans medarbetare inte behöver tjäna Kristus troget eftersom Epafras är sagd att göra detta i deras ställe:

Kolosserbrevet 1:7 Det har ni fått lära er av Epafras, vår käre medarbetare, som troget tjänar Kristus i vårt ställe. (SFB)

Col. 1:⁷As ye also learned of Epaphras our dear fellowservant, who is FOR YOU a faithful minister of Christ (KJV)

Det kan inte stämma att Guds vrede drabbade Jesus i stället för oss eftersom vi fortfarande är mål för Guds vrede när vi syndar (t ex 2 Thess. 1:6-9)

Johannes 3:36 Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.

Romarbrevet 1:18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.

Romarbrevet 2:5 Genom ditt hårda och obotfärdiga hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, när Guds rättfärdiga dom uppenbaras.

Efesierbrevet 5:6 Låt ingen bedra er med tomt prat. Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn.

Kolosserbrevet 3:6 Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn.

Om försoningsläran är sann kan vi inte säga att vi är frälsta av nåd genom tro, utan pga att vår skuld är BETALD av Jesus – alltså en GÄRNING

Om Jesus BETALADE för vår skuld så FÖRTJÄNAR vi att bli friade av Gud, för vi har ju ingenting att anklagas för. Vi kan därför kräva vår frälsning – helt tvärt emot vad Bibeln lär. Men Jesus tog inte vår plats vad gäller lydnad mot Fadern. Om vi är frälsta för att vi fått Jesus lydnad överförd till oss, ja då är vi frälsta av gärningar/syndfrihet i stället för av tro – nämligen alla gärningar som Jesus gjorde. Detta eliminerar då automatiskt att bli frälst av NÅD eftersom vi ju kan vara fullkomliga tack vare Jesus fullkomlighet som blivit överförd till oss. Nåd/barmhärtighet är då inte nödvändigt eftersom vi klarat saken den förutan. Om en skuld är BETALD kan den inte på samma gång vara FÖRLÅTEN. Tjänaren i Matt 18 var ju förlåten pga NÅD och hans skuld betalades inte.

En domare har två val – kräva en betalning/straff eller att förlåta. Han kan inte utkräva båda straffen. Betalas skulden (av den skyldige eller av någon annan) kan man inte säga att den är förlåten utan i laga ordning betald och ingenting mer kan utkrävas om det är till 100% betald. Det andra alternativet är att förlåta om inte hela eller delar av skulden kan betalas till fullo. Bibeln lär oss att våra synder är FÖRLÅTNA pga Jesu blod (om vi tror och omvänder oss). Inte att de är BETALDA. Bibeln lär inte att Jesus ”betalade” för våra skulder, och inte att han straffades av Gud. Han var ett syndoffer, och han LED helt klart för vår skull. Hans plågor är dock inte något ”straff” från Gud. Man kan säga att ”Jesus betalade ett pris” men i betydelsen att det ”kostade” både fysiskt och andligt för att rädda världen. Inte att Jesus betalade för våra synder. Leta gärna i Bibeln, men det står inte att finna någonstans. Även krigshjältar betalar ett pris om de dör när de försvarar ett land, oavsett vinst/förlust för landet.

Om någon betalar för alla mina framtida fortkörningsböter, hur kan en trafikpolis då skriva ut en bot för mig om jag gör mig skyldig för en fortkörning? Är mina framtida fortkörningsböter betalda eller INTE? Jag vill påstå INTE!

Offret Isak

Genesis 22:12-13 säger att Gud stoppade Abraham från att offra Isak trots att Gud hade beordrat det och en vädur offrades i stället. Anhängarna av försoningsläran säger därför att Isak representerar syndare och väduren representerar Jesus. Men denna jämförelse stämmer inte riktigt. Det var från början meningen att Isak skulle offras på en direkt beordran från Gud. I stället för Isak blev väduren offrad, så i stället för att ge support för försoningsläraen är detta motsatsen. Det var aldrig meningen att människorna skulle bli offrade på något altar/kors så att Jesus sen skulle kunna ta vår plats och göra det i stället för oss. Jesus tog sannerligen inte vår plats på korset.

Djuroffren i Gamla Testamentet

3 Mos. 1:²Säg till Israels barn: När någon bland er vill bära fram ett offer åtHerren, skall ni ta ert offer av boskapen, antingen av nötboskapen eller småboskapen.³Om han vill bära fram ett brännoffer från nötboskapen, skall han ta ett felfritt djur av hankön och föra fram det till uppenbarelsetältets ingång för att han skall räknas som VÄLBEHAGLIG inför Herrens ansikte. ⁴Han skall lägga sin hand på brännoffersdjurets huvud, och det blir då välbehagligt och till FÖRSONING för honom. ⁵Han skall slakta ungtjuren inför Herrens ansikte, och Arons söner, prästerna, skall bära fram blodet och stänka det runt omkring på det altare som står vid ingången till uppenbarelsetältet.

Rom. 12:Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som BEHAGAR Gud – er andliga gudstjänst.

På den årliga försoningsdagen kan vi läsa om liknande offer, och självklart vore hela den här proceduren fullkomligt onödig SÅVIDA FOLKET INTE ÅNGRADE SIN SYND:

3 Mos. 4:²Säg till Israels barn: Om någon syndar av misstag mot något av Herrens bud och gör något som inte får göras, ³skall den smorde prästen, om det är han som har syndat och därmed dragit skuld över folket, offra en felfri ungtjur åt Herren till syndoffer för den synd han har begått.—¹²allt det övriga av tjuren, skall han föra bort utanför lägret till en ren plats, där man slår ut askan, och bränna upp det i eld som brinner på ved. På den plats där man slår ut askan skall det brännas.—¹⁴och sedan den synd de har begått blir KÄND, då skall församlingen offra en ungtjur till syndoffer. De skall föra fram den inför uppenbarelsetältet. —¹⁶Den smorde prästen skall bära något av tjurens blod in i uppenbarelsetältet—²⁰Och han skall göra med tjuren som han gjorde med syndofferstjuren, så skall han göra med den. När prästen bringar försoning för dem, får de FÖRLÅTELSE. ²¹Sedan skall han föra ut tjuren utanför lägret och bränna den, så som han skulle göra med den förra tjuren. Detta är syndoffret för församlingen.

Här förklaras vad blod från djur åstadkommer

3 Mosebok 17:¹¹Ty kroppens liv är i blodet, och jag har givit er det till altaret, till att bringa försoning för era själar. Det är blodet som bringar FÖRSONING genom själen som är i det.

Hebr. 9:²²Så RENAS enligt lagen nästan allt med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse.

Hebr. 7:²⁵Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom KOMMER TILL GUD, ty han lever alltid för att mana gott för dem.²⁶En sådan överstepräst var det vi också behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna. ²⁷Han måste inte som dessa överstepräster bära fram offer, en dag varje år, först för sina egna synder och sedan för folkets. Detta gjorde han en gång för alla, när han offrade sig själv.

Syndabocken

3 Mos 16:20-22 ger oss information om Syndabocken.

3 Mos. 16:⁹Den bock som lotten bestämmer åt Herren skall Aron föra fram och offra till syndoffer. ¹⁰Men den bock som lotten bestämmer för att skaffa bort synden skall ställas levande inför Herrens ansikte, för att försoning skall bringas genom honom. Och sedan skall han sändas i väg ut i öknen för att skaffa BORT synden.

Prästen lade båda händer på huvudet på den levande bocken på Försoningsdagen och bekände alla Israels synder över bockens huvud och skickade sen iväg den i det fria. Bocken “bar” alla deras överträdelser. Därför säger man ibland att Israels synder och överträdelser lades på bocken på Försoningsdagen precis som hur situationen var med Jesus och vår synd. Det stämmer inte fullt ut. För det första så liknas Jesus aldrig med en syndabock. Bibeln liknar Jesus med den FÖRSTA bocken – den vars blod stänktes över det allra heligaste. Det är vad Jesus gjorde som överstepräst – offrade sitt blod i det himmelska heligaste heliga – Hebr 9:1-14, 23-26. Jesus död var i sig inte ett fullständigt syndoffer för BLODET som offrades var också nödvändigt. Vi hade fortfarande varit kvar i våra synder om det inte vore för Jesu blod – I Kor 15:17, Hebr 1:3. För det andra så kommer syndabocken in i sammanhanget EFTER försoningsoffret i tabernaklet – Hebr 9. På försoningsdagen var syndabocken inte slaktad och blodet var inte utgjutet så syndabocken kunde inte vara en liknelse på Kristus. För det tredje, om syndabocken överhuvudtaget kommer in i bilden så måste det vara efter att Jesus blev upplyft till himlen och slutförde syndoffret. Det betyder att Jesus inte skulle kunna liknas vid syndabocken medan han var på korset. Syndabocken var endast en symbol för borttagning av synder. För det fjärde, så var de bokstavliga synderna inte bokstavligt lagda på Jesus. Han “bar” inte våra synder på det sättet.

Egyptens förstfödda

Läran är att ett lamm ersatte de förstfödda i Israel när döden av de förstfödda i Egypten inträffade. Instruktionerna för Påskfirandet i Andra Moseboken ger oss information om historien. En del av blodet från lammet var placerat på dörren, men detta var inget substitut eller försoningsoffer för de förstföddas SYNDER. Inget syndstraff lades på det slaktade lammet och det tog ingen annans plats. Även djur riskerade att drabbas av döden om de var förstfödda men de var såklart inte skyldiga till någon synd. Blodet på dörren var för identifikation och skydd. I Kor 5:7-8 görs visserligen en jämförelse med Jesus som ett “påskalamm” men det är för att han verkligen slaktades som ett lamm som kunde ta bort världens synder (om vi tror och lyder) och sammanhanget visar att det handlar om påsken som en högtid att minnas. Såsom Israel var tvungna att ta bort all surdeg från sitt hem under Påskhögtiden så måste de kristna ta bort all slags ondska bland sig själva – all slags synd. I fallet i 1 Kor. 5 rörde det sig om en ond man som var tvungen att elimineras från församlingen.

Det grekiska ordet “hamartia” översätts ofta med SYNDOFFER och inte SYND

2 Kor 5:21.”Ty den som inte visste av någon synd har han FÖR (hyper) oss gjort till synd, för att vi skulle bli Guds rättfärdighet i honom. (1917)

Ovan vers betyder inte att världens synder bokstavligen lades på Jesus, och i den här versen och i många andra så betyder det grekiska ordet “hamartia” – här översatt med “synd” – snarare “SYNDOFFER”. Även i GT kan det hebreiska ordet för synd betyda syndoffer och i Andra Mosebok är det hebreiska ordet för synd översatt till syndoffer över 50 gånger! Hebr. 10:8 är ett bra exempel på när samma grekiska ord är översatt till syndoffer och inte “synd”:

Hebr. 10:8 Först sade han: Offer (thysias) och gåvor (prosphoras), brännoffer och SYNDOFFER (hamartias) ville du inte ha, och du fann inte heller behag i dem, vilka bärs fram enligt lagen

Vad gäller översättningen av så finns det alltså inte något ord för “offer” här ovan (vid “syndoffer”) men ändå översättts ordet till syndoffer eftersom det är detta som åsyftas. Detsamma gäller för Hebreerbrevet 10:6 vilken är ett citat från Psalm 40:6. Rom. 8:2-3 säger:

Rom. 8: 2-3 Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. Ty det som var omöjligt för lagen,i det den var försvagad av köttet, det gjorde Gud, då han sände sin Son i syndigt kötts liknelse och för syndens skull, fördömde synden i köttet

I frasen “för syndens skull” så refererar ordet “syndens” till syndoffer. Djuret som användes till syndoffer var tvunget att vara helt rent och utan skavanker – precis som Jesus var helt ren och utan tillkortakommanden när han dog för oss på korset. Inom det levitiska prästskapet så kan man säga att prästerna “bar” människornas synd men detta skedde aldrig bokstavligt. Om någon synd bokstavligen skulle ha flyttat över till dem så skulle de inte längre klara offerkraven. Prästerna bar synden på sina axlar, precis som Jesus gjorde för oss. Jesus dog bildligt talat som ett syndoffer med människornas syndabördor på sina axlar.

Övergav Gud Fader Jesus på korset och kunde han inte ens titta på Jesus pga synden som lagts på honom?

Nej, Gud Fader övergav INTE Jesus på korset. Varför skulle han göra det eftersom hans sons död ju var planerad och välbehaglig inför honom? Varför skulle han överge och se bort när en 100% ren och obefläckad människa ger sig själv som ett syndoffer för världen helt enligt de gemensamma planerna? Inte är väl Gud schizofren som först frivilligt utger sin son för att dö för oss, men sedan fegt tittar bort?

Ef. 5:²Och lev i kärlek, så som Kristus har älskat oss och utlämnat sig själv för oss som offergåva, ett VÄLLUKTANDE offer åt Gud. ³Men otukt och allt slags orenhet eller girighet skall inte ens nämnas bland er, det anstår inte de heliga. ⁴Inte heller passar sig fräckt och oförnuftigt prat eller tvetydigt skämt. Tacka i stället Gud. ⁵Ni skall veta att ingen otuktig eller oren eller girig – en sådan är en avgudadyrkare – skall ärva Kristi och Guds rike

Hebr. 7:²⁶En sådan överstepräst var det vi också behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna.

Matt. 27:⁴⁶Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: “Eli, Eli, lema sabaktani?” Det betyder: “Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”

Det står inte i Matt. 27:64 att Gud Fader övergav Jesus. Jesus ställde däremot frågan, och den frågan kunde folket höra eftersom han ropade högt. De fick därför ännu en profetia om Messias bekräftad fast de inte kunde uppfatta detta precis då. Massor av profetior om Messias besannades i Jesus, och även denna fråga kan kännas igen i en av Davids psalmer. Psalmen handlar om Davids rop på Gud och hans känsla att hans böner inte blev besvarade. Dock tillstår David i samma andetag att Gud faktiskt är den som ger hjälp när man ropar, och den som befriar oss människor. Det kan mycket väl vara att Jesus hade liknande känslor som David i den här stunden när han ensam på korset hade världen emot sig. Jesus är Gud men också människa och kan ibland känna sig som en ensam och utsatt människa, och hur det är att ha hela världens frälsning på sina axlar och lida till bristningsgränsen kan vi inte ens försöka förstå. På ett underbart sätt så kopplas Jesus korta ord med Davids psalm 22 och leder oss rakt in i en detaljerad beskrivning om honom själv på korset, trots att psalmen skrevs flera hundra år innan Jesus ens föddes!

Ps. 22:2 Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran. ³Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte, och om natten, men jag får ingen ro. ⁴Dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.⁵På dig förtröstade våra fäder, de förtröstade och du befriade dem.⁶Till dig ropade de och fick hjälp, på dig förtröstade de och kom ej på skam.Men jag är en mask och inte en människa,
hånad av människor, föraktad av folket.Alla som ser mig hånar mig, de spärrar upp munnen, de skakar på huvudet: ⁹“Anförtro dig åt Herren! Han skall befria och rädda honom, han har ju honom kär.

16 Min kraft är uttorkad som en lerskärva,min tunga fastnar i gommen, du lägger mig i dödens stoft.¹⁷Hundar omger mig, de ondas hop omringar mig, mina händer och fötter har de genomborrat. ¹⁸Jag kan räkna alla mina ben, de ser på mig, de stirrar.¹⁹De delar mina kläder mellan sig och kastar lott om min klädnad.²⁰Men du, Herre, var inte långt borta, du, min styrka, skynda till min hjälp! 21 Fräls mig från lejonets gap och från vildoxarnas horn du bönhör mig.—²⁵Ty han föraktade INTE den förtrycktes elände och SÅG INTE PÅ HONOM MED AVSKY. Han dolde INTE sitt ansikte för honom, när han ropade lyssnade han till honom.

Det behagade Herren att slå Jesus med krankhet?

Jesaja 53:¹⁰Det behagade HERREN att slå honom med krankhet: om hans liv så bleve ett skuldoffer, då skulle han få se avkomlingar och länge leva, och HERRENS vilja skulle genom honom hava framgång.

Vi kan läsa ovan ”Det behagade HERREN att slå honom med krankhet” (bruise him KJV) i Jesaja 53:10 men vi kan jämföra det med 1 Mosebok där Gud säger om ormen att ”Denna skall söndertrampa (bruise KJV) ditt huvud, och du skall stinga den i hälen“. Man kan säga poetiskt att Herren behagade att slå Jesus med krankhet (att låta honom gå korsets väg vilket innebär lidande) för att kunna frälsa världen genom en död på korset men självklart är Gud ingen tyrann som utan anledning ser någon person lida. Så för att få människor frälsta så behagade det Fadern att låta sonen dö ÄVEN om det skulle innebära lidanden, vilket död ofta leder till.

Bibeln lär att vi måste göra något för att sona vår synd – Mark 16:15-16, Lukas 13:3. Vi är rättfärdiga liksom han är rättfärdig om vi GÖR rättfärdighet, I John 3:7. Vi kan klara oss från Guds dom och straff men måste lyda Gud för att lyckas med det, Matt 25:32-46, Matt7:21-27. Bara det faktum att vi måste göra alla dessa saker för att få våra synder borttagna visar att försoningsläran inte kan stämma. Människors krav på lydnad och försoningsläran är motstridiga.

“Bära” kan betyda “ta bort”

Ord som översatts med “bära” är två hebreiska ord nasa och sabal, samt fyra grekiska ord; airo, phero, anaphero och bastazo. De kan ha bokstavliga betydelser och figurativa och de kan översättas på en rad olika sätt. I GT så tog inte Josef, Moses eller Samuel andra personers synder bokstavligen på sig själva.

Jesaja 53:4 Men det var våra krankheter han bar våra smärtor, dem lade han på sig, medan VI höllo honom för att vara hemsökt, tuktad av Gud och pinad. 5 Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull och slagen för våra missgärningars skull; näpsten var lagd på honom, för att vi skulle få frid, och genom hans sår bliva vi helade. 6Vi gingo alla vilse såsom får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom.—-11 Ja, av den vedermöda hans själ har utstått skall han se frukt och så bliva mättad; genom sin kunskap skall han göra många rättfärdiga, han, den rättfärdige, min tjänare, i det han bär deras missgärningar. 12Därför skall jag tillskifta honom hans lott bland de många, och med talrika skaror skall han få utskifta byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland överträdare, han som bar mångas synder och bad för överträdarna.

Notera att det står att ”VI höllo honom för att vara hemsökt, tuktad av Gud” alltså i VÅRA ögon sett. Inte att det är vad som verkligen var fallet men att det onekligen SÅG UT så när Jesus var uppspikad blodig på korset för vår skull. Men handlar detta överhuvudtaget om vad som hände på korset? Ja och nej. Enligt Matteus 8:16-17 så menar Matteus att det är när JESUS BOTADE SJUKA som profetian i Jesaja 53:4 slår in:

Matt 8:16 Och när aftonen kom, förde de till honom många, som var besatta av onda andar, och han drev ut andarna med sitt ord, och alla dem som var sjuka botade han, för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Jesaja, som säger: Han tog på sig våra svagheter, och våra sjukdomar BAR han. Jes. 53:4.

Så när Jesus helade människors sjukdomar och drog ut onda andar så menar Matteus att detta uppfyllde profetian i Jesaja 53, och framför allt att han BAR våra sjukdomar – trots att Jesus inte alls var på korset när detta uppfylldes utan gick omkring bland människor. Men sjukdomarna var aldrig bokstavligen i Jesus. Så när Jesus “bar” deras sjukdomar så betyder det att han TOG BORT DEM! Precis det som Jesus också gör med våra synder. Han tog dem aldrig på sig själv bokstavligen.

Eftersom vi kan se betydelsen av “nasa” och “sabal” i Jesaja 53:4 (ta bort enligt Matteus eftersom det handlar om att TA BORT sjukdomar) så är det logiskt att det har samma betydelse i Jesaja 53:11-12. Om Jesus tog våra synder bokstavligen på sig själv (och då handlar det om alla synder i framtiden) så skulle det inte finnas några fler synder för oss att stå till svars för. Jesus tog ju dem på sig själv och dog med dem! Vi behöver då inte göra någonting ytterligare och skulle varit födda frälsta.

Hebr. 9:26. I så fall hade han varit tvungen att lida döden många gånger, alltifrån världens begynnelse. Men nu vid tidernas slut har han en enda gång blivit uppenbarad för att ta bort synden genom sitt offer.—28. så skall Kristus, som en enda gång har offrats för att TA BORT mångas synder, ses en andra gång utan synd, till frälsning för dem som väntar honom.

1 Pet 2:24. Och våra synder bar (anaphero) han själv i sin kropp upp på träet, för att vi skulle vara döda från synder och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår har ni blivit helade.

Bibeln förklarar att Jesus dog som ett försoningsoffer för oss

I nedan passage är altaret som offerplats utbytt till ”korset”. Jesus kropp blev offrat på korset som ett syndoffer till Gud. Den sista meningen är ett citat från Jesaja 53:5, som hör ihop med vers 4 och som betyder ”ta bort” som vi sett tidigare. I Jesaja 53:11-12, är både sabal och nasa översatt i Septuagint med anaphero. ”Han ska bära (sabal/anaphero) deras överträdelser”

Jesaja 53:6. Vi gingo alla vilse såsom får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men HERREN lät allas vår missgärning DRABBA (paga) honom.

Andra verser beskriver synden som drabbade Jesus så här:

Rom 8:32. Han, som inte har skonat sin egen Son, utan UTGIVIT honom för oss alla, hur skall han inte också skänka oss allt med honom?

Ef 5:2. och vandra i kärlek, så som också Kristus har älskat oss och UTGIVIT sig själv för oss till gåva och offer, Gud till en välbehaglig doft.

1 Tim 2:5. Ty det är en Gud och en medlare mellan Gud och människor nämligen människan Kristus Jesus, 6. som gav sig själv till LÖSEN för alla. Detta vittnesbörd skulle framföras när tiden var inne.

1 Joh 2:2 Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens.

Joh 1:29Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: “Se Guds lamm, som tar bort världens synd

Hebr. 2:¹⁷Därför måste han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och SONA folkets synder.

Man skulle också kunna skriva en del om prepositionen “för” som är översatt till huper och anti på Grekiska. Det betyder inte alltid “i stället för” som vissa anhängare av försoningsläran menar. Så länge som Mose lagar gällde i GT så är alla “förbannade” genom den eftersom var och en måste följa lagen helt och fullt för att kunna bli renade från sina synder. Det är här djuroffersystemet kommer in. Gal 3:13 säger att Jesus “blev en förbannelse för vår skull”. Det betyder att han ju dog som ett syndoffer på korset och att vi genom hans blod kan bli renade. Djuroffer är inte längre nödvändiga eftersom Jesus dog för våra synder en gång för alla. Det betyder inte att Jesus bokstavligen blev en förbannelse. Korset är också en symbol för allt det som Jesus gjorde för oss. Genom korset togs synderna bort och lagens förbannelse.

Gal 3:13. Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse, då han blev en förbannelse FÖR (huper) vår skull. Ty det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä.

Psalm 22:6-8 visar att Jesus gick igenom en hel del plågor och orättvisa för vår skull, men inte “i vårt ställe”. Även Jakob och Johannes var tvungna att dricka samma “bägare” som den Jesus drack:

Mark 10:38. Men Jesus sade till dem: Ni vet inte vad ni begär. Kan ni dricka den kalk, som jag dricker, och döpas med det dop, som jag döps med? 39. Då sade de till honom: Ja, det kan vi. Jesus sade till dem: Den kalk som jag dricker skall ni dricka, och med det dop som jag döps med, skall ni döpas

Utplånade Jesus världens synd på korset? Nej, inte enligt Bibeln, och vi är inte FÖDDA med en garantilapp som säger “Dina framtida synder är redan utplånade” . Jesus dog som sagt som ett försoningsoffer och möjliggjorde så att våra synder kan totalt utplånas, och detta sker OM vi omvänder oss:

Apg. 3:¹⁹Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade

Hebr. 4: ¹⁶Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid

1 Joh. 1:⁹Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

Albert Barnes: “It would follow, further, that those for whom he died could not themselves be held and regarded as guilty. If there has been a transfer of their guilt, it is no longer their own, and they cannot be responsible. Two persons cannot be held responsible for the same offence. If a debt has been paid by a friend, it cannot be demanded of him who originally contracted it. If one could be substituted in the place of another in a penitentiary, and serve out the term of punishment assigned to the original offender, the offender could not be again imprisoned for the crime. If a man who is ‘drafted’ for military service procures a substitute who is accepted, he cannot be made to serve if the substitute dies of disease or is killed in battle. And so, if Christ was literally made ‘sin’ and a ‘curse;’ if he took literally upon himself the sins of men and paid the penalty of the law; if there was a real transferof the whole matter to him, then it would follow that those whose place he took could no longer be held to be guilty,” The Atonement, pages 298-299.

Tertullian – On Repentance, chapter 6 “For repentance is the price at which the Lord has determined to award pardon: He proposes the redemption of release from penalty at this compensating exchange of repentance. If, then, sellers first examine the coin with which they make their bargains, to see whether it be cut, or scraped, or adulterated, we believe likewise that the Lord, when about to make us the grant of so costly merchandise, even of eternal life, first institutes a probation of our repentance.”
Chapter 9 – “but inasmuch as by confession satisfaction is settled, of confession repentance is born; by repentance God is appeased.”

Bjorkbloggen

BLOG POSTS IN SWEDISH AND ENGLISH! Bibelfrågor med ämnen som fri vilja, rättfärdighet, lag, synd, nåd

Tag Archive | försoningsläran

Blev Jesus en FÖRBANNELSE i vårt ställe? Gal. 3:13

15 verser om lag och nåd du inte visste fanns i Bibeln – och 15 som du TRODDE fanns

Vill Gud ha betalt ännu en gång för en redan BETALD skuld?

Det saliga bytet är falskt – Jesus tog inte vår synd på sig och vi fick inte hans rättfärdighet

Augustinus introducerade irrläror till kyrkan, såsom läran om den syndfulla naturen

Tvingade Gud Judas att förråda Jesus, eller agerade Judas EMOT Guds vilja?

Problem med Försoningsläran – Jesus BETALADE inte för våra SYNDER

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this:

Share this:

Like this: