Arkiv

Herrens bön /Fader vår lär oss ”inled oss inte i frestelse”? Av Gud som inte frestar?

heavenGud frestar inte någon (Jak. 1:13)

Vi kan läsa i Jakobsbrevet att Gud inte frestar någon, så hur kommer det sig då att vi också kan läsa i Jesus rekommenderade bön (Herrens bön, eller Fader vår”led oss inte i frestelse” (Matt. 6:13)?

Prövning/frestelse i Jak. 1:12 är översatt från det grekiska ordet (substantiv) πειρασμόν (peirasmon, Strong’s 3986). Fresta i Jak. 1:13 är översatt från det grekiska ordet (verb) πειράζω (peirazó, Strong’s 3985). 

Jak. 1:12 Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han har bestått sitt prov skall han få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom. 13 INGEN SOM FRESTAS SKALL SÄGA: ”DET ÄR GUD SOM FRESTAR MIG.” Ty Gud frestas inte av det onda och FRESTAR INTE HELLER NÅGON.14 Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. 15 När så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död. 16 Bedra inte er själva, mina älskade bröder.

Som vi kan se ovan så förstärker t o m Jakob budskapet att Gud inte frestar någon, med kravet att vi aldrig ens bör påstå att Gud är den som frestar oss, just eftersom han inte frestar någon överhuvudtaget. Jakob förklarar vidare att den som frestas gör så av sitt eget begär. Att ha olika önskningar, behov och begär är inte en synd i sig självt eftersom detta kommer före frestelsen, och Jesus frestades i allt liksom vi utan att för den skull vara en syndare. Man kan undgå många frestelser genom att låta sig ledas av den heliga Anden och anstränga sig för att kringgå dem, och Gud har lovat att vi inte ska tillåtas att frestas över vår förmåga – samt bereder en utväg (ett bättre alternativ) ur varje frestande situation. Även om frestelser i sig inte är synd så gör vi förstås klokt i att försöka undgå situationer som vi vet kan orsaka frestelser. Världen kan vara frestande nog som den är, utan att vi söker upp ännu fler påfrestningar.

1 Korinthierbrevet 10:13 Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Gud är trofast, han skall inte tillåta att ni frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer, skall han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut.

Gud känner alltså till att vi kan utsättas för frestelser och utlovar inte att vi aldrig ska behöva frestas om vi bara bekänner oss till honom. Vi måste räkna med frestelser i våra jordeliv, och Jesus själv frestades som bekant av djävulen i öknen (Luk. 4:2) kort tid efter att han lät sig döpas av Johannes Döparen. Han lät sig dock inte falla för frestelserna och djävulen gav upp.

Det vi uppmanas till att göra i Herrens bön i Matt. 6, är att be om hjälp och stöd att härda ut i frestande situationer, och ännu hellre att Gud hjälper oss så att vi kan ta kloka beslut som resulterar i att vi kringgår en frestande situation. Att ha ett aktivt böneliv kan alltså göra en stor skillnad! Att be Herrens bön (behöver förstås inte vara ordagrant) kan ge oss hjälp att tydligare kunna se en klar väg förbi en frestelse. Bön är en viktig del av den vapenrustning (Ef. 6:18) som vi uppmanas att ta på oss för att motstå djävulens alla pilar.

Här är hela Herrens bön enligt Matt. 6:

Matt. 6:9 Så skall ni be: Fader vår, som är i himlen. Helgat blive ditt namn.10 Komme ditt rike. Ske din vilja på jordenliksom den sker i himlen.11 Ge oss i dag vårt bröd för dagen.12 Och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter demsom står i skuld till oss.13 Och för oss inte in i frestelse utan fräls oss från den onde. 

Om någon menar att Matt. 6:13 måste tolkas som om det är Gud själv som för oss in i frestande situationer, så har vi en lång rad verser som står i motsatsförhållande till en sådan tolkning – där Jak. 1:13 är den mest uppenbara. Dessutom så kan man fråga sig om en sådan läsare också tolkar Matt. 6:6 på ett liknande bokstavligt sätt?:

Matt. 6:6 Nej, när du ber, gå in i din kammare och stäng din dörr och be till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig.  

Matt. 6 är verkligen inte en poetiskt skriven text utan handlar om Jesus undervisning och uppmaningar till oss. Lyder vi Matt. 6:6 helt bokstavligt genom att se till att alltid, utan undantag, gå in i vår kammare (kan betyda olika slags rum, och t o m klädkammare) bakom stängd dörr i det fördolda? Nej, den här uppmaningen kan betraktas som en s.k. hyperbolisk uppmaning, där man förklarar något genom en lämplig överdrivning för att tydliggöra vad man menar.

Om det vore Gud själv som frestade oss människor så kan man undra om det inte hade varit bättre för honom om en kvarnsten lagts om hans hals för att kastas i havet?

Mark 9:42 Den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom är det bättre att en kvarnsten läggs om hans hals och han kastas i havet.

Självfallet kan man inte anklaga Gud för att fresta och förleda människor. Vi kan i stället be till honom att han visar oss vägen förbi och bort från en situation som skulle kunna leda oss till synd – därav ”för oss inte in i frestelse”. 

Men frestade inte Gud Job med allehanda prövningar? Gud frestar aldrig någon att synda, men han har aldrig lovat att stoppa djävulens alla pilar och angrepp. Det är djävulen som kallas för Frestaren. Däremot har Gud lovat att vi aldrig ska behöva frestas över vår förmåga, och utan att ge oss en väg ut. Var inte Kunskapens Träd frestande för Adam och Eva? Jo, men det var också en nödvändig ingrediens i Edens lustgård eftersom trädet tvingade dem att dagligen ta beslutet att hålla sig till sin skapare genom att lyda hans bud.

Jesus uppmanar oss att BE så att vi inte kommer i frestelsepraying

Vi kan alltså påverka vår egen situation till det bättre genom att BE.

Kort före sin korsfästelse, så uppmanar Jesus sina lärljungar att be så att de inte kommer i frestelse:

Matt. 26:41 Håll er vakna och be, så att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.”

Luk. 22:40 När han kom till platsen, sade han till dem: ”Be att ni inte kommer i frestelse.” 41 Och han gick ett stycke ifrån dem, ungefär ett stenkast, och föll på knä och bad: 42 ”Fader, om du vill, så tag denna kalk ifrån mig! Men ske inte min vilja utan din.” 43 Då visade sig en ängel från himlen och gav honom kraft. 44 Han kom i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev som blodsdroppar, som föll ner på jorden. 45 När han reste sig från bönen och kom till lärjungarna, fann han att de hade somnat av bedrövelse. 46 Då sade han till dem: ”Varför sover ni? Stig upp och be att ni inte kommer i frestelse.”

även Mark. 14:38

Andra verser om vad som kan orsaka frestelser, samt att bön kan göra oss starka och bättre rustade för att stå emot frestelser:

 

1 Tim. 6:9 Men de som vill bli rika, de råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär, som störtar människor i fördärv och undergång.

Luk. 8:13 De på stenig mark är de som tar emot ordet med glädje när de har hört det. Men de har ingen rot. De tror bara till en tid, och i frestelsens stund kommer de på fall.

2 Pet. 2:9 Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och att hålla de orättfärdiga i förvar och straffa dem fram till domens dag,

1 Kor. 7:5 Håll er inte borta från varandra utom möjligen för en tid med bådas samtycke, så att ni kan ägna er åt bönen. Och kom sedan tillsammans igen, så att Satan inte frestar er, eftersom ni inte kan leva avhållsamt.

1 Thess. 3:5 När jag därför inte längre kunde härda ut, sände jag bud för att få veta hur det var med er tro. Kanske kunde det vara så att frestaren hade frestat er och vårt arbete varit förgäves?

Gal. 6:1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till att inte du också blir frestad.

Jesus, Paulus, etc, utsattes för frestelser/prövningar. På ett sätt så kan vi glädjas åt prövningar som vi utsätts för eftersom vi genom att stå emot dem (som vi har resurser att göra tack vare den helige Ande) kan göras mer uthålliga.

Hebr. 2:18 Eftersom han själv har lidit och blivit frestad, kan han hjälpa dem som frestas.

Hebr. 4:15 Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd.

Apg 20:18 Och när de hade kommit till honom, sade han till dem: ”Ni vet hur jag uppträdde hos er hela tiden, från första dagen jag kom till Asien, 19 hur jag tjänade Herren i all ödmjukhet, under tårar och prövningar som mötte mig genom judarnas anslag.

Jak 1:2 Räkna det som den största glädje, mina bröder, när ni råkar ut för alla slags prövningar. 3 Ni vet ju att när er tro sätts på prov, så gör prövningen er uthålliga. 4 Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende. 

1 Pet. 4:12 Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom till er prövning, som om det hände er något oväntat. 13 Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då skall ni också jubla och vara glada, när han uppenbarar sig i sin härlighet. 14 Saliga är ni, om ni hånas för Kristi namns skull, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er. 15 Men ingen av er skall lida för att han är en mördare eller tjuv, förbrytare eller förskingrare.16 Men om någon får lida för att han är kristen, skall han inte skämmas utan prisa Gud för det namnet. 

Det finns inget mörker i Jesus (1 Joh. 1:5), och därför kan man inte anklaga Gud för att på minsta vis orsaka så att vi faller för frestelser och syndar. Varje synd sker alltid emot Guds vilja, men vi har löftet att han förlåter oss för synden om vi omvänder oss och lämnar den gamla människan bakom oss.

Enkel utkorelse, DUBBEL UTKORELSE, eller ingen utkorelse alls?

fb cover chooseReformert troende kristna, såsom kalvinister, brukar tro på ”utkorelsen” (som du kan läsa mer om i den här bloggartikeln när det handlar om betydelsen av att vara ”utvald”eklektos) vilket betyder att de tror att Gud har utvalt några människor att bli frälsta – ett val som han gjorde redan vid jordens skapelse och innan människorna ens fanns. Det innebär – om man vill vara konsekvent – att vi människor är födda antingen frälsta eller fördömda, och ingenting kan förstås ändra på det som Gud själv skrivit i sten om vad som ska hända i framtiden…Av någon anledning fortsätter dock reformerta att evangelisera, trots att det kan jämföras med att ha en valkampanj för något som redan inträffat och som man inte längre kan påverka på minsta vis. Valet är ju redan gjort!

Att vara utvald (eklektos) har snarare en innebörd av att vara speciell/dyrbar och att hålla måttet. Det är vi själva som ser till att vi tillhör den skara som håller måttet och som därför är de utvalda som ska få ärva Guds rike. Löftena om Guds rike gäller endast de som är I KRISTUS, som bland annat Ef. 1-2 talar om. Ef. 1-2 talar alltså inte om att Gud utväljer individer till frälsning, men däremot så talas det om att det är förutbestämt att Kristi kropp ska få ärva Guds rike. Vi evangeliserar eftersom vi vill att ännu fler människor ska välja att ansluta sig till Kristi kropp och få ta del av de underbara saker som redan vid tidens början utlovats Kristi medarvingar.

Om Gud utvald endast några människor till frälsning, genom att ge dem möjlighet att tro på honom och omvända sig, då resulterar detta i att resten inte KAN bli frälsta eftersom Gud ju inte gett dem möjlighet att tro. Om kalvinisternas TULIP är sann så har Jesus inte ens dött för alla människor, och självfallet kan alla människor då inte bli frälsta. På engelska kallar man detta för ”predestination”, och om kalvinisternas predestinationslära stämmer så handlar det alltid och till 100% om en dubbel predestination DUBBEL UTKORELSE – eftersom den skara går förlorad som Gud valt att INTE ge någon tro. Han har helt enkelt förvägrat dem en möjlighet att bli frälsta, vilket är ett val han gjort vid tidernas början. Det innebär i sin tur att Gud allena måste beskyllas för att vissa människor inte tror, för det är ju han som är skulden för att vissa människor föds andligt blinda och som dessutom tvingas att fortsätta på den vägen vare sig de vill eller ej. Själva har de inget att säga till om, utan tvingas att födas och förbli de onda människor som Gud alltid velat att de ska bli. Få reformerta går emellertid med på denna beskrivning, utan de vill gärna äta kakan och ha kakan kvar. De föredrar att tro på en historia som motsäger sig själv så att de kan fortsätta att vara trogna sina människoskapta läror. Ibland försöker de lösa sina motsättningar med ”Guds vägar högre än era vägar och hans tankar högre än era tankar”, eller ”it’s a mystery” och vips försvinner alla paradoxer och motsägningar. 

Ordet ”utkorelse” och ”utkora” i SFB 

I Svenska Folkbibeln finns ordet ”utkorelse” med två gånger (se verserna nedan), och ”utkora” 0 gånger.

Rom. 11 har stort fokus på Paulus försök att få alla judar att förstå att de inte är frälsta för att de är födda judar eller för att de har Mose lag, utan frälsningen erbjuds även hedningarna. Det krävs ingen omskärelse för att bli frälst, såsom Mose lag föreskriver, utan frälsningen är av TRO (och tror man på Gud och är hans barn så lyder vi honom – men då handlar det inte om MOSE lag).

Rom. 11:25 Bröder, jag vill att ni skall känna till denna hemlighet, för att ni inte skall ha för höga tankar om er själva: förstockelse har kommit över en del av Israel och så skall det förbli, till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in. 26 Och det är så hela Israel skall bli frälst, som det står skrivet: Från Sion skall Frälsaren komma och skaffa bort all ogudaktighet från Jakob. 27 Och detta skall vara mitt förbund med dem, när jag tar bort deras synder.28 I fråga om evangelium är de fiender för er skull, men i fråga om utkorelsen är de älskade för fädernas skull. 29 Ty sina gåvor och sin kallelse kan Gud inte ångra. 30 Ni var tidigare olydiga mot Gud, men har nu fått barmhärtighet genom deras olydnad. (SFB)

Petrus varnar sina läsare att vi måste se till att göra kallelsen och utkorelsen fast, och OM vi gör detta ska vi aldrig någonsin snubbla och falla utan få ärva Guds rike. Petrus lägger alltså fram ett VILLKOR för frälsningen, men vad händer om vi INTE lyder Petrus visa ord? Är vi då frälsta i alla fall och Petrus allvarliga varningar helt onödiga?

2 Pet. 1:8 Ty om allt detta finns hos er och växer till, blir ni inte overksamma eller utan frukt när det gäller kunskapen om vår Herre Jesus Kristus. 9 Men den som saknar detta är närsynt, ja, blind, eftersom han har glömt att han blev renad från sina tidigare synder. 10 Var desto ivrigare, mina bröder, att göra er kallelse och utkorelse fast. Gör ni det, skall ni aldrig någonsin snubbla och falla. 11 Då skall ni få en fri och öppen ingång till vår Herre och Frälsare Jesu Kristi eviga rike. (SFB)

Ordet ”utkorelse” och ”utkora” i 1917 års översättning

I 1917 års översättning finns ”utkorelse” med fem gånger. Även 1917 använder sig av det ordet i ovan nämnda verser, och ytterligare en vers handlar om Hag. 2:1 som talar om Serubbabels utkorelse. Dessutom finns ordet med i Rom. 9 respektive Rom. 11 (se nedan) där kontexten återigen handlar om att Gud inte anser att man är frälst för att man är född jude och har Mose lag, utan frälsningen erbjuds även hedningarna under villkoret att de TROR. Omskärelsen tas ofta upp som ett exempel, eftersom detta ceremoniella bud finns med i Mose lag som inte längre är i kraft, och som därför inte är ett krav för frälsningen. (Vi är dock inte laglösa eftersom vi fortfarande förväntas att lyda det dubbla kärleksbudet.)

Rom. 9 har jag skrivit flera bloggartiklar om, och Paulus talar inte här om att Gud utvalt individer till frälsning, men däremot har han utvalt Jakobs gren till att vara ursprunget för Messias. ”Den äldre ska tjäna den yngre” handlar inte om individerna Jakob och Esau (Esau har aldrig tjänat Jakob) utan folket Jakob och Esau. Ämnet handlar fortfarande om att Gud har all rätt i världen att erbjuda frälsning även till hedningarna och att judarna inte ska tro att de har allt på det torra just för att de är ”förstfödda” och är det folk som fått Mose lag direkt av Gud. Det är en tro på klippan Jesus som borde vara i fokus, men tyvärr så har Jesus fortfarande än i dag blivit som en stötesten för många judar som känner sig alltför trygga med att vara såsom Esau – som trodde att hans förstfödslorätt skulle göra så att han automatiskt skulle ärva välsignelsen vad som än sker. Han hade fel, eftersom vårt agerande spelar roll, och villkoret för frälsning är omvändelse och en TRO PÅ KLIPPAN. Den klippa som för övrigt vandrade med Israel genom öknen i Exodus.

Rom. 9:8 Detta vill säga: Icke de äro Guds barn, som äro barn efter köttet, men de som äro barn efter löftet, de räknas för säd.9 Ty ett löftesord var det ordet: »Vid denna tid skall jag komma tillbaka, och då skall Sara hava en son.»10 Än mer: så skedde ock, när Rebecka genom en och samme man, nämligen vår fader Isak, blev moder till sina barn.11 Ty förrän dessa voro födda, och innan de ännu hade gjort vare sig gott eller ont, blev det ordet henne sagt — för att Guds utkorelse-rådslut skulle bliva beståndande, varvid det icke skulle bero på någons gärningar, utan på honom som kallar –12 det ordet: »Den äldre skall tjäna den yngre.»–24 Och till att vara sådana har han ock kallat oss, icke allenast dem som äro av judisk börd, utan jämväl dem som äro av hednisk.—32 Varför? Därför att de icke sökte den på trons väg, utan såsom något som skulle vinnas på gärningarnas väg. De stötte sig mot stötestenen,33 såsom det är skrivet: »Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa som skall bliva dem till fall; men den som tror på den skall icke komma på skam.»

Rom. 11 förmedlar att ett gäng på 7000 män kallas för ”utvalda” eftersom de uppenbarligen valt att INTE böja knä inför avgudar. Bibeln talar ibland om en kvarleva av Israel som ska räddas, och det är de som är utkorade/utvalda eftersom de valt att vara Guds barn. Även deras frälsning är förstås av nåd, men att vara frälst av nåd betyder inte att det inte finns villkor för frälsningen. Övriga har förspillt sin chans till frälsning då de valt att inte omvända sig, som alltid är emot Guds vilja, och de ska vedergällas. Gud skulle aldrig vara orättvis och vilja vedergälla människor som varit chanslösa från början. Rom. 11 fortsätter med den välbekanta liknelsen om olivträdet, med judarna som rot och hedningarna som grenar. Vi är inte frälsta i stora grupper utan som individer, och Paulus ber oss att inte förhäva oss eftersom det alltid finns en risk att vi blir avhuggna ur trädet. Vi kan bli avhuggna pga brist på tro, men det finns även chans att vi ympas in igen, vilket beror helt på oss själva och våra val att komma till Gud eller inte. Villkoret som hänger på oss och vår fria vilja är: ”OM du nämligen håller dig fast vid hans godhet; annars bliver också du borthuggen. Men jämväl de andra skola bliva inympade, OM de icke hålla fast vid sin otro”.

Rom. 11:4 Och vad får han då för svar av Gud? »Jag har låtit bliva kvar åt mig sju tusen män, som icke hava böjt knä för Baal.»5 Likaså finnes ock, i den tid som nu är, en kvarleva, i kraft av en utkorelse som har skett av nåd.—9 Och David säger: »Må deras bord bliva dem till en snara, så att de bliva fångade; må det bliva dem till ett giller, så att de få sin vedergällning.10 Må deras ögon förmörkas, så att de icke se; böj deras rygg alltid.»11 Så frågar jag nu: Var det då för att de skulle komma på fall som de stapplade? Bort det! Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att de själva skola »uppväckas till avund».—17 Men om nu några av grenarna hava brutits bort, och du, som är av ett vilt olivträd, har blivit inympad bland grenarna och med dem har fått delaktighet i det äkta olivträdets saftrika rot,18 så må du icke därför förhäva dig över grenarna. Nej, om du skulle vilja förhäva dig, så besinna att det icke är du som bär roten, utan att roten bär dig.19 Nu säger du kanhända: »Det var för att jag skulle bliva inympad som en del grenar brötos bort.»20 Visserligen. För sin otros skull blevo de bortbrutna, och du får vara kvar genom din tro. Hav då inga högmodiga tankar, utan lev i fruktan.21 Ty har Gud icke skonat de naturliga grenarna, så skall han icke heller skona dig.22 Se alltså här Guds godhet och stränghet: Guds stränghet mot dem som föllo och hans godhet mot dig, om du nämligen håller dig fast vid hans godhet; annars bliver också du borthuggen.23 Men jämväl de andra skola bliva inympade, om de icke hålla fast vid sin otro; Gud är ju mäktig att åter inympa dem.

”Utkora” finns med 9 gånger i 1917, men då handlar det för det mesta om Israel – som ju är utvalt av Gud – samt undantagen 1) Jes. 42:1 som skulle även kunna tolkas som den kommande Messias, 2) Höga Visan som har kärleksföremålet som sin ”utkorade” samt 3) Ps. 68:17 som talar om ett berg som är ”utkorat” i form av Guds säte.

Inte UTVALDA TILL FRÄLSNING, men de som tror tillhör de utvalda / EKLEKTOS

elect 2Utvald” är ett adjektiv som kommer från det grekiska ordet ”eklektos” (Strong’s 1588), och enligt Blueletter Bible så kan det förutom ”utvald” ha en betydelse av något av kvalitet och/eller något som är ovanligt, unikt, dyrbart, det bästa av sitt slag och som håller måttet. Om man uppnått frälsning i Jesus Kristus så är man onekligen utvald, unik, speciell och av högt värde, och då har man flera underbara löften som är kopplade just till positionen att tillhöra Jesus Kristus och ingå i hans andliga kropp. Vi kan läsa just om dessa underbara löften i Ef. 1-2, och löftena är alltså endast kopplade till de som är I JESUS KRISTUS.

En del kanske associerar namnet ”eklektos” till den grekiska gudinnan Elektra, samt ord som elektricitet, elektrod och Elektrolux. Namnet Elektra (Ήλέκτρην) betyder ”ljusspel” och kommer från det indo-europeiska ”wlek” (ljus) och ”ter” (tre) och kan betyda att överbrygga, bemästra eller klara av (To cross over, pass through, overcome). Namnet har också gett namn åt bärnsten, förmodligen pga det sätt som det transmitterar ljus.  Läs mer om Electra här.

Reformerta vill gärna tolka detta adjektiv ”utvalda” som att GUD väljer ut VEM SOM SKA BLI FRÄLST, och att han även gjorde detta val INNAN JORDEN SKAPADES. Det resulterar alltså i att vi människor är födda antingen frälsta/utvalda eller fördöma/ej utvalda. Det leder till en Gud som går hand i hand med djävulen och förvägrar människor möjligheten att bli frälsta. Men även änglar är ju utvalda (samma ord), och om nu änglar är utvalda och om utvalda alltid betyder ”Gud har utvalt till frälsning”, hur kommer det sig då att 2/3 av Guds änglar gjorde revolt mot honom och hängde med Lucifer? Även Israel var ju ”utvalt” av Gud, men alla judar är inte frälsta.

Redan när vi kommer till Jesus måste vi först TRO:

Hebr. 11:6 Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste TRO att han är till och belönar DEM SOM SÖKER HONOM.

Eklektos förekommer 23 gånger i NT, och 3 av de gångerna handlar det om Jesus som utvald (Lukas 23:35, 1 Peter 2:4,6). Var Jesus utvald BLAND ANDRA till någonting?

Verser med ”Eklektos”

Matt 22:14 Ty många är kallade, men få är utvalda. (i betydelse ”många är kallade, men få håller måttet” )

Det är av yttersta vikt att läsa sammanhanget för denna populära vers, och då ser vi att de som kallas för ”utvalda” i liknelsen om Kungens gästabud för sin son, INTE var de individer som ursprungligen var inbjudna och som stod med på gästlistan (och som Fadern själv hade tänkt sig som gäster på sin sons fest) utan det var ANDRA individer som hade gjort det förnuftiga valet att tacka JA till att komma till festen. De valde sedan att också göra slag i saken och faktiskt också anlända när festen började, men en olycksalig person blev sedan utkastad för att Kungen hade lagt märke till att han inte hade bröllopskläder på sig. Det var ett oförnuftigt beslut att inte vara mer förberedd och den personen blev bunden och utkastad i mörkret. Denna liknelse visar att alla har en chans att få komma till bröllopsfesten, samt att vi visserligen inte att kan ordna en bröllopsfest själva MEN att vi kan välja att tacka ja/nej till inbjudan och sedan se till att faktiskt dyka upp på festen – förberedda. (Även Matt. 22:16 innehåller i många översättningar ordet ”eklektos”.)

Matt. 24:20 Be att ni inte måste fly under vintern eller på sabbaten. 21 Ty då skall det bli en så stor nöd att något liknande inte förekommit sedan världens begynnelse och aldrig mer skall förekomma.22 Och om inte den tiden förkortades, skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas.23 Om någon då säger till er: Se här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte. 24 Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda25 Jag har nu sagt er detta i förväg. 26 Om de alltså säger till er: Han är i öknen, så gå inte dit, eller: Han är i de inre rummen, så tro det inte. —31 Med starkt basunljud skall han sända ut sina änglar, och de skall samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ända till den andra.—42 Var därför vaksamma. Ty ni vet inte vilken dag er Herre kommer. —44 Var därför också ni beredda! Ty i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen.

Markus 13: 20 Om Herren inte förkortade den tiden skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull har han förkortat den tiden. 21 Om någon då säger till er: Se, här är Messias, eller: Se, där är han, så tro det inte. 22 Falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra tecken och under för att om möjligt leda de utvalda vilse. 23 Men var på er vakt! Jag har sagt er allt i förväg.24 Men i de dagarna, efter denna nöd, skall solen förmörkas, och månen skall inte ge sitt sken.25 Stjärnorna skall falla från himlen, och himlens krafter skall skakas. 26 Då skall man få se Människosonen komma bland molnen med stor makt och härlighet. 27 Och då skall han sända ut änglarna och samla sina utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens ända till himlens yttersta gräns.

Om det inte förelåg någon risk för att de utvalda skulle kunna gå förlorade, så skulle Gud inte behöva förkorta slutfasen för vedermödan för deras skull. Men i stället kan vi läsa att det är just det som Gud känner sig manad att göra, för annars skulle ingen människa bli frälst! Uppenbarligen så är människor inte utvalda till frälsning från tidens början, för då skulle de garanterat inte riskera att plötsligt bli ”outvalda” oavsett vad som skulle ske. Dessutom så varnar Jesus ideligen sina lärljungar (och oss alla) att vara på vår vakt, gå inte dit, tro det inte, var beredda, etc. Överflödiga varningar för alla som är utvalda till frälsning från tidens början, och övriga kommer förstås att gå förlorade hur som helst eftersom de inte tillhör de lyckligt utlottade.  Även falska profeter ska träda fram för att om möjligt leda de utvalda vilse, vilket betyder att det finns en sådan möjlighet för annars skulle en sådan ansträngning vara helt i onödan.

När det gäller falska lärare så brukar det ofta handla om samma gamla lögn som Satan lurade Eva med i Eden, nämligen ”Ingalunda skall du dö” och försök att övertyga människor att de kan vara trygga i sin synd. Falska lärare skulle inte lyckas lura någon om de öppet deklarerade sina farliga läror, så i stället försöker de narra människor genom att för det mesta predika sanning men med många vackra och fluffiga ord, samt varva sanningen med gift. Det kan handla om läror såsom ”Jesus är rättfärdig i stället för dig, så du slipper”, ”Jesus tog Guds vrede på sig, så nu riskerar du själv aldrig Guds vrede”, ”när Gud ser på dig så ser han inte din synd utan endast Jesu blod”, Jesus betalade för dina synder på korset, så dina synder är betalda och förlåtna redan innan du utför dem”, ”vi är födda i synd och syndar för att vi är syndare”, ”en gång frälst alltid frälst”, etc. 

Luke 18:1 Jesus berättade för dem en liknelse för att visa att de alltid borde be utan att tröttna2 ”I en stad fanns en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor. 3 I samma stad fanns en änka, som gång på gång kom till honom och sade: Ge mig rätt inför min motpart. 4 Till en tid ville han inte, men sedan sade han till sig själv: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för någon människa, 5 skall jag ändå ge den här änkan rätt, därför att hon är så besvärlig. Annars kommer hon till sist att pina livet ur mig med sina ständiga besök.”6 Och Herren sade: ”Hör vad den orättfärdige domaren säger. 7 Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda, som ropar till honom dag och natt, då han ju lyssnar tåligt till dem? 8 Jag säger er: Han kommer snart att skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna en sådan tro på jorden?

Jesus berättar liknelsen för att vi borde be utan att tröttna, för våra böner kan nämligen påverka Gud och andemakterna (Satan tycker inte om när vi ber) samt påverka utgången. De utvalda jämförs med änkan som så enträget ber om hjälp och som också får hjälp pga sin egen envishet. Det är klart att hon inte kunde få bukt på sitt problem utan denna Domare, men hon var ändå delaktig i lösningen på problemet tack vare att hon bad on hjälp, och dessutom var ihärdig. De utvalda i liknelsen ”ropar till honom dag och natt”, vilket leder till att de därför får hjälp och är av hög kvalitet som utvalda. Men Jesus frågar sig om han verkligen kommer att få se en sådan tro vid sin återkomst? Det är det som är frågan. Om han hade trott att Gud förutbestämt människor till att bli frälsta/ofrälsta redan vid tidens början, så hade han vetat att just de ”utvalda” (på det kalvinistiska sättet) förstås kommer att han den tro som krävs, men det verkar inte som Jesus är av den åsikten.

Rom. 8:28 Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut. — 33 Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. 34 Vem är den som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss.

Kravet för att allt ska samverka till det bästa är att vi älskar Gud, och älskar vi Gud över allting annat så lever vi som han lär och tillhör då de utvalda. Om vi blivit frikända av Gud (när vi omvänt oss och blivit förlåtna), vem kan då hitta något att anklaga oss för? Gud är den som frikänner och fördömer. Läs gärna mer om Rom. 28-30 här.

  Rom. 16:13 Hälsa Rufus, som är utvald i Herren, och hans mor, som är en mor också för mig.

Det står inte att Rufus är utvald till frälsning från världens begynnelse, men däremot är han som en troende kristen I HERREN också en Guds medarvinge.

Kol. 3:12 Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. 13 Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandra.

Är vi Guds speciella Guds barn så måste vi också se till att vi beter oss som sådana. Vi har förstås en stor hjälp tack vare den helige Ande, men det är tydligt att Paulus inte är tvärsäker på att vi alltid kommer att göra de rätta valen, eftersom han ger så många råd och varningar.

1 Tim. 5:21 Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus och de utvalda änglarna att iaktta detta utan någon förutfattad mening och inte handla partiskt.

Även änglar är utvalda, men de är inte utvalda till frälsning. De är utvalda i form av att vara speciella och av dyrbar kvalitet.

2 Tim. 2:10 Därför uthärdar jag allt för de utvaldas skull, för att de skall vinna frälsningen i Kristus Jesus och den eviga härligheten

Om Paulus hade ansett att människor kan vara utvalda till frälsning från världens begynnelse, då hade han knappast haft anledning att uthärda obekväma strapatser för deras skull, för de skulle ju aldrig någonsin kunna förlora sin position som utvalda. Inte heller är övriga människor värda några överdrivna ansträngningar eftersom ju Jesus inte ens dog för dem (om TULIP skulle stämma) och eftersom de aldrig någonsin kan bli utvalda om den en gång blivit valda till outvalda.

Titus 1:1 Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att leda Guds utvalda till tro och till insikt om den sanning som hör till gudsfruktan2 och som ger hopp om evigt liv. Ja, evigt liv har Gud, som inte kan ljuga, utlovat från evighet.

Titus 1:1 Paul, a servant of God, and an apostle of Jesus Christ, according to the faith of God’s elect, and the acknowledging of the truth which is after godliness;2 In hope of eternal life, which God, that cannot lie, promised before the world began; (KJV)

Löftet är evigt liv som vi alla ska sträva efter, och detta löfte gavs från begynnelsen.  Paulus är utsänd att leda Guds utvalda hela vägen och få dem att komma till insikt om hela sanningen – och de utvalda och speciella är de som valt att ge sina liv till Jesus. De är av hög kvalitet och håller måttet.

1 Petrus 1:1 Från Petrus, Jesu Kristi apostel, till de utvalda som lever kringspridda som främlingar i Pontus, Galatien, Kappadocien, Asien och Bitynien. Ni är av Gud, Fadern, förutbestämda till att helgas genom Anden, så att ni lyder och blir bestänkta med Jesu Kristi blod. Må nåd och frid i allt rikligare mått komma er till del.

1 Peter 1:1 Peter, an apostle of Jesus Christ, to the choice sojourners of the dispersion of Pontus, Galatia, Cappadocia, Asia, and Bithynia, according to a foreknowledge of God the Father, in sanctification of the Spirit, to obedience and sprinkling of the blood of Jesus Christ: Grace to you and peace be multiplied! (Young’s Literal)

(1 Peter, an apostle of Jesus Christ, to the strangers scattered throughout Pontus, Galatia, Cappadocia, Asia, and Bithynia,2 Elect according to the foreknowledge of God the Father, through sanctification of the Spirit, unto obedience and sprinkling of the blood of Jesus Christ: Grace unto you, and peace, be multiplied. KJV)

Vad är det som är förutbestämt? Det är de goda nyheterna om att kunna bli helgade genom Jesu renande blod, och därmed ingå i en löftesrik skara. Löftet att få ta del av den helige Ande som kan leda oss rätt och bort olydnad – på villkor att vi låter oss ledas förstås. Petrus är en utsänd apostel för att sprida evangelium till människor som lever utspridda, för i varje ort så finns det en skara som håller måttet och som därför är utvalda. Kallelsen går ut till alla, och människor måste göra ett avgörande om de ska ta emot det som de hör eller inte. De som väljer att ta emot budskapet är förutbestämda att få vissa välsignelser, eftersom det finns löften som är kopplade till att vara ett Guds barn. Det står inte att folk är utvalda pga predestination och tvång, utan pga ”förutkännedom”. Gud ser våra hjärtan. 

1 Peter 2:4 Kom till honom, den levande stenen, som visserligen är förkastad av människor men är utvald och dyrbar inför Gud. 5 Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje.6 Det står nämligen i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall aldrig komma på skam.7 För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har den sten som byggnadsarbetarna kastade bort, blivit en hörnsten, 8 en stötesten och en klippa till fall.De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var också bestämt om dem.9 Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus

Jesus är inte utvald bland andra frälsare och gudssöner eftersom det endast finns en enda av Jesus Kristus, men han är utvald i form av att vara en mycket värdefull hörnsten som frälsningen är baserad på. För oss som väljer att tro så är stenen dyrbar, men de som stöter sig på den stenen går förlorade för att de valt att inte lyda ordet.

2 Joh. 1:1 Från den gamle till den utvalda frun och hennes barn, som jag älskar i sanningen, och inte bara jag utan alla som har lärt känna sanningen.  2 Vi älskar dem för sanningens skull, som förblir i oss och skall vara med oss i evighet.—13 Din utvalda systers barn hälsar till dig.

Det står inte att frun eller hennes syskonbarn är utvalda till frälsning från världens begynnelse, men däremot är de utvalda i form av att vara speciella och ädla människor om de valt att hålla sig till sanningen i Jesus.

Upp. 17:14 De skall strida mot Lammet, och Lammet skall besegra dem, tillsammans med de kallade, utvalda och troende, eftersom han är herrarnas Herre och konungarnas Konung.”

De utvalda är de troende.

Eklektos” i LXX Septuagintelect

För att tolka det grekiska ordet ”eklektos” rätt i det nya testamentet, så är det en stor hjälp om vi även undersöker vad detta ord har för betydelse i det gamla testamentet, och då är LXX Septuaginta behändig eftersom det är en grekisk översättning av det gamla testamentet (skriven på hebreiska/arameiska) och den skrift som även Jesus Kristus använde sig utav. Ordet eklektos används 82 gångeri GT, och 52 av dessa har betydelsen av ”kvalitet”. 23 gånger används ordet elektos i LXX som en översättning av hebreiska ord som INTE översätts med eklektos på många andra ställen i LXX. Det tyder på att LXX-översättarna inte ansåg att dessa hebreiska ord handlade om  något urval, utan snarare om någon/något med en hög kvalitet. Här nedan finns dock en del GT-exempel där LXX-översättarna har valt att översätta hebreiska ord med eklektos.

1 Mos. 41:2 2 Han såg sju kor, vackra och feta, stiga upp ur floden, och de betade i vassen.—Men han somnade igen och såg då i drömmen sju ax, frodiga och vackra, som växte på samma strå.

2 Mos. 14: 7 Han tog sexhundra utvalda vagnar och alla andra vagnar som fanns i Egypten och ledande krigsmän på var och en av dem. 

Hag. 2.8 Jag skall skaka om alla hednafolk och alla folkens skatter skall komma hit. Och jag skall uppfylla detta hus med härlighet, säger Herren Sebaot

Sek. 7:14 ”Jag skall skingra dem genom en stormvind bland alla hednafolk som de inte känner.” Så har nu landet blivit öde efter dem, ingen kommer eller går, ty de gjorde det ljuvliga landet till en ödemark.

Jes. 28:16 Därför säger Herren Herren så: Se, jag har lagt en grundsten i Sion, en beprövad sten, en dyrbar hörnsten, en fast grundval. Den som tror på den behöver inte fly.

Jes. 54:12 Jag skall göra dina tinnar av rubiner, dina portar av karbunklar och hela din ringmur av ädla stenar.

Höga Visan 6:9 Vem är hon som blickar fram lik morgonrodnaden, skön som månen, strålande som solen, överväldigande som en härskara? 1 Kung. 4:23 tio gödda oxar, tjugo valloxar och hundra får förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.

2 Sam. 22:27 Mot den rene visar du dig ren, men mot den falske visar du dig vrång.

2 Mos. 30:23 Tag kryddor av bästa slag: femhundra siklar flytande myrra, hälften så mycket doftande kanel, alltså tvåhundrafemtio siklar, tvåhundrafemtio siklar doftande kalmus,

Om man skulle vilja uttrycka ”att välja” (verb) eller ”utvald” (adjektiv) på grekiska, vilket ord använder man då? 

Man kan använda sig av eklegó/eklegomai respektive ”eklogé”. Eller hairetizó,haireó/haireomai, epilegó, procherizomai, cheirotoneó,procheirotoneó eller stratologeó. Läs gärna mer på http://www.jarom.net.

De tre vanligaste argumenten för att vi är utvalda till frälsning kommer här. 1) 2 Thess. 2:13 ”eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta…

Om vi fortsätter läsa hela versen så ser vi att denna frälsning möjliggörs genom att helgas av Anden, vilket alltså handlar om rening, och att TRO på sanningen. De som Paulus skriver till (vilket angår oss alla) är alltså kristna eftersom de ju omvänt sig från sina synder och eftersom de tror på sanningen – vilket är den frälsningsplan som Gud bestämt från begynnelsen. Vi ska alltså se till att hålla oss till skaran med de rättfärdiga. Vidare kan vi läsa i sammanhanget att Paulus hela tiden varnar sina läsare för att inte låta lura sig och att stå fasta vid den sanna läran. Om människor är utvalda till att bli frälsta vid världens början så hade Paulus förstått att de utvalda aldrig kan gå förlorade, och hans varningar vore därmed helt överflödiga. Dessutom kan de ”outvalda” aldrig någonsin hamna i kategorin ”utvalda”, och det innebär att Paulus varningar är helt överflödiga vad gäller dem också. Vi kan läsa svart på vitt att människor går förlorade för att de vägrade att ta emot sanningen, och därmed går de förlorade trots att de hade chanse att bli frälsta.

2 Thess. 2:Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram, —9 Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under 10 och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, EFTERSOM DE INTE TOG EMOT SANNINGEN OCH ÄLSKADE DEN, SÅ ATT DE KUNDE BLI FRÄLSTA. 11 Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen 12 och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.13 Men vi är skyldiga att alltid tacka Gud för er bröder, Herrens älskade, eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta  genom att Anden helgar er och ni tror sanningen. 14 Det är detta som Gud har kallat er till genom vårt evangelium, för att ni skall vinna vår Herre Jesu Kristi härlighet. 15 Stå alltså fasta och håll er till de lärdomar ni har fått, muntligt eller genom brev. 

2) Joh. 15:16 ”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er…”

Vem är utvald och till vad? Det står inte att individer är utvalda till frälsning, men det står att Jesus utvalt sina lärljungar till att gå ut och bära frukt – en frukt som består. Gör alla människor alltid det som Gud bestämt om dem att de ska göra? Det verkar inte så, för i samma avsnitt varnar Jesus sina lärljungar att de måste se till att förbli i honom, och att det finns en risk att grenar huggs av vinträdet pga brist på frukt. Jesus uttrycker sig hela tiden med ”OM ni förblir i mig…”, vilket betyder att det inte är så säkert att kristna inte alltid väljer den vägen. Grenar utan frukt huggs av och kastas i elden, trots att de en gång satt fast i vinträdet. Villkoret för Jesus att förbli i oss är att vi förblir i honom. Jesus säger att hans Fader förhärligas om vi bär frukt, så varför skulle då Gud komma på tanken att utvälja de flesta människor till att bli syndiga ”outvalda”? Då skulle han ju bli mindre förhärligad då dessa inte bär frukt.

Joh. 15:Ni är redan nu rena i kraft av det ord som jag har talat till er. Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra. Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp. Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek. 10 Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek. — 14 Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er15 Jag kallar er inte längre tjänare, eftersom tjänaren inte vet vad hans herre gör. Vänner kallar jag er, ty allt vad jag har hört av min Fader har jag låtit er veta. 16 Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt, sådan frukt som består, för att Fadern må ge er vad ni än ber honom om i mitt namn.

Det var inte Jesu lärljungar som valde Jesus som mästare, utan det var han som valde dem, men det betyder inte att de själva inte hade något val. En av dem valde ju faktiskt att inte följa med på tåget – Judas Iskariot.

Joh. 6:70 Jesus svarade dem: ”Har jag inte själv VALT UT er tolv? Och en av er är en djävul!

3) Ef. 1:4 liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom

Inte heller här står det att Gud väljer ut individer till att bli frälsta, utan det handlar om att Kristi församling (Kristi kropp) är bestämda sedan urminnes tider att de I JESUS KRISTUS (alltså på villkor att de är i Jesus Kristus) ska få vara heliga och fläckfria, tack vare rening i hans blod, samt att de ska få den helige Ande som ett sigill på att de är Guds barn och arvtagare till hans rike. De som ingår i Kristi församling är de som omvänt sig och tror, och redan från begynnelsen så hade Gud kännedom om att det skulle bli en frälst skara i framtiden som ska få ärva hans rike. De underbara löften är kopplade till denna skara, men det är vårt val om vi vill ansluta till denna löftesrika skara eller ej. De som Paulus skriver till tillhör denna frälsta skara, och det betyder att de har en ljus framtid framför sig som är kopplade till den positionen. Något som är bestämt från början är frälsningsvägen att människor kan bli renade i Jesu blod, och därefter är vi I HONOM. Vägen till rening, himmelrike och välsignelser går alltså VIA HONOM, och detta repeteras genom hela kapitlet.  I honom är vi friköpta, men inte utanför honom! Vårt ansvar är alltså att se till att vi finns med på tåget som är på väg till himlen.

Ef. 1:3 Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, som I KRISTUS har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse, 4 liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss I HONOM för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom. 5 I sin kärlek har han GENOM JESUS KRISTUS förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut, 6 för att den härliga nåd som han har skänkt oss i den Älskade skall prisas. I HONOM är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd 8 som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt. 9 Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han hade fattat I KRISTUS10 den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: att I KRISTUS sammanfatta allt i himlen och på jorden. 11 I HONOM har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut, 12 för att vi som har vårt hopp I KRISTUS skall prisa hans härlighet och ära. 13 I HONOM har också ni, sedan ni hört det sanna budskapet, evangeliet om er frälsning, ja, I HONOM har också ni, sedan ni kommit till tro, tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill. 14 Anden är en handpenning på vårt arv, att hans eget folk skall förlossas, för att hans härlighet skall prisas.1—18 Jag ber att era hjärtan skall upplysas, så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till och hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga19 och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft är verksam.20 Med denna kraft verkade han I KRISTUS, när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, —22 Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen23 som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla.

Bibelverser som visar att Jesus dog för ALLA människor i hela världen

händer

Om monergism är sann (vilket bland annat kalvinister ansluter sig till) så dog inte Jesus för alla människor och det är Gud som väljer ut vem han vill ska bli frälst oberoende vad vi tror och gör (han vill alltså inte att alla ska bli frälsta för då hade han utvalt alla). Synergism betyder att människan har ansvar att reagera på frälsningserbjudandet och att välja mellan att tacka ja (tro och omvända sig) eller tacka nej.

I 1, 2 och 3 Johannesbrevet så används ordet ”världen” inte i relation till endast troende människor utan hela den skapade världen, och i Joh. 6 kan vi läsa följande:

Johannes 6:45 Det står skrivet hos profeterna: De skall alla ha blivit undervisade av Gud. Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom kommer till mig.

Det är precis som i ett klassrum där ALLA undervisas om en och samma sak medan alla inte tar till sig det som lärs ut – vilket alltså beror på åhörarna och deras egen vilja och  ansvar (synergism). Om Jesus inte dog för alla och därmed inte erbjöd ALLA en chans till frälsning, så kan det bara innebära att han inte vill att alla ska bli frälsta utan föredrar att vissa av oss hamnar i helvetet. Fast då handlar det inte om Bibelns Gud längre! Om inte Jesus dog för alla så innebär det ju att vissa människor är fördömda från start och aldrig fått en ärlig chans att söka och finna honom, men de sanna och goda nyheterna är ju att Gud är fullständigt rättvis och hans son dog för ALLA människor! Alla har vi fått en nyckel till himmelriket och vi måste se till att ta hand om den och inte slarva bort den. Under gamla testamentets tid kunde människorna förstås inte ta del av Jesu försoningsoffer på korset eftersom det ännu låg i framtiden, men de levde under det s. k. djuroffersystemet vilket innebar temporära blodsoffer. Både i gamla och nya testamentet så gäller det att 1) det finns ingen förlåtelse för synder utan utgjutet blod (djuren var felfria och Jesus levde ett felfritt liv för oss), och 2) vi måste leva rättfärdigt för att vara frälsta. Ingen kan bli frälst i sina synder, och detta har gällt i alla tider.

Bebisar och små barn behöver ingen som dog för dem eftersom de inte har kapacitet att synda (se denna bloggartikel), och de riskerar därmed inte att hamna i helvetet, men vi andra behöver blodsoffer för att täcka våra synder – och få förlåtelse för dem – och Jesus fantastiska blodsoffer gjordes en gång för alla. På sätt och vis kan man säga att försoningsoffret är begränsat eftersom det endast är de som väljer att omvända sig och ta emot offret som kan bli frälsta.  De är de ”många” som Jesus dog för, och han kände till att hans död skulle innebära frälsning för dem. En del försöker göra gällande att Jesus endast dog för sina får eftersom det står:

Joh. 10:14 Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känner mig, 15 liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern, och jag ger mitt liv för fåren.

Om vi ska tro att Jesus gett sitt liv endast för sina får eftersom det står så, varför då inte tro att Jesus gett sitt liv endast för PAULUS eftersom det står så?:

Gal. 2:19 Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, 20 och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat MIG och UTGIVIT SIG FÖR MIG

Verser som visar att Jesus dog för ALLA människor och vill att ALLA ska bli frälsta

Det finns många fler verser än dessa men de är ett axplock.

Rom. 11:32 Ty Gud har gjort alla till fångar under olydnaden för att sedan förbarma sig över alla.

Apg 17:30 Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig. 31 Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom den man som han har bestämt till det, sedan han erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.”

2 Petrus 3:Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig.

1 Tim. 2:Sådant är gott och välbehagligt inför Gud, vår Frälsare,4 som vill att alla människor skola bliva frälsta och komma till kunskap om sanningen.Ty en enda är Gud, och en enda är medlare emellan Gud och människor: en människa, Kristus Jesus,han som gav sig själv till lösen för alla, varom ock vittnesbördet skulle frambäras, när tiden var inne. (1917)

1 Tim 4:10 Det är därför vi arbetar och kämpar, ty vi har satt vårt hopp till Gud, som ger liv och är Frälsaren för alla människor, först och främst för de troende.

Joh. 1:9 Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen.

Lukas 19:10 Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.”

Rom. 5:Ty medan vi ännu voro svaga, led Kristus, när tiden var inne, döden för oss ogudaktiga.Näppeligen vill ju eljest någon dö ens för en rättfärdig man — om nu ock till äventyrs någon kan hava mod att dö för den som har gjort honom gott —men Gud bevisar sin kärlek till oss däri att Kristus dog för oss, medan vi ännu voro syndare. (1917)

John 12:46 Jag är ljuset som har kommit till världen, för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret. 47 Om någon hör mina ord och inte håller dem, så dömer inte jag honom. Ty jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen48 Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord, han har en domare över sig: det ord som jag har talat skall döma honom på den yttersta dagen.

John 3:14 Och liksom Mose upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bli upphöjd,15 för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv16 Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. 17 Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom18 Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.

1 Joh. 2:Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens.

Joh. 12:32 Och när jag har blivit upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig.

Rom 1:20 Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.21 Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan.

Joh. 6:33 Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv.”— 35 Jesus svarade: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.— .  —  51 Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva.”

Joh. 11:49 Men en av dem, Kaifas, som var överstepräst för det året, sade till dem: »I förstån intet,50 och I besinnen icke huru mycket bättre det är för eder att en man dör för folket, än att hela folket förgås51 Detta sade han icke av sig själv, utan genom profetisk ingivelse, eftersom han var överstepräst för det året; ty Jesus skulle dö för folket. (1917)

Jesaja 53:6 Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade Herren på honom. (egentligen ”all vår skuld hamnade/föll på honom”)

2 Kor. 5:14 Ty Kristi kärlek tvingar oss, eftersom vi tänka så: en har dött för alla, alltså hava de alla dött.15 Och han har dött för alla, på det att de som leva icke mer må leva för sig själva, utan leva för honom som har dött och uppstått för dem. (1917)

Heb. 2:Men honom som en liten tid hade blivit gjord »ringare än änglarna», honom, Jesus, se vi för sitt dödslidandes skull hava blivit krönt med härlighet och ära, för att det genom Guds nåd skulle komma alla till godo att han smakade döden. (1917)

Hes. 18:32 Jag finner ingen glädje i någons död, säger Herren, Herren. Vänd därför om, så får ni leva.

Han dog för ALLA (1 Tim. 2:6).
Han dog för ALLA MÄNNISKOR (Rom. 5:18; 1 Tim. 4:10).
Han dog för OSS ALLA (Jesaja 53:6).
Han dog för DE OGUDAKTIGA (Rom. 5:6).
Han dog för KRISTUS-FÖRNEKARE (2 Petrus 2:1).
Han dog för SYNDARE (Rom. 5:8).
Han dog för MÅNGA (Matt. 20:28).
Han dog för VÄRLDEN (Joh. 6:33,51; Joh. 1:29 och Joh. 3:16).
Han dog för HELA VÄRLDEN (1 Joh. 2:2).
Han dog för HELA ISRAEL (Joh. 11:50-51).
Han dog för FÖRSAMLINGEN (Ef. 5:25).
Han dog för SINA FÅR (Joh. 10:11).
Han dog för MIG (Gal. 2:20)

MONERGISM resulterar i att Gud väljer ut vem som ska bli frälst

Monergism är motsatsen till synergism, och betyder att det är Gud som genom den Helige Ande ensam agerar för att uppväcka en människa så att hon kan söka honom och komma till honom, och detta helt utan samarbete eller individuell respons från människan själv. Monergism är oftast associerat till kalvinister och presbyterianer. Läran säger också att människan inte kan göra motstånd mot Guds nåds dragningskraft. Motsatsen är alltså synergism som lär att människan kan reagera på Guds kallelse, och att hon kan välja att acceptera eller neka Guds kallelse. Lutheraner har en lite modifierad version av monergism men den går i stora delar ut på samma sak.

De flesta synergister tror att en människa kan svara på Guds kallelse, att hon omvänder sig och att hon börjar leva i ljuset och ge frukt – just för att hon lyder anden i stället för köttet. Monergister däremot tror att Gud måste göra ett uppväckande i människan så att hon ska kunna tro på honom och då kommer denna människa också per automatik att ge frukt. Även de flesta synergister tror att Gud är den som startar initiativet (i och med att han kallar alla människor till sig) men monergister tror att hela processen från början till slut är från Gud. Gud uppväcker, Gud ger tro, Gud ser till att människan blir kvar hos honom. Människan själv agerar inte på egen hand utan det blir som Gud bestämt.

En monergist tror inte att en människa har fri vilja innan uppväckandet. De tror att en människa är slav under en ond natur och har vare sig vilja eller möjligheter att ta sig ur detta på egen hand och att välja Gud själv. Enda möjligheten är att Gud bryter in och ger henne denna vilja, och en tro på Gud kan endast åstadkommas när Gud förnyar ett hjärta så att det kan tro. Den människa som Gud uppväcker kommer garanterat att ge den frukt som Gud kräver, och den människan kommer därför garanterat att behålla sin frälsning och få evigt liv och komma in i Guds rike. Guds uppväckande är därför = frälsning. Eftersom vare sig monergiser eller synergister tror att alla människor blir frälsta (universalism) så innebär det att Gud utser vissa människor att bli frälsta – nämligen dem han väljer att uppväcka. Övriga har naturligtvis ingen chans eftersom Gud vägrar att ge dem nya hjärtan, vilket innebär att de kommer att hamna i helvetet. Vi kan endast hoppas på att vi är de lyckligt utvalda.

Monergisten säger ofta att det ändå inte är Guds fel att människan hamnar i helvetet eftersom människan i sin egen natur ändå inte VILL komma till Gud och att det är barmhärtigt att åtminstone frälsa några utav dem. Men då kan man fråga sig varifrån de fått denna onda natur ifrån som tvingar dem att agera i enlighet med den? Ville de själva ha den? Nej, vem skulle av fri vilja välja en syndfull natur som omöjliggör frälsning och som sänder en människa till ett evigt liv i helvetet. Dessutom kan ju en människa inte göra ett sådant fritt val enligt monergismen där Fri Vilja inte är en del av läran. (En människa är ju endast ”fri” att agera inom sin egen natur, och många monergister tror att Gud förutbestämt allt som sker till minsta beståndsdel.) Om detta stämmer så borde människorna vara oskyldiga till att ha drabbats av denna ”onda natur” som de aldrig bett om att få, och detta skulle innebära att oskyldiga människor (som inte har något annat val än att agera inom den natur som de har fått) kommer att hamna i helvetet för något som de inte haft någon kontroll över eller haft en chans att rätta till. Det borde därför inte finnas någon ”ånger”i helvetet, för vad har människorna för val att kunna agera annorlunda? Kunde de ha valt att i stället vara goda människor? Nej absolut inte enligt monegismen. Det är ju Gud som är den som omvänder hjärtan så har han inte omvänt hjärtan hos vissa människor så förblir de i sin ”onda natur” och kan bara agera i enlighet med den. Gud straffar alltså människor för att de vägrar att tro på honom, samtidigt som han förvägrar dem möjigheten att göra just detta!
.
Monergismen lär också att det är Gud som genom den Heliga Anden ensam ger ljus så att en människa kan förstå skriften. Att själv läsa skriften eller höra Guds ord kan aldrig i sig influera en människa att komma till tro på Gud. Det är endast de som Gud väljer att förnya hjärtan på som kan börja förstå ordet och börja tro.

Eftersom monergism är starkt förknippat med att Gud förutbestämmer vad som ska ske (han förutbestämmer enligt monergismen VEM som ska komma till tro genom att helt enkelt förvandla vissa personers hjärtan.) så borde det innebära att evangelisation, böner och Bibelläsning aldrig kan influera en människa eller påverka en människa på något sätt så att hon kan bli frälst. Det spelar alltså ingen roll hur mycket Bibelläsning och bön som en människa utför, för frälsningen hänger på att Gud väljer vem han vill uppväcka och endast de blir frälsta. Monergister försvarar sig ofta med att evangelisation är Guds val av verktyg som han bestämt att frälsningen ska komma genom och att vi är ombedda att vara villiga lärljungar och sprida Hans ord. Frågan kvarstår dock varför vi förväntas göra allt detta när vi vet att det på inga sätt gör någon som helst skillnad eftersom Gud ju redan bestämt vem som ska hamna i himmel eller helvete. Kalvinister lär att detta val gjordes innan världen skapades, så alltså långt innan människan ens tänkte på att synda. Det kan alltså inte vara pga synd som en människa hamnar i helvetet, utan pga Guds val.

Monergisten bygger hela sin filosofi på idén att människan är helt oförmögen i sig sjäv att nalkas Gud, och detta heter ”depravity” på engelska. Orden ”depravity” och ”depraved” finns 0 gånger i KJV, och 6 gånger i NIV. Ingen gång i NIV handlar ordet om att människan är helt oförmögen att nalkas Gud på egen hand och att inte själv kunna välja att göra bättring.