Var och en som gör synd är syndens slav och inte fri!
Det är tragiskt att en del kristna hävdar att de är FRIA i Jesus Kristus på så sätt att de t o m är fria att synda eftersom Jesus “tagit deras synd på sig“, dött på korset i stället för dem, etc. Därmed menar de att lydnad av Guds bud visserligen är eftersträvansvärt och något som vi bör göra, men inte längre något som tynger oss eller riskerar vår fasta position som Guds barn. M.a.o skulle det innebära att vi inte längre riskerar straff för vår synd så länge som vi bara tror på den förlåtande Jesus! De inser inte att detta resonemang innebär LAGLÖSHET, och laglöshet är något som Bibeln varnar ska komma i allt större kraft den sista tiden. Jag hävdar inte att de som missförstått “frihet i Kristus” på ett sådant sätt nödvändigtvis syndar mer än andra, men å andra sidan är risken stor att svaga kristna frestas att synda om de blivit övertalade om att de har en brandförsäkring genom tesen “en gång frälst alltid frälst”.
Först Jesus egna ord om frihet:
Joh 8:31 Jesus sade till de judar som hade satt tro till honom: “Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, 32 och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” 33 De svarade honom: “Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du säga att vi skall bli fria?” 34 Jesus svarade: “Amen, amen säger jag er: Var och en som gör synd är syndens slav. 35 Slaven bor inte kvar i huset för alltid, men sonen stannar där för alltid. 36 Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria. 36 Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria. 37 Jag vet att ni är Abrahams barn, men ni vill döda mig därför att ni inte förstår mitt ord.38 Jag talar vad jag har sett hos min Fader. Ni gör vad ni har hört av er fader.”39 De svarade honom: “Vår fader är Abraham.” Jesus sade: “Om ni vore Abrahams barn, skulle ni göra Abrahams gärningar.—51 Amen, amen säger jag er: Den som bevarar mitt ord skall aldrig någonsin se döden.”
Notera att vi är Jesu lärljungar OM vi förblir i hans ord. Om vi förblir i hans ord så förstår vi hans sanning samt håller oss till den vilket är vad som gör oss fria. Jesus säger också att “var och en som gör synd är syndens slav”. M.a.o. är vi inte fria om vi syndar. Däremot så kan sonen (Jesus Kristus) göra oss fria från detta slavok, och det sker när vi omvänder oss från synden och därmed blir förlåtna för våra tidigare synder tack vare Jesu blodoffer för oss. Då blir vi verkligen 100% renade och helt fria. Vi blir alltså inte förlåtna och renade i våra pågående synder, och vidare finns risken att vi återigen blir slavar och ofria i det fall vi återigen lyder synden. Ingen måste återvända till sina gamla spyor.
Jesus menar vad han säger när han hävdar att den som gör synd är syndens slav. Denna regel upphör inte att gälla för kristna som blivit födda på nytt. Samma regel gäller alla. Jesus förklarar för judarna att om de verkligen vore Abrahams barn så skulle de också göra hans gärningar. Vilka gärningar gjorde Abraham? Han lydde Gud och var honom trogen! Jesus avslutar med att återigen påminna om att den som bevarar hans ord aldrig ska dö. Att bevara hans ord innebär att älska, följa och lyda honom. Vi kan alltså bli kvitt synden och bli fria från vår skuld, eftersom vi erbjuds att bli fullständigt renade i Jesu blod. Oavsett vad vi gjort oss skyldiga till! Detta gör oss fria!
Paulus är inne på samma tema:
Rom 6:1 Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? 2 Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? — 6 Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. — 11 Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.12 Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär. 13 Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. 14 Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. 15 Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! 16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? 17 Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. 18 Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. 19 – För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse. 20 Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. 21 Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. 22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. 23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.
Paulus upprepar här ovan Guds ord från 1 Mosebok – att syndens lön är döden. Vi måste komma ihåg att det är Satan som hävdar det motsatta (som han lurade den rättfärdiga Eva att tro) nämligen att synden INTE leder till döden. Om vi därför hävdar att vi som kristna inte längre riskerar separation från Gud även om vi syndar, så håller vi egentligen med om Satans komfortabla lära (att vi kan tjäna två herrar utan risker). Paulus gör en tydlig skillnad mellan DÅ och NU. FÖRR var vi slavar under synden, men NU lever vi heligt eftersom vi valt att använda våra kroppsdelar i rättfärdighetens slavtjänst. Vi kan alltså vara av hjärtat lydiga, enligt Paulus. Han säger även “Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till DÖD, eller under lydnaden, vilket leder till RÄTTFÄRDIGHET?” Valet är alltså synd som leder till död, eller lydnad som leder till rättfärdighet och liv. Han upprepar valet i v. 21-22 – synd leder till död och att vara Guds slavar leder till liv. Det är vi själva som gör valet.
Vanligtvis är det Rom. 7 som man gärna vill citera om man vill stödja synd, men både på grekiska och svenska är det fullt möjligt att förklara en situation i nutid fast man menar dåtid eller rent allmänt. Paulus själv förklarar att han levt sitt liv med fullständigt rent samvete (Apg. 23:1) och menar förmodligen sedan sin pånyttfödelse. Självfallet har man inte ett rent samvete om man blandar in synd i sitt liv. Det blir än mer tydligt om man läser i Rom. 8:
Rom. 8:1 Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. 2 Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. 3 Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. 4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.5 De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. 6 Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. 7 Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. 8 De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.9 Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. 10 Men om Kristus bor i er, är visserligen kroppen död för syndens skull men Anden är liv för rättfärdighetens skull. 11 Och om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er.12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet. 13 Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva. 14 Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner.— 33 Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. —35 Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller hunger, nakenhet, fara eller svärd? 36 Det står ju skrivet:För din skull dödas vi hela dagen, vi räknas som slaktfår. 37 Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss.
Enligt Paulus försäkring ovan vet vi att vi kan vara helt trygga OM vi är i Jesus Kristus, som är villkoret. För att vara i honom måste vi älska honom, och älskar vi honom så lyder vi honom. Detta kan vara svårt om vi brister i kontakten med honom, men lättare om vi håller oss nära honom, ber till honom, läser hans ord, sjunger lovsånger, etc. Frestelser är inte synd, men att ge in för frestelser är synd. 1917 års översättning är bättre än SFB vad gäller Rom. 8 och alla avsnitt där vi kan läsa om vårt kött eller vår natur. Kött kan inte vara syndigt i sig självt. Jesus själv hade kött precis som vi och han var ingen syndare. Syndare blir vi när vi bryter mot Guds lag och inte när vi redan i magen börjar utveckla vårt eget kött. Att “leva efter köttet” är detsamma som att synda, genom att ge in för kroppsliga begär som betraktas som synd. Lever vi efter köttet kommer vi alltså att dö, enligt Paulus. Paulus förväntar sig enligt v. 4-5 att kristna ska leva efter anden i stället för att leva efter köttet. Återigen i v 6 ser vi att valet är död (om vi lever efter köttet) och liv (om vi lever efter Anden). Vidare i v 8-9 så ser vi att vi inte kan behaga Gud om vi väljer att leva efter köttet, samt att det är fullt möjligt att få total seger över synden genom att leva efter Anden. I v. 12 förklarar Paulus att vi har skyldigheter, men vi har inga skyldigheter gentemot vårt kött så att vi ska lyda dess begär om de är syndiga. Återigen i v. 13 upprepas att vi kommer att dö om vi lyder köttets begär, samt att vi utlovas liv om vi i stället lyder Anden. I v. 14 vet vi att vi är Guds söner om vi drivs av Anden.
Det är Gud som kan frikänna oss, och om vi omvänder oss så förlåter han oss. Om vi är Guds barn så är vi också frikända (eftersom vi renats från all synd och lever i rättfärdighet), men villkoret är förstås att vi förblir Guds barn genom att vara honom trogen. Gud älskar oss innerligt, men det betyder inte att han kommer att acceptera oss “som vi är” om detta innebär ett liv i synd. Precis som fadern till den förlorade sonen så hoppas Gud Fader att människor ska omvända sig och återvända till honom så att de får gemenskap med honom och EVIGT LIV.
Paulus tar upp det här med friheten i Galaterbrevet:
Gal. 2:4 Hade det berott på de falska bröder som smugit sig in, skulle han ha blivit tvungen till det. De hade nästlat sig in för att spionera på den frihet vi har i Kristus Jesus och göra oss till slavar.
Gal. 3:3 Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, skall ni nu sluta i köttet? 4 Har ni lidit så mycket förgäves, ja, helt förgäves?—10 Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter. 11 Att ingen förklaras rättfärdig inför Gud genom lagen är uppenbart, eftersom den rättfärdige skall leva av tro. 12 Men lagen säger inte “av tro”, utan den som håller dessa bud skall leva genom dem. 13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä. 14 Vi friköptes, för att den välsignelse Abraham fått skulle i Jesus Kristus komma till hedningarna och för att vi genom tron skulle få den utlovade Anden.—19 Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand. —25 Men sedan tron har kommit, står vi inte längre under någon övervakare.
Gal. 4:8 Tidigare, då ni inte kände Gud, var ni slavar under gudar som egentligen inte är några gudar. 9 Men nu, då ni känner Gud, ja, än mer, har blivit kända av Gud, hur kan ni då vända tillbaka till dessa svaga och ynkliga människostadgar som ni på nytt vill bli slavar under? 10 Ni iakttar noga dagar och månader och särskilda tider och år. 11 Jag är rädd att jag har ansträngt mig förgäves bland er.
Gal 5:1 Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket. 2 Se, jag Paulus säger er att om ni låter omskära er, kommer Kristus inte att vara till någon hjälp för er. 3 Jag försäkrar er än en gång: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. 4 Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. 5 Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp. 6 Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.7 Ni började bra. Vem har nu hindrat er, så att ni inte längre lyder sanningen? 8 Till det har ni inte blivit övertalade av honom som kallade er. 9 Lite surdeg syrar hela degen. —13 Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. 14 Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv. 15 Men om ni biter och sliter i varandra, se då till att ni inte blir uppslukade av varandra.16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. 17 Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. 18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. 19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, 21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.22 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, 23 trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. 25 Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden.
Självfallet talar inte Paulus emot sig själv gällande det han förklarat i Romarbrevet. Paulus är i Galaterbrevet inte upprörd över att Galaterna hävdar att man måste lyda Gud och vara honom trogen – för exakt det hävdar ju Paulus själv i sina brev. Den slaveri som Paulus talar om i Galaterbrevet är en annan typ av slaveri, nämligen bördan att leva under “laggärningar” som syftar på kravet av omskärelse samt övriga judiska lagar (613 inalles) som inte längre än bindande. Mose lag med alla dess ceremoniella bud bör alltså inte längre läras ut som frälsningskrav eftersom de endast gällde tills löftets avkomling skulle träda fram (Jesus). Det står definitivt inte att vi allt sedan Jesu död på korset inte längre har några lagar/bud att lyda överhuvudtaget. Paulus frågar ju galaterna “Vem har nu hindrat er, så att ni inte längre LYDER sanningen?” Uppenbarligen så finns fortfarande bud som vi måste lyda och, och det handlar om de bud som gällt allt sedan Adam och Eva (inte döda, ljuga, stjäla, begår äktenskapsbrott, etc). Paulus listar även en del synder och lovar “de som lever så skall inte ärva Guds rike”. Han ger inget fribrev till kristna.
Att vara FRI i Jesus Kristus betyder alltså inte att vara fri att synda.
Bjorkbloggen 