Tag Archive | legalism

Support for sin in a Christian chat room

sinnerSinning is normal and inevitable = the teaching of many Christians

A few weeks ago I visited a Christian chat room for the first time in ages, but I only managed to stay for about 5 minutes due to the atmosphere. Even though it was a long time ago since I entered a Christian chat room, I still felt as though it was “the same old” support for sin which I remember too well from past discussions. It was a sad experience to realize that we have not reached anywhere in all these years, and I am particularly thinking about babies in Christ which might enter the chat room and learn that the cross they must carry is super light and that there are no requirements for salvation apart from “believing” in Jesus. Oh, and also that they can never lose their salvation (if they sin too extensively they were not saved to begin with ….).

I even discovered a user name which I remember from a long time ago (a very unusual one, so clearly the same person) and this person promoted sin,  that we cannot avoid it and that there are no consequences, just like he did years ago. Is it really that important to spend time teaching people that sinning is inevitable? If this would be true (that we always sin in thoughts, words and deeds) will we not sin regardless of the preaching? Or is it important to feel “sorry” for the sins – that we cannot help doing in the first place?

Still, there seems to be ONE sin that can make us lose salvation after all (even if these Christians claim we cannot) and this would be if we teach that there is something we must DO to stay saved. The believe this is legalism and something that God hates, but does God really hate the teaching that we can successfully obey him and be faithful to him? Is this really the only sin that makes him furious and which will put our salvation in jeopardy?

If we sin (and also Christians can choose to sin), we must confess our sins and repent. This means a change of mind and to turn away from sin. We are not provided with only one chance to get it right, but if we constantly sin we are not saved.

I will list some examples below of what I heard in this chat room during my short visit (not all the comments were addressed to me) and I will also make some comments.

He promised to never leave us! Did he lie?

Reply: Please check the context of this expression. Sure, God will never leave us or forsake us, but we can certainly choose to leave and forsake him. In such a case we have separated ourselves from him (Is. 59:2) because sin continues to lead to death – and if we deny Jesus, he will deny us (Matt. 10:33). Remember that it was Satan who lied and taught that sin does not lead to death. Even if we do forsake him, he will always stand there with open arms, hoping we will return to him as the prodigal son did. Remember that the prodigal son was “lost and dead” while being away from his Father. Also, think about the covenant between God and Israel which was declared to be forever but which became void because of Israel’s behavior. It is best for us if we make sure to remain in the vine (John 15), because then we will never be forsaken but loved. God does not promise to never forsake us unconditionally, (which would go against a large portion of the Bible).

You are asking him to get back on the cross again!

Reply: No, Jesus died once and for all. and this does not mean we are now free to sin without any consequences. Jesus does not have to step up and down the cross each time a person sins. The truth is that sin continues to lead to death, and we are certainly not living in lawlessness without any commandments to obey. Even if Jesus died for the sins of the world, this does not mean that all the sins of the world were/are automatically forgiven on the cross and that we were forgiven before we were even born. Jesus did his part (and what an offer that was!) and we must do our part. We are forgiven and cleansed when/if we repent from our sins, and it is always our past sins that are forgiven. Certainly not any future sins.

Acts 3:19 Repent ye therefore, and be converted, that your sins may be blotted out, when the times of refreshing shall come from the presence of the Lord

Rom. 3:25 Whom God hath set forth to be a propitiation through faith in his blood, to declare his righteousness for the remission of sins that are past, through the forbearance of God

We are SEALED until the day of redemption!

Reply: The verse says “whereby ye are sealed UNTO the day of redemption” (Eph. 4:30). It can also be translated ”by whom you were sealed FOR the day of redemption”. A seal is a requirement but a seal can be broken. Where does the idea come from that a seal or mark cannot be tampered with or broken? The text does not say ”sealed and saved unconditionally all the way UNTIL the day of redemption no matter the conduct”. The Greek word sphragizó can mean seal, or set a seal upon, or mark with a seal. We are indeed uniquely ”marked” when we as christians have the Holy Spirit in our lives, and we are separate and different from those without this mark. See this blog article.

We can never be perfect!

Reply: Actually, we can. Jesus himself said: Matt: 5:48 “Be ye therefore perfect, even as your Father which is in heaven is perfect”. Let us not argue with Jesus.

We are saved by grace and not by anything we do!

Reply: We are indeed saved by grace, but this does not mean we are free to sin and that we do not have to do anything. Read also Eph. 2:10 where we can read that we must WALK unto good works that God has created for us. What happens if we do not?

We are created unto good works, prepared to walk in them! 

Reply: Right, see above. WE do the walking. Jesus does not do the walking for us or instead of us. If God would be responsible for making sure we have good fruit in our lives, then he would not fail once. We would never ever sin.

Salvation is a gift that can’t be earned!

Reply: Yes, salvation is a gift, and nothing we have earned, but who says that gifts cannot be neglected or thrown away?

We have been imputed with the righteousness of Jesus Christ!

Reply: The Bible does not say this. We can read about imputed righteousness, but not that we can be imputed with the righteousness of Jesus (or anyone else). “Imputed” does not mean “transferred”, but it rather means “reckoned” or “viewed as”. We can indeed be reckoned as righteous if we have chosen to repent for our sins and become cleansed in the blood of Jesus. Then we can be regarded as righteous because we are. We have not become 80% cleansed but 100%, and we remain clean as long as we stay away from sin. The Bible does not teach “once righteous always righteous”, nor can we pretend that God the Father does not see our sins because the blood of Jesus hides his vision.

A few more common pro-sin arguments (even if I did not hear them in this particular chat room):

If we say that we have no sin, we deceive ourselves, and the truth is not in us!

Reply: Before the popular verse of 1 John 1:8 we can also read less popular verses such as v. 6 “If we say that we have fellowship with him, and walk in darkness, we lie, and do not the truth” and v. 7 “But IF we walk in the light, as he is in the light, we have fellowship one with another, and the blood of Jesus Christ his Son cleanseth us from all sin”. Please reflect on the conditions which are clearly described. Or do you sin around the clock? Is there not one minute a day when you can say that you have no sin?

No one is righteous according to Rom. 3:10!

Reply: Paul, who made the above statement that no one is righteous, called HIMSELF righteous, along with Silas and Timothy, and he constantly requested that people should avoid obeying their flesh. Romans 3:10-11 is a reference to a few psalms, and they must be read in context. In those psalms you will find references of people who are righteous as a contrast to those who are not (the foolish ones). Note that he says ”as it is written”, which means that we should check ”what is written” so that we will understand his reason for quoting these psalms in that particular moment. See more here.

We are saved by faith alone and not by works!

The Bible, however, says the exact opposite:

Ja 2:24 Ye see then how that BY WORKS a man is justified, and NOT by faith only.

Our sinful nature makes us sin!

Think again. The Bible does not teach that we have a sinful nature (which would be an excellent excuse for sinning). Not in Rom. 5, not in Psalms, not anywhere.

PHARAOH is told to have hardened his own heart – Bible verses

For the scripture saith unto Pharaoh, Even for this same purpose have I raised thee up, that I might shew my power in thee, and that my name might be declared throughout all the earth (Rom 9:17) 

God’s had not YET destroyed Pharaoh in order to further demonstrate His power. God spared Pharaoh for a while, instead of destroying Egypt more quickly. Rom. 9:17-18 is a reference to this verse:

Exodus:9:15 For now I will stretch out my hand, that I may smite thee and thy people with pestilence; and thou shalt be cut off from the earth. 16And in very deed for this cause have I raised thee up, for to shew in thee my power, and that my name may be declared throughout all the earth.17AS YET EXALTEST THOU THYSELF AGAINST MY PEOPLE; THAT THOU WILT NOT LET THEM GO? (KJV)

Notice in this reference, that Pharaoh is suggested to have exalted himself against God’s people by refusing to let his people go. This was an idea coming from Pharaoh himself and not from God. Another translation is:

Exodus 9:15-16 For by now I could have stretched out my hand and struck you and your people with a plague that would have wiped you off the earth. But I have raised you up [or have spared you, NIV mg.] for this very purpose, that I might show you my power and that my name might be proclaimed in all the earth.  

The word hardened consists of three different Hebrew words used to describe Pharaoh’s heart condition. Kabed which has the idea of to be heavy, insensible, or dull, qasah which conveys the sense of being hard, severe, or fierce, hazaq, meaning to be or grow firm, strong. The plagues are called “judgments” (7.4), because God judged Egypt in its treatment of Israel. We can read in the Bible that people “perish; because they received not the love of the truth, that they might be saved” (2 Thess 2:10) and that would have been an option also for Pharaoh. Instead he ended up much like the rebellious people spoken about in Romans 1, who God gave up to a depraved mind because of their wickedness.

There were to be ten wonders in all, each time a sign judgment would be delivered for the purpose of freeing Israel. These become more severe as the months go by (approximately 6 months). The magicians finally acknowledged; “This is the finger of God” (8:19) so the judgements were apparently effective. Pharaoh admitted this off and on through the ordeal (9.27; 10.17), the officials did likewise (9.20; 10.17), the Israelites (14.31) and many Egyptians (12.38) went with the Israelites (and were saved during the Passover judgment/plague–12.48-49), and the Philistines in Canaan honored Israel’s God and knew all about Pharaoh’s folly (I Sam 4.8; 6.5-6).

Pharaoh hardened his own heart numerous times before God did. If Pharaoh started out to harden his heart first (even though the Bible says the opposite) wouldn’t this mean that Pharaoh’s heart was NOT hard/hardened BEFORE this occurred? This is usually not what reformed believers believe could be the case with “non-elect”, but rather that wicked people have hardened hearts all the time. When is a person’s heart in risk to be hardened?

Hebr. 3:7 Wherefore as the Holy Ghost saith, To day if ye will hear his voice, 8 HARDEN NOT YOUR HEARTS, as in the provocation, in the day of temptation in the wilderness

This means that it’s our responsibility to not harden our hearts, and we can see that we get hardened hearts when hearing the voice of God and refusing to hearken to him. This could explain why we can read that God hardened Pharaoh’s heart at the same time as we read that Pharaoh hardened his own heart. Before the first contact with Moses and his God, Pharaoh’s heart was not hard/hardened because he had never faced any options about adhering to God’s requests or not. (I’m not saying Pharaoh was necessarily “saved” during that time, because he could still have lived in sin and against his own conscience.) Some might experience hardening of their own hearts and lives if they know that God is calling them to come to him – maybe through another person who evangelizes for them – but due to fear, peer pressure, or similar, they decide to reject the calling even though they believe it’s divine. They have then hardened their hearts, or we could say it’s the evangelist who hardened their hearts since he is the one who “caused” the hardening to happen by evangelizing to them. Had he not done so, they would remain in their ignorance. So both alternatives are valid depending on how we look at it. The same evangelist might approach the same people yet again, and once again “harden” them when he reminds them of that God wants them to repent for their sins and accept him as their Savior. If they once again reject the calling, they have once again hardened their hearts (or the evangelist did). I believe street preachers constantly “harden people’s hearts” when they preach to them about repentance and that God is calling them to come to him to get life. Even though some of them realize that they do live in sin and really should turn their lives around, they still choose to reject the offer.

Pharaoh is said to have hardened his heart in the below verses

Ex 8:15 But when Pharaoh saw that there was respite, he hardened his heart, and hearkened not unto them; as the LORD had said.

Ex 8:32 And Pharaoh hardened his heart at this time also, neither would he let the people go.

Ex 9:34 And when Pharaoh saw that the rain and the hail and the thunders were ceased, he sinned yet more, and hardened his heart, he and his servants. (Here we can read that Pharao SINNED by hardening his heart, so if we want to believe God is the one hardening it, then GOD is the one who forced Pharao to sin.)

1 Sam 6:6 Wherefore then do ye harden your hearts, as the Egyptians and Pharaoh hardened their hearts? when he had wrought wonderfully among them, did they not let the people go, and they departed? (Here the pagan kings understood the root cause of Pharaoh’s problem was HIS OWN hardening.)

Verses in Exodus with no source of agent mentioned

7:13 “Pharaoh’s heart was hard (and the heart of Pharaoh is strong, and he hath not hearkened unto them, as Jehovah hath spoken” / Young’s Literal)
7:14 “Pharaoh’s heart is unyielding
7:22 “Pharaoh’s heart was hard
8:19 “Pharaoh’s heart was hard”
9:7 “Pharaoh’s heart was unyielding”
9:35 “Pharaoh’s heart was hard”

God is said to have done the hardening in the below verses in Exodus:

4:21 “I will harden his heart” (future – a prophesy)
7:3 “I will harden Pharaoh’s heart” (future – prophesy)
9:12 “God hardened Pharaoh’s heart”
10:1 “I have hardened his heart”
10:20 “God hardened Pharaoh’s heart”
10:27 “God hardened Pharaoh’s heart”
11:10 “God hardened Pharaoh’s heart”
14:4 “I will harden Pharaoh’s heart”
14:8 “God hardened Pharaoh’s heart”
14:17 “I will harden the Egyptians’ hearts”  

This means, that the first mention of someone hardening Pharaoh’s heart is in Ex. 8:15, where Pharaoh is said to have done it. Not that it matters, considering what I’ve written above. This is what might have happened to Pharaoh:

Romans 1:21 Because that, when they knew God, they glorified him not as God, neither were thankful; but became vain in their imaginations, and their foolish heart was darkened.22 Professing themselves to be wise, they became fools,23 And changed the glory of the uncorruptible God into an image made like to corruptible man, and to birds, and fourfooted beasts, and creeping things.24 Wherefore God also gave them up to uncleanness through the lusts of their own hearts, to dishonour their own bodies between themselves:25 Who changed the truth of God into a lie, and worshipped and served the creature more than the Creator, who is blessed for ever. Amen.26 For this cause God gave them up unto vile affections: for even their women did change the natural use into that which is against nature:—28 And even as they did not like to retain God in their knowledge, God GAVE THEM OVER TO A REPROBATE MIND, to do those things which are not convenient;—31 Without understanding, covenantbreakers, without natural affection, implacable, unmerciful:32 Who knowing the judgment of God, that they which commit such things are worthy of death, not only do the same, but have pleasure in them that do them.

Examples of hardening of a heart

2 Chron 36:11 Zedekiah was one and twenty years old when he began to reign, and reigned eleven years in Jerusalem. 12 And he did that which was evil in the sight of the LORD his God, and humbled not himself before Jeremiah the prophet speaking from the mouth of the LORD.13 And he also rebelled against king Nebuchadnezzar, who had made him swear by God: but he stiffened his neck, and hardened his heart from turning unto the LORD God of Israel.

Ps 95:7For he is our God; and we are the people of his pasture, and the sheep of his hand. To day if ye will hear his voice, 8 Harden not your heart, as in the provocation, and as in the day of temptation in the wilderness:

Pro 28:13He that covereth his sins shall not prosper: but whoso confesseth and forsaketh them shall have mercy.14 Happy is the man that feareth always: but he that hardeneth his heart shall fall into mischief.

Pro_21:29 A wicked man hardeneth his face: but as for the upright, he directeth his way. 

Isaiah 63: 17 O LORD, why hast thou made us to err from thy ways, and hardened our heart from thy fear? Return for thy servants’ sake, the tribes of thine inheritance.18 The people of thy holiness have possessed it but a little while: our adversaries have trodden down thy sanctuary. (Notice that one could be aware of this condition and ask God to change it. Pharaoh could have done the same thing.)

Dan 5:18 O thou king, the most high God gave Nebuchadnezzar thy father a kingdom, and majesty, and glory, and honour: 19And for the majesty that he gave him, all people, nations, and languages, trembled and feared before him: whom he would he slew; and whom he would he kept alive; and whom he would he set up; and whom he would he put down. 20 But when his heart was lifted up, and his mind hardened in pride, he was deposed from his kingly throne, and they took his glory from him (Note the means of self-hardening was pride. In this case, God punished the ruler with deposition rather than additional and prolonging hardening)

Deut 15:7 If there be among you a poor man of one of thy brethren within any of thy gates in thy land which the LORD thy God giveth thee, thou shalt not harden thine heart, nor shut thine hand from thy poor brother:8 But thou shalt open thine hand wide unto him, and shalt surely lend him sufficient for his need, in that which he wanteth.9 Beware that there be not a thought in thy wicked heart, saying, The seventh year, the year of release, is at hand; and thine eye be evil against thy poor brother, and thou givest him nought; and he cry unto the LORD against thee, and it be sin unto thee.

Deut. 10:16 Circumcise therefore the foreskin of your heart, and be no more stiffnecked. 17For the LORD your God is God of gods, and Lord of lords, a great God, a mighty, and a terrible, which regardeth not persons, nor taketh reward

Jer. 4:4 Circumcise yourselves to the LORD, and take away the foreskins of your heart, ye men of Judah and inhabitants of Jerusalem: lest my fury come forth like fire, and burn that none can quench it, because of the evil of your doings.

Deut 30:1 And it shall come to pass, when all these things are come upon thee, the blessing and the curse, which I have set before thee, and thou shalt call them to mind among all the nations, whither the LORD thy God hath driven thee,2 And shalt return unto the LORD thy God, and shalt obey his voice according to all that I command thee this day, thou and thy children, with all thine heart, and with all thy soul; 3That then the LORD thy God will turn thy captivity, and have compassion upon thee, and will return and gather thee from all the nations, whither the LORD thy God hath scattered thee. 4If any of thine be driven out unto the outmost parts of heaven, from thence will the LORD thy God gather thee, and from thence will he fetch thee: 5And the LORD thy God will bring thee into the land which thy fathers possessed, and thou shalt possess it; and he will do thee good, and multiply thee above thy fathers. 6And the LORD thy God will circumcise thine heart, and the heart of thy seed, to love the LORD thy God with all thine heart, and with all thy soul, that thou mayest live. (Notice that God will circumcise their hearts AFTER they return to Him which is a condition.)

Ps 119: 17 Deal bountifully with thy servant, that I may live, and keep thy word. 18Open thou mine eyes, that I may behold wondrous things out of thy law (Notice that the writer can see well enough to know he needs ‘more visibility)

1 King. 8:58 That he may incline our hearts unto him, to walk in all his ways, and to keep his commandments, and his statutes, and his judgments, which he commanded our fathers.59 And let these my words, wherewith I have made supplication before the LORD, be nigh unto the LORD our God day and night, that he maintain the cause of his servant, and the cause of his people Israel at all times, as the matter shall require:60That all the people of the earth may know that the LORD is God, and that there is none else.61 Let your heart therefore be perfect with the LORD our God, to walk in his statutes, and to keep his commandments, as at this day. (Notice that one can ask God to turn our hearts)

2 Chron. 12:14 And he did evil, because he prepared not his heart to seek the Lord.

1 Chron. 29:18 O LORD God of Abraham, Isaac, and of Israel, our fathers, keep this for ever in the imagination of the thoughts of the heart of thy people, and prepare their heart unto thee: 19 And give unto Solomon my son a perfect heart, to keep thy commandments, thy testimonies, and thy statutes, and to do all these things, and to build the palace, for the which I have made provision. (Notice that these things can be prayed for)

Mark 9:23Jesus said unto him, If thou canst believe, all things are possible to him that believeth. 24And straightway the father of the child cried out, and said with tears, Lord, I believe; help thou mine unbelief. (This person expressed faith and asked to be given more faith. We know when we need “unhardening” or renewal)

Can the leopard change his spots? Not if it has no desire to change

Can the Ethiopian change his skin, or the leopard his spots? then may ye also do good, that are accustomed to do evil (Jeremiah 13:23)

Jeremiah 2::32 asks “Can a maid forget her ornaments, or a bride her attire? Well, no – what bride would forget her wedding attire? That is simply out of the question, so the answer should then be “NO WAY” and yet we read on:

“—yet my people have forgotten me days without number”.

So the answer is YES after all. Jeremiah 13:23 is a question and not a statement, and it’s like God wants to show Israel how difficult it is for people who are accustomed to do evil and who have hardened their hearts, to change their behavior. But we can be delivered from our sins and spots. We must choose to come to God so he can change us and help us to change our bad habits. If any man be in Christ, he is a new creature: old things are passed away; behold, all things are become new. What else does Jeremiah 13 tell us? We can read about a group of evil people who refuses to obey God, which is very disturbing to him. Due to their rebellion and their refusal to listen and obey, God will punish them. We can read about a people who have forgotten about God and trusted in FALSEHOOD. Does God want his chosen people to trust in falsehood? Clearly not. We can read that it’s due to their wickedness that God will put them to open shame. It’s due to their own actions which they themselves are responsible for, because God certainly didn’t cause them to perform adulteries, neighings, lewdness of whoredom and other abominations that we can read about. God is mighty upset with his peoole for constantly acting against his will. See for yourself:

10This evil people, which refuse to hear my words, which walk in the imagination of their heart, and walk after other gods, to serve them, and to worship them, shall even be as this girdle, which is good for nothing.11For as the girdle cleaveth to the loins of a man, so have I caused to cleave unto me the whole house of Israel and the whole house of Judah, saith the LORD; that they might be unto me for a people, and for a name, and for a praise, and for a glory: but they would not hear.

16Give glory to the LORD your God, before he cause darkness, and before your feet stumble upon the dark mountains, and, while ye look for light, he turn it into the shadow of death, and make it gross darkness. 17But if ye will not hear it, my soul shall weep in secret places for your pride; and mine eye shall weep sore, and run down with tears, because the LORD’s flock is carried away captive.

22And if thou say in thine heart, Wherefore come these things upon me? For the greatness of thine iniquity are thy skirts discovered, and thy heels made bare.

23Can the Ethiopian change his skin, or the leopard his spots? then may ye also do good, that are accustomed to do evil.

24Therefore will I scatter them as the stubble that passeth away by the wind of the wilderness. 25This is thy lot, the portion of thy measures from me, saith the LORD; because thou hast forgotten me, and trusted in falsehood. 26Therefore will I discover thy skirts upon thy face, that thy shame may appear27I have seen thine adulteries, and thy neighings, the lewdness of thy whoredom, and thine abominations on the hills in the fields. Woe unto thee, O Jerusalem! wilt thou not be made clean? when shall it once be? 

We are told we can keep ourselves unspotted from the world

James 1:27 Pure religion and undefiled before God and the Father is this, To visit the fatherless and widows in their affliction, and to keep himself unspotted from the world.

1 Timothy 6:14 That thou keep this commandment without spot, unrebukeable, until the appearing of our Lord Jesus Christ:

2 Peter 3:14 Wherefore, beloved, seeing that ye look for such things, be diligent that ye may be found of him in peace, without spot, and blameless.

Why would God take the time and give so many warning to Israel in Jeremiah (and elsewhere) not to do evil if He knew they were destined to do evil because their nature was evil? A change requires serious effort because of being accustomed to do evil. Jeremiah tells the people to correct their behavior. How can man correct his behavior if he can’t change it and doesn’t have a choice? Man defiles himself by sinning.

Mark 7:20And he said, That which cometh out of the man, that defileth the man.21For from within, out of the heart of men, proceed evil thoughts, adulteries, fornications, murders,22Thefts, covetousness, wickedness, deceit, lasciviousness, an evil eye, blasphemy, pride, foolishness:23All these evil things come from within, and defile the man.

Rom. 2:13(For not the hearers of the law are just before God, but the doers of the law shall be justified.14For when the Gentiles, which have not the law, do by nature the things contained in the law, these, having not the law, are a law unto themselves: 15Which shew the work of the law written in their hearts, their conscience also bearing witness, and their thoughts the mean while accusing or else excusing one another;)

Rom 1:19Because that which may be known of God is manifest in them; for God hath shewed it unto them. 20For the invisible things of him from the creation of the world are clearly seen, being understood by the things that are made, even his eternal power and Godhead; so that they are without excuse21Because that, when they knew God, they glorified him not as God, neither were thankful; but became vain in their imaginations, and their foolish heart was darkened.

Tro är inte GÅVAN i Ef. 2:8-9 men FRÄLSNINGEN

Gud ger ALLA människor en möjlighet att tro och omvända sig

Den berömda versen i Ef. 2:8-9 säger inte att TRO är en gåva utan snarare att FRÄLSNINGEN är en gåva (vilket grekiskan visar) och gåvor tar man emot och är vanligtvis mycket rädda om (vilket är villkoret för frälsningen) samt behåller. Gud tvingar dock ingen till detta.

Ef. 2:8-9 Ty av nåden är ni frälsta genom tron, och inte av er själva, Guds gåva är det, inte av gärningar, för att ingen skall berömma sig

Pronomet [Τοῦτο]är ett demonstrativt pronomen och den syftar på det som det refererar till. Det är inte maskulint eller feminint utan neutralt och det är i singular och nominativt. “Tro” kan inte vara vad [Τοῦτο] syftar till eftersom “det” är neutralt och “tro” feminint. Paulus borde ha använt ett annat passande ord om han velat syfta på ordet “tro” och därmed undvikt förvirring. Om vi accepterar att det inte är “tron” som är gåvan undviker vi dessutom motsägningar, såsom Rom 10:17 som säger att tro kommer av att höra (Guds ord).:

Rom. 10:17Alltså kommer tron av predikan, men predikan i kraft av Kristi ord.

Tro kan inte samtidigt komma pga predikan och genom att Gud på måfå tilldelar vissa människor tro. Det är antingen eller, och jag tror gärna att Rom 10:17 är sanna ord och att de inte står i strid med resten av Bibeln (eller svärtar ner Guds karaktär). Om tron hade varit en gåva borde inte Jesus ha förvånats över vissa människors starka tro, men det hände att Jesus förundrades över detta, samtidigt som han i andra sammanhang förbrådde människor för deras svaga tro. Paulus frågar sig:

Rom. 10:14Men huru skulle de kunna åkalla den som de icke hava kommit till tro på? Och huru skulle de kunna tro den som de icke hava hört? Och huru skulle de kunna höra, om ingen predikade? 

Svaret är INTE “Jo, Paulus. Kände du inte till att människor kan komma till tro utan predikan, genom att Gud på måfå ger tro till somliga människor?” Om tron hade varit en gåva – separat från det faktum att Gud uppenbarat sitt ljus för alla människor –  så blir det Guds fel att alla människor inte tror på honom, eftersom han ju inte gett dem gåvan att tro. Men sanningen är att vi är alla kallade att omvända oss och komma till tro. Gud vill inte att någon ska gå förlorad, och han har möjliggjort en grundtro till alla. Frågan är om vi tar emot hans ljus och låter det skina klarare eller om vi vänder honom ryggen.

Matt 6:30. Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, skulle han då inte mycket mer göra det med er, ni klentrogna? 

Matt 11:20. Då började han gå till rätta med de städer, i vilka han hade gjort sina flesta kraftgärningar, och de hade likväl inte omvänt sig:21. Ve dig Korasin, ve dig Betsaida! Ty hade sådana kraftgärningar blivit gjorda i Tyrus och Sidon, som har blivit gjorda i er, så hade de för länge sedan omvänt sig i säck och aska.

Matt 14:30. Men när han såg, hur stark vinden var, blev han förskräckt, och då han började sjunka, ropade han och sade: Herre, hjälp mig. 31. Och genast räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: O, du klentrogne, varför tvivlade du?

Matt 16:7. Då tänkte de för sig själva och sade: Vi har inte tagit med oss något bröd. 8. När Jesus märkte det, sade han till dem: Ni klentrogna, varför bekymrar det er, att ni inte har tagit bröd med er? 9. Förstår ni inte ännu, eller minns ni inte de fem bröden åt de fem tusen, och hur många korgar ni tog upp?

Matt 17:19. Då gick lärjungarna avsides till Jesus och sade: Varför kunde vi inte driva ut honom? 20. Jesus sade till dem: För er otros skull. Sannerligen säger jag er: Om ni bara har tro som ett senapskorn, då kan ni säga till detta berg: Flytta dig härifrån dit bort, och det skall flytta sig, och inget skall vara omöjligt för er.

Mark 4:39. Och då han hade vaknat, talade han strängt till vinden och sade till sjön: Tig, och var stilla! Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt. 40. Och han sade till dem: Varför är ni så rädda? Hur kommer det sig att ni inte har tro?

Lukas 7:9. Då Jesus hörde detta, förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: Jag säger er: Inte ens i Israel har jag funnit så stor tro.

Lukas 18:8. Jag säger er: Han skall snart ge dem rätt. Men skall Människosonen finna tro på jorden då han kommer? 

Verser som brukar användas till att påstå att Gud väljer vem som ska ha TRO

Det finns några verser som kanske förbryllar, men som startpunkt så kan vi vara helt säkra på att Gud inte blundar och på måfå ger vissa människor tro medan han vägrar att ge andra tro. Det skulle ju innebära att Gud är den som väljer vem som ska bli frälst, och att han stänger dörren till frälsningen för merparten. Det stämmer inte överens med resten av vad vi kan läsa i Bibeln och det är nedvärderande att påstå att vår Frälsare är någon slags tyrann som förvägrar människor frälsning genom att han undanhåller den nödvändiga tron.

1 Kor. 12:8 Så gives genom Anden åt den ene att tala visdomens ord, åt en annan att efter samme Ande tala kunskapens ord, 9 åt en annan gives tro i samme Ande, åt en annan givas helbrägdagörelsens gåvor i samme ene Ande, 10 åt en annan gives gåvan att utföra kraftgärningar, åt en annan att profetera, åt en annan att skilja mellan andar, åt en annan att tala tungomål på olika sätt, åt en annan att uttyda, när någon talar tungomål.

Rom. 12:3 Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.

Om vi ser till sammanhanget så kan vi se att det handlar om nådegåvor, och det är verkligen sant att alla kristna inte har vare sig alla gåvor eller samma gåvor, och Paulus ber oss därför att agera inom de resurser som vi har fått tilldelade. Det är också sant att vi inte kan ge oss själva dessa gåvor utan det är GUD (den heliga anden) som tilldelar dem. Vi är tillsagda att vara ivriga på att ta emot nådegåvorna, och framför allt de bästa, men sanningen är dock att inte alla har gåvan att exempelvis hela människor. Inte för att Gud förvägrar kristna gåvor utan för att vi kanske inte tror på dem, inte ber om dem eller inte inser vilken kraft de har. Vår frälsning hänger dock inte på nådegåvorna. Vi ska heller inte göra som Salomo, som hade fått vishetens gåva som han till att börja med använde till något gott, men som han senare totalt sjabblade bort.

Matteus 7:11 Om nu I, som ären onda förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!

En del har inte gåvor för att de inte kommer till Gud för att ta emot dem. Gåvor tas emot, och efter det uppmanar Paulus oss att använda oss av det vi har. Hela sammanhanget:

Rom 12:6  Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro; 7 har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall; 8är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.

I nedan vers är det grekiska ordet (pistis) översatt till “trofasthet” på svenska, och det står inte att det är Gud som orsakar denna trofasthet hos personen utan att det är en frukt som förväntas att visas hos kristna. Inte heller säger 2 Tess. 1:11 att det är Gud som tvingar på människor tro. Det är vi själva som måste använda vår tro, och vi kan se från skriften att människor med stark tro lättare kunde bli helade. Jesus var som sagt förvånad själv över en del människors tro, men så var han heller inte påverkad av reformert tänkande!

Gal. 5: 22 Andens frukt åter är kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, trofasthet 23 saktmod, återhållsamhet. Mot sådant är icke lagen.

What is The Law of Christ?

Paul said,  “Bear one another’s burden, and so fulfill the law of Christ.  (Gal. 6:2)

What is the law of Christ?  The law of Christ is the body of commands and teachings He taught to His disciples and they in turn were to teach every new disciple.  (Matt. 28:20)

Paul equated Christ’s law to God’s law.  (1 Cor. 9:21)

“To them that are without law, as without law, (being not without law to God, but under the law to Christ,) that I might gain them that are without law.”

Paul told the Christians in Galatia to carry each other’s burdens, and in doing so they would fulfill the law of Christ.  (Gal. 6:2)

Paul also said such things as “Let the word of Christ dwell in you richly in all wisdom; teaching and admonishing one another in psalms and hymns and spiritual songs, singing with grace in your hearts to the Lord.”  (Col. 3:16)

What is the word of Christ?  

It has to do with everything Jesus taught and commanded! I have heard people try to get away with what Jesus taught by claiming it belongs to another dispensation in the future; that what Christ taught cannot be applied doctrinally to the Christians in the Church Age.

The word “doctrine” simply means “teaching or instruction.”  It is not some mystical word that is hard to grasp.  Whatever Jesus taught applied to the apostles, to those at that time, and to us!  If one does not abide in the doctrine of Christ, he does not have God.

2 John 1:9 says,
“Whoever transgresses and does not abide in the doctrine of Christ does not have God. He who abides in the doctrine of Christ has both the Father and the Son.”

As one author has well stated,

“It seems strange that men should forbid Jesus the privilege of teaching, during His earthly ministry, and great principles governing man’s relation to God – not only during the few remaining days of His brief earthly ministry, but throughout the age to follow, for which He was even then preparing His disciples.  It seems even stranger that men who so easily reject much of our Lord’s later teaching as ‘not applicable to the present dispensation’ do not hesitate to accept much of His earliest teaching (to Nicodemus, for example) as being fully applicable to the present age.  (One friend, in conversation with the author, even denied that our Lord’s words in John 15 have any bearing on the question of our relation to Christ today, since they were spoken ‘before Calvary’ – a few hours!  What delicate, fragile hairs skilled ‘rightly dividers’ can sometimes neatly split with one swift, sure stroke of their hermeneutical broadaxe!)

It is true that Jesus made reference to certain legal and ceremonial aspects of the Mosaic economy which are not applicable today.  But it is also true that He enunciated cardinal principles governing man’s spiritual relation to God which are as valid today as the moment of utterance.  One of these principles, according to His teaching in the Parable of the Law of Forgiveness, is that true repentance toward God is inseparably associated with our attitude toward our fellow men and cannot exist apart from a charitable, forgiving spirit toward others.

Such true repentance, like sincere faith and the faithful retention of the saving word of the Gospel, is necessary, not merely for a fleeting moment at the occasion of one’s conversion, but continually and habitually, as an essential condition of forgiveness and salvation.  ‘So likewise shall my heavenly Father do also unto you,’ warned Jesus, ‘if ye from your hearts forgive not every one his brother their trespasses.’  It is possible, warned Jesus, that Peter and others who have known the forgiving grace of God might forfeit that forgiveness.  The forgiving grace of God cannot dwell in bitter, unforgiving hearts.  He who refuses to forgive his brother has no real sense of need for the forgiveness of God and no just claim on His gracious forgiveness.  ‘Forgive us our debts, as we forgive our debtors.’”

What does Jesus expect from us? 

Jesus expects us to obey Him.  He was not suggesting it, nor did He say it was for another dispensation.  Jesus said true believers are those who obey Him.  Jesus said if you love Him, keep His commandments (John 14:15).

We are to abide in the doctrine of Christ.  When we abide in the doctrine of Christ, we are fulfilling the law of Christ and it shows that we have both the Father and the Son.   (2 John 1:9)

God’s will is expressed in the Law of Christ. 

The law of Christ is anything Jesus taught in Matthew, Mark, Luke, and John, and is considered the will of the Father.  (Matt. 12:50)

Jesus said whoever hears these sayings (of Jesus), and DOES THEM, is likened to a wise man who built his house on the rock. (Matt. 7:24)

The teachings of Jesus come from the Father. 

Jesus said His teaching were not His own, but came from the Father.  (John 7:16-17)  Everything Jesus taught and commanded came from God. (John 8:28; John 12:49-50; John 14:10; John 14:24; John 14:31)  Jesus obeyed the Father perfectly. Everything Jesus did was the will of God.

Jesus said to His disciples, “Teach them to obey all that I commanded you”.  By teaching others to obey all that Jesus commanded, is teaching the will of God.

The law of Christ is a law of the heart and mind. 

When one starts talking about how we should obey Jesus, immediately the cry is, “You are teaching a works salvation!”  Nothing could be further from the truth.  The Bible never says one can earn his salvation, but what the Bible does say iS to WORK OUT your own salvation (Php. 2:12).  You can’t work out what you don’t have!  On the other hand, all they teach is that one can’t help but sin every single day in thought, word, and deed.  Throughout both Testaments God wants people to forsake wickedness.  Jesus told people to “go and sin no more,” and Paul said, “Awake to righteouness and sin not!”  But on every side we are attacked by Satan’s followers who say you can keep sinning and never die (the same lie from the Garden).  Just listen to this clip ”Today’s Gospel”  of what is being taught out there, and hear how God’s word refutes them!

The secret to living a holy life, free from the bondage of sin, is LOVE.  The purity of your actions is not only from the mind, but from the heart. What is in your heart will fill your mind as well. Jesus called the teachers of the law and Pharisees hypocrites.  They were beautiful on the outside, but inside were full of dead men’s bones.  People, from the outside, can appear as righteous but inside are full of hypocrisy and wickedness. (Matt. 23:28)  It is from out of the heart that proceed evil thoughts, murders, adulteries, fornication, thefts, false witness, blasphemies (Matt. 15:19).  Jesus is not looking just for external actions to be pure, but his desire is for us to be pure in heart and mind as well.

 Will the Holy Spirit be given to those who do not obey Jesus – who claim to continually sin everyday in thought, word, and deed?

Jesus said the Holy Spirit will only be given to those who obey Him.

If you love Me, keep My commandments. And I will pray the Father, and He will give you another Helper, that He may abide with you forever.”  (John 14:15-16)

This is corroborated by Peter.

And we are His witnesses to these things, and so also is the Holy Spirit whom God has given to those who obey Him.”  (Acts 5:32) 

John tells us,

“And he that keepeth his commandments dwelleth in him, and he in him.  And hereby we know that he abideth in us, by the Spirit which he hath given us.” (1 John 3:24)

The Holy Spirit whom God has given abides in those who keep the commandments of Jesus!  For those who claim to sin everyday in thought, word, and deed cannot have the Holy Spirit, for they do not obey God.  They even write off what Jesus said as for another dispensation and therefore it doesn’t apply to them doctrinally!  Why?  Because it will knock down the wall of a false teaching called Unconditional Eternal Security!  When you listen to all these false teachers, and get rid of all the fluff in their sermons, it all boils down to one thing…..you can keep on sinning and you won’t die!  It’s the same lie the Serpent told Eve in the Garden.

The Bible is clear that if you don’t obey and abide in the doctrine of Christ, you do not belong to Christ, nor do you have the Holy Spirit. (2 John 1:9; Rom. 8:9)

Jesus said whoever obeys His commands, he is the one who loves Him.  And He who loves Jesus loves the Father.  Again, if anyone loves Jesus, he will obey His teachings. (John 14:21; John 14:23)

The reverse side is true just as well.  Jesus said those who do not love him do not keep His words. (John 14:24)

Jesus’ love is conditional as long as we continue to obey. 

Jesus’ love is NOT unconditional.  Note the condition in the words of Jesus,

If ye keep my commandments, ye shall abide in my love; even as I have kept my Father’s commandments, and abide in his love.   (John 15:10)

Being friends with Jesus is also conditioned upon our obedience.

“Ye are my friends, if ye do whatsoever I command you.”  (John 15:14)

If we hold to the teachings of Christ, we are the real disciples of His. 

“Then Jesus said to those Jews who believed Him, “If you abide in My word, you are My disciples indeed.  And you shall know the truth, and the truth shall make you free.” (John 8:31-32)

We are assured by Jesus we will never see death if we keep His word.

“Most assuredly, I say to you, if anyone keeps My word he shall never see death.” (John 8:51)

It is obedience to the teachings (keeping His word) that causes the blessings.  Just as blessings were promised for obedience to the law of Moses, so are the blessings promised to us based on our obedience to Christ.

One cannot have salvation without repentance followed with obedience.

The Scripture says,

“And having been perfected, He (Jesus) became the author of eternal salvation to all who obey Him,”  (Heb. 5:9)

It doesn’t say salvation is given to those who sin every day in thought, word, and deed.  God does not want people to sin.  He tells people to forsake their sins and follow Him.  Jesus commanded that all men to repent, but modern man will tell you repentance is not part of the Gospel. It’s a lie.  God wants repentance preached (Luke 5:32; Luke 24:47; Acts 20:21, etc. etc.).

There is a “godly sorrow.”  “For godly sorrow worketh repentance TO SALVATION not to be repented of;”  (2 Cor. 7:10)

Jesus said of the Holy Spirit,

“And when he is come, he will reprove the world of sin, and of righteousness, and of judgment:” (John 16:8)

And as we read above, God gives the Holy Spirit to those who obey Him. (Acts 5:32)  When a person feels the conviction of the Holy Spirit about his sinful condition, he can shrug it off, or he’ll come to God to forgive him of such a sinful life style.  He will want pardon through the mercy of God.  He knows his only hope is through Jesus who provided a way for his salvation and freedom from sin.  He will hate his sin because he can see what it has done to him and where it will send him.  He will not have a desire to do it anymore.  At that point of repentance, he wants to give up sin and not do it again.  Some people may be bothered for weeks under the conviction of the Holy Spirit, some may be a few days, and for some it may be on the very day (process of repentance).  He will not have rest until he comes to that crucial point of “godly sorrow” that leads to salvation.  He has to believe (faith) that God is able to forgive him of all the sins he has committed up to that point in his life, and his heart must be dead set against sinning again, which it would be if he is truly under godly sorrow.  Jesus came to set us free from sin, that it no longer has to have dominion over us.  His repentance will be proven by his deeds (Acts 20:26).  One’s deeds (obedience – NOT disobedience) will prove his repentance!  God will give that person strength if he will obey Him.  He gives the Holy Spirit to those who obey Him.  From there, as he reads the Scriptures (needs to grow in the faith), he will be warned not to go back to the way he once walked.  He can quench the Holy Spirit (1 Thess. 5:19).  The Scripture shows us certain sins will not let one inherit the kingdom of God, but instead lead one to eternal doom (Gal.5:19-21; 1 Cor. 6:9-10; Eph. 5:3-6; Rev. 21:8, etc.).  The Bible doesn’t say we work FOR our salvation, but it does say to WORK OUT our own salvation, and that with fear and trembling! (Php. 2:12).

Salvation is conditional upon the fact that we continue to abide in Jesus.  One who abides in Jesus will not sin.  Remember, Jesus said if you love Him you will obey Him and His teachings.  The Scriptures tell us,

“For this is the love of God, that we keep His commandments.  And His commandments are not burdensome.”  (1 John 5:3)

The Scriptures also say,

“He that saith, I know him, and keepeth not his commandments, is a liar, and the truth is not in him.” (1 John 2:4)”

In flaming fire taking vengeance on them that know not God, and that obey not the gospel of our Lord Jesus Christ:”  (2 Thess. 1:8) 

And you want to claim that you SIN everyday in thought, word and deed? This is simply being disobedient!

Which one is it – believing or obeying? 

Some Scripture passages say salvation is a result of obedience while other texts say salvation is through faith.  Is this a contradiction?  No.  Paul said,

“By whom we have received grace and apostleship, for obedience to the faith among all nations, for his name:  (Rom. 1:5)

“For by grace you have been saved through faith, and that not of yourselves; it is the gift of God,” (Eph. 2:8)

Faith comes first and obedience is the evidence of the faith.  The Gospel is to be obeyed for salvation sake.

“In flaming fire taking vengeance on them that know not God, and that obey not the gospel of our Lord Jesus Christ:”  (2 Thess. 1:8)

Disobedience is manifested in unbelief.

“He that believeth on the Son hath everlasting life: and he that believeth not the Son shall not see life; but the wrath of God abideth on him.” (John 3:36)

“And to whom sware he that they should not enter into his rest, but to them thatbelieved not?  So we see that they could not enter in because of unbelief. (Heb. 3:18-19)

So if you are disobedient, sinning everyday in thought, word, and deed, you are walking in unbelief. Among the sins that will send one into the Lake of Fire, the “unbelieving” is one of them.

“But the fearful, and unbelieving, and the abominable, and murderers, and whoremongers, and sorcerers, and idolaters, and all liars, shall have their part in the lake which burneth with fire and brimstone: which is the second death.”
(Rev. 21:8)

The Bible is clear that a past moment of acceptance of Christ does not guarantee anyone eternal salvation regardless how they live afterward.  If they don’t continue in the faith they will suffer the consequences in Hell for all eternity.

Scriptures say that there will be Christians who will depart from the faith (departing from the faith doesn’t happen to lost people!) (1 Tim. 4:1).  The widows turned from Christ and started following Satan (1 Tim. 5:11-15). Demas is another example. He was a traveling companion of Paul (Col. 4:14; Phm. 1:24). They worked together and endured various troubles and persecutions preaching the kingdom of God. But what happened to Demas? Paul said, “For Demas hath forsaken me, having loved this present world, and is departed unto Thessalonica;…”  (2 Tim. 4:10). Demas, a saved man, fell away and went back to loving this present world.  He loved the world more than God. The god of this world is Satan! (2 Cor. 4:4). Demas got deceived and it affected his behavior. In his unrepentant state, he lost his salvation for he did not endure! (1 John 2:15; James 4:4)

Those who obey Jesus’s commands live in him.  Paul said to examine yourselves to see whether you are in the faith (2 Cor. 13:5).  John corroborates Paul by saying, “And he that keepeth his commandments dwelleth in him, and he in him. And hereby we know that he abideth in us, by the Spirit which he hath given us.” (1 John 3:24)

Those who have a true saving faith in Christ will obey His teachings and commands.  Obedience is natural evidence of saving faith.  Those who are disobedient display their lack of saving faith.  Jesus NEVER asks us to do something we cannot do. If you love Jesus, you will obey Him, and to obey Him is fulfilling the law of Christ.

(Thanks to Sandra)

Paulus och vad han INTE påstår i Galaterbrevet

Tyvärr missförstår en del kristna vad Paulus säger om Lagen i Galaterbrevet och på andra ställen. De försöker få Paulus exempel om det lönlösa i att gå tillbaka till Lagens instruktioner om omskärelse, till att innebära att det numera är valfritt (om än eftersträvansvärt) att lyda även den Moraliska delen av Lagen. Lagen innehåller olika delar, och man brukar dela in den i den Ceremoniella Lagen, som innehåller regler om klädsel, mat och hygien, och den Moraliska Lagen, som även kan kallas Tio Guds Bud och som kan summeras med de dubbla kärleksbuden (att älska Gud och sin nästa som sig själv). Om man missförstår detta och vad Paulus syftar på när han säger “Lagen” så kan det gå illa. Moses mottog stentavlorna med Tio Guds bud något år innan han mottog resten av buden som handlar om de ceremoniella buden, men Tio Guds bud har inte sitt ursprung i de två stentavlor som Moses mottog. Även innan detta tillfälle på Sinai berg så var det förbjudet att tillbe andra gudar, mörda, stjäla, ljuga, etc. Om Tio Guds bud inte gällde innan Moses tid skulle Kain inte ha syndat när han mördade sin bror. Det är ofta de här verserna som missförstås:

Gal.5:1 Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket. 2 Se, jag Paulus säger er att om ni låter omskära er, kommer Kristus inte att vara till någon hjälp för er. 3 Jag försäkrar er än en gång: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. 4 Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. 5 Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp. 6 Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek. 

Gal. 1:6 Jag är förvånad över att ni så hastigt avfaller från honom som har kallat er genom Kristi nåd och vänder er till ett annat evangelium, 7 fast det inte finns något annat. Däremot är det några som skapar förvirring bland er och vill förvränga Kristi evangelium

 Gal 3:1 Ni dåraktiga galater! Vem har förhäxat er, ni som har fått Jesus Kristus framställd för era ögon som korsfäst? 2 Endast det vill jag veta: tog ni emot Anden genom att hålla lagen eller genom att lyssna i tro? 3 Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, skall ni nu sluta i köttet? 4 Har ni lidit så mycket förgäves, ja, helt förgäves?  

Paulus verkar upprörd. Eftersom Paulus betonar att vi inte kan bli frälsta av gärningar och genom att lyda Lagen, så anser vissa att Paulus menar att vi är FRIA vilket de menar skulle innebära att vi är fria vad gäller alla delar av Lagen och att gärningar bara är fina mål, men ingenting som vi kan förlora frälsning över. Men det är inte alls vad Paulus menar. Det är sant att vi aldrig kan skyla över gamla synder genom att börja lyda Lagen, även om vi från och med nu skulle lyda den till punkt och pricka, eftersom vi ju har brutit den tidigare. En tjuv kan aldrig täcka upp gamla brott genom att plötsligt leva sitt liv utan att stjäla. Han måste sona för sina tidigare brott även om han börjar leva rättfärdigt vid en senare tidpunkt. Såvida ingen renskriver honom för brottet förstås, och det är just det som Jesus gjorde för oss och våra synder (om vi omvänder oss och tror). Men att bli renskriven från sina gamla brott betyder ABSOLUT INTE att man är immun mot straff för framtida brott!

Paulus säger vidare Gal 5: 18“Men om ni LEDS av Anden, så är ni inte under lagen, så det menar alltså en del skulle friskriva oss från hela lagen och att synder inte längre separerar en sant kristen från Gud, men vad säger Paulus i verserna som kommer direkt före och direkt efter?

Gal 5:16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni INTE att göra vad köttet begär. 17 Ty köttet söker det som är EMOT Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill—19. Men köttets gärningar är uppenbara: de är hor, otukt, orenhet, lösaktighet, 20. avguderi, trolldom, ovänskap, kiv, avund, vredesutbrott, stridslystnad, splittringar, partisinne, 21. missunnsamhet, mord, dryckenskap, frosseri och annat sådant, så som jag säger i förväg vad jag redan har sagt: att DE SOM GÖR SÅDANT SKALL INTE ÄRVA GUDS RIKE.

Genast kan vi alltså se att Paulus säger att det finns starka villkor för att en kristen ska komma in i Guds rike och det är LYDNAD. Det handlar om lydnad av Tio Guds Bud/den Moraliska delen av Lagen/de dubbla kärleksbuden eller vad du nu vill kalla dem. För en kristen ska lydnaden finnas i hjärtat tack vare den helige anden:

Hebr. 10:16. Detta är det förbund som jag skall sluta med dem efter dessa dagar, säger Herren: Jag skall ge dem mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinne vill jag skriva dem

Rom 2:13. Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR lagen, de skall bli rättfärdiggjorda.14. Ty då hedningarna, som inte har lagen, AV NATUREN GÖR DET LAGEN INNEHÅLLER, så är dessa, fastän de inte har lagen, sig själva en lag. 15. De visar sålunda, att lagens verk är skrivet i deras hjärtan, och därom bär deras samvete dessutom vittnesbörd, också deras tankar, som inbördes anklagar eller också försvarar dem, 16. på den dagen, när Gud skall döma över människornas hemligheter, genom Jesus Kristus, enligt mitt evangelium.

Vem får evigt liv enligt Paulus? De som har “tro allena”? Glöm det, för utan gärningar kan vi inte bli frälsta. En del säger “Ja men, goda gärningar är endast FRUKTEN av vår tro”.Visst, men betyder det då inte att denna frukt är absolut nödvändig eftersom vi inte är frälsta om vi inte kan visa frukt? Tro utan gärningar är död. Så här säger Paulus om vem som får evigt liv:

Rom 2:7. EVIGT LIV åt dem som med tålamod i GODA GÄRNINGAR söker efter härlighet och ära och oförgänglighet,

Hebr.5:9. Och när han fullkomnats blev han,för alla dem som LYDER HONOM, upphovet till evig frälsning

Att Paulus gör skillnad på judarnas Torah (den Ceremoniella Lagen) och den Moraliska Lagen är tydlig:

1 Kor 7:19. Omskärelsen betyder inget och förhuden betyder inget. VAD SOM BETYDER NÅGOT ÄR ATT MAN HÅLLER GUDS BUD.

Rom. 3:30. så visst som det är en Gud, som gör den oomskurne rättfärdig av tron och den omskurne genom tron. 31. Gör vi då lagen om intet med tron? Nej, inte alls! UtanVI UPPRÄTTHÅLLER LAGEN

Paulus förfasar sig inte över att galaterna är så tokiga att de går tillbaka till tossiga gamla bud som säger “Du ska inte döda”, “Du ska inte själa” och “Du ska inte ljuga”. Varför skulle Paulus bli upprörd över det eller ens komma på tanken att kritisera galaterna för något sådant? Självfallet är inte Paulus upprörd för att Tio Guds Bud lyds av galaterna utan för att det finns irrlärare som fått dem att tro att de inte kan vara frälsta såvida de inte omskär sig. Då menar Paulus att Jesus dött för dem till ingen nytta eftersom detta skulle innebära att galaterna går tillbaka till det gamla testamentet och då kan de inte välja och vraka vilka lagar de ska lyda utan alla lagarna måste lydas. Det klarade inte judarna under det tidigare systemet, varför djuroffer var nödvändiga. Sanningen är ju att vi är frälsta av nåd genom TRO och inte pga att vi följer ritualer. Men älskar vi Jesus så säger Bibeln att vi lyder honom, och lydnaden ska komma naturligt från våra hjärtan. Här kan vi läsa att Paulus har bekymmer över irrlärare som sprider läran om nödvändigheten att omskära sig:

Apg 15:1 Några kom ner från Judéen och lärde bröderna: Om ni inte låter omskära er efter Moses stadgar, så kan ni inte bli frälsta.2. Detta ledde till motsättningar, och Paulus och Barnabas kom i en ganska skarp tvist med dem. Därför beslöts det att Paulus och Barnabas och några andra av dem skulle fara upptill apostlarna och till de äldste i i Jerusalem för dessa tvistefrågors skull.

Rom 3:28. Ty vi håller före, att människan blir rättfärdig genom tro, utan lagens gärningar. 29. Eller är Gud endast judarnas Gud? Är han inte även hedningarnas Gud? Jo, också hedningarnas, 30. så visst som det är en Gud, som gör den oomskurne rättfärdig av tron och den omskurne genom tron.

Rom 4:9 Gäller nu denna saligprisning endast de omskurna eller också de oomskurna? Vi säger ju, att tron blev räknad Abraham till rättfärdighet. 10. Hur blev den då honom tillräknad? När han var omskuren, eller när han var oomskuren? Inte såsom omskuren, utan såsom oomskuren.

En del menar till och med att det är en förbannelse, i betydelsen att det är något DÅLIGT att lyda Guds bud, eftersom de läser:

Gal 3:10 Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter.

Men detta betyder endast att en person som menar sig bli frälst genom laggärningar är under en förbannelse just för att han inte lytt hela lagen, och då är personen skyldig och förtjänar ett straff. Hade personen lytt hela Lagen hade det inte varit något problem, men en enda olydnad betyder förbannelse. Vi är antingen frälsta av Lagen eller av tro. Det är antingen eller. Vi är frälsta av TRO, men det betyder som sagt inte att vi är befriade från att vara Gud trogna. Tack vare Jesus Kristus vår Herre och hans blod så har han gjort oss fria från förbannelsen! Vi har nyckeln till hans rike, så låt oss hålla ut till änden.

15 verser om lag och nåd du inte visste fanns i Bibeln – och 15 som du TRODDE fanns

15 Verser om lag och nåd du inte visste fanns i Bibeln

 1) Rom. 3:25  honom som Gud har ställt fram såsom ett försoningsmedel genom tro, i hans blod. Så ville Gud — då han i sin skonsamhet hade haft fördrag med de synder som FÖRUT hade blivit begångna — nu visa att han dock var rättfärdig.

2) Jak. 2:24 I sen alltså att det är av GÄRNINGAR som en människa bliver rättfärdig, och ICKE AV TRO ALLENAST

3) Fil. 2:12 Därför, mina älskade, såsom I alltid förut haven varit lydiga, så mån I också nu med fruktan och bävan arbeta på eder frälsning, och det icke allenast såsom I gjorden, då jag var närvarande, utan ännu mycket mer nu, då jag är frånvarande.

4) Rom 2:13 Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR lagen, de skall bli rättfärdiggjorda.

5) 1 John 3:6 Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom.

6) Matt 5:19 Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.

7) Titus 2:12. (Nåd) Den lär oss att AVSÄGA OSS all ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i denna världen

8 ) Apg 5:32 Vi är hans vittnen till detta, och likaså den Helige Ande, som Gud har gett dem som LYDER HONOM

9) Jakob 4:6 Men större är den nåd han ger, därför säger den: Gud står emot de högmodiga, men de ÖDMJUKA ger han nåd

10) John 15:10. OM ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, så som jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek.

11) 1 Kor 7:19 Omskärelsen betyder inget och förhuden betyder inget. VAD SOM BETYDER NÅGOT ÄR ATT MAN HÅLLER GUDS BUD.

12) Rom. 3:31 Gör vi då lagen om intet med tron? Nej, inte alls! Utan VI UPPRÄTTHÅLLER LAGEN

13) Jak. 2:21 Blev inte Abraham, vår far, GENOM GÄRNINGARNA RÄTTFÄRDIGAD, då han offrade sin son Isak på altaret?

14) Hebr. 10:29 Hur mycket hårdare straff tror ni då inte att den förtjänar som förtrampar Guds Son och håller för orent förbundets blod, genom vilket han är helgad, och som smädar nådens Ande?

15) Rom 8:1 Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus, de som inte vandrar efter köttet, utan efter Anden. 

15 verser/påståenden som du trodde fanns i Bibeln

1) Människan har ärvt Adams synd och är född med en syndfull natur

2) En sann kristen kan aldrig förlora sin frälsning

3) Gud älskar oss villkorlöst

4) Vi kan tillgodogöra oss Jesus rättfärdighet så Gud kan inte se vår synd utan endast Jesu blod

5) När vi omvänder oss så är alla våra synder förlåtna; dåtida, nutida och framtida

6) Döm INGEN! Under inga omständigheter.

7) TRO ALLENA är vad som frälser oss, och gärningar har ingenting med frälsning att göra

8 ) Vi är inte längre under Lagen, så att lyda de Tio budorden är inte längre nödvändigt, även om det är bra för oss att lyda dem så att vi inte får reducerade gåvor i himlen

9) Alla syndar vi ständigt i tanke, ord och gärning

10) Guds nåd är gratis, villkorslös och kan inte gå förlorad

11) Om du kunde sluta synda skulle du inte behöva Jesus

12) Fariseéernas problem var att de fokuserade för mycket på Lagen och lydde den för mycket

13) Jesus betalade för våra synder på korset, tog vår synd på sig och blev syndig, varför han drabbades av Guds vrede

14) Han gjorde en grov synd? Då var han inte sant frälst från början

15) Kristna upprycks före den stora vedermödan

John Burke säger i princip att vi kan tjäna två herrar och att vi kan ha vår synd och vår frälsning samtidigt

Nyhet  i Dagen från 31 mars som jag vill belysa,  gällande församlingsplanteringskonferens och John Burke, pastor i Gateway Community Church i Austin. Det handlar om läran att vi kan tjäna två herrar och att vi inte behöver göra oss av med vår synd för att vara frälsta. Dagen skriver:

”Det är okomplicerat men svårt att plantera församlingar i en ny okänd kultur”, menarJohn Burke. Han föreläste hos nätverket Stockholm 2020 och gav också tio goda råd för ett församlingsbygge. Nätverket Stockholm 2020:s andra konferens har fördubblats sitt deltagarantal, från förra årets 60 till årets 120. I år handlar det om John Burkes erfarenheter av att plantera församling. Han och Craig Whitney, som leder ”Emerging Leadership Inititative”, ELI (initiativ för växande ledarskap), är huvudtalare. Ska människor som inte är vana att gå i en kyrka känna sig hemma i en församling, måste murar rivas och broar byggas, förklarar Burke:

– Det måste börja med nåd. Men själva ordet är det få som begriper idag, så vi säger i stället ”kom som du är” eller ”inga perfekta människor tillåtna”. Ingen blir hjälpt av att höra hur fel man lever. Alla vet ändå att man lever under fördömelse även om få tillstår det, förklarar Burke. Vad människor behöver är att förstå att det finns frihet från fördömelse genom Kristus. Människor beöver höra detta med ord som de förstår.

Inga perfekta människor tillåtna?! Man kan gissa sig till att Burke kanske försöker skoja till det lite här, men vi kan ändå förstå vad det är han försöker förmedla och det är ganska skrämmande. Burke verkar anse att synd är HELT NORMALT bland kristna och inte ens något som vi borde haka upp oss på eftersom vi ändå alltid kommer att fortsätta att synda. Så ingen blir hjälpt av att höra hur fel man lever? Vi borde alltså inte säga till våra medsystrar och medbröder som lever i uppenbar synd att de måste OMVÄNDA sig och lämna synden bakom sig för att kunna komma in i Guds rike? Vi ska klappa alla medhårs och säga ”Allt är väl med din själ” trots att de är på väg till helvetet? Lyder vi Burke kan vi få blod på våra händer eftersom vi uppmuntrar människor indirekt att inte göra något åt sin synd. Vi kan bli medskyldiga till att de går för evigt förlorade.

Burke talar helt emot vad Bibeln säger. Bibeln är full av varningar till kristna att de måste OMVÄNDA sig för att få evigt liv. Vi kan absolut inte komma till himlen ”som vi är” om detta innebär att vi har synd i våra liv. Ingenting oheligt kan komma in i gudsriket och synd gör oss oheliga.

Om du menar att du inte är befriad från synden utan endast undan STRAFFET från synden då har du lurat dig själv. Gud kräver att vi lever heligt och rättfärdigt. Matt 1:21 säger att Jesus ska frälsa folket FRÅN deras synder. Inte frälsa dem I dears synder.  Enligt Titus 2 innebär nåden att vi kan avhålla oss från synd. Inte att vi kan ha kvar vår synd och att nåden täcker upp för den.

Titus 11. Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12. Den lär oss att AVSÄGA OSS all ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i denna världen

1 Pet 4:1 Då nu Kristus har lidit i köttet för oss, så skall ni väpna er med samma sinnelag, ty den som lider i köttet har brutit med synden, 2. för att han under den återstående tiden i köttet inte längre skall leva efter människors begär utan efter Guds vilja.

Rom 6:14 Ty synden skall inte härska över er, eftersom ni inte är under lagen, utan under nåden.

Rom 6:6 för vi vet detta, att vår gamla människa är korsfäst med honom, för att syndens kropp skall bli tillintetgjord, så att vi inte mer skall tjäna synden.

1 John 3:4. Var och en som gör synd bryter också mot lagen, ty synd är brott mot lagen. 5. och ni vet att han uppenbarades för att han skulle ta bort våra synder, och synd finns inte i honom. 6. Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom. 7. Kära barn, låt ingen bedra er. Den som gör rätt är rättfärdig, liksom han är rättfärdig. 8. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra om intet djävulens gärningar. 9. Var och en som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10. På detta känns Guds barn och djävulens barn igen: Var och en som inte gör rättfärdighet är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.

Inte heller jag dömer dig, säger Jesus till kvinnan, men detta gäller endast STENINGEN

Förmodligen så uppmärksammar de flesta kristna att Jesus inte bara sa “Inte heller jag dömer dig” till kvinnan som ertappats med otrohet i Joh. 8:11, utan han sade även “synda inte härefter”. På svenska är tyvärr ordet “härefter” inte särskilt heltäckande eftersom det inte särskilt starkt visar att kvinnan faktiskt syndat. På grekiska blir effekten tydligare eftersom det grekiska ordet “méketi” snarare betyder “inte längre” och i King James Bible är det översatt med “sin no more”. Kvinnan var helt klart en syndare. När Jesus säger “Inte heller jag dömer dig” så uppfattar en del det som att Jesus förlåter henne oavsett om hon omvänt sig eller ej, men det skulle ju betyda att Jesus ger stöd till att vi kan tjäna Gud och Mammon och ändå vara frälsta.

Men Bibeln har ju lärt oss att vi inte kan tjäna två herrar och att vi är slavar under den vi lyder, så hur skulle en kvinna som lever i oomvänd otrohet kunna vara frälst? (Och det har ingenting med GT eller NT att göra för även gamla testamentet lär att orättfärdighet separerar oss från Gud.) När Jesus säger att inte heller han dömer kvinnan så syftar han endast på idén med STENINGEN. Fariséernas fråga gällde ju om inte Mose lag skulle följas i detta fall, men pga Jesus lysande svar (och Jesus står över lagen) så väljer fariséerna att lämna platsen och visar genom detta att de inte dömer kvinnan till stening trots allt. Inte heller Jesus gör det. Men Jesus INTE “Inte heller jag anklagar dig vad gäller den synd du gjort dig skyldig till i ditt liv för jag anser att du kan vara frälst samtidigt som du lever i synd”. Självklart säger inte Jesus något liknande. Jesus dömer henne inte enligt MOSE LAG, i 3 Mos. 20:10 och 5 Mos. 22:22, till straffet “stening”, MEN han säger inte att hon inte är skyldig inför Gud för den synd hon faktiskt är skyldig till. Det är bara själva “steningen” som Jesus säger nej till. Kvinnan måste stå inför Guds domstol som alla andra en dag.

Inte heller säger Jesus “döm aldrig någonsin” eller “alla människor syndar ständigt (ja, förutom han själv förstås) så det finns ingen skillnad mellan den här kvinnan och andra”. Bibeln säger på ett annat håll att när vi dömer så ska vi döma rättvist, så visst för vi döma. Om vi aldrig fick döma skulle vi heller aldrig kunna tillrättavisa någon. Vad gäller synden så måste vi inte synda, och det finns alltid ett alternativ att inte göra det.

Jesus svar till fariséerna var väl uttänkt, eftersom han i princip inte kunde säga vare sig ja eller nej utan att hamna i knipa hos fariséerna och allmänheten. Skulle han säga “nej” till att lyda Mose lag så anklagar förstås fariséerna honom för att bryta den gudomliga lagen och ser bevis för att han INTE kan vara Messias, och skulle han säga “ja” till att lyda Mose lag så går han emot den romerska överheten som har ensamrätt på att bevilja dödsstraff, och han kan då ses som politisk rebell.

Jag vill gärna tro att kvinnan gladde sig åt mötet med Jesus och att hon insåg att han verkligen hade auktoritet från Fadern, likaså att hon syndat och att hon då beslöt sig för att omvända sig och börja leva i ljuset. Detta beslut kan ha inträffat efter mötet, och Gud är alltid trofast. Ber vi om förlåtelse för våra synder och omvänder oss från hjärtat, oavsett hur djup vår synd är, så förlåter Gud. Men detta är alltjämt villkoret! Omvändelse först och sedan förlåtelse genom Guds barmhärtighet och nåd. Inte tvärt om! Gud skulle aldrig tänka tanken att förklara oss RENADE om vi inte i sanning var renade och vi kan inte bli renade såvida inte synden är helt försvunnnen från våra liv. Den kan inte försvinna såvida vi inte först ber om förlåtelse och omvänder oss. Först då kan vi bli renade i Jesu blod. Och detta är inte “att frälsa sig själv” eller “frälst pga gärningar”.

Vi vill ibland gärna tänka oss Jesus som den som gör vägen till sitt rike VÄLDIGT bred, och att han ser mellan fingrarna vad gäller synden, men Jesus kompromissade aldrig vad gäller synden. Han sa:

Matt 7:21. Inte skall var och en komma in i himmelriket, som säger till mig: Herre, Herre, utan den som gör min Faders vilja, som är i himlen.

John 14:21Den som har mina bud och håller dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig, han skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom, och skall uppenbara mig för honom. 22.Judas, inte Iskariot, sade då till honom: Herre, hur kommer det sig att du vill uppenbara dig för oss och inte för världen? 23. Jesus svarade och sade till honom: Om någon älskar mig, skall han hålla mitt ord. Och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. 24. Men den som inte älskar mig, han håller inte mina ord. Och det ord ni hör är inte mitt, utan Faderns, som har sänt mig.

Matteus 5:30
Och om din högra hand är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kommer till Gehenna

Matteus 18:8
Om nu din hand eller din fot är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt eller halt, än att hava båda händerna eller båda fötterna i behåll och kastas i den eviga elden.

Sammanhanget i Johannes 8

1. Jesus gick till Oljeberget. 2. Tidigt på morgonen kom han åter till templet, och allt folket kom till honom. Och han satte sig ner och undervisade dem.3. Då förde de skriftlärda och fariséerna till honom en kvinna, som var ertappad med hor. Och när de hade fört fram henne, 4. sade de till honom: Mästare, denna kvinna har på bar gärning blivit ertappad med hor.5. Och Mose har befallt oss i lagen, att sådana skall stenas. Men vad säger du? 6. Detta sade de för att fresta honom, för att de skulle ha något att anklaga honom för. Då böjde Jesus sig ner och skrev med fingret på jorden. 7. När de nu stod fast vid sin fråga, reste han sig upp och sade till dem: Den av er som är utan synd kastar första stenen på henne. 8. Och han böjde sig åter ner och skrev på jorden. 9. När de hörde detta kände de sig överbevisade av samvetet, och gick ut, den ene efter den andre, de äldste först ända till de sista, och Jesus blev lämnad ensam med kvinnan, som stod kvar där. 10. När Jesus reste sig upp och inte såg någon utom kvinnan, sade han till henne: Kvinna, var är dina åklagare? Har ingen dömt dig? 11. Hon sade: Herre, ingen. Då sade Jesus: Inte heller jag dömer dig. Gå och synda inte härefter (sin no more, KJV).12. Åter talade Jesus till dem, och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan skall ha livets ljus. 

Fariséen och publikanen – Skillnaden är att publikanen omvände sig

Fariséen och publikanen som gick till helgedomen för att be

En del missförstår Jesus liknelse i Lukas 18:9-14 och förstår den som att Jesus varnar människor för att fokusera för mycket på att lyda Guds lag eftersom det kan få dem att bli högmodiga och självgoda, och de menar också att SYNDARE å andra sidan kan vara frälsta (i sin synd) eftersom publikanen i liknelsen ju var en syndare och deklarerades som rättfärdig av Jesus själv. De säger alltså antingen öppet eller mellan raderna att det finns risker med att lyda Guds lag för mycket och även att synd inte alltid separerar oss från Gud eftersom det var publikanen och inte fariséen som gick hem rättfärdig.

Vad de missar är att publikanen till skillnad mot fariséen ERKÄNDE sin synd, OMVÄNDE sig och bad en renhjärtad bön till Gud. DÄRFÖR blev han renad från sina synder och förklarades som RÄTTFÄRDIG. Gud skulle aldrig ljuga och deklarera att en oomvänd syndare är “rättfärdig” om så inte är fallet. Ingenting oheligt ska komma in i hans rike, och synd smutsar ner oss och separerar oss alltid från Gud. Fariséen i liknelsen var orättfärdig eftersom han inte ansåg att han hade synd i sitt liv och därmed inte heller ansåg att det fanns någonting att ursäkta eller omvända sig från. Det är sant att man inte behöver ursäkta sig om man inte har gjort sig skyldig till någon synd, men om så inte är fallet så är man i fara när man inte gör någonting åt sin orenhet. Denna farisé var en hycklare.

Tvärt emot vad många tror så var inte fariséernas problem att de lydde lagen för mycket, utan för att de lydde lagen för litet. De var säkert duktiga på den ceremoniella delen av lagen, men de brast flera gånger vad gäller den mycket viktigare delen; den moraliska delen av lagen. Med “den moraliska delen” menar jag Tio Guds bud, vilka även de dubbla kärleksbuden är byggda på. Dessa bud kom inte med Mose utan de har funnits sedan tidernas begynnelse. Även under Adam och Evas tid var det förbjudet att mörda, stjäla, ljuga, etc. Dessa bud ska finnas i våra hjärtan och vi är aldrig befriade från att följa dem. Jesus säger:

Matt. 5:19Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och LÄR MÄNNISKORNA SÅ, han skall räknas för en av de MINSTA i himmelriket; men den som håller dem och LÄR människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.20Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i himmelriket.

Jesus säger alltså inte att vi bör slappna av vad gäller hans bud för att vår TRO är nog, eller att det inte längre är så noga med buden eftersom vi lever under nåden och inte under lagen, eller att Jesu blod alltid täcker upp för våra synder oavsett omständigheter, eller att vi riskerar att bli som självgoda fariséer om vi fokuserar för mycket på buden. Han säger tvärt om att om VÅR (inte Jesus) rättfärdighet inte övergår fariséernas så kommer vi inte in i hans rike. Vidare så är det farligt att lära andra människor att det inte längre är så noga med att lyda Guds bud eftersom det skulle innebära att vi blir MINST i himmelriket om vi överhuvudtaget kommer ditin. Det kan hända att det finns kristna som verkligen lever efter budorden samtidigt som de tyvärr lär andra människor att det finns stor frihet vad gäller buden och att det inte längre är ett krav att lyda budorden eftersom det endast innebär reducerade gåvor i himlen. De riskerar då att få en lägre plats i Guds rike om de till andra lär ut att det är “tro allenast utan gärningar” som gör oss frälsta och/eller att vi kan behålla vår frälsning trots att vi har synd i våra liv.

1 Petrusbrevet 4:18 Och om den rättfärdige med knapp nöd bliver frälst, »huru skall det då gå den ogudaktige och syndaren?

Men om vi håller oss nära Gud så klarar vi att lyda buden. Bibeln säger att hans bud INTE är tunga, och att vårt ok är lätt. Tack och lov känner många kristna att det är en självklarhet att vara Gud trogna, men vi måste se upp så att vi även lär ut hela sanningen till andra. Det är viktigt att predika OMVÄNDELSE och vikten att inte tjäna två herrar eftersom vi blir slavar under den vi lyder.

Liknelsen om fariséen och publikanen

Matt. 18:9Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:10»Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan. 11Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: ‘Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.12Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.’ 13Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: ‘Gud, misskunda dig över mig syndare.’ — 14Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»