Etikettarkiv | slav

Förväntar sig Gud enligt Bibeln att vi ska lyda hans lagar, eller är de för svåra?

repentGud verkar se det som en självklarhet att vi har förmåga att lyda hans bud – både vad gäller Mose lag (under den tid som den gällde) och vad gäller buden som gällde innan Mose lag trädde i kraft, samt även efteråt i det nya förbundets tid som vi lever i nu. Det låter heller inte särskilt logiskt för Gud att ge människor lagar som han mycket väl vet att de aldrig i livet klarar att lyda, och framför allt vore det ologiskt att rent av elakt att mena att människor förtjänar ett straff för något som är utanför deras egen kontroll och förmåga. Inte ens en ateistisk förälder skulle anse att han/hon har rätt att klandra en ett-åring för att inte ha städat sitt rum, eftersom en sådan syssla ligger utanför en ettårings kapacitet.

Om vi däremot kunde/kan lyda Guds bud och ändå valt att inte alltid göra det, så är vi helt klart skyldiga lagöverträdare och inser förmodligen också att vi inte kan komma in i hans framtida rike på egna meriter eller för att vi förtjänar det.

Det Gamla Testamentet och förmåga till lydnad

Även i det Gamla Testamentet fanns förstås chansen att blir förlåten genom att bekänna sina synder, omvända sig och därmed bli renad från sin gamla synd. Djuroffersystemet var gällande i och med Mose lag, men den kom senare att bli ett avslutat kapitel tack vare Jesu slutgiltiga offer på korset.

Gud uttryckte tidigt att vi kan råda över synden. Påbuden nedan uttryckte Gud långt innan Mose lag existerade:

1 Mos. 4:7 Är det inte så att om du gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men om du inte gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men DU SKALL RÅDA ÖVER DEN.

1 Mos. 26:5 därför att Abraham har lyssnat till mina ord och hållit vad jag har bjudit honom hålla, mina bud, mina stadgar och mina lagar. (1917)

Gud säger att hans folk ska hålla hans stadgar och lagar noggrant, vilket är viktigt eftersom de får LEVA om de gör så.  ”Den människa som följer dem skall leva genom dem” låter som Gud verkligen menar att det finns sådana människor. Annars får ju ingen leva.

3 Mos. 18:Mina domslut skall ni följa och MINA STADGAR SKALL NI HANDLA NOGGRANT EFTER.  Jag är Herren, er Gud.JA, NI SKALL HÅLLA FAST VID MINA STADGAR OCH LAGAR, ty den människa som följer dem skall LEVA genom dem. Jag är Herren.

So you shall keep My statutes and My judgments, by which a man may live if he does them; I am the Lord. (NASB)

You are to observe my laws and rulings; if a person does them, he will have life through them; I am Adonai. (Complete Jewish Bible)

Hes. 20:11 Jag gav dem mina stadgar och kungjorde för dem mina föreskrifter. Den människa som följer dem skall också leva genom dem. — 13 Men Israels hus var upproriskt mot mig i öknen. De följde inte mina stadgar utan föraktade mina föreskrifter, TROTS ATT DEN MÄNNISKA SOM HANDLAR EFTER DEM SKALL LEVA GENOM DEM. De vanhelgade svårt mina sabbater. Då tänkte jag utgjuta min förbittring över dem i öknen för att förgöra dem. — 19 Jag, Herren, är er Gud. Vandra efter mina stadgar och håll mina föreskrifter och följ dem. —21 Men deras barn var upproriska mot mig. De vandrade inte efter mina stadgar och höll inte mina föreskrifter, så att de följde dem, trots att den människa som handlar efter dem skall leva genom dem. De vanhelgade också mina sabbater. Då tänkte jag utgjuta min förbittring över dem och tömma min vrede över dem i öknen.

Neh. 9:29 Du förmanade dem för att föra dem tillbaka till din undervisning. Men de var övermodiga och lyssnade inte på dina bud utan syndade mot dina föreskrifter, fastän den människa som håller dem får leva genom dem. De var envisa och hårdnackade och vägrade lyssna.

Om hans folk bara skulle lyda alla hans bud, så skulle det gå dem väl.

5 Mos. 15:Men ingen fattig borde finnas hos dig, ty Herren skall rikligen välsigna dig i det land som Herren, din Gud, ger dig till besittning som din arvedel, om du endast lyder Herrens, din Guds, röst, så att du håller fast vid alla dessa bud, som jag i dag ger dig, och följer dem.

Om Guds folk inte lyder hans bud så vilar t o m en förbannelse över dem. Alla ord i lagen måste följas, säger Herren.

5 Mos. 27:1 Mose och de äldste i Israel gav folket denna befallning: ”Håll alla de bud som jag i dag ger er.10 Du skall lyda Herrens, din Guds, röst och hålla hans bud och stadgar som jag i dag ger dig.”—26 Förbannad är den som inte upprätthåller alla ord i denna lag genom att följa dem. Och allt folket skall säga: ”Amen.”

Jer. 11:”Hör detta förbunds ord och säg till Juda män och Jerusalems invånare. Säg till dem: Så säger Herren, Israels Gud: Förbannad är den man som inte lyder detta förbunds ord, som jag ålade era fäder på den dag då jag förde dem ut ur Egyptens land, denna smältugn. Jag sade: Hör min röst och gör allt som jag har befallt, så skall ni vara mitt folk och jag skall vara er Gud.Herren sade till mig: ”Ropa ut allt detta i Juda städer och på Jerusalems gator. Säg: Hör detta förbunds ord och handla efter dem.

Gud säger att hans folk inte ska vika av vare sig till höger eller vänster från något av hans bud.

5 Mos. 28:1 Om du lyssnar till Herrens, din Guds, röst, genom att noggrant följa alla hans bud som jag i dag ger dig, så skall Herren, din Gud, upphöja dig över alla folk på jorden.—13 Herren skall göra dig till huvud och inte till svans. Du skall endast vara över och aldrig vara under, om du lyssnar till Herrens, din Guds, bud som jag i dag ger dig för att du skall hålla och följa dem14 Vik inte av, vare sig till höger eller vänster, från något av alla de bud som jag i dag ger er, så att du följer andra gudar och tjänar dem.15 Men om du inte lyder Herrens, din Guds, röst och inte håller fast vid och följer alla hans bud och stadgar som jag i dag ger dig, så skall alla dessa förbannelser komma över dig och nå fram till dig:—45 Alla dessa förbannelser skall komma över dig och förfölja dig och träffa dig till dess att du går under, därför att du inte lyssnade till Herrens, din Guds, röst och inte höll de bud och stadgar som han gav dig.—-58 Om du inte noggrant följer alla ord i denna lag som är skrivna i denna bok, så att du fruktar detta härliga och fruktansvärda namn ” Herren,din Gud”

5 Mos. 12:VAR NOGA MED ATT LYDA ALLA DESSA BUD som jag ger dig, för att det till evig tid må gå dig väl och dina barn efter dig, när du gör det som är gott och rätt i Herrens, din Guds, ögon.

Gud säger att hans folk ska lyda hans bud ”av allt ditt hjärta och av all din själ i ALLA stycken! Det finns ingenting som säger att han menar att de inte KAN utföra det han ber om. Tvärt om säger Gud uttryckligen att de bud som han ger INTE är för svåra att hålla! Han säger även ”ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, SÅ ATT DU KAN GÖRA DÄREFTER”. Gud beordrar faktiskt hans folk att älska honom av hela sitt hjärta och hela sin själ genom att hålla alla hans bud.

5 Mos. 30:2 och du så vänder åter till HERREN, din Gud, och hör hans röst, du med dina barn, AV ALLT DITT HJÄRTA OCH AV ALL DIN SJÄL, i alla stycken såsom jag i dag bjuder dig 3då skall HERREN, din Gud, åter upprätta dig och förbarma sig över dig–-10när du hör HERRENS, din Guds, röst, så att du håller hans bud och stadgar, det som är skrivet i denna lagbok, och när du vänder åter till HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ.11Ty DET BUD SOM JAG I DAG GIVER DIG ÄR DIG ICKE FÖR SVÅRT och är icke långt borta.—14Nej, ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, SÅ ATT DU KAN GÖRA DÄREFTER.15Se, jag förelägger dig i dag livet och vad gott är, döden och vad ont är,16då jag nu i dag bjuder dig (COMMAND YOU, KJV) att älska HERREN, din Gud, att vandra på hans vägar och HÅLLA HANS BUD och stadgar och rätter, för att du må leva och föröka dig, och för att HERREN, din Gud, må välsigna dig i det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning. (1917)

Det Nya Testamentet om kapacitet till lydnadfalse sheep

Även i det nya testamentet verkar Jesus och hans apostlar ta det för givet att man kan lyda hans bud. Det blir för långt att ta med alla verser.

Jesus upprepar det gamla testamentets viktigaste bud; att älska Gud av hela sitt hjärta, hela sin själ, hela sitt förstånd och av hela sin kraft – samt sin nästa som sig själv. Han verkar inte tro att det är omöjligt för oss att lyda detta, och inte heller att det inte är någon större fara om vi inte alltid lyder eftersom han själv skulle komma att lyda buden åt oss så att vi kan slippa (som en del kristna felaktigt tror). Jesus verkar bekräfta att denne vise man faktiskt var nära Guds rike just för att han insett hur viktigt det är att förstå dessa bud och att också leva efter dem.

Markus 12:29 Jesus svarade: ”Det största är detta: Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en, 30 och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft31 Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. Inget annat bud är större än dessa.” 32 Den skriftlärde sade: ”Du har rätt, Mästare, det är sant som du säger. Han är en, och det finns ingen annan än han. 33 Och att älska honom av hela sitt hjärta och av hela sitt förstånd och av hela sin kraft och att älska sin nästa som sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer.” 34 När Jesus hörde att mannen hade svarat förståndigt, sade han till honom: ”Du är inte långt från Guds rike.” Sedan vågade ingen fråga honom längre.

Jesus uttrycker sig med ”den som håller dem (buden)…”, vilket innebär att han tror att det faktiskt finns folk som håller hans bud. De som håller hans bud och även lär andra att hålla dem, han ska kallas stor i himlen. Men Jesus säger också att om vår rättfärdighet inte går UTÖVER de skriftlärdas så ska vi inte ens komma in i himmelriket. Vi vet att några en dag ska komma in i Guds rike, och det innebär att det finns några som faktiskt håller buden, lär andra att göra likadant och som har en rättfärdighet som går långt över de skriftlärdas. Det står inte att Jesus kan täcka upp där det brister och vara rättfärdig åt andra.  Det är VÅR rättfärdighet (vår lydnad) som avgör om vi platsar i Guds rike, men självfallet måste vi först bli renade i Jesu blod vilket vi inte kan åstadkomma själva.

Matt. 5:19 Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men DEN SOM HÅLLER DEM OCH LÄR MÄNNISKORNA DEM, han skall kallas STOR i himmelriket. 20 Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt UTÖVER de skriftlärdas och fariseernas, SKALL NI INTE KOMMA IN I HIMMELRIKET.

Vi är tänkta att helgas genom Anden så att vi lyder. Det betyder att vi har fått all kraft som behövs för lydnad, och sedan är det förstås upp till oss att välja den vägen eller ej. Misslyckas vi så beror det inte på att vi inte kunde, utan för att vi inte ville.

1 Pet. 1:2 Ni är av Gud, Fadern, förutbestämda till att helgas genom Anden, så att ni lyder och blir bestänkta med Jesu Kristi blod. Må nåd och frid i allt rikligare mått komma er till del.

Petrus säger till sina läsare att de renat sina själar genom att lyda sanningen, och att de verkligen älskar varandra uppriktigt. Han hoppas också att de ska fortsätta att uthålligt vandra med rena hjärtan. Syndar vi så har vi inte rena hjärtan, men det verkar här som att Petrus verkligen menar att det finns folk som verkligen handlat helt enligt Guds vilja och hållit sig själva rena. Petrus anser att lydnad av Guds evangelium är oerhört viktigt, och därför borde han anse att det också är möjligt för oss att verkligen kunna göra det.

1 Pet. 1:22 Ni har renat era själar genom att LYDA sanningen, så att ni älskar varandra uppriktigt som bröder. Älska då varandra uthålligt av rent hjärta.

1 Pet. 4:17 Ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium?

Jämför gärna med dessa verser om ett rent och uppriktigt hjärta:

1 Tim. 1:5 Vad all förmaning syftar till är KÄRLEK AV ETT RENT HJÄRTA, AV ETT GOTT SAMVETE och av en uppriktig tro.

1 Tim. 6:13 Inför Gud, som giver liv åt allt, och inför Kristus Jesus, som under Pontius Pilatus vittnade med den goda bekännelsen, manar jag dig14 att, själv UTAN FLÄCK och tadel, HÅLLA VAD JAG HAR BJUDIT, intill vår Herres, Jesu Kristi, uppenbarelse (1917)

(1 Tim. 6:14 That thou keep this commandment WITHOUT SPOT, UNREBUKABLE, until the appearing of our Lord Jesus Christ – KJV)

2 Tim. 2:22 Flee also youthful lusts: but follow righteousness, faith, charity, peace, with them that CALL ON THE LORD OUT OF A PURE HEART. (KJV)

Apg. 8:21 Du har inte någon del eller lott i den här saken, EFTERSOM DITT HJÄRTA INTE ÄR UPPRIKTIGT INFÖR GUD. 22 Vänd dig därför bort från din ondska och be till Herren. KANSKE SKALL HAN FÖRLÅTA DIG VAD DU TÄNKER I DITT HJÄRTA

Hebr. 10:22 Låt oss därför MED UPPRIKTIGT HJÄRTA gå fram i full trosvisshet, MED ETT HJÄRTA SOM ÄR RENAT FRÅN ETT ONT SAMVETE och med en kropp som är badad i rent vatten.

Ps. 24:4 Den som har oskyldiga händer och RENT HJÄRTA, den som inte vänder sin själ till lögn och inte svär falskt.

Matt. 5:8 Saliga är de RENHJÄRTADE, de skall se Gud.

Matt. 23:26 Du blinde farisé, GÖR FÖRST INSIDAN AV BÄGAREN REN, så blir också utsidan ren.

Johannes verkar mena att vi verkligen kan lyda sanningen, och då kommer vi också till ljuset eftersom vi inte har något att dölja eller skämmas för. Gud kan se rakt in i våra hjärtan och inte se någon smuts. Johannes säger också att den som inte lyder sonen (och Jesus sa ”synda inte mer”) ska inte se LIVET utan Guds vrede blir kvar över honom. Om man är utsatt för Guds vrede och inte har livet så är man andligt död och inte frälst. Lösningen är alltså lydnad och det verkar alltså vara en möjlighet. Vi har fått all kraft i den helige Ande som är vår fantastiske Hjälpare. ALLT kan vi i honom. Om vi bara vill.

Joh. 3:21 Men den som lyder sanningen kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud.”—36 Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.”

Lukas verkar mena att vi kan lyda Gud, eftersom den helige Ande är utgiven för just de som lyder.

Apg. 3:32 Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande, som Gud har gett åt dem som lyder honom.”

Här nedan följer Paulus utläggning i Rom. 2, 6 och 8, och det kan inte bli tydligare. Det är uppenbart att vi har valet att vandra efter Anden (och då syndar vi inte) och därmed få leva pga att vi lyder Gud, eller vi kan välja att följa köttet (då vi använder våra lemmar att synda med) och skördar därmed andlig död. Paulus beskriver också människor som ”av naturen gör vad lagen befaller” eftersom Guds lag är skriven i deras hjärtan. De har alltså chans till att ha goda samveten pga heliga liv. Vi kan alltså leva i total seger över synden, enligt Paulus. Vi kan leva heliga liv helt och fullt, och vi behöver inte förnedra oss själva genom att lyda köttets alla nycker. Att ha kött på skelettet är ingen synd och inte heller att frestas, men att bruka våra lemmar till att bryta Guds bud är synd. Om fallet skulle vara att även frestelser skulle vara synd så är det helt sant att vi inte skulle kunna leva heligt, men även Jesus frestades i allt liksom vi och han var ingen syndare. Han valde ju att inte ge efter för synden, och likadant kan vi göra när vi står inför svåra val. ”En sådan som till kroppen är oomskuren men håller lagen skall döma dig som bryter mot lagen”, säger Paulus vilket tyder på att han verkligen menar att det kan finns sådana fall när människor faktiskt lyder det lagen kräver. Han säger på andra ställen att vi uppfyller lagens krav när vi älskar Gud och vår nästa som oss själva. Han indikerar inte att det är en omöjlighet som vi aldrig någonsin kan klara av.

Rom. 2:Han skall ge var och en efter hans gärningar: evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. Nöd och ångest skall komma över varje människa som gör det onda, främst över juden och även över greken, 10 men härlighet, ära och frid över var och en som gör det goda, främst över juden och även över greken, 11 ty Gud är inte partisk.12 Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen. 13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. —-25 Omskärelsen är visserligen till nytta, om du håller lagen. Men bryter du mot lagen har du trots din omskärelse blivit oomskuren. 26 Om nu en oomskuren uppfyller lagens krav, skall han då inte räknas som omskuren? 27 En sådan som till kroppen är oomskuren men håller lagen skall döma dig som bryter mot lagen, du som har lagens bokstav och omskärelsen. 28 Den är inte jude som är det till det yttre, och omskärelse är inte något som sker utvärtes på kroppen (sarx). 29 Den är jude som är det i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. En sådan får sitt beröm, inte av människor utan av Gud.

Paulus säger att vi självklart inte ska fortsätta att synda, vilket visar att det går att sluta. (Inte så att vi aldrig får några fler chanser till frälsning om vi skulle bryta hans bud, men det visar i alla fall att vi har full kapacitet att undvika synd.) Om något i oss själva – såsom vårt kött – skulle vara ett hinder för oss att leva heligt och vara helt igenom heliga, så kan vi inte lyda Paulus och upphöra med synd. Paulus säger att vi inte längre ska vara slavar under synden, och vi är slavar under den vi lyder. Lyder vi synd på minsta vis så är vi inte fria utan slavar. Är man slav är man inte frälst. Därför är det tydligt att Paulus lovar att vi kan leva i fullkomlig seger. Synden ska inte mer härska i vår kropp så att vi lyder dess begär. Han säger alltså inte att vi ska upphöra med att ha begär och att sluta frestas, utan han säger att vi inte ska LYDA begären, vilken är något vi kan. Gör vi det så är vi inte syndare, även om vi frestas. ” Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst.” Ytterligare något som vi KAN utföra. Vi kan alltså leva rättfärdigt och helt utan synd. Vi VAR döda när vi levde tvärt emot, men som kristna så kan vi välja att inte låta synden vara Herre över oss genom att lyda den. Paulus säger att att de kristna i Rom ”HAR NU AV HJÄRTAT BLIVIT LYDIGA mot den lära som ni blivit överlämnade åt”. Det går alltså att lyda Gud av hela sitt hjärta.

Rom. 6:1 Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den?  — Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. — 10 Ty hans död var en död från synden en gång för alla, men det liv han lever, det lever han för Gud11 Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.12 SYNDEN SKALL DÄRFÖR INTE HÄRSKA I ER DÖDLIGA KROPP, SÅ ATT NI LYDER DESS BEGÄR. 13 Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. 14 Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. 15 Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! 16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? 17 Men Gud vare tack! Ni VAR syndens slavar men HAR NU AV HJÄRTAT BLIVIT LYDIGA mot den lära som ni blivit överlämnade åt. 18 Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. 19 – För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse. 20 Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. 21 Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. 22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. 23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Lagens krav uppfylls om vi inte lever efter köttet utan efter Anden. Då älskar vi ju Gud och våra medmänniskor som oss själva, och då gör vi inget ont. Vi kan helt och fullt leva efter Anden, och Anden leder oss alltid bort från synd. Det går att se till att aldrig leva efter köttet. Kravet på oss är inte att vi ska göra oss av med kroppsliga begär och frestelser, utan kravet är att låta oss ledas av Anden och att inte göra det kroppen begär. Då lever vi precis som Gud vill. Det är inte vårt fel att vi är födda med en kropp, och kött i sig är inget ont i sig självt. Om kött är ont sig självt så hade snarare Gud behövt skämmas för att utsätta oss för något som vi aldrig bett om att få bli utsatta för, och som skulle kunna användas emot oss. Det skulle vara som att kasta ett skynke full av löss över någon, och sedan klandra personen för att han har ett skynke full av löss.

Rom. 8:Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till AndenKöttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid.Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. — .12  Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot köttet, så att vi skola leva efter köttet. (1917)13 Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva14 Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner. (SFB)

Det går att lyda Kristus med ett uppriktigt hjärta. Paulus tar för givet att det är så vi älskar och lyder Kristus.memory

Ef. 6:5 Ni slavar, lyd era jordiska herrar, visa dem respekt och vördnad av uppriktigt hjärta, så som ni lyder Kristus.

Hebr. 5:9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom

Upp. 12:17 I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot de övriga av hennes barn, mot dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd.

Paulus menar att vi ska agera så att köttet inte får något tillfälle, utan vi ska tjäna varandra genom kärleken – vilket vi alltså kan. Återigen upprepar han att vi uppfyller lagen genom att älska vår nästa som oss själva, och säger inte att det bara är vackra ord som ingen kan lyda. Han lovar att vi inte gör vad köttet begär om vi vandrar i Anden, och om vi då väljer att inte göra vad köttet begär så innebär det väl att vi kan vara helt igenom syndfria på alla sätt och vis? Paulus säger att vi kan glömma att få ärva Guds rike om vi lever som köttet vill.

Gal. 5:Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.Ni började bra. Vem har nu hindrat er, så att ni inte längre lyder sanningen? Till det har ni inte blivit övertalade av honom som kallade er.13 I ären ju kallade till frihet, mina bröder; BRUKEN DOCK ICKE FRIHETEN SÅ, ATT KÖTTET FÅR NÅGOT TILLFÄLLE. Fastmer mån I tjäna varandra genom kärleken. (1917)14 Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv. 15 Men om ni biter och sliter i varandra, se då till att ni inte blir uppslukade av varandra.16 Vad jag vill säga är detta: VANDRA I ANDEN, SÅ KOMMER NI INTE ATT GÖRA VAD KÖTTET BEGÄR17 Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. 18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, 21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.22 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, 23 trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. (affections and lusts, KJV)25 Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden. 26 Låt oss inte söka tom ära, inte utmana varandra och inte avundas varandra. (SFB)

Vi visar att vi älskar Gud om vi håller hans bud, och om vi håller hans bud kan vi väl vara helt igenom syndfria? Eller är vi fortfarande på något sätt syndare trots att vi väljer att hålla fast vid Guds bud? Villkoret att

Joh. 14:15 Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud. 16 Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er, 17 sanningens Ande, som världen inte kan ta emot. Ty världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, eftersom han förblir hos er och skall vara i er. —21 Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom.”22 Judas – inte Judas Iskariot – frågade: ”Herre, hur kommer det sig att du vill uppenbara dig för oss och inte för världen?” 23 Jesus svarade: ”Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom24 Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord. Det ord som ni hör är inte mitt utan kommer från Fadern som har sänt mig. 25 Detta har jag talat till er, medan jag är kvar hos er. 26 Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.

Guds bud är inte tunga, men det är vanligt att människor i stället predikar precis tvärt om – att buden är så fruktansvärt tunga att vi inte ens ska tänka tanken att vi någonsin ska kunna följa dem fullt ut, men att lösningen i stället är att Jesus lytt buden åt oss så att vi kan slippa. Lösningen på problemet är för dessa människor inte omvändelse och lydnad, utan snarare att gömma sig bakom Jesus. Kärleken till Gud är att vi håller hans bud, enligt Johannes, och gör vi så är vi väl inte syndare?

1 Joh. 5:När vi älskar Gud och håller hans bud, då vet vi att vi älskar Guds barn. Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga. Ty allt som är fött av Gud besegrar världen, och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro. Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus är Guds Son? Det är han som kom genom vatten och blod, Jesus Kristus, inte bara genom vattnet, utan genom vattnet och blodet. Och det är Anden som vittnar, eftersom Anden är sanningen.—17 All orättfärdighet är synd, men det finns synd som inte är till döds.18 Vi vet att ingen som är född av Gud syndar. Han som är född av Gud bevarar honom, så att den onde inte kan röra honom. 

Tillåter Bibelns Gud slavar? Är det ok?

statareDet finns olika slags tjänare och slavar

Ordet slav i Gamla Testamentet kommer från det hebreiska ordet ebed (Strong’s 5650), som kan betyda slav eller tjänare – och det förekommer 800 gånger i KJV. Samma ord kan användas när man vill uttrycka att man är Guds tjänare. Det handlar alltså om att ”tjäna” någon på olika sätt, och det har man gjort i vår historia både på frivillig basis med ganska behagliga förutsättningar, men även genom att vara slav under vidriga förhållanden där man lever som fånge och ägodel. I modern tid kanske man associerar ”slav” med en rik och elak elit som skaffar sig tvångsarbetare, men i GT verkar det vara ett system där man hjälper fattiga – genom att erbjuda dem arbete inom sitt hushåll eller på sina ägor.

Även en modern betjänt eller au pair är ju en slags tjänare med kortare eller längre kontrakt/anställningar (utländska au-pairer erbjuds ibland en gratis flygbiljett hem om de stannat en längre tid – exempelvis ett-två år) och vi har även haft både pigor och drängar i våra dagar – där det vore extra känsligt att bli av med en viktig upplärd arbetskraft mitt i en viktig skördesäsong. Vi har även haft ett statarsystem i Sverige (avskaffades 1945) där lantarbetare arbetade på ett-års-kontrakt för en jordägare och fick en stor del av sin lön i natura. Lantarbetarna bodde på jordägarens ägor, och ofta i mycket dåliga och dragiga små hus. Det enda man kunde hoppas på var att jordägaren (patronen) var en resonlig och rättvis man, men om så inte var fallet så hade man tyvärr inte så mycket val. Man kunde förstås flytta till ett annat gods när kontraktet upphörde, men dels så var det ingen självklarhet att få plats någon annanstans och dels så kunde förstås den nya jordägaren vara lika oresonlig och snål. Jordägare tvingade förstås ingen att vara statare, men många människor hade inte så mycket annat val om de hade en familj att mätta och fick därför vara tacksamma för att de åtminstone kunde få plats på ett gods. Det handlar dock inte om att skriva på livstidskontrakt i några av dessa tjänar-former.

Vidare har många barn i vår historia blivit antingen utauktionerade (eller bortadopterade)  och hamnat i andra familjer, pga att en eller båda föräldrar inte kunnat ta hand om dem. Det är lätt för oss att säga att ”så får det inte gå till!” när vi inte kan erbjuda något bättre. IDAG kan vi förstås det, men så har det inte alltid varit. Om man bor i en mycket fattig by under en fattig period i Sverige där föräldrar kämpar för att få mat till barnen, då är det inte en självklarhet att ta hand om ytterligare ett barn trots att barnet i fråga blivit föräldrarlös och har stora behov. Så var det tyvärr för många i vår historia, och vi kanske har läst både Kulla-Gulla och Emil i Lönneberga för att få en bild utav hur det kunde vara på den här tiden, med hotet att t o m hamna på fattighuset. För inte så jättelänge sedan kunde man se tidningsannonser där desperata unga ensamma mammor sökte anställning som hushållerskor, och var nöjda med alla erbjudanden som möjliggjorde att de kunde få ta med sig ett barn in i hushållet. Då skulle de ha arbete, inkomst, regelbunden mat, tak över huvudet, varmt på vintern och annan trygghet för sig själva och barnen. Att då bara förbjuda en sådan form av anställning utan att erbjuda ett bättre alternativ, vore ju att orsaka en sådan kvinna (och framför allt hennes barn) mycket skada. Idag finns bättre alternativ, men det är bara att konstatera att så inte alltid varit fallet. Det har inte alltid funnits ett skattebaserat samhälle som alltid är berett att rycka in.

Tjänare/slavar på Bibelns tid

Tjänare hade man även under Bibelns tid, och om någon naivt helt apropå skulle förbjuda människor att vara tjänare, så skulle det innebära umbäranden och död för många människor – och framför allt barn. Det skulle innebära att helt kapa deras möjligheter att få regelbunden mat, kläder, tak över huvudet, och att ingå i ett tryggt hushåll. Gud uppmuntrade inte människor att bli tjänare och heller inte att skaffa tjänare, MEN han var listig nog att inse fakta och att skriva lagar för att tillgodose tjänarnas rättigheter och möjliggöra en rättvis och human behandling. Många likställer Bibelns tjänare med ”slavar som man kan behandla hur som helst och dumpa hur som helst”, men Gud uppmuntrar aldrig människor att behandla andra illa. Tvärt om gjorde han lagar just för att få människor att behandla andra väl.

Att vara tjänare handlar om att ha en slags beroendeställning inför någon, och de flesta av oss är beroende av att ha ett arbete eftersom vi är beroende av en inkomst. För oss i moderna Sverige så har vi flera alternativa anställningar att välja emellan (beroende på våra kunskaper), och skulle vi inte hitta något arbete alls så har vi ändå en trygghet i form av arbetslöshetskassa el dyl. På Bibelns tid så var det inte så många arbeten att välja emellan, och det handlade ofta om att ha ett hem, landområden och djur. De som ägde stora områden och många djur var också de som hade störst möjligheter att ha tjänare och daglönare, och det var förstås tacksamt för de människor som inte hade några tillgångar överhuvudtaget (men däremot kanske en familj att försörja). Det var vanligast att vara tjänare på frivillig basis, men man kunde också växa upp som barn till tjänare. Då bodde man kvar hos sina föräldrar på samma ställe, och alla tjänare tillhörde hushållet och hade rättigheter som hushållsmedlemmar.

Innan Mose lag så kan man läsa om Abimeleks tjänare i 1 Mos. 20, och de var alltså hovtjänare. Vi kan också läsa om Abraham, och att han samlade 318 av hans tjänare (födda i sitt hushåll) för att hitta Lot i 1 Mos. 14. I 1 Mos. 24:2 kan vi läsa om en tjänare/slav som ansvarade för Abrahams alla ägodelar. Under Mose lag kom en struktur för tjänarformen för att bevaka deras rättigheter.

2 Sam. 19:16 Benjaminiten Simei, Gerars son, som var från Bahurim, skyndade sig och kom ner med Juda män för att möta kung David. 17 Med honom följde tusen man från Benjamin och även Siba som hade varit tjänare i Sauls hus, och hans femton söner och tjugo tjänare var med. Dessa skyndade till Jordan före kungen.

En del kanske förfasas över att tjänare ibland ses som en annan persons ”ägodelar”, men det beror på hur man ser det. En ägodel som en möbel eller maskin har inga lagliga rättigheter, men det har människor – därav Guds lagar som bejakar människors rättigheter. Ett företag som köps upp av ett annat (eller som går ihop), måste redovisa alla företagets tillgånger och kostnader, och då inkluderas personal och alla omkostnader som har med dem att göra. Det är inget nedvärderande på minsta vis, men personalen måste ändå redovisas som om det handlar om ägodelar – något som inkluderas i företaget. På samma vis måste man i Bibelns tid ibland redovisa (eller bara hänvisa till) en viss persons hushåll och alla personer och tillhörigheter som ingår i hushållet. Det kan även inkludera djur.

Tjänare kunde bli friaarbetare

Man kunde arbeta som tjänare i sex år, men det gick även att förlänga kontraktet på frivillig basis. Det fanns olika sätt för en tjänare att bli fri.

  • Han kunde bli utköpt av familjemedlemmar (3 Mos. 25.49)
  • Han kunde köpa sin egen frihet (3 Mos. 25.49)
  • Var sjunde år så blev alla tjänare automatiskt fria utan någon form av ersättning till sina herrar, men däremot skulle herrarna förse tjänarna med stora tillgångar. Det fanns dock möjlighet till förlängning. (3 Mos. 15:13)
  • Om tjänaren blev skadad pga dålig behandling så blev han automatiskt fri (2 Mos. 21:26). Att skada en tjänare vore väldigt ologiskt eftersom en skadad tjänare naturligtvis är en sämre tillgång för en herre än en friskt, stark, mätt och nöjd tjänare. Det är ju att jämföra med en bonde som sparkar sin skördetröska och hugger den med en skruvmejsel.

Verser om tjänare/slavars rättigheter

Se även 5 Mos. 15 nedan.

2 Mos. 21:Om du köper en hebreisk slav skall han tjäna dig i sex år, men det sjunde året skall du ge honom fri utan lösenOm han kom ensam, skall han friges ensam. Om han var gift, skall hans hustru friges tillsammans med honom. Om hans herre har givit honom en hustru och om hon har fött söner och döttrar åt honom, skall hustrun och hennes barn tillhöra hennes herre. Endast mannen skall ges fri. Men om slaven säger: ”Jag älskar min herre, min hustru och mina barn så mycket att jag inte vill bli fri”, då skall hans herre föra fram honom inför Gud, ställa honom vid dörren eller dörrposten och genomborra hans öra med en syl. Sedan skall han för alltid vara sin herres slav.

Gud förbjuder inte människor att arbeta som tjänare eftersom det kan vara den enda möjliga livlinan för många människor, och att få chansen att arbeta som tjänare och ingå i ett hushåll kan betyda trygghet för en man samt hans fru och barn. Helst vill man förstås hamna i ett bra hushåll med en herre som tar väl hand om alla sina tjänare –  och samma önskan har vår himmelska Herre. Om en herre inte behandlar sina tjänare som lagen kräver, så kan den herren dömas för överträdelse av lagen. Även om det står att tjänaren alltid ska vara sin herres tjänare, så finns det ändå tillfällen där tjänaren kunde bli fri (se ovan). Sen ska vi heller inte ta för givet att en slav som erbjuds frihet verkligen vill bli fri, för många har ingen annanstans att gå och kanske dessutom stortrivs i sitt hushåll. Frågan är hela tiden hur en person ska få en trygg inkomst källa för sig och sin familj – helst livet ut. Att ha tjänare i sitt hushåll betyder inte att man har rättighet att behandla dem hur som helst, och Gud kommer att döma oss var och en beroende på hur vi behandlar våra medmänniskor – oavsett om medmänniskan är kung eller slav.

2 Mos. 21:Om någon säljer sin dotter till slavinna, skall hon inte ges fri som de andra slavarna. 8 Om hennes herre tycker illa om henne sedan han utsett henne åt sig själv, skall han låta henne bli friköpt. Till ett främmande folk har han inte rätt att sälja henne, eftersom han handlat trolöst mot henne. 9 Men om han utser henne åt sin son, skall han ge henne en dotters rätt.

Uppmuntrar Gud fäder att sälja sina döttrar till tjänare? Absolut inte, och få fäder skulle ens tänka på att göra något sådant. MEN, nu måste Gud se till verkligheten och acceptera att det finns fäder som faktiskt tar detta desperata steg, kanske för att de råkat illa ut (pga olyckor och sjukdom) eftersom de vill ordna den bästa tryggheten för sin dotter som de kan förmå. De kanske inser att de omöjligt kan ge dottern det hon behöver, och heller inte vill se henne svälta. En fader kan låta sin dotter växa upp i ett annat hushåll som han tror kan vara ett bättre och tryggare hushåll än vad han själv kan erbjuda. När vi läser ”sälja” får vi också tänka på giftermålsförfarandet på den här tiden, när det i princip handlar om två familjer som gifter sig med varandra, och där det ingår brudgåvor och andra seder. Men en fader kan enligt versen även låta sin dotter växa upp i ett annat hushåll som tjänare (förmodlingen i form av hushållerska), och även då måste affärerna kring detta lösas mellan två hushåll. Dottern har då en permanent plats i hushållet (som en hustru har) och ska inte friges. Faderns poäng var ju att ge dottern en permanent framtida trygghet, och om dottern sedan gifter sig så byter hon hushåll vid den tidpunkten – såvida hon inte gifter sig med herrens son, eller kanske herren själv. I så fall har hon en hustrus fulla rättigheter. Det är inte tänkt att dottern ska behandlas illa på något sätt, men om detta ändå sker så har hon rättigheter genom lagen.  Vid sådana fall får kvinnan lämna hushållet, dock inte till ett främmande folk. Det räcker inte bara med att förbjuda män att handla trolöst mot kvinnor, för det kan de ju göra ändå och då har vi ju en person som blivit kränkt. Hur ska vi då bäst lösa problemet för HENNE? Lagarna är skrivna med tanke på den svaga parten.

2 Mos. 21:10 Om han tar sig en hustru till, får han inte inskränka på den förras mat, kläder eller äktenskapliga rätt. 11 Om han inte låter henne få sin rätt i dessa tre avseenden, måste han frige henne utan ersättning och utan pengar.

Ovan ser vi fler rättigheter som ger trygghet för kvinnan och även hennes framtida barn. Gud uppmuntrar inte någon att ta sig mer än en hustru, men det kan ju människor göra ändå. Då måste rättigheterna ses över så att ingen av fruarna får stå tillbaka.

2 Mos. 21:1Den som slår någon så att han dör, skall straffas med döden13 Men om han inte avsåg att döda, utan Gud lät en olycka ske genom honom, skall jag anvisa dig en ort dit han kan fly. 14 Och om någon blir så förbittrad på sin nästa att han dödar honom med list, skall du gripa honom även om han är vid mitt altare. Han måste dö. 15 Den som slår sin far eller sin mor skall straffas med döden. 16 Den som rövar bort en människa skall straffas med döden, vare sig han sedan säljer den han rövat bort eller denna blir funnen hos honom. 

Ja, för vissa synder så var det dödsstraff eftersom Mose lag handlar om en teokrati, och eftersom det var mycket viktigt för Israel att leva moraliskt rätt. Nu har vi alla redan fått ett dödsstraff – för vi ska var och en dö fysiskt innan vi lämnar denna jord – men för en del kommer dödsstraffet tidigare än tänkt pga överträdelse av lagen. Förhoppningsvis tänkte israelerna på detta och avhöll sig från sådana synder. Rövar man bort en människa så förtjänar man dödstraff. Det går alltså inte att fånga människor och tvinga dem att vara slavar. Även Paulus ser slavhandlare som överträdare av lagen.

1 Tim. 1:Men vi vet att lagen är god, om man brukar den rätt och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och upproriska, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga, för dem som misshandlar sin far och mor, för dråpare, 10 för dem som utövar otukt och homosexualitet, FÖR SLAVHANDLARE, lögnare, menedare och för alla som står emot den sunda läran – 11 detta enligt det evangelium om den välsignade Gudens härlighet, som har anförtrotts åt mig.

2 Mos. 21:17 Den som förbannar sin far eller mor skall straffas med döden.18 Om män grälar med varandra och den ene slår den andre med en sten eller med knuten hand, så att han visserligen inte dör men blir sängliggande, 19 eller om han repar sig och kan gå ute med hjälp av sin stav, då skall den som slog honom vara fri från straff. Men han måste ersätta honom för den tid han legat till sängs och sörja för att han verkligen blir botad. 20 Om någon slår sin slav eller slavinna med en käpp så att den slagne dör för hans hand, skall han straffas för det21 Men han skall inte straffas om den slagne lever en eller två dagar. Det är ju hans egna pengar.

Gud uppmuntrar inte heller här någon att skada någon annan. Det handlar återigen om skydd för den svaga, och hur man går tillväga när man står inför fullbordat faktum. Gud vill inte att herrar ska slå sina tjänare, men Gud inser förstås att en del människor ändå skulle kunna göra något sådant. Förmodligen var det inte vanligt att skada tjänare eftersom det ju skulle drabba herrarna själva (varför förstöra något som man själv äger?). Att döda en människa ger dödsstraff, och det gäller även om man dödar en tjänare. Men om den slagne tjänaren överlever i 1-2 dagar så sker inget straff (det blir således inget dödsstraff), och även om det kan låta konstigt så kan det i vissa fall vara en fördel för tjänaren att hans herre får leva eftersom en död arbetsgivare ofta betyder reducerade möjligheter att få mat, kläder, tak över huvudet för sig själv eller sin familj och en framtida trygghet ända till ålderdomen. I andra fall kan man mycket väl förstå att en tjänare under sådana omständigheter vill fly från en sådan hemsk herre, och då finns det betryggande lagar för sådana flyende tjänare. (Se mer nedan.)

2 Mos. 21:26 Om någon slår sin slav eller slavinna i ögat och fördärvar det, skall han släppa den skadade fri som ersättning för ögat. 27 Och om någon slår ut en tand på sin slav eller slavinna, skall han släppa den skadade fri som ersättning för tanden.

En tjänare kan bevisa sin uppkomna skada och visa för alla som vill se att hans herre inte lyder lagen såvida han inte släpper honom fri. Att vara känd som en familjeansvarig som skadar sina tjänare och/eller orsakar så att tjänare vill fly från honom, är ingenting att vara stolt över i omgivningen och bland grannar. En herre vinner på att behandla sina tjänare väl. Vem vill ha en svag, tilltufsad och bitter tjänare som talar illa om sin herre och som riskerar att fly? Det finns ju alltid en risk att en tjänare flyr (manliga tjänare tar vanligtvis hand om djur utanför bostaden, vilket innebär många flykttillfällen), och en flykt är för tjänaren förknippat med många rättigheter för egen del, men däremot har ägaren ingen rättighet att tvinga honom tillbaka.

5 Mos. 23:15 En slav som flytt till dig från sin herre, skall du inte utlämna till hans herre.16 Låt honom få stanna hos dig, på den plats han väljer inom någon av dina städer, var han finner för gott. Du skall inte behandla honom illa.

Gud säger tydligt att man INTE får behandla tjänaren illa. Det betyder inte att folk därför kommer att lyda, men då finns det lagar som ger slavar rättigheter. Om en slav som flytt ges tillbaka till hans herre, så har den som återlämnat honom överträtt lagen. För att lyda lagen åläggs han i stället att ge honom en lämplig plats på hans ägor att stanna på.

3 Mos. 22:10 Ingen får äta av det heliga. En inneboende hos prästen eller en daglönare skall inte äta av det heliga. 11 Men när en präst har köpt en slav för sina pengar, får denne äta av det, liksom den slav som är född i hans hus. De får äta av prästens mat.

Gud ger lagar med tanke på de fattigano money

En ”främling” kan vara en genomresande affärsman som kanske lånar för att investera, så det är skillnad på att låna ut pengar till en tillfällig besökare, eller att låna ut pengar till en bofast.  Gud vill aldrig att vi är oärliga i affärer, eller att vi är ockrare. Han vill att vi ska uppmärksamma de fattiga och hjälpa till där vi kan.

3 Mos. 25:35 Om din broder blir fattig och kommer på obestånd hos dig, skall du ta dig an honom. Som en främling eller inneboende skall han få leva hos dig. 36 Du skall inte ockra på honom eller ta ränta, ty du skall frukta din Gud och låta din broder leva hos dig37 Du skall inte låna honom pengar mot ockerränta eller ge honom av din mat mot ränta. 38 Jag är Herren, er Gud, som har fört er ut ur Egyptens land för att ge er Kanaans land och vara er Gud.39 Om din broder råkar i fattigdom hos dig och säljer sig åt dig, skall du inte låta honom utföra slavarbete. 40 Som en daglönare och en inneboende skall han vara hos dig. Fram till jubelåret skall han tjäna hos dig. 41 Då skall han lämna dig, han själv och hans barn tillsammans med honom, och han skall återvända till sin släkt och till sina fäders arvedel. 42 Ty de är mina tjänare som jag har fört ut ur Egyptens land. De skall inte säljas som man säljer slavar. 43 Och du skall inte härska över dem med hårdhet. Du skall frukta din Gud44 Men om du vill skaffa dig en slav eller slavinna, skall du köpa en sådan från hednafolken som bor runt omkring er. 

Det finns alltså människor som erbjuder sig att ingå i tjänarsystemet, men om det handlar om en medbroder (en annan israel) så får arbetsgivaren bara tillfälligtvis (till nästa jubileum) erbjuda honom anställning, och då snarare som daglönare eller inneboende. Det är förstås inte alla hushållsägare som har möjlighet att erbjuda ett sådant alternativ, men om man hade stora ägor och många djur så kanska man hade sådana möjligheter. Vid nästa jubileum så måste i så fall tjänaren återvända till sin släkt, såvida han inte dessförinnan fått ekonomisk hjälp att sluta att vara tjänare.  Denna lag är delvis lagd pga att israelerna en gång tidigare varit slavar i Egypten, och Gud vill inte att det händer igen.

3 Mos. 25:45 Ni kan också köpa slavar bland barnen till dem som bor ibland er och bland deras släktingar som ni har hos er och som är födda i ert land. De skall förbli er egendom. 46 Dem kan ni ha att lämna som arv åt era barn efter er, till egendom och besittning. Dem kan ni ha till slavar för all framtid. Men bland era bröder, Israels barn, skall ingen härska över den andre med hårdhet.47 Om en främling eller inneboende hos dig kommer till välstånd och en av dina bröder råkar i fattigdom hos honom och säljer sig åt främlingen som bor hos dig, eller åt någon annan som tillhör en främmande släkt, 48 skall han kunna återlösas sedan han har sålt sig. Någon av hans bröder kan lösa tillbaka honom49 Eller också kan hans farbror eller hans fars son lösa tillbaka honom eller någon annan nära släkting till honom, eller om han förmår det, kan han själv köpa sig fri50 Då skall han tillsammans med den som köpt honom räkna efter hur lång tid som gått, från det år då han sålde sig, fram till jubelåret. Det pris han såldes för skall uppskattas efter årens antal. Hans arbetstid hos honom skall beräknas till samma värde som en daglönares. 51 Om det ännu är många år kvar, skall han som lösen för sig betala en motsvarande del av det penningbelopp som han köptes för. 52 Om däremot endast få år återstår till jubelåret, skall han tillgodoräkna sig det och betala lösen för sig efter antalet av sina år. 53 Som en daglönare, som anställs år för år, skall man behandla honom. Ingen får inför dina ögon härska över honom med hårdhet. 54 Men om han inte blir löst på något av de nämnda sätten, skall han friges på jubelåret, han själv och hans barn tillsammans med honom55 Ty Israels barn är mina tjänare. De är mina tjänare, som jag har fört ut ur Egyptens land. Jag är Herren, er Gud.

Om man redan har tjänare i sitt hushåll så är det lämpligt för både tjänare och ägare att leta fler tjänare bland de som redan finns på plats och är släkt med dem. När sedan hushållsägaren lämnar över till nästa generation (en av hans söner) så har tjänarna tryggheten att få kvarstå i hushållet. Men de har förstås alltid sina rättigheter enligt lagen med sig trots chefsbytet.

5 Mos. 5:14 Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna, din oxe eller åsna eller något av dina dragdjur, inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar, för att din tjänare och din tjänarinna skall få vila liksom du. 15 Kom ihåg att du var en slav i Egyptens land, och att Herren, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm. Därför har Herren, din Gud, befallt dig att hålla sabbatsdagen.

Vilodag på sabbatsdagen gäller även tjänare.

5 Mos. 14:28 Vid slutet av vart tredje år skall du ta undan hela tiondet av din avkastning det året och lägga upp det inom dina portar. 29 Sedan skall leviten komma, han som inte har någon lott eller arvedel tillsammans med dig, och även främlingen, den faderlöse och änkan, som bor inom dina portar, och de skall äta och bli mätta. Då skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt det arbete du utför.

Gud tänker på de fattiga och vill att vi alltid ska uppmärksamma dem och hjälpa dem.

5 Mos. 15:Vart sjunde år skall du låta vara ett friår, och detta är vad som gäller angående friåret: Varje långivare som lånat ut något åt sin nästa, skall då efterskänka sin fordran. Han får inte utkräva skulder av sin nästa och sin broder, ty ett Herrens friår har utlysts. En utlänning må du kräva, men om du har något att fordra av din broder skall du efterskänka det.Men ingen fattig borde finnas hos dig, ty Herren skall rikligen välsigna dig i det land som Herren, din Gud, ger dig till besittning som din arvedel, om du endast lyder Herrens, din Guds, röst, så att du håller fast vid alla dessa bud, som jag i dag ger dig, och följer dem. Ty Herren, din Gud, skall välsigna dig, så som han har lovat dig. Du skall ge lån åt många folk, men själv skall du inte behöva låna, och du skall råda över många folk, men de skall inte råda över dig.Om det finns någon fattig hos dig, en av dina bröder, i någon av dina städer i det land som Herren, din Gud, ger dig, skall du inte förhärda ditt hjärta eller tillsluta din hand för din fattige broderutan villigt öppna din hand för honom och villigt låna honom vad han behöver i sin brist. Se till att inte denna onda tanke uppstår i ditt hjärta: ”Det sjunde året, friåret, är nära”, och du så ser med ont öga på din fattige broder och inte ger honom något. Han kan då ropa till Herren mot dig, och synd kommer att vila på dig10 Du skall villigt ge åt honom och ditt hjärta skall inte vara motvilligt när du ger, ty för en sådan gåvas skull skall Herren, din Gud, välsigna dig i alla dina verk och i allt vad du företar dig.11 Fattiga kommer nämligen aldrig att saknas i landet, därför befaller jag dig: Du skall villigt öppna din hand för din broder, för de behövande och fattiga i ditt land.

”Ingen fattig borde finnas hos dig”, säger Gud här ovan.

5 Mos. 15:12 Om någon av ditt folk, en hebreisk man eller kvinna, har sålt sig till dig och tjänat dig i sex år, skall du det sjunde året frige honom13 Och när du friger honom, skall du inte låta honom gå med tomma händer. 14 Förse honom rikligt från din hjord, från din loge och från din vinpress. Du skall ge honom av det som Herren, din Gud, har välsignat dig med. 15 Kom ihåg att du var slav i Egyptens land och att Herren, din Gud, friköpte dig. Därför ger jag dig denna befallning i dag.16 Men skulle han säga till dig att han inte vill lämna dig, därför att han älskar dig och ditt husfolk, eftersom han har haft det bra hos dig, 17 då skall du ta en syl och sticka den genom hans öra in i dörren. Därefter skall han vara din slav för alltid. Med din tjänarinna skall du göra på samma sätt.18 Du skall inte anse det hårt att du måste släppa din tjänare fri, för i sex år har han gett dig dubbelt så värdefull tjänst som någon avlönad arbetare. Och Herren, din Gud, skall välsigna dig i allt vad du gör.

Tjänaren har vid avslut lagenlig rätt att bli försedd med rikligt med produkter från ägaren. Även om en tjänare gått med på att vara en tjänare för alltid, så har han ändå rätten att få sluta vid varje jubileumår.

Liknelsen med FÄNGELSET och frikännelsen pga NÅD – slav eller fri – 1 Joh. 3

Att vara slav och INTE FRI

Om vi bryter mot Guds lag så är vi skyldiga lagöverträdare och vi förtjänar ett straff, men Gud gjorde något åt det så att vi kan slippa! Han betalade inte för det som vi är skyldiga, men han lät sin son DÖ för oss som ett syndoffer (vilket är ett högt PRIS som han betalade eftersom det handlar om ett människoliv). Våra synder kan alltså raderas, om vi bekänner våra synder och omvänder oss och lämnar våra gamla liv. Evigt liv i Guds paradis väntar oss om vi bara går den rätta vägen, vilket är genom Jesus Kristus! Den helige Ande hjälper oss i vår vardag så att vi kan leva i seger och vara fria!

Johannes 8:34 Jesus svarade: ”Amen, amen säger jag er: Var och en som gör synd är syndens slav.

Romarbrevet 6:16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till DÖD, eller under lydnaden, vilket leder till RÄTTFÄRDIGHET?17 Men Gud vare tack! Ni VAR syndens slavar men har NU av hjärtat blivit LYDIGA mot den lära som ni blivit överlämnade åt.

Vi är alltså frälsta av NÅD (eftersom vi inte förtjänat vår frälsning genom att ha lytt lagen till 100%), vilket betyder att vi kan bli frälsta tack vare att Gud är SNÄLL och visar BARMHÄRTIGHET emot oss i våra hopplösa situation som inte alls Gud orsakat. Att bli frälst av NÅD betyder att vi erbjuds något som vi inte förtjänar, och vi kan heller inte arbeta för att kunna betala för friheten genom pengar eller genom att samla i något sorts poängsystem. Se mer om betydelsen av nåd i denna bloggartikel. Vi kan inte bli frälsta på egen hand eftersom minsta lilla lagöverträdelse innebär att vi blir smutsiga och oheliga inför vår alltigenom helige Gud som är den som ska döma oss, och han kan inte acceptera oss som invånare i sitt heliga rike om vi är oheliga. Vi måste bli RENADE från vår synd vilket vi kan bli i Jesu blod, så därför heter det att vi är alltså frälsta av NÅD och inte genom LAGEN. Vi blir inte renade om vi lever kvar i synd och tror att Jesus rättfärdighet är tillräcklig för att göra oss rena, för Gud ser all vår synd.

Tron en gåva? Som erbjuds vissa men inte alla?

Det är inte så lyckat att formulera sig som att Gudstro skulle vara en gåva (t ex i relation till Ef. 2:8-9) eftersom vi vet att alla inte har tro, vilket då borde innebära att de inte blivit erbjudna någon gåva som ger dem möjlighet att tro. Frälsningserbjudandet är däremot en gåva, och gåvor väljer man att ta emot eller tacka nej till, och även att bevara. Gåvogivaren kan även ställa VILLKOR av mottagaren för att han ska erbjudas en gåva, och det gör inte gåvan mindre gratis. Men om gåva ges och den inte tas emot så hamnar gåvan inte i mottagarens ägo, och inte heller har mottagaren någon nytta av gåvan om han tar emot den men inte ens använder den utan endast låter den stå och samla damm i ett hörn – alternativt kastar bort den. Man skulle också kunna tänka sig att ett rimligt vilkor är att mottagaren av en gåva får hämta den om han/hon går till posten för att kvittera ut den. Det är fortfarande helt gratis, men om mottagaren väljer att inte masa sig iväg till postkontoret trots att det endast ligger alldeles runt hörnet, så kommer han inte att ha gåvan i sin ägo trots att den erbjuds helt gratis.

Ett normalt rättssystem fungerar på så sätt att en skyldig antingen sonar för sitt brott (betalar för sig) eller blir förlåten och frikänd

Låt oss säga att fången Niklas får höra talas om att han kommer att frikännas från fängelset eftersom en auktoritet i form av en guvernör accepterat Niklas motivering om varför han borde släppas fri, och därför bestämt sig för att visa medlidande och ge honom ett frikort. Guvernören tyckte det lät bra att Niklas bett sina brottsoffer om förlåtelse, och även att att han medgett att han handlat fel då han utövade våld mot ett antal personer för att komma åt deras ägodelar. Han verkade därför för att Niklas skulder gentemot samhället skulle raderas (notera att ingen betalade för dem i stället för Niklas, utan de raderades), och för att han skulle frisläppas och betraktas som om han aldrig gjort något brottsligt (syndat)! Fängelsedirektören låter Niklas förstå att han blir frikänd ENDAST tack vare guvernörens nåd och barmhärtighet. Hade det inte varit för guvernören så hade Niklas blivit kvar i fängelset hela sitt liv, för hans brott var mycket stort!

TÄNK om Niklas när han bev frisläppt skulle säga:

”Fantastiskt att jag blev frisläppt pga NÅD för nu är jag ju IMMUN mot ytterligare straff! OM jag skulle gå igenom ännu en period med brottslighet SÅ SLIPPER JAG FÄNGELSE! Har jag en gång blivit frigiven så är jag ALLTID frigiven! Varken enstaka brott eller vältrande i brott kan någonsin orsaka så att jag måste återvända till fängelset och ta ytterligare straff!”

Då skulle Niklas ha fel. Han riskerar absolut fängelsestraff om han lever som tidigare. Det var ju hans TIDIGARE skulder som blev raderade vid frisläppandet och inte hans eventuella framtida synd! Dessutom så krävs det inte en livsstil med  brott (synd) för att man ska vara förlorad, för ett mord per år är väl redan för mycket? Och en stöld per år, en otrohet (i och för sig inte straffbart i världslig mening) per år, osv? Det är omvändelse som är svaret, och det betyder att göra allt i sin makt för att inte synda igen. Om nu Niklas lagöverträdelse var problemet och orsaken till att han dömdes till straff, så kan ju inte lösningen vara att han blir frigiven och att han ges ett oändligt antal fribiljetter till ännu fler brottsöverträdelser! Inte ska väl Niklas ha hjälp att kunna begå fler brott utan några som helst konsekvenser? Hur skulle det motivera honom att undvika att begå fler brott?

Notera att Niklas val är att han antingen måste betala/genomlida sitt rättmätiga straff själv, ELLER att någon annan med auktoritet hoppar in och raderar straffet. Så antingen handlar det om en betalning eller en förlåtelse, men inte båda samtidigt. Om vi säger att vi är snälla och förlåter en person som haft sönder en av våra ägodelar, men samtidigt kräver att en exakt likadan ägodel FÖRST måste betalas och införskaffas av personen för att bli förlåten, så är det något som inte stämmer.

Även HAT är ju en synd, och hatar man har man inte evigt liv i sig säger Bibeln. Däremot är det inte per automatik synd att vara besviken, irriterad, arg eller stött. Det gäller att inte förminska synd, och heller inte förstora synd genom att lägga till saker som inte är synd, för det urvattnar bara synden.

1 Joh. 3:Och var och en som har detta hopp till honom RENAR SIG, liksom han är ren.Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagenOch ni vet att han uppenbarades för att ta bort synderna, och synd finns inte i honom. Den som förblir i honom syndar inte. Den som syndar har inte sett honom och känner honom inte.Kära barn, låt ingen föra er vilse. Den som GÖR det rätta är rättfärdig liksom han är rättfärdig. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. Och Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar. Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10 På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte GÖR det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.—15 Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig. —17 Om någon har denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?18 Kära barn, låt oss älska, inte med ord eller fraser utan i handling och sanning. 19 DÅ vet vi att vi är av sanningen, och vi kan inför honom övertyga vårt hjärta20 vad det än anklagar oss för, att Gud är större än vårt hjärta och vet allt. 21 Mina älskade, OM hjärtat inte anklagar oss är vi frimodiga inför Gud, 22 och vad vi än ber om, det får vi av honom, TY vi håller hans bud och gör det som gläder honom23 Och detta är hans bud, att vi skall tro på hans Son Jesu Kristi namn och älska varandra så som han har befallt oss. 24 Den som håller fast vid hans budskap förblir i Gud och Gud i honom. Och att Gud förblir i oss, det vet vi av Anden som han gav oss.

Räddar Gud vissa människor från syndens slaveri ovillkorligt? (Rom. 6:17)

slaveriDet finns kristna som menar att vi inte har något val gällande vilken Herre vi lyder eftersom vi är ”slavar” under synden, och en SLAV är helt och hållet bunden under sin Herre utan något eget val. De menar vidare att det endast är GUD som kan göra oss fria från detta slaveri som är helt utanför vår egen kontroll, på samma sätt som det är en slavägare som bestämmer om/när hans slavar ska sättas fria. Självfallet kan vi inte bli fria (och renade från våra synder) utan att någon renar oss och möjliggör frihetens alternativ för oss, men vi har ändå valet att acceptera erbjudandet eller inte. Men dessa kristna (ofta reformerta) menar alltså att man är FÖDD till slav, och att man så förblir tills Gud – OM han så önskar – släpper oss fria. Det faktum att inte alla blir befriade från syndens slaveri skulle alltså innebära att Gud endast väljer att befria vissa medan övriga måste vara kvar i träldomen – helt enligt hans önskemål. De använder nedan verser för att försöka hitta stöd för detta resonemang.

Rom. 6:17 Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt 18 Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. —20 Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. —22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv.

Men nedan är verserna i ett större sammanhang. Notera att Paulus verkar mena att vi absolut inte ska fortsätta att leva i synd nu när vi är Guds barn och blivit renade från vår synd. Han verkar koppla ihop vårt val att leva utan synd med att vi då lever enligt den nya människan och att synden då har berövats sin makt. Om vi väljer att inte synda kan (den andliga) döden inte drabba oss. Paulus säger inte att vi är befriade endast från STRAFFET för vår synd trots att vi fortsätter att synda, nej han säger att vi kan sluta synda SÅ ATT vi slipper straffet. Vi ska alltså LEVA för Gud vilket innebär att leva i helighet, och DÄRFÖR slipper vi straffet. Att inte låta synden härska innebär att vi inte ska låta våra lemmar (våra kroppar) utöva synd, för använder vi våra kroppsdelar till synd så är vi andligt döda enligt Paulus och då är det synden som regerar i våra liv och inte Gud. Paulus frågar sig om vi nu kan fortsätta synda för att vi inte står under lagen (hela den judiska lagen) utan under nåden. Nej, säger han och tillägger Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, DÅ ÄR NI HANS SLAVAR och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till DÖD, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet?” Det är alltså VI som bestämmer vem vi vill vara slavar under, och lyder vi synden är vi alltså slavar under den och andligt döda. Det är heller inte Gud som kastar tärning och väljer ut vem som ska bli befriade från slaveriet, utan det är VI som har ansvaret att omvända oss och leva utan att låta våra lemmar synda. Valet är i våra händer, men skulle vi välja att låta våra lemmar synda så har vi inget annat val än att acceptera en andlig död. (Såvida vi inte omvänder oss förstås.)

Rom. 6:1 Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli störreNej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den? Eller vet ni inte att vi alla som har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans död? Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans. Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under syndenTy den som är död är friad från synd.Har vi nu dött med Kristus, tror vi att vi också skall leva med honom. —11 Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.12 Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär. 13 Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. 14 Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden.15 Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! 16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? 17 Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. 18 Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. 19 – För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse.20 Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. 21 Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. 22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

Paulus säger i kapitlet innan (Rom. 7:14) ”men själv är jag köttslig, såld till slav under synden”. Han talar om sig själv i jag-form men som den naturliga och köttsliga människan som han var innan sin pånyttfödelse. Han motsäger inte sin utläggning i Rom. 6 och Rom. 8 där han mycket tydligt säger att vi är DÖDA om vi lyder synden och alltså är slavar under den. Han säger ju till Romarna att de VAR syndens slavar men han gladde sig stort över att de sedan blivit slavar till Gud och rättfärdigheten. Evigt liv ges aldrig till dem som låter sitt kött lyda synden.  (Se mitt blogginlägg om Paulus som var ostrafflig och fullkomlig här.)

Dessutom så stämmer det inte alltid att riktiga slavar inte haft någonting att säga till om i den Bibliska historien vad gäller sin status som slavar. Vi kan läsa att det fanns chans till frihet för dem, om de nu skulle välja den vägen.

2 Mosebok 21:Men om slaven säger: ”Jag älskar min herre, min hustru och mina barn så mycket att jag inte vill bli fri”, då skall hans herre föra fram honom inför Gud, ställa honom vid dörren eller dörrposten och genomborra hans öra med en syl. Sedan skall han för alltid vara sin herres slav.

1 Kor. 7:21 Blev du kallad som slav, så sörj inte över det. Även om du kan bli fri, så förbli hellre slav.22 Ty den som var slav när han blev kallad av Herren, är en Herrens frigivne, och den som var fri när han blev kallad, är en Kristi slav.23 Ni har blivit köpta och priset är betalt. Var inte slavar under människor.

Ef. 6:Var inte ögontjänare som försöker ställa sig in hos människor, utan var Kristi slavar som helhjärtat gör Guds vilja. Tjäna villigt som ni gör när ni tjänar Herren och inte människor. Ni vet ju att var och en som gör något gott skall få sin lön av Herren, vare sig han är slav eller fri.

Här är andra Bibelverser som visar på att vi inte är födda in i ett slaveri och att alla har en chans att komma ur slaveriet genom att bekänna sina synder och omvända sig till Gud. Han vill inte att någon ska gå förlorad. Notera det egna VALET i nedanstående verser och att det är den som GÖR synd som är syndens slav och inte fri.

Matt. 20:26 Men så skall det inte vara bland er. Nej, den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare, 27 och den som vill vara främst bland er skall vara de andras slav. (samt Markus 10:44)

Lukas 15:25 Men hans äldre son hade varit ute på ägorna. När han kom och närmade sig gården, fick han höra musik och dans.— 29 men han svarade sin far: Här har jag alla dessa år slavat under dig och aldrig överträtt ditt bud, och mig har du aldrig gett ens en killing, så att jag kunde vara glad med mina vänner.30 Men när han där kommer hem, din son som har gjort slut på vad du ägde

Joh. 8:31 Jesus sade till de judar som hade satt tro till honom: ”Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, 32 och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” 33 De svarade honom: ”Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du säga att vi skall bli fria?”34 Jesus svarade: ”Amen, amen säger jag er: Var och en som GÖR synd är syndens slav. 35 Slaven bor inte kvar i huset för alltid, men sonen stannar där för alltid. 36 Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria. 37 Jag vet att ni är Abrahams barn, men ni vill döda mig därför att ni inte förstår mitt ord. 38 Jag talar vad jag har sett hos min Fader. Ni gör vad ni har hört av er fader.”

Rom. 8:De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden.—Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller.—Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. .—13 OM NI LEVER EFTER KÖTTET KOMMER NI ATT DÖ. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva14 Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner. 15 Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: ”Abba! Fader!”

Titus 3:Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, att inte förolämpa någon utan hålla frid och vara tillmötesgående och visa vänlighet mot alla människor. Vi var själva en gång oförnuftiga, olydiga och vilsegångna. Vi var slavar under många slags begär och lustar, vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och vi hatade varandra.

Hebr. 2:14 Eftersom nu barnen hade fått del av kött och blod, fick han på liknande sätt del av kött och blod, för att han genom sin död skulle göra den maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen, 15 och befria alla dem som av fruktan för döden hade levt i slaveri hela sitt liv.

2 Pet. 2:18 De talar stora och tomma ord, och i sina köttsliga begär lockar de med utsvävningar till sig människor som med knapp nöd har kommit undan sådana som lever i villfarelse. 19 De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, ty DET MAN BESEGRAS AV ÄR MAN SLAV UNDER20 Ty när de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och undkommit världens smitta, men sedan åter blir snärjda och besegrade av den, då har det sista blivit värre för dem än det första. 21 Det hade varit bättre om de aldrig hade lärt känna rättfärdighetens väg, än att lära känna den och vända sig bort från det heliga budskap som överlämnats till dem.22 Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket: En hund vänder om till sina spyor, och ett rentvättat svin vältrar sig i smutsen.

Paulus varnade ofta judarna för att de skulle undvika att gå tillbaka till alla de gamla judiska lagarna med alla sina ceremonier (613 stycken totalt) nu när de blivit kristna och börjat leva i ett nytt förbund. Paulus menade att om galaterna skulle välja att omskära sig så borde de för att vara konsekventa lyda alla de andra buden också. Då skulle Jesus ha dött för dem helt i onödan. (Paulus var INTE upprörd för att galaterna ville återvända till de självklara moraliska buden som ingår i tio Guds bud, såsom att inte döda, stjäla, ljuga, vara otrogna, etc.) ”Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen” som Paulus säger i Gal. 5:18. Vi kan alltså fritt välja om vi vill låta oss ledas av Anden, och om vi väljer den vägen är vi inte under lagen. Anden leder oss alltid bort från synd och då är vi fria om vi låter oss ledas på den smala vägen. Att återigen bli slavar under ceremoniella lagar (och ofta människostadgar) är att vända ryggen åt det Jesus gjorde på korset för oss. kedjor

Galaterbrevet 2:4 Hade det berott på de falska bröder som smugit sig in, skulle han ha blivit tvungen till det. De hade nästlat sig in för att spionera på den frihet vi har i Kristus Jesus och göra oss till slavar.

Gal. 4:Jag menar: så länge arvingen är omyndig, är det ingen skillnad alls mellan honom och en slav, fast han äger allt. Han står under förmyndare och förvaltare fram till den dag som hans far har bestämt. På samma sätt var det med oss. Så länge vi var omyndiga var vi slavar under världens stadgar.Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt. Och eftersom ni är söner, har Gud sänt i våra hjärtan sin Sons Ande som ropar: ”Abba![a] Fader!” Så är du inte längre slav utan son, och är du son är du också arvinge, insatt av Gud.8 Tidigare, då ni inte kände Gud, var ni slavar under gudar som egentligen inte är några gudar. Men nu, då ni känner Gud, ja, än mer, har blivit kända av Gud, hur kan ni då vända tillbaka till dessa svaga och ynkliga människostadgar som ni på nytt vill bli slavar under? 10 Ni iakttar noga dagar och månader och särskilda tider och år

Gal. 4: 22 Där står skrivet att Abraham hade två söner, en med sin slavinna och en med sin fria hustru. 23 Slavinnans son var född av mänsklig vilja, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte. 24 Detta har en djupare mening: de två kvinnorna betecknar två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn i slaveri, det är Hagar. 25 Ordet Hagar betecknar Sinai berg i Arabien och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. 26 Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder—28 Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. 29 Och som det var då, att han som var född efter naturens ordning förföljde den som var född i kraft av Anden, så är det också nu. 30 Men vad säger Skriften: Driv ut slavinnan och hennes son. Ty hennes son skall inte ärva tillsammans med den fria hustruns son.31 Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun.

Såldes JOSEF som SLAV av hans bröder enligt Guds vilja?

Joseph slave

Finns det en mening med allt som sker?

Jag tror personligen inte att det finns en mening med precis ALLT som sker och inte heller att det inte finns något ont som inte har något gott med sig. De må vara vackra klichéer men de stämmer inte alltid, för om det ständigt skulle stämma att allting som sker har ett syfte så resulterar det i att även aborter, våldtäkter och mord alltid tillför något positivt för någon/några och detta har jag väldigt svårt att ta till mig. Bibeln talar om dessa företeelser som SYND och synd är alltid till 100% emot Guds vilja vid varje enskilt tillfälle. Allting på jorden sker helt enkelt inte som Gud hade önskat och detta förminskar inte hans storhet på minsta vis. Är Gud inte allsmäktig nog för att ge människan en fri vilja och därmed ansvarig för sina egna handlingar? Om det är Gud som orsakar så att människor gör ont och syndar så är det i själva verket Gud som syndar, och då handlar det inte längre om Bibelns Gud.

Det FINNS dock en handfull exempel i Bibeln där människors onda handlingar faktiskt fört med sig något positivt, men vi måste akta oss noga för att inte dra felaktiga slutsatser vad gäller dessa händelser. Låt oss ha nedanstående i minnet

  • En handfull Bibelexempel på onda handlingar som tillfört något positivt betyder inte att ALLA onda handlingar som någonsing skett på jorden tillfört något positivt
  • Bara för att Gud vid några tillfällen utnyttjat människors onda handlingar till något positivt betyder inte att HAN är den som orsakar vare sig människornas attityd eller deras handlingar (han tillåter dock människorna att båda lyda/inte lyda honom)
  • Bibeln säger att det inte finns något mörker i Gud och att han inte frestar NÅGON – än mindre får han någon att synda!
  • Att tillåta onda handlingar är inte detsamma som att orsaka onda handlingar

Josef RÄDDADES till livet när han i stället för att dödas kastades i brunnen

Historien om Josef (Jakobs son) används ibland av reformerta för att försöka ge stöd åt idén att precis allting sker enligt Guds vilja. De andra exemplen som brukar användas är 1) Judas förräderi gentemot Jesus, och 2) den assyriske kungens agerande i Jesaja 10:6. I inget av de exemplen (eller andra exempel) är det Gud som orsakar så att någon överträder hans bud och syndar, men återigen så har Gud i DESSA fall använt sig utav de uppkomna situationerna och fått till ett önskat resultat i slutänden. Hade personerna i fråga agerat annorlunda och valt att inte utföra dessa onda handlingar så hade förstås Gud kunnat utnyttja andra situationer eller fått till ett önskat slutresultat på andra sätt. Tyvärr är det sällan brist på människor som vill utföra onda gärningar, och Gud har vid några tillfällen indirekt hjälpt Israels fiender att vara lyckosamma i sina kamper mot Israel för att straffa de sistnämnda och få dem att inse en större sanning. Bara genom att ta bort sin skyddande hand ifrån Israel så kan Gud assistera fienderna så att de blir lyckosamma.

Här kan vi hur som helst läsa om vad som hände med Josef i Bibeln när Josefs bröder kastade honom i brunnen och sedan sålde honom till förbipasserande köpmän. Om man tänker efter så är det faktiskt så att Josefs liv RÄDDADES av Gud (eller hans bröder?), eftersom den ursprungliga tanken bland Josefs bröder var att DÖDA honom. Om de hade dödat honom så hade historien i Egypten och Kanaan fått skrivas om helt och hållet.

1 Mos. 37:24 Och de tog honom och kastade honom i brunnen. Den var tom, det fanns inget vatten i den. 25 Sedan satte de sig ner för att äta och fick då se en karavan med ismaeliter som kom från Gilead, och deras kameler var lastade med dragantgummi, balsam och ladanum. De var på väg ner till Egypten. 26 Då sade Juda till sina bröder: ”Vad har vi för nytta av att döda vår bror och dölja hans blod? 27 Kom, så säljer vi honom till ismaeliterna! Låt inte vår hand komma vid honom, han är i alla fall vår bror, vårt eget kött och blod.” Och bröderna följde hans råd. 28 När de midjanitiska köpmännen kom förbi, drog de upp Josef ur brunnen. De sålde honom för tjugo siklar silver till ismaeliterna, som förde Josef till Egypten.29 När Ruben kom tillbaka till brunnen, se, då fanns inte Josef där. Då rev han sönder sina kläder

Det finns en hel del detaljer i det här stycket att ha i minnet.  Här kommer resten av historien.

1 Mos. 50:15 När Josefs bröder såg att deras far var död, sade de: ”Tänk om Josef börjar hata oss och låter allt det onda vi gjort mot honom komma över oss.”16 Därför sände de detta bud till Josef: ”Din far sade till oss före sin död:17 Så skall ni säga till Josef: Vi ber dig, förlåt dina bröder vad de har brutit och SYNDAT genom att handla så illa mot dig. Så förlåt nu DEN SYND som din fars Guds tjänare har begått.” Och Josef grät när han fick deras hälsning.18 Sedan kom också hans bröder och föll ner för honom och sade: ”Vi är dina slavar.” 19 Men Josef sade till dem: ”Var inte rädda. Håller ni mig för Gud?20 Ni tänkte ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo genom det som nu har skett för att bevara många människors liv21 Var inte rädda. Jag skall sörja för er och era små barn.” Och han tröstade dem och talade vänligt till dem.

Josefs bröder ansåg att de syndade när de behandlade Josef illa

Att vara avundsjuk, hata, mörda och ljuga är synder, så det är inte undra på att Josefs bröder till slut ansåg att de varit onda och syndat mot sin medmänniska Josef. Bröderna vill be om förlåtelse, och Josef korrigerar inte sina bröder när de menar att de syndat utan konfirmerar t o m att det som de tänkte faktiskt var ONT –  men han låter dem också veta att Gud använt vad som hänt till någonting gott. Att Josefs bröder kastade Josef i brunnen och behandlade honom illa var helt emot Guds vilja och ingenting annat än en stor synd, men Gud utnyttjade alltså den uppkomna situationen och fick till ett pampigt slut flera år senare. Man skulle också kunna tänka sig att Gud åstadkom att köpmän passerade området just i det rätta ögonblicket och fick på det sättet Josefs bröder att komma på lite bättre tankar. I stället för att döda Josef, som de inledningsvis tänkte göra baserat på majoritetsbeslut, så SÅLDE de honom! Detta var ju helt klart ett mycket bättre alternativ, och Josefs fortsatta liv blev som bekant till stor välsignelse inte bara för hans familj utan för tiotusentals människor i Egypten och bland de angränsande länderna! Gud kan absolut inverka/påverka och få till en bra logistik för att ändra på situationer. Är det inte därför vi t ex ber till Gud?

För att ge exempel på ”bra logistik” så berättade Jesus vid ett tillfälle för ett par av sina lärljungar i Matt. 21 att så fort de skulle komma in i en viss by skulle de träffa på en åsna med ett föl som de skulle lösa, och exakt så skedde. Vi kan ibland själva påverka andra människor till ett visst agerande med hjälp av BÖN – bara vi inte tror att allting som sker är orsakat av Gud, för det är inte vad Bibeln lär! Bibeln är full av berättelser om människor som trilskas och är upproriska mot Gud, som i sin tur varnar dem om och om igen.

Josefs öde kan också läsas i The book of Jasher (KJV) eller The book of the just som Septuaginta har översatt samma hebreiska titel till  (”Den redliges bok” på svenska) och som är en översättning från hebreiskans sēfer ha yāšār. Den boken står omnämnd i 2 Sam. 1:8 och Joshua 10:13. Den här hebreiska boken är inte bland de bibelkanoniska böckerna och därför inte helt pålitlig. Den kan bäst betraktas som en judisk sekulär historiebeskrivning och som en sådan kan den ju stämma med verkligheten trots att den inte är nerskriven genom inspiration av Gud. Precis som de flesta av oss vågar läsa historieböcker om vikingar, Alexander den store och om Julius Ceasar – trots att dessa historier inte är nerskrivna genom inspiration av Gud – så kanske vi vågar läsa en sekulär judisk historiebeskrivning? (Det finns dock minst en förfalskning så läs inte den version som kom ut 1750.) Eftersom det finns ganska många detaljer i boken som trots detta aldrig motsäger Bibeln, så känns det som den här boken är ganska tillförlitlig trots allt, och den erbjuder ännu mer beskrivningar som faktiskt kan fylla i Bibelns kortare versioner av en viss händelse. OM vi skulle hitta motsättningar så vet vi förstås att det är Bibelns information som gäller för där hittar vi ju de sanna inspirerade Gudsorden. Här kommer Jashers version i alla fall. Jag har tagit med det mest väsentliga: Joseph slave 2

Jasher 41:9 And Joseph was seventeen years old, and he was still magnifying himself above his brethren, and thought of raising himself above them.—21 And Jacob sent his son Joseph to the valley of Hebron, and Joseph came for his brothers to Shechem, and could not find them, and Joseph went about the field which was near Shechem, to see where his brothers had turned, and he missed his road in the wilderness, and knew not which way he should go.—25 And Simeon said to his brethren, Behold the man of dreams is coming unto us this day, and now therefore come and let us kill him and cast him in one of the pits that are in the wilderness, and when his father shall seek him from us, we will say an evil beast has devoured him.—28 And they took him and cast him into a pit, and in the pit there was no water, but serpents and scorpions. And Joseph was afraid of the serpents and scorpions that were in the pit. And Joseph cried out with a loud voice, and the Lord hid the serpents and scorpions in the sides of the pit, and they did no harm unto Joseph.

Här nedan kan vi läsa att just när de tar en matrast och diskuterar Josefs öde så kommer köpmän förbi, och tack vare detta så beslutar de sig för att sälja Josef i stället för att döda honom. Det kan ha varit Guds inverkan för att rädda livet på Josef, och alltså enligt hans vilja att han i stället såldes. Det står t o m en notering om att det gladde Herren att bröderna sålde Josef eftersom han inte ville att Josef skulle dö. Det ”slumpade sig” så att det var Juda av alla bröder som faktiskt var den som räddade livet på Josef genom sitt förslag att inte döda honom och i stället sälja honom som slav. Det ursäktar förstås inte hans synd på minsta vis men det är en intressant detalj med tanke på att Jesus sedan skulle komma att födas från just Juda släkt och erbjuda liv till alla människor. Vi kan också läsa lite mer detaljer om att det faktiskt var två olika slags karavaner med i bilden – ismaeliter och midjaniter.

42:1 And they went and sat on the opposite side, about the distance of a bow-shot, and they sat there to eat bread, and whilst they were eating, they held counsel together what was to be done with him, whether to slay him or to bring him back to his father. 2 They were holding the counsel, when they lifted up their eyes, and saw, and behold there was a company of Ishmaelites coming at a distance by the road of Gilead, going down to Egypt.3 And Judah said unto them, What gain will it be to us if we slay our brother? peradventure God will require him from us; this then is the counsel proposed concerning him, which you shall do unto him: Behold this company of Ishmaelites going down to Egypt, 4 Now therefore, come let us dispose of him to them, and let not our hand be upon him, and they will lead him along with them, and he will be lost amongst the people of the land, and we will not put him to death with our own hands. And the proposal pleased his brethren and they did according to the word of Judah. 5 And whilst they were discoursing about this matter, and before the company of Ishmaelites had come up to them, seven trading men of Midian passed by them, and as they passed they were thirsty, and they lifted up their eyes and saw the pit in which Joseph was immured, and they looked, and behold every species of bird was upon him. 6 And these Midianites ran to the pit to drink water, for they thought that it contained water, and on coming before the pit they heard the voice of Joseph crying and weeping in the pit, and they looked down into the pit, and they saw and behold there was a youth of comely appearance and well favored. 7 And they called unto him and said, Who art thou and who brought thee hither, and who placed thee in this pit, in the wilderness? and they all assisted to raise up Joseph and they drew him out, and brought him up from the pit, and took him and went away on their journey and passed by his brethren. 8 And these said unto them, Why do you do this, to take our servant from us and to go away? surely we placed this youth in the pit because he rebelled against us, and you come and bring him up and lead him away; now then give us back our servant. 9 And the Midianites answered and said unto the sons of Jacob, Is this your servant, or does this man attend you? peradventure you are all his servants, for he is more comely and well favored than any of you, and why do you all speak falsely unto us? 10 Now therefore we will not listen to your words, nor attend to you, for we found the youth in the pit in the wilderness, and we took him; we will therefore go on. 11 And all the sons of Jacob approached them and rose up to them and said unto them, Give us back our servant, and why will you all die by the edge of the sword? And the Midianites cried out against them, and they drew their swords, and approached to fight with the sons of Jacob. — 17 Surely you have said that the young man is your servant, and that he rebelled against you, and therefore you placed him in the pit; what then will you do with a servant who rebels against his master? Now therefore sell him unto us, and we will give you all that you require for him; and the Lord was pleased to do this in order that the sons of Jacob should not slay their brother18 And the Midianites saw that Joseph was of a comely appearance and well-favored; they desired him in their hearts and were urgent to purchase him from his brethren. 19 And the sons of Jacob hearkened to the Midianites and they sold their brother Joseph to them for twenty pieces of silver, and Reuben their brother was not with them, and the Midianites took Joseph and continued their journey to Gilead. 20 They were going along the road, and the Midianites repented of what they had done, in having purchased the young man, and one said to the other, What is this thing that we have done, in taking this youth from the Hebrews, who is of comely appearance and well favored.

Josef såldes sedan vidare en gång till, till det första gänget som reste förbi.

42: 23 And whilst they were thus discoursing together, they looked, and behold the company of Ishmaelites which was coming at first, and which the sons of Jacob saw, was advancing toward the Midianites, and the Midianites said to each other, Come let us sell this youth to the company of Ishmaelites who are coming toward us, and we will take for him the little that we gave for him, and we will be delivered from his evil. 24 And they did so, and they reached the Ishmaelites, and the Midianites sold Joseph to the Ishmaelites for twenty pieces of silver which they had given for him to his brethren. 25 And the Midianites went on their road to Gilead, and the Ishmaelites took Joseph and they let him ride upon one of the camels, and they were leading him to Egypt.

John Burke säger i princip att vi kan tjäna två herrar och att vi kan ha vår synd och vår frälsning samtidigt

Nyhet  i Dagen från 31 mars som jag vill belysa,  gällande församlingsplanteringskonferens och John Burke, pastor i Gateway Community Church i Austin. Det handlar om läran att vi kan tjäna två herrar och att vi inte behöver göra oss av med vår synd för att vara frälsta. Dagen skriver:

”Det är okomplicerat men svårt att plantera församlingar i en ny okänd kultur”, menarJohn Burke. Han föreläste hos nätverket Stockholm 2020 och gav också tio goda råd för ett församlingsbygge. Nätverket Stockholm 2020:s andra konferens har fördubblats sitt deltagarantal, från förra årets 60 till årets 120. I år handlar det om John Burkes erfarenheter av att plantera församling. Han och Craig Whitney, som leder ”Emerging Leadership Inititative”, ELI (initiativ för växande ledarskap), är huvudtalare. Ska människor som inte är vana att gå i en kyrka känna sig hemma i en församling, måste murar rivas och broar byggas, förklarar Burke:

– Det måste börja med nåd. Men själva ordet är det få som begriper idag, så vi säger i stället ”kom som du är” eller ”inga perfekta människor tillåtna”. Ingen blir hjälpt av att höra hur fel man lever. Alla vet ändå att man lever under fördömelse även om få tillstår det, förklarar Burke. Vad människor behöver är att förstå att det finns frihet från fördömelse genom Kristus. Människor beöver höra detta med ord som de förstår.

Inga perfekta människor tillåtna?! Man kan gissa sig till att Burke kanske försöker skoja till det lite här, men vi kan ändå förstå vad det är han försöker förmedla och det är ganska skrämmande. Burke verkar anse att synd är HELT NORMALT bland kristna och inte ens något som vi borde haka upp oss på eftersom vi ändå alltid kommer att fortsätta att synda. Så ingen blir hjälpt av att höra hur fel man lever? Vi borde alltså inte säga till våra medsystrar och medbröder som lever i uppenbar synd att de måste OMVÄNDA sig och lämna synden bakom sig för att kunna komma in i Guds rike? Vi ska klappa alla medhårs och säga ”Allt är väl med din själ” trots att de är på väg till helvetet? Lyder vi Burke kan vi få blod på våra händer eftersom vi uppmuntrar människor indirekt att inte göra något åt sin synd. Vi kan bli medskyldiga till att de går för evigt förlorade.

Burke talar helt emot vad Bibeln säger. Bibeln är full av varningar till kristna att de måste OMVÄNDA sig för att få evigt liv. Vi kan absolut inte komma till himlen ”som vi är” om detta innebär att vi har synd i våra liv. Ingenting oheligt kan komma in i gudsriket och synd gör oss oheliga.

Om du menar att du inte är befriad från synden utan endast undan STRAFFET från synden då har du lurat dig själv. Gud kräver att vi lever heligt och rättfärdigt. Matt 1:21 säger att Jesus ska frälsa folket FRÅN deras synder. Inte frälsa dem I dears synder.  Enligt Titus 2 innebär nåden att vi kan avhålla oss från synd. Inte att vi kan ha kvar vår synd och att nåden täcker upp för den.

Titus 11. Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12. Den lär oss att AVSÄGA OSS all ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i denna världen

1 Pet 4:1 Då nu Kristus har lidit i köttet för oss, så skall ni väpna er med samma sinnelag, ty den som lider i köttet har brutit med synden, 2. för att han under den återstående tiden i köttet inte längre skall leva efter människors begär utan efter Guds vilja.

Rom 6:14 Ty synden skall inte härska över er, eftersom ni inte är under lagen, utan under nåden.

Rom 6:6 för vi vet detta, att vår gamla människa är korsfäst med honom, för att syndens kropp skall bli tillintetgjord, så att vi inte mer skall tjäna synden.

1 John 3:4. Var och en som gör synd bryter också mot lagen, ty synd är brott mot lagen. 5. och ni vet att han uppenbarades för att han skulle ta bort våra synder, och synd finns inte i honom. 6. Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom. 7. Kära barn, låt ingen bedra er. Den som gör rätt är rättfärdig, liksom han är rättfärdig. 8. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra om intet djävulens gärningar. 9. Var och en som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10. På detta känns Guds barn och djävulens barn igen: Var och en som inte gör rättfärdighet är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.

PAULUS, slav under synden – jag gör det jag inte vill? – Rom. 7

Paulus fortsatte inte att vara den FRÄMSTE av alla syndare även efter sin omvändelse

Paulus talade inte emot sig själv när han yttrade detta:

Romans 7:14 men själv är jag köttslig, såld till slav under synden

Romans 8:6 köttets sinne är DÖD

Paulus var inte både köttslig och inte köttslig samtidigt. Man kan inte vara både köttslig och frälst samtidigt. Paulus sade mycket gott om sig själv och menade att vi både KAN and SKA avhålla oss från synd .

Paulus kallade sig för ”helig, rättfärdig och ostrafflig” och uttryckte jag har levt inför Gud med ETT FULLKOMLIGT RENT SAMVETE ÄNDA TILL IDAG” (Apg. 23:1).

1 Kor 15:34 Nyktra till på allvar och SYNDA INTE

1 Thess 2:10. Ni är vittnen, och även Gud, hur HELIGT, hur RÄTTFÄRDIGT och OSTRAFFLIGT vi uppträdde bland er som tror. —12. och vittnade att ni skulle VANDRA VÄRDIGT Gud, som har kallat er till sitt rike och sin härlighet.

Romarbrevet 6:16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till DÖD, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? 

Helt klart hävdar Paulus att synden fortfarande leder till DÖD även för troende, och att vi därför har ett krav på oss att vara Jesus trogna genom att lyda hans bud. Hans påstående går stick i stäv med Satans påstående att ”Ingalunda skall ni dö” (som han lurade Eva att tro). Enligt Paulus är GUD SJÄLV vittne till att Paulus uppträdde heligt, rättfärdigt och ostraffligt. Skulle Paulus mana andra att leva värdigt om han själv inte levde värdigt? Skulle Paulus mana kristna att sluta synda, om vi egentligen inte kan undvika synd?

Paulus använder sig av en litterär stil när han går från dåtid till nutid och tillbaka igen.  När Paulus i Rom. 7 hävdar att han är den störste av alla syndare och ”gör det jag inte vill” så måste man tänka på att man på grekiska, liksom på svenska, kan uttrycka dåtida händelser med nutidsbegrepp. Det har även min grekisklärare bekräftat för mig. Vi skulle kunna säga om en händelse som inträffade förra året:

”Jag står vid kassan och hör plötsligt brandlarmet, och nu blir jag plötsligt alldeles villrådig och även orolig. Ska jag utrymma lokalen eller är det ytterligare ett falsklarm? Kassörskan själv sitter kvar vid sin plats och arbetar lugnt och metodiskt, vilket ofta är fallet vid brandlarm. Jag bestämmer mig för att jag aldrig ska bry mig om brandlarm mer igen. Jag är trött på alla falsklarm, och ja, jag tänker ignorera dem”.

Fast det här var mina känslor och beslut förra året. Idag kanske jag har en helt annan inställning till brandlarm, och för att veta om det handlar om nutida eller dåtida händelser och känslor måste man se hela sammanhanget. Om vi läser hela kontexten i Rom. 6-8 (bäst att läsa kapitlen innan och efter) så ser vi att Paulus inte alls hävdar att han fortfarande var världens största syndare när han skrev hälften av det Nya Testamentet. Det hade onekligen varit makabert om så vore fallet, och han hade tveklöst varit den största hycklaren av alla bibelförfattarna.

Paulus hade ”ett fullkomligt rent samvete” enligt honom själv

Vi försöker ursäkta vår synd med ”Att om inte ens Paulus kunde avhålla sig från att synda hur skulle då JAG kunna sluta?” Paulus identifierade sig i Rom. 7 som en syndare men sammanhanget visar att det var hans tidigare liv som han syftade till, trots att han ibland uttrycker sig i presens. Bibeln är ju på det klara med att syndare INTE kommer in i Guds rike.

1 Tim 12 Och jag tackar vår Herre Kristus Jesus, som har gett mig kraft, att han ansåg mig värd förtroende och tog mig i sin tjänst, 13. mig, SOM TIDIGARE var en hädare och en förföljare och en våldsverkare. MEN jag fick barmhärtighet, eftersom jag hade gjort det ovetande i otro. 14. Men vår Herres nåd har dess mer överflödat med tron och kärleken som är i Kristus Jesus. 15. Det är ett ord att lita på och på allt sätt värt att tas emot, att Kristus Jesus har kommit i världen för att frälsa syndare, BLAND VILKA JAG ÄR DEN FRÄMSTE.16. MEN jag har fått barmhärtighet för att Jesus Kristus skulle främst på mig BEVISA hela sitt tålamod, till en FÖREBILD för dem som skulle komma att tro på honom till evigt liv.18. Detta bud ger jag dig, min son Timoteus, i enlighet med de profetiska ord, som en gång uttalades över dig, så att du med dem kan strida den goda striden, 19. och behålla tron och ETT GOTT SAMVETE, vilket somliga har stött bort ifrån sig och därigenom lidit skeppsbrott i tron.

Eftersom Paulus säger att han TIDIGARE var en hädare, förföljare och våldsverkare så visar det att han talar om sitt tidigare liv som ofrälst. Paulus har vid ett flertal tillfällen i sina brev noga förklarat att vi måste tygla våra kroppar och undvika synd. Om vi har den förmågan så har givetvis han själv samma förmåga. Paulus uttrycker tacksamhet till den som ska befria honom från köttet som leder till död (Rom 7:24),  och han gör klart i nästa kapitel att hans kamp mot ont begär handlade om hans tidigare liv (Rom 8:2). Paulus beskriver alltså när han var slav under synden och under lagen. Paulus säger ”men jag är köttslig, såld under synden” i Rom 7:14. Om detta stämmer in på Paulus även som omvänd så betyder det att Paulus INTE kan komma in i Guds rike eftersom syndare inte är välkomna. Att vara köttslig betyder ju en garanterad själslig DÖD!

Bara några verser senare så säger Paulus att Timotheus måste ha ett rent samvete. Han sade: ”18Detta uppdrag att förmana anförtror jag åt dig, mitt barn Timoteus, i enlighet med de profetord som en gång uttalades över dig, för att du i kraft av dem skall kämpa den goda kampen, 19 i tro och med ett RENT SAMVETE. Detta har somliga stött ifrån sig och lidit skeppsbrott i tron.” Om Paulus var den störste av alla syndare även som pånyttfödd, hur skulle han då kunna ha ett rent samvete och förvänta sig att även Timotheus ska ha det? Kan någon vara den störste av alla syndare samtidigt som han har ett rent samvete?

Apg 23:1 Paulus såg på Stora rådet och sade: ”Bröder, jag har levt inför Gud med ETT FULLKOMLIGT RENT SAMVETE ÄNDA TILL I DAG”.

Apg 24:16 Därför strävar jag själv efter att alltid ha ett gott samvete inför Gud och människor.

2 Kor. 1:12 Vi kan med gott samvete berömma oss av att vi här i världen, och särskilt mot er, har uppträtt i helighet och renhet inför Gud och inte varit ledda av världslig visdom utan av Guds nåd.

2 Tim. 1:Jag tackar alltid min Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent samvete. Ständigt, natt och dag, tänker jag på dig i mina böner.

Hebr. 13:18 Be för oss. Vi vet att vi har ett gott samvete, och vill på allt sätt handla riktigt (okänd författare)

Paulus sanning: Slav till synd = död, slav till rättfärdighet = liv

Paulus menar att vi antingen slavar under synden eller slavar till rättfärdigheten, och självklart var Paulus en tjänare till rättfärdigheten när han skrev sina brev. Hade han varit tjänare även under synden så säger han själv att det inneburit DÖD.

Rom 6:1 Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den?—Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under syndenTy den som är död är friad från synd.

Rom 6:12 Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär13 Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. 14 Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. 15 Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! 16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? 17 Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. 18 Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden.19 – För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse20 Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. 21 Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. 

Rom. 8:Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. 7. Ty köttets sinne är fiendskap mot Gud, eftersom det inte är Guds lag underdånigt och inte heller kan vara det.De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. —12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår [onda] natur, så att vi skall leva efter köttet. 13 Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva. 14 Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner.

Paulus beteende stämde med det han lärde alla kyrkor.

Ef 5:Men otukt och allt slags orenhet eller girighet skall inte ens nämnas bland er, det anstår inte de heliga. Inte heller passar sig fräckt och oförnuftigt prat eller tvetydigt skämt. Tacka i stället Gud. Ni skall veta att ingen otuktig eller oren eller girig – en sådan är en avgudadyrkare – skall ärva Kristi och Guds rikeLåt ingen bedra er med tomt prat. Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn. Ha därför ingenting med dem att göra.Ni var en gång mörker, men nu är ni ljus i Herren. Vandra då som ljusets barn. —11 Ha inget att göra med mörkrets ofruktbara gärningar utan avslöja dem i stället. –

Kol 3:5. Så DÖDA NU ERA LEMMAR, som är på jorden: otukt, orenhet, lusta, ont begär och girigheten, som är avgudadyrkan, 6. för vilkas skull Guds vrede kommer över otrons* (olydnadens) barn. 7. I detta vandrade också ni förut, då ni levde på sådant sätt. 8. Men LÄGG NU OCKSÅ BORT ALLTSAMMANS: vrede, häftighet, ondska, smädelse, skamligt tal från er mun. 9. Ljug inte för varandra, ni som har avklätt er den gamla människan med hennes gärningar 10. och iklätt er den nya, som förnyas till kunskap efter hans bild som har skapat henne.

1 Thess 4:3 Ty detta är Guds vilja, er helgelse, att ni AVHÅLLER ER FRÅN OTUKT, 4. och att var och en av er vet att ha sitt eget kärl i helgelse och ära, 5. inte i begärelses lusta så som hedningarna, som inte känner Gud, 6. och att ingen förgår sig eller bedrar sin broder i någon sak, ty Herren är en hämnare över allt detta, vilket vi också tidigare har sagt och betygat för er. 7. TY GUD HAR INTE KALLAT OSS TILL ORENHET, utan till helgelse.8. Den som föraktar detta, föraktar inte någon människa utan Gud, som har gett oss sin Helige Ande.

1 Kor 4:17. Det är därför jag har sänt till er Timoteus, vilken är min älskade och trogne son i Herren, han skall påminna er om MINA VÄGAR i Kristus, SÅSOM JAG LÄR ÖVERALLT i alla församlingar.

Fil 4:9. Vad ni har LÄRT och tagit emot och HÖRT OCH SETT HOS MIG, skall ni göra, och fridens Gud skall vara med er.

1 Kor 9:27. Utan jag tuktar min kropp och kuvar den, FÖR ATT JAG INTE SKALL PREDIKA FÖR ANDRA OCH SJÄLV INTE HÅLLA PROVET.

2 Kor. 12. Ty vad vi berömmer oss av och SOM VÅRT SAMVETE VITTNAR OM är detta, att vi i uppriktighet och Guds renhet, inte i köttslig vishet, utan i Guds nådhar VANDRAT i världen, och i synnerhet hos er.

2 Kor 10:5. Med vilka vi bryter ner alla tankebyggnader och all höghet, som reser sig mot Guds kunskap, och tar varje tanke till fånga och lägger det under Kristi lydnad, 6. och vi är beredda att bestraffa all olydnad, när er lydnad har blivit fullständig. 

Paulus var exakt så helig, rättfärdig och ostrafflig som han hävdade att han var 

Paulus var heller inte olydig mot den himmelska uppenbarelse som han fick från Jesus. Han valde alltså att vara lydig.

Apg. 26:19 Därför, konung Agrippa, blev jag inte olydig mot den himmelska synen20 utan jag har predikat först i Damaskus och i Jerusalem och hela Judeen och sedan ute bland hedningarna, att de skall ångra sig och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen. 

Inte heller går det att ta Fil 3:12-13 till stöd för att Paulus inte kunde avhålla sig från att synda.

Fil 3: 10 Då känner jag Kristus och kraften från hans uppståndelse och delar hans lidanden genom att bli lik honom i en död med honom, 11 i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda.12 Inte som om jag redan har gripit det eller redan har nått det målet, men jag jagar efter att gripa det, eftersom jag själv har blivit gripen av Kristus Jesus.

Det handlar alltså om en annan sorts fullkomlighet/perfektion än den moraliska fullkomligheten, eftersom Paulus syftar på den nya kroppen han kommer att få vid uppståndelsens dag. Tills dess måste vi fortarande leva i våra bristfälliga kroppar som ofta har tillkortakommanden och sjukdomar. Självfallet ansåg Paulus att det gick att uppnå moralisk fullkomlighet innan hans fysiska död.  Han säger t o m bara några verser efter

15. ”Låt oss, så många som NU ÄR FULLKOMLIGA, ha detta sinne, och om ni i något avseende har en annan mening, så skall Gud uppenbara också detta för er.”

Inte ens Jesus var ”perfected” (egentligen ”fullkomnad”) förrän efter hans eget uppryckande.

Luk 13:32. Då sade han till dem: Gå och säg den räven: Se, jag driver ut onda andar och botar i dag och i morgon, och på tredje dagen är jag färdig (perfected KJV).