Arkiv

Är det skillnad på att synda och att PRAKTISERA synd? (1 Joh. 3:9)

bible 3Några föreslår att kristna är på den säkra sidan och inte riskerar sina själar så länge som de inte praktiserar synd – såsom regelbundet eller utav gammal vana. Samma människor föreslår för det mesta att pånyttfödda kristna tillhör kategorin som inte praktiserar synd men däremot så syndar de alla då och då och ingen kan någonsin sluta synda så länge som de lever på jorden. Detta är förstås inget annat än ännu ett försök att ursäkta synd. Hur många synder kan vi göra innan vi anses ”praktisera” synd? Ett mord eller ett bankrån per liv är ju inte att synda regelbundet så innebär det att vi är på den säkra sidan? Vi kanske också är i säkerhet även om vi är otrogna vartannat år eller ljuger bara tillfälligtvis? Var går gränsen? Bibeln säger att inget oheligt ska komma in i Guds rike, så även enstaka frivilliga synder separerar oss från Gud. Omvändelse (ihop med vår tro) är det enda som räddar oss.

Det grekiska ordet för att ”göra” synd (”commit” i KJV) visar i sig självt att göra INTE betyder praktisera med någon slags regelbundenhet.  I de grekiska originaltexterna så finns det två ord som vanligtvis används för att uttrycka idén om att göra/utföra någonting. Det första är ”poieo” och det andra ”prassó”.

4160 poieo, att göra, begå, utöva, orsaka (räcker med en gång)

4238 pras-so, praktisera (utöva regelbundet), do, perform, accomplish; be in any condition, i.e. I fare; I exact, require. (prássō – properly, the active process in performing (accomplishing) a deed, and implying what is done as a regular practice – i.e. a routine or habit)

När aposteln Johannes skrev ”Den som är född av Gud gör inte synd” i 1 Joh. 3:9 så använder han ”poieo” . Om han hade velat uttrycka idén om att det handlar om regebunden synd så skulle han valt ”prasso”, framför allt för att undvika oklarheter. Prasso används när man vill uttrycka regelbundenhet och ett repeterande mönster i ett agerande.

John Wesley skrev:

”But some men will say, ‘True: whosoever is born of God doth not commit sin habitually.’ Habitually! Whence is that? I read it not. It is not written in the Book. God plainly saith, ‘He doth not commit sin’; and thou addest, habitually! Who art thou that mendest the oracles of God?-that ‘addest to the words of this book’? Beware I beseech thee, lest God ”add to thee all the plagues that are written therein’! John Wesley’s Fifty Three Sermons ”The Marks of the New Birth” 3 April, 1741

 1 Joh 3:9 Den som är född av Gud gör (poieo)  inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud.

Uttrycket ”säd” är ofta förknippat med ”Guds ord” (Lk 8:11; 1 Pet 1:23) men vi vet att troende också kan kallas ”säd” i NT (Rom 9:8; Gal 3:16, 19, 29).

1 Joh 3:9 Den som är född av Gud gör  inte synd, ty Guds säd (den troende) förblir i honom (Jesus). Han (den troende) kan inte synda, eftersom han är född av Gud (vilket är att hålla sig i Jesus).

Detta konfirmeras i 1 Joh 3:6…

1 Joh 3:Den som förblir i honom syndar inte. Den som syndar har inte sett honom och känner honom inte.

Det är självfallet inte omöjligt för en kristen att synda men det är snarare omöjligt för en troende att synda så länge som han är i Jesus  (som är ett villkor för frälsningen). 1 Joh. 3 lär inte att det är omöjligt för en kristen att synda men att det är möjligt genom Guds nåd att avhålla sig från synd. Genom nåd så behöver ingen kristen synda (1 Kor 10:13, Titus 2:12-13). Bibeln säger inte att vi är fria från faran att förlora vår frälsning om vi bara överträder Guds lag enstaka gånger till skillnad från regelbundet.

1 Joh. 3:Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen.

1 Joh. 3:Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. Och Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar.— 10 På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.

Vi är tillsagda att inte hata någon eftersom att hata är likvärdigt med att mörda, men om vi ska tro att enstaka synder inte orsakar andlig död så länge som vi inte syndar regelbundet kan vi då undkomma faran om vi endast hatar EN broder vid något enstaka tillfälle? Självklart inte.

1 Joh. 3.15 Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig.

Vi kan också se att villkoret för att kunna stå frimodiga inför Gud är att våra hjärtan inte anklagar oss. Om fallet är att vi har dåligt samvete för att vi handlat illa (hjärtat anklagar oss) så är Gud barmhärtig och förlåter oss OM vi bekänner våra synder och omvänder oss. Om vi härdar våra hjärtan och fortsätter i ett beteende som vi inser är synd så är våra själar i fara.

1 Joh. 3:19 vet vi att vi är av sanningen, och vi kan inför honom övertyga vårt hjärta, 20 vad det än anklagar oss för, att Gud är större än vårt hjärta och vet allt. 21 Mina älskade, om hjärtat inte anklagar oss är vi frimodiga inför Gud,

Andra Bibelställen med att ”göra” och ”begå”och ”bedriva” synd utanför 1 Joh. 3

Joh. 8:34 Jesus svarade: ”Amen, amen säger jag er: Var och en som gör synd är syndens slav.

1 Kor. 6:Fly bort från otukten! All annan synd som en människa begår är utanför kroppen, men den otuktige syndar mot sin egen kropp.

2 Kor. 12:21 Ja, jag är rädd att min Gud skall förödmjuka mig inför er när jag kommer tillbaka, och att jag måste sörja över många som tidigare levde i synd och inte har ångrat den orenhet, otukt och lösaktighet som de har bedrivit.

Jak. 2:Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare.

Jak. 5:15 Trons bön skall bota den sjuke, och Herren skall resa upp honom. Och har han begått synder, skall han få förlåtelse för dem.