Tag Archive | hör

Har Gud gett människor ögon som inte ser och öron som inte hör? (Rom. 11:8)

ögaDet står skrivet: Gud har gett dem en likgiltighetens ande, ögon som inte ser och öron som inte hör, och detta ända till denna dag (Rom. 11:8)

Gud är verkligen inte den som orsakar så att vissa stackars människor blir så pass andligt blinda och döva så att de inte kan söka eller finna honom, och sedan STRAFFAR dem på domedagen för att de har mage att inte söka honom eller tro på honom (som han själv förhindrade). Men om däremot MÄNNISKOR vänder honom ryggen och gör sina hjärtan stenhårda så kan Gud till slut utlämna dem till ett ovärdigt sinnelag – som de hela tiden själva varit ute efter. OM Gud nu var tvungen att göra människor andligt blinda och döva så borde ju det betyda att de INTE var andligt blinda och döva från början, eller hur? (Det är framför allt en fråga för de som har en reformert/kalvinistisk inriktning och som tror att Gud först måste “väcka” människor så att de ska kunna tro på honom och göra gott.)  När vi går igenom de avsnitt i Bibeln som handlar om människor som är andligt blinda och döva så kan vi se att i samtliga fall så är det de själva som orsakat deras tragiska belägenhet. Vi kan också se att Gud FÖRVÄNTADE sig att Israel skulle söka honom och lyda honom eftersom han tydligt visat sig för dem och uppvisat många mirakel. Men eftersom de genom historien visat sig vara motsträviga och rebelliska så har han med rätta varit vred på sitt folk som vägrat ge upp sina falska gudar och sina djupa synder. I Rom 11:7-11 så refererar Paulus till Jesaja, så det är viktigt att vi studerar sammanhanget i Jesaja för att förstå varför människors ögon och öron tillsluts. Gör vi det ser vi att det är deras eget fel.

Rom 11:Vad följer då av detta? Jo, vad Israel strävar efter har det inte uppnått. De utvalda har nått det, men de andra har blivit förstockade. Det står skrivet: Gud har gett dem en likgiltighetens ande, ögon som inte ser och öron som inte hör, och detta ända till denna dagOch David säger: Må deras bord bli en snara och ett nät, en fälla och ett straff för dem. 10 Må deras ögon bli förmörkade, så att de inte ser, och böj deras rygg för alltid.11 Jag frågar nu: Inte har de väl snubblat för att de skulle falla? Visst inte. Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att detta skulle väcka deras avund.

Jesaja 29:9 Häpna och förundras,  stirra er blinda, ja, var blinda. De är druckna, men inte av vin, de raglar, men inte av starka drycker.10 Ty Herren har utgjutit över er en ande med djup sömn och tillslutit era ögon.  Han har höljt mörker över profeterna och över siarna, era ledare.11 All uppenbarelse har för er blivit som orden i en förseglad bok. Räcker man en sådan bok åt någon som kan läsa och säger: “Läs detta,” så svarar han: “Jag kan det inte, den är ju förseglad.” 12 Och räcker man den åt någon som inte kan läsa och säger: “Läs detta”, så svarar han: “Jag kan inte läsa.”13 Herren har sagt:  Eftersom detta folk nalkas mig med sin mun och ärar mig med sina läppar  men låter sitt hjärta vara långt ifrån mig, är fruktan för mig  bara ett inlärt människobud.14 Se, DÄRFÖR skall jag ännu en gång  göra underbara ting med detta folk, ja, underbara och förunderliga. De visas vishet skall förgå, de förståndigas förstånd skall förmörkas.

Jesaja 44:9 De som tillverkar avgudar är alla idel tomhet, deras kära gudar kan inte hjälpa. Deras egna vittnen ser inget och förstår inget. Därför måste de komma på skam.—17 Men av det som är kvar gör man en gud, en avgudabild. För den faller man ner och tillber.  Man bönfaller inför den och säger: “Rädda mig, för du är min gud.” 18 Dessa människor vet ingenting och förstår ingenting, ty deras ögon är tillslutna, så att de inte ser, och deras hjärtan, så att de ingenting begriper.19 Ingen har så mycken eftertanke, så mycket vett eller förstånd att han säger: “En del av det har jag bränt upp i eld, på kolen har jag bakat bröd och stekt kött och har nu ätit. Skulle jag då av resten göra en avskyvärd avgud? Skulle jag falla ner för ett stycke trä?” 20 Den som lever av aska  är förledd av ett vilselett hjärta, så att han inte kan rädda sin själ eller tänka: “Är det inte lögn det jag håller i min högra hand?”

Ps. 69:22 De gav mig galla att äta och ättika att dricka i min törst.23 Låt deras bord framför dem bli en snara och en fälla för de säkra. 24 Låt deras ögon bli förmörkade så att de ej ser, låt deras höfter ständigt vackla. 25 Utgjut din vrede över dem, låt din vredesglöd hinna upp dem.

Jesus uppmanar här nedan folket att TRO PÅ LJUSET så att inte mörkret övervinner dem. OM vi väljer att tro på honom så kan vi bli ljusets barn. Eftersom Jesus uppmanar oss till detta så betyder det att vi har chans att uppnå det han utlovar, och det gäller oss alla. Trots att Jesus gjorde många mirakel så trodde fariséerna inte på honom, och det beror på att de inte ville komma till ljuset för att få liv. Då blir de i stället förblindade när de är kvar  mörkret.

Joh. 12:35 Jesus sade till dem: “Ännu en kort tid är ljuset ibland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. 36 Tro på ljuset, medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets barn.” När Jesus hade sagt detta drog han sig tillbaka och dolde sig för dem.37 Fastän han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de inte på honom. 38 Så uppfylldes profeten Jesajas ord: Herre, vem trodde vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbarad? 39 Alltså kunde de inte tro. Jesaja har också sagt40 Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de inte ser med sina ögon och förstår med sina hjärtan och vänder om och blir botade av mig.

Joh. 3:19 Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda. 20 Ty var och en som gör det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. 21 Men den som lyder sanningen kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud.”

Joh. 12:38 är en referens till bland annat detta avsnitt:

Jesaja 6:9  Och jag hörde Herrens röst. Han sade: “Vem skall jag sända och vem vill vara vår budbärare?” Då sade jag: “Här är jag, sänd mig!” Han sade: “Gå och säg till detta folk: Ni skall höra och höra, men inte förstå, och ni skall se och se, men inte begripa.10 Förhärda detta folks hjärta, gör deras öron döva och deras ögon blinda, så att de inte ser med sina ögon, hör med sina öron  eller förstår med sitt hjärta och vänder om och blir helade.“Då frågade jag: “Hur länge, Herre?” Han svarade: “Till dess städerna blir öde och ingen bor i dem, husen blir utan folk och landet ligger öde och övergivet.12 Herren skall sända folket långt bort, och ödsligheten skall bli stor i landet. 13 När bara en tiondel är kvar i det, skall även den ödeläggas som en terebint eller en ek, av vilken en stubbe lämnas kvar när den fälls. Den stubben skall vara en helig säd.”

Jämför också med nedan parti där vi kan se att Paulus beskyller människorna själva för sin blindhet och dövhet:

Apg 28:23 De bestämde en dag för honom, och då kom ännu fler till hans bostad. För dem förkunnade han Guds rike och vittnade om det, och han försökte övertyga dem om Jesus, både utifrån Mose lag och profeterna. Och det höll han på med från morgonen ända till kvällen.24 Somliga lät sig övertygas av hans ord, men andra ville inte tro. 25 Eftersom de inte kunde komma överens skildes de åt, sedan Paulus hade sagt detta enda ord: “Den helige Ande talade rätt genom profeten Jesaja till era fäder 26 när han sade: Gå till detta folk och säg: Även om ni hör, skall ni inte förstå, och även om ni ser, skall ni inte inse. 27 TY detta folks hjärta är förstockat. De hör illa med sina öron, och DE SLUTER sina ögon, SÅ ATT de inte ser med ögonen eller hör med öronen eller förstår med hjärtat och vänder om, så att jag får bota dem. 28 Därför skall ni veta att denna Guds frälsning är sänd till hedningarna, och de kommer att lyssna.”

Andra verser i Joh. 12 visar på människans fria vilja och ansvar att söka och komma till Gud. Självfallet skulle Gud aldrig stänga dörren för människor för att sedan fråga dem varför de aldrig sökt honom. Vi kan läsa att det finns ett alternativ att faktiskt förkasta Jesus, och självfallet är detta emot Guds vilja.

Joh. 12:25 Den som älskar sitt liv förlorar det, och den som hatar sitt liv i den här världen, han skall bevara det och vinna evigt liv. 26 Om någon vill tjäna mig, skall han följa mig, och där jag är kommer också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig, skall min Fader ära honom.—42 Ändå var det många, även bland medlemmarna i Stora rådet, som trodde på honom. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att de inte skulle bli uteslutna ur synagogan. 43 De ville hellre bli ärade av människor än av Gud.—46 Jag är ljuset som har kommit till världen, för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret.—48 Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord, han har en domare över sig: det ord som jag har talat skall döma honom på den yttersta dagen.

Nedan kan vi läsa om människor som inte vill ha något med Gud att göra, och som har ögon som inte ser och öron som inte hör. De anses vara dåraktiga i Guds ögon för att de försatt sig i en sådan situation. Självfallet skulle aldrig Gud orsaka så att människor gör uppror mot honom, och vi kan läsa att det är deras MISSGÄRNINGAR som får dem att bli separerade från Gud och gå miste om allt det goda.

Jer 5:19 Om ni då frågar: “Varför har Herren, vår Gud, gjort oss allt detta?” skall du svara dem: “Liksom ni har övergivit mig och tjänat främmande gudar i ert eget land, skall ni nu få tjäna främlingar i ett land som inte är ert.”—21 Hör detta, du dåraktiga folk utan förstånd! Ni har ögon och ser inte,  ni har öron och hör inte.23 Men detta folk har ett motsträvigt och upproriskt hjärta. De har vänt sig bort och gått sin egen väg. 24 De säger inte i sina hjärtan:”Låt oss frukta Herren, vår Gud, honom som ger regn i rätt tid både höst och vår och som ger oss de bestämda skördeveckorna.”25 Era missgärningar har nu bringat detta i olag, era synder håller detta goda borta från er26 Ty bland mitt folk finns ogudaktiga människor. De ligger i bakhåll liksom fågelfängaren ligger på lur, de sätter ut snaror och fångar människor.27 Som en bur full av fåglar så är deras hus fulla av svek. Därför har de blivit stora och rika, de har blivit feta och skinande.28 Deras onda gärningar vet inte av någon gräns, de dömer inte rättvist,  de verkar inte för den faderlöses sak och hjälper inte den fattige att få sin rätt. 29 Skulle jag inte straffa dem för sådant? säger Herren. Skulle jag inte hämnas på ett hednafolk som detta? 30 Förfärliga och fruktansvärda ting sker i landet.31 Profeterna profeterar lögn, och prästerna styr efter deras råd. Så vill mitt folk ha det. Men vad skall ni göra när slutet på detta kommer?

Ännu fler verser som visar att människor har ögon som inte ser och öron som inte hör – pga att de själva gjort sina hjärtan hårdaöga2

Hes. 12:“Du människobarn, du bor mitt ibland ett upproriskt folk. De har ögon att se med, men ser inte. De har öron att höra med, men hör inte, EFTERSOM de är ett upproriskt folk. Du människobarn, gör dig i ordning för att gå i landsflykt. Gå i landsflykt inför deras ögon på ljusa dagen, vandra bort från din plats till en annan ort inför dem. Kanske skall de då inse att de är ett upproriskt folk.

Sakaria 7:10 Förtryck inte änkan och den faderlöse, främlingen och den fattige  och tänk inte ut ont mot varandra i era hjärtan.”11 Men de ville inte ge akt på detta utan var upproriska och stängde till sina öron så att de inte hörde. 12 De gjorde sina hjärtan hårda som diamant så att de inte hörde den undervisning och de ord som Herren Sebaot genom sin Ande hade sänt genom gångna tiders profeter. Därför kom stor vrede från Herren Sebaot. 13 Och liksom de inte ville höra när han ropade, vill jag inte höra när de ropar, sade Herren Sebaot.

Ps 135:15 Hednafolkens avgudar är silver och guld, verk av människohänder. 16 De har mun men talar inte, ögon men ser inte,17 de har öron men hör inte,  ingen andedräkt finns i deras mun.18 De som har gjort dem kommer att likna dem, ja, alla som förtröstar på dem.

5 Mos. 29:Mose kallade samman hela Israel och sade till dem: Ni har sett allt vad Herren har gjort inför era ögon i Egyptens land med farao och alla hans tjänare och hela hans land, de stora prövningar som du med egna ögon har sett, de stora tecknen och undren. Men ännu till denna dag har Herren inte gett er hjärtan till att förstå, ögon till att se och öron till att höra.18 Men bland er får det inte finnas någon man eller kvinna, någon släkt eller stam som i sitt hjärta i dag vänder sig bort ifrån Herren, vår Gud, för att gå bort och tjäna dessa hednafolks gudar. Bland er får det inte finnas någon rot som frambringar gift och malört, 19 så att någon som hör detta edsförbunds ord välsignar sig i sitt hjärta och tänker att det skall gå honom väl, där han vandrar i sitt hjärtas hårdhet. Ty då skall hela landet, både vått och torrt, förgås.20 Herren skall inte vara villig att förlåta honom. Herrens vrede och nitälskan skall då vara som en rykande eld mot den mannen, och varje förbannelse som är uppskriven i denna bok kommer att vila på honom, och Herren skall utplåna hans namn under himlen. —24 ja, alla folk skall då säga: “Varför har Herren gjort så mot detta land? Varför brinner hans vrede så starkt?”25 Och man skall svara: “Därför att de övergav det förbund som Herren, deras fäders Gud, slöt med dem när han förde dem ut ur Egyptens land. 26 De gick bort och tjänade andra gudar och tillbad dem, gudar som de inte kände och som han inte hade tilldelat dem.

Markus 8:17 Jesus märkte det och frågade dem: “Varför säger ni att ni inte har bröd? Begriper och förstår ni ännu ingenting? Har ni ett hjärta som är så hårt? 18 Har ni ögon och ser inte och öron och hör inte? Kommer ni inte ihåg 19 när jag bröt de fem bröden åt de fem tusen? Hur många korgar fulla med brödstycken fick ni då?” De svarade: “Tolv.”

Verser som visar att människor kan och bör söka Gud så att de kan finna honom och få liv

Jeremia 29:13 Ni skall söka mig, och ni skall också finna mig om ni sökermig av hela ert hjärta.

Jesaja 55:6 Sök Herren medan han låter sig finnas, åkalla honom medan han är nära.

1 Krönikeboken 28:9 Du, min son Salomo, må lära känna din fars Gud och tjäna honom med hängivet hjärta och med villig själ, ty Herren rannsakar alla hjärtan och förstår alla uppsåt och tankar. Om du söker honom, låter han sig finnas av dig, men om du överger honom, då förkastar han dig för evigt.

2 Krönikeboken 15:2 Han gick ut mot Asa och sade till honom: “Hör mig, du Asa, och ni hela Juda och Benjamin. Herren är med er när ni är med honom, och om ni söker honom låter han sig finnas av er. Men om ni överger honom kommer han att överge er

Rom. 10:16 Men alla ville inte lyda evangeliet. Jesaja säger:Herre, vem trodde vår predikan? 17 Alltså kommer tron av predikan och predikan i kraft av Kristi ord. 18 Men nu frågar jag: Har de kanske inte hört? Jo, mer än så: Deras röst har gått ut över hela jorden och deras ord till världens ändar. 19 Jag frågar också: Har Israel kanske inte förstått? Först säger Mose: Jag skall väcka er avund mot ett folk som inte är ett folk, mot ett folk utan förstånd skall jag väcka er vrede. 20 Och Jesaja går så långt att han säger: Jag lät mig finnas av dem som inte sökte mig, jag uppenbarade mig för dem som inte frågade efter mig. 21 Men om Israel säger han: Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett olydigt och trotsigt folk.

Jesaja 65:1 Jag låter mig sökas av dem som inte frågade efter mig, jag låter mig finnas av dem som inte sökte migTill ett folk som inte åkallade mitt namn sade jag: “Här är jag, här är jag.Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett trotsigt folk,  som vandrar på den väg som inte är god, som följer sina egna tankar, ett folk som ständigt kränker mig rakt i ansiktet. De bär fram offer i trädgårdar och tänder offereld på tegelaltaren

Jesaja 45:19 I hemlighet har jag inte talat på en mörk plats på jorden. Jag har inte sagt till Jakobs avkomlingar: “Förgäves skall ni söka mig.”  – Jag är Herren, som talar sanning och förkunnar vad som är rätt.—Vänd er till mig och bli frälsta, ni jordens alla ändar, ty jag är Gud och det finns ingen annan.

Fariséerna gjorde det dåliga valet att inte följa efter Jesus, lyssna på honom och försöka förstå honom och evangeliet. I stället försökte de att hitta fel så att de skulle kunna få skäl att sätta dit Jesus inför Stora Rådet.  Därför talade Jesus i liknelser. Ville man förstå honom så hade man möjligheter till det, men om man beslutat sig för att i stället söka efter fel och göra sitt hjärta hårt så fanns även detta alternativ. Om människor varit förutbestämda till himmel eller helvete redan innan jordens början så hade förstås Jesus inte behövt tala i liknelser för att dölja något som redan är dolt. Om vissa människor är utvalda till frälsning så skulle det inte spela någon som helst roll om Jesus talade i liknelser eller inte eftersom människors kunskap och förutbestämda slutdestination inte skulle kunna ändras på minsta vis.

Lukas 8:10 Han svarade: “Ni har fått nåden att förstå Guds rikes hemligheter, men de andra får dem i liknelser, för att de skall se och ändå inte se och höra och ändå inte förstå.

 Jesus varnar sina lärljungar i samma kapitel att de måste ta sig i akt på vad de hör och att de måste handla efter vad de hörsammat, vilket betyder att det finns en risk för motsatsen:

Lukas 8:Ge därför akt på vad ni hör. Ty den som har skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han tror sig ha.—21 Han svarade dem: “Min mor och mina bröder är de som hör Guds ord och handlar efter det.”

Vi kan komma till Gud och lära känna honom, och Bibeln säger inte att vi först måste “väckas” på något sätt för att kunna komma. Gud kallar oss och vi måste välja att komma eller inte. Kommer vi till honom så måste vi först tro att han är, och då har vi även möjlighet att få vet mer om DJUPEN i Gud. Vi kan alltså få ännu mer vishet och ledning.

Hebr. 11:Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom.

1 Kor. 2:Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom10 Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande. Anden utforskar allt, också djupen i Gud.

Romarbrevet 1

Det finns inget bättre avsnitt än Rom 1:18-32 för att visa på hur människor tar avstånd från Gud trots att de vet bättre. DÄRFÖR utlämnade Gud dem till ett ovärdigt sinnelag.

Rom. 1:18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem.20 Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.21 Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan22 De påstod att de var visa, men de blev dårar. 23 De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 24 Därför utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar. 25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen.26 Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. 27 På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. 28 Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen. 29 De har blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 30 De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter och tänker ut allt ont. De lyder inte sina föräldrar, 31 är oförståndiga och trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. 32 Sådant gör de, fastän de mycket väl känner till Guds rättvisa dom, att de som handlar så är värda döden. Ja, de samtycker också till att andra gör det.

Den som tror på Gud kommer aldrig någonsin under domen? (Joh.5:24)

Joh.5:24 Amen, amen säger jag er: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet

En del använder denna vers för att stödja läran om “en gång frälst alltid frälst“, eftersom de menar att det här serveras löften om att vi aldrig någonsin kommer under domen om vi bara är kristna, och att vi en gång för alla övergått från döden till livet utan återvändo. Men löftena är inte ovillkorliga. Villkoren är ju att vi HÖR Jesu ord och TROR på honom som har sänt honom, och dessa verb i presensform handlar om pågående handlingar som vi måste göra NU och även framledes. Om en person INTE hör och tror så kommer han under domen även om han är kristen. Men hur är det då med påståendet att vi övergått från döden till livet? Är inte det ett löfte om att vi för alltid tagit steget till andligt liv och för alltid kommer ha det i vår ägo? Nej, det är inte så säkert eftersom även en kristen person kan välja att leva i synd och inte omvända sig, och då lever denna person i så fall i andligt mörker och är separerad från Gud.

När en person söker Gud, finner honom och omvänder sig från sina synder så är denna person “född på nytt”. Det betyder att han blivit en ny människa och det gamla livet ligger bakom honom. Han har blivit fri från sina synder och är därför benämnd rättfärdig och har övergått från DÖDEN till LIVET. Man kan ju knappast säga att en person som är född på nytt är kvar i DÖDEN! Men versen säger alltså inte “har vi en gång flytt från andlig död kan vi aldrig någonsin komma tillbaka till andlig död“. Synd separerar oss alltid från Gud oavsett vår tro, och synd kan förstås ligga i framtiden. Så länge som vi riskerar att synda och leva kvar i synden, finns också risken att frälsningen går förlorad. Att frukta Gud är därför SUNT.

Filipperbrevet 2:12 Därför, mina älskade, liksom ni alltid har varit lydiga, så arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara som när jag var hos er, utan ännu mycket mer nu när jag inte är hos er.

Verserna innan Joh. 5:24 visar också upp ett villkor – nämligen att vi måste ära sonen. Detta är inte säkert att alla kristna för alltid kommer att lyda, och framför allt inte när vi vet att i de sista dagarna så kommer många att avfalla från tronen:

Joh. 5:21 Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger Sonen liv åt vilka han vill. 22 Inte heller dömer Fadern någon, utan hela domen har han överlämnat åt Sonen, 23 för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.

Verserna efter Joh. 5:24 säger att evigt liv ges till dem som GJORT GOTT (villkor) och de som gjort ont uppstår till DOM, vilket betyder DÖD eftersom det står i motsats till liv. Det innebär att även sant kristna som väljer att göra ont och inte omvänder sig uppstår till DOM. Vi kan aldrig bli frälsta genom att kombinera en tro på Gud med ett liv i synd:

Joh. 5:28 Förvåna er inte över detta, ty den stund kommer, då alla som är i gravarna skall höra hans röst 29 och gå ut ur dem. De som har gjort gott skall uppstå till liv, och de som har gjort ont skall uppstå till dom.

Kapitlet fortsätter med att förklara att Jesus vittnar om sanningen med avsikt att folk ska bli frälsta (vilket betyder att människors frälsning är en öppen fråga som inte bestämts innan jorden skapades), men också att Faderns ord inte FÖRBLIVIT i människor. Detta tyder på att de åtminstone trott på Gud som sin skapare, och de var även öppna för det som Johannes Döparen predikade om, men de förmådde sig ändå inte att tro på att Jesus verkligen är Guds son och Messias och faktiskt den som Johannes vittnade om. Detta trots att Jesus konfirmerat sin position med gärningar. Deras vägran att tro att Jesus är den han säger sig vara – sänd av Fadern till att vara världens ljus – medförde att Faderns ord inte förblev i dem:

Joh. 5:33 Ni har sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen. 34 Jag tar inte emot vittnesbördet från någon människa, men jag säger detta för att ni skall bli frälsta. —37 Fadern som har sänt mig har vittnat om mig. Hans röst har ni aldrig hört, och hans gestalt har ni aldrig sett, 38 och hans ord har inte förblivit i er, eftersom ni inte tror på den som han har sänt.

Jesus säger att människor studerar skrifterna (Bibeln – vilket var Gamla Testamentet på den här tiden) för att de inser att skrifterna innehåller Guds ord och kan ge dem evigt liv, men de vill fortfarande inte koppla ihop profetiorna om Messias med JESUS som ju är Messias och den som kan ge dem det LIV de söker. Det är alltså inte alls så att människor är förutbestämda till himmel eller helvete innan jorden skapades (som den reformerta kyrkan lär ut) utan det är de själva som väljer att inte komma till Jesus för att ta emot det eviga livet, trots att det är detta som Jesus i sin kärlek önskar för deras skull. Jesus predikar ju för att de ska bli frälsta och inte för att de ska vända honom ryggen och tacka nej till livet. Men många av dem vägrade alltså att tro att Jesus talade sanning när han påstod att andra vittnar om honom och att skrifterna profeterar om honom:

Joh. 5:39 Ni forskar i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är dessa som vittnar om mig. 40 Men ni vill inte komma till mig för att få liv.

Jesus menar att hans åhörare inte har Guds kärlek i sig, och självklart är detta faktum emot Guds vilja. Människorna tar inte emot Jesus trots att han bevisat att han är den som han säger sig vara, men däremot tar de emot andra som kommer i sina egna namn. Jesus klandrar dem för att ta emot ära av varandra samtidigt som de väljer att inte söka den ära som kommer från skaparen och som kan ge dem det LIV som de ju är ute efter. Jesus är tydlig med att allt de behöver göra för att se kopplingen mellan deras egna skrifter och honom själv är att acceptera det som skrifterna faktiskt säger. Mose skrev och editerade de första böckerna i gamla testamentet (Torah) och dessa skrifter vittnar om den kommande människosonen. Om de bara hade velat hade de kunnat forskat mer för att se att Jesus som enda person i världen faktiskt passar in perfekt i det som står att läsa i Torah. Men om människor inte VILL se – utan faktiskt är ute efter att finna motsatsen – så kommer de inte att se.

Joh. 5:42 Jag känner er och vet att ni inte har Guds kärlek i er. 43 Jag har kommit i min Faders namn, och ni tar inte emot mig. Men kommer det någon annan i sitt eget namn, honom tar ni emot. 44 Hur skall ni kunna tro, ni som tar emot ära av varandra och inte söker den ära som kommer från den ende Guden? 45 Tro inte att jag skall anklaga er inför Fadern. Den som anklagar er är Mose, han som ni har satt ert hopp till. 46 Om ni trodde Mose, skulle ni tro på mig, ty om mig har han skrivit47 Men tror ni inte hans skrifter, hur skall ni då kunna tro mina ord?”

De som inte blir frälsta går förlorade endast för att de KUNDE ta emot sanningen och få evigt liv men VALDE att inte göra det. Vårt öde ligger i våra händer och vi kan välja att gå ljusets väg som leder till liv eller mörkrets väg som leder till död. Gud däremot vill att alla människor ska bli frälsta, och Jesus möjliggjorde för ALLA människor att bli arvtagare till hans rike. De flesta väljer dock att inte se det uppenbara och därmed tackar de nej till erbjudandet:

1 Thess. 1:och ger åt er som blir plågade lindring tillsammans med oss. Och det sker när Herren Jesus kommer från himlen och uppenbarar sig med sina mäktiga änglar, i flammande eld och straffar dem som inte vill veta av Gud och dem som inte lyder vår Herre Jesu evangelium. Dessa skall bli straffade med evigt fördärv, bort från Herrens ansikte och hans härlighet och makt

1 Thess. 2:Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under 10 och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. 11 Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen 12 och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.

Böner åstadkommer mirakel, så BE MYCKET

Böner (och bibelläsning, lovsånger, vittnesbörd, handpåläggning, etc) kan verkligen åstadkomma mirakel och förändringar i våra liv. Inte bara Bibeln har exempel på fantastiska bönesvar, utan det finns gott om dem i de kristnas liv som lever idag. Det är bara att fråga runt och du kan få flera exempel. Kristna bör vara i ständing bön och åkallan och eftersom detta är medel att lära känna Jesus så blir det lättare för oss att bli ledd av den Helige Anden om vi står i nära kontakt med Gud. Om vi sällan tillbringar tid i bön så är det svårare för oss att veta vad den Heliga Anden egentligen vill i våra liv, och det är risk att vi alltför mycket fokuserar på vad världen har att erbjuda. Vi får svårare att stå emot frestelser och vi får mindre kraft att sprida Guds ord.

Villkor för att få bönesvar

Ibland kan ateister försöka förlöjliga Gud genom att “be” till honom, och till och med be att han visar sig för dem så att de kan tro på honom (utan att egentligen förvänta sig ett bönesvar) och när de sedan inte får ett bönesvar så menar de att de just bevisat att Bibeln har fel eftersom Bibeln säger:

Matteus 7:7 Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.8Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.9Eller vilken är den man bland eder, som räcker sin son en sten, när han beder honom om bröd,10eller som räcker honom en orm, när han beder om fisk?11Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!

De glömmer dock viktiga villkor. I korthet kan man säga att alla villkor går ut på att vi måste tro på Jesus för att bli hörda och dessutom se till att det inte finns synd i våra liv. Självfallet hör dock Gud en syndare som vänder sig i uppriktighet till honom. När vi kommer till Gud måste vi tro att han är till, och detta har förstås ateister svårt att uppfylla:

Hebr. 11:6 men utan tro är det omöjligt att täckas Gud. Ty den som vill komma till Gud måste tro att han är till, och att han lönar dem som söka honom.

Allt vi ber om är inte bra för oss om det inte är i linje med ett gudfruktigt liv. Om vi ber om olika välsignelser våra liv, är det verkligen troligt att dessa välsignelser får oss att söka Gud mer, att bli bättre människofiskare och att leva i ännu mer bön och åkallan? Finns det inte en risk att dina böner får dig att leva ett ännu mer komfortabelt liv som lockar dig ännu längre bort från Gud? Det är absolut inte fel att be om välsignelser och komfort, men ibland kan för mycket av det goda få oss att lockas av världen i stället för att söka Guds vilja. Ibland är det risk att vi tänker “Om jag bara hade de och de sakerna i mitt liv, och en make/maka, och ett bra jobb och en bil, etc, ja DÅ kan jag börja tjäna Gud med kraft”.Bättre att söka Gud FÖRST så kanske det andra faller på plats automatiskt.

Matt. 6:33 Nej, söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder.

Paulus verkar vara en man som jämt och ständigt fick bönesvar, och han har överlevt både skeppsbrott, överfall, ormbett och varit med om att hela människor, men inte ens Paulus fick alltid bönesvar Han insåg dock att Gud har allt under kontroll:

2 Korinthierbrevet 12:7 Och för att jag icke skall förhäva mig på grund av mina övermåttan höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i mitt kött, en Satans ängel, som skall slå mig i ansiktet, för att jag icke skall förhäva mig.8Att denne måtte vika ifrån mig, därom har jag tre gånger bett till Herren.

1 Thessalonikerbrevet 2:18 Ty vi hava varit redo att komma till eder — jag, Paulus, för min del både en och två gånger — men Satan har hindrat oss.

Vi ska inte be för att bli sedda och för att andra ska bli imponerade av oss eller för att på något sätt göra oss populära. Gud ser till våra MOTIV när vi ber. Rabblar vi massa verser medan vi tänker på annat, eller menar vi det vi säger? Det är bara bra att be mycket och länge MEN om det handlar om tomma ord, eller massa uttryck bara för att människor ska betrakta oss som gudfruktiga, ja då har vi missat poängen:

Matteus 6:5 Och när I bedjen, skolen I icke vara såsom skrymtarna, vilka gärna stå i synagogorna och i gathörnen och bedja, för att bliva sedda av människorna. Sannerligen säger jag eder: De hava fått ut sin lön. 6Nej, när du vill bedja, gå då in i din kammare, och stäng igen din dörr, och bed till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, vedergälla dig. 7 Men i edra böner skolen I icke hopa tomma ord såsom hedningarna, vilka mena att de skola bliva bönhörda för sina många ords skull8 Så varen då icke lika dem; eder Fader vet ju vad I behöven, förrän I bedjen honom.

Matteus 23:5 Och alla sina gärningar göra de för att bliva sedda av människorna. De göra sina böneremsor breda och hörntofsarna på sina mantlar stora.

Markus 12:40 detta under det att de utsuga änkors hus, medan de för syns skull hålla långa böner. De skola få en dess hårdare dom.»

Job 35:13 Se, på fåfängliga böner hör icke Gud, den Allsmäktige aktar icke på slikt;

Ytterligare villkor som alla visar på vikten av syndfrihet (markerade i lila)

Johannes 14:12 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror på mig, han skall ock själv göra de gärningar som jag gör; och ännu större än dessa skall han göra. Ty jag går till Fadern, 13och vadhelst I bedjen om i mitt namn, det skall jag göra, på det att Fadern må bliva förhärligad i Sonen. 14Ja, om I bedjen om något i mitt namn, så skall jag göra det. 15ÄLSKEN I MIG; SÅ HÅLLEN I MINA BUD, 16och jag skall bedja Fadern, och han skall giva eder en annan Hjälpare, som för alltid skall vara hos eder

Johannes 15:7 OM I FÖRBLIVEN I MIG OCH MINA ORD FÖRBLIVA I EDER, så mån I bedja om vadhelst I viljen, och det skall vederfaras eder.

Johannes 16:23 Och på den dagen skolen I icke fråga mig om något. Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Vad I bedjen Fadern om, det skall han giva eder i mitt namn.24 HITTILLS HAVEN I ICKE BETT OM NÅGOT I MITT NAMN; BEDJEN, OCH I SKOLEN FÅ, för att eder glädje skall bliva fullkomlig.

Johannes 15:16 I haven icke utvalt mig, utan jag har utvalt eder; och jag har bestämt om eder att I skolen gå åstad och BÄRA FRUKT, sådan frukt som bliver beståndande, på det att Fadern må giva eder vadhelst I bedjen honom om i mitt namn.

1 Johannesbrevet 3:22 och vadhelst vi bedja om, det få vi av honom, eftersom vi hålla hans bud och göra vad som är välbehagligt för honom.

1 Johannesbrevet 5:14 Och detta är den fasta tillförsikt vi hava till honom, att om vi bedja om något efter hans vilja, så hör han oss.:15 Och om vi veta att han hör oss, vadhelst vi bedja om, så veta vi ock att vi redan hava det som vi hava bett honom om i vår bön.16Om någon ser sin broder begå en synd som icke är en synd till döds, då må han bedja, och så skall han giva honom liv, om nämligen synden icke är till döds. Det finnes synd till döds; för sådan säger jag icke att man skall bedja.

Matt. 18:19 Ytterligare säger jag eder, att om två av eder här på jorden KOMMA ÖVERENS ATT BEDJA om något, vad det vara må, så skall det beskäras dem av min Fader, som är i himmelen. 20Ty var två eller tre är församlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.»

Mark. 11:22Jesus svarade och sade till dem: »Haven tro på Gud. 23Sannerligen säger jag eder: Om någon säger till detta berg: ‘Häv dig upp, och kasta dig i havet‘ och därvid icke tvivlar i sitt hjärta, utan tror att det han säger skall ske, då skall det ske honom så. 24Därför säger jag eder: Allt vad I bedjen om och begären, tron att det är eder givet; och det skall ske eder så. 25Och när I stån och bedjen, så förlåten, om I haven något emot någon, för att också eder Fader, som är i himmelen, må förlåta eder edra försyndelser.»

Jakobsbrevet 4:3 Dock, I bedjen, men I fån intet, ty I bedjen illa, nämligen för att kunna i edra lustar förslösa vad I fån. 4I trolösa avfällingar, veten I då icke att världens vänskap är Guds ovänskap? Den som vill vara världens vän, han bliver alltså Guds ovän.—7Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skall han fly bort ifrån eder. 8Nalkens Gud, så skall han nalkas eder. Renen edra händer, I syndare, och gören edra hjärtan rena, I människor med delad håg. 9Kännen edert elände och sörjen och gråten.Edert löje vände sig i sorg och eder glädje i bedrövelse. 10Ödmjuken eder inför Herren, så skall han upphöja eder. 11Förtalen icke varandra, mina bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder, han förtalar lagen och dömer lagen. Men dömer du lagen, så är du icke en lagens görare, utan dess domare.

Mer exempel på att SYNDER kan hindra oss från att få bönesvar

5 Mos.3:25 (Moses) Så låt mig nu få gå ditöver och se det goda landet på andra sidan Jordan, det goda berglandet där och Libanon.» 26Men HERREN hade blivit förgrymmad på mig för eder skull och ville icke höra mig, utan sade till mig: »Låt det vara nog; tala icke vidare till mig om denna sak. 27Stig nu upp på toppen av Pisga, och lyft upp dina ögon mot väster och norr och söder och öster, och se med dina ögon; ty över denna Jordan skall du icke komma. 28Och insätt Josua i hans ämbete, och styrk honom att vara frimodig och oförfärad; ty det är han som skall gå ditöver i spetsen för detta folk, och det är han som skall utskifta åt dem såsom arv det land du ser.

Apg. 7:45 Och våra fäder togo det i arv och förde det sedan under Josua hitin, när de togo landet i besittning, efter de folk som Gud fördrev för våra fäder. Så var det ända till Davids tid.  46Denne fann nåd inför Gud och bad att han måtte finna ‘ett rum till boning’ åt Jakobs Gud. 47Men det var Salomo som fick bygga ett hus åt honom.

Jesaja 1:15 Ja, huru I än uträcken edra händer, så gömmer jag mina ögon för eder, och om I än mycket bedjen, så hör jag icke därpå. Edra händer äro fulla av blod;

Jesaja 16:12 Ty huru än Moab ävlas att träda upp på offerhöjden och huru han än går in i sin helgedom och beder, så uträttar han intet därmed.

Jesaja 45:20 Så församlen eder nu och kommen hit, träden fram allasammans, I räddade, som ären kvar av folken. Ty de hava intet förstånd, de som föra sina träbeläten omkring i högtidståg och bedja till en gud som icke kan frälsa.

Jeremia 7:1Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN; han sade:  2Ställ dig i porten till HERRENS hus, och predika där detta ord och säg: Hören HERRENS ord, I alla av Juda, som gån in genom dessa portar för att tillbedja HERREN. 3Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Bättren edert leverne och edert väsende, så vill jag låta eder bo kvar på denna plats.— 5Nej, om I bättren edert leverne och edert väsende, om I dömen rätt mellan man och man,— 10sedan kommen I hit och träden fram inför mitt ansikte i detta hus, som är uppkallat efter mitt namn, och sägen: »Med oss är ingen nöd» — för att därefter fortfara med alla dessa styggelser.—13Och eftersom I haven gjort alla dessa gärningar, säger HERREN, och icke haven velat höra, fastän jag titt och ofta har talat till eder, och icke haven velat svara, fastän jag har ropat på eder,  14därför vill jag nu med detta hus, som är uppkallat efter mitt namn, och som I förliten eder på, och med denna plats, som jag har givit åt eder och edra fäder, göra såsom jag gjorde med Silo.—16Så må du nu icke bedja för detta folk eller frambära någon klagan och förbön för dem eller lägga dig ut för dem hos mig, ty jag vill icke höra dig. 17Ser du icke vad de göra i Juda städer och på Jerusalems gator?—22Ty på den tid då jag förde edra fäder ut ur Egyptens land gav jag dem icke någon befallning eller något bud angående brännoffer och slaktoffer;  23utan detta var det bud jag gav dem: »Hören min röst, så vill jag vara eder Gud, och I skolen vara mitt folk; och vandren i allt på den väg som jag bjuder eder, PÅ DET ATT DET MÅ GÅ EDER VÄL.»

Jeremia 14:10 Så säger HERREN om detta folk: På detta sätt driva de gärna omkring, de hålla icke sina fötter i styr. Därför har HERREN intet behag till dem; nej, han kommer nu ihåg deras missgärning och hemsöker deras synder. 11Och HERREN sade till mig: Du må icke bedja om något gott för detta folk. 12Ty om de än fasta, så vill jag dock icke höra deras rop, och om de än offra brännoffer och spisoffer så har jag intet behag till dem, utan vill förgöra dem med svärd, hungersnöd och pest.

Lukas 8:28 Då nu denne fick se Jesus, skriade han och föll ned för honom och sade med hög röst: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, son? Jag beder dig, plåga mig icke.»

Lukas 14:18 Men de begynte alla strax ursäkta sig. Den förste sade till honom: ‘Jag har köpt ett jordagods, och jag måste gå ut och bese det. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.’19 En annan sade: ‘Jag har köpt fem par oxar, och jag skall nu gå åstad och försöka dem. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.’—

Lukas 16:27 Då sade han: ‘Så beder jag dig då, fader, att du sänder honom till min faders hus, 28där jag har fem bröder, och låter honom varna dem, så att icke också de komma till detta pinorum.’ 29Men Abraham sade: ‘De hava Moses och profeterna; dem må de lyssna till.’

Lukas 18:11 Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: ‘Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.

1 Petrusbrevet 3:7Sammalunda skolen I ock, I män, på förståndigt sätt leva tillsammans med edra hustrur, då ju hustrun är det svagare kärlet; och eftersom de äro edra medarvingar till livets nåd, skolen I bevisa dem all ära, på det att edra böner icke må bliva förhindrade.

Vi bör vara i ständig bön och åkallan eftersom bön ger kraft 

Apg. 10:1I Cesarea bodde en man vid namn Kornelius, en hövitsman vid den så kallade italienska krigsskaran. 2Han var en from man, som »fruktade Gud» tillika med hela sitt hus; han utdelade rikligen allmosor åt folket och bad alltid till Gud. 3En dag omkring nionde timmen såg denne tydligt i en syn en Guds ängel, som kom in till honom och sade till honom: »Kornelius!»  4Han betraktade h onom förskräckt och frågade: »Vad är det, herre?» Då sade ängeln till honom: »Dina böner och dina allmosor hava uppstigit till Gud och äro i åminnelse hos honom.

Apg.22:16Varför dröjer du då nu? Stå upp och låt döpa dig och avtvå dina synder, och åkalla därvid hans namn.‘ 17Men när jag hade kommit tillbaka till Jerusalem, hände sig,medan jag bad i helgedomen, att jag föll i hänryckning 18och såg honom och hörde honom säga till mig: ‘Skynda dig med hast bort ifrån Jerusalem; ty de skola icke här taga emot ditt vittnesbörd om mig.’

Apostlagärningarna 4:31 När de hade slutat att bedja, skakades platsen där de voro församlade, och de blevo alla uppfyllda av den helige Ande, och de förkunnade Guds ord med frimodighet.

Apostlagärningarna 10:9Men dagen därefter, medan dessa voro på vägen och nalkades staden, gick Petrus vid sjätte timmen upp på taket för att bedja. 10Och han blev hungrig och ville hava något att äta. Medan man nu tillredde maten, föll han i hänryckning. 11Han såg himmelen öppen och någonting komma ned som liknade en stor linneduk, och som fasthölls vid de fyra hörnen och sänktes ned till jorden.

Ef. 6: 17. Och ta på er frälsningens hjälm, och Andens svärd, som är Guds ord, 18. under STÄNDIG ÅKALLAN OCH BÖN, och BED ALLTID I ANDEN. Och vaka med all uthållighet och BÖN för alla heliga

Lukas 2:37 och hon var nu änka, åttiofyra år gammal. Och hon lämnade aldrig helgedomen, utan tjänade där Gud med fastor och böner, natt och dag.

Lukas 21:36Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen.»

Efesierbrevet 3:20 Men honom, som förmår göra mer, ja, långt mer än allt vad vi bedja eller tänka, efter den kraft som är verksam i oss

2 Thessalonikerbrevet 1:11Fördenskull bedja vi ock alltid för eder, att vår Gud må akta eder värdiga sin kallelse, och att han må med kraft fullborda i eder allt vad en god vilja kan åstunda, och vad tro kan verka,

1 Timotheosbrevet 2:1Så uppmanar jag nu framför allt därtill att man må bedja, åkalla, anropa och tacka Gud för alla människor

2 Timotheosbrevet 1:3Jag tackar Gud, som jag i likhet med mina förfäder tjänar, och det med rent samvete, såsom jag ock oavlåtligen har dig i åtanke i mina böner, både natt och dag.

Kolosserbrevet 4:12Epafras, eder landsman, hälsar eder, en Kristi Jesu tjänare, som i sina böner alltid kämpar för eder, för att I skolen stå fasta och vara fullkomliga och fullt vissa i allt som är Guds vilja.

Våra böner är som rökelse inför Gud, och de gör VERKAN

Uppenbarelseboken 5:8Och när han tog bokrullen, föllo de fyra väsendena och de tjugufyra äldste ned inför Lammet; och de hade var och en sin harpa och hade gyllene skålar, fulla med rökelse, det är de heligas böner.

Uppenbarelseboken 8:3Och en annan ängel kom och ställde sig vid altaret, och han hade ett gyllene rökelsekar; och mycken rökelse var given åt honom, för att han skulle lägga den till alla de heligas böner på det gyllene altare som stod framför tronen.4Och ur ängelns hand steg röken av rökelsen med de heligas böner upp inför Gud.

Romarbrevet 8:26Så kommer ock Anden vår svaghet till hjälp; ty vad vi rätteligen böra bedja om, det veta vi icke, men Anden själv manar gott för oss med outsägliga suckar.

Vi kan även få bönesvar om vi är ihärdiga

Lukas 11:5Ytterligare sade han till dem: »Om någon av eder har en vän och mitt i natten kommer till denne och säger till honom: ‘Käre vän, låna mig tre bröd; 6ty en av mina vänner har kommit resande till mig, och jag har intet att sätta fram åt honom’  7så svarar kanske den andre inifrån huset och säger: ‘Gör mig icke omak; dörren är redan stängd, och både jag och mina barn hava gått till sängs; jag kan icke stå upp och göra dig något.’  8Men jag säger eder: Om han än icke, av det skälet att han är hans vän, vill stå upp och giva honom något, så kommer han likväl, därför att den andre är så påträngande, att stå upp och giva honom så mycket han behöver. 9Likaså säger jag till eder: Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet. 10Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet. 11Finnes bland eder någon fader, som när hans son beder honom om en fisk, i stallet för en fisk räcker honom en orm, 12eller som räcker honom en skorpion, när han beder om ett ägg? 13Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!»

Lukas 18:1Och han framställde för dem en LIKNELSE, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas. 2Han sade: »I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa. 3I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: ‘Skaffa mig rätt av min motpart.’ 4Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: ‘Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;  5likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.’»  6Och Herren tillade: »Hören vad den orättfärdige domaren här säger. 7Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?  8Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?»

1 Sam 8:5Och de sade till honom: »Du är ju nu gammal, och dina söner vandra icke på dina vägar. Så sätt nu en konung över oss till att döma oss, såsom alla andra folk hava.» 6Men det misshagade Samuel, detta att de sade då: »Giv oss en konung, for att han må döma oss.» Och Samuel bad till HERREN. 7Då sade HERREN till Samuel »Lyssna till folkets ord, och gör allt vad de begära av dig; ty det är icke dig de hava förkastat, nej, mig hava de förkastat, i det de icke vilja att jag skall vara konung över dem. 8Såsom de alltid hava gjort, från den dag då jag förde dem upp ur Egypten ända till denna dag, i det att de hava övergivit mig och tjänat andra gudar, så göra de nu ock mot dig. 9Så lyssna nu till deras ord. Dock må du högtidligt varna dem och förkunna för dem den konungs rätt, som kommer att regera över dem.» 10Och Samuel sade till folket, som hade begärt en konung av honom, allt vad HERREN hade talat.

Svårigheter kan få oss att söka Gud och få ett mer innehållsrikt och helig liv, och böner kan hjälpa oss att inte hamna i frestelser

Job 36:19 (Elihu) Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?

Jona 2:2Och Jona bad till HERREN, sin Gud, i fiskens buk. 3Han sade: »Jag åkallade HERREN i min nöd, och han svarade mig; från dödsrikets buk ropade jag, och du hörde min röst.—8När min själ försmäktade i mig, då tänkte jag på HERREN, och min bön kom till dig, i ditt heliga tempel.—10Men jag vill offra åt dig, med högljudd tacksägelse; vad jag har lovat vill jag infria; frälsningen är hos HERREN!» 11Och på HERRENS befallning kastade fisken upp Jona på land.—Jona 3 8Och både människor och djur skola hölja sig i sorgdräkt och ropa till Gud med all makt. Och var och en må vända om från sin onda väg och från den orätt som han har haft för händer. 9Vem vet, kanhända vänder Gud då om och ångrar sig och vänder sig ifrån sin vredes glöd, så att vi icke förgås.» 10Då nu Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde icke så.

Jesaja 26:16 HERRE, i nöden hava de nu sökt dig, de hava utgjutit tysta böner, när din tuktan kom över dem.

Psaltaren 31:23Ty väl sade jag i min ångest: »Jag är bortdriven från dina ögon.» Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig.

2 Krönikeboken 33:10 Och HERREN talade till Manasse och hans folk, men de aktade icke därpå. Då lät HERREN den assyriske konungens härhövitsmän komma över dem; de slogo Manasse i bojor och fängslade honom med kopparfjättrar och förde honom till Babel. Men när han nu var i nöd, bön föll han inför HERREN, sin Gud, och ödmjukade sig storligen för sina fäders Gud.13 Och när han så bad till honom, lät han beveka sig och hörde hans bön och lät honom komma tillbaka till Jerusalem såsom konung. Och då besinnade Manasse att HERREN är Gud.14 Därefter byggde han en yttre mur till Davids stad västerut mot Gihon i dalen, intill Fiskporten, och runt omkring Ofel, och gjorde den mycket hög. Och han insatte krigshövitsmän i alla befästa städer i Juda.15 Och han skaffade bort de främmande gudarna och avgudabelätet ur HERRENS hus, så ock alla de altaren som han hade byggt på det berg där HERRENS hus stod och i Jerusalem, och kastade dem utanför staden.

Nehemja 9: 3Och de stodo upp, var och en på sin plats, och man föreläste ur HERRENS, deras Guds, lagbok under en fjärdedel av dagen; och under en annan fjärdedel bekände de sina synder och tillbådo HERREN, sin Gud.––  27Då gav du dem i deras ovänners hand, så att dessa förtryckte dem; men när de i sin nöds tid ropade till dig, hörde du det från himmelen, och efter din stora barmhärtighet gav du dem frälsare, som frälste dem ur deras ovänners hand 28När de så kommo till ro, gjorde de åter vad ont var inför dig. Då överlämnade du dem i deras fienders hand, så att dessa fingo råda över dem; men när de åter ropade till dig, då hörde du det från himmelen och räddade dem efter din barmhärtighet, många gånger.

Daniel 2:16Och Daniel gick in och bad konungen att tid måtte beviljas honom, så skulle han meddela konungen uttydningen. 17Därefter gick Daniel hem och omtalade för Hananja, Misael och Asarja, sina medbröder, vad som var på färde, 18och han uppmanade dem att bedja himmelens Gud om förbarmande, så att denna hemlighet bleve uppenbarad, på det att icke Daniel och hans medbröder måtte förgöras tillika med de övriga vise Babel. 19Då blev hemligheten uppenbarad för Daniel i en syn om natten. Och Daniel lovade himmelens Gud därför;

Daniel 9:3Då vände jag mitt ansikte till Herren Gud med ivrig bön och åkallan, och fastade därvid i säck och aska. 4Jag bad till HERREN, min Gud, och bekände och sade: »Ack Herre, du store och fruktansvärde Gud, du som håller förbund och bevarar nåd mot dem som älska dig och hålla dina bud! 5Vi hava syndat och gjort illa och varit ogudaktiga och avfälliga; vi hava vikit av ifrån dina bud och rätter.— 12Han höll sina ord, vad han hade talat mot oss, och mot domarna som dömde oss; och han lät en så stor olycka komma över oss, att ingenstädes under himmelen något sådant har skett, som det som nu har skett i Jerusalem. 13I enlighet med vad som står skrivet i Moses lag kom all denna olycka över oss, men ändå sökte vi icke att blidka HERREN, vår Gud, genom att omvända oss från våra missgärningar och akta på din sanning.-—  17Och hör nu, du vår Gud, din tjänares bön och åkallan, och låt ditt ansikte lysa över din ödelagda helgedom, för Herrens skull. 18Böj, min Gud, ditt öra härtill och hör; öppna dina ögon och se vilken förödelse som har övergått oss, och se till staden som är uppkallad efter ditt namn. Ty icke i förlitande på vad rättfärdigt vi hava gjort bönfalla vi inför dig, utan i förlitande på din stora barmhärtighet. 19O Herre, hör, o Herre, förlåt; o Herre, akta härpå, och utför ditt verk utan att dröja — för din egen skull, min Gud, ty din stad och ditt folk äro uppkallade efter ditt namn.»  20Medan jag ännu så talade och bad och bekände min egen och mitt folk Israels synd och inför HERREN, min Gud, frambar min förbön för min Guds heliga berg — 21medan jag alltså ännu så talade i min bön, kom Gabriel till mig i flygande hast, den man som jag förut hade sett i min syn; och det var vid tiden för aftonoffret.  22Han undervisade mig och talade till mig och sade: »Daniel, jag har nu begivit mig hit för att lära dig förstånd. 23Redan när du begynte din bön, utgick befallning, och jag har kommit för att giva dig besked, ty du är högt benådad. Så giv nu akt på ordet, och akta på synen.

1 Sam 1:5men åt Hanna gav han då en dubbelt så stor andel, ty han hade Hanna kär, fastän HERREN hade gjort henne ofruktsam.— 10och i sin djupa bedrövelse begynte bedja till HERREN under bitter gråt. 11Och hon gjorde ett löfte och sade: HERRE Sebaot, om du vill se till din tjänarinnas lidande och tänka på mig och icke förgäta din tjänarinna, utan giva din tjänarinna en manlig avkomling, så vill jag giva denne åt HERREN för hela hans liv, och ingen rakkniv skall komma på hans huvud.» 12När hon nu länge så bad inför HERREN och Eli därvid gav akt på hennes mun — 16Anse icke din tjänarinna för en ond kvinna, ty det är mitt myckna bekymmer och min myckna sorg som har drivit mig att tala ända till denna stund.» 17Då svarade Eli och sade: »Gå i frid. Israels Gud skall giva dig vad du har utbett dig av honom.» 18Hon sade: »Låt din tjänarinna finna nåd för dina ögon.» Så gick kvinnan sin väg och fick sig mat, och hon såg sedan icke mer så sorgsen ut. 19Bittida följande morgon, sedan de hade tillbett inför HERREN, vände de tillbaka och kommo hem igen till Rama. Och Elkana kände sin hustru Hanna, och HERREN tänkte på henne, 20Och Hanna blev havande och födde en son, när tiden hade gått om; denne gav hon namnet Samuel, »ty», sade hon, »av HERREN har jag utbett mig honom.»

Lukas 22:39Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom. 40Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem:»Bedjen att I icke mån komma i frestelse.»  41Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad  42och sade: »Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din.» 43Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom. 44Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden. 45När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.46Då sade han till dem: »Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse.»