Etikettarkiv | himmelriket

KAMEL genom synålsöga – Är det omöjligt för rika att bli frälsta?

nålsöga

Matt. 19:23 Jesus sade till sina lärjungar: ”Amen säger jag er: det är svårt för en rik att komma in i himmelriket. 24 Ja, jag säger er: det är lättare för en kamel att komma igenom ett synålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.” 

Se även Lukas 18:25 och Markus 10:25.

När man läser Bibeln måste vi se till att vi undviker bibelmotsägningar och det gäller även detta stycke. Få personer har förmodligen problem med att Jesus säger att det är SVÅRT för en rik att komma in i himmelriket (för pengar har onekligen fått många människor på fall), men när Jesus jämför svårighetsgraden med att det skulle vara LÄTTARE för en kamel att komma igenom ett synålsöga, så blir vi konfunderade över vad han egentligen menar. Eftersom det är helt OMÖJLIGT för en riktig kamel att komma igenom ett normalstort synålsöga så borde ju Jesus mena att det är OMÖJLIGT för en rik man att bli frälst! Men om detta är vad Jesus verkligen vill förmedla så verkar vi hamna i en bibelmotsättning eftersom det finns ett flertal exempel på mycket rika människor i Bibeln som var andligt levande och högt älskade av Gud mitt i sin jordiska rikedom.

Egentligen skulle man kunna säga att redan v. 23 och 24 motsäger varandra eftersom det onekligen låter som ett osant påstående att säga att det är SVÅRT för en rik man att komma in i Guds rike om man egentligen menar att det är 100% TOTALT OMÖJLIGT. Òm någon berättar för mig att det kan bli ”svårt” för mig att hinna med tåget om jag går hemifrån kl 15.20 så måste jag tolka personen som att det är svårt men dock INTE helt omöjligt och att det faktiskt fortfarande finns en gnutta chans även om den är jätteliten. Nu vet vi att Jesus INTE far med osanning för han förklarar ju i samma andetag vad han menar, men vi måste tolka honom rätt. Är det svårt eller omöjligt?

En inte helt ovanlig tolkning är att Jesus skulle ha syftat på den allra smalaste av Jerusalems portar som pga den trånga passagen skulle ha kallats ”Nålsögat” och en annan tolkning är att det grekiska ordet för kamel (kamelos) blandades ihop med det grekiska ordet för rep (kamilos) när avsnittet översattes mellan grekiska och latin. Men det är lika omöjligt för ett tjockt rep att träs genom att synålsöga så det skulle inte ha ändrat på sakernas bestånd. Man kanske skulle kunna argumentera att poängen är att det allting är möjligt för Gud, och det är ju alldeles sant att vi inte skulle kunna bli frälsta om det inte varit för Guds kallelse MEN då återstår att fundera på varför Jesus hakade upp sig på just RIKA personer, när det lika gärna skulle kunna handla om fattiga, långa, tjocka, grekiska (etc) personer.

Matt. 19:25 När lärjungarna hörde det, blev de mycket förskräckta och sade: ”Vem kan då bli frälst?” 26 Jesus såg på dem och sade: ”För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt.”

Det är ju alltid så att det skulle ha varit omöjligt för oss människor att bli frälsta om det inte hade varit för Guds agerande, men eftersom Jesus sätter trycket på det här med rikedom så anser han förmodligen att just detta är ett välbekant hinder för flertalet människor att komma in i himmelriket. Allting är däremot möjligt för Gud men vi får akta oss för att tolka Jesu ord som att Gud väljer ut vem som ska bli frälst genom att på måfå möjliggöra frälsning för vissa speciellt utvalda människor. Inte heller får vi tolka hans ord som att det inte finns något som helst som VI kan göra för att bli frälsta. Vi är visserligen 100% förlorade utan att Gud kallar oss (och han kallar alla) men VI måste välja att komma till honom, omvända oss och att vandra i hans ljus. Verserna direkt efter konfirmerar att vår framtid (himmel eller helvete) hänger på VÅRT agerande. Notera att Jesus lovar sina lärljungar var sin tron och rättigheten att döma Israels tolv stammar eftersom de FÖLJT honom. Det intressanta är att Judas Iskariot är en av dem som blev lovad allt detta, men han valde som bekant att INTE följa Jesus hela vägen till slutet, vilket är kravet. Vidare kan vi läsa här nedan att våra uppoffringar och vår självförnekelse kan leda till EVIGT LIV, och även detta hänger alltså på vårt eget agerande. Det finns alltså något vi kan GÖRA för att bli frälsta, även om vi inte kan rena oss själva och frälsa oss själva. Det handlar om synergism.

Matt. 19:27 Då tog Petrus till orda: ”Se,vi har lämnat allt och följt dig. Vad skall vi få för det?” 28 Jesus sade till dem: ”Amen säger jag er: Vid pånyttfödelsen, när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skall också NI SOM HAR FÖLJT MIG sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. 29 Och var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar, han kommer att få hundrafalt igen och SKALL ÄRVA EVIGT LIV

Jag skulle vilja påstå att även Jesus har en rättighet att uttrycka sig med drastiska termer genom att tydligt trycka på hur svårt det är för en rik att bli frälst. Det är onekligen mycket svårt att bli frälst om man äger mycket pengar, och eftersom det är allvarligt att förlora sin SJÄL så vill förmodligen Jesus göra en sådan radikal jämförelse som han gjorde för att vi ska vakna upp och göra allt för att inte hamna i det diket som han varnar för. Även om det är svårt så är allt möjligt för Gud.

Sen skulle jag vilja gå tillbaka till hur konversationen om synålsögat startade.

Matt. 19:16 En man kom fram till Jesus och frågade: ”Mästare, vad skall jag GÖRA för gott för att få evigt liv?” 17 Jesus sade till honom: ”Varför frågar du mig om det goda? En är den Gode, och vill du gå in i livet, så håll buden.” 18 Han frågade honom: ”Vilka?” Jesus svarade: ”Du skall inte mörda, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, 19 Hedra din far och mor och Du skall älska din nästa som dig själv.” 20 Då sade den unge mannen till Jesus: ”Allt detta har jag hållit.

Den unge mannen skulle kunna ha stannat där, tackat för sig och försvinna in i vimlet. Då hade det sista han uppfattat varit att lydnad av tio Guds bud är vad som ger en människa evigt liv (älskar vi och tror på Jesus så lyder vi honom) och det är också vad Jesus verkar säga på andra ställen:

Matt. 22:37 Han svarade: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. 38 Detta är det största och främsta budet. 39 Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. 40 På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.”

I dessa bud ingår alltså att vi ska älska Herren över allting annat, och det menade alltså den unge mannen att han åstadkommit. Vi vet inte hur lyckosam han varit på det planet, men om han misslyckats så hade han förstås samma möjlighet som alla andra: att gå genom djuroffersystemet för att sona för sina synder. Jesus verkar hur som helst mena att det är möjligt för oss att klara av dessa tio bud och att det faktiskt finns något som vi kan GÖRA för att nå himmelriket, för annars hade det varit bättre att förklara för den unge mannen ”Du kan inte GÖRA någonting alls för att få evigt liv eftersom det är totalt omöjligt för någon att lyda de tio buden. Allt du kan göra är att omvända dig och FÖRSÖKA att hålla dem så gott du kan, och dessutom är människor frälsta av tro allena och lägger vi på minsta lilla lydnadskrav så blir det gärningslära och villfarelse”.  Men så uttryckte sig INTE Jesus, utan han listade helt korrekt de bud som finns i tio Guds bud vilka alla är väldigt självklara. Dessa bud är det som vi ska följa och de buden har gällt allt sedan Adam och Eva. Vi kan dock inte bli frälsta av gärningar eftersom dessa aldrig kan täcka upp för våra tidigare synder. Den unge mannen nöjde sig alltså inte med det svaret (trots att han hade den möjligheten) utan frågade vidare:

Matt. 19:20—Vad är det mer som fattas?” 21 Jesus svarade: ”Vill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då skall du få en skatt i himlen. Och kom sedan och följ mig.” 22 När den unge mannen hörde detta, gick han bedrövad sin väg, ty han ägde mycket.

DÄREFTER så kommer alltså det här med synålsögat. Just den här unge mannen ägde tydligen väldigt mycket och Jesus utmanade honom att göra sig av med allt om han ville vara helt fullkomlig. INTE ENS JESUS OCH HANS APOSTLAR GJORDE SIG AV MED ALLT DE ÄGDE! Så även här måste vi låta Jesus få uttrycka sig drastiskt utan att för den skulle mena att den unge mannen måste göra sig av med alla sina ägodelar inkl. kläderna han gick och stod i. Jag kan inte se att Jesus menar att det var totalt hopplöst för den unge mannen att få evigt liv trots sina ägodelar, men även om rikedom i sig självt inte är någon synd så måste vi vara beredda på att ge upp allt om Gud enskilt ber oss om det. Kanske den unge mannen hann med att uppfatta det här med synålsögat och hur svårt det är att bli frälst om man är rik, och att han sedan gick hem för att så småningom ändra fokus i sitt liv och bli mer givmild vad gäller pengar? Det förtäljer inte historien men poängen lyser klar om att det är väldigt svårt för en rik person att komma in i himmelriket. Inte minst kan det leda till att människor hamnar i ständig komfort och ljumhet, vilket kan leda till att de glömmer sin skapare som kan rädda deras själar.

Tio rika personer i Bibelnrich

1.Abraham

1 Mos. 13:2 Så bröt Abram upp från Egypten och begav sig till Negev med sin hustru och allt han ägde, och Lot var med honom. 2 Abram var mycket rik på boskap och på silver och guld.

2. Isak

1 Mos. 26:12 Isak sådde där i landet och fick det året hundrafalt, ty Herren välsignade honom. 13 Han blev en mäktig man, och hans egendom växte mer och mer, så att han till slut var mycket rik. 14 Han ägde så mycket får och nötboskap och hade så många tjänare att filisteerna blev avundsjuka på honom. 15 Alla brunnar som hans fars tjänare hade grävt medan hans fader Abraham levde, fyllde filisteerna igen med jord. 16 Abimelek sade till Isak: ”Flytta bort från oss! Du har blivit alldeles för mäktig för oss.”

3. Lot

1 Mos. 13:Lot, som följde med Abram, hade också får och nötboskap och tält, och landet kunde inte livnära dem där de bodde i samma område. De hade så mycket boskap att de inte kunde bo tillsammans

4. Jakob

1 Mos. 3:43 Och Jakob blev mycket rik. Han fick mycket småboskap och dessutom slavinnor och slavar, kameler och åsnor.

5. Josef

1 Mos. 41:39 Och farao sade till Josef: ”Eftersom Gud har uppenbarat allt detta för dig, så finns det ingen som är så förståndig och vis som du. 40 Du skall förestå mitt hus och allt mitt folk skall rätta sig efter dina befallningar. Bara när det gäller tronen skall jag vara förmer än du.” 41 Farao sade vidare till Josef: ”Se, jag sätter dig över hela Egyptens land.” 42 Och farao tog ringen från sin hand och satte den på Josefs hand, och han klädde honom i kläder av fint linne och hängde en kedja av guld kring hans hals. 43 Han lät honom åka i vagnen närmast efter sin egen och man ropade ”Abrek!”[a] framför honom. Så satte farao honom över hela Egyptens land.

6. Kung Salomo

I Kungaboken 10:10 Hon gav kungen etthundratjugo talenter guld och dessutom mängder av väldoftande kryddor samt dyrbara stenar. En så stor mängd väldoftande kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig mer förts in.11 När Hirams flotta hämtade guld från Ofir, förde den också med sig almugträ i stor mängd och dyrbara stenar. 12 Av almugträet lät kungen göra tillbehör till Herrens hus och till kungshuset samt harpor och psaltare för sångarna. Så mycket almugträ har sedan fram till denna dag inte förts in eller setts i landet.13 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt vad hon önskade och begärde. Till det kom allt annat han i sin kungliga frikostighet skänkte henne.14 Det guld som årligen kom in till Salomo vägde sexhundrasextiosex talenter,15 utom det som kringresande handelsmän och köpmän förde in, och det som kom från alla kungarna i Arabien och från ståthållarna i landet. 20 Tolv lejon stod där, ett på varje sida om de sex trappstegen. Något sådant har aldrig tillverkats i något annat rike. 21 Alla kung Salomos dryckeskärl var av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Ingenting var av silver, det hade inget värde på Salomos tid22 Ty kungen hade en egen Tarsisflotta på havet tillsammans med Hirams flotta, och en gång vart tredje år kom Tarsisflottan hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.23 Kung Salomo blev större än någon annan kung på jorden, både i rikedom och vishet.

7. Kung David

1 Krönikeboken 22:14 Se, trots mina svårigheter har jag skaffat etthundratusen talenter guld och en miljon talenter silver till Herrens hus och dessutom mer koppar och järn än som kan vägas, så mycket är det.

1 Krönikeboken 29:1 Kung David sade till hela församlingen: ”Min son Salomo, den ende som Gud har utvalt, är ung och vek och arbetet är stort, ty detta palats är inte för en människa utan för Herren Gud. Därför har jag, så långt jag förmått, skaffat guld till det som skall vara av guld i min Guds hus, silver till det som skall vara av silver, koppar till det som skall vara av koppar, järn till det som skall vara av järn och trä till det som skall vara av trä. Dessutom har jag skaffat onyxstenar och andra infattningsstenar, svartglänsande och brokiga stenar, ja, alla slags dyrbara stenar liksom marmor i mängd. Eftersom jag har min Guds hus kärt, ger jag också vad jag själv äger i guld och silver till min Guds hus, utöver allt vad jag förut har skaffat till det heliga huset: 3 000 talenter guld, guld från Ofir, och 7 000 talenter renat silver till att överdra byggnadernas väggar med, för att göra av guld det som skall vara av guld och för att göra av silver det som skall vara av silver, ja, till allt slags arbete som utförs av konstnärer. Vem vill i dag bära fram sina frivilliga gåvor åt Herren?”

8. Kung Josafat

1 Kungaboken 17:Herren stärkte kungadömet i hans hand. Hela Juda gav gåvor åt Josafat, och han fick stor rikedom och ära.Han var stolt över att gå Herrens vägar och avlägsnade offerhöjderna och aserorna i Juda.

1 Kungaboken 22:49 Josafat hade låtit bygga Tarsisskepp, som skulle gå till Ofir för att hämta guld. Men de kom aldrig i väg, ty de led skeppsbrott vid Esjon-Geber.

2 Krönikeboken 18:18 Josafat hade vunnit stor rikedom och ära, och genom giftermål blev han släkt med Ahab.11 Några av filisteerna förde gåvor till Josafat och gav silver i skatt. Och araberna förde småboskap till honom, 7 700 baggar och 7 700 bockar.12 Josafat blev mäktigare och mäktigare och byggde borgar och förrådsstäder i Juda13 Han hade stora förråd i Juda städer, och krigsfolk, tappra stridsmän, i Jerusalem.

9. Hiskia

2 Krönikeboken 32:23 Många förde gåvor till Herren i Jerusalem och dyrbara gåvor till Hiskia, Juda kung, och Hiskias anseende växte efter detta hos alla hednafolk.—27 Hiskias rikedom och härlighet var mycket stor. Han byggde sig skattkamrar för silver och guld och ädla stenar, för väldoftande kryddor och för sköldar och alla slags dyrbara gåvor. 28 Han uppförde också förrådshus för säd, vin och olja samt stall för allt slags boskap, och han skaffade hjordar för sina fållor.29 Vidare byggde han städer och förvärvade en mängd får och nötboskap. Gud hade givit honom mycket stora rikedomar30 Det var också Hiskia som täppte till Gihonvattnets övre källa och ledde vattnet neråt, väster om Davids stad. Hiskia lyckades i allt han företog sig.

10. Job

Job. 1:1 I landet Us levde en man som hette Job. Han var en from och rättsinnig man, som fruktade Gud och undvek det onda.  Han ägde 7 000 får, 3 000 kameler, 500 par oxar och 500 åsninnor, dessutom tjänare i stor mängd. Han var mäktigare än någon annan i Österlandet.

Job 42:12 Och Herren välsignade slutet av Jobs liv mer än början. Han fick 14 000 får, 6 000 kameler, 1 000 par oxar och 1 000 åsninnor

Bibeln säger inte att pengar är orsaken till all ondska men att KÄRLEKEN till pengar är det. I den grekiska grundtexten finns den bestämda artikeln ”tón” med, som kan översättas med ”slags”, så ordagrant blir översättningen att kärleken till pengar är en rot till all slags ondska. Vi vet redan att det finns allehanda ondska (t ex Kains mord på sin bror, eller vad gäller de flesta otrohetsfall i världen) som inte har något med pengar att göra.

1 Tim. 10 Ty kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har somliga kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.

Fariséen och publikanen – Skillnaden är att publikanen omvände sig

Fariséen och publikanen som gick till helgedomen för att be

En del missförstår Jesus liknelse i Lukas 18:9-14 och förstår den som att Jesus varnar människor för att fokusera för mycket på att lyda Guds lag eftersom det kan få dem att bli högmodiga och självgoda, och de menar också att SYNDARE å andra sidan kan vara frälsta (i sin synd) eftersom publikanen i liknelsen ju var en syndare och deklarerades som rättfärdig av Jesus själv. De säger alltså antingen öppet eller mellan raderna att det finns risker med att lyda Guds lag för mycket och även att synd inte alltid separerar oss från Gud eftersom det var publikanen och inte fariséen som gick hem rättfärdig.

Vad de missar är att publikanen till skillnad mot fariséen ERKÄNDE sin synd, OMVÄNDE sig och bad en renhjärtad bön till Gud. DÄRFÖR blev han renad från sina synder och förklarades som RÄTTFÄRDIG. Gud skulle aldrig ljuga och deklarera att en oomvänd syndare är ”rättfärdig” om så inte är fallet. Ingenting oheligt ska komma in i hans rike, och synd smutsar ner oss och separerar oss alltid från Gud. Fariséen i liknelsen var orättfärdig eftersom han inte ansåg att han hade synd i sitt liv och därmed inte heller ansåg att det fanns någonting att ursäkta eller omvända sig från. Det är sant att man inte behöver ursäkta sig om man inte har gjort sig skyldig till någon synd, men om så inte är fallet så är man i fara när man inte gör någonting åt sin orenhet. Denna farisé var en hycklare.

Tvärt emot vad många tror så var inte fariséernas problem att de lydde lagen för mycket, utan för att de lydde lagen för litet. De var säkert duktiga på den ceremoniella delen av lagen, men de brast flera gånger vad gäller den mycket viktigare delen; den moraliska delen av lagen. Med ”den moraliska delen” menar jag Tio Guds bud, vilka även de dubbla kärleksbuden är byggda på. Dessa bud kom inte med Mose utan de har funnits sedan tidernas begynnelse. Även under Adam och Evas tid var det förbjudet att mörda, stjäla, ljuga, etc. Dessa bud ska finnas i våra hjärtan och vi är aldrig befriade från att följa dem. Jesus säger:

Matt. 5:19Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och LÄR MÄNNISKORNA SÅ, han skall räknas för en av de MINSTA i himmelriket; men den som håller dem och LÄR människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.20Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i himmelriket.

Jesus säger alltså inte att vi bör slappna av vad gäller hans bud för att vår TRO är nog, eller att det inte längre är så noga med buden eftersom vi lever under nåden och inte under lagen, eller att Jesu blod alltid täcker upp för våra synder oavsett omständigheter, eller att vi riskerar att bli som självgoda fariséer om vi fokuserar för mycket på buden. Han säger tvärt om att om VÅR (inte Jesus) rättfärdighet inte övergår fariséernas så kommer vi inte in i hans rike. Vidare så är det farligt att lära andra människor att det inte längre är så noga med att lyda Guds bud eftersom det skulle innebära att vi blir MINST i himmelriket om vi överhuvudtaget kommer ditin. Det kan hända att det finns kristna som verkligen lever efter budorden samtidigt som de tyvärr lär andra människor att det finns stor frihet vad gäller buden och att det inte längre är ett krav att lyda budorden eftersom det endast innebär reducerade gåvor i himlen. De riskerar då att få en lägre plats i Guds rike om de till andra lär ut att det är ”tro allenast utan gärningar” som gör oss frälsta och/eller att vi kan behålla vår frälsning trots att vi har synd i våra liv.

1 Petrusbrevet 4:18 Och om den rättfärdige med knapp nöd bliver frälst, »huru skall det då gå den ogudaktige och syndaren?

Men om vi håller oss nära Gud så klarar vi att lyda buden. Bibeln säger att hans bud INTE är tunga, och att vårt ok är lätt. Tack och lov känner många kristna att det är en självklarhet att vara Gud trogna, men vi måste se upp så att vi även lär ut hela sanningen till andra. Det är viktigt att predika OMVÄNDELSE och vikten att inte tjäna två herrar eftersom vi blir slavar under den vi lyder.

Liknelsen om fariséen och publikanen

Matt. 18:9Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:10»Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan. 11Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: ‘Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.12Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.’ 13Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: ‘Gud, misskunda dig över mig syndare.’ — 14Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»

Jesus sade ”Jag kände er aldrig” till syndare och inte till legalister Matt. 7:20

Matt. 7:20 Därför skall ni känna dem av deras frukt. 21. Inte skall var och en komma in i himmelriket, som säger till mig: Herre, Herre, utan den som gör min Faders vilja, som är i himlen. 22. På den dagen skall många säga till mig: Herre, Herre, har vi inte profeterat i ditt namn, och i ditt namn drivit ut onda andar, och i ditt namn gjort många kraftgärningar? 23. Men då skall jag bekänna för dem: Jag kände er aldrig. Gå bort ifrån mig, ni laglösa.

Några kanske läser denna passage som att Jesus säger ”Jag kände er aldrig” till människor som lyder Guds bud, och kanske till och med på ett legalistiskt sätt, men som ändå aldrig blivit kända av Jesus och att det därför inte är så viktigt att lyda Gud eftersom själen aldrig är i fara. De vill göra gällande att gärningar inte har något med vår frälsning att göra och att det är ”tro allena” som gäller. De noterar att människorna vi läser om gjorde en hel rad med gärningar (profeterade, kastade ut demoner och annat) och att de var trots detta fortfarande inte frälsta vilket skulle konfirmera deras ståndpunkt om gärningar. Men Gud är aldrig arg på någon troende som lyder honom ”för mycket”. Gud kommer aldrig att säga ”Jag kände er aldrig” till en ärlig kristen som har en sann önskan att lyda Hans bud och som också verkställer det i handling.

Det var inte de goda gärningarna som hindrade dem från att vara kända av Jesus, och inte heller attityden att gärningar är enormt viktiga för frälsningen, utan för att de var LAGLÖSA – alltså SYNDARE. Hela passagen inleds med att Jesus säger att vi kan känna en person av frukten OCH att Gud faktiskt kräver gärningar och lydnad från oss. Inte så att vi kan förtjäna frälsning av något som vi gör men som VILLKOR för vår frälsning.

Matt 7:21. Inte skall var och en komma in i himmelriket, som säger till mig: Herre, Herre, utan den som GÖR min Faders vilja, som är i himlen.

Vem kommer att komma till himlen enligt Jesus? De som GÖR Faderns vilja. GÖR! (Ett frukantsvärt ord för många kristna.) Att endast TRO på att Jesus dött på korset räcker inte för att bli frälst. Inte ens om du kombinerar det med att ha bekänt dina synder med din mun och går till kyrkan varje söndag. Du måste också se till att du är fortsatt renad från dina synder genom att vandra i ljuset med Jesus och genom att GÖRA Faderns vilja. Jesus hade aldrig någon negativ inställning till människorna i Matt 7 för att de lagt gärningar till deras tro, utan för att de var syndare och synd separerar oss från Gud. Vi kan inte ha vår synd och vår frälsning också. Dessa människor som vi kan läsa om i verserna kan mycket väl ha varit syndare från första början, och därför aldrig varit kända av Jesus. De var alltså ingen ”falska kristna” eller ”sant kristna” utan inga kristna överhuvudtaget. Jämför också med liknelsen i Matt. 25:

10. När de gick och skulle köpa, kom brudgummen, och de som var redo gick in med honom till bröllopet, och dörren stängdes. 11. Efteråt kom även de andra jungfrurna och sade: Herre, Herre, öppna för oss. 12. Men han svarade och sade: Sannerligen säger jag er: JAG KÄNNER ER INTE.

Detta är en indikation på att brudgummen kände jungfrurna vid något tillfälle (som när de hade olja i sina lampor) men inte vid detta speciella tillfälle när när det var dags att gå till bröllopsfesten, eftersom de var utan olja. Även i Lukas 13 kan vi läsa:

25. Om husets herre har stått upp och stängt dörren, och ni står utanför och börjar klappa på dörren och säger: Herre, Herre, öppna för oss, så skall han svara och säga till er: Jag vet inte varifrån ni är. 26. Då skall ni börja säga: Vi har ätit och druckit med dig, och du har undervisat på våra gator. 27. Men han skall säga: Jag säger er, jag vet inte varifrån ni är. Gå bort ifrån mig, alla ni ogärningsmän.

Jesus säger aldrig ”Jag kände er aldrig” här heller utan ”Jag vet inte varifrån ni är”, och även här kan vi se att det sannolikt beror på att de var ogärningsmän och alltså SYNDARE. Det är alltså aldrig de som ”lyder Gud för mycket” som är i fara utan de som inte är lydiga Gud.

Vem kommer att kallas DEN MINSTE i himmelriket? Och den störste? Matt. 5:19

Matt. 5:19 Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud OCH LÄR MÄNNISKORNA SÅ, han skall kallas den MINSTE i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas STOR i himmelriket.

Gud ser inte med blida ögon på människor som förminskar synden och/eller påverkar andra att synda. Självfallet säger få människor helt öppet ”Gå och synda, för Gud bryr sig ändå inte om det!” men de kanske smyger in med sådana läror, och de kanske blanda in både sanningar och ludd för att dölja det farliga budskapet som är att ”synd drabbar inte själen utan som värst endast reducerade gåvor i himlen”. Dessa människor kanske själva blivit förda bakom ljuset, men det ändrar inte på att deras budskap är farligt. Så fort läror dyker upp som kan orsaka förlorade själar så måste vi reagera.

Mal 2:17 Ni tröttar ut Herren med era ord. Ni frågar: ”På vilket sätt har vi tröttat ut honom?” Jo, ni säger: ”Den som gör det onda är god i Herrens ögon, och han gläder sig över dem”, eller: ”Var är Gud som dömer?”

Vem kommer att kallas den minste i himmelriket? Den som LÄR människor att upphäva Guds bud! Det kan göras på olika sätt, men det går för det mesta ut på att underminera synden och Guds bud. Ursäkterna brukar vara:

– En gång frälst alltid frälst. Vi kan aldrig förlora vår frälsning.

– Buden är så svåra att hålla, och vi syndar ständigt i tanke ord och gärning. Vi kan aldrig sluta synda!

– Vi har fått Jesus rättfärdighet tillräknad oss. Det betyder att vi i princip kan ha både vår synd och vår frälsning samtidigt – bara vi tror på Jesus. Vi kan vara positionellt rättfärdiga samtidigt som vi i praktiken syndar, för vår synd göms alltid bakom Jesu blod och Gud kan inte se dem.

– Vi är frälsta av tro allena! Att påstå att vi även måste GÖRA något för att bli frälst är legalism och gärningslära!

– Vi är födda med en arvsynd och vi syndar för att vi är syndare. Vi kan helt enkelt inte hjälpa att vi syndar! Men Gud älskar oss ändå!

Men den som kommer att kallas stor i himmelriket är den som håller Guds bud OCH som LÄR andra människor att göra sammalunda.

Matt 5:17 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda. 18 Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett. 19 Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket. 20 Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket.

Jesus säger alltså att VI måste se till att vår rättfärdighet övergår fariseernas grad av rättfärdighet. Det handlar alltså om att GÖRA något och inte bara att tro på ett färdigt paket. Fariseernas problem var inte att de var alltför laglydiga utan att de INTE alltid lydde Gud i moraliska frågor och i stället var hycklare. De var inte rena på insidan, utan endast utsidan Vi måste alltså se till att inte bara vara rena på utsidan utan även på insidan och att leva som vi lär. Synd innebär långt mer än att förlora några gåvor i himlen eftersom frågan är om vi alls kommer dit in.

Men säger inte Jesus också att vi åtminstone kommer in i himlen även om vi bryter mot Guds bud och lär människorna att de omöjligt kan lyda Gud, för han säger ju att de ska bli de ”minste” i himmelriket? Nej, han säger inte att syndare kommer in i Guds rike (ingenting oheligt kommer in i hans rike) men även syndare kan ju omvända sig, och då har de ju tillträde trots att de tidigare levt fel. Sen kan det också finnas kristna som visserligen lär ut att vi aldrig kan sluta synda, men som ändå lever gudfruktigt och undviker synd. Att de ändå lär ut att vi aldrig kan sluta synda kan bero på att de fått för sig att saker och ting är synd som egentligen inte är synd alls. Exempelvis kanske de tror att det är en synd att bli arg, att tycka att människor är elaka, att inte tänka på Gud dygnet runt, etc, men detta är ju inte synd. Jag har själv träffat på människor som ”ärvt” irrläror från tidigare generationer och sin omgivningen (det gjorde även jag vad gäller arvsynden) och som tyvärr menar att vi inte kan sluta synda, men som ändå drivs av den helige Ande och därför lever gudfruktigt och tillbringar sina dagar med att tjäna Gud genom att vinna själar.

Vidare kanske det finns kristna som bryter mot bud genom att tillfälligtvis t ex förtala andra, tillskriva andra åsikter de inte har, etc, samtidigt som de kanske inte riktigt är medvetna om detta är synd inför Gud, och de kanske samtidigt lär ut till andra att de aldrig kan sluta synda. Ändå kan de i övrigt leva gudfruktigt och kämpa för att vinna själar för Gud. Jag tror att Rom. 2 12-16 måste appliceras här, där det står att Gud dömer våra samveten. Predikanter/evangelister som mellan raderna uppmuntrar människor att synda (genom att exempelvis säga att buden är för svåra att hålla), kommer att dömas hårdare och riskerar att antingen bli de minsta i himmelriket, eller att i värsta fall inte komma in alls (beroende på hur de lever sina liv).

Det är populärt att predika om Guds ovillkorliga kärlek, och visst har ingen annan visat en större kärlek än vår Fader som lät sin enda son dö på korset för oss, men det är minst lika viktigt att lära ut vikten av att omvända sig och att vi faktiskt bör FRUKTA Gud för våra själars skull.

Ordspråksboken 9:10: ”Att frukta HERREN är början till vishet, att känna den Helige är förstånd.”

Phil 2:12. Därför, mina älskade, så som ni alltid har varit lydiga så skall ni med fruktan och bävan arbeta på er frälsning, inte bara så som när jag var hos er, utan ännu mycket mer nu i min frånvaro.

1 Petr. 18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?

Det är alltså ganska sunt att leva med lite helig fruktan, för Gud älskar och accepterar oss inte ovillkorligt. Om vi förnekar Jesus så förnekar han oss. Om vi vägrar att förlåta en annan människa så förlåter Gud inte oss. Vi måste vara vaksamma när det gäller lärare som menar att Gud älskar oss och accepterar oss oavsett hur vi lever. Det är förmodligen populärt tal i människors öron eftersom de intalar sig själva att de kan vara slavar under både synd och rättfärdighet och att de ändå inte förlorar sin frälsning, men synd leder oss rakt in i fördärvet. Jesus var säkert inte populär när han menade att det är bättre för en människa att hugga av sig kroppsdelar än att ha hela kroppen i behåll och kastas i helvetet. Älskar vi varandra så berättar vi om syndens faror och inte att bara att Gud älskar oss och accepterar oss precis som vi är – med synd och allt. Det är sant att vi inte kan rena oss själva, men när vi blivit renade hänger det på oss att undvika synd och att lyda Gud. Vem ges evigt liv till? Den som tror på Gud? Endast om tro åtföljs av renhet och lydnad:

Hebr 5:9 Och när han fullkomnats blev han, för alla dem som LYDER honom, upphovet till evig frälsning

Vi har ett starkt budskap när vi vittnar för andra människor. Oavsett en människas synd så kan hon bli helt renad om hon ber om förlåtelse för sina synder och omvänder sig. Hon får då den heliga ande som gåva och som kan hjälpa henne att hålla sig på rätt väg, men hon måste själv se till att hålla sig i vinträdet. Jag rekommenderar bibelläsning och BÖN.

Matt 10:22. Och ni skall bli hatade av alla, för mitt namns skull. Men den som står fast intill ÄNDEN skall bli frälst.

Om någon ändå tror att Jesus välkomnar syndare in i hans rike genom att bara göra dem ”mindre” i riket, kan reflektera över dessa verser från samma kapitel

Matt. 5:13 Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur skall man då göra det salt igen? Det duger bara till att kastas ut och trampas ner av människor. 

Matt. 5:25 Var angelägen om att göra upp med din motpart när du är med honom på vägen, så att din motpart inte överlämnar dig till domaren och domaren överlämnar dig till fångvaktaren och du blir kastad i fängelse.

Matt. 5:29 Om ditt högra öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig! Det är bättre för dig att en av dina lemmar går förlorad än att hela din kropp kastas i Gehenna.

Matt. 5:30 Och om din högra hand förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig! Det är bättre för dig att en av dina lemmar går förlorad än att hela din kropp kommer till Gehenna

Matt. 5:48 Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig.