Tag Archive | arvsynd

Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor? – Luk. 11:13, Matt. 7:11

luke 11Människan är inte ond till sin natur

Adjektivet ond (i titeln) är översatt från det grekiska ordet πονηρός (ponērós, Strong’s 4190) och betyder ond, ondskefull, stygg, elak, och liknande. Det är ett väldigt vanligt förekommande ord i Bibeln. Det svenska ordet ond har även betydelsen av fysiskt smärta (till skillnad från engelskans ”evil” eller ”bad” som inte innehar en sådan betydelse), och detsamma gäller grekiskan eftersom ponērós kommer från pónos, (Strongs 4192) som har innebörden av smärta och kopplar fysiskt slit/arbete med plåga och bedrövelse till kropp och själ.

Lukas 11:13 Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?”

Att vara syndig är att vara ond, och synda är nästan alltid kopplat till att vara elak mot sina medmänniskor då mörda, stjäla, ljuga, begå äktenskapsbrott, etc, leder till att andra människor på olika sätt blir sårade pga vårt agerande (eller t o m får sätta livet till). Jesus syftar på syndiga människor i Lukas 11:13, där han poängterar att även människor som lever i synd faktiskt kan ge goda gåvor (vilket kan handla om presenter, tjänster liksom snälla och uppmuntrande ord) till sina barn, andra familjemedlemmar, vänner, människor som de vill smöra för eller muta, etc. Om t o m onda människor kan ge sina egna barn goda gåvor så kan Gud som är GOD förstås ge den helige Ande (en gåva) till sina barn, vilka är de som valt att vända om och följa honom. Det är den bästa gåvan! Verserna innan förklarar de underbara löften som vi kan förvänta oss av Gud:

Lukas 11:9 Jag säger er: Be och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. 10 Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. 11 Finns det bland er någon far som skulle ge sin son en orm när han ber om en fisk, 12 eller en skorpion när han ber om ett ägg?

Jesus kallar här inte alla människor i hela världen onda, utan endast de människor som är syndiga vilket ingen måste vara. Jesus begrepp om onda människor innebär inte att vi själva flitigt ska börja använda det epitetet om andra, utan det används här för att tydliggöra en poäng. Det kan handla om människor som inte har något som helst intresse att omvända sig från sina onda gärningar och som skaffat sig ett rymligt samvete. Bibeln förklarar att människan är skapad god, även om det också fungerar att kalla bebisar neutrala eftersom de inte har förmåga att vare sig lyda Gud eller inte lyda Gud (bryta mot Guds bud). Jesus förklarar innebörden av att vara ond eller god genom en liknelse av ett träd som ger dålig eller god frukt:

Matt. 12:33 Om ni förutsätter att trädet är bra, så är frukten bra, eller att trädet är dåligt, så är frukten dålig. Ty av frukten känner man trädet. 34 Huggormsyngel, hur skulle ni som är onda kunna tala något gott? Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen. 35 En god människa tar ur sitt goda förråd fram det som är gott, och en ond människa tar ur sitt onda förråd fram det som är ont. 36 Men jag säger er att för varje onyttigt ord som människor talar, skall de stå till svars på domens dag. 37 Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du fällas.”38 Sedan sade några skriftlärda och fariseer till honom: ”Mästare, vi vill se dig göra ett tecken.” 39 Han svarade dem: ”Ett ont och trolöst släkte kräver ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än profeten Jonas tecken.

Nedan vers är visserligen översatt från hebreiska men det kan ändå förklara hur människor försöker ursäkta synden genom att hävda att man ändå är accepterad av Gud trots att man lever i synd. ”Ingen är perfekt” brukar det heta, eller ”en gång frälst alltid frälst”, eller ”Gud ser inte min synd utan endast Jesu blod”.  

Mal. 2:17 Ni tröttar ut Herren med era ord. Ni frågar: ”På vilket sätt har vi tröttat ut honom?” Jo, ni säger: ”Den som gör det onda är god i Herrens ögon, och han gläder sig över dem”, eller: ”Var är Gud som dömer?”

Det är fel att ursäkta synden och försöka göra den snövit men det är också fel att göra saker till synd som inte är någon synd. En del kan få för sig att det är synd att inte tänka på Gud varje minut dygnet runt, vilket skulle innebära att man inte kan läsa ett recept till en äppelkaka utan att synda eller förhöra sina barn på läxor. De kan även få för sig att det automatisk är en synd att vara arg, besviken och känna sig utsliten, eller anse att vissa människor är snåla, elaka, klantiga, ohyfsade, el. dyl (vilket inte nödvändigtvis måste uttryckas i ord). Om allting är synd så har människan redan förlorat och måste ge upp kampen emot synden. ”Ja men det är just därför Jesus dog för dig, för att du inte kan sluta synda och för att Jesus levde ett syndfritt liv i stället för dig!” kan det heta. Nej, Jesus dog inte för att vi ska kunna synda utan konsekvenser. Om problemet var synd så kan inte lösningen vara en större trygghet i synd. Syndens lön är fortfarande döden, och Satans alltjämt populära lögn är ”Ni skall visst inte dö”. Det glada budskapet är att vi kan bli fri från allt vårt syndiga bagage och bli helt rena om vi vänder oss till Gud! Den heliga Ande är en gåva och leder oss bort från synden, men inte utan vårt samarbete.

Smutsiga trasor

Det är vanligt att kristna hävdar att vi är onda människor även när vi lever rättfärdigt! Hur vi än lever våra liv så är vi alltså fortfarande nere i smutsen och sprattlar? De citerar gärna Jes. 64:6 som säger ”Alla våra rättfärdiga gärningar är som en smutsig klädsel”, men de ser inte till sammanhanget som visar att de som åsyftas är människor som blandar synd med enstaka utfall av rättfärdighet. Ungefär som de onda människor som Jesus talar om i Luk. 11:13 som ger sina egna barn goda gåvor. Lösningen är inte att kapitulera inför synden och utgå ifrån att vi förblir syndare hur vi än gör, utan lösningen är att sluta synda! Men då dog Jesus i onödan? Nej, Jesus dog för att vi valt att synda. Inte för att vi är födda i synd och inte så att vi ska fortsätta på syndens väg.

För att klara att leva rättfärdigt behöver vi till att börja med omvända oss från vårt tidigare liv så att vi kan bli renade, och sedan att fortsätta att ha en god kontakt med vår skapare genom böner, bibelläsning, lovsånger, umgänge med andra kristna, etc. En sparsam kontakt med Gud skulle göra det bli betydligt svårare att vandra i seger över synden. Det är inte alltid lätt att leva i världen men inte av världen.

Människan är skapad god

Om människan i grunden skulle vara ond så skulle hon ha en utmärkt ursäkt för sin synd. Jesus var väl inte ond i grunden trots att han föddes till jorden som människa? Om alla människor då skulle vara födda onda till skillnad mot honom, skulle inte det innebära att han hade fördelar över oss, och lättare än oss kunde stå emot frestelser? Nej, han frestades i allt liksom vi, men var likväl utan synd.

Rom 9:11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont

Jesaja 7:16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Pred. 7:30 Se, endast detta har jag funnit att Gud skapade människorna rättsinniga. Men SEDAN har de tänkt ut många onda planer.

Sakarja 12:1 En profetia, Herrens ord om Israel. Så säger Herren, han som har utspänt himlen och lagt jordens grund och som har format människans ande i henne

Ps. 139:13 Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet.14 Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl.15 Benen i min kropp var ej osynliga för dig, när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.16 Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit.

Ps. 119:73 Dina händer har gjort mig och format mig, ge mig förstånd så att jag kan lära mig dina bud.

Jak. 3:9 Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild.

Läs även denna artikel om människan som ond eller god.

Arvsynden, och jungfrufödseln som argument för att Jesus undkom Adams blodslinje

baby sinningDen gnostiska tanken om arvsynden

Det var Augustinus som introducerade läran om arvsynden (syndarvet) till Kyrkan, och både Kalvin och Luther accepterade denna nya lära och spred den vidare. Ingen av de gamla kyrkofäderna de första 200 åren efter Jesu död lärde ut arvsynden (men kämpade emot gnostikerna som hade sådana tankar), och Bibeln lär definitivt inte ut någon arvsynd vare sig i några psalmer eller i Rom. 5.  Läs mer här.

Bibeln säger rätt och slätt att den unika jungfrufödseln var ämnat som ett tecken, och inte en manöver för att undkomma syndigt blod. Blod är något fysiskt, skapat av Gud och kan inte innehålla grader av syndighet. Synd är överträdelse av Guds bud, vilket innebär en aktivitet (ett verb, såsom något man gör). Det går således inte att ärva en handling från en förfader, och det går definivit inte att hitta synder i blodet ens om man använder mikroskop.

1 Joh. 3:4 Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty SYND ÄR BROTT MOT LAGEN.

Jes. 7:14 Därför skall Herren själv ge er ETT TECKEN: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel.

För att ge stöd åt tanken om arvsynden så är det vanligt att använda sig av jungfrufödseln som argument, där man menar att Jesus undkommit Adams syndiga blod genom att ha Gud Fader som ”pappa” i stället för en mänsklig pappa (såsom Josef). En del spinner vidare på temat och menar att det är på faderns sida som man baserar sitt släktskap (där fadern representerar sitt hushåll), och att Jesus skulle undgått Marias syndiga blod tack vare fosterhinnan som fungerar som ett hinder mellan mammans blod och barnets blod.

Detta stämmer dock inte med hur en graviditet fungerar. Barnet får näring genom moderkakan och mammans blod.

Graviditet, där barnet har moderkakan gemensam med sin mamma

Barnet lever inte bara inuti mamman utan utav mammans kropp. Moderkakan bildas av material från två individer. Den består av två delar där den ena är genetiskt en del av fostret och den andra av modern. Den bildas genom att embryot tränger igenom moderns tunna blodkärl och bildar små blodpölar som det kan få syre genom då embryot fångar upp syremolekyler ur moderns blod. En blodplatta, moderkakan, har alltså bildats, som innehåller byggstenar både från embryot och från modern. Den är inbäddad i livmoderväggen, där den tar emot näringsämnen och syre från moderns blod, och överför det till fostret, samt tar emot avfallsprodukter från fostret som moderns kropp kan göra sig av med. Mellan moderkakan och fostret löper navelsträngen som består av blodkärl och bindväv och är en rik källa på blodbildande stamceller. Den leder fostrets blod till och från moderkakan.

Jungfru Marias ägg var mänskliga och härrörde sig från Adam och Eva. Även Marias graviditet gick till så att celldelningen tog fart i äggledaren där barnets anlag bildas – som förstås också härrör sig från Adam och Eva. Det befruktade ägget utvecklas sedan vidare i livmodern. Ett befruktat ägg är självförsörjande tack vare gulesäcken, men gulesäcken produceras med hjälp av cellerna från mammans kropp. I v. 5 anläggs moderkakan och därmed kommer barnet i en närmare kontakt med mamman genom den. I v. 6 börjar blodomloppet att fungera, och fosterhinnorna (inre och yttre) bildas. I v. 7 har barnet hunnit bilda sitt eget blod. I v. 10 har moderkakan börjar ta över mer och mer och genom navelsträngen tillförs näring och syre (och avfallsprodukter lämnas av).

RH negativ

Blodgrupper är nedärvda egenskaper hos röda blodkroppar. Jag som skriver detta är RH negativ, eftersom jag har 0 som blodgrupp och RH-faktor – (negativ) vilket a 7% av världens invånare har (mycket ovanligare i Asien).

Under graviditeten och vid förlossningen (och även vid missfall) övergår mindre mängder fosterblod till moderns blodomlopp. Om fostrets och moderns blodgrupp är oförenliga (om modern har Rh-negativt blod och fostret har Rh-positivt blod) kommer modern att bilda antikroppar mot fostrets röda kroppar eftersom moderns immunsystem uppfattar fostrets röda blodkroppar som främmande. Dessa antikroppar kan i sin tur gå över till fostret genom moderkakan och angripa dess röda kroppar vilket kan leda till blodbrist (anemi) hos fostret. I vissa fall krävs behandling under pågående graviditet genom blodtransfusion till fostret.

För att du ska bilda antikroppar måste fostrets blod passera genom moderkakan in i ditt blod, men det är ovanligt att så stora mängder blod förs över så att allvarlig immunisering (bildning av antikroppar) uppstår. Det kallas för att du blir RH-immuniserad om bloden blandas och du bildar antikroppar. Dina antikroppar kan sedan föras genom moderkakan in i fostrets blod, och dessa kan då förstöra fostrets röda blodkroppar och fostret får blodbrist. Det spelar ingen roll för det nyfödda barnet om blodet blandas i samband med förlossningen, men om du blir gravid igen kan nästa barn angripas av antikropparna och bli allvarligt sjukt. Ett läkemedel (anti-D) kan sättas in vid behov under graviditet (v. 28) eller spruta efter förlossning.

Bebisar (födda eller ofödda) kan inte synda. Synd handlar om olydnad av Guds bud, så för att synda måste du först ha en förmåga att kunna känna till Guds bud och ha ett samvete som talar om vad som är rätt och fel.

Rom 9:11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont

Jesaja 7: 16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Hes. 18:20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen. 

Källor:

 

Pelagius var ingen irrlärare, men däremot Augustinus som förnekade människans fria vilja

free will 2.jpgPelagius hade samma teologiska syn som kyrkofäderna före honom

Pelagius levde ca 354-418 e.Kr. och var en brittisk präst och en respekterad teolog med goda kunskaper i latin och grekiska (till skillnad från Augustinus). Pelagius var samtida med St. Patrick på Irland, och Pelagius främsta elev var Caelestius. 

Tyvärr har Peagius namn blivit som ett slags skällsord, speciellt från reformert håll, som grundar sig på att man tillskrivit honom lömska åsikter på mycket osäkra grunder. Pelagius har inte bara fiender idag, utan även under hans egen tid fanns teologer som inte höll med honom – och Augustinus verkar vara den man som startat schismen. Därför bör vi vara väldigt aktsamma så att vi inte hämtar vår information om Pelagius från Augustinus håll, för vem vill bli bedömd baserad på människor som ser sig själva som motståndare? Dessutom är det fullt möjligt att den före detta gnostikern Augustinus är den kyrkopersonlighet som introducerade de flesta irrlärorna till kyrkan. Än idag är vi drabbade av kalvinismen som använder Augustinus som den stora inspirationskällan.

Augustinus populariserade framför allt den falska gnostiska läran om arvsynden (med idén att allt kött är korrupt), och tanken att människan har en syndig natur redan från födseln. Det är av denna anledning som barndop blev populärt i många kyrkor, och ibland den enda formen av dop som tillåts. Pelagius tog avstånd från Augustinus läror om arvsynden, som inte heller någon av de tidigare kyrkofäderna höll med om (se denna artikel).

Eftersom Pelagius hade samma syn på frälsning, fri vilja, arvsynd, människans natur, etc, som kyrofäderna före honom, så finns det heller ingen anledning att mynta ett begrepp efter Pelagius (men det är förstås redan gjort). Det hade i så fall varit mer logiskt att beskriva folk som irenaeusianer, ignatianer, klementianer, el. dyl. De hade ju samma åsikter och levde före Pelagius. Augustinianer, hade också varit ett logiskt begrepp för att beskriva anhängare av Augustinus nygamla gnostiska läror.

Pelagius läror fördömdes på katolska möten, och därmed är saken klar?

Reformerta kristna, som vanligtvis kritiserar den katolska kyrkan, använder sig konstigt nog gärna av beslut från katolska kyrkomöten (koncilier, eller synoder) för att motivera varför Pelagius är en irrlärare. Men det finns flera faktorer som gör att deras fokus på katolska kyrkomöten (i stället för sola scripta) faller:

  • Alla kyrkomöten kom inte till slutsatsen om en fällande dom. 
  • Medan Pelagius läror deklarerades vara i sin ordning under möten där han var närvarande, så blev han fördömd under tre kyrkomöten där han inte vara närvarande och kunde försvara sig. Det kanske finns ett samband?
  • Det finns stöd för att åtminstone några av Pelagius fällande domar senare vändes till hans fördel under senare möten.
  • En människa (Augustinus) var drivande för att eliminera motstånd till sin egen lära och för att få pelagianism på fall. Vad hade hänt om Augustinus inte valt den vägen?
  • Kyrkomötet i Orange, som fördömde pelagianism, fördömde senare också kalvinismen som grundar sig i Augustinanism. 
  • Om dessa katolska kyrkomöten anses ha auktoritet, borde inte fler (alla?) katolska kyrkomöten vara ledande för oss? 

Många kyrkosamfund kallar ofta sitt högsta beslutande organ för synod, och ett möte inom en sådan ledning kallas alltså för synod eller kyrkomöte. Ibland även koncilium. Ett koncilium brukar vara en bredare sammankomst inom den kristna kyrkan för att avgöra lärofrågor och regler. Det finns sju koncilier som kallas ekumeniska och är erkända av både den östliga (ortodoxa kyrkan) och västliga kristenheten (Katolska Kyrkan och många protestantiska kyrkor).

Pelagius besökte Israel år 412, och 415 stod han framför synoden i Jerusalem, anklagad för att sprida irrläror. Han kunde dock försvara sig och klarade sig. För att slippa ytterligare attacker från Augustinus och prästen/teologen/historikenr/bibelöversättaren Hieronymus (Eusebius Sophronius Hieronymus, eller Jerome) så författade Pelagius De libero arbitrio (”Om den fria viljan”) år 416, men den blev sedan grunden till att han några år senare anklagades igen av två afrikanska kyrkomöten där han ej var närvarande och förlorade. Hans motståndare hade alltså chansen att förvränga hans åsikter.

Det var alltså Augustinus som lyckades få Hieronymus att ansluta sig till idén att Pelagius propagerade för en farlig irrlära som måste stoppas så att den inte spreds vidare till öst. I stället blev Augustinus teologi den officiella, och tyvärr finns inte mycket av Pelagius originaltexter kvar. Det är inte helt otroligt om de förstördes i hög grad av Augustinus och Hieronymus eftersom de ansågs vara irrläror. I stället frodades och överlevde Augustinus beskrivning av Pelagius läror, vilket alltså inte alltid är detsamma som källan själv. Hieronymus lära om Jesus moder Maria som evig jungfru orsakade däremot inget larm om irrlära.

Det var till slut tre kyrkomöten som under Pelagius frånvaro fördömde pelagianism; I Kartago (Tunisien, Augustinus hemvist) år 418, Efesus år 431; och Orange år 529. Kyrkomötena i Orange och Kartago var inte fullt ekumeniska möten, och det betyder att det inte var en närvaro av biskopar från alla regioner. Resultaten från dessa möten var heller inte universellt accepterade av både östra och västra kyrkor (möjligen med undantag av beslutet i Efesus.)

Både Pelagius och Caelestius riskerade inledningsvis att fördömas och bannlysas av Påven Innocent I, men Innocents efterträdare Zosimus proklamerade Pelagius oskuld baserat på hans skrift Libellus fidei år 417. Zosimus ändrade sig sedan efter en förnyad undersökning av kyrkomötet i Kartago samt under påtryckningar. Det handlar alltså om vanliga dödliga människor som gör sina bedömningar, och som ändrar sig ibland beroende på åtalspunkter och försvarslinje.

En kompromiss mellan de två ståndpunkterna blev snart opulärt under namnet ”semi-pelagianism, men även där händer det att människor gör sina egna tolkningar vad begreppet betyder och vad som inbegrips i kompromissen.

Doktrinerna inom kalvinismen fördömes också under kyrkomötenchurch

Kyrkomötet i Orange fördömde även kalvinismens doktriner. Om mötet anses vara en auktoritet i ett avseende kanske de borde vara det i samtliga avseenden? Vidare har det förekommit kyrkomöten även på senare tid, och kanske dessa också måste anses vara   auktoritativa trots att det handlar om vanliga människor som röstar?

Om man måste acceptera att en lära är en irrlära för att ett kyrkomöte beslutat om det, så måste kalvinism anses vara det ännu mer än pelagianism med tanke på att fler kyrkomöten kom fram till att kalvinismen är en irrlära. Kalvinismens doktriner om predestination, begränsad försoning, och oemotståndlig (tvingande) nåd har alla blivit fördömda som läror genom historien genom diverse förespråkare (såsom Lucidus och Gotteschalcus). Vidare kan man undra hur kalvinisterna ser på andra beslut under andra möten, såsom kyrkomötet i Konstance år 1414 gällande John Huss, Worms år 1521 gällande Martin Luther, och Trent år 1561 gällande protestanter i sin helhet?

Ett kyrkomöte fördömde även ”arminianism” i Dort år 1618-1619, där arminianer tvingades stå på de anklagades sida. Det betyder att även arminianer borde akta sig för att förlita sig på kyrkomöten (som fördömer Pelagius), med tanke på att de själva är fördömda baserat på andra kyrkomöten.

ireneausPelagius teologi

Det mesta av material om Pelagius finns i händerna på hans fiender. Augustinus anklagade Pelagius för att förneka Guds nåd och för att anse att Guds nåd inte är nödvändigt för frälsning. Det är dock inte en korrekt beskrivning av Pelagius läror.

På liknande sätt är det vanliga spåret att man tillskriver pelagianism idén att människor har kapacitet att lyda Guds bud genom sin fri vilja och ”utan Guds nåd”. Men Pelagius inställning skiljer sig inte från Titus 2:11-12 där budskapet är att Guds nåd hjälper oss att leva gudfruktigt här och nu – vilket enligt verserna är något som erbjuds ALLA människor. Alla kan alltså använda sig av Guds nåd för att lyda Guds bud och sina samveten.

Titus 2:1 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för ALLA MÄNNISKOR. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är

Rom. 2:6 Han skall ge var och en efter hans gärningar: evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, 8 men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. — 13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.  

Om Guds nåd har uppenbarats till frälsning för ALLA MÄNNISKOR, så innebär det att människorna är skapta med en grundkapacitet att söka och finna Gud ( se Apg. 17). Vi är också skapta för att kunna omvända oss och lyda Guds bud. M. a. o. är det inte en korrekt beskrivning att säga att pelagianer tror att människor kan lyda Guds bud ”utan Guds nåd”.

Joh. 1:8 Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset.9 Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen. 

Apg 17:26 Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo, 27 för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss. 

Pelagius ansåg INTE att människan kan frälsa sig själv, såsom Augustinus anklagade honom för. En sådan lära hade onekligen varit en irrlära, men det är alltså ingenting som Pelagius lärde ut. Pelagius ansåg däremot att även om människan är helt förlorad utan Gud och hans nåd, så kan människan absolut undvika synd eftersom människan inte är ur stånd att kunna välja det goda. Även ”andligt döda” människor (som lever i synd) kan välja den goda vägen – att omvända sig och vända sig till Gud.

En annan teologisk åsikt som kopplas ihop med Pelagius är att han INTE tror på arvsynden. Detta är däremot inte en felaktig beskrivning av Pelagius åsikter eftersom han mycket riktigt inte alls håller med Augustinus om arvsynden. Augustinus  trodde starkt på både arvsynden och att människan efter syndafallet hamnat i ett annat läge där hon är ur stånd att kunna omvända sig till Gud.

Pelagius höll med kyrkofäderna före honom gällande människans fria vilja och arvsynden, medan Augustinus läror överensstämde mer med gnostikernas. Kalvinismen har sin start i Augustinianism, och Augustinus har sin start i gnostisism. Detta tydliggörs när man läser citat från tidigare kyrkofäder. Tertullian, Hippolytus och Irenaeus skrev mycket material emot gnostiska läror. Pelagius, precis som kyrkofäderna före honom, ansåg att nyfödda barn är precis lika oskyldiga som Adam var innan han syndade.

Pelagius ansåg att människans natur inte var drabbad av Adams synd (synder är något som inte kan ärvas), och därför förtjänar människor helvetet endast genom sitt eget agerande och inte pga dåliga gener. Pelagius ansåg att människan är skapt för att kunna välja mellan gott och ont, utan vara bundna till en viss natur som tvingar dem till det ena eller det andra alternativet.

Pelagius ansåg att Augustinus hade en väldigt mörk syn på människan, där hon ansågs vara syndfull till sin natur redan från födseln och inte kapabel till att segervisst vända ryggen åt det onda. Pelagius ansåg i stället att människan har en naturlig förmåga att välja det goda i stället för det onda. Jesus krav ”var fullkomliga” (”be ye perfect”) tolkade Pelagius som att människan verkligen har en inbyggd kapacitet att kunna lyda det kravet.

Matt. 5:48 Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig.

Pelagius utmanade den nya formen av Kyrka som Augustinus varit med om att forma, och hävdade att både lagen och evangelium kan leda en människa till himlen. Annars skulle ingen under det gamla testamentet kunna bli frälst. Pelagius menade att det handlar om att leva i rättfärdighet. Inte på ett sådant sätt att han lärde ut att gärningar allena kan frälsa, men tro allena kan heller inte frälsa.

Jesus dog för människorna på korset en gång för alla (det finns ingen förlåtelse utan blod), och därmed upphörde det temporära djuroffersystemet.

Frälsning enligt Nya Testamentet (tro och rättfärdighet!):

Jak. 2:20 Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? 21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. 23 Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän. 24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och INTE bara genom tro25 Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? 26 Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

Frälsning enligt Gamla Testamentet (tro och rättfärdighet!):

Hes. 18:4 Se, varje levande själ tillhör mig, fadern såväl som sonen. De är mina. Den som syndar skall dö. 5 Om en man är rättfärdig och gör det som är rätt och rättfärdigt, —  om han lever efter mina stadgar och håller mina föreskrifter, så att han gör det som är rätt och gott, då är han rättfärdig och skall förvisso få leva, säger Herren, Herren.—- 19 Men ni frågar: ”Varför skall inte sonen bära på sin fars missgärning?” Sonen har gjort det som är rätt och rättfärdigt. Han har hållit alla mina stadgar och följt dem, och därför skall han förvisso få leva20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.21 Men om den ogudaktige vänder om från alla de synder som han har begått och håller alla mina stadgar och gör det som är rätt och rättfärdigt, då skall han förvisso leva och inte dö. 22 Ingen av de överträdelser han har begått skall då tillräknas honom. Genom den rättfärdighet han har visat skall han få leva. 23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren, Herren. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.24 Men när den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och handlar orätt och gör samma vidriga gärningar som den ogudaktige, skulle han då få leva? Ingen av de rättfärdiga gärningar som han har gjort skall då bli ihågkommen. Genom den trolöshet som han har begått och genom den synd han har gjort skall han dö.25 Ändå säger ni: Herrens väg är inte rätt. Hör då, ni av Israels hus: Är inte min väg rätt? Är det inte era vägar som inte är rätta? 26 När den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör det som är orätt, så dör han på grund av det. Genom det orätta han har gjort skall han dö. 27 Men när den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och gör det som är rätt och rättfärdigt, skall hans liv bli bevarat. 28 Därför att han kom till insikt och vände om från alla de överträdelser han hade gjort, skall han förvisso leva och inte dö. 29 Ändå säger Israels hus: Herrens väg är inte rätt! – Är inte mina vägar rätta, ni av Israels hus? Är det inte era vägar som inte är rätta?30 Därför skall jag döma er, var och en efter hans gärningar, ni av Israels hus, säger Herren, Herren. Vänd om och vänd er bort från alla era överträdelser för att er missgärning inte skall få er på fall. 31 Kasta bort ifrån er alla de överträdelser genom vilka ni har syndat och skaffa er ett nytt hjärta och en ny ande. Ty inte vill ni väl dö, ni av Israels hus? 32 Jag finner ingen glädje i någons död, säger Herren, Herren. Vänd därför om, så får ni leva.

Pelagius ansåg också att man kunde bli frälst helt separat från både kyrka och präster, genom tro och lydnad av Gud. Därmed inte sagt att Pelagius rekommenderade en församlingslös tillvaro. På Pelagius tid var det förstås inte alltid en populär lära att det fanns chans till frälsning utanför en kyrkokrets, och framför allt inte utanför den romerska kyrkan som hunnit etablera sig som den yttersta instansen för lärofrågor i form av biskopen av Rom (påven). Pelagius besökte Rom och han fick inga goda intryck av den romerska församlingen. Exempelvis motsatte han sig den hierarkiska strukturen, och framför allt fokuset på påven. Den romerska kyrkans avslappnade attityd gentemot synd kopplade Pelagius ihop med dess lära om nåden som alltid förlåter oavsett vad du gör.

Citat från Pelagius själv, och några av hans närmastebibles

Julian of Eclanum systematiserade Pelagius läror. Tack till Jesse Morell för de flesta av citaten nedan.

“We [Pelagians] maintain that men are the work of God, and that no one is forced unwillingly by His power either into evil or good, but that man does either good or ill of his own will; but that in a good work he is always assisted by God’s grace, while in evil he is incited by the suggestions of the devil.” / Julian of Eclanum’s Pelagian Statement of Faith

We, the Pelagians, teach] that nothing of evil passed from Adam upon the rest of humanity except death, which is not always an evil, since to the martyrs, for instance, it is for the sake of rewards; and it is not the dissolution of the bodies, which in every kind of men shall be raised up, that can make death to be called either good or evil, but the diversity of merits which arises from human liberty.” / Julian of Eclanum’s Pelagian Statement of Faith

Pelagius: “I anathematize the man who either thinks or says that the grace of God, whereby ‘Christ Jesus came into the world to save sinners,’ is not necessary not only for ever hour and for every moment, but also for every act of our lives: and those who endeavor to dis-annul it deserve everlasting punishment.”  / On The Grace Of Christ, And On Original Sin by Augustine

Pelagius: “This grace we do not allow to consist only in the law but also in the help of God. God helps us through His teaching and revelation by opening the eyes of our heart, by pointing out to us the future so that we may not be preoccupied with the present, by uncovering the snares of the devil, by enlightening us with the manifold and ineffable gift of heavenly grace.”  / Life and Letters by B. R. Rees, 1988 Edition, p. 33.

Pelagius: God always aids by the help of his grace. God aids us by his doctrine and revelation, while he opens the eyes of our heart; while he shows us the future, that we may not be engrossed with the present; while he discloses the snares of the devil; while he illuminates us by the multiform and ineffable gift of heavenly grace. Does he who says this, appear to you to deny grace? Or does he appear to confess both divine grace and the freewill of man?” / De Gr. Chr. 4, 7

Pelagius: “Behold, before your blessedness, this epistle clears me, in which we directly and simply say, that we have entire freewill to sin and not to sin, which, in all good works, is always assisted by divine aid. Let them read the letter which we wrote to that holy man, bishop Paulinus, nearly twelve years ago, which perhaps in three hundred lines supports nothing else but the grace and aid of God, and that we can do nothing at all of good without God. Let them also read the one we wrote to that sacred virgin of Christ, Demetrias, in the east, and they will find us so praising the nature of man, as that we may always add the aid of God’s grace. Let them likewise read my recent tract which we were lately compelled to put forth on freewill, and they will see how unjustly they glory in defaming us for denial of grace, who, through nearly the whole text of that work, perfectly and entirely profess both free will and grace.”/ De Gr. Chr. 31, 35, 37, 4, Pelagius i ett brev till Innocent

Som vi kan se så ansåg Pelagius att nåd verkligen är nödvändigt för människor ska kunna välja det rätta för att uppnå frälsning. Även den fria viljan ansåg han vara en nådegåva – given till alla vid skapelsen. Han ansåg därför att människan i allra högsta grad är frälst av nåd, och att vi omöjligt skulle kunna bli frälsta utan denna nåd. Däremot motsatte sig Pelagius Augustinus tolkning av nåd, som i stället handlar om en nåd som förlorades genom arvsynd och som resulterade i människans oförmåga att lyda vilket vidare resulterar i att nåden måste förnyas av Gud (och som tyvärr inte är något som erbjuds alla människor enligt samma tankegång). Pelagius bejakade alltså både människans fria vilja och och behovet av Guds nåd, medan Augustinus förnekade friheten att kunna välja eftersom han missförstod betydelsen av Guds nåd:

 “I have tried hard to maintain the free choice of the human will, but the grace of God prevailed./ Retractations by Augustine

Det ska också sägas att Augustinus ändrat ståndpunkter genom sitt liv, vilket framkommer i hans böcker. Det började med gnosticism (i form av manikeism), men även om Augustinus lämnade det spåret så kan man ibland se en del liknande tankegångar i texterna. Det han skriver om den fria viljan i en skrift kanske skiljer sig från vad han skriver i ämnet ett senare skede. Precis som kalvinister inte lyckas vara konsekventa med sina doktriner idag, så kunde inte heller Augustinus vara konsekvent under sin tid. Augustinus har ställt till mycket problem för oss kristna idag eftersom han lyckades få in så mycket gnosticism i kyrkosystemet som många kristna människor fortfarande tror på. Arvsynd, predestinationsläran, monergism, den katolska kyrkans övergripande makt, böner för döda, tillbedjan av Maria, barndop, sex är syndigt även inom äktenskapet, upphörande av andens gåvor, etc. Du kan läsa om avsaknad av  ”arvsynden” i Rom. 5 här.

 “I verily believe, the real heresy of Pelagius was neither more nor less than this: The holding that Christians may, by the grace of God, (not without it; that I take to be a mere slander,) ‘go on to perfection;’ or, in other words, ‘fulfill the law of Christ.’” / The Works of the Rev. John Wesley, A.M., 1840 Edition, p. 310

What is plainer than that the ancient divines, for three hundred years after Christ, those at least who flourished before St. Augustine, maintained the liberty of our will, or an indifference to two contrary things, free from all internal and external necessity!” / An Equal Check to Pharisaism and Antinomianism by John Fletcher, Volume Two, p. 209, Published by Carlton & Porter

  • Encyclopedia Britannica
  • Encyclopedia Columbia
  •  ”Augustine of Hippo”, Peter Brown
  • Jesse Morell, Open air outreach

Är människan OND eller GOD? Hur påverkade Syndafallet oss?

eccl-7Människan är inte född som ”vredens barn”

Vi kan läsa om ”vredens barn” i Ef. 2 (läs artikel här), men för att kunna kvalificeras som vredens barn krävs att vi har förmåga göra uppror mot Gud och att kunna synda med våra kroppar. En sådan kapacitet har inte små barn.

Människorna är snarare skapade som Guds avbild och har förmåga att lyda Gud eller göra motsatsen. Människorna är skapade rättsinniga och barn anses vara oskyldiga eftersom synd är att frivilligt gå emot Guds vilja

Pred. 7:30 Se, endast detta har jag funnit att Gud skapade människorna rättsinniga.
Men SEDAN har de tänkt ut många onda planer.

Sakarja 12:1 En profetia, Herrens ord om Israel. Så säger Herren, han som har utspänt himlen och lagt jordens grund och som har format människans ande i henne

Jesaja 44: 24 Så säger Herren, din återlösare, han som format dig alltifrån moderlivet: Jag, Herren, är den som har gjort allt,den som ensam har spänt ut himlenoch brett ut jorden. Vem var med mig?

Jesaja 42:5 Så säger Gud, Herren, han som har skapat himlen och spänt ut den,
han som har utbrett jorden med allt som växer där, han som har givit liv åt folket som bor där och ande åt dem som vandrar på den.

Rom 9:11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont

Hes. 18:20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.

5 Mos 24:16 Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall lida döden genom sin egen synd.

Skulle synd kunna drabba barn och barnbarn i flera generationer? Läs här.

Syndarvet finns inte i Bibeln eller som en lära hos de första kyrkofäderna

De flesta obibliska läror kan härledas ända tillbaka till Augustinus, och det gäller även läran om arvsynden även om den fanns tidigare som en gnostisk idé (och Augustinus var en före detta gnostiker). Psalm 51:7-8 om kung Davids mamma används ganska ofta som försök att bevisa att människorna är födda i synd, och framför allt Rom. 5:12 trots att versen förmedlar att det är DÖD (inte synd) som kom över alla människor EFTERSOM alla hade syndat (och alla” kan utvecklas vidare eftersom det finns gott om verser i Bibeln med detta allomfattande ord trots att det som beskrivits omöjligen kan gälla alla människor och framför allt inte barn).

Rom. 5:12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, EFTERSOM alla hade syndat.

Synd är ingenting som går att ärva. Synda är någonting vi gör och ingenting som finns i vårt DNA.

1 John 3:4 Var och en som gör synd bryter också mot lagen, ty synd är brott mot lagen.

Om synd är när vi bryter mot Guds ord (brott mot lagen) så kan det inte stämma att vi syndar första gången vi får skelett och kött (när vi blir befruktade, såvida man inte tror att vi syndar först vid själva födseln). Hur kan det vara brott mot Guds lag att överhuvudtaget finnas till? Det är knappast vårt eget fel att våra föräldrar skaffade barn, och som vi vet var Jesus Kristus född till jorden med kött precis som vi. Han föddes av jungfru Maria för att vara ett mirakulöst tecken (och för att kunna födas av en mamma precis som vi andra) och inte för att undkomma ett slags syndigt DNA. Jesus ärvde gener även efter sin mamma, så det hade ändå inte hjälpt att försöka kringgå syndiga gener genom att utesluta en människofader. Det var inte därför som Josef vare ute ur bilden – utan för att Jesus är Guds son och inte Josefs riktiga son. Synda är något man gör och ingenting man kan studera i någons DNA genom mikroskop.

Jesaja 7:14 Därför skall Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel.

Om vi syndar för att vi har en syndfull natur, varför syndade Adam och Eva?

Många skyller sin synd på den syndiga naturen, men någon sådan ursäkt finns inte. Adams synd påverkade oss stort eftersom vi inte kan nå Livets träd pga honom (han kastades ut ur Eden), och alltså dör vi fysiskt pga honom. Att dö rent fysiskt är inte tecken på skuld, för varje dag aborteras oskyldiga bebisar och även vår frälsare Jesus Kristus dog på korset även om han sedan återuppstod. Vi kan även vara tacksamma att vi kommer att dö fysiskt bort från denna värld, såsom den blivit, för att sedan få nya kroppar och kunna träda in i det permanenta Guds rike.

Om människorna inte skulle ha förmåga att helt lyda Gud, och om Gud var fullt medveten om detta, ja då vore han orättfärdig om han ändå begärde det omöjliga ifrån oss. Då vore lagen för svår eller våra kroppar för svaga – eller också båda – och ingendera vore vårt eget fel. Jag tror vi är skapta med möjligheten att fortsätta att vara ”som små barn” som hör himmelriket till. Vi är skyldiga överträdare just därför att vi hade kapaciteten att leva troget men ändå valde att synda. Varför behövde Jesus dö? För att vi syndat. Inte för att en förfader syndade och smittade oss.

Jesus hade inga fördelar över oss

Jesus frestades i allt liksom vi  så alltså är det ingen synd att frestas, såvida man inte med flit placerar sig i frestande situationer. Om människor haft en syndfull natur som en stor börda redan från starten och inte vår frälsare Jesus Kristus, ja då hade Jesus haft stora fördelar över oss när han lyckades leva syndfritt. I själva verket hade Jesus precis likadant kött som oss och kom inte lindrigare undan på något vis. Ingen av oss är född i synd. Alla har kapacitet att leva syndfritt som Jesus, men Jesus var den ende som faktiskt levde det syndfria livet.

Hebr. 4:15 Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd.

Hebr. 2:18 Eftersom han själv har lidit och blivit frestad, kan han hjälpa dem som frestas.

Bibeln lär oss att det inte finns någon ursäkt för vår synd, men om vi är födda med en syndig natur så skulle vi haft den ultimata ursäkten. När Gud frågar oss varför vi syndat skulle vi kunna svara:

”För att vi är födda med en syndfull natur naturligtvis. En syndfull natur som påtvingats oss och som vi aldrig bett att få. En syndfull natur som din son slapp undan men som vi andra var tvungna att bära – trots att denna syndfulla natur så orättvist gjort oss till skyldiga förbrytare redan när vi föddes till världen”.

Men någon sådan ursäkt har vi alltså inte. Ingen är född i synd och ingen har påtvingats någon syndfull natur. Gud är vidare fullständigt rättvis när han dömer oss, och han skulle aldrig utsätta oss för ett sådant motstånd för att sedan använda det emot oss. I stället kan vi se gång på gång både i det gamla och det nya testamentet att Gud faktiskt förväntar sig att vi ska lyda honom fullt ut, vilket visar att vi också har den kapaciteten.

Vad är synd?grace 5

För att kunna synda behöver vi både hjärna och hjärta, som båda måste vara väl utvecklade. Ett litet barn verkar därför inte ha förmåga att synda, och definitivt inte en liten nyfödd bebis eller en människa som just startat sitt liv genom en befruktelse. Vi kan vidare läsa att man ”av naturen” kan göra det som lagen innehåller. Om det som orenar oss ursprungligen kommer från hjärtat, så måste vi först ha ett hjärta innan vi kan välja att orena oss.

Matt 15:18 Men det som går ut ur munnen, kommer från hjärtat, och det orenar människan. 19.Ty från hjärtat utgår onda tankar, mord, hor, otukt, stöld, falskt vittnesbörd, hädelse.

Jakob 1:14 Utan var och en frestas, när han dras och lockas av sitt eget begär. 15. Därefter, sedan begäret har blivit havande, föder det synd och då synden är fullbordad, föder den död.

Jesaja 7:16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Rom 2:13 Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR lagen, de skall bli rättfärdiggjorda. 14. Ty då hedningarna, som inte har lagen, AV NATUREN GÖR DET LAGEN INNEHÅLLER, så är dessa, fastän de inte har lagen, sig själva en lag. 15. De visar sålunda, att lagens verk är skrivet i deras hjärtan, och därom bär deras samvete dessutom vittnesbörd, också deras tankar, som inbördes anklagar eller också försvarar dem, 16. på den dagen, när Gud skall döma över människornas hemligheter, genom Jesus Kristus, enligt mitt evangelium. 

Gud vill inte att någon ska gå förlorad och erbjuder frälsning till ALLA genom hans NÅD (och inte för att vi förtjänat det). Men alla blir inte frälsta trots att Gud sträcker ut sin hand och erbjuder förlåtelse. Kravet är att vi tror på honom samt omvänder oss från våra synder och börjar leva rättfärdiga liv med hjälp av den Hjälpare som vi fått i form av den helige Ande (del av treenigheten).

Vi är inte FÖDDA som vredens barn eller olydnadens söner – Ef. 2:3

barn

Ingen är FÖDD ond och skyldig

Synda är något som man gör, och inget man kan ärva genom DNA. Arvsynden var ingenting som de gamla kyrkofäderna lärde ut (de första ca 300 åren e Kr), och Bibeln lär absolut inte ut något liknande – inte ens i Rom. 5 som ofta misstolkas. Gud skapade bebisar med förmågan att kunna gny och skrika för att kunna uttrycka ett behov, såsom mat, blöjombyte, värme och kärlek. Eftersom bebisar inte är medvetna om lagen så kan de heller inte göra sig skyldiga till överträdelse av lagen, och därmed har de heller ingenting att omvända sig ifrån. Vad är deras skuld? Att de föddes till jorden? Är de syndiga från födseln eller ända sedan de befruktades? Om nyfödda bebisar skulle kunna synda så kan man även argumentera för att djur kan synda – som inte heller kan resonera och väga olika alternativ mot varandra. Men hur ska man då tolka Ef. 2:2-3?

Ef. 2:1 Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder.2 Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. 3 Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

Eph. 2:3 among whom also we all once conducted ourselves in the lusts of our flesh, fulfilling the desires of the flesh and of the mind, and were by nature children of wrath, just as the others. (NKJV)

Ungefär det här kan vi utläsa från verserna:

  • Notera att det inte står att någon är FÖDD som vredens barn.
  • Det som orsakar död (andlig död) är överträdelser och synder, vilket även v. 5 repeterar. Det är alltså inte vår födsel som orsakar en andlig död utan när vi väljer att överträda Guds lag och därmed syndar. Vi överträder ingen lag och orsakar inte Guds vrede genom att födas till världen.
  • Har man syndat måste man göras levande för att vara frälst, och Gud sägs här ha gjort efesierna levande. Hur då? I v. 13 framkommer att detta kan åstadkommas genom Jesu blod på korset. Alla människor på jorden blir självklart inte renade i Jesu blod eftersom Paulus i sina brev talar om behovet av OMVÄNDELSE, vilket han inte säger emot här. Han säger dels i v. 10 att vi är skapta för att VANDRA i goda gärningar samt i v. 20 att ”Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv”. Om efesierna därför skulle välja att inte vandra i goda gärningar och inte följa apostlarnas och profeternas grund (som baseras på Jesus Kristi lära), så får man förmoda att de vore illa ute. Paulus säger nämligen så i många av hans brev – att vi måste dö om vi lever orättfärdigt, och kristna är inte undantagna från den regeln.
  • Efesierna levde (rent generellt) på världens vis, vilket innebär att de var olydnadens söner.
  • Paulus inkluderar sig själv bland olydnadens söner, och menar att de alla kvalificerade sig till den kategorin ”när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville”. Detta kan omöjligt bebisar välja att göra, så det handlar om vuxna människor som på eget initiativ väljer att lyda köttet.

Summerat kan vi se att vredens barn har kapacitet att välja nedanstående livsstil:

  • Välja att överträda Guds lag och synda
  • Välja att leva på världens vis
  • Välja att följa härskaren över luftens välde (Satan)
  • Välja att vara olydnadens söner (vara ohörsamma enligt 1917 års översättning)
  • Välja att vandra i sitt kötts begärelse (1917 års översättning)
  • Välja att göra vad köttet och sinnet vill
  • Ha ett behov av att levandegöras från sitt andligt döda tillstånd (vilket innebär att de tidigare var ofrälsta pga synder)

Alltså kommer inte bebisar och små barn på fråga i det här sammanhanget eftersom de omöjligt kan utföra någonting  som helst i denna lista. Vidare kan vi läsa om människor som av naturen inte alls är ”vredens barn” utan att de ”av naturen gör vad lagen befaller”:

Rom. 2:14 Ty när hedningar som saknar lagen, AV NATUREN GÖR VAD LAGEN BEFALLER, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.

Av naturen vredens barn?

Ef. 2 handlar inte om hur vi är födda utan hur vi blir om vi väljer att förhärda våra hjärtan och leva ut våra synder och på så sätt platsar som olydnadens söner. De som av naturen är ”vredens barn” är de som tagit för vana att synda så till den grad att synden blir en fullständig naturlig del i deras liv. För en erfaren alkoholist kan det efter år av rus ses som fullständigt naturligt att regelbundet dricka sig redlöst berusad trots att sådana fyllor resulterar i risker för honom själv och andra. Destruktiva vanor, i kombination med en vägran att omvända sig, kan få en människa att av naturen vara ett vredens barn. ”Av naturen” behöver inte betyda hur man är vid födseln, utan hur man är som person beroende på levnadsmönstret. Ofta påverkas vi av vår omgivning, och det är heller inte ovanligt att syndare tyr sig till andra som sysselsätter sig med samma sorts synder. Det är lätt att följa strömmen men Guds ord manar oss att gå in genom den smala porten som ger evigt liv.

 

Låt inte lura dig över uttrycket ”barn” i Ef. 2, för i Bibeln är snarare vuxna som benämns som ”Guds barn” eller ”Djävulens barn” beroende på deras val och beteende. 

1 Joh. 3:Kära barn, låt ingen föra er vilse. Den som GÖR det rätta är rättfärdig liksom han är rättfärdig. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. —Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10 På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.

”Barn” används också för grupper av människor av alla åldrar.

Dom. 1:8 [ Juda intar Jerusalem och Hebron ] Juda barn belägrade Jerusalem och intog det. De slog invånarna med svärd och satte eld på staden.

Josua 15:63 Men jebusiterna, som bodde i Jerusalem, kunde Juda barn inte driva bort. Därför bodde också jebusiterna kvar bland Juda barn i Jerusalem, så som de gör än i dag.

2 Krön. 10:18 När kung Rehabeam sände ut Hadoram, som hade uppsikten över tvångsarbetena, stenade Israels barn honom till döds. Själv måste kung Rehabeam skyndsamt stiga upp i sin vagn och fly till Jerusalem.

Se även Dom. 1:21, 2 Kung. 23:13, 2 Krön. 30:21, Esra 3:1, Psalt. 137:7, Jer. 6:1, Joel, 3:16, etc.

Gud skapade människorna rättsinnigachild of God

Vad har Gud för skäl att vara vred på små barn, och varför skulle små oskyldiga bebisar vara hemfallna åt vredesdomen? Har de gjort något emot Guds vilja och gjort honom förgrymmad? Exakt vad?

Predikaren 7:30 Se, endast detta har jag funnit att Gud skapade människorna RÄTTSINNIGA. Men SEDAN har de tänkt ut många onda planer.

Sakaria 12:1 En profetia, Herrens ord om Israel. Så säger Herren, han som har utspänt himlen och lagt jordens grund och som har format människans ande i henne

Rom. 9:11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont, sades det till henne: Den äldre skall tjäna den yngre

Markus 10:14 När Jesus såg det blev han upprörd och sade till dem: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty Guds rike tillhör sådana. 15 Amen säger jag er: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.

Jesaja 7:16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Jesaja 44:24 Så säger Herren, din återlösare, han som format dig alltifrån moderlivet: Jag, Herren, är den som har gjort allt,den som ensam har spänt ut himlen och brett ut jorden. Vem var med mig?

Jesaja 42:5 Så säger Gud, Herren, han som har skapat himlen och spänt ut den, han som har utbrett jorden med allt som växer där, han som har givit liv åt folket som bor där och ande åt dem som vandrar på den.

Ps. 139:13 Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet.14 Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl.15 Benen i min kropp var ej osynliga för dig, när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.16 Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit.

Ps. 119:73 Dina händer har gjort mig och format mig, ge mig förstånd så att jag kan lära mig dina bud.

Jak. 3:9 Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild.

ALLA betyder inte alltid ALLA i Bibeln – sammanhanget avgör

alla4ALLA betyder inte alltid ”ALLA  människor som någonsin levt”Även om ”alla” i Bibeln inte alltid betyder ”alla människor”, så är sanningen den att vi inte själva får bestämma godtyckligt hur ordet ska tolkas beroende  egna önskemål och vad som passar ens egna favoritdoktriner. Detta kanske borde vara en självklarhet, men det finns människor som orubbligt läser ”alla” på ett mycket strikt och snävt sätt i vissa utvalda verser medan de i andra verser är mer än villiga att läsa samma ord på ett mycket rymligt sätt. De kanske omedvetet tänker:

”Eftersom jag kan bevisa att ALLA inte alltid betyder ”alla människor i hela världen”, så får jag själv bestämma när ALLA betyder ALLA, beroende på vad jag själv föredrar”.

Det är vanligt att framför allt kalvinister försöker komma runt de verser som säger att Jesus dog för ALLA, genom att föreslå att ”ALLA betyder inte alltid ALLA”, för det skulle ju lättare ge plats för deras lära om”Begränsad försoningsdöd” där Jesus endast dog för några få. Ibland så betyder ordet mycket riktigt inte ALLA människor utan snarare en begränsad grupp av människor, men den grammatiska regeln är inte ”ALLA betyder ALLA, såvida fallet inte är att det inte passar ihop med min personliga favoritlära för då betyder det INTE ALLA”.  

Det heter ofta i reformerta kretsar att Jesus inte dog för alla människor men snarare alla sorters människor, såsom människor från olika grupper, språk, folkslag och nationer – alternativt att han dog för alla sorts människor utan någon distinktion eller undantag. Om kalvinister får tolka ordet på just det sättet när det passar, får jag också tolka samma ord på samma sätt när det passar mig? Hur skulle det vara om jag tolkade ordet ALLA i följande vers på precis samma sätt?

Romans 3:23 ALLA har syndat och saknar härligheten från Gud,

Kan jag få tolka versen som att ”alla sorters människor har syndat”, eller ”några människor från ALLA nationer har syndat”?  Nej, det skulle ju aldrig en reformert person gå med på, och en del av dem skulle kanske utrop ”ALLA betyder ALLA människor! Läs som det står!” Men det är ju verkligen inte rättvist att endast de reformerta har rättigheten att få tolka ordet som det passar, medan samma rättighet inte ges till andra.  Nu kommer vi till pudelns kärna:

Rom. 5:12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över ALLA människor, eftersom ALLA hade syndat.

Ovan vers är nog den populäraste versen att använda av de kristna som menar att vi har alla ärvt Adams synd. Men läser vi versen noga så ser vi att detta inte är vad som står. Vi kan dra detta från versen:

  • Synden kom in i världen genom Adam, för det var ju ingen som syndade före honom
  • Det är ett faktum att att vi DÖR om vi syndar, och det handlar om en andligt död (en sanning som gäller fortfarande)
  • Versen svarar på varför vi dör, och skälet är ”EFTERSOM alla hade syndat”. (Inte för att Adam syndade och vi ärvde hans synd.)

Så ordet ALLA i versen vill de flesta väldigt gärna tolka väldigt precist, med innebörden ”alla människor som någonsin levt ”.  Men vi måste omedelbart göra ett undantag för en sådan idé eftersom Jesus (som hade en mänsklig mamma som var släkt med Adam) aldrig syndade och alltså inte kan inkluderas i ”alla”, och frågan är om vi kan göra fler undantag? Det kan vi absolut göra om vi tolkar ordet rätt och i sitt sammanhang. De ALLA som Paulus talar om är ju de som han i Rom. 5 redan talat om och det handlar om de individer som  har blivit Guds fiender (v. 10). Kan bebisar vara Guds fiender? Såsom 1-månaders bebisar och ofödda bebisar? Nej, det är ju omöjligt, och Paulus motiv för Romarbrevet 5 är inte att försöka få oss att tro att bebisar kan vara rebelliska mot Gud.

ALLA i Rom. 5:12 kommer från det grekiska ordet ”anthropos” (Strong’s 444). Ordet förekommer 559 gånger i engelska King James Bible, och 552 av de gångerna så översätts ordet med MAN. I Rom. 5:12 är ordet översatt med ”all men”. Ordet kan betyda 1) män 2) män och kvinnor, eller 3) hela mänskligheten. Det är inte ärligt att välja det som man själv föredrar och bestämma sig för att det är det enda godtagbara alternativet, samt utesluta alla andra alternativ. Det är sammanhanget som bestämmer vad ordet betyder och inte våra personliga preferenser. Ordet behöver alltså INTE inkludera bebisar, eller betyda ”alla människor som någonsin levt”.

Romans 5:18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 

Det är intressant att många kristna nästan omedvetet läser versen såsom ”liksom en endas fall ledde till fördömelse för ALLA människor, så har en endas rättfärdighet för NÅGRA människor lett till en frikännande dom som leder till liv”. Men det står ALLA på båda ställena, och inte ALLA på ett ställe och NÅGRA på det andra.  Om vi därmed väljer att tolka versen som att alla automatiskt och ovillkorligt är fördömda i Adam, då måste precis samma ALLA automatiskt och ovillkorligt vara rättfärdiga och frikända i Jesus. Det innebär att ALLA människor blir frälsta! Men universalism är det få som tror på, så därför måste vi vara förnuftigare när vi läser versen – utan att ändra på orden. Det är helt förkastligt att tolka exakt samma ord på ett sätt i början av meningen, och på ett helt annat sätt i slutet av meningen. Nästa vers får oss att inse att fördömelse och rättfärdighet inte appliceras på människor hur som helst, utan det är kopplat till vår lydnad. Är vi alltså olydiga som Adam så dör vi som han, och är vi lydiga och trogna Jesus så blir vi rättfärdiga. v. 19 talar om MÅNGA på båda ställena och inte ALLA, men här vill kristna återigen gärna ändra orden och läsa ”liksom ALLA stod som syndare på grund av en enda människas olydnas, så skulle också de MÅNGA stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad”. Men det står samma ord på båda ställena, och exakt samma MÅNGA i början av meningen talas det igen om i slutet av meningen.    

19 Liksom de MÅNGA stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de MÅNGA stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad. 

Exempel där ALLA absolut inte kan betyda hela mänskligheten   

Om ett barn kommer hem och säger till sin mamma ”Idag hade jag min tröja bak och fram, och alla skrattade åt mig”, så skulle nog barnets mamma begripa att det knappast var 100% av samtliga lärare, elever, vaktmästare, mattanter, osv på skolan som skrattade åt barnet.  ”Alla” måste handla om alla av några/något, och för att veta vad så måste man ju gå till sammanhanget.  Om vi kan använda logik i vår vardag när vi stöter på ordet, så borde vi väl använda logik även när vi läser Bibeln? Vi måste se upp med eventuella filter som vi kanske använder för att läsa Bibeln. För kalvinister är det ju en förbjuden tanke att Jesus skulle ha offrat sitt liv för alla människor på hela jorden, och de tror kanske att de slipper att acceptera de verser som säger att han gjort just det – om de bara kan finna några verser som visar att ”alla” inte kan betyda ”alla”. Riktigt så lätt är det inte.

Mark 1:5 Och hela Judeen och ALLA Jerusalems invånare kom ut till honom och bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan.

Joh. 8:2 Tidigt på morgonen kom han tillbaka till tempelplatsen. ALLT folket samlades omkring honom, och han satte sig ner och undervisade dem.

Apg 22:15 Ty du skall vara hans vittne inför ALLA människor och vittna om vad du har sett och hört.

Mattheus 10:22 Och ni skall bli hatade av ALLA för mitt namns skull. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.

Joh. 3:26 De gick till Johannes och sade: ”Rabbi, han som var hos dig på andra sidan Jordan och som du vittnade om, han döper och ALLA går till honom.”

Mattheus 21:26 Säger vi: Från människor, måste vi vara rädda med folket, eftersom ALLA anser att Johannes var en profet.”

2 Korinthierbrevet 3:2 Nej, ni är vårt brev som är skrivet i våra hjärtan, känt och läst av ALLA människor. 

Rom. 12:17 Löna inte ont med ont, sträva efter det som är gott inför ALLA människor. 

Rom. 16:19 Er lydnad är ju känd av ALLA. Därför gläder jag mig över er, men jag vill att ni skall vara förståndiga i fråga om det goda och oskyldiga i fråga om det onda

Apg 21:28 och ropade: ”Israelitiska män, hjälp oss! Det är den här mannen som överallt undervisar ALLA och talar mot vårt folk och mot vår lag och denna plats. Och nu har han dessutom tagit med sig greker in i templet och orenat denna heliga plats.” 

2 Tim. 3: 9 Men de kommer inte längre att ha någon framgång. Deras galenskap skall bli uppenbar för ALLA, liksom fallet blev med Jannes och Jambres.

2 Tim. 4:16 När jag försvarade mig första gången kom ingen till min hjälp, utan ALLA övergav mig. Måtte inte detta tillräknas dem. 

3 Joh. 1:12 Demetrius har gott vittnesbörd av ALLA, ja, av sanningen själv. Också vi kan intyga det, och du vet att vårt vittnesbörd är sant.

Apg 4: 21 Då hotade de dem än en gång och lät dem sedan gå, eftersom de för folkets skull inte kunde finna något lämpligt sätt att straffa dem. Ty ALLA prisade Gud för det som hade hänt. 

Apg 2:45 De sålde sina egendomar och ALLT vad de ägde och delade ut till ALLA, efter vad var och en behövde.

Joh. 11:48 Om vi låter honom hålla på så här, kommer ALLA att tro på honom, och sedan kommer romarna och tar ifrån oss både vårt tempel och vårt folk.”

1 Kor. 9:19 Eftersom jag är fri och oberoende av alla, har jag gjort mig till ALLAS tjänare för att vinna desto fler.—22 För de svaga har jag blivit svag för att vinna de svaga. För ALLA har jag blivit ALLT, för att jag i varje fall skall frälsa några 

Fil. 4:5 Låt ALLA människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. 

Exempel där ALLA betyder ALLA människor alla

Det finns ju exempel i Bibeln där ALLA verkligen betyder alla människor som någonsin levt. Exempelvis ska vi ALLA en gång dö och sedan dömas.

Hebr. 12:23 till en högtidsskara, en församling av förstfödda som har sina namn skrivna i himlen, till en domare som är allas Gud och till andarna hos de rättfärdiga som nått fullkomningen. 

Apg 17:25 Inte heller låter han betjäna sig av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt. 26 Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo,

Apg 1:24 Och de bad: ”Herre, du som känner allas hjärtan, visa vilken av dessa två du har utvalt

Joh. 2:24 Men själv anförtrodde han sig inte åt dem, eftersom han kände alla.

1 Kor. 7:7 Helst skulle jag vilja att alla människor vore som jag. Men var och en har sin gåva från Gud, den ene av ett slag, den andre av ett annat.

Borde vi vara barmhärtiga mot ALLA människor eller endast några?

1 Petrus 2:17 Visa aktning för alla, älska bröderna, frukta Gud och vörda kejsaren.

Hebr. 12:14 Sträva efter frid med alla och efter helgelse. Ty utan helgelse kommer ingen att se Herren. 

Titus 3:1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och vara tillmötesgående och visa vänlighet mot alla människor.

Gal. 6:10 Låt oss därför göra gott mot alla människor medan vi har tillfälle, och framför allt mot dem som delar vår tro.

2 Tim. 2:24 och en Herrens tjänare skall inte strida utan vara vänlig mot alla, skicklig att undervisa och tålig när han får lida. 

1 Thess. 3: 12 Och må Herren låta er växa till och överflöda i kärleken till varandra och till alla människor, så som även vår kärlek till er gör,

1 Thess. 5:14 Vi uppmanar er, bröder: tillrättavisa de oordentliga, uppmuntra de missmodiga, ta er an de svaga och ha tålamod med alla. 15 Se till att ingen lönar ont med ont. Sträva i stället alltid efter att göra gott mot varandra och mot alla människor. 

Verser som inte är populära bland de som inte trivs med idén att Jesus dog för ALLA

Reformerta kan få för sig att Jesus inte kunde ha dött för ALLA människor eftersom vi kan läsa i en vers att han dog för sina får, men exkluderar detta att han även dog för andra?  Om en förälder säger att hon älskar sin dotter LISA, betyder det att hon omöjligt kan älska även sin son GÖRAN?

Han dog för ALLA (1 Tim. 2:6, Hebr. 2:9, 2 Kor. 5:15, Jes. 53:6, Rom. 5:18, 1 Tim. 4:10) – Strong’s 3956
Han dog för de OGUDAKTIGA (Rom. 5:6).
Han dog för GUDS-FÖRNEKARE (2 Peter 2:1).
Han dog för SYNDARE (Rom. 5:8).
Han dog för MÅNGA (Matt. 20:28).
Han dog för VÄRLDEN (Joh. 6:33,51; Joh. 1:29, Joh. 3:16).
Hand dog för HELA VÄRLDEN (1 Joh. 2:2).
Han dog för HELA NATIONEN Israel (Joh. 11:50-51).
Han dog för sin FÖRSAMLING (Ef. 5:25).
Han dog för sina FÅR (Joh. 10:11).
Han dog för PAULUS (Gal. 2:20)

Här är exempel på att Jesus dog för ALLA människor:

2 Petrus 3:9 Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig

Apg 17:27 för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss. 28 Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, så som även några av era egna skalder har sagt: Vi är av hans släkt.  —30 Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig. 31 Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom den man som han har bestämt till det, sedan han erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.”

Titus 2:11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, 

Joh. 1:7 Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom.—9 Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen.

1 Tim. 4:10 Det är därför vi arbetar och kämpar, ty vi har satt vårt hopp till Gud, som ger liv och är Frälsaren för alla människor, först och främst för de troende 11 Detta skall du inskärpa och lära ut.

 1 Tim. 2:3 Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare, 4 som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen.

Joh. 5:22 Inte heller dömer Fadern någon, utan hela domen har han överlämnat åt Sonen, 23 för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.

Joh. 6:32 Då sade Jesus till dem: ”Amen, amen säger jag er: Det är inte Mose som har gett er brödet från himlen, utan det är min Fader som ger er det sanna brödet från himlen.33 Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv.”—51 Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva.”

Hes. 18:23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren,Herren. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.—Jag finner ingen glädje i någons död, säger Herren, Herren. Vänd därför om, så får ni leva.

Hes. 33:11 Svara dem: Så sant jag lever, säger Herren, Herren, jag gläder mig inte åt den ogudaktiges död. I stället vill jag att den ogudaktigevänder om från sin väg och får leva. Vänd om, vänd om från era onda vägar! Inte vill ni väl dö, ni av Israels hus?

Jak. 1:5 Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den.  

alla5

Vi har en stor Gud med ett stort hjärta, och hans son har inte stängt dörren för någon. Jesus dog för alla, och skälet för att inte alla är frälsta är pga vår fria vilja som en del använt till att vända Gud ryggen.

Joh. 5:39 Ni forskar i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är dessa som vittnar om mig. 40 Men ni vill inte komma till mig för att få liv.

Johannes Döparen spratt till och fick helig Ande redan i moderlivet? Luk. 1:15 + 43

john the baptistTy han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande – Lukas 1:15

Ovan vers innehåller ingen information om någon utkorelse, eller att bebisar har ett medvetande om rätt och felHistorien börjar med att Sakarias får ett möte av en ängel som deklarerar att Sakarias ska få en son som han ska ge namnet JOHANNES. Ängeln ger honom lite beskrivningar om hur Johannes liv kommer att utspela sig (stor inför Gud och ingen förtäring av starka drycker) och en del översättningar får det sedan till att Johannes skulle bli uppfylld av den helige Ande redan i moderlivet. Det är en möjlig översättning av grekiskan, men inte den rakaste översättningen. Den engelska KJV (och även NIV och en del andra) har en bättre översättning. NIV översätter t o m att Johannes kommer att få den helige Ande från FÖDELSEN och inte från moderlivet.

Lukas 1:13 Men ängeln sade till honom: ”Frukta inte, Sakarias. Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes. 14 Du skall få fröjda dig och jubla, och många kommer att glädja sig över hans födelse. 15 Ty han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande. 

KJV: 15 he shall be filled with the Holy Ghost, even FROM his mother’s womb.

NIV: and he will be filled with the Holy Spirit even FROM BIRTH

πλησθήσεται (he will be filled ) ἔτι  (yet, while, still) ἐκ (out, while in, coming from, out of) κοιλίας (womb) μητρὸς (of mother) αὐτοῦ (of him)

Betydelsen att komma UT från magen, resulterar i att det tidigaste ögonblicket som Johannes skulle kunna ha blivit fylld av den helige Ande är när han kommit ut från moderlivet, men det står inte preciserat hur lång tid efter det ögonblicket som händelsen inträffade. Bara att det var någon gång efter utkomsten ur magen. Om Lukas hade velat säga att Johannes var fylld av den helige Ande medan han var kvar i moderlivet så skulle han kunna ha valt prepositionen “en”.

Ovan skulle alltså kan leda till förslaget att Johannes skulle komma att bli fylld av den helige Ande från födseln/födsloögonblicket/moderlivet, vilket i sin tur mycket väl skulle kunna handla om ett IDIOM/uttryck. Även på svenska skulle man utan att bli missförstådd kunna säga ”Evert har varit aktiv och gillat sportaktiviteter hela sitt liv – sedan födseln”, eller ”Maja har sedan födseln varit huslig och älskat att baka och laga mat”. Man vill alltså ge uttryck för att de från start/början (så fort de haft kapaciteten) haft en sådan inriktning, men eftersom det är ett idiom/uttryck så behöver man inte mena att det bokstavligt talat handlar om just den minut på förlossningsavdelningen då de föds ut från livmodern. ”Från barnsben” är ett mer vanligt svenskt uttryck som visserligen inte säger samma sak (från födseln) men som ger en fingervisning om att det finns uttryck i våra språk som är lite diffusa men som ändå inte misstolkas om man skulle använda dem. Jag tror de flesta språk har liknande uttryck när de vill berätta om något som varat från tidig ålder och/eller så fort kapaciteten fanns.

Så Lukas 1:15 kan inte användas som bevis för att vare sig Johannes eller bebisar i allmänhet är fyllda av den helige Ande redan i magen, och om man vill göra gällande att den helige Ande åtminstone ges när man kommer UT från magen så är det ändå inget stöd för arvsynden som lär att man är fördärvad pga Adams synd redan vid befruktningen (såvida man inte tror att ofödda barn inte är människor.) Versen är inte klar över när den helige Ande ges till Johannes (ögonblicket när han föds, eller senare), men det är viktigt att förstå hur den helige Ande verkar i det gamla och det nya testamentet.

Den helige Ande verkar på olika sätt i det Gamla och i det Nya testamentet, även om det är samma Ande

Johannes Döparen var en profet under det gamla testamentet. Hela hans liv utspelade sig innan Jesus dog på korset, och innan det utlovade löftet om den helige Ande (i de kristnas kroppsliga tempel) utkristalliserades. På det gamla testamentets tid så bodde inte den helige Ande i de troendes kroppar på det sätt som de gör idag, men däremot kunde den helige Ande tillfälligt besöka personer speciellt om de var öppna för det, och det kunde även ske utan deras medverkan. Det handlade alltså om Guds närvaro (och Guds närvaro påverkar människor), men det handlade inte om ett tecken på att man var frälst utan snarare så kunde Anden komma över en gudsman (vanligtvis) för att han skulle profetera något viktigt från Gud, och/eller för att ge viktiga gudomliga instruktioner. Vidare så var Guds närvaro starkt kopplat till individens eget agerande och nivå på ödmjukhet och sökande, fast inte alltid. Här nedan kommer exempel på Andens närvaro i GT, och notera att närvaro av den helige Ande inte likställdes med att personen i fråga var för evigt frälst.

2 Mos. 31:1 Herren sade till Mose: 2 Se, jag har kallat Besalel, son till Uri, son till Hur av Juda stam. 3 Jag har fyllt honom med Guds Ande, med vishet och förstånd, med kunskap och med skicklighet i allt slags hantverk, 4 så att han kan tänka ut konstfulla arbeten och utföra dem i guld, silver och koppar, 5 slipa stenar för infattning och snida i trä, ja, utföra alla slags arbeten.

4 Mos. 11:16 Då sade Herren till Mose: ”Kalla samman sjuttio män av de äldste i Israel, sådana som du vet är folkets äldste och dess tillsyningsmän bland folket. För fram dem till uppenbarelsetältet och låt dem ställa sig där hos dig. 17 Där skall jag då stiga ner och tala med dig, och jag skall ta av den Ande som är över dig och låta den komma över dem. De skall tillsammans med dig bära bördan av folket, så att du slipper bära den ensam.18 Säg till folket: Helga er till i morgon, så skall ni få kött att äta. Ni har gråtit inför Herren och sagt: Vem skall ge oss kött att äta? I Egypten hade vi det så bra. Därför skall nu Herren ge er kött att äta. 19 Ni skall få äta, inte bara en dag, inte två dagar, inte fem dagar, inte tio dagar, inte tjugo dagar, 20 utan en hel månad, ända tills köttet kommer ut genom näsan på er och det äcklar er. Ty ni har förkastat Herren som är mitt ibland er, och gråtit inför hans ansikte och sagt: Varför drog vi alls ut ur Egypten?”—24 Mose gick ut och talade om för folket vad Herren hade sagt. Och han kallade samman sjuttio män av de äldste i folket och lät dem ställa sig runt omkring tältet. 25 Då steg Herren ner i molnskyn och talade till honom, och tog av den Ande som var över honom och lät den komma över de sjuttio äldste. Då nu Anden vilade över dem började de profetera, men det gjorde de sedan inte mer 26 Två män hade stannat kvar i lägret. Den ene hette Eldad och den andre Medad. Också över dem vilade Anden, ty de var bland de uppskrivna, men de hade ändå inte gått ut till tältet. Och de profeterade i lägret. 27 Då skyndade en ung man bort och berättade för Mose: ”Eldad och Medad profeterar i lägret.” 28 Josua, Nuns son, som hade varit Moses tjänare från sin ungdom, sade då: ”Mose, min herre, förbjud dem!” 29 Men Mose sade till honom: ”Nitälskar du för mig? Om ändå allt Herrens folk blev profeter genom att Herren lät sin Ande komma över dem!”

4 Mos. 24:När Bileam såg att det behagade Herren att välsigna Israel, gick han inte som förut bort och såg efter spåtecken, utan vände sig mot öknen. 2 Och när Bileam höjde blicken, såg han Israel i sina läger efter sina stammar. Och Guds Ande kom över honom. 3 Då framförde han detta budskap:—12 Bileam svarade Balak: ”Sade jag inte till sändebuden som du skickade till mig:13 Även om Balak skulle ge mig så mycket silver och guld som hans palats rymmer, kan jag ändå inte överträda Herrens befallning av egen vilja i vare sig gott eller ont. Vad Herren säger, det måste jag tala.

Domarboken 6:33 Midjaniterna, amalekiterna och österlänningarna hade alla samlats och gått över Jordan och slagit läger i Jisreels dal. 34 Men Herrens Ande kom över Gideon. Han stötte i hornet, och abiesriterna samlades och följde honom.  

2 Krön. 24:19 Och profeter blev sända till dem för att få dem att vända om till Herren, och dessa varnade dem, men de lyssnade inte till dem.20 Men Sakarja, prästen Jojadas son, hade blivit beklädd med Guds Andes kraft. Han trädde fram inför folket och sade till dem: ”Så säger Gud: Varför överträder ni Herrens bud? Det kan inte sluta lyckligt. Eftersom ni har övergivit Herren, har han också övergivit er.” 

1 Sam. 19:20 Då sände Saul dit några män för att hämta David. Men när männen fick se skaran av profeter som profeterade och fick se Samuel stå där som deras anförare, kom Guds Ande över dem så att också de profeterade.

Här nedan vet vi inte hur långt ”framöver” räcker sig, men Davids långa och svåra synd ihop med Bat-Seba utspelar sig efter händelsen i denna vers. Att ha fått del av den helige Ande är alltså inget tecken på att man är för evigt frälst och/eller att man alltid väljer att undvika synd:

1 Sam. 16:13 Då tog Samuel sitt oljehorn och smorde honom mitt ibland hans bröder. Och Herrens Ande kom över David från den dagen och framöver. Sedan steg Samuel upp och gick till Rama. 

Ängeln förklarade för Maria att den helige Ande skulle komma över henne och ge henne kraft, men det betyder inte att Maria var ofrälst innan detta ögonblick. Maria kan mycket väl ha blivit vald som kandidat för att föda Guds son just pga hennes eget ödmjuka hjärta. Händelsen utspelar sig under det gamla testamentet:

Lukas 1:35 Ängeln svarade henne: ”Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son.

Här nedan är den berömda vers där Jesus lovar sina lärljungar att de om några dagar skulle bli döpta i den helige Ande. Inte heller de var ”otroende” innan detta ögonblick, men den helige Ande gav dem ändå extra KRAFT från Gud, vilket de behövde för att framgångsrikt sprida Guds ord. Denna gudskraft ges inte till vem som helst under det nya testamentet utan de som omvänt sig och tror på Jesus:

Apg 1:4 Vid en måltid tillsammans med apostlarna befallde han dem: ”Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har utlovat, det som ni har hört av mig. 5 Ty Johannes döpte med vatten, men ni skall om några dagar bli döpta i den helige Ande.” 8 Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”

Apg. 2:Petrus svarade dem: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. DÅ skall ni få den helige Ande som gåva.

Agabus var också en individ som levde under det nya testamentet, och som förutspådde framtiden tack vare den helige Anden:

Apg 11:28 En av dem som hette Agabus trädde fram, och genom Anden förutsade han att en svår hungersnöd skulle komma över hela världen. – Den kom också under Claudius regering. 

Här nedan är också en händelse från det nya testamentet, där en sådan kraft, som den Jesus utlovade, manifesteras genom tungotal och profeterande:

Apg 19:6 Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade.

Om man menar att människor som lever i det gamla testamentet inte är frälsta förrän Anden är över dem, så blir det bekymmer med Jesus Kristus, för vi kan läsa om när Anden kom ner över honom som en duva. Var Jesus inte en ren människa innan detta tillfälle? (Jesus döpte sig inte pga omvändelse från några synder, utan som ett startskott för oss andra och som ett tecken.)

Markus 1:10 Och se, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva.  

När ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje?mage

Lukas 1:41 När ELISABETH HÖRDE Marias hälsning, spratt barnet till i HENNES moderliv, och HON blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: ”Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 Se, när ljudet av din hälsning nådde MINA ÖRON, spratt barnet till i mig av glädje. 

För Elisabeth måste mötet med Maria ha varit omvälvande, och det kan ibland kännas som att man får bubblande fjärilar i magen vid enorma nyheter eller händelser. Adrenalitet skulle i sin tur kunna påverka barnet rent reflexmässigt eftersom det ju befinner sig i magen. Händelsen verkar hela tiden beröra Elisabeths perspektiv, och förtfattaren Lukas återger det som Elisabeth säger med sina egna ord. Vi kan läsa att det var Elisabeth (inte barnet) som HÖRDE, och hennes hörande var upprinnelsen till att barnet spratt till. I v. 41 står det inte att barnet på något sätt hade ett eget medvetande, och enligt Rom. 9:11 så kan barn inte heller skilja mellan gott och ont. Men hur är det med informationen i v. 44; att barnet spratt till av glädje? Är inte det ett tecken på att barnet kan uppleva något och att det har ett slags vuxet medvetande? Nej, grekiskan säger bara att det var pga en glädje (står inte vems) som barnet spratt till. ”Av glädje” (Elisabeths glädje) spratt barnet till! Elisabeth sa ju själv i v. 41 att hon HÖRDE Marias hälsning och att hon då blev uppfylld av den helige Ande, vilket absolut kan ha varit så omvälvande för henne att hennes mage bubblade och barnet i hennes mage spratt till av (hennes) glädje. Det kan också ha varit ett gudomligt ögonblick som Gud åstadkom för att ge Elisabeth ytterligare ett tecken på att hon verkligen hade en mycket viktig person i hennes mage, och som hon hade all anledning att glädja sig åt.

En mamma kan inte kommunicera med sitt ofödda barn, och därför är det svårt att tänka sig att Elisabeth frågade sitt nyfödda barn ”Jag kände att du spratt till precis när jag själv uppfylldes av glädje, förundran och kraft, och nu undrar jag om du spratt till av glädje, eller om du spratt till av någon annan orsak?” Hur skulle den nyfödda bebisen kunna svara på en sådan fråga? Men Elisabeth verkade ändå säker på att GLÄDJE var orsaken till att bebisen spratt till, och skälet att hon kunde vara så säker beror nog på att det var hennes egen glädje som det handlade om, och som gav återverkningar på barnet. 

En del drar ganska stora växlar av löftet att barnet skulle få den helige Ande (någon gång efter att han kommit ut ur moderlivet) samt att det spratt till pga (någons) glädje. De menar att det betyder ungefär (det måste inte vara ”allt eller inget” från listan):

  • det måste absolut handla om barnets egen glädje
  • det måste absolut betyda att Johannes som ofödd kunde TRO, tänka, resonera, och välja mellan gott och ont
  • eftersom Johannes kunde tro, tänka och resonera så måste det betyda att ALLA bebisar kan göra det i magen
  • eftersom Johannes hade ett medvetande så måste det betyda att ALLA bebisar har ett medvetande som de kan synda med, och då måste arvsynden vara sann eftersom det som hände Johannes måste hända ALLA bebisar
  • eftersom han blev fylld av den helige Ande i moderlivet så måste det betyda att han var FRÄLST redan som ofödd
  • eftersom Johannes blev fylld med den helige Ande i moderlivet, så måste det betyda att han var en av de UTVALDA, medan andra bebisar tillhör de EJ utvalda och som Gud inte vill ska bli frälsta
  • eftersom Johannes var frälst som ofödd måste det betyda att Gud bestämmer vem som ska bli frälst/ofrälst redan vid födseln