Tag Archive | syndarv

Bibeln om vår “onda natur” och “kött” i SFB, samt arvsynden som är obiblisk

babyArvsynden är ingenting som Bibeln lär ut och inte de äldsta kyrkofäderna

Bibeln hävdar inte att vår natur eller vårt kött är syndigt i sig självt. Bibeln förklarar tydligt vad synd innebär. Nämligen att bryta mot Guds lag – att vara olydig mot hans bud (1 Joh.3:4 ) – vilket är något man gör. Därför kan vi inte hävda något annat – t ex att synd är när man befruktas (börjar få ett fysiskt kött) och blir en människa. Det skulle innebära att vi är syndiga redan som foster och egentligen redan som embryon. Men varför skulle det förarga Gud varje gång ett embryo växer till och börjar få kött? Det kan ju knappast vara deras fel? Så här snurrigt kan det bli om man tror på arvsynden (eller syndarvet), som ursprungligen är en gnostisk lära som Augustinus (före detta gnostiker) gjorde populär inom kyrkan, senare med stöd av både Luther och Kalvin.

Olyckliga formuleringar i SFB om Natur och Kött

Svenska Folkbibeln är ofta bättre och mer lättförståelig än 1917 års översättning (men inte lika bra som Reformationsbibeln), men är det gäller människans natur, vårt kött och syndarvet så är 1917 års översättning bättre än SFB. Här nedan följer några olyckliga formuleringar där t ex SFB valt att lägga till ordet “ond” ihop med ordet “natur”, trots att detta adjektiv inte står att finnas i grundspråket. I stället för “ond natur” hade en bättre översättning varit “kött” kort och gott, men pga den formuleringen kan läsarna få för sig att vår natur eller vårt kött är ont i sig självt.

Ond natur” är i SFB en översättning av grekiska σάρξ (sarx, Strong’s 4561) som betyder KÖTT eller kropp (inte ont kött eller ond natur) vilket är precis samma sorts kött som Jesus hade. Att översätta ett och samma ord för ”kött” när det är relaterat till Jesus, och till ”ont kött/ond natur” när det är relaterat till människor är helt omotiverat.

Exempel

SFB: a) Rom 8:12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet

Bättre i 1917: Rom. 8:12 Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot KÖTTET, så att vi skola leva efter KÖTTET.  

SFB: b) Rom 7:5 Ty så länge vi behärskades av vår onda natur, var de syndiga begär som väcktes till liv genom lagen verksamma i våra lemmar, så att vi bar frukt åt döden

Bättre i KJV: Rom. 7:5 For when we were IN THE FLESH, the MOTIONS OF SINS, which were by the law, did work in our members to bring forth fruit unto death.  

SFB: c) Gal. 5:13 Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek

Bättre i 1917: Gal 5:13 I ären ju kallade till frihet, mina bröder; bruken dock icke friheten så, att KÖTTET får något tillfälle. Fastmer mån I tjäna varandra genom kärleken. 

SFB d) Ef. 2:3:3 Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

Bättre i 1917: Ef. 2:3 Bland dessa voro förut också vi allasammans, där vi vandrade i vårt KÖTTS begärelser och gjorde vad köttet och sinnet ville; och vi voro genom vår natur hemfallna åt vredesdomen, vi likasom de andra. 

eller i KJV: Ef. 2:3 Among whom also we all had our conversation in times past in the lusts of our flesh, fulfilling the desires of the flesh and of the mind; and were by nature the children of wrath, even as others. 

SFB: e) Rom. 8:3 Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden.

Bättre i 1917: Rom. 8:Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom KÖTTET, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet. 

SFB: f) Rom. 8:8 De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.

Bättre i KJV: Rom. 8:So then they that are in the FLESH cannot please God. 

SFB: g) Kol. 2:11 I honom blev också ni omskurna, inte med människohand, utan med Kristi omskärelse, då ni avkläddes er syndiga natur

Bättre i 1917: Kol 2:11 I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda eder KÖTTSLIGA KROPP; jag menar omskärelsen i Kristus. 

SFB: h) Rom. 7:7 Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär.

Bättre i KJV: Rom. 7:What shall we say then? Is the law sin? God forbid. Nay, I had not known sin, but by the law: for I had not known lust, except the law had said, Thou shalt not COVET. 

Svenska Folkbibeln har alltså felaktigt lagt till ord som inte finns i grundtexten, och därmed gjort verserna mer svårgreppade och missförstådda. 1917 års översättning har lyckats bättre eftersom ”ond natur” inte finns med i någon av dessa verser, vilket gäller även Reformationsbibeln.

Vad gäller Rom. 8:3 så är detta det enda stället i Bibeln där det står något om ”syndigt kött/natur” och vi kan läsa att Jesus kom ”i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet”. När han var tillsammans med sin Fader i treenigheten så ägde han inte något kropp att synda med och hade heller ingen kapacitet att synda eftersom Gud inte kan gå emot sin egen rättfärdiga natur. När Jesus kom som människa till jorden så hade han plötsligt kött liksom oss och kunde därmed, om han så velet, synda precis som vilken människa som helst. Däremot så vet vi förstås att Jesus trots detta valde att INTE synda vilket var ett alternativ även för människan. Det är därför en bra beskrivning att Jesus kom ”i syndigt kötts gestalt”, för det är ju med köttet som en människa kan utföra synd – och det var “i syndigt kötts liknelse” som han kom. Det går inte att använda denna vers som stöd att vi alla är födda i synd, eftersom versen handlar om Jesus val att komma till jorden i ett likadan skepnad som oss.

Slutligen finns det ett annat grekiskt ord som kan översättas med “natur”, nämligen φύσις (phusis, Strong’s 5449), och som förekommer 14 gånger i KJV. Exempel:

Rom. 1:26 Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga.

Rom. 2:14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen.

Gal. 2:15 Vi själva är visserligen judar till födelsen och inga hedniska syndare.

Intressant att hedningar sägs “av naturen” kunna göra det lagen befaller. Tvärt emot arvsynden som hävdar något annat.

Romarbrevet 5, som många hävdar lär ut arvsynden

Rom. 5:12 säger att “döden” (inte synden) kom över alla människor, och även varför det är så. För att de syndat. Inte för att Adam syndat och de ärvt hans synd.

När det gäller Rom 5:18 är många snabba att läsa in en arvsynd i texten eftersom det står att “alla” blir fördömda pga en endas fall (Adams fall) vilket alltså skulle innebära att de är syndare per automatik pga Adam. OK, och hur rimmar det med resten av meningen som säger att en endas rättfärdighet (Jesus rättfärdighet) lett till ALLA människors frikännande? Sker även det per automatik för “alla” människor? Om man tar sig friheten att lägga till ett villkor vad gäller frikännandet i Jesus (att vi inte blir frikända förrän vi omvänder oss och tror), så borde ett liknande villkor läggas in gällande Adam (att vi inte blir fördömda förrän vi syndar likt honom). Det rimmar väl med resten av skriften.

Rom. 5:18 har en parallelism som måste läsas på samma konsekventa sätt på båda sidor om kommatecknet. Om Adam automatiskt orsakar så att ALLA människor fördöms, så är det så att ALLA människor automatiskt blivit frikända genom Jesus. Men en sådan tolkning vet vi är fel eftersom alla människor inte blir frälsta. Det krävs omvändelse och tro för frälsning. Med andra ord så handlar Rom. 5-18-19 inte om någonting som sker automatiskt eller generellt för alla människor utan deras medverkan. Vi är inte syndare förrän vi syndar som Adam, och vi är inte rättfärdiga förrän vi renar oss i Jesu blod.

Rom 5:18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för ALLA människor, så har en endas rättfärdighet för ALLA människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.

De människor (alla) som står på det ena sidan av kommatecknet är precis samma människor (alla) som står på den andra sidan av kommatecknet. Många väljer dock att ändra ovan två verser så att de låter såhär:

Rom. 5:18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för NÅGRA människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också NÅGRA FÅ stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.

De vill gärna få texten (v. 18) att säga att ALLA är syndiga i Adam men NÅGRA är rättfärdiga i Jesus. Men så säger inte texten! Texten säger “alla” i båda fallen i v. 18.

Arvsynden, och jungfrufödseln som argument för att Jesus undkom Adams blodslinje

baby sinningDen gnostiska tanken om arvsynden

Det var Augustinus som introducerade läran om arvsynden (syndarvet) till Kyrkan, och både Kalvin och Luther accepterade denna nya lära och spred den vidare. Ingen av de gamla kyrkofäderna de första 200 åren efter Jesu död lärde ut arvsynden (men kämpade emot gnostikerna som hade sådana tankar), och Bibeln lär definitivt inte ut någon arvsynd vare sig i några psalmer eller i Rom. 5.  Läs mer här.

Bibeln säger rätt och slätt att den unika jungfrufödseln var ämnat som ett tecken, och inte en manöver för att undkomma syndigt blod. Blod är något fysiskt, skapat av Gud och kan inte innehålla grader av syndighet. Synd är överträdelse av Guds bud, vilket innebär en aktivitet (ett verb, såsom något man gör). Det går således inte att ärva en handling från en förfader, och det går definivit inte att hitta synder i blodet ens om man använder mikroskop.

1 Joh. 3:4 Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty SYND ÄR BROTT MOT LAGEN.

Jes. 7:14 Därför skall Herren själv ge er ETT TECKEN: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel.

För att ge stöd åt tanken om arvsynden så är det vanligt att använda sig av jungfrufödseln som argument, där man menar att Jesus undkommit Adams syndiga blod genom att ha Gud Fader som “pappa” i stället för en mänsklig pappa (såsom Josef). En del spinner vidare på temat och menar att det är på faderns sida som man baserar sitt släktskap (där fadern representerar sitt hushåll), och att Jesus skulle undgått Marias syndiga blod tack vare fosterhinnan som fungerar som ett hinder mellan mammans blod och barnets blod.

Detta stämmer dock inte med hur en graviditet fungerar. Barnet får näring genom moderkakan och mammans blod.

Graviditet, där barnet har moderkakan gemensam med sin mamma

Barnet lever inte bara inuti mamman utan utav mammans kropp. Moderkakan bildas av material från två individer. Den består av två delar där den ena är genetiskt en del av fostret och den andra av modern. Den bildas genom att embryot tränger igenom moderns tunna blodkärl och bildar små blodpölar som det kan få syre genom då embryot fångar upp syremolekyler ur moderns blod. En blodplatta, moderkakan, har alltså bildats, som innehåller byggstenar både från embryot och från modern. Den är inbäddad i livmoderväggen, där den tar emot näringsämnen och syre från moderns blod, och överför det till fostret, samt tar emot avfallsprodukter från fostret som moderns kropp kan göra sig av med. Mellan moderkakan och fostret löper navelsträngen som består av blodkärl och bindväv och är en rik källa på blodbildande stamceller. Den leder fostrets blod till och från moderkakan.

Jungfru Marias ägg var mänskliga och härrörde sig från Adam och Eva. Även Marias graviditet gick till så att celldelningen tog fart i äggledaren där barnets anlag bildas – som förstås också härrör sig från Adam och Eva. Det befruktade ägget utvecklas sedan vidare i livmodern. Ett befruktat ägg är självförsörjande tack vare gulesäcken, men gulesäcken produceras med hjälp av cellerna från mammans kropp. I v. 5 anläggs moderkakan och därmed kommer barnet i en närmare kontakt med mamman genom den. I v. 6 börjar blodomloppet att fungera, och fosterhinnorna (inre och yttre) bildas. I v. 7 har barnet hunnit bilda sitt eget blod. I v. 10 har moderkakan börjar ta över mer och mer och genom navelsträngen tillförs näring och syre (och avfallsprodukter lämnas av).

RH negativ

Blodgrupper är nedärvda egenskaper hos röda blodkroppar. Jag som skriver detta är RH negativ, eftersom jag har 0 som blodgrupp och RH-faktor – (negativ) vilket a 7% av världens invånare har (mycket ovanligare i Asien).

Under graviditeten och vid förlossningen (och även vid missfall) övergår mindre mängder fosterblod till moderns blodomlopp. Om fostrets och moderns blodgrupp är oförenliga (om modern har Rh-negativt blod och fostret har Rh-positivt blod) kommer modern att bilda antikroppar mot fostrets röda kroppar eftersom moderns immunsystem uppfattar fostrets röda blodkroppar som främmande. Dessa antikroppar kan i sin tur gå över till fostret genom moderkakan och angripa dess röda kroppar vilket kan leda till blodbrist (anemi) hos fostret. I vissa fall krävs behandling under pågående graviditet genom blodtransfusion till fostret.

För att du ska bilda antikroppar måste fostrets blod passera genom moderkakan in i ditt blod, men det är ovanligt att så stora mängder blod förs över så att allvarlig immunisering (bildning av antikroppar) uppstår. Det kallas för att du blir RH-immuniserad om bloden blandas och du bildar antikroppar. Dina antikroppar kan sedan föras genom moderkakan in i fostrets blod, och dessa kan då förstöra fostrets röda blodkroppar och fostret får blodbrist. Det spelar ingen roll för det nyfödda barnet om blodet blandas i samband med förlossningen, men om du blir gravid igen kan nästa barn angripas av antikropparna och bli allvarligt sjukt. Ett läkemedel (anti-D) kan sättas in vid behov under graviditet (v. 28) eller spruta efter förlossning.

Bebisar (födda eller ofödda) kan inte synda. Synd handlar om olydnad av Guds bud, så för att synda måste du först ha en förmåga att kunna känna till Guds bud och ha ett samvete som talar om vad som är rätt och fel.

Rom 9:11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont

Jesaja 7: 16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Hes. 18:20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen. 

Källor:

 

Pelagius var ingen irrlärare, men däremot Augustinus som förnekade människans fria vilja

free will 2.jpgPelagius hade samma teologiska syn som kyrkofäderna före honom

Pelagius levde ca 354-418 e.Kr. och var en brittisk präst och en respekterad teolog med goda kunskaper i latin och grekiska (till skillnad från Augustinus). Pelagius var samtida med St. Patrick på Irland, och Pelagius främsta elev var Caelestius. 

Tyvärr har Peagius namn blivit som ett slags skällsord, speciellt från reformert håll, som grundar sig på att man tillskrivit honom lömska åsikter på mycket osäkra grunder. Pelagius har inte bara fiender idag, utan även under hans egen tid fanns teologer som inte höll med honom – och Augustinus verkar vara den man som startat schismen. Därför bör vi vara väldigt aktsamma så att vi inte hämtar vår information om Pelagius från Augustinus håll, för vem vill bli bedömd baserad på människor som ser sig själva som motståndare? Dessutom är det fullt möjligt att den före detta gnostikern Augustinus är den kyrkopersonlighet som introducerade de flesta irrlärorna till kyrkan. Än idag är vi drabbade av kalvinismen som använder Augustinus som den stora inspirationskällan.

Augustinus populariserade framför allt den falska gnostiska läran om arvsynden (med idén att allt kött är korrupt), och tanken att människan har en syndig natur redan från födseln. Det är av denna anledning som barndop blev populärt i många kyrkor, och ibland den enda formen av dop som tillåts. Pelagius tog avstånd från Augustinus läror om arvsynden, som inte heller någon av de tidigare kyrkofäderna höll med om (se denna artikel).

Eftersom Pelagius hade samma syn på frälsning, fri vilja, arvsynd, människans natur, etc, som kyrofäderna före honom, så finns det heller ingen anledning att mynta ett begrepp efter Pelagius (men det är förstås redan gjort). Det hade i så fall varit mer logiskt att beskriva folk som irenaeusianer, ignatianer, klementianer, el. dyl. De hade ju samma åsikter och levde före Pelagius. Augustinianer, hade också varit ett logiskt begrepp för att beskriva anhängare av Augustinus nygamla gnostiska läror.

Pelagius läror fördömdes på katolska möten, och därmed är saken klar?

Reformerta kristna, som vanligtvis kritiserar den katolska kyrkan, använder sig konstigt nog gärna av beslut från katolska kyrkomöten (koncilier, eller synoder) för att motivera varför Pelagius är en irrlärare. Men det finns flera faktorer som gör att deras fokus på katolska kyrkomöten (i stället för sola scripta) faller:

  • Alla kyrkomöten kom inte till slutsatsen om en fällande dom. 
  • Medan Pelagius läror deklarerades vara i sin ordning under möten där han var närvarande, så blev han fördömd under tre kyrkomöten där han inte vara närvarande och kunde försvara sig. Det kanske finns ett samband?
  • Det finns stöd för att åtminstone några av Pelagius fällande domar senare vändes till hans fördel under senare möten.
  • En människa (Augustinus) var drivande för att eliminera motstånd till sin egen lära och för att få pelagianism på fall. Vad hade hänt om Augustinus inte valt den vägen?
  • Kyrkomötet i Orange, som fördömde pelagianism, fördömde senare också kalvinismen som grundar sig i Augustinanism. 
  • Om dessa katolska kyrkomöten anses ha auktoritet, borde inte fler (alla?) katolska kyrkomöten vara ledande för oss? 

Många kyrkosamfund kallar ofta sitt högsta beslutande organ för synod, och ett möte inom en sådan ledning kallas alltså för synod eller kyrkomöte. Ibland även koncilium. Ett koncilium brukar vara en bredare sammankomst inom den kristna kyrkan för att avgöra lärofrågor och regler. Det finns sju koncilier som kallas ekumeniska och är erkända av både den östliga (ortodoxa kyrkan) och västliga kristenheten (Katolska Kyrkan och många protestantiska kyrkor).

Pelagius besökte Israel år 412, och 415 stod han framför synoden i Jerusalem, anklagad för att sprida irrläror. Han kunde dock försvara sig och klarade sig. För att slippa ytterligare attacker från Augustinus och prästen/teologen/historikenr/bibelöversättaren Hieronymus (Eusebius Sophronius Hieronymus, eller Jerome) så författade Pelagius De libero arbitrio (“Om den fria viljan”) år 416, men den blev sedan grunden till att han några år senare anklagades igen av två afrikanska kyrkomöten där han ej var närvarande och förlorade. Hans motståndare hade alltså chansen att förvränga hans åsikter.

Det var alltså Augustinus som lyckades få Hieronymus att ansluta sig till idén att Pelagius propagerade för en farlig irrlära som måste stoppas så att den inte spreds vidare till öst. I stället blev Augustinus teologi den officiella, och tyvärr finns inte mycket av Pelagius originaltexter kvar. Det är inte helt otroligt om de förstördes i hög grad av Augustinus och Hieronymus eftersom de ansågs vara irrläror. I stället frodades och överlevde Augustinus beskrivning av Pelagius läror, vilket alltså inte alltid är detsamma som källan själv. Hieronymus lära om Jesus moder Maria som evig jungfru orsakade däremot inget larm om irrlära.

Det var till slut tre kyrkomöten som under Pelagius frånvaro fördömde pelagianism; I Kartago (Tunisien, Augustinus hemvist) år 418, Efesus år 431; och Orange år 529. Kyrkomötena i Orange och Kartago var inte fullt ekumeniska möten, och det betyder att det inte var en närvaro av biskopar från alla regioner. Resultaten från dessa möten var heller inte universellt accepterade av både östra och västra kyrkor (möjligen med undantag av beslutet i Efesus.)

Både Pelagius och Caelestius riskerade inledningsvis att fördömas och bannlysas av Påven Innocent I, men Innocents efterträdare Zosimus proklamerade Pelagius oskuld baserat på hans skrift Libellus fidei år 417. Zosimus ändrade sig sedan efter en förnyad undersökning av kyrkomötet i Kartago samt under påtryckningar. Det handlar alltså om vanliga dödliga människor som gör sina bedömningar, och som ändrar sig ibland beroende på åtalspunkter och försvarslinje.

En kompromiss mellan de två ståndpunkterna blev snart opulärt under namnet “semi-pelagianism, men även där händer det att människor gör sina egna tolkningar vad begreppet betyder och vad som inbegrips i kompromissen.

Doktrinerna inom kalvinismen fördömes också under kyrkomötenchurch

Kyrkomötet i Orange fördömde även kalvinismens doktriner. Om mötet anses vara en auktoritet i ett avseende kanske de borde vara det i samtliga avseenden? Vidare har det förekommit kyrkomöten även på senare tid, och kanske dessa också måste anses vara   auktoritativa trots att det handlar om vanliga människor som röstar?

Om man måste acceptera att en lära är en irrlära för att ett kyrkomöte beslutat om det, så måste kalvinism anses vara det ännu mer än pelagianism med tanke på att fler kyrkomöten kom fram till att kalvinismen är en irrlära. Kalvinismens doktriner om predestination, begränsad försoning, och oemotståndlig (tvingande) nåd har alla blivit fördömda som läror genom historien genom diverse förespråkare (såsom Lucidus och Gotteschalcus). Vidare kan man undra hur kalvinisterna ser på andra beslut under andra möten, såsom kyrkomötet i Konstance år 1414 gällande John Huss, Worms år 1521 gällande Martin Luther, och Trent år 1561 gällande protestanter i sin helhet?

Ett kyrkomöte fördömde även “arminianism” i Dort år 1618-1619, där arminianer tvingades stå på de anklagades sida. Det betyder att även arminianer borde akta sig för att förlita sig på kyrkomöten (som fördömer Pelagius), med tanke på att de själva är fördömda baserat på andra kyrkomöten.

ireneausPelagius teologi

Det mesta av material om Pelagius finns i händerna på hans fiender. Augustinus anklagade Pelagius för att förneka Guds nåd och för att anse att Guds nåd inte är nödvändigt för frälsning. Det är dock inte en korrekt beskrivning av Pelagius läror.

På liknande sätt är det vanliga spåret att man tillskriver pelagianism idén att människor har kapacitet att lyda Guds bud genom sin fri vilja och “utan Guds nåd”. Men Pelagius inställning skiljer sig inte från Titus 2:11-12 där budskapet är att Guds nåd hjälper oss att leva gudfruktigt här och nu – vilket enligt verserna är något som erbjuds ALLA människor. Alla kan alltså använda sig av Guds nåd för att lyda Guds bud och sina samveten.

Titus 2:1 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för ALLA MÄNNISKOR. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är

Rom. 2:6 Han skall ge var och en efter hans gärningar: evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, 8 men vrede och dom åt dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orättfärdigheten. — 13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.  

Om Guds nåd har uppenbarats till frälsning för ALLA MÄNNISKOR, så innebär det att människorna är skapta med en grundkapacitet att söka och finna Gud ( se Apg. 17). Vi är också skapta för att kunna omvända oss och lyda Guds bud. M. a. o. är det inte en korrekt beskrivning att säga att pelagianer tror att människor kan lyda Guds bud “utan Guds nåd”.

Joh. 1:8 Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset.9 Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen. 

Apg 17:26 Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo, 27 för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss. 

Pelagius ansåg INTE att människan kan frälsa sig själv, såsom Augustinus anklagade honom för. En sådan lära hade onekligen varit en irrlära, men det är alltså ingenting som Pelagius lärde ut. Pelagius ansåg däremot att även om människan är helt förlorad utan Gud och hans nåd, så kan människan absolut undvika synd eftersom människan inte är ur stånd att kunna välja det goda. Även “andligt döda” människor (som lever i synd) kan välja den goda vägen – att omvända sig och vända sig till Gud.

En annan teologisk åsikt som kopplas ihop med Pelagius är att han INTE tror på arvsynden. Detta är däremot inte en felaktig beskrivning av Pelagius åsikter eftersom han mycket riktigt inte alls håller med Augustinus om arvsynden. Augustinus  trodde starkt på både arvsynden och att människan efter syndafallet hamnat i ett annat läge där hon är ur stånd att kunna omvända sig till Gud.

Pelagius höll med kyrkofäderna före honom gällande människans fria vilja och arvsynden, medan Augustinus läror överensstämde mer med gnostikernas. Kalvinismen har sin start i Augustinianism, och Augustinus har sin start i gnostisism. Detta tydliggörs när man läser citat från tidigare kyrkofäder. Tertullian, Hippolytus och Irenaeus skrev mycket material emot gnostiska läror. Pelagius, precis som kyrkofäderna före honom, ansåg att nyfödda barn är precis lika oskyldiga som Adam var innan han syndade.

Pelagius ansåg att människans natur inte var drabbad av Adams synd (synder är något som inte kan ärvas), och därför förtjänar människor helvetet endast genom sitt eget agerande och inte pga dåliga gener. Pelagius ansåg att människan är skapt för att kunna välja mellan gott och ont, utan vara bundna till en viss natur som tvingar dem till det ena eller det andra alternativet.

Pelagius ansåg att Augustinus hade en väldigt mörk syn på människan, där hon ansågs vara syndfull till sin natur redan från födseln och inte kapabel till att segervisst vända ryggen åt det onda. Pelagius ansåg i stället att människan har en naturlig förmåga att välja det goda i stället för det onda. Jesus krav “var fullkomliga” (“be ye perfect”) tolkade Pelagius som att människan verkligen har en inbyggd kapacitet att kunna lyda det kravet.

Matt. 5:48 Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig.

Pelagius utmanade den nya formen av Kyrka som Augustinus varit med om att forma, och hävdade att både lagen och evangelium kan leda en människa till himlen. Annars skulle ingen under det gamla testamentet kunna bli frälst. Pelagius menade att det handlar om att leva i rättfärdighet. Inte på ett sådant sätt att han lärde ut att gärningar allena kan frälsa, men tro allena kan heller inte frälsa.

Jesus dog för människorna på korset en gång för alla (det finns ingen förlåtelse utan blod), och därmed upphörde det temporära djuroffersystemet.

Frälsning enligt Nya Testamentet (tro och rättfärdighet!):

Jak. 2:20 Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? 21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. 23 Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän. 24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och INTE bara genom tro25 Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? 26 Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

Frälsning enligt Gamla Testamentet (tro och rättfärdighet!):

Hes. 18:4 Se, varje levande själ tillhör mig, fadern såväl som sonen. De är mina. Den som syndar skall dö. 5 Om en man är rättfärdig och gör det som är rätt och rättfärdigt, —  om han lever efter mina stadgar och håller mina föreskrifter, så att han gör det som är rätt och gott, då är han rättfärdig och skall förvisso få leva, säger Herren, Herren.—- 19 Men ni frågar: “Varför skall inte sonen bära på sin fars missgärning?” Sonen har gjort det som är rätt och rättfärdigt. Han har hållit alla mina stadgar och följt dem, och därför skall han förvisso få leva20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.21 Men om den ogudaktige vänder om från alla de synder som han har begått och håller alla mina stadgar och gör det som är rätt och rättfärdigt, då skall han förvisso leva och inte dö. 22 Ingen av de överträdelser han har begått skall då tillräknas honom. Genom den rättfärdighet han har visat skall han få leva. 23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren, Herren. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.24 Men när den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och handlar orätt och gör samma vidriga gärningar som den ogudaktige, skulle han då få leva? Ingen av de rättfärdiga gärningar som han har gjort skall då bli ihågkommen. Genom den trolöshet som han har begått och genom den synd han har gjort skall han dö.25 Ändå säger ni: Herrens väg är inte rätt. Hör då, ni av Israels hus: Är inte min väg rätt? Är det inte era vägar som inte är rätta? 26 När den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör det som är orätt, så dör han på grund av det. Genom det orätta han har gjort skall han dö. 27 Men när den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och gör det som är rätt och rättfärdigt, skall hans liv bli bevarat. 28 Därför att han kom till insikt och vände om från alla de överträdelser han hade gjort, skall han förvisso leva och inte dö. 29 Ändå säger Israels hus: Herrens väg är inte rätt! – Är inte mina vägar rätta, ni av Israels hus? Är det inte era vägar som inte är rätta?30 Därför skall jag döma er, var och en efter hans gärningar, ni av Israels hus, säger Herren, Herren. Vänd om och vänd er bort från alla era överträdelser för att er missgärning inte skall få er på fall. 31 Kasta bort ifrån er alla de överträdelser genom vilka ni har syndat och skaffa er ett nytt hjärta och en ny ande. Ty inte vill ni väl dö, ni av Israels hus? 32 Jag finner ingen glädje i någons död, säger Herren, Herren. Vänd därför om, så får ni leva.

Pelagius ansåg också att man kunde bli frälst helt separat från både kyrka och präster, genom tro och lydnad av Gud. Därmed inte sagt att Pelagius rekommenderade en församlingslös tillvaro. På Pelagius tid var det förstås inte alltid en populär lära att det fanns chans till frälsning utanför en kyrkokrets, och framför allt inte utanför den romerska kyrkan som hunnit etablera sig som den yttersta instansen för lärofrågor i form av biskopen av Rom (påven). Pelagius besökte Rom och han fick inga goda intryck av den romerska församlingen. Exempelvis motsatte han sig den hierarkiska strukturen, och framför allt fokuset på påven. Den romerska kyrkans avslappnade attityd gentemot synd kopplade Pelagius ihop med dess lära om nåden som alltid förlåter oavsett vad du gör.

Citat från Pelagius själv, och några av hans närmastebibles

Julian of Eclanum systematiserade Pelagius läror. Tack till Jesse Morell för de flesta av citaten nedan.

“We [Pelagians] maintain that men are the work of God, and that no one is forced unwillingly by His power either into evil or good, but that man does either good or ill of his own will; but that in a good work he is always assisted by God’s grace, while in evil he is incited by the suggestions of the devil.” / Julian of Eclanum’s Pelagian Statement of Faith

We, the Pelagians, teach] that nothing of evil passed from Adam upon the rest of humanity except death, which is not always an evil, since to the martyrs, for instance, it is for the sake of rewards; and it is not the dissolution of the bodies, which in every kind of men shall be raised up, that can make death to be called either good or evil, but the diversity of merits which arises from human liberty.” / Julian of Eclanum’s Pelagian Statement of Faith

Pelagius: “I anathematize the man who either thinks or says that the grace of God, whereby ‘Christ Jesus came into the world to save sinners,’ is not necessary not only for ever hour and for every moment, but also for every act of our lives: and those who endeavor to dis-annul it deserve everlasting punishment.”  / On The Grace Of Christ, And On Original Sin by Augustine

Pelagius: “This grace we do not allow to consist only in the law but also in the help of God. God helps us through His teaching and revelation by opening the eyes of our heart, by pointing out to us the future so that we may not be preoccupied with the present, by uncovering the snares of the devil, by enlightening us with the manifold and ineffable gift of heavenly grace.”  / Life and Letters by B. R. Rees, 1988 Edition, p. 33.

Pelagius: God always aids by the help of his grace. God aids us by his doctrine and revelation, while he opens the eyes of our heart; while he shows us the future, that we may not be engrossed with the present; while he discloses the snares of the devil; while he illuminates us by the multiform and ineffable gift of heavenly grace. Does he who says this, appear to you to deny grace? Or does he appear to confess both divine grace and the freewill of man?” / De Gr. Chr. 4, 7

Pelagius: “Behold, before your blessedness, this epistle clears me, in which we directly and simply say, that we have entire freewill to sin and not to sin, which, in all good works, is always assisted by divine aid. Let them read the letter which we wrote to that holy man, bishop Paulinus, nearly twelve years ago, which perhaps in three hundred lines supports nothing else but the grace and aid of God, and that we can do nothing at all of good without God. Let them also read the one we wrote to that sacred virgin of Christ, Demetrias, in the east, and they will find us so praising the nature of man, as that we may always add the aid of God’s grace. Let them likewise read my recent tract which we were lately compelled to put forth on freewill, and they will see how unjustly they glory in defaming us for denial of grace, who, through nearly the whole text of that work, perfectly and entirely profess both free will and grace.”/ De Gr. Chr. 31, 35, 37, 4, Pelagius i ett brev till Innocent

Som vi kan se så ansåg Pelagius att nåd verkligen är nödvändigt för människor ska kunna välja det rätta för att uppnå frälsning. Även den fria viljan ansåg han vara en nådegåva – given till alla vid skapelsen. Han ansåg därför att människan i allra högsta grad är frälst av nåd, och att vi omöjligt skulle kunna bli frälsta utan denna nåd. Däremot motsatte sig Pelagius Augustinus tolkning av nåd, som i stället handlar om en nåd som förlorades genom arvsynd och som resulterade i människans oförmåga att lyda vilket vidare resulterar i att nåden måste förnyas av Gud (och som tyvärr inte är något som erbjuds alla människor enligt samma tankegång). Pelagius bejakade alltså både människans fria vilja och och behovet av Guds nåd, medan Augustinus förnekade friheten att kunna välja eftersom han missförstod betydelsen av Guds nåd:

 “I have tried hard to maintain the free choice of the human will, but the grace of God prevailed./ Retractations by Augustine

Det ska också sägas att Augustinus ändrat ståndpunkter genom sitt liv, vilket framkommer i hans böcker. Det började med gnosticism (i form av manikeism), men även om Augustinus lämnade det spåret så kan man ibland se en del liknande tankegångar i texterna. Det han skriver om den fria viljan i en skrift kanske skiljer sig från vad han skriver i ämnet ett senare skede. Precis som kalvinister inte lyckas vara konsekventa med sina doktriner idag, så kunde inte heller Augustinus vara konsekvent under sin tid. Augustinus har ställt till mycket problem för oss kristna idag eftersom han lyckades få in så mycket gnosticism i kyrkosystemet som många kristna människor fortfarande tror på. Arvsynd, predestinationsläran, monergism, den katolska kyrkans övergripande makt, böner för döda, tillbedjan av Maria, barndop, sex är syndigt även inom äktenskapet, upphörande av andens gåvor, etc. Du kan läsa om avsaknad av  “arvsynden” i Rom. 5 här.

 “I verily believe, the real heresy of Pelagius was neither more nor less than this: The holding that Christians may, by the grace of God, (not without it; that I take to be a mere slander,) ‘go on to perfection;’ or, in other words, ‘fulfill the law of Christ.’” / The Works of the Rev. John Wesley, A.M., 1840 Edition, p. 310

What is plainer than that the ancient divines, for three hundred years after Christ, those at least who flourished before St. Augustine, maintained the liberty of our will, or an indifference to two contrary things, free from all internal and external necessity!” / An Equal Check to Pharisaism and Antinomianism by John Fletcher, Volume Two, p. 209, Published by Carlton & Porter

  • Encyclopedia Britannica
  • Encyclopedia Columbia
  •  ”Augustine of Hippo”, Peter Brown
  • Jesse Morell, Open air outreach

Är människan OND eller GOD? Hur påverkade Syndafallet oss?

eccl-7Människan är inte född som “vredens barn”

Vi kan läsa om “vredens barn” i Ef. 2 (läs artikel här), men för att kunna kvalificeras som vredens barn krävs att vi har förmåga göra uppror mot Gud och att kunna synda med våra kroppar. En sådan kapacitet har inte små barn.

Människorna är snarare skapade som Guds avbild och har förmåga att lyda Gud eller göra motsatsen. Människorna är skapade rättsinniga och barn anses vara oskyldiga eftersom synd är att frivilligt gå emot Guds vilja

Pred. 7:30 Se, endast detta har jag funnit att Gud skapade människorna rättsinniga.
Men SEDAN har de tänkt ut många onda planer.

Sakarja 12:1 En profetia, Herrens ord om Israel. Så säger Herren, han som har utspänt himlen och lagt jordens grund och som har format människans ande i henne

Jesaja 44: 24 Så säger Herren, din återlösare, han som format dig alltifrån moderlivet: Jag, Herren, är den som har gjort allt,den som ensam har spänt ut himlenoch brett ut jorden. Vem var med mig?

Jesaja 42:5 Så säger Gud, Herren, han som har skapat himlen och spänt ut den,
han som har utbrett jorden med allt som växer där, han som har givit liv åt folket som bor där och ande åt dem som vandrar på den.

Rom 9:11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont

Hes. 18:20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.

5 Mos 24:16 Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall lida döden genom sin egen synd.

Skulle synd kunna drabba barn och barnbarn i flera generationer? Läs här.

Syndarvet finns inte i Bibeln eller som en lära hos de första kyrkofäderna

De flesta obibliska läror kan härledas ända tillbaka till Augustinus, och det gäller även läran om arvsynden även om den fanns tidigare som en gnostisk idé (och Augustinus var en före detta gnostiker). Psalm 51:7-8 om kung Davids mamma används ganska ofta som försök att bevisa att människorna är födda i synd, och framför allt Rom. 5:12 trots att versen förmedlar att det är DÖD (inte synd) som kom över alla människor EFTERSOM alla hade syndat (och alla” kan utvecklas vidare eftersom det finns gott om verser i Bibeln med detta allomfattande ord trots att det som beskrivits omöjligen kan gälla alla människor och framför allt inte barn).

Rom. 5:12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, EFTERSOM alla hade syndat.

Synd är ingenting som går att ärva. Synda är någonting vi gör och ingenting som finns i vårt DNA.

1 John 3:4 Var och en som gör synd bryter också mot lagen, ty synd är brott mot lagen.

Om synd är när vi bryter mot Guds ord (brott mot lagen) så kan det inte stämma att vi syndar första gången vi får skelett och kött (när vi blir befruktade, såvida man inte tror att vi syndar först vid själva födseln). Hur kan det vara brott mot Guds lag att överhuvudtaget finnas till? Det är knappast vårt eget fel att våra föräldrar skaffade barn, och som vi vet var Jesus Kristus född till jorden med kött precis som vi. Han föddes av jungfru Maria för att vara ett mirakulöst tecken (och för att kunna födas av en mamma precis som vi andra) och inte för att undkomma ett slags syndigt DNA. Jesus ärvde gener även efter sin mamma, så det hade ändå inte hjälpt att försöka kringgå syndiga gener genom att utesluta en människofader. Det var inte därför som Josef vare ute ur bilden – utan för att Jesus är Guds son och inte Josefs riktiga son. Synda är något man gör och ingenting man kan studera i någons DNA genom mikroskop.

Jesaja 7:14 Därför skall Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel.

Om vi syndar för att vi har en syndfull natur, varför syndade Adam och Eva?

Många skyller sin synd på den syndiga naturen, men någon sådan ursäkt finns inte. Adams synd påverkade oss stort eftersom vi inte kan nå Livets träd pga honom (han kastades ut ur Eden), och alltså dör vi fysiskt pga honom. Att dö rent fysiskt är inte tecken på skuld, för varje dag aborteras oskyldiga bebisar och även vår frälsare Jesus Kristus dog på korset även om han sedan återuppstod. Vi kan även vara tacksamma att vi kommer att dö fysiskt bort från denna värld, såsom den blivit, för att sedan få nya kroppar och kunna träda in i det permanenta Guds rike.

Om människorna inte skulle ha förmåga att helt lyda Gud, och om Gud var fullt medveten om detta, ja då vore han orättfärdig om han ändå begärde det omöjliga ifrån oss. Då vore lagen för svår eller våra kroppar för svaga – eller också båda – och ingendera vore vårt eget fel. Jag tror vi är skapta med möjligheten att fortsätta att vara “som små barn” som hör himmelriket till. Vi är skyldiga överträdare just därför att vi hade kapaciteten att leva troget men ändå valde att synda. Varför behövde Jesus dö? För att vi syndat. Inte för att en förfader syndade och smittade oss.

Jesus hade inga fördelar över oss

Jesus frestades i allt liksom vi  så alltså är det ingen synd att frestas, såvida man inte med flit placerar sig i frestande situationer. Om människor haft en syndfull natur som en stor börda redan från starten och inte vår frälsare Jesus Kristus, ja då hade Jesus haft stora fördelar över oss när han lyckades leva syndfritt. I själva verket hade Jesus precis likadant kött som oss och kom inte lindrigare undan på något vis. Ingen av oss är född i synd. Alla har kapacitet att leva syndfritt som Jesus, men Jesus var den ende som faktiskt levde det syndfria livet.

Hebr. 4:15 Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd.

Hebr. 2:18 Eftersom han själv har lidit och blivit frestad, kan han hjälpa dem som frestas.

Bibeln lär oss att det inte finns någon ursäkt för vår synd, men om vi är födda med en syndig natur så skulle vi haft den ultimata ursäkten. När Gud frågar oss varför vi syndat skulle vi kunna svara:

“För att vi är födda med en syndfull natur naturligtvis. En syndfull natur som påtvingats oss och som vi aldrig bett att få. En syndfull natur som din son slapp undan men som vi andra var tvungna att bära – trots att denna syndfulla natur så orättvist gjort oss till skyldiga förbrytare redan när vi föddes till världen”.

Men någon sådan ursäkt har vi alltså inte. Ingen är född i synd och ingen har påtvingats någon syndfull natur. Gud är vidare fullständigt rättvis när han dömer oss, och han skulle aldrig utsätta oss för ett sådant motstånd för att sedan använda det emot oss. I stället kan vi se gång på gång både i det gamla och det nya testamentet att Gud faktiskt förväntar sig att vi ska lyda honom fullt ut, vilket visar att vi också har den kapaciteten.

Vad är synd?grace 5

För att kunna synda behöver vi både hjärna och hjärta, som båda måste vara väl utvecklade. Ett litet barn verkar därför inte ha förmåga att synda, och definitivt inte en liten nyfödd bebis eller en människa som just startat sitt liv genom en befruktelse. Vi kan vidare läsa att man “av naturen” kan göra det som lagen innehåller. Om det som orenar oss ursprungligen kommer från hjärtat, så måste vi först ha ett hjärta innan vi kan välja att orena oss.

Matt 15:18 Men det som går ut ur munnen, kommer från hjärtat, och det orenar människan. 19.Ty från hjärtat utgår onda tankar, mord, hor, otukt, stöld, falskt vittnesbörd, hädelse.

Jakob 1:14 Utan var och en frestas, när han dras och lockas av sitt eget begär. 15. Därefter, sedan begäret har blivit havande, föder det synd och då synden är fullbordad, föder den död.

Jesaja 7:16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Rom 2:13 Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR lagen, de skall bli rättfärdiggjorda. 14. Ty då hedningarna, som inte har lagen, AV NATUREN GÖR DET LAGEN INNEHÅLLER, så är dessa, fastän de inte har lagen, sig själva en lag. 15. De visar sålunda, att lagens verk är skrivet i deras hjärtan, och därom bär deras samvete dessutom vittnesbörd, också deras tankar, som inbördes anklagar eller också försvarar dem, 16. på den dagen, när Gud skall döma över människornas hemligheter, genom Jesus Kristus, enligt mitt evangelium. 

Gud vill inte att någon ska gå förlorad och erbjuder frälsning till ALLA genom hans NÅD (och inte för att vi förtjänat det). Men alla blir inte frälsta trots att Gud sträcker ut sin hand och erbjuder förlåtelse. Kravet är att vi tror på honom samt omvänder oss från våra synder och börjar leva rättfärdiga liv med hjälp av den Hjälpare som vi fått i form av den helige Ande (del av treenigheten).

Vi är inte FÖDDA som vredens barn eller olydnadens söner – Ef. 2:3

barn

Ingen är FÖDD ond och skyldig

Synda är något som man gör, och inget man kan ärva genom DNA. Arvsynden var ingenting som de gamla kyrkofäderna lärde ut (de första ca 300 åren e Kr), och Bibeln lär absolut inte ut något liknande – inte ens i Rom. 5 som ofta misstolkas. Gud skapade bebisar med förmågan att kunna gny och skrika för att kunna uttrycka ett behov, såsom mat, blöjombyte, värme och kärlek. Eftersom bebisar inte är medvetna om lagen så kan de heller inte göra sig skyldiga till överträdelse av lagen, och därmed har de heller ingenting att omvända sig ifrån. Vad är deras skuld? Att de föddes till jorden? Är de syndiga från födseln eller ända sedan de befruktades? Om nyfödda bebisar skulle kunna synda så kan man även argumentera för att djur kan synda – som inte heller kan resonera och väga olika alternativ mot varandra. Men hur ska man då tolka Ef. 2:2-3?

Ef. 2:1 Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder.2 Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. 3 Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

Eph. 2:3 among whom also we all once conducted ourselves in the lusts of our flesh, fulfilling the desires of the flesh and of the mind, and were by nature children of wrath, just as the others. (NKJV)

Ungefär det här kan vi utläsa från verserna:

  • Notera att det inte står att någon är FÖDD som vredens barn.
  • Det som orsakar död (andlig död) är överträdelser och synder, vilket även v. 5 repeterar. Det är alltså inte vår födsel som orsakar en andlig död utan när vi väljer att överträda Guds lag och därmed syndar. Vi överträder ingen lag och orsakar inte Guds vrede genom att födas till världen.
  • Har man syndat måste man göras levande för att vara frälst, och Gud sägs här ha gjort efesierna levande. Hur då? I v. 13 framkommer att detta kan åstadkommas genom Jesu blod på korset. Alla människor på jorden blir självklart inte renade i Jesu blod eftersom Paulus i sina brev talar om behovet av OMVÄNDELSE, vilket han inte säger emot här. Han säger dels i v. 10 att vi är skapta för att VANDRA i goda gärningar samt i v. 20 att “Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv”. Om efesierna därför skulle välja att inte vandra i goda gärningar och inte följa apostlarnas och profeternas grund (som baseras på Jesus Kristi lära), så får man förmoda att de vore illa ute. Paulus säger nämligen så i många av hans brev – att vi måste dö om vi lever orättfärdigt, och kristna är inte undantagna från den regeln.
  • Efesierna levde (rent generellt) på världens vis, vilket innebär att de var olydnadens söner.
  • Paulus inkluderar sig själv bland olydnadens söner, och menar att de alla kvalificerade sig till den kategorin “när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville”. Detta kan omöjligt bebisar välja att göra, så det handlar om vuxna människor som på eget initiativ väljer att lyda köttet.

Summerat kan vi se att vredens barn har kapacitet att välja nedanstående livsstil:

  • Välja att överträda Guds lag och synda
  • Välja att leva på världens vis
  • Välja att följa härskaren över luftens välde (Satan)
  • Välja att vara olydnadens söner (vara ohörsamma enligt 1917 års översättning)
  • Välja att vandra i sitt kötts begärelse (1917 års översättning)
  • Välja att göra vad köttet och sinnet vill
  • Ha ett behov av att levandegöras från sitt andligt döda tillstånd (vilket innebär att de tidigare var ofrälsta pga synder)

Alltså kommer inte bebisar och små barn på fråga i det här sammanhanget eftersom de omöjligt kan utföra någonting  som helst i denna lista. Vidare kan vi läsa om människor som av naturen inte alls är ”vredens barn” utan att de “av naturen gör vad lagen befaller”:

Rom. 2:14 Ty när hedningar som saknar lagen, AV NATUREN GÖR VAD LAGEN BEFALLER, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.

Av naturen vredens barn?

Ef. 2 handlar inte om hur vi är födda utan hur vi blir om vi väljer att förhärda våra hjärtan och leva ut våra synder och på så sätt platsar som olydnadens söner. De som av naturen är ”vredens barn” är de som tagit för vana att synda så till den grad att synden blir en fullständig naturlig del i deras liv. För en erfaren alkoholist kan det efter år av rus ses som fullständigt naturligt att regelbundet dricka sig redlöst berusad trots att sådana fyllor resulterar i risker för honom själv och andra. Destruktiva vanor, i kombination med en vägran att omvända sig, kan få en människa att av naturen vara ett vredens barn. “Av naturen” behöver inte betyda hur man är vid födseln, utan hur man är som person beroende på levnadsmönstret. Ofta påverkas vi av vår omgivning, och det är heller inte ovanligt att syndare tyr sig till andra som sysselsätter sig med samma sorts synder. Det är lätt att följa strömmen men Guds ord manar oss att gå in genom den smala porten som ger evigt liv.

 

Låt inte lura dig över uttrycket ”barn” i Ef. 2, för i Bibeln är snarare vuxna som benämns som ”Guds barn” eller ”Djävulens barn” beroende på deras val och beteende. 

1 Joh. 3:Kära barn, låt ingen föra er vilse. Den som GÖR det rätta är rättfärdig liksom han är rättfärdig. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. —Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10 På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.

“Barn” används också för grupper av människor av alla åldrar.

Dom. 1:8 [ Juda intar Jerusalem och Hebron ] Juda barn belägrade Jerusalem och intog det. De slog invånarna med svärd och satte eld på staden.

Josua 15:63 Men jebusiterna, som bodde i Jerusalem, kunde Juda barn inte driva bort. Därför bodde också jebusiterna kvar bland Juda barn i Jerusalem, så som de gör än i dag.

2 Krön. 10:18 När kung Rehabeam sände ut Hadoram, som hade uppsikten över tvångsarbetena, stenade Israels barn honom till döds. Själv måste kung Rehabeam skyndsamt stiga upp i sin vagn och fly till Jerusalem.

Se även Dom. 1:21, 2 Kung. 23:13, 2 Krön. 30:21, Esra 3:1, Psalt. 137:7, Jer. 6:1, Joel, 3:16, etc.

Gud skapade människorna rättsinnigachild of God

Vad har Gud för skäl att vara vred på små barn, och varför skulle små oskyldiga bebisar vara hemfallna åt vredesdomen? Har de gjort något emot Guds vilja och gjort honom förgrymmad? Exakt vad?

Predikaren 7:30 Se, endast detta har jag funnit att Gud skapade människorna RÄTTSINNIGA. Men SEDAN har de tänkt ut många onda planer.

Sakaria 12:1 En profetia, Herrens ord om Israel. Så säger Herren, han som har utspänt himlen och lagt jordens grund och som har format människans ande i henne

Rom. 9:11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont, sades det till henne: Den äldre skall tjäna den yngre

Markus 10:14 När Jesus såg det blev han upprörd och sade till dem: “Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty Guds rike tillhör sådana. 15 Amen säger jag er: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.

Jesaja 7:16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Jesaja 44:24 Så säger Herren, din återlösare, han som format dig alltifrån moderlivet: Jag, Herren, är den som har gjort allt,den som ensam har spänt ut himlen och brett ut jorden. Vem var med mig?

Jesaja 42:5 Så säger Gud, Herren, han som har skapat himlen och spänt ut den, han som har utbrett jorden med allt som växer där, han som har givit liv åt folket som bor där och ande åt dem som vandrar på den.

Ps. 139:13 Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet.14 Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl.15 Benen i min kropp var ej osynliga för dig, när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.16 Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit.

Ps. 119:73 Dina händer har gjort mig och format mig, ge mig förstånd så att jag kan lära mig dina bud.

Jak. 3:9 Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild.

ALLA betyder inte alltid ALLA i Bibeln – sammanhanget avgör

alla4ALLA betyder inte alltid “ALLA  människor som någonsin levt”Även om “alla” i Bibeln inte alltid betyder “alla människor”, så är sanningen den att vi inte själva får bestämma godtyckligt hur ordet ska tolkas beroende  egna önskemål och vad som passar ens egna favoritdoktriner. Detta kanske borde vara en självklarhet, men det finns människor som orubbligt läser “alla” på ett mycket strikt och snävt sätt i vissa utvalda verser medan de i andra verser är mer än villiga att läsa samma ord på ett mycket rymligt sätt. De kanske omedvetet tänker:

”Eftersom jag kan bevisa att ALLA inte alltid betyder “alla människor i hela världen”, så får jag själv bestämma när ALLA betyder ALLA, beroende på vad jag själv föredrar”.

Det är vanligt att framför allt kalvinister försöker komma runt de verser som säger att Jesus dog för ALLA, genom att föreslå att ”ALLA betyder inte alltid ALLA”, för det skulle ju lättare ge plats för deras lära om“Begränsad försoningsdöd” där Jesus endast dog för några få. Ibland så betyder ordet mycket riktigt inte ALLA människor utan snarare en begränsad grupp av människor, men den grammatiska regeln är inte “ALLA betyder ALLA, såvida fallet inte är att det inte passar ihop med min personliga favoritlära för då betyder det INTE ALLA”.  

Det heter ofta i reformerta kretsar att Jesus inte dog för alla människor men snarare alla sorters människor, såsom människor från olika grupper, språk, folkslag och nationer – alternativt att han dog för alla sorts människor utan någon distinktion eller undantag. Om kalvinister får tolka ordet på just det sättet när det passar, får jag också tolka samma ord på samma sätt när det passar mig? Hur skulle det vara om jag tolkade ordet ALLA i följande vers på precis samma sätt?

Romans 3:23 ALLA har syndat och saknar härligheten från Gud,

Kan jag få tolka versen som att “alla sorters människor har syndat”, eller “några människor från ALLA nationer har syndat”?  Nej, det skulle ju aldrig en reformert person gå med på, och en del av dem skulle kanske utrop “ALLA betyder ALLA människor! Läs som det står!” Men det är ju verkligen inte rättvist att endast de reformerta har rättigheten att få tolka ordet som det passar, medan samma rättighet inte ges till andra.  Nu kommer vi till pudelns kärna:

Rom. 5:12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över ALLA människor, eftersom ALLA hade syndat.

Ovan vers är nog den populäraste versen att använda av de kristna som menar att vi har alla ärvt Adams synd. Men läser vi versen noga så ser vi att detta inte är vad som står. Vi kan dra detta från versen:

  • Synden kom in i världen genom Adam, för det var ju ingen som syndade före honom
  • Det är ett faktum att att vi DÖR om vi syndar, och det handlar om en andligt död (en sanning som gäller fortfarande)
  • Versen svarar på varför vi dör, och skälet är “EFTERSOM alla hade syndat”. (Inte för att Adam syndade och vi ärvde hans synd.)

Så ordet ALLA i versen vill de flesta väldigt gärna tolka väldigt precist, med innebörden “alla människor som någonsin levt “.  Men vi måste omedelbart göra ett undantag för en sådan idé eftersom Jesus (som hade en mänsklig mamma som var släkt med Adam) aldrig syndade och alltså inte kan inkluderas i “alla”, och frågan är om vi kan göra fler undantag? Det kan vi absolut göra om vi tolkar ordet rätt och i sitt sammanhang. De ALLA som Paulus talar om är ju de som han i Rom. 5 redan talat om och det handlar om de individer som  har blivit Guds fiender (v. 10). Kan bebisar vara Guds fiender? Såsom 1-månaders bebisar och ofödda bebisar? Nej, det är ju omöjligt, och Paulus motiv för Romarbrevet 5 är inte att försöka få oss att tro att bebisar kan vara rebelliska mot Gud.

ALLA i Rom. 5:12 kommer från det grekiska ordet “anthropos” (Strong’s 444). Ordet förekommer 559 gånger i engelska King James Bible, och 552 av de gångerna så översätts ordet med MAN. I Rom. 5:12 är ordet översatt med “all men”. Ordet kan betyda 1) män 2) män och kvinnor, eller 3) hela mänskligheten. Det är inte ärligt att välja det som man själv föredrar och bestämma sig för att det är det enda godtagbara alternativet, samt utesluta alla andra alternativ. Det är sammanhanget som bestämmer vad ordet betyder och inte våra personliga preferenser. Ordet behöver alltså INTE inkludera bebisar, eller betyda “alla människor som någonsin levt”.

Romans 5:18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 

Det är intressant att många kristna nästan omedvetet läser versen såsom “liksom en endas fall ledde till fördömelse för ALLA människor, så har en endas rättfärdighet för NÅGRA människor lett till en frikännande dom som leder till liv”. Men det står ALLA på båda ställena, och inte ALLA på ett ställe och NÅGRA på det andra.  Om vi därmed väljer att tolka versen som att alla automatiskt och ovillkorligt är fördömda i Adam, då måste precis samma ALLA automatiskt och ovillkorligt vara rättfärdiga och frikända i Jesus. Det innebär att ALLA människor blir frälsta! Men universalism är det få som tror på, så därför måste vi vara förnuftigare när vi läser versen – utan att ändra på orden. Det är helt förkastligt att tolka exakt samma ord på ett sätt i början av meningen, och på ett helt annat sätt i slutet av meningen. Nästa vers får oss att inse att fördömelse och rättfärdighet inte appliceras på människor hur som helst, utan det är kopplat till vår lydnad. Är vi alltså olydiga som Adam så dör vi som han, och är vi lydiga och trogna Jesus så blir vi rättfärdiga. v. 19 talar om MÅNGA på båda ställena och inte ALLA, men här vill kristna återigen gärna ändra orden och läsa “liksom ALLA stod som syndare på grund av en enda människas olydnas, så skulle också de MÅNGA stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad”. Men det står samma ord på båda ställena, och exakt samma MÅNGA i början av meningen talas det igen om i slutet av meningen.    

19 Liksom de MÅNGA stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de MÅNGA stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad. 

Exempel där ALLA absolut inte kan betyda hela mänskligheten   

Om ett barn kommer hem och säger till sin mamma “Idag hade jag min tröja bak och fram, och alla skrattade åt mig”, så skulle nog barnets mamma begripa att det knappast var 100% av samtliga lärare, elever, vaktmästare, mattanter, osv på skolan som skrattade åt barnet.  “Alla” måste handla om alla av några/något, och för att veta vad så måste man ju gå till sammanhanget.  Om vi kan använda logik i vår vardag när vi stöter på ordet, så borde vi väl använda logik även när vi läser Bibeln? Vi måste se upp med eventuella filter som vi kanske använder för att läsa Bibeln. För kalvinister är det ju en förbjuden tanke att Jesus skulle ha offrat sitt liv för alla människor på hela jorden, och de tror kanske att de slipper att acceptera de verser som säger att han gjort just det – om de bara kan finna några verser som visar att “alla” inte kan betyda “alla”. Riktigt så lätt är det inte.

Mark 1:5 Och hela Judeen och ALLA Jerusalems invånare kom ut till honom och bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan.

Joh. 8:2 Tidigt på morgonen kom han tillbaka till tempelplatsen. ALLT folket samlades omkring honom, och han satte sig ner och undervisade dem.

Apg 22:15 Ty du skall vara hans vittne inför ALLA människor och vittna om vad du har sett och hört.

Mattheus 10:22 Och ni skall bli hatade av ALLA för mitt namns skull. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.

Joh. 3:26 De gick till Johannes och sade: “Rabbi, han som var hos dig på andra sidan Jordan och som du vittnade om, han döper och ALLA går till honom.”

Mattheus 21:26 Säger vi: Från människor, måste vi vara rädda med folket, eftersom ALLA anser att Johannes var en profet.”

2 Korinthierbrevet 3:2 Nej, ni är vårt brev som är skrivet i våra hjärtan, känt och läst av ALLA människor. 

Rom. 12:17 Löna inte ont med ont, sträva efter det som är gott inför ALLA människor. 

Rom. 16:19 Er lydnad är ju känd av ALLA. Därför gläder jag mig över er, men jag vill att ni skall vara förståndiga i fråga om det goda och oskyldiga i fråga om det onda

Apg 21:28 och ropade: “Israelitiska män, hjälp oss! Det är den här mannen som överallt undervisar ALLA och talar mot vårt folk och mot vår lag och denna plats. Och nu har han dessutom tagit med sig greker in i templet och orenat denna heliga plats.” 

2 Tim. 3: 9 Men de kommer inte längre att ha någon framgång. Deras galenskap skall bli uppenbar för ALLA, liksom fallet blev med Jannes och Jambres.

2 Tim. 4:16 När jag försvarade mig första gången kom ingen till min hjälp, utan ALLA övergav mig. Måtte inte detta tillräknas dem. 

3 Joh. 1:12 Demetrius har gott vittnesbörd av ALLA, ja, av sanningen själv. Också vi kan intyga det, och du vet att vårt vittnesbörd är sant.

Apg 4: 21 Då hotade de dem än en gång och lät dem sedan gå, eftersom de för folkets skull inte kunde finna något lämpligt sätt att straffa dem. Ty ALLA prisade Gud för det som hade hänt. 

Apg 2:45 De sålde sina egendomar och ALLT vad de ägde och delade ut till ALLA, efter vad var och en behövde.

Joh. 11:48 Om vi låter honom hålla på så här, kommer ALLA att tro på honom, och sedan kommer romarna och tar ifrån oss både vårt tempel och vårt folk.”

1 Kor. 9:19 Eftersom jag är fri och oberoende av alla, har jag gjort mig till ALLAS tjänare för att vinna desto fler.—22 För de svaga har jag blivit svag för att vinna de svaga. För ALLA har jag blivit ALLT, för att jag i varje fall skall frälsa några 

Fil. 4:5 Låt ALLA människor se hur vänliga ni är. Herren är nära. 

Exempel där ALLA betyder ALLA människor alla

Det finns ju exempel i Bibeln där ALLA verkligen betyder alla människor som någonsin levt. Exempelvis ska vi ALLA en gång dö och sedan dömas.

Hebr. 12:23 till en högtidsskara, en församling av förstfödda som har sina namn skrivna i himlen, till en domare som är allas Gud och till andarna hos de rättfärdiga som nått fullkomningen. 

Apg 17:25 Inte heller låter han betjäna sig av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt. 26 Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo,

Apg 1:24 Och de bad: “Herre, du som känner allas hjärtan, visa vilken av dessa två du har utvalt

Joh. 2:24 Men själv anförtrodde han sig inte åt dem, eftersom han kände alla.

1 Kor. 7:7 Helst skulle jag vilja att alla människor vore som jag. Men var och en har sin gåva från Gud, den ene av ett slag, den andre av ett annat.

Borde vi vara barmhärtiga mot ALLA människor eller endast några?

1 Petrus 2:17 Visa aktning för alla, älska bröderna, frukta Gud och vörda kejsaren.

Hebr. 12:14 Sträva efter frid med alla och efter helgelse. Ty utan helgelse kommer ingen att se Herren. 

Titus 3:1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och vara tillmötesgående och visa vänlighet mot alla människor.

Gal. 6:10 Låt oss därför göra gott mot alla människor medan vi har tillfälle, och framför allt mot dem som delar vår tro.

2 Tim. 2:24 och en Herrens tjänare skall inte strida utan vara vänlig mot alla, skicklig att undervisa och tålig när han får lida. 

1 Thess. 3: 12 Och må Herren låta er växa till och överflöda i kärleken till varandra och till alla människor, så som även vår kärlek till er gör,

1 Thess. 5:14 Vi uppmanar er, bröder: tillrättavisa de oordentliga, uppmuntra de missmodiga, ta er an de svaga och ha tålamod med alla. 15 Se till att ingen lönar ont med ont. Sträva i stället alltid efter att göra gott mot varandra och mot alla människor. 

Verser som inte är populära bland de som inte trivs med idén att Jesus dog för ALLA

Reformerta kan få för sig att Jesus inte kunde ha dött för ALLA människor eftersom vi kan läsa i en vers att han dog för sina får, men exkluderar detta att han även dog för andra?  Om en förälder säger att hon älskar sin dotter LISA, betyder det att hon omöjligt kan älska även sin son GÖRAN?

Han dog för ALLA (1 Tim. 2:6, Hebr. 2:9, 2 Kor. 5:15, Jes. 53:6, Rom. 5:18, 1 Tim. 4:10) – Strong’s 3956
Han dog för de OGUDAKTIGA (Rom. 5:6).
Han dog för GUDS-FÖRNEKARE (2 Peter 2:1).
Han dog för SYNDARE (Rom. 5:8).
Han dog för MÅNGA (Matt. 20:28).
Han dog för VÄRLDEN (Joh. 6:33,51; Joh. 1:29, Joh. 3:16).
Hand dog för HELA VÄRLDEN (1 Joh. 2:2).
Han dog för HELA NATIONEN Israel (Joh. 11:50-51).
Han dog för sin FÖRSAMLING (Ef. 5:25).
Han dog för sina FÅR (Joh. 10:11).
Han dog för PAULUS (Gal. 2:20)

Här är exempel på att Jesus dog för ALLA människor:

2 Petrus 3:9 Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig

Apg 17:27 för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss. 28 Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, så som även några av era egna skalder har sagt: Vi är av hans släkt.  —30 Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig. 31 Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom den man som han har bestämt till det, sedan han erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.”

Titus 2:11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, 

Joh. 1:7 Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom.—9 Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen.

1 Tim. 4:10 Det är därför vi arbetar och kämpar, ty vi har satt vårt hopp till Gud, som ger liv och är Frälsaren för alla människor, först och främst för de troende 11 Detta skall du inskärpa och lära ut.

 1 Tim. 2:3 Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare, 4 som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen.

Joh. 5:22 Inte heller dömer Fadern någon, utan hela domen har han överlämnat åt Sonen, 23 för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.

Joh. 6:32 Då sade Jesus till dem: “Amen, amen säger jag er: Det är inte Mose som har gett er brödet från himlen, utan det är min Fader som ger er det sanna brödet från himlen.33 Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv.“—51 Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva.”

Hes. 18:23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren,Herren. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.—Jag finner ingen glädje i någons död, säger Herren, Herren. Vänd därför om, så får ni leva.

Hes. 33:11 Svara dem: Så sant jag lever, säger Herren, Herren, jag gläder mig inte åt den ogudaktiges död. I stället vill jag att den ogudaktigevänder om från sin väg och får leva. Vänd om, vänd om från era onda vägar! Inte vill ni väl dö, ni av Israels hus?

Jak. 1:5 Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den.  

alla5

Vi har en stor Gud med ett stort hjärta, och hans son har inte stängt dörren för någon. Jesus dog för alla, och skälet för att inte alla är frälsta är pga vår fria vilja som en del använt till att vända Gud ryggen.

Joh. 5:39 Ni forskar i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är dessa som vittnar om mig. 40 Men ni vill inte komma till mig för att få liv.

Vad är en människa att hon skulle vara ren? – Job 15:14

job

Job 15:14 (Elifas säger…) Vad är en människa, att hon skulle vara ren, att en av kvinna född skulle vara rättfärdig?

Job 4:17 (Elifas säger…) Kan en människa stå rättfärdig inför Gud, kan en människa vara ren inför sin skapare?  

(Job 4:17 Shall mortal man be more just than God? shall a man be more pure than his maker? – KJV)

Job 25:4 (Bildad säger…) Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna vara ren?

Elifas från Teman, och Bildad från Sua och Sofar från Naama hade inte alltid goda råd att erbjuda Job. Tvärt om så kritiserade Gud dem för deras dåraktighet och för att inte beskriva honom på ett korrekt sätt. Gud vänder sig framför allt till Elifas med sin kritik, men alla tre får sig en släng av sleven. Gud ansåg däremot att Job talade de rätta sakerna inför honom (Gud), och tack vare Jobs ödmjuka böner för sina vänner så visade Gud nåd mot dem trots deras överträdelser. (Det är viktigt att be för våra medmänniskor eftersom böner påverkar!). Tack och lov tog de chansen att få bli renade, och de lydde Gud och samlade ihop djur för att offra som brännoffer för att få föråtelse för sina synder. Där det finns omvändelse finns det chans till förlåtelse.

Job 42:7 Sedan Herren hade talat dessa ord till Job, sade Herren till Elifas från Teman: “Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner, ty ni har inte talat om mig vad som är rätt, så som min tjänare Job har gjort. 8 Tag er därför nu sju tjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er, och min tjänare Job skall be för er. Jag skall visa nåd mot honom och inte göra mot er som er dårskap har förtjänat. Ty NI HAR INTE TALAT OM MIG VAD SOM RÄTT ÄR, SÅ SOM MIN TJÄNARE JOB HAR GJORT.” 9 Elifas från Teman, Bildad från Sua och Sofar från Naama gick då och gjorde som Herren hade sagt till dem. Och Herren bönhörde 10 Och Herren gjorde slut på Jobs olycka när denne bad för sina vänner. Herren gav Job dubbelt upp mot vad han förut hade haft.

Job 1: 1 I landet Us levde en man som hette Job. Han var en from och rättsinnig man, som fruktade Gud och undvek det onda.—8 Då sade Herren till Åklagaren: “Har du lagt märke till min tjänare Job? Ty på jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och undviker det onda.”

När man läser Bibeln är det av yttersta vikt att man noterar vem det är som säger vad till vem, när då, varför då, och i vilket sammanhang. Frågorna i de tre verserna i inledningen är adresserade till Job av hans vänner i respons till Jobs övertygelse om att han inte var skyldig till några överträdelser av Guds bud. Jobs vänners åsikter finns alltså att läsa i vår Bibel, men det är förstås inte detsamma som Guds åsikter. Även kommentarer från Satan finns ju med i Bibeln. Vi vet redan att det finns flera rättfärdiga personer beskrivna i GT och Job själv hör till dem.

Jobs vänners stora problem (som vi kan se i verserna ovan) verkar ha varit samma problem som finns hos många kristna idag, nämligen övertygelsen att vi aldrig kan leva rättfärdigt och undvika synd. Nedan kan vi se att Job klädde sig själv i rättfärdighet genom att hjälpa fattiga, faderlösa, döende och änkor. Han var rättvis, ögon åt blinda, fötter åt halta, en fader för nödställda och han redde t o m ut problem för folk han inte kände. Job var alltså rättfärdig för att han visade sin tro med gärningar och därför hade han rättfärdigheten som klädnad – i och med att han alltid var beredd att hjälpa alla nödställda. Det var alltså ingen annan som var rättfärdig åt Job, utan det var han själv som levde rättfärdigt och tillräknades den rättfärdigheten. Nuförtiden menar en del kristna att vi kan endast vara rättfärdiga genom att ikläda oss Jesus rättfärdighet, men det är inte vad Bibeln säger. Gud skulle aldrig se oss som rättfärdiga såvida vi inte också levde rättfärdigt.

Job. 29:12 Ty jag räddade den fattige som ropade, och den faderlöse som ingen hjälpare hade. 13 Den döende välsignade mig, änkans hjärta uppfyllde jag med jubel.14 I rättfärdighet klädde JAG mig, den var MIN klädnad. Rättvisan var min mantel och huvudbonad. 15 Jag var ögon åt den blinde och fötter åt den halte.16 Jag var en fader åt de nödställda, och den okändes sak redde jag ut. 

Job själv hade visserligen alltid rätt i sina funderingar om livsfrågorna (och han omvände sig när han upplevde att han gått för hårt fram), men det är ingen synd att ställa frågor till Gud och inte heller att vara deprimerad, brydd, fundersam och bekänna inför Gud att saker och ting verkar vara orättvisa – i alla fall ur ens egen synvinkel. Däremot vore det en synd att klandra Gud för synder och orättvisor som sker på jorden, och anklaga honom för att ansvarig för att det finns orättfärdiga människor. Om man har problem med att förstå hur saker och ting hänger ihop och tycker att livet går emot en, så är det inte fel att uttrycka den hopplöshet man känner inför Gud. Inte heller är det fel att fråga honom varför livet är som det är, samt att be om både råd och om nåd. Det är inte fel att bekänna hur det känns, bara man ser upp för att anklaga Gud för något som han är oskyldig till. Ibland kan det vara nyttigt att gå igenom motgångar eftersom vi lär oss söka en djupare kontakt med Gud, och det finns en del sanning i ordet “den Gud älskar agar han”.

Visserligen säger Gud vid ett tillfälle “du som anklagar Gud”, men även om han samtalar med Job så är det inte säkert job2att han menar att det är just Job som anklagar honom, utan snarare “du där ute som anklagar Gud”. Gud listar ju upp massor av korrigeringar på felaktiga resonemang hos människan, genom hela Jobs bok, och det måste inte betyda att det är just Job som är den som hela tiden korrigeras. Däremot kan Job lära sig något av Guds förklaringar, och det är också det som är syftet. Job visar en stor ödmjukhet inför Gud, och förstår mer och mer alla utmärkta svar som Gud ger på Jobs rop av förtvivlan över livets motgångar. Gud älskar en person som visar ödmjuk omvändelse.

Job 39:35 (Gud säger…) Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Ge svar, du som anklagar Gud.—37 Jag är för ringa, vad kan jag svara dig? Jag lägger handen på munnen.38 En gång har jag talat, men jag säger inget mer, ja, två gånger, men jag gör det aldrig mer

(Job 40:2 Shall he that contendeth with the Almighty instruct him? he that reproveth God, let him answer it.3 Then Job answered the Lord, and said,4 Behold, I am vile; what shall I answer thee? I will lay mine hand upon my mouth.5 Once have I spoken; but I will not answer: yea, twice; but I will proceed no further. – KJV)

Job 42:Job svarade Herren och sade; 2 Jag vet att du förmår allt, inget som du beslutar är omöjligt för dig.3 Vem är den som döljer ditt råd utan förstånd? Jag har ju ordat om vad jag ej begrep, om sådant som var för underbart för mig och som jag ej förstod. 4 Lyssna nu, så vill jag tala. Jag vill fråga dig, och du må ge mig kunskap. 5 Förut hade jag hört talas om dig, men nu har jag sett dig med egna ögon. 6 Därför tar jag tillbaka allt och ångrar mig i stoft och aska.

Om man ska försöka styra orden från Jobs vänner på ett litet bättre sätt, så skulle man hellre säga att även om människor kan välja att leva rättfärdigt (som vännerna alltså inte verkar tro), så kan man poetiskt säga att hela mänskligheten som är född av kvinna har hamnat i frivillig demoralisering pga frestelser och själviskhet. Jesus var också född av kvinna men han var inte demoraliserad, och verserna säger inte att varje kvinna har ärvt orenlighet och att varje man är född orättfärdig.

Om det är viktigt att läsa Jobs bok bokstavligt trots mängder av poetiska inslag, läser du den här versen bokstavligt ifrån samma bok?

Job 1:21 Naken kom jag ur min moders liv, och naken skall jag vända tillbaka dit.

Läs gärna denna artikel om Rom. 3:10 och rättfärdige Paulus citat från några psalmer att det inte finns några rättfärdiga.

Romarbrevet 5 lär inte ut att vi ärvt Adams synd – Arvsynden

bebis8Romarbrevet 5 används ofta som stöd för läran om arvsynden, men kapitlet lär inte ut av vi är födda med en syndfull natur. Läran om arvsynden lärdes inte ut av NÅGON av de gamla kyrkofäderna de första 300+ åren e Kr. , och det finns ingen känt undantag vilket är ganska anmärkningsvärt. De enda som trodde på Arvsynden var gnostikerna, och Augustinus var en före detta gnostiker som lyckades införa denna lära till Kyrkan och på så sätt lura massor av kristna människor att tro på den. Även idag är det vanligt att tro att vi har ärvt Adams synd, mycket tack var att både Kalvin och Luther anammade det Augustinus lärde ut och de hade båda många anhängare. Om vare sig Bibeln eller NÅGON av de gamla kyrkofäderna lärde ut arvsynden finns det stora chanser för att läran är FALSK. En del påstår att att vi är födda med en arvsynd “för varför skulle vi annars synda?” Jag ställer mig då frågan varför Adam och Eva syndade? Där är de flesta överens om att de INTE var skapta med ett syndfullt kött på minsta vis och att de snarare var “mycket goda” som Guds perfekta skapelser, men ändå valde de att synda. Likadant gjorde 1/3 av Guds “mycket goda” änglar, så det är uppenbarligen inte arvsynden som får oss att synda. (OM vi syndar pga en syndfull natur så har vi förstås utomordentliga ursäkter för vår synd, för den naturen har vi i så fall fått helt emot vår vilja.)

Jesus var till sin mänskliga natur av Davids släkt, och han hade samma sorts kött (sarks på Grekiska) som vi andra (som du kan läsa mer om i denna bloggartikel), och gavs inga som helst FÖRDELAR över oss genom något slags “superkött” som hindrade honom från att synda. Jesus blev frestad i allt liksom vi men valde att inte synda. Så stor är han, och så mycket älskade han oss! Inte heller slapp Jesus något mystiskt “synd-DNA” genom att ha Gud Fader som sin pappa, eftersom Maria ju var en människa liksom oss och som hade både manliga och kvinnliga förfäder som ju skulle kunnat “besmitta” henne med sådana gener och föra dem vidare till sin avkomma. Ingenstans kan vi läsa att Jesus föddes av Maria för att undgå några syndgener, utan Jesaja säger att han föddes av en jungfru som ett TECKEN. Synda är någonting som man GÖR och ingenting som man kan ärva. Kan du ens tänka dig att se på syndgener i ett mikroskop? Paulus skriver visserligen till de kristna i Rom, men självfallet angår brevet även oss idag. Är vi kristna är vi också heliga, rättfärdiga och har en lysande framtid framför oss eftersom vi är arvtagare till Guds rike.

Låt oss gå igenom hela kapitel 5:

1 Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet. Men inte bara det, vi jublar också mitt i våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet ger tålamod,tålamodet fasthet och fastheten hopp. Och det hoppet bedrar oss inte, ty Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss.

Vi förklaras rättfärdiga genom TRO säger Paulus, för vi förklaras ju INTE rättfärdiga genom att lyda lagen. För att kunna bli rättfärdiga genom att lyda lagen måste vi ju lyda den prickfritt till 100% och eftersom vi inte åstadkommit detta är denna väg stängd som frälsningens väg. Det betyder dock INTE att gärningar numera är “valfria” eller “bra att göra men ingenting som har med frälsningen att göra“. De har massor med frälsningen att göra eftersom tro utan gärningar är DÖD, och eftersom vi visar vår tro med våra gärningar. Evigt liv ges till dem som LYDER Jesus enl. Hebr. 5:9, och vi kan visa att vi tror och älskar Jesus genom att vi lyder hans bud. Vi står i en underbar NÅD och vi har den helige Ande i våra hjärtan, och det innebär en enorm kraft att kunna göra det rätta – Titus 2:11-12.

Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne. Knappast vill någon dö för en hederlig människa – kanske vågar någon gå i döden för den som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare. 

Jesus dog ju inte för oss medan vi var rena och rättfärdiga, utan när vi fortfarande var syndare. Hade vi varit rena och rättfärdiga hade ju inte Jesus behövt dö för oss, men att synda gör oss till skyldiga överträdare av lagen. Tyvärr så har Svenska Folkbibeln två gånger i detta stycke lagt till “i ogudaktigas ställe” och i vårt ställe“. Detta är olyckliga översättningar eftersom vi då kan få för oss att VI slipper att dö (och undgå vredesdomen) eftersom Jesus ju dog i vårt ställe. Men Jesus dog inte “i vårt ställe” eftersom det aldrig var tänkt att VI skulle spikas upp på korset, och vi måste fortfarande en dag dö fysiskt i framtiden. Syndar vi och inte omvänder oss så dör vi även andligt. Om någon gör någonting för en annan I HANS STÄLLE så innebär det ju att den ordinarie personen SLIPPER den aktuella sysslan villkorslöst, men så är alltså inte fallet i det här avsnittet. Däremot dog Jesus FÖR (hyper på grekiska) oss i form av ett syndoffer, men det finns trots det villkor som hänger på oss för att vi ska kunna tillgodogöra oss detta – tro och omvändelse. Här är 1917 års översättning mycket bättre:

Ty medan vi ännu voro svaga, led Kristus, när tiden var inne, döden FÖR oss ogudaktiga. Näppeligen vill ju eljest någon dö ens för en rättfärdig man — om nu ock till äventyrs någon kan hava mod att dö för den som har gjort honom gott —men Gud bevisar sin kärlek till oss däri att Kristus dog FÖR oss, medan vi ännu voro syndare.

Vi läser vidare

När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen. 10 Ty om vi, medan vi var Guds fiender, blev försonade med Gud genom hans Sons död, hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta genom hans liv, när vi nu är försonade. 11 Men inte bara det, utan vi gläder oss i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har tagit emot försoningen.

Vi kan inte vara rättfärdiga utan Jesu blod eftersom det är blodet som renar oss, men det står inte “en gång rättfärdig alltid rättfärdig”. Efter att ha blivit renade i hans blod fortsätter vi att vara rena så länge som vi lever rättfärdigt, och vi vet att inga orättfärdiga ska ärva Guds rike. Paulus talar om VI vid åtta tillfällen i avsnittet, och det handlar inte om alla människor i hela världen eftersom alla inte kommer att gå fria från vredesdomen. De VI som det talas om inbegriper förstås Paulus själv och de som han skriver till, men det kan även inbegripa vem som helst som klarat de villkor som han nämner. För att kunna bli försonade måste vi ta emot försoningen, och då måste vi välja att komma till Jesus och tro på hans namn. Vi måste ha omvänt oss och det betyder att vi beslutar oss för att vandra i ljuset med Jesus. Ser vi till att vara i den positionen så är vi säkra i vår frälsning och vi går fria från den framtida vredesdomen, vilket är skäl till stor glädje här och nu! bebis6

12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, EFTERSOM alla hade syndat.

Här är den versen som människor vanligtvis använder för att hitta stöd för arvsynden. Vad vi kan läsa här är att DÖDEN kommit över alla människor (”all MEN” KJV) och inte  att SYNDEN kommit över alla människor. Och varför kom döden över alla människor? Jo, EFTERSOM ALLA HADE SYNDAT. Det betyder att VI som individer orsakat det tillståndet med vårt eget agerande och det står inte att vi är födda i synd eller fördömda från start. Syndens lön är döden och i Adam och Evas fall så handlade det om både fysisk och andlig död. Fysisk – för att de inte längre kunde nå Livets Träd och fick träda ut i världen på en mark som blivit förbannad för deras skull, och andlig – eftersom vår synd ju separerar oss från Gud som är helig.

En del hänger upp sig på att det står att ”alla” hade syndat och menar att detta borde inbegripa bebisar. Det handlar om anthrōpous (”all men”  i KJV) vilket beroende på sammanhang kan betyda 1) män, 2) män och kvinnor, eller 3) hela mänskligheten. Vi vet redan att det finns åtminstone ett undantag till regeln eftersom Jesus aldrig syndade. ”Alla” betyder alla av någonting, och i det här fallet ser det ut att vara alla som överhuvudtaget kan synda eftersom Paulus ju talar om att vi varit Guds fiender och fått försoning. (Jag har skrivit en annan bloggartikeln med många exempel på att “alla” absolut inte kan inkludera bebisar.) På vilket sätt kan bebisar vara Guds fiender? Synd är brott mot lagen och bebisar är inte medvetna om lagen. Bibeln har gott om exempel där vi kan läsa om grupper av människor och sedan att “alla” blir helade (exempelvis) eller någonting annat. Då kan vi inte låta “alla” betyda alla människor i hela världen utan vi måste se vilka individer som avsnittet handlar om.

Genom en enda människa kom synden in i världen”. Ja, det fanns ju ingen synd före Adam, så Adam var den som introducerade den allra första synden till världen och det orsakade väldiga konsekvenser för alla efterkommande. Det mest påtagliga är att vi måste dö FYSISKT pga honom (även om vi dör som oskyldiga bebisar) beroende på att vi inte kan nå Livets Träd pga hans synd när han blev utkastad ur Eden. Vi har även blivit födda in i en fallen värld pga honom, och vi måste arbeta i vårt anletes svett och måste föda barn i plågor – vilket är del av förbannelsen. Vi har även tistlar i naturen pga Adam, och vi skulle även kunna säga att jordbävningar, tsunamis, vulkanutbrott o dyl. kan härledas till förbannelsen som Adam orsakade eftersom Gud aldrig skulle tillåta eller orsaka sådana element utan orsak. Sådana händelser är ju negativa och orsakar död och plåga, och Bibeln lär att Döden är en FIENDE. De goda nyheterna är förstås att Gud gjorde någonting åt saken, och fysisk död är den enda utvägen eftersom ingen skulle vilja leva för evigt på en jord som är under en förbannelse och där vi inte går fria från smärtor och orättvisor.

Romarbrevet 5 talar inte så mycket om fysisk död för Paulus talar om fördömelse och rättfärdighet, och fördömelsen syftar till andlig död eftersom de som ju är rättfärdiggjorda fortfarande dör fysiskt. Väljer vi Adams väg så dör vi, men väljer vi Jesus väg så får vi liv. I Rom 6:23 står det ”Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre”. För att förstå vad slags död som menas i början av versen behöver vi bara jämföra med motsatsen i slutet av versen. ”Evigt liv”! Att få evigt liv betyder inte att den rättfärdiga personen inte kommer att dö fysiskt. Jesus säger i Joh. 11:25 ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör.” Om döden i Rom 6:23 betyder fysisk död så skulle det betyda att de rättfärdiga inte behöver dö fysiskt. Rom. 6:23 lär ut samma sak som Rom. 5:12 och 18-19 – att vi inte dör förrän vi syndar, och att vi inte lever förrän vi tror på Jesus.

Rom 5:13 Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns

Det fanns förstås synd INNAN Mose lag, för annars skulle Kain inte ha syndat när han mördade sin bror, och Sodomiterna skulle inte ha syndat genom sina omoraliska liv, men däremot fanns förstås inte alla de judiska ceremoniella lagarna om kost, hygien, omskärelse, etc. Om man inte är medveten om någon lag finns det ingen synd, och det passar bra in på bebisar. Jämför gärna med dessa verser tre kapitel innan:

Rom. 2:12 Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. 14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. 16 Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.

Vi läser vidare

14 Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte hade syndat genom en överträdelse SÅDAN SOM Adams, han som är en förebild till den som skulle komma.

Sådan som” betyder ”i likhet med” och är översatt från det grekiska ordet homoiōmati. Paul refererar till de som syndat innan Mose lag kom och som syndat mot sitt samvete. De hade visserligen inte fått ett direkt bud från Gud såsom Adam fick, men de var fortfarande syndare genom överträdelse och genom att ha agerat mot sitt samvete.

15 Dock är det inte med nåden som med syndafallet. Ty om de många har dött genom en endas fall, så har ännu mycket mer Guds nåd och gåva överflödat till de många genom en enda människas nåd, Jesu Kristi nåd.16 Inte heller kom gåvan som följd av en endas synd. Domen kom genom en enda och drog med sig fördömelse. Den fria gåvan däremot kom efter mångas överträdelser och ledde till ett frikännande. 17 Ty om en endas fall gjorde att döden fick herravälde genom denne ende, hur mycket mer skall då inte de som mottar den överflödande nåden och rättfärdighetens gåva regera i liv genom denne ende, Jesus Kristus.

Om vi läser “de många” som att vi ALLA har dött andligt pga Adam, då MÅSTE vi för att vara kategoriska läsa resten av meningen som att ALLA får andligt liv genom Jesus. Men 100% av alla människor får inte evigt liv i Jesus eftersom de vänt honom ryggen. Det finns alltså villkor, och vi dör inte automatiskt i Adam, och inte heller får vi automatiskt liv i Jesus. Adam trasslade till det för oss på många sätt, och det kan hända att vi blev serverade en svår värld att leva i pga honom (som frestar oss att synda), men det finns seger att få i Jesus OM vi lever rättfärdigt. Vi dör inte andligt per automatik och vi får heller inte andligt liv i Jesus per automatik. Även 18 och 19 talar om samma sak:bebis7

18Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.

Om vi i Rom 5:18 ska se första halvan som att 100% av alla människor kategoriskt är fördömda pga Adam per automatik och vare sig de vill eller inte, ja då måste vi se andra halvan på precis samma kategoriska sätt – att ALLA är rättfärdiga genom Jesus per automatik och vare sig de vill eller inte. Men blir 100% av alla människor på jorden automatiskt rättfärdiga i Jesus och får evigt liv? Nej, vi vet att en universell frälsning inte är Biblisk så vi kan inte kategorisera på det sättet utan måste läsa verserna i sitt sammanhang. Vi får mer ljus bara vi går till vers 19. Där står det att MÅNGA blivit syndare och att MÅNGA ska bli rättfärdiga. Vi vet att vi inte blir rättfärdiga i Jesus såvida vi inte accepterar honom som Frälsare och omvänder oss från våra synder, och likaså blir vi inte fördömda i Adam, såvida vi inte väljer att vara olydiga som honom. Nu har alla syndat (alla som är medvetna om lagen) och är därför i behov av en frälsare, men inte för att Adam syndat utan för att VI syndat. Ingenstans står det att vi är födda i synd, att vi ärvt Adams synd, att vi är födda med syndfullt kött, att bebisar kan synda, etc. I Adam så dör vi inte såvida vi inte väljer att vara olydiga, och i Kristus så lever vi inte såvida vi inte väljer att lyda.

20 Men dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli så mycket större. Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer,21 för att, liksom synden fick herravälde genom döden, också nåden skulle få herravälde genom rättfärdigheten, som leder till evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre.

Lagen är till för att hålla oss i schack, och sen är det tänkt att vi ska låta den helige Ande verka i våra liv så att vi inte gör det köttet begär. Nåden lär oss att leva rättfärdigt här och nu (Titus 2:11-12) genom att gå segrande ur varje frestelses kamp.

Gal. 3:19 Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand.— 23 Innan tron kom hölls vi i fängsligt förvar och var bevakade av lagen, tills tron skulle uppenbaras. 24 Så blev lagen vår övervakare fram till Kristus, för att vi skall förklaras rättfärdiga av tro.

Gal. 5:14 Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv.—16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär.

Läs mer om de verser som brukar användas för att hitta stöd för arvsynden i denna bloggartikel .

Ingen är GOD utom en och det är Gud? Är alla andra onda?

church2

Endast Gud är God? Eller inte ens Jesus?

Matt. 19:16 En man kom fram till Jesus och frågade: “Mästare, vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?” 17 Jesus sade till honom: “Varför frågar du mig om det goda? En är den Gode, och vill du gå in i livet, så håll buden.”

Markus 10:17 När Jesus fortsatte sin vandring, sprang en man fram, föll på knä för honom och frågade: “Gode Mästare, vad skall jag göra för att ärva evigt liv?”18 Jesus sade till honom: “Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en, och det är Gud.

Lukas 18:19 Jesus sade till honom: “Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en, och det är Gud.

Först så kan jag bara kortfattat säga att Jesus på inga sätt argumenterade emot att han själv (Jesus) inte skulle var Gud. Den unge mannens kommentar “gode mästare” var träffsäker eftersom Jesus ju är Gud som kommit i köttet, så det var alltså Gud själv som den unge mannen frågade om råd vad gäller det eviga livet. Om Jesus förnekade att han själv skulle vara god (eller Gud) skulle förstås saken hamna i ett annat läge, och vi skulle ha en lång rad Bibelmotsättningar eftersom Jesus på många ställen beskrivs som Gud (se andra bloggartiklar i ämnet).

Men nu till poängen om godhet. Finns det verkligen endast EN som är god (Gud) och ingen annan? Betyder inte det att alla andra är onda? Människor? Änglar? Kanske t o m djur?

Ingen kan förstås mäta sin godhet med Gud själv, och det kanske är det som Jesus syftade på när han ställde en motfråga till mannen om han verkligen förstod innebörden av sin egen fråga. Visserligen kanske vi inte lever i total perfektion från  födelsen till döden, men det betyder inte att vi inte kan vara “goda”. Om vi omvänt oss från våra synder och blivit helt renade och pånyttfödda så har vi ju 0 (noll) synder kvar och borde därför vara goda så länge som vi fortsätter att leva rättfärdigt. Bebisar borde betraktas som “neutrala” (vare sig goda eller onda), men man skulle kunna säga att de är “goda” också eftersom de som sagt inte gjort något som kan kallas ont.

Jesaja 7:16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Rom. 9: Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig GOTT eller ont, sades det till henne: Den äldre skall tjäna den yngre. 

Vidare ansåg Jesus att hans lärljungar (som ju redan syndat) och vi andra kan vara fullkomliga som Gud Fader är fullkomlig:

Matteus 5:48 Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig.

Han kan självfallet inte mena att “fullkomlig” betyder “att ha levt ett fläckfritt liv utan en enda synd”, eftersom han samtalade med sina lärljungar som inte gärna kunde göra sina synder ogjorda. Ändå kan vi alltså vara fullkomliga som Fadern enligt Jesus. Det har alltså med hjärtats inställning att göra.

Jesus erkänner själv att det finns andra goda människor i Bibeln

God” är i Matt. 19:17, Mark. 10:18 och Lukas 18:19 (där det står att ingen är god utom Gud) översatt från det grekiska adjektivet ἀγαθός (agathos Strong’s 18) som betyder ungefär god, generös eller vänlig. Det finns andra ord som kan beskriva goda och rättfärdiga människor, men om vi ska koncentrera oss på detta ord så finns exempel på där andra människor beskrivs som goda. Josef och Barnabas är två exempel:

Lukas 23:50 Nu fanns där en rådsherre vid namn Josef, en GOD och rättfärdig man

Apg. 11:24 Barnabas var en GOD man, uppfylld av den helige Ande och tro. Och en stor skara människor fördes till Herren.

Bibeln beskriver i liknelser och analogier att människor kan vara goda:

Matt. 25:21 Hans herre sade till honom: Bra, du GODE och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!—+ 23

Lukas 19:16 Den förste kom och sade: Herre, ditt pund har gett tio pund till. 17 Då sade kungen: Bra, du GODE tjänare. Eftersom du har varit trogen i det minsta skall du härska över tio städer.

Matt. 22:Gå därför till vägskälen och bjud till bröllopet alla som ni träffar på.10 Tjänarna gick då ut på vägarna och samlade alla de mötte, både onda och GODA, och bröllopssalen fylldes med gäster.

Matt. 7: 17 Så bär varje gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär dålig frukt. 18 Ett GOTT träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt. 19 Ett träd som inte bär god frukt blir nerhugget och kastat i elden. 20 Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt.

Matt. 12:35 En GOD människa tar ur sitt goda förråd fram det som är gott, och en ond människa tar ur sitt onda förråd fram det som är ont.

Matt. 5: 45 Då är ni er himmelske Faders barn. Han låter sin sol gå upp över onda och GODA och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga.

Det finns t o m goda slavägare på den här tiden:

1 Peter 18 Ni slavar, underordna er era herrar och visa dem all respekt, inte bara de GODA och milda utan även de hårda.

Straffar Gud barnen genom att låta fäders synder och missgärningar drabba dem?

ljus

2 Mos 20:Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen, ja, tredje och fjärde släktledet, när man hatar mig, men som visar nåd mot tusen släktled, när man älskar mig och håller mina bud. (även 5 Mos. 5:9)

2 Mosebok 34:7 som bevarar nåd mot tusenden och förlåter överträdelse, synd och skuld, men som inte låter någon bli ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen och barnbarnen, ja, tredje och fjärde släktledet.

Säger verkligen Gud här att han ska straffa oskyldiga människor genom att låta barn bli delansvariga för sina förfäders synd? Och är detta stöd för att vi alla är födda med en syndfull natur och ärvt Adams synd? Nej, det är inte vad Gud uttrycker i verserna ovan, och vi kan direkt se att var och en ska dömas efter sin egen synd:

Hesekiel 18: 20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.

5 Mosebok 24:16 Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall lida döden genom sin egen synd.

Men varför låter det då som Gud säger motsatsen i 2 Mos. 20:5?

Det är skillnad på att ansvara för sin egen synd (och bli straffad för den) och att lida för föräldrars synd. Om föräldrar har en livsstil med exempelvis alkohol, droger, spelmissbruk och våld så kommer garanterat barnen i kläm och de växer förmodligen upp och tar till sig samma sorts attityd vilket i sin tur påverkar deras egna barn. När föräldrar tar felaktiga beslut i livet så kan det påverka barnen negativt och de “straffas” då för föräldrarnas beslut här på jorden – eller får lida – även om de själva inte är medansvariga. Men tyvärr är det som sagt ofta så att barn växer upp och gör lika illa som sina föräldrar och kanske värre, men det MÅSTE inte gå den vägen. Vi kan läsa i Bibeln om ledare som “gjorde vad ont var i Herrens ögon” ibland med tillägget “som sina fäder hade gjort” men ibland kan vi läsa om kungar som “gjorde vad gott var i Herrens ögon” trots att personen i fråga hade en far som handlade ont.

Om tre eller fyra släktled i rad hatade Gud kanske han såg det för gott att åstadkomma straff och umbäranden i hopp om att detta kan leda till bättring bland folket – om alltså framtida generationer fortsätter att vända ryggen till Gud och syssla med diverse avgudadyrkan och olydnad.

Situationen med Akan och hans familj i Joshua 7 är intressant. Trots att det var Akan som var skyldig till (grovt) övertramp så drabbades hela hans familj. Inte på så sätt att hans familj var tvungna att vara delansvariga för hans synd och måste dö andligt och hamna i helvetet pga sin fars synd, men de drabbades av en fysisk död. Är detta grymt av Gud? Sanningen är att vi alla måste dö så det kommer vi aldrig ifrån. I Akans fall så dog barnen fysiskt pga faderns synd, och i andra fall så händer det att barn dör för att de smittats av en förälders aids, brist på mat eller något annat. Människor är inte utlovade ett liv på jorden som exakt motsvarar deras goda gärningar och deras nivå av oskyldighet. Se på Paulus som t o m valde att leva ensam och utan familj för evangeliets skull, och som gick igenom ett svårt liv fullt med umbäranden och motstånd. Det är inte alls säkert att jordelivet upplevs som rättvist och det har vi inte heller rätt att kräva. Det är nästa liv som kommer att bli vårt permanenta liv och som kommer att motsvara vad vi förtjänar efter våra egna samveten (därmed inte sagt att vi kan förtjäna vår frälsning). På den här jorden är vi mer eller mindre påverkade av det liv som människor runtomkring oss lever, och på så sätt kan man säga att vi “straffas” för förfäders synder. Så barn kommer ofta i kläm och får sota för föräldrars liv, men de ärver inte deras synd och därför inte heller straffet för deras synd på domedagen.

Guds varningar i nedan verser är också intressanta, för han vill väldigt gärna undvika så att det går den väg som han varnar för, men OM israelerna inte lyder hans ord så kommer de garanterat att få lida för sina egna dåliga val, liksom barnen. Barnen är oskyldiga så länge som de är barn och inte kan skilja mellan gott och ont, men om de växer upp och gör lika illa som föräldrarna så har de också ett ansvar.

Jeremiah 16:1 Herrens ord kom till mig. Han sade: Du skall inte ta dig hustru eller ha söner och döttrar på denna plats. Ty så säger Herren om de söner och döttrar som föds på denna plats, om mödrarna som har fött dem och om fäderna som har avlat dem i detta land: Av svåra sjukdomar skall de dö. Man skall inte sörja dem eller begrava dem, utan de skall bli gödsel på marken. Genom svärd och hunger skall de gå under, och deras döda kroppar skall bli mat åt himlens fåglar och markens djur.Ty så säger Herren: Du skall inte gå in i något sorgehus, inte gå för att sörja med dem och inte heller trösta dem. Ty jag har tagit bort min frid ifrån detta folk, säger Herren, och även min nåd och barmhärtighet. Både stora och små skall dö i detta land utan att bli begravda och man skall inte hålla dödsklagan över dem. Ingen skall för deras skull rista sig eller raka sitt huvud.—10 När du tillkännager allt detta för folket och de frågar dig: “Varför har Herren uttalat denna stora olycka över oss? Och vilken missgärning och synd har vi begått mot Herren, vår Gud?” 11 då skall du svara dem: “Era fäder övergav mig, säger Herren, och följde andra gudar och tjänade och tillbad dem. De övergav mig och höll inte min lag. 12 Och ni har själva gjort ännu mer ont än era fäder. Ty se, ni följer var och en sitt onda och hårda hjärta, och ni vill inte lyssna på mig.

Några andra intressanta verser i ämnet

4 Mosebok 32:14 Och se, ni har trätt i era fäders ställe, ni syndiga mäns avkomma, och ökar än mer Herrens glödande vrede mot Israel!

1 Kungaboken 14:22 Juda gjorde det som var ont i Herrens ögon. Med de synder de begick uppväckte de hans vrede långt mer än deras fäder hade gjort

2 Kungaboken 15:9 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som hans fäder hade gjort. Han vände sig inte bort från de synder genom vilka Jerobeam, Nebats son, hade kommit Israel att synda.

Psaltaren 106:6 Vi har syndat liksom våra fäder, vi har gjort illa, vi har varit ogudaktiga.

Jeremia 3:25 Låt oss nu ligga här i vår skam, och låt vanära täcka oss. För vi har syndat mot Herren, vår Gud, vi och våra fäder, från vår ungdom ända till denna dag. Vi har inte lyssnat till Herrens, vår Guds, röst.

Klagovisorna 5:7 Våra fäder har syndat, de finns inte mer. Vi måste bära deras missgärningar

Hesekiel 2:3 han sade: “Du människobarn, jag sänder dig till Israels barn, till de avfälliga folken som har gjort uppror mot mig. De och deras fäder har syndat mot mig ända till denna dag.

Hesekiel 18:4 Se, varje levande själ tillhör mig, fadern såväl som sonen. De är mina. Den som syndar skall dö.

Daniel 9:16 Men Herre, för all din rättfärdighets skull, vänd din vrede och förbittring från din stad Jerusalem, ditt heliga berg. På grund av våra synder och våra fäders missgärningar har Jerusalem och ditt folk blivit till smälek för alla som bor omkring oss.

Om det hade varit den syndfulla naturen som beskrivs i verserna så borde det dels inte ha funnits med några restriktioner för hur länge föräldrars synd drabbar barn såsom “tredje eller fjärde släktled” utan det borde gälla ALLTID och utan tidsbegränsningar, och dels låter det som “fädernas synd” (eller föräldrars) kan vara vilka fäder som helst – vilket inte kan stämma. Det är ju endast EN fader (en förälder) som kan ha orsakat den syndfulla naturen och det är ADAM och ingen annan. Så oavsett hur andra fäder beter sig så skulle den syndfulla naturen göra sig påmind i vilket fall, vare sig fäderna lever i synd eller i total rättfärdighet. Men den syndfulla naturen är en gnostisk idé och ingenting som Bibeln lär ut. (Se fler artiklar i ämnet.)

Vi är skyldiga pga vår egen synd; 1 Joh. 3:4; Jak. 1:14,15; Rom. 1:32; 2:6-11; 6:16,19