Etikettarkiv | fördärv

”Men de lyssnade inte till sin far, ty Herren ville döda dem” 1 Sam. 2:25

Eli1 Sam. 2:25 —Men de lyssnade inte till sin far, ty Herren ville döda dem

Denna halva vers brukar användas för att försöka ge stöd åt predestinationsläran – att Gud är den som förutbestämmer vem som ska bli frälst och vem som inte ska det, och att ingenting sker emot hans vilja, vilket då måste inkludera synd (om man vill vara konsekvent). Men meningen ovan kan helt enkelt läsas ”de lyssnade inte till sin far och DÄRFÖR ville Herren döda dem”.  Det svenska ordet ”ty” kan också uttryckas med ”därför”, och enligt Adam Clarke så är det hebreiska ordet som är översatt till ”ty”, också översätt till ”därför” på andra ställen i Bibeln. 

Adam Clarke:

“Because the Lord would slay them – The particle כי ki, which we translate because, and thus make their continuance in sin the effect of God’s determination to destroy them, should be translated therefore, as it means in many parts of the sacred writings. See Noldius’s Particles, where the very text in question is introduced: Sed non auscultarunt, etc., Ideo voluit Jehova eos interficere; “But they would not hearken, etc.; Therefore God purposed to destroy them.” It was their not hearkening that induced the Lord to will their destruction.”

Young’s Literal translation:

25 If a man sin against a man, then hath God judged him; but if against Jehovah a man sin, who doth pray for him?’ and they hearken not to the voice of their father, THOUGH Jehovah hath delighted to put them to death.

Det vore en absurd tanke att Gud först förvägrar vissa människor möjligheten att lyssna på honom – som ju skulle kunna medföra omvändelse  och liv – för att sedan vända helt om och döda dem för att de inte lyssnade på honom! Ville han att de skulle lyssna på honom eller inte? Man skulle kunna tycka att detta säger sig självt, men i den reformerta skolan så förekommer det flera teologiska kullerbyttor för att om möjligt försvara den reformerta tron. Därför slår man gärna klorna i varje vers som skulle kunna tyda på att Gud predestinerar ALLT under solen.  Här är hela kontexten:

1 Sam. 2:22 Eli var nu mycket gammal. När han fick höra allt vad hans söner gjorde mot hela Israel och att de låg med de kvinnor som tjänstgjorde vid ingången till uppenbarelsetältet, 23 sade han till dem: ”Varför gör ni sådant? Jag hör från allt folket här hur illa ni handlar. 24 Gör inte så, mina söner! Det är inget gott rykte jag hör, det som sprids bland Herrens folk. 25 Om en människa syndar mot en annan människa, kan Gud medla för henne. Men om en människa syndar mot Herren, vem kan då medla för henne?” Men de lyssnade inte till sin far, ty Herren ville döda dem.

Elis söner var Hofni och Pinehas, och de agerade ofta emot Guds heliga lagar och bud, och de är lysande exempel på att Guds vilja inte alltid sker. Läser vi vidare i texten ser vi också att den annars så gudfruktiga Eli varit alldeles för mesig vad gäller hans egna söner, för även om han själv inte deltog i deras synder (eller andras synder) så tillrättavisade han dem inte tillräckligt. Kärleken till ens egna barn är ju ofta väldigt stark, men om man har en sådan ansvarsfull roll som Eli hade (prästrollen, med ansvar för Herrens Hus och alla offer) så är det extra viktigt att medarbetare och hushållsmedlemmar lever enligt Guds lagar – för att vara goda föredömen och mönster.  I stället blev det tvärt om, för trots att Eli faktiskt både varnade dem och bad dem sluta med sina syndiga liv, så  borde han ha följt upp historien för att se till att det verkligen blev en förändring.

Elis var visserligen av en rejält hög ålder och var blind, men han hade ändå ansvaret för ordningen i Guds hus, och om han skulle uppleva att han inte klarade av sitt arbete så hade han ju chansen att se till att en god efterträdare fanns tillgänglig. Det borde ha varit hans söner, och kanske hoppades han i det längsta att de skulle omvända sig. Men eftersom han var alldeles för mild gentemot sina söner så gjorde han fel pga sitt ansvar som han negligerade. Det är intressant att se att Gud faktiskt ångrade sitt tidigare löfte om välsignelser, och ändrade ståndpunkt pga människors beteenden. Det talar starkt emot en teologi där det inte finns fri vilja och där Gud förutbestämmer allt utan påverkan av människor. Det ursprungliga löftet innehöll ansvar och välsignelser, men eftersom Gud kände sig föraktad så ändrade han på de planerna. Saker och ting sker inte alltid som Gud tänkt, och det är pga människans fri vilja som han skapade oss med. 

27 En gudsman kom till Eli och sade till honom: ”Så säger Herren: Uppenbarade jag mig inte för din faders hus när de var i Egypten och tjänade faraos hus? 28 Och utvalde jag inte honom bland alla Israels stammar till präst åt mig för att offra på mitt altare och tända rökelse och bära efod inför mitt ansikte? Gav jag inte Israels barns alla eldsoffer åt din faders hus? 29 Varför föraktar ni då mina slaktoffer och mina matoffer som jag har befallt i min boning? Hur kan du ära dina söner mer än mig, så att ni göder er själva med det bästa av varje offergåva från mitt folk Israel? 30 Därför säger Herren, Israels Gud: Visserligen har jag sagt att ditt och din faders hus skulle få vandra inför mig för all framtid, men nu säger Herren: Det skall inte ske! Jag skall ära dem som ärar mig, men de som föraktar mig skall komma på skam.  

Det Eli gjorde (eller INTE gjorde, med tanke på hans slapphet vad gäller sina syndiga söner) var helt klart en missgärning och emot Guds vilja, och straffet för blev hårt. Det kan hända att Gud helt enkelt tog sin hand ifrån Elis släkt och lät fienden få sin vilja fram. 

 

1 Sam. 3:13 Jag har kungjort för honom att jag skall döma hans hus till evig tid på grund av den synd han kände till, nämligen att hans söner drog förbannelse över sig, utan att han tillrättavisade dem. 14 Därför har jag också med ed betygat om Elis hus att dess missgärning aldrig någonsin skall försonas, vare sig med slaktoffer eller med någon annan offergåva.”

Elis död är mycket berömt. Han föll baklänges av stolen han satt på, bröt nacken och dog. 

12 En benjaminit sprang från slagfältet och kom till Silo samma dag, med sönderrivna kläder och med jord på sitt huvud. 13 När han kom dit satt Eli på sin stol vid sidan av vägen och vaktade, ty hans hjärta bävade av oro för Guds ark. Så snart mannen kom in i staden med budskapet, brast hela staden ut i klagorop. 14 När Eli hörde klagoropet, sade han: ”Vad betyder detta oväsen?” Då skyndade mannen sig dit och berättade för Eli. 15 Men Eli var nittioåtta år gammal, och hans ögon hade gråstarr så att han inte kunde se. 16 Mannen sade till Eli: ”Jag är den som har kommit från slagfältet. Jag flydde därifrån i dag.” Då sade Eli: ”Vad har hänt, min son?” 17 Budbäraren svarade: ”Israel har flytt för filisteerna, och mycket folk har stupat. Dina båda söner Hofni och Pinehas är också döda, och Guds ark har blivit erövrad.” 18 När han nämnde Guds ark, föll Eli baklänges av stolen vid sidan av porten, bröt nacken och dog. Ty mannen var gammal och tung. Eli hade då varit domare i Israel i fyrtio år.

Annonser

Vad är en människa att hon skulle vara ren? – Job 15:14

job

Job 15:14 (Elifas säger…) Vad är en människa, att hon skulle vara ren, att en av kvinna född skulle vara rättfärdig?

Job 4:17 (Elifas säger…) Kan en människa stå rättfärdig inför Gud, kan en människa vara ren inför sin skapare?  

(Job 4:17 Shall mortal man be more just than God? shall a man be more pure than his maker? – KJV)

Job 25:4 (Bildad säger…) Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna vara ren?

Elifas från Teman, och Bildad från Sua och Sofar från Naama hade inte alltid goda råd att erbjuda Job. Tvärt om så kritiserade Gud dem för deras dåraktighet och för att inte beskriva honom på ett korrekt sätt. Gud vänder sig framför allt till Elifas med sin kritik, men alla tre får sig en släng av sleven. Gud ansåg däremot att Job talade de rätta sakerna inför honom (Gud), och tack vare Jobs ödmjuka böner för sina vänner så visade Gud nåd mot dem trots deras överträdelser. (Det är viktigt att be för våra medmänniskor eftersom böner påverkar!). Tack och lov tog de chansen att få bli renade, och de lydde Gud och samlade ihop djur för att offra som brännoffer för att få föråtelse för sina synder. Där det finns omvändelse finns det chans till förlåtelse.

Job 42:7 Sedan Herren hade talat dessa ord till Job, sade Herren till Elifas från Teman: ”Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner, ty ni har inte talat om mig vad som är rätt, så som min tjänare Job har gjort. 8 Tag er därför nu sju tjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er, och min tjänare Job skall be för er. Jag skall visa nåd mot honom och inte göra mot er som er dårskap har förtjänat. Ty NI HAR INTE TALAT OM MIG VAD SOM RÄTT ÄR, SÅ SOM MIN TJÄNARE JOB HAR GJORT.” 9 Elifas från Teman, Bildad från Sua och Sofar från Naama gick då och gjorde som Herren hade sagt till dem. Och Herren bönhörde 10 Och Herren gjorde slut på Jobs olycka när denne bad för sina vänner. Herren gav Job dubbelt upp mot vad han förut hade haft.

Job 1: 1 I landet Us levde en man som hette Job. Han var en from och rättsinnig man, som fruktade Gud och undvek det onda.—8 Då sade Herren till Åklagaren: ”Har du lagt märke till min tjänare Job? Ty på jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och undviker det onda.”

När man läser Bibeln är det av yttersta vikt att man noterar vem det är som säger vad till vem, när då, varför då, och i vilket sammanhang. Frågorna i de tre verserna i inledningen är adresserade till Job av hans vänner i respons till Jobs övertygelse om att han inte var skyldig till några överträdelser av Guds bud. Jobs vänners åsikter finns alltså att läsa i vår Bibel, men det är förstås inte detsamma som Guds åsikter. Även kommentarer från Satan finns ju med i Bibeln. Vi vet redan att det finns flera rättfärdiga personer beskrivna i GT och Job själv hör till dem.

Jobs vänners stora problem (som vi kan se i verserna ovan) verkar ha varit samma problem som finns hos många kristna idag, nämligen övertygelsen att vi aldrig kan leva rättfärdigt och undvika synd. Nedan kan vi se att Job klädde sig själv i rättfärdighet genom att hjälpa fattiga, faderlösa, döende och änkor. Han var rättvis, ögon åt blinda, fötter åt halta, en fader för nödställda och han redde t o m ut problem för folk han inte kände. Job var alltså rättfärdig för att han visade sin tro med gärningar och därför hade han rättfärdigheten som klädnad – i och med att han alltid var beredd att hjälpa alla nödställda. Det var alltså ingen annan som var rättfärdig åt Job, utan det var han själv som levde rättfärdigt och tillräknades den rättfärdigheten. Nuförtiden menar en del kristna att vi kan endast vara rättfärdiga genom att ikläda oss Jesus rättfärdighet, men det är inte vad Bibeln säger. Gud skulle aldrig se oss som rättfärdiga såvida vi inte också levde rättfärdigt.

Job. 29:12 Ty jag räddade den fattige som ropade, och den faderlöse som ingen hjälpare hade. 13 Den döende välsignade mig, änkans hjärta uppfyllde jag med jubel.14 I rättfärdighet klädde JAG mig, den var MIN klädnad. Rättvisan var min mantel och huvudbonad. 15 Jag var ögon åt den blinde och fötter åt den halte.16 Jag var en fader åt de nödställda, och den okändes sak redde jag ut. 

Job själv hade visserligen alltid rätt i sina funderingar om livsfrågorna (och han omvände sig när han upplevde att han gått för hårt fram), men det är ingen synd att ställa frågor till Gud och inte heller att vara deprimerad, brydd, fundersam och bekänna inför Gud att saker och ting verkar vara orättvisa – i alla fall ur ens egen synvinkel. Däremot vore det en synd att klandra Gud för synder och orättvisor som sker på jorden, och anklaga honom för att ansvarig för att det finns orättfärdiga människor. Om man har problem med att förstå hur saker och ting hänger ihop och tycker att livet går emot en, så är det inte fel att uttrycka den hopplöshet man känner inför Gud. Inte heller är det fel att fråga honom varför livet är som det är, samt att be om både råd och om nåd. Det är inte fel att bekänna hur det känns, bara man ser upp för att anklaga Gud för något som han är oskyldig till. Ibland kan det vara nyttigt att gå igenom motgångar eftersom vi lär oss söka en djupare kontakt med Gud, och det finns en del sanning i ordet ”den Gud älskar agar han”.

Visserligen säger Gud vid ett tillfälle ”du som anklagar Gud”, men även om han samtalar med Job så är det inte säkert job2att han menar att det är just Job som anklagar honom, utan snarare ”du där ute som anklagar Gud”. Gud listar ju upp massor av korrigeringar på felaktiga resonemang hos människan, genom hela Jobs bok, och det måste inte betyda att det är just Job som är den som hela tiden korrigeras. Däremot kan Job lära sig något av Guds förklaringar, och det är också det som är syftet. Job visar en stor ödmjukhet inför Gud, och förstår mer och mer alla utmärkta svar som Gud ger på Jobs rop av förtvivlan över livets motgångar. Gud älskar en person som visar ödmjuk omvändelse.

Job 39:35 (Gud säger…) Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Ge svar, du som anklagar Gud.—37 Jag är för ringa, vad kan jag svara dig? Jag lägger handen på munnen.38 En gång har jag talat, men jag säger inget mer, ja, två gånger, men jag gör det aldrig mer

(Job 40:2 Shall he that contendeth with the Almighty instruct him? he that reproveth God, let him answer it.3 Then Job answered the Lord, and said,4 Behold, I am vile; what shall I answer thee? I will lay mine hand upon my mouth.5 Once have I spoken; but I will not answer: yea, twice; but I will proceed no further. – KJV)

Job 42:Job svarade Herren och sade; 2 Jag vet att du förmår allt, inget som du beslutar är omöjligt för dig.3 Vem är den som döljer ditt råd utan förstånd? Jag har ju ordat om vad jag ej begrep, om sådant som var för underbart för mig och som jag ej förstod. 4 Lyssna nu, så vill jag tala. Jag vill fråga dig, och du må ge mig kunskap. 5 Förut hade jag hört talas om dig, men nu har jag sett dig med egna ögon. 6 Därför tar jag tillbaka allt och ångrar mig i stoft och aska.

Om man ska försöka styra orden från Jobs vänner på ett litet bättre sätt, så skulle man hellre säga att även om människor kan välja att leva rättfärdigt (som vännerna alltså inte verkar tro), så kan man poetiskt säga att hela mänskligheten som är född av kvinna har hamnat i frivillig demoralisering pga frestelser och själviskhet. Jesus var också född av kvinna men han var inte demoraliserad, och verserna säger inte att varje kvinna har ärvt orenlighet och att varje man är född orättfärdig.

Om det är viktigt att läsa Jobs bok bokstavligt trots mängder av poetiska inslag, läser du den här versen bokstavligt ifrån samma bok?

Job 1:21 Naken kom jag ur min moders liv, och naken skall jag vända tillbaka dit.

Läs gärna denna artikel om Rom. 3:10 och rättfärdige Paulus citat från några psalmer att det inte finns några rättfärdiga.

Vad betyder det att vara FÖRDÄRVAD, och DÖD i överträdelser och synder? (Ef. 2:1)

Att vara andligt död innebär på inga sätt att man inte på egen hand kan

  • söka Gud
  • undvika att synda
  • ta goda moraliska beslut och utföra goda handlingar

Jag säger detta eftersom det finns olika kristna riktningar som menar att Gud FÖRST måste ”väcka upp oss” innan vi kan ta några som helst steg i rätt riktning och att utan Guds separata ingripande så kan vi aldrig komma ur vårt ständiga mörker där vi bara kan utföra onda gärningar enligt ett hopplöst obrutet mönster. Denna bild ger dock inte Bibeln. Där kan vi i stället läsa om hur ALLA människor fått tillräckligt med ljus för att söka och finna skaparen, och att han inte är långt borta från någon utav oss. Vi har löftet att vi KAN finna honom om vi söker honom av hela vårt hjärta och ingenstans står det att Gud först måste gripa in och ge enskilda människor kapacitet att söka honom. Den kapaciteten finns redan inbyggt i vårt system från skapelsens början! FÖRST måste vi söka honom just för att finna honom, och när vi omvänder oss blir vi renade från våra synder och blir nya förvandlade personer som gått från död till liv.

Jesaja 55:6 Sök HERREN medan han låter sig finnas, åkalla honom medan han är nära.

Jeremia 29:13 Ni skall söka mig, och ni skall också finna mig om ni söker mig av hela ert hjärta.

Apg. 17:26 Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo,27 för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss.

Hebr. 3:7 I dag, om ni hör hans röst, 8 så förhärda inte era hjärtan, som när era fäder väckte min förbittring på frestelsens dag i öknen. Där frestade de mig och satte mig på prov, fastän de såg mina gärningar under fyrtio år. 10 Därför blev jag vred på detta släkte och sade: Alltid far de vilse i sina hjärtan. De vill inte veta av mina vägar.

Joh. 1:Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen

Andligt död blir man när man väljer att vara olydig mot Gud och hans lagar!

Det är givetvis ett dåligt beslut att inte lyda Gud för då separeras vi från honom som är alltigenom helig. Om vi väljer att leva i synd blir vi i sanning andligt döda, och vi når detta tråkiga stadium genom överträdelser och synder – precis som Efesierbrevet 2 varnar oss för. En del kristna i det reformerta lägret baserar en stor del av sin teologi på idén att människan föds fördärvad och kommer att fortsätta på den vägen såvida Gud inte bryter in och väcker upp personen för att få henne att ändra kurs.  (Det innebär i slutänden att Gud är den som väljer vem som ska bli frälst och vem som ska hamna i helvetet.) De jämför vidare de andligt döda människorna med fysiskt döda människor och säger ”Döda kan inte göra någonting! De är DÖDA! Inte bara sårade!”.  Men sanningen är ju den att fysiskt döda människor är så helt igenom döda att de inte ens kan synda! Döda kan ju inte göra någonting – vare sig gott eller ont. Det reformerta lägret medger ofta detta men hävdar fortfarande att andligt döda inte kan göra ”någonting”, och med ”någonting” menar de ”moraliskt gott”. De menar alltså att andligt döda inte är så pass handlingsförlamade att de inte kan välja att synda och göra ont (för det är det enda de kan), men de ÄR helt handlingsförlamade när det handlar om att göra goda beslut och därmed totalt oförmögna att utföra goda gärningar – såvida Gud inte griper in och ändrar på sakens bestånd. BIBELN lär dock inte alls ut något liknande, och inte heller någon av de gamla kyrkofäderna de första 300 åren e Kr. Verserna här nedan talar sitt tydliga språk.

Jag kan givetvis inte visa alla verser som handlar om DÖD för det finns hur många som helst, och den stora merparten handlar dessutom om fysiskt död. Det är mer intressant vad Bibeln säger om andlig död. Egentligen behöver vi bara nämna liknelsen om den förlorade sonen för att slå hål på teorin att andligt döda inte kan ta goda beslut. Det hjälpte honom inte ett dugg att han alltid var sonen till sin jordiska Fader eftersom hans egen Fader kallade honom ”DÖD och FÖRLORAD” under den tid som sonen var ute och syndade med horor (vilket är ganska självklart). Det var SONEN som i sitt andligt döda tillstånd insåg sin synd och beslöt sig för att omvända sig och återgå till sin Fader. Denna liknelse ingår i en serie av andra liknelser som handlar just om Omvändelse, vilket alltså är den stora poängen med liknelsen om den förlorade sonen. Vi kan bli förlåtna för våra synder om vi omvänder oss och återvänder till ljuset, vilket är villkoret som hänger på oss. Min bloggartikel om Den förlorade sonen kan du läsa om här.

Lukas 15:17 Då kom han till besinning och sade: Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här håller jag på att dö av svält. 18 Jag vill stå upp och gå till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. 19 Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få bli som en av dina daglönare. 24 Ty min son var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen. Och festen började.—

Lasarus – en andligt levande man som dog en fysisk död

Det är mycket vanligt att Lasarus används som exempel för att ge stöd åt att andligt döda först måste uppväckas av Gud innan den kan bli andligt levande och kunna göra gott, men Lasarus är i så fall ett enastående dåligt exempel för att visa detta. Lasarus var en nära vän till Jesus och andligt levande innan han dog en fysisk död. Det handlar alltså om en andligt levande person som dog fysiskt och FORTSATTE att vara andligt levande även efter att han uppstod igen från de döda.

Joh. 11:11 Sedan han sagt detta tillade han: ”Vår vän Lasarus sover, men jag går för att väcka honom.” 12 Då sade lärjungarna till honom: ”Herre, sover han, så blir han frisk.” 13 Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han talade om vanlig sömn. 14 Nu sade Jesus helt öppet till dem: ”Lasarus är död. 15 Och för er skull, för att ni skall tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom.”—25 Jesus sade: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, 26 och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?” 27 Hon svarade: ”Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma till världen.”—39 Jesus sade: ”Tag bort stenen!” Den dödes syster Marta sade till honom: ”Herre, han luktar redan, det är fjärde dagen.”40 Jesus sade till henne: ”Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?” 41 De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: ”Fader, jag prisar dig för att du hör mig. 42 Själv vet jag att du alltid hör mig, men för att folket som står här skall tro att du har sänt mig bad jag denna bön.” 43 När han hade sagt det ropade han med hög röst: ”Lasarus, kom ut!” 44 Då kom den döde ut, med fötter och händer inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade till dem: ”Befria honom och låt honom gå.” 45 Många judar, som hade kommit till Maria och sett vad Jesus gjorde, kom till tro på honom.

I denna historia kan vi se att Jesus visade sin gudomliga makt genom att bevisa att han t o m är Herre över döden. Genom att låta Lasarus uppstå från de döda kom också många till tro på honom (och var alltså inte utvalda till att tro före världens skapelse), och Jesus bad själv i sin bön till sin Fader att Lasarus skulle bli helbrägdagjord just för att folket runtomkring i och med detta mirakel skulle tro att Jesus är hans utsände son. Om människor redan var utvalda till att bli Guds barn från begynnelsen så hade Jesus bön här varit svårförståelig, eftersom ingenting han valde att göra skulle spela någon som helst roll för någon människas förmåga att tro. Jesus förväntade sig t o m att Marta skulle ha tro nog för att tänka sig att hennes bror skulle återvända från döden, för han frågade henne ”Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?

Vad säger Bibeln mer andliga döda och deras förmåga att söka och finna honom?

Jesus  refererar här nedan inte endast på en framtida uppståndelse utan även till en nutida andlig uppståndelse och pånyttfödelse när de som hör och tror på Jesus går från död till LIV. De som är andligt döda KAN höra Jesus röst och de KAN välja att komma till honom. Sonen ger liv åt vilka han vill, och han vill ge liv till de som lyssnar på honom, kommer till honom och omvänder sig från sina synder. Jesus förebrår människor (i det här fallet fariséerna) för att de inte väljer att komma till honom för att få LIV. Det betyder att de trots att de är andligt döda KAN komma men de föredrar att ta emot ära av varandra i stället för att söka äran från den ende sanne Guden. Jesus säger att den som bevarar hans ord inte ska se döden, och han syftar på den andliga döden eftersom vi alla kommer att dö fysiskt. Detta hänger alltså på oss.

Joh. 5:14 Senare träffade Jesus honom på tempelplatsen och sade till honom: ”Se, du har blivit frisk. Synda inte mer, så att inte något värre drabbar dig.”—21 Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger Sonen liv åt vilka han vill….24 Amen, amen säger jag er: Den som HÖR mitt ord och TROR på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet.—25 Amen, amen säger jag er: Den stund kommer, ja, den är nu inne, när de döda skall höra Guds Sons röst, och de som hör den skall få liv.28 Förvåna er inte över detta, ty den stund kommer, då alla som är i gravarna skall höra hans röst 29 och gå ut ur dem. De som har gjort gott skall uppstå till liv, och de som har gjort ont skall uppstå till dom.— 38 och hans ord har inte förblivit i er, eftersom ni inte tror på den som han har sänt. 39 Ni forskar i Skrifterna, därför att ni tror att ni har evigt liv i dem, och det är dessa som vittnar om mig. 40 Men ni vill inte komma till mig för att få liv.—44 Hur skall ni kunna tro, ni som tar emot ära av varandra och inte söker den ära som kommer från den ende Guden?

Johannes 8:51 Amen, amen säger jag er: Den som bevarar mitt ord skall aldrig någonsin se döden.”

Johannes 10:10 Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd.

Petrus förklarar att de som lever orättfärdigt är desamma som de som är andligt döda. De som syndar är de som är slavar under fördärvet, och Petrus menar att det man besegras av är man slav under. Följer man sina köttsliga begär så leder det till andlig död.

2 Petrus 2:Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och att hålla de orättfärdiga i förvar och straffa dem fram till domens dag, 10 särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren. Fräcka och självsäkra skyggar de inte för att smäda höga makter, —14 De har ögon fulla av otukt och kan inte få nog av synd. De lockar till sig obefästa själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn. 15 De har lämnat den raka vägen och förts vilse och följt samma väg som Bileam, Beors son, som älskade den lön han skulle få för sin orättfärdighet. —17 Dessa människor är källor utan vatten och moln som jagas av stormvinden. Det djupa mörkret är förvarat åt dem. 18 De talar stora och tomma ord, och i sina köttsliga begär lockar de med utsvävningar till sig människor som med knapp nöd har kommit undan sådana som lever i villfarelse. 19 De lovar dem frihet men är själva slavar under fördärvet, ty det man besegras av är man slav under.

Judas håller med Petrus. De som syndar är de som är dubbelt döda.

Judasbrevet 1:12 De är smutsfläckar vid era kärleksmåltider, dessa som utan att skämmas festar tillsammans med er och tar för sig. De är moln utan vatten som drivs bort av vindarna, de är träd utan frukt på senhösten, dubbelt döda, uppryckta med rötterna.

Johannes säger att vi övergått från döden till livet när vi lever i kärlek, och den som inte älskar sina medmänniskor är dessvärre kvar i den andliga döden. När vi fått förlåtelse från våra synder är vi renade och pånyttfödda, och då är vi inte längre andligt döda utan levande.

1 Joh.3:14 Vi vet att vi har gått över från döden till livet, ty vi älskar bröderna. Den som inte älskar blir kvar i döden15 Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig

1 Joh. 1:Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

Jakob intygar även han att synd är vad som föder DÖD.

Jakobsbrevet 1:15 När så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död

Paulus säger att döden kommit över alla människor EFTERSOM alla har syndat. (Inte för att vi ärvt någon synd av Adam.) Han menar precis som Petrus och de andra att vi är slavar under den vi lyder, så lyder vi synden är vi slavar under synden och DÖDA. Han är klar över att vi kan stå över synden och inte lyda dess begär och att de som VAR döda nu borde ställa sina lemmar i Guds tjänst genom att leva rättfärdigt. Slutet för ett liv i orättfärdighet är DÖD men om vi i stället lever ett liv utan synd så leder det till LIV.

Rom. 5:12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat.

Rom 6:Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. —12 Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär. 13 Ställ inte era lemmar i syndens tjänst, som vapen åt orättfärdigheten, utan ställ er själva i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era lemmar i Guds tjänst som vapen åt rättfärdigheten. 14 Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden. 15 Hur är det alltså? Skall vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Naturligtvis inte! 16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? 17 Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. 18 Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. 20 Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. 21 Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. 23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre. 

Rom. 7:Ty så länge vi behärskades av vår onda natur, var de syndiga begär som väcktes till liv genom lagen verksamma i våra lemmar, så att vi bar frukt åt döden. (KJV:For when we were in the FLESH, the MOTIONS OF SINS, —)Men nu är vi lösta från lagen, eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Så står vi i Andens nya tjänst och inte i bokstavens gamla tjänst.—Förr levde jag utan lagen, men när budordet kom, fick synden liv 10 och jag dog. Då visade det sig att budordet som skulle föra till liv, blev till död. 11 Ty synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det

Rom 8:De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. Köttets sinne är DÖD, men Andens sinne är liv och fridKöttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet. (KJV: 12— we are debtors, not to the flesh, to live after the flesh.) 13 Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva.

Han säger vidare att ”vredens barn” är de som väljer att göra det köttet vill (emot Guds vilja), och därmed har de dragit över sig DÖD genom sina överträdelser. I Jesu renade blod kan vi däremot bli levande igen om vi omvänder oss! Gud visar sin vrede över olydnadens barn och Paulus varnar oss för att vi inte ska låta synden bedra oss – vilket är en reell risk. Han varnar oss gång på gång att vi måste se till att vandra i ljuset, och t o m att vi ska VAKNA UPP om vi sover och STÅ UPP FRÅN DE DÖDA. Om vi väljer att göra detta så ska Kristuas lysa över oss. Detta är alltså tvärt emot vad det reformerta lägret säger när de påstår att Gud först måste väcka upp oss för att vi SEDAN ska kunna tro och göra gott. Här läser vi att det är VI som har ansvaret att vakna upp och stå upp från de döda.

Ef. 2 Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synderTidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens sönerBland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek,också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus

Ef. 5:6 Låt ingen bedra er med tomt prat. Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn.—Ni var en gång mörker, men nu är ni ljus i Herren. Vandra då som ljusets barn.11 Ha inget att göra med mörkrets ofruktbara gärningar utan avslöja dem i stället.14 ty allt som uppenbaras är ljus. Därför heter det: ”Vakna upp, du som sover, och stå upp från de döda, så skall Kristus lysa över dig.” *) 15 Se alltså noga till hur ni lever, att ni inte lever som ovisa människor utan som visa.17 Var därför inte oförståndiga utan förstå vad som är Herrens vilja.

*) Jesaja 60: 3 Hednafolk skall vandra i ditt ljus och kungar i glansen som går upp över dig.4 Lyft dina ögon och se dig omkring:Då skall du se det och stråla av fröjd, ditt hjärta skall bäva och vidga sig.

Här upprepar Paulus att vi är döda genom våra överträdelser, men att vi kan bli levande tack vare det Jesus gjorde för oss på korset och genom att våra synder raderas vid vår omvändelse. Om vi sedan skulle välja att leva orättfärdigt så är vi återigen döda.

Kolosserbrevet 2:13 Ni som var döda på grund av era överträdelser och er oomskurna natur, också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser14 och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset.

1 Timotheosbrevet 5:6 Men den som för ett utsvävande liv är levande död

Om andlig död i Gamla testamentet

Även i gamla testamentet så ser vi att de som dör andligen är de som syndar, och det enkla botemedlet är att INTE synda. Att rättfärdighet räddar från döden är ett återkommande tema i Ordspråksboken.

Jesaja 59:1 Se, Herrens hand är inte för kort, så att han ej kan frälsa,  hans öra är inte tillslutet, så att han ej kan höra.2 Nej, det är era missgärningar som skiljer er och er Gud från varandra, era synder döljer hans ansikte för er, så att han inte hör er.Ty era händer är fläckade av blod, era fingrar av missgärning. Era läppar talar lögn,  er tunga bär fram orättfärdighet.

Psaltaren 9:18 De ogudaktiga skall vika tillbaka ner i dödsriket, alla hednafolk som glömmer Gud.

Ordspråksboken 1:32 Ty de oförståndigas avfällighet skall döda dem och dårarnas sorglöshet förgöra dem.

Ordspråksboken 8:36 Men den som syndar mot mig skadar sin själ, alla de som hatar mig älskar döden.

Ordspråksboken 10:2 Orätt vinning är till ingen nytta, men rättfärdighet räddar från döden.

Ordspråksboken 11:4 Ägodelar hjälper inte på vredens dag, men rättfärdighet räddar från döden.

Ordspråksboken 11:19 Den som står fast i rättfärdighet vinner liv, den som far efter ont drar över sig död.

Ordspråksboken 12:28 På rättfärdighetens väg är liv, ingen död finns på den vägen.

Ordspråksboken 13:14 Den vises undervisning är en källa till liv, en hjälp att undgå dödens snaror.

Ordspråksboken 14:12 En väg kan synas rätt för en människa, men till slut kan den leda till döden. (Även 16:25)

Ordspråksboken 14:27 HERRENS fruktan är en källa till liv, en hjälp att undgå dödens snaror.

Ordspråksboken 14:32 Den ogudaktige kommer på fall genom sin ondska, den rättfärdige har en tillflykt vid sin död.

Ordspråksboken 15:24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt, så att han undviker dödsriket där nere.

Ordspråksboken 18:21 Tungan har makt över död och liv, de som gärna brukar den får äta dess frukt.

Ordspråksboken 21:6 Att vinna skatter med lögnaktig tunga är ett jagande efter vind för dem som söker döden.

Ordspråksboken 21:16 Den människa som far vilse från klokhetens väg hamnar i de dödas församling.

Hesekiel 18:23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren, HERREN. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.

Hesekiel 18:20 Den som syndar, han skall dö; en son skall icke bära på sin faders missgärning, och en fader skall icke bära på sin sons missgärning. Över den rättfärdige skall hans rättfärdighet komma, och över den ogudaktige skall hans ogudaktighet komma.  21Men om den ogudaktige omvänder sig från alla de synder som han har begått, och håller alla mina stadgar och övar rätt och rättfärdighet, då skall han förvisso leva och icke dö. 22Ingen av de överträdelser han har begått skall du tillräknas honom; genom den rättfärdighet han har övat skall han få leva. 23Menar du att jag har lust till den ogudaktiges död, säger Herren, HERREN, och icke fastmer därtill att han vänder om från sin väg och får leva? 24Men om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör vad orätt är, alla sådana styggelser som den ogudaktige gör — skulle han då få leva, om han gör så? NEJ, INTET AV ALL DEN RÄTTFÄRDIGHET HAN HAR ÖVAT SKALL DÅ IHÅGKOMMAS, UTAN GENOM DEN OTROHET HAN HAR BEGÅTT OCH DEN SYND HAN HAR ÖVAT SKALL HAN DÖ. —26Om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör vad orätt är, så måste han dö till straff därför; genom det orätta som han gör måste han dö.27Men om den ogudaktige vänder om från den ogudaktighet som han har övat, och i stället övar rätt och rättfärdighet, då får han behålla sin själ vid liv.28Ja, eftersom han kom till insikt och vände om från alla de överträdelser han hade begått, skall han förvisso leva och icke dö.

Hesekiel 18:32 Jag finner ingen glädje i någons död, säger Herren, HERREN. Vänd därför om, så får ni leva.

Hes. 33:Men om du varnar den ogudaktige för den väg han går, för att han skall vända om ifrån den, och han ändå inte vänder om ifrån sin väg, då skall han dö genom sin missgärning, men du själv har räddat ditt liv.10 Du människobarn, säg till Israels hus: Ni säger: Våra överträdelser och synder tynger oss, och vi förgås genom dem. Hur kan vi då leva? 11 Svara dem: Så sant jag lever, säger Herren, Herren, jag gläder mig inte åt den ogudaktiges död. I stället vill jag att den ogudaktige vänder om från sin väg och får leva. Vänd om, vänd om från era onda vägar! Inte vill ni väl dö, ni av Israels hus?.

5 Mosebok 24:16 Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall lida döden genom sin egen synd.

2 Kungaboken 14:6 Men mördarnas barn dödade han inte enligt det som stod skrivet i Moses lagbok där HERREN befallt: ”Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall dö genom sin egen synd.

Krönikeboken 25:4 Men deras barn dödade han inte, utan handlade enligt det som stod skrivet i Mose lagbok, där HERREN hade befallt: ”Föräldrar skall inte dö för sina barns skull, och barn skall inte dö för sina föräldrars skull. Var och en skall dö genom sin egen synd.”

ARVSYND, syndarv, fördärv, syndfull natur – vi är EJ födda i synd

ARVSYNDEN – sanningarnas sanning? Även om du kallar det arvsynd, syndarv, fördärv eller att vara född med en syndfull natur, så handlar det ändå om en gnostisk lära. 

Charles Finney sade om arvsynden”This doctrine is a stumbling-block both to the church and the world, infinitely dishonorable to God, and an abomination alike to God and the human intellect, and should be banished from every pulpit, and from every formula of doctrine, and from the world. It is a relic of heathen philosophy, and was foisted in among the doctrines of Christianity by Augustine, as everyone may know who will take the trouble to examine for himself.” (Lectures on Systematic Theology, 1851 Edition, Published by BRCCD, p. 340)

En del menar att vi är födda men en syndfull natur för ”Varför skulle vi annars synda? Men varför syndade Adam och Eva? (Varför syndade 1/3 av änglarna?) Var DE födda med en syndfull natur? Nej, självfallet inte – de var skapade mycket goda – men ändå valde de att synda. Alltså krävs det inte någon syndfull natur för att vi ska välja att synda för det går precis lika bra den förutan.

Om vi är syndare av naturen, har då Gud någon rätt att döma oss för något som han vet är utanför vår egen kontroll? Om Gud skapade lagar som vi inte kan följa eller om han skapade oss som oförmögna att hålla dem så blir slutresultatet detsamma – vi är stackars offer för hur Gud valt att skapa oss (direkt eller indirekt). Men vi kan endast vara skyldiga till lagöverträdelse om vi haft möjlighet att hålla lagen, och ingen normal domstol skulle försöka processa mot en mentalt handikappad person eller en bebis eftersom dessa inte är medvetna om lagen och därmed inte kan anses vara skyldiga. Skulle då vår Gud handla annorlunda?

OM vi hade haft en fallen natur skulle vi då inte ha utmärkta ursäkter för vår synd på domedagen när vi blir tillfrågade av Gud varför vi syndat? ”För att vi är födda med en syndfull natur naturligtvis” skulle vi kunna svara. ”Eller har vi haft ett val att INTE bli födda med syndfullt kött?” Gud måste då medge att vi inte haft något sådant val och att vi alltså syndat av ren nödvändighet. Har han då någon rätt att döma oss, och vore det inte snarare så att det är SYND om oss som drabbats av en syndfull natur mot vår vilja? Vem skulle frivilligt vilja ha en syndfull natur som tvingar en till synd? Vidare tror ingen kristen att Jesus föddes i synd, men om arvsynden är sann så skulle det betyda att Jesus gavs fördelar över oss och att han lättare kunde hålla sig syndfri eftersom han ju inte var född med ett handikapp som vi andra. Idén om arvsynden förminskar vad Jesus gjorde för oss eftersom Jesus då skulle kommit lindrigare undan i livet jämfört med oss. Sanningen är dock att Jesus inte åkte någon gräddfil, utan han hade precis likdant kött som oss och blev precis som oss frestad i allt. Skillnaden mellan oss och Jesus är inte att vi hade en syndfull natur till skillnad mot honom, utan skillnaden är att Jesus valde att inte synda till skillnad mot oss. Så mycket älskade han oss!

Synd är överträdelse av lagen ( I Joh 3:4) och är ett val. Det är ingen synd att vara född med svart hår, blå ögon osv och det är ingen synd att överhuvudtaget bli född. En bebis är inte medveten om lagen och kan heller inte göra några överträdelser. Om synd går att ärva borde då inte syndare föda syndare, och heliga föda heliga? Hur kom det sig att Jesus inte föddes i synd? Maria var ju precis lika mycket släkt med Adam och Eva som alla andra – OCH hade manliga förfäder – så att vara född av en jungfru skulle inte ha hjälpt mot ett sådant ”synd-DNA”. Varför skulle arvet hoppa över henne och inga andra kvinnor? Att Jesus var född av en jungfru var ämnat som ett TECKEN enligt Jesaja och det står ingenstans att det var för att Jesus skulle undgå någon arvsynd.

Jesaja 7:14 Därför skall Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel.

De första 300-400 åren e Kr så lärde ingen av de gamla kyrkofäderna att vi ärvt Adams synd, men däremot gjorde gnostikerna det och de betraktades som villolärare. Augustinus var en före detta gnostiker och det var därifrån han hämtade idén om den syndfulla naturen och introducerade den till kyrkan. Luther, Kalvin och andra fortsatte att sprida idén och vi har sedan i flera hundra år tagit denna lära som en självklarhet och ”sanningarnas sanning” som vi helt enkelt inte FÅR ifrågasätta. Men varför ska vi försöka intala oss att ALLA de gamla kyrkofäderna hade fel de första 300 åren efter Jesu död, innan Augustinus äntligen äntrade scenen och gav oss ljus? Det finns ingen som orsakat fler villoläror i Kyrkan än Augustinus som kan ses här.

Nedanstående verser brukar vanligtvis användas för att ge support för idén om Arvsynden

1) Rom 5:12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat.

Vad vi kan läsa här är att DÖDEN kommit över alla människor (”all MEN” KJV) och inte  att SYNDEN kommit över alla människor. Och varför kom döden över alla människor? Jo, EFTERSOM ALLA HADE SYNDAT. Det betyder att VI som individer orsakat det tillståndet med vårt eget agerande och det står inte att vi är födda i synd eller fördömda från start. Syndens lön är döden och i Adam och Evas fall så handlade det om både fysisk och andlig död. Fysisk för att de inte längre kunde nå Livets Träd och fick träda ut i världen som var förbannad för deras skull, och andlig eftersom synden ju separerar oss från Gud som är helig.

En del hänger upp sig på att det står att ”alla hade syndat” och menar att detta borde inbegripa bebisar. Det handlar om anthrōpous (”all men”  i KJV) vilket beroende på sammanhang kan betyda män, kvinnor OCH män eller hela mänskligheten. Vi vet redan att det finns åtminstone ett undantag till regeln eftersom Jesus aldrig syndade. ”Alla” betyder alla av någonting, och i det här fallet ser det ut att vara alla som överhuvudtaget kan synda. Läs sist i dokumentet om vad synd är, och du kan se att barn inte kan inbegripas i beskrivningen eftersom de inte är medvetna om lagen.

Adam introducerade den allra första synden till världen och det orsakade väldiga konsekvenser för alla efterkommande. Det mest påtagliga är att vi måste dö FYSISKT pga honom (även om vi dör som oskyldiga bebisar) och detta beroende på att vi inte kan nå Livets Träd pga hans synd när han blev utkastad ur Eden. Vi har även blivit födda in i en fallen värld pga honom, och vi måste arbeta i vårt anletes svett och vi måste föda barn i plågor vilket är del av förbannelsen. Vi har även tistlar i naturen pga Adam, och vi skulle även kunna säga att jordbävningar, tsunamis, vulkanutbrott o dyl. kan härledas till förbannelsen som Adam orsakade eftersom Gud aldrig skulle acceptera eller orsaka sådana element gentemot oss utan orsak. Dessa saker är ju negativa och orsakar död och plåga, och Bibeln lär att Döden är en FIENDE. Vi vet att vi lever in en fallen värld men de goda nyheterna är förstås att Gud gjorde någonting åt saken. Fysisk död är enda utvägen efter det som Adam orsakade för ingen skulle vilja leva för evigt på en jord som är under en förbannelse.

Vi är inte ansvariga för Adams synd för synd tillräknas inte där det inte finns någon moralisk lag som blivit överskriden. Romarbrevet 5 talar inte om fysisk död för Paulus talar om fördömelse och rättfärdighet, och fördömelsen syftar till själslig död eftersom de som ju är rättfärdiggjorda fortfarande dör fysiskt. Väljer vi Adams väg så dör vi, men väljer vi Jesus väg så får vi liv. I Rom 6:23 står det ”Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre”. För att förstå vad slags död som menas i början av versen behöver vi bara jämföra med motsatsen i slutet av versen. ”Evigt liv”! Att få evigt liv betyder inte att den rättfärdiga personen inte kommer att dö fysiskt. Jesus säger i Joh. 11:25 ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör.” Om döden i Rom 6:23 betyder fysisk död så skulle det betyda att de rättfärdiga inte behöver dö fysiskt. Rom. 6:23 lär ut samma sak som Rom. 5:12 och 18-19 – att vi inte dör förrän vi syndar, och att vi inte lever förrän vi tror på Jesus.

Rom. 6:23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre

Rom 5:13 Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns

2) Rom 5:18Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.

Om vi i Rom 5:18 ska se första halvan som att 100% av alla människor kategoriskt blir fördömda pga Adam, då måste vi se andra halvan på precis samma kategoriska sätt – att ALLA blir rättfärdiga genom Jesus. Men blir 100% av alla människor rättfärdiga i Jesus? Nej, vi vet att en universell frälsning inte är Biblisk så vi kan inte kategorisera på det sättet utan måste läsa verserna i sitt sammanhang. Vi får mer ljus bara vi går till nästa vers som är 5:19. Där står det att MÅNGA blivit syndare och att MÅNGA ska bli rättfärdiga. Vi vet att vi inte blir rättfärdiga i Jesus såvida vi inte accepterar honom som Frälsare och omvänder oss från våra synder. Likaså blir vi inte fördömda i Adam, såvida vi inte väljer att vara olydiga som han var. Nu har alla syndat (alla som är medvetna om lagen) och är därför i behov av en frälsare, men inte för att Adam syndat utan för att VI syndat. Sen kan det också vara så att vi är utsatta för ännu mer frestelse än vad Adam var och att Kunskapens Träd orsakat en ny dimension för oss att hantera, men ingenstans står det att vi är födda i synd, att vi ärvt Adams synd, att vi är födda med syndfullt kött, att bebisar kan synda, etc. I Adam så dör vi inte såvida vi inte väljer att vara olydiga, och i Kristus så lever vi inte såvida vi inte väljer att lyda.

Romans 5:14 Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte hade syndat genom en överträdelse SÅDAN SOM Adams, han som är en förebild till den som skulle komma.

Sådan som” betyder ”i likhet med” och är översatt från det grekiska ordet homoiōmati. Paul refererade till de som hade syndat innan lagen kom och som syndat mot sitt samvete. De hade visserligen inte fått ett direkt bud från Gud som Adam fick, men de var fortfarande syndare.

3) Psalm 58:4 De ogudaktiga är avfälliga ända från födelsen, de lögnaktiga far vilse alltifrån moderlivet

Ps. 58:4 ger intryck av att barn är syndiga från födelsen och Ps. 51:7 att barn när syndiga från befruktningen. Hur ska vi ha det? Vi ska inte bygga doktriner på psalmer som kan vara just psalmer och poesi, och det är bättre att läsa psalmer genom filtret av klarare texter utan poetiska inslag. Notera att det står ”far vilse” vilket betyder att de inte var födda vilse från start. Notera också att den rättfärdiga i vers 11 INTE var vilse så ”fara vilse” gäller alltså inte alla universellt. Psalmen gäller vuxna personer och inte barn för barn kan inte göra upp onda planer i sina hjärtan.

Ps. 58:3 Nej, i hjärtat gör ni upp onda planer, era händer banar väg för våld i landet

Notera också att det står ”lögnaktiga”. Vilka bebisar känner vi som kan tala lögner och prata direkt från födseln? Vilka bebisar kan använda sina händer för att bana väg för våld i landet? Självklart ingen!

Ps. 58:7 Gud, krossa tänderna i deras mun, bryt sönder de unga lejonens käkar, Herre!

Hur många är födda med TÄNDER? Detta är ytterligare bevis för att psalmen inte handlar om straff gentemot bebisar utan gentemot ogudaktiga som gjort sig skyldiga till våld, blodutgjutelse och att ständigt bryta mot Guds lag.

Det låter onekligen som barn är neutrala och oskyldiga:

Rom 9:11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont

Mark 10:15 Amen säger jag er: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.

Jesaja 7: 16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Hes. 18:20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.

5 Mos 24:16 Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall lida döden genom sin egen synd.

4) Jer. 17:9 Bedrägligare än allt annat är hjärtat, det är obotligt sjukt. Vem kan förstå det?

Jeremia talar här om hjärtan som säger en sak men känner ett annat. Bibeln talar också om hjärtan som är rena, villiga, glada, perfekta, osv. Versen precis efter säger:

Jer. 17:10 Jag, Herren, utforskar hjärtat och prövar njurarna för att ge åt var och en efter hans vägar, efter hans gärningars frukt.

Så det handlar om en persons gärningar och inte att alla är födda med hjärtan som är fördärvade. Vi kan absolut inte använda den här poetiskt uttryckta versen till stöd för att vi är födda i synd. När Gud utrannsakar en bebis hjärta (om han ens är gammal nog att ha ett) så ser han självfallet vilka gärningar den har och vilken kapacitet den har att lyda – och dömer därefter.

5) 1 Mos. 6:Och Herren såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda

Detta handlar om tillvaron strax före floden och innebörden av orden visar att man åtminstone måste vara vuxen för att kunna ha sådana tankar. Noa var undantagen och han var en rättfärdig man. Det är troligt att ”Guds söner” (det hebreiska begreppet betyder änglar de andra tre tillfällena som det används i GT) haft en stor orsak till den våldsamma och onda tillvaro som rådde just före floden. Vi kan läsa att de fick barn med kvinnor och att avkomman blev jättar. Gud accepterade Abels offer och inte Kains, och ansåg dessutom att även Kain hade förmåga att stå över synd. Inte kan vi väl säga att vi alla syndar ständigt och jämt än idag endast tänker onda tanker, för det gör inte ens ateisterna! Om den här versen säger att vi alla är födda i synd så måste man fundera på varför Gud dödade alla människor pga deras totalt syndfulla liv, bara för att se problemet fortsätta även efter floden. Då skulle han ha orsakat floden helt i onödan. Är vi födda i synd är det i stället Gud som ska klandras, för ingen av oss har bett om att få bli födda men en syndfull natur som får oss att synda.

6) Psalm 51:7 I synd är jag född, och i synd blev jag till i min moders liv (SFBSe, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig (1917)

Denna vers handlar inte om alla människor i hela världen utan om David och hans mamma. Versen säger att David blivit avlad i synd och INTE att David är född syndig. Det kan mycket väl stämma att David blev avlad i synd om vi ser till omständigheterna till hans mamma.

David hade två halvsystrar Zeruiah and Abigail (1 Krön. 2:13-16). Pappan till dem var inte Jesse utan Nahash (2 Sam. 17:25). Davids mamma var förmodligen inte Jesses första fru, vilket kan förklara varför Davids halvbröder såg sig själva som bättre än David (1 Sam. 17:28-30) Det kan också förklara varför David inte kallades fram då profeten Samuel var på besök för att hitta en kung. (1 Sam. 16:11).

Det går att spekulera ytterligare om omständigheterna gällande David’s mamma och hur hon fick sina barn, men vi vet åtminstone ovan. Det går t ex att spekulera om otrohet, våld, skilsmässa osv vad gäller omständigheterna kring Nahash och Jesse. Davids mamma borde ha varit gift med Jesse när han föddes eftersom David inte var någon bastard (Deut 23:2).

David var precis som vi född in i en syndfull värld och man kan också bli född in i ett språk (Apg 2:8). Låt oss återigen inte glömma att psalmer ofta innehåller poetiskt tal, och i det här fallet så vet vi att ben inte kan prata, att Gud inte krossar ben när vi syndat, att isop kan få oss vitare än snö, osv:

Ps.51:9 Rena mig med isop, så att jag blir ren, två mig, så att jag blir vitare än snö. 10 Låt mig få höra fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få jubla.

Det låter inte logiskt att David ivrigt skulle be Gud om förlåtelse för att han (David) hade mage att bli avlad i synd. Det hade knappast varit Davids fel utan snarare Guds fel.

7) Job 15:14 (Elifas) Vad är en människa, att hon skulle vara ren, att en av kvinna född skulle vara rättfärdig?

Job 25:4 (Bildad) Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren?

Frågorna i 15:14 och 25:4 är adresserade till Job av hans vänner i respons till Jobs övertygelse om att han är oskyldig. Vännernas åsikter är inte Guds åsikter. Vi vet redan att det finns flera rättfärdiga personer beskrivna i GT och Job själv hör till dem. Hela mänskligheten som är född av kvinna har hamnat i frivillig demoralisering pga frestelser och själviskhet. Jesus var också född av kvinna men han var inte demoraliserad. Versen säger inte att varje kvinna har ärvt orenlighet och att varje man är född orättfärdig. Vi måste fråga oss själva om verserna absolut måste läsas bokstavligt? Läser du den här versen bokstavlig ifrån samma bok?:

Job 1:21 Naken kom jag ur min moders liv, och naken skall jag vända tillbaka dit.

8) Rom. 3:10 Det står skrivet: Ingen rättfärdig finns, inte en enda 11 ingen förståndig finns, ingen finns som söker Gud

Läs ett mer utförligt svar i min bloggartikel här. 

Återigen kan vi se att bebisar inte kan åsyftas eftersom det handlar om onda människors val. Paulus ord kommer ifrån några psalmer och vi kan läsa att de ogudaktiga (däribland det inte finns någon rättfärdig) konstrasteras mot de rättfärdiga som tar sin tillflykt till Herren.:

Psalm 14: 1 DÅRARNA säger i sitt hjärta: ”Det finns ingen Gud.”Onda och avskyvärda är deras gärningar, det finns ingen som gör det goda.Herren blickar ner från himlen på människors barn för att se om det finns någon förståndig, någon som söker Gud.Men alla har avfallit,  alla är fördärvade. Ingen finns som gör det goda,  inte en enda.Förstår de ingenting, alla dessa OGÄRNINGSMÄN, de som äterMITT FOLK som om de åt bröd och som inte åkallar HerrenDär gripsde av förfäran, ty Gud är hos de RÄTTFÄRDIGAS släkte.Den betrycktes råd hånar ni, ty Herren är hans tillflykt.O, att det från Sion kom frälsning för Israel!När Herren gör slut på SITT FOLKS fångenskap, då skall Jakob jubla, Israel glädja sig.

Psalm 5:9 Herre, led mig genom din rättfärdighet för mina förföljaresskull.  Gör din väg jämn för mig.10 Ty vad deras mun talar kan ingen lita på, deras inre är fördärv,  en öppen grav är deras strupe och sin tunga gör de hal.11 Förklara dem skyldiga, Gud, låt deras planer bli derasfall. Driv bort dem för deras många synders skull, ty de är upproriskamot dig.12 Men låt alla som flyr till dig få glädja sig. I evighet skall de jubla, ty du beskyddar dem. I dig skall de fröjdas  som älskar ditt namn.13 Ty du, Herre, välsignar den RÄTTFÄRDIGE, du omger honom med nåd som med en sköld.

Vi vet redan om en rad kända rättfärdiga människor i GT, såsom Abraham, Lot, Job, Noa, etc, och Paulus som yttrade orden i Rom 3:10 var också rättfärdig! Är vi inte rättfärdiga kommer vi inte in i Guds rike. Alltså kan vi inte låta Rom 3:10 motsäga detta utan vi måste läsa versen i sitt sammanhang och notera vad psalmerna säger som citeras.

9) Ef 2:Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner.

En del påstår felaktigt att det står att vi blivit FÖDDA i ”överträdelser och synder” men det står inte så. Versen efter säger:

Ef. 2:Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

Bebisar kan inte följa syndiga begär och vara olydiga. Man måste vara vuxen för att vara medveten om sitt kött och känna behag till begär så bebisar kan inte vara skyldiga till de överträdelser som Paulus talar om. Ingen måste av nödvändighet vara ”olydnadens söner” eller ”vredens barn”, liksom ingen måste vara alkoholist. Det är våra egna val som vi måste stå till svars för och vi är slavar under den vi lyder. ”Av naturen” visar på personens karaktär som orsakas av inövad synd, och inte nödvändigtvis pga att vara född i synd. Bebisar som skriker efter mat, blöjbyte eller omtanke syndar inte! Vårt samvete är det som kan döma oss och bebisar har gott samvete.

Rom 2:14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.

10) 1 Kor.15:22 Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande

Sammanhanget handlar om de kristnas uppståndelse, och ingenstans står det att vi har ärvt Adams synd och/eller att vi måste dö andligen pga det som HAN gjorde. Sammanhanget är:

1 Kor. 15:20 Men nu har Kristus uppstått från de döda som förstlingen av de insomnade. 21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom också de dödas uppståndelse genom en människa.22 Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande. 23 Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och sedan, vid hans ankomst, de som tillhör honom. 24 Därefter kommer slutet, då han överlämnar riket åt Gud, Fadern, sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft.

Adam orsakade som sagt fysisk död för ALLA människor eftersom vi inte kan nå Livet träd pga honom, och vi har också syndat LIKSOM honom, vilket får oss att förtjäna andlig död precis som honom. Det står inte att ALLA dör andligen i Adam och NÅGRA görs levande i Kristus. Nej, ALLA görs levande i Kristus. Om någon vill läsa att vi alla automatiskt dör andligen i Adam så tvingas vi tro att alla automatiskt görs andligt levande i Jesus., men alla blir inte frälsta. Jämför gärna dessa verser med Rom. 18-19 som säger samma sak. Läs mer i den här artikeln.

11)  Predikaren 7:21 Ty det finns ingen rättfärdig människa på jorden som gör gott och aldrig syndar

Predikaren är en person som ibland låter lite bitter över hur människan beter sig, och uttrycker sig ibland som han vore en av dessa syndiga människorna som han suckar över. Han uttrycker sig kategoriskt om människan och säger att människornas hjärtan är fulla av ondska så länge de lever. Stämmer det in på alla? Enok, Abraham, Lot, Job, och de människor som levde senare, såsom Jesus lärljungar inklusive Paulus? Var deras hjärtan fulla av ondska dygnet runt och gjorde de aldrig något gott en enda minut? Självfallet gjorde de det. Predikarens texter måste läsas med hänsyn till hans klagan över människosläktet som sådant.

Predikaren 9:Detta är det onda i allt som händer under solen, att det går alla lika. Därför är också människornas hjärtan fulla av ondska, och oförnuft bor i dem så länge de lever, och sedan måste de ner bland de döda.Ät därför ditt bröd med glädje och drick ditt vin med glatt hjärta. Gud är redan nöjd med det du gör.  Njut livet med en hustru som du älskar, alla dagar i ditt förgängliga liv, det som Gud ger dig under solen, ja, under alla dina förgängliga dagar. Ty detta är din lott i livet och under den möda som du gör dig under solen.

Predikaren sade också i samma kapitel att Gud skapade människorna RÄTTSINNIGA och att de SEDAN tänkt ut många onda planer. Det kan dock inte stämma att 100% av alla människor tänkt ut onda planer, för en person som Enok togs till och med upp till himlen pga sin rättfärdighet:

Predikaren 7:30 (29) Se, endast detta har jag funnit  att Gud skapade människorna rättsinniga. Men sedan har de tänkt ut många onda planer.

12) Här följer några mycket olyckliga översättningar från Svenska Folkbibeln

a) Rom 8:12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet

b) Rom 7:5 Ty så länge vi behärskades av vår onda natur, var de syndiga begär som väcktes till liv genom lagen verksamma i våra lemmar, så att vi bar frukt åt döden

c) Gal. 5:13 Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek

d) Ef. 2:3:3 Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

e) Rom. 8:3 Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden.

f) Rom. 8:8 De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.

g) Kol. 2:11 I honom blev också ni omskurna, inte med människohand, utan med Kristi omskärelse, då ni avkläddes er syndiga natur

h) Rom. 7:7 Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär.

Samtliga ovan verser är från Svenska Folkbibeln som felaktigt lagt till ord som inte finns i grundtexten.  Där ”ond natur” finns med är felaktiga översättningar eftersom ordet ”onda” är taget från luften och inte har en parallell i originalspråket (grekiska).  1917 års översättning har lyckligtvis inte ”ond natur” i någon av dessa verser och inte heller Reformationsbibeln. ”Ond natur” är en översättning av grekiska ”sarx” som betyder KÖTT och precis samma sorts kött som Jesus hade.  Att översätta ett och samma ord för ”kött” när det är relaterat till Jesus, och till ”ont kött/ond natur” när det är relaterat till människor är ohederligt och helt omotiverat. Att lägga till ordet ”onda” är att göra tillägg till Bibeln och det är vad vi blivit varnade från att göra. Tilläggen har förmodligen kommit till genom en influens av vårt Lutherska arv, och Luther var som sagt mycket influerad av Augustinus.

Bättre översättningar är:

a) Rom. 8:12 Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot KÖTTET, så att vi skola leva efter KÖTTET. (1917)

b) Rom. 7:For when we were IN THE FLESH, the MOTIONS OF SINS, which were by the law, did work in our members to bring forth fruit unto death. (KJV)

c) Gal 5:13 I ären ju kallade till frihet, mina bröder; bruken dock icke friheten så, att KÖTTET får något tillfälle. Fastmer mån I tjäna varandra genom kärleken. (1917)

d) Ef. 2:3 Bland dessa voro förut också vi allasammans, där vi vandrade i vårt KÖTTS begärelser och gjorde vad köttet och sinnet ville; och vi voro genom vår natur hemfallna åt vredesdomen, vi likasom de andra. (1917)

/d) Ef. 2:3 Among whom also we all had our conversation in times past in the lusts of our flesh, fulfilling the desires of the flesh and of the mind; and were by nature the children of wrath, even as others. (KJV)

e) Rom. 8:Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom KÖTTET, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet. (1917)

f) Rom. 8:So then they that are in the FLESH cannot please God. (KJV)

g) Kol 2:11 I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda eder KÖTTSLIGA KROPP; jag menar omskärelsen i Kristus. (1917)

h)  Rom. 7:What shall we say then? Is the law sin? God forbid. Nay, I had not known sin, but by the law: for I had not known lust, except the law had said, Thou shalt not COVET. (KJV)

Vad gäller Rom. 8:3 så är det faktiskt det enda stället i Bibeln där det står något om ”syndigt kött/natur” och vi kan läsa att Jesus kom ”i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet”. När han vara tillsammans med sin Fader i treenigheten så hade han inte kapacitet att synda eftersom Gud inte kan gå emot sin egen natur, men när han kom som människa till jorden så hade han kött liksom vi och hade plötsligt kapacitet att synda som alla andra människor. Därför är det en bra beskrivning att Jesus kom ”i syndigt kötts gestalt”, för det är ju med köttet som en människa kan utföra synd, och det var just i syndigt kötts liknelse som han kom. Det går inte att använda denna vers som stöd att vi alla är födda i synd, eftersom versen handlar om Jesus val att komma till jorden i ett likadant kött som vi – och är man i KÖTT så har man också förmåga att synda. Jesus valde dock inte att synda, och därför är hans offer så makalöst.

13) 1 Mos. 8: 21 När Herren kände den ljuvliga doften, sade han till sig själv: ”Härefter skall jag inte mer förbanna jorden för människans skull, eftersom hennes hjärtas tankar är onda ända från ungdomen. Jag skall aldrig mer döda allt levande så som jag nu har gjort.

Det står ”ända från ungdomen” och inte ”ända från födelsen” eller ”ända sedan de var bebisar/barn”. Så kan man uttrycka sig om man vill säga att något varat ända från början, eller mycket tidigt eller i urminnes tider. Är man ungdom så har man åtminstone uppnått en ålder när man är medveten om Guds bud och hur man relaterar i förhållande till det. Man är alltså medveten om att man syndar, och versen säger inte att vi är födda i synd.

14) Rom. 8:Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden (SFB)

1917 års översättning är bättre:

Rom. 8:Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet. (1917)

Den enda versen i Bibeln där det faktiskt står något om ”syndigt kött” är faktiskt i denna vers. Det står att sonen kom i ”syndigt kötts gestalt”. Det är en bra beskrivning eftersom det är köttet vi kan tänkas synda med och Jesus kom alltså i liknelse av ett sådant kött som vi andra hade. Ingen syndar dock av ren nödvändighet och absolut inte för att vi är födda med syndfulla kroppar. Om det var vårt kött som per automatik vore syndigt så borde det gälla ofödda barn också, men då måste man fråga sig på vilket sätt ett ofött barn kan ha ”syndigt kött” och varför detta inte skulle vara Guds fel snarare än barnets. Då måste vi ändra de verser som säger att det är våra överträdelser som orsakar så att vi blir (andligt) döda när vi egentligen blir döda så fort vi avlas och får ett kött. Men Bibeln lär inte ut att det är en synd att ha ett kött, och varför skulle Gud vara vred på oss för att vi har ett kött? Nej, Gud är vred för att vi SYNDAR.

Vi orsakar vår egen fördömelse

1 Mos 6:12 Gud såg på jorden, och se, den var fördärvad, eftersom alla människor levde i fördärv på jorden.13 Då sade Gud till Noa: ”Jag har beslutat att förgöra alla levande varelser, ty för deras skull är jorden full av våld. Se, jag skall fördärva dem tillsammans med jorden

2 Mos 32:Då sade Herren till Mose: ”Gå dit ner, ty ditt folk som du har fört upp ur Egyptens land drar fördärv över sig. De har redan vikit av från den väg som jag befallde dem att gå. De har gjort sig en gjuten kalv som de har tillbett och offrat åt och sagt: Detta är din gud, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land.” Herren sade ytterligare till Mose: ”Jag har sett detta folk, och se, det är ett hårdnackat folk.) 

5 Mos :31:29 Ty jag vet att ni efter min död kommer att göra det som är fördärvligt och vika av från den väg som jag har befallt er att gå. Därför skall olycka drabba er i kommande dagar, när ni gör sådant som är ont iHerrens ögon och väcker hans vrede genom era gärningar.”

5 Mos. 32:Du övergav Klippan som födde dig.Du glömde Gud som gav dig livet.19 Herren såg detta och förkastade dem,eftersom hans söner och döttrar hade kränkt honom.20 Han sade: ”Jag vill dölja mitt ansikte för dem,jag vill se vilket slut de får.  Ty de är ett förvänt släkte, barn utan trohet.

NÅGOT ATT FUNDERA PÅ

Risken med läran om Arvsynden är att den kan användas som en ursäkt för synd och att vi kan ha både vår synd (som stackars vi inte kan hjälpa) och vår frälsning också. Men vår frälsare kan ge oss en fullständig seger över synden. Jesus dog inte så att vi ska kunne fortsätta synda. Synd är något som inträffar vid någon tidpunkt efter att vi blivit födda, och synd är ingenting som finns i våra gener/DNA. Jehovas Vittnen lär att en människas läggning och synden finns i blodet.(”The poisons that produce the impulse to commit suicide, murder, or steal are in the blood.” (Watchtower 9/15/1961, page 564)

Hur kom det sig att Enok i 1 Mos. 4:26 levde så Gudfruktigt att han helt enkelt togs hem till Gud utan att behöva dö? Det verkar inte som han var född i synd. Man skulle också kunna tycka att om nu syndarvet är ett faktum så borde en sådan mycket viktig och avgörande lära kunna ses någonstans i Bibeln. Men vi har visat här att det faktiskt inte står att läsa någonstans. Det är förstås överraskande att inse att en tradition vuxit sig så stark att ingen egentligen ifrågasätter den. ”Alla” tror ju på syndafallet i alla länder, så vi tar bara för givet att Bibeln lär det. Men historieböckerna med citat från de äldsta kyrkofäder ljuger inte. Bilden är solklar. Ingen förutom gnostikerna (och senare Augustinus) trodde på en arvsynd.

Något att tänka på är att när Gud ville straffa de som gjort ont i hans ögon under ökenvandringen, så valde han att straffa de som var tjugo år gamla och därutöver.

3 Mos 32:11′Av de män som hava dragit upp ur Egypten skall ingen som är TJUGO år gammal eller därutöver få se det land som jag med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob — eftersom de icke i allt hava efterföljt mig 12 ingen förutom Kaleb, Jefunnes son, kenaséen, och Josua, Nuns son; ty de hava i allt efterföljt HERREN.’13Så upptändes HERRENS vrede mot Israel, och han lät dem driva omkring i öknen i fyrtio år, till dess att HELA DET SLÄKTE hade dött bort som hade gjort vad ont var i HERRENS ögon.

Under domstolen

Om en mentalt handikappad vuxen person, med förstånd som en 0-3-åring, skulle ertappas med något brott så skulle ett normalt fungerande rättsväsende aldrig leda till ett åklagande mot en sådan person. Han är ju inte tillräknerlig eller vid sina sinnes fulla bruk. Han själv kan per definition inte utföra något brott, men möjligen en vårdare/anhörig som borde ta ansvar för honom. Ingen skulle komma på tanken att kalla en gravt mentalt handikappad person till en rättegång för att sedan låta en Domare deklarera att ”Ja, du skulle ju riskera minst ett års fängelse för det brott du begått men eftersom du är mentalt handikappad så är vi hyggliga här och låter dig  slippa det straff som du FÖRTJÄNAR”. Nej, personen i fråga skulle inte ens kallas till en rättegång, och inte heller FÖRTJÄNAR han något straff om han inte ens kan kontrollera sina kroppsrörelser eller ens mentalt förstå någonting om orsak och verkan. Om en sekulär rättsinstans agerar så humant, skulle då vår kärleksfulla Gud handla på ett mindre humant vis? Skulle han verkligen mena att små bebisar FÖRTJÄNAR ett straff och ser han sig själv som HYGGLIG när han inte utmäter straff på dem? Vad kan små bebisar rimligen ha gjort sin skyldiga till för slags brott?

Hur kommer synden in i människan och vad är synd?

Om alla är födda i synd betyder det att bebisar kan synda, men vad slags synder kan en en månaders bebis göra sig skyldig till? Även ofödda bebisar är i så fall också syndare eftersom en människa blir en person vid befruktningen. Men hur kan en bebis som fortfarande är i magen kunna synda? Om bebisar i magen kan synda så måste vi vara konsekventa och anse att en bebis som blev befruktad för en timme sedan också är en syndare och lagöverträdare – men på vilket sätt kan en cellsamling som får plats i ett nålsöga kunna synda utan hjärta, hjärna, hörsel, ögon, etc? Nedan kan vi läsa vad synd är och ingenstans passar bebisar in.

1 John 3:4. Var och en som gör synd bryter också mot lagen, ty synd är brott mot lagen.

Rom. 5:13. Ty synden var i världen innan lagen kom, men synden tillräknas inte där det inte finns någon lag.

Jakob 1:14. Utan var och en frestas, när han dras och lockas av sitt eget begär. 15. Därefter, sedan begäret har blivit havande, föder det synd och då synden är fullbordad, föder den död.

Jakob 4:17. Den som därför vet att göra det som är gott och inte gör det, för honom är det synd.

Matt 15:18. Men det som går ut ur munnen, kommer från hjärtat, och det orenar människan. 19. Ty från hjärtat utgår onda tankar, mord, hor, otukt, stöld, falskt vittnesbörd, hädelse.

Rom 2:13. Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR lagen, de skall bli rättfärdiggjorda. 14. Ty då hedningarna, som inte har lagen, AV NATUREN GÖR DET LAGEN INNEHÅLLER, så är dessa, fastän de inte har lagen, sig själva en lag. 15. De visar sålunda, att lagens verk är skrivet i deras hjärtan, och därom bär deras samvete dessutom vittnesbörd, också deras tankar, som inbördes anklagar eller också försvarar dem, 16. på den dagen, när Gud skall döma över människornas hemligheter, genom Jesus Kristus, enligt mitt evangelium. 

Augustinus introducerade irrläror till kyrkan, såsom läran om den syndfulla naturen

Augustinus levde mellan 354-430 e.Kr och var en f.d. gnostiker. Han introducerade många falska läror till Kyrkan som ingen bland de gamla kyrkofäderna före honom lärde ut.

1. Predestinationsläran (Gud bestämmer vem som ska bli frälst/förlorad) 

2. Omöjligheten att avfalla från sin frälsning (en gång frälst, alltid frälst) 

3. Människan har ingen fri vilja (monergism) 

4. Man kan inte veta om man är frälst (eftersom även de som lever i köttet kan vara frälsta) 

5. Människan är född med en syndfull natur som får henne att synda

6. Den katolska kyrkans övergripande makt 

7. Skärselden 

8. Böner för döda 

9. Evig förbannelse för odöpta barn och vuxna 

10. Sex är syndigt även inom äktenskap eftersom det köttsliga fördärvet är ärftligt (därav munksystemet) 

11. Maria syndade aldrig, och han tillbad henne 

12. Han var även den första att påstå att Andens gåvor såsom helande, profetior, och tungotal har upphört

13. Menade att Skriften inkluderar apokryferna

14. Bokstavlig närvaro av Jesu kött i Nattvarden (Herrens måltid)

15. Nattvarden är nödvändig för frälsning

16. Salighetsförklaringar

Augustinus, som till skillnad mot Pelagius into kunde grekiska, förföljde även teologiskt oliktänkande i Katolska kyrkan. Historikern Neander sade att Augustinus lära ”innehåller grogrunden för hela systemet av despotism, intolerans och förföljelse, t o m Inkvisition.” Han är känd för att ha förföljt Bibeltroende Donatister som strävade efter att behålla renläriga kyrkor efter en apostolisk anda. Augustinus var en av fäderna till ”a-millennialism”, tolkade Bibelprofetior allegoriskt; lärde att den katolska kyrkan är Guds rike. Han var en av grundarna till läran om barndop, menade att odöpta barn är fördömda, och kallade de som var emot läran för ”otrogna” och ”förbannade”. Han upphöjde kyrkotradition före Bibeln. Han var en av de första som lärde ut att ”nephilim” inte var avkomma mellan änglar och människor som 1 Mosebok säger, utan var ättlingar till Kain.

Kalvinister påstår att läran om människans oförmåga att välja eller rata Gud är en historisk åsikt, men det stämmer inte alls. Historien visar att läran om Fri vilja var den universella åsikten i urkyrkan utan undantag de första 300-400 åren. Urkyrkan vederlade gnostikerna som trodde på totalt fördärv, predestinationslära och fatalism.

Gnostikerna, som ansåg att de var sanna kristna, hade en fatalistisk mentalitet och de trodde att människans natur var så fördärvad att hon inte hade ett fritt val mellan gott och ont, till skillnad mot vad urkyrkan trodde. Det finns troende idag som anser att människans totala fördärv är en så fundamental lära att de fördömer de som vågar sätta sig emot den, men urkyrkan ansåg att den var en irrlära. Urkyrkan menade att endast gnostiker förnekar människans fria vilja, men idag säger många olika kyrkor att endast irrlärare tror på den. Beausobre sade, ”those ancient writers, in general, say that Manichaeans denied free-will. The reason is, that the Fathers believed, and maintained, against the Manichaeans, that whatever state man is in he has the command over his own actions, and has equally power to do good or evil.”

Det fanns många andra gnostiska grupper vid tiden för urkyrkan som också förnekade människans fria vilja, såsom Marcionism som startades av Marcion. Men en av de största hoten till urkyrkan var Manichaeans som startades av Manes, en perisk filosof, som också kallades Mani. Urkyrkan debatterade grundaren för denna gnostiska grupp i Acta Archela,som också är känd för ”The Disputation with Manes”. Biskopen Archelaus representerade urkyrkan genom dess lära att Gud inte skapades oss med en fördärvad natur utan att Gud gett oss en fri vilja. Mani tog den gnostiska positionen att människan till sin natur är totalt oförmögen och fördärvad och att människan inte har fri vilja. Domarna för debatten dömde Archelaeus som vinnare och emot Mani. Urkyrkans position är beskriven på det här sättet ”All the creatures that God made, He made very good. And He gave to every individual the sense of free will, by which standard He also instituted the law of judgment” our will is constituted to choose either to sin or not to sin? And certainly whoever will, may keep the commandments. Whoever despises them and turns aside to what is contrary to them, shall yet without doubt have to face this law of judgment? There can be no doubt that every individual, in using his own proper power of will, may shape his course in whatever direction he pleases.”

Urkyrkans ledare var oroade över att de gnostiska idéerna skulle infiltrera Kyrkan. Gnostikerna lärde till exempel att köttet var syndigt i sig själv. Eftersom gnostikerna såg köttet som syndigt i sitt ämne så nekade de till att Jesus är kommen i kött, och detta är skälet att skrifterna kallar dem ”antikrist” (1 Joh. 4:3, 2 Jn. 1:7). Gnostisism lär att synd är kroppens ämne, och ärvs vid befruktningen, så att människan är född syndig eller med an syndfull natur. Urkyrkan å andra sidan lärde att synd är ett fritt val av människans vilja, vilket har ursprung hos människan själv. Gnostikerna lärde att människan är syndfull i sin natur, medan urkyrkan lärde att människan är syndfull av eget val. Det var om dessa gnostiska grupper som Johannes sade: ”Från oss har de gått ut, men de var inte av oss. Ty om de hade varit av oss, då hade de ju blivit kvar hos oss. Men detta skedde för att det skulle bli uppenbart, att inte alla är av oss.” (1 John 2:19)