Etikettarkiv | lidande

Paulus TAGG – vad innebär denna törntagg? – 2 Kor. 12:7

törntagg2 Kor. 12:7 Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en TÖRNTAGG i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig.8 Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig, 

Grekiska ordet för törntagg är skolops (Strong’s 4647), och i NT förekommer det endast i ovan vers. Däremot kan vi läsa om taggar även i GT, och de verkar ha varit någonting malande och irriterande, som en gnagande tagg kan vara om vi får en på oss.

4 Mos. 33:55 Men om ni inte driver bort landets inbyggare för er, då skall de som ni låter vara kvar bli törnen i era ögon och taggar i era sidor, och de skall tränga er i landet där ni bor. Josua 23:13 då skall ni veta att Herren, er Gud, inte mer skall fördriva dessa folk för er. De skall då bli en snara och en fälla för er och ett gissel för era sidor och taggar i era ögon, till dess ni blir utrotade ur detta goda land som Herren, er Gud, har gett er. Hes. 28:24 Sedan skall det för Israels hus inte mer finnas någon stickande tagg eller något sårande törne bland alla de grannfolk som nu föraktar dem. Och man skall inse att jag är Herren, Herren.

Satan var uppenbarligen tillåten av Gud att orsaka Paulus någon form av plåga, men det är inte säkert att det handlar om en fysisk plåga såsom en sjukdom. Det står visserligen att denna tagg är en Satans ängel som ”slår mig i ansiktet”, men det grekiska ursprungsordet kolaphizō (Strong’s 2852) måste inte handla om fysiska slag, och det är svårt att tro att Satans demoner bokstavligen skulle slå Paulus i ansiktet (”malak” kan även betyda budbärare – vilket änglar är.)  Kolaphizó handlar om någon form av  fysisk misshandel, eller att behandlas illa på andra vis:

1 Kor. 4:11 Vi är dårar för Kristi skull, ni är kloka i Kristus. Vi är svaga, ni är starka. Ni är aktade, vi är föraktade. 11 Ännu i denna stund är vi hungriga och törstiga. Vi går nakna, vi misshandlas och är hemlösa. 12 Vi sliter och arbetar med våra händer. När vi hånas, välsignar vi. När vi förföljs, härdar vi ut. 13 När folk talar illa om oss, talar vi väl om dem. Vi har blivit som världens avskum, som alla människors slödder, och så är det fortfarande.

1 Pet. 2:20 Vad är det för berömvärt, om ni härdar ut med att bli slagna när ni handlar orätt? Men om ni håller ut när ni får lida fast ni handlar rätt, då är det nåd från Gud.

Matt. 30:67 Och de spottade honom i ansiktet och slog honom med knytnävarna. Andra gav honom piskrapp 68 och ropade: ”Profetera för oss, Messias! Vem var det som slog dig?”

Det kan ha varit Apg. 22:17 som Paulus har i tankarna när han pratar om sig själv i tredje person i början av 2 Kor. 12 (se v. 5-7 där han identifierar sig själv med den mannen), och vars upplevelser skulle vara skälet till att den här taggen behövdes. Det måste ha varit fantastiskt att på något sätt ha haft en fot inne i Guds paradis, men Gud såg det som nödvändigt att tillåta en tagg för att inte Paulus skulle bli högmodig.

1Jag måste berömma mig, om än till ingen nytta, och jag kommer då till syner och uppenbarelser från Herren. 2 Jag vet om en man i Kristus som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det. – 3 Jag vet att den mannen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det – 4 att han blev uppryckt till paradiset och hörde ord som ingen människa kan uttala eller får uttala

Auktoritet över andemakter

Paulus har auktoritet över Satan precis som alla vi kristna har.  För att få något att hända måste vi lära oss att vi har makten att stoppa Satans framfart i våra liv, och det kan göras genom vårt eget agerande – såsom att be en ond ande att lämna en kropp.  I 4 Mos. 33:52 så ber Gud Moses att driva ut invånarna i Kanaan och han ber oss att driva ut demoner i Mark. 16:17. När vi inser att vi inte kan åstadkomma mirakel i vår mänskliga kraft så kan vi prova samma sak med den helige Andes kraft – där Gud är med oss. Det är dessutom en enorm kraft i namnet JESUS, och jag tror vi inte riktigt kan ta in i våra sinnen exakt hur mäktig och stor den kraften är. Med ett liv i ständig komfort och trygghet så blir det  svårare att lära sig att förlita sig på den kraften och vad Gud kan göra i våra liv. Paulus i sig själv var svag, men Paulus i Kristus är stark och mäktig! ”Därför vill jag hellre berömma mig av min SVAGHET, för att Kristi kraft skall vila över mig”, säger Paulus, och glädjer sig över sin svaghet, misshandel, nöd, förföljelser och ångest. Allt detta sker ju för att han ska kunna vara  ett starkare verktyg i Jesu händer och för att kunna föra ännu fler människor fram till både helande och frälsning. Genom motgångar lär vi oss att förtrösta på den helige Andes makter. Hela sammanhanget:

Kor. 12:5 Av den mannen vill jag berömma mig, men av mig själv vill jag inte berömma mig utom av min svaghet. 6 Om jag ville berömma mig, skulle jag ändå inte vara en dåre, jag skulle ju bara säga sanningen. Men jag avstår, för att ingen skall tänka högre om mig än man gör, när man ser och hör mig. 7 Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig. 8 Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig, 9 men han svarade mig: ”Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet.” Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig. 10 Så gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är jag stark. 

Ett par alternativa tolkningar av taggen

Fenomenet med taggen skulle kunna tolkas på ett par olika sätt, och oavsett vilket alternativ man väljer så är poängen med taggen densamma. Antingen att Paulus var lyckosam i att eliminera taggen, efter att han insett hur pass kraftfull han var i sin svaghet och att han kunde råda bot på den själv ihop med den helige Ande, eller också att Paulus INTE blev av med sin tagg eftersom Gud ansåg att den var nödvändig för att hela tiden ödmjukt vara i behov av den helige Andes ledning och för att akta sig från att bli högmodig. (Det går att kombinera delar av texten i båda alternativen till viss mån.)

Alternativ  1) Paulus tagg blev borttagen? När Gud säger ”kraften fullkomnas i svaghet” så menar att han att Paulus faktiskt själv kan få nödvändig kraft och en TRO på att han själv kan göra något åt sin tagg i stället för att be Gud att fixa. Gud ber oss exempelvis att agera själva genom att gå ut för att sprida evangelium, lägga händerna på folk och hela dem. Visst kan vi i stället sitta hemma och be till Gud att HAN ska göra folk friska UTAN vår inblandning (så slipper vi trötta fötter och eventuell skam om någon inte blir frisk trots att vi ber för dem), men det är ännu bättre att ihop med böner också tro på Guds kraft och aktivt göra något själva – eftersom oss är given all makt. När vi agerar själva så lär vi oss vilken kraft som finns i namnet JESUS och att vi har fått auktoritet över sataniska makter. Det här är inte alltid enkelt eftersom vi ibland är svaga i tron och därför tvekar huruvida utgången kommer att bli lyckosam.

”Den Gud älskar agar han”, kan vi läsa i Bibeln, och det handlar om att han vill tukta oss för att vi ska låta oss ledas av honom. Det är svårare att tukta oss om vi helt omsluts av komfort, men om vi däremot känner oss svaga så kan vi faktiskt lära oss att söka Guds ledning och förlita oss på hans kraft. Ibland kanske vi är så svaga så att vi inte har något annat val än att söka gudomlig hjälp, och det är precis så som många kommit till frälsning för första gången. I sin svaghet så har människor ibland ingen annan råd än att söka Gud, så en slags förtvivlan kan faktiskt orsaka frälsning hos en del som låter sig tuktas. Man måste dock inte gå igenom vedermödor för att söka och hitta Gud, eftersom hans ljus lyser över alla människor. Det var Satans änglar som slog Paulus, men löftet är att Satan ska fly från oss om vi står emot honom – på villkoret att vi underordnar oss Gud.

Jak. 4:7 Underordna er därför Gud. Stå emot djävulen, så skall han fly bort från er.

Alternativ 2) Det starkaste stödet för detta alternativ är att taggen gavs till Paulus med anledning av att han inte skulle bli högmodig pga sina gudomliga upplevelser, och denna risk kanske hela tiden var överhängande vilket skulle innebära att det fanns fog för en tagg under en längre tid. (Å andra sidan kan det ha räckt med en kortare tid för att Paulus skulle fatta poängen.) Taggen resulterade i att Paulus mer eller mindre alltid hade någon form av vedermöda så att han hela tiden var alert under sin korta tid på jorden och inte förlitade sig på sin egen mänskliga kraft utan på Guds kraft.

Att Paulus inledningsvis bad om något som inte Gud ville ge efter för, behöver inte betyda något eftersom faktiskt Jesus gjorde desamma – just angående vedermödor (som en tagg är). Även Jesus bad ju till sin Fader i Getsemane att ta bort ”kalken” i Matt. 26:39, men endast OM det var möjligt – för annars ville ju inte Jesus heller bli av med den. ”Kalken”, behöver inte syfta på själva korsfästelsen utan på de omvälvande känslor (och fysiska vedermödor) som drabbades Jesus pga vad han visste låg framför honom. Intressant nog så bad Jesus TRE GÅNGER (precis som Paulus) till sin Fader om att slippa kalken. Vi vet att ”kalken” inte kan betyda själva offrandet på korset, för även Jesus lärljungar skulle komma att behöva dricka samma kalk.

Matt. 20:22 Jesus svarade: ”Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den kalk som jag skall dricka?” De svarade: ”Det kan vi.” 23 Jesus sade till dem: ”MIN KALK SKALL NI DRICKA, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra sida är det inte min sak att ge bort, utan de skall tillfalla dem som min Fader har berett dem för.”

Även om Jesus fick kraft och lindring från en ängel (Lukas 22:43) så togs inte ångesten och svårigheterna helt ifrån honom. Han var tvungen att dricka kalken, och även hans lärljungar fick i framtiden ta del av samma kalk. En tröst kan vara att vedermödor och svårigheter inte varar i evighet, och medan vi har vedermödorna så kan vi få KRAFT att härda ut – precis som Jesus fick. Om vi däremot inte söker Gud och BER (som Jesus gjorde), så hämtar vi ju inte kraft från källan som erbjuds oss.

Även Jesus krona, som innehöll törnen, är en del av den kalk som Jesus var tvungen att dricka. Just törnekronor var ingenting som hans lärljungar drabbades utav, men var och ens kalk kan se annorlunda ut. Taggar finns som bekant också på stjälkarna på de utomordentligt vackra rosorna, och det kan vara en bra bild av Guds rike. Vi vill gärna åt den underbart vackra rosen och kanske river oss lite framför allt när vi plockar den, men även då och då när vi håller i den. Det krävs olika former av lidande/vedermödor för att nå till Guds rike, men med den helige Andes ledning så får vi enorm kraft om vi bara är visa nog att fråga efter den och leva i kraften. Vi kan ha vår blick på rosen så står vi ut med lite taggar.

Stark i svagheten!

rosOm vi som kristna besitter alla möjliga talanger och fördelar, såsom talets gåva, bra minne så att vi kan bibelverser utantill, ständig ekonomisk trygghet, sundhet, vackert yttre, underbar sångröst, trygghet i familj och vänner som alla lever soliga och fina liv som bara går uppåt, etc, så finns en risk att vi förlitar på alla dessa fysiska styrkor och bekvämligheter i stället för att söka den helige Ande och hans kraft. Som individer svarar vi lite olika på bekvämlighet och ”flyt” i våra liv, så behovet av ”aga” och ”taggar” kan variera från person till person. 

Paulus berömda törntagg har ibland använts av välvilliga kristna när de försöker ge stöd för att diverse problem och krämpor drabbar oss just för att de är ständiga törntaggar som vi absolut måste lära oss att leva med – trots att så kanske inte är fallet. I stället kanske sanningen är att vi kan bli av med vårt problem som inte alls är tänkt att vara ett bekymmer som vi måste dras med hela livet. Alternativen är två.

Paulus svagheter i köttet gav i stället honom större möjligheter att i stället sätta sin tro på Guds kraft och låta den helige Ande verka. Ett par andra exempel där vi kan läsa om Paulus vedermödor är Apg 13:45, 50 och Apg. 14:5-7, 19-20. När vi drabbas av motgångar så är en bra lösning att vi ger oss mer tid till bön och fasta och söker Guds vilja. Det grekiska ordet atheneia” kan betyda ”svaghet” (eller sjukdom)  vilket ordet översätts till i 1 Kor. 2:3 och på många andra ställen. Jag tror personligen inte att det var en sjukdom som Paulus drabbades utav.

 1 Kor. 2:3 SVAG, rädd och mycket orolig kom jag till er.4 Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft.

2 Kor. 11:26 Jag har ofta varit på resor, utstått faror på floder, faror bland rövare, faror från landsmän, faror från hedningar, faror i städer, i öknar och på hav, faror bland falska bröder, 27 allt under arbete och slit, ofta under vaknätter, under hunger och törst, ofta utan mat, frusen och naken. 28 Förutom allt detta har jag den dagliga uppgiften, omsorgen om alla församlingarna. 29 Vem är svag utan att jag är svag? Vem kommer på fall utan att jag blir upptänd av iver? 30 Om jag måste berömma mig, vill jag berömma mig av min SVAGHET. 31 Herren Jesu Gud och Fader, som är välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger.32 I Damaskus lät kung Aretas ståthållare bevaka staden för att gripa mig. 33 Och från en öppning firades jag ner i en korg utefter muren och undkom honom.

Rom. 8:26 SÅ HJÄLPER OCKSÅ ANDEN OSS I VÅR SVAGHET. Ty vi vet inte vad vi bör be om, men Anden själv ber för oss med suckar utan ord,27 och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber för de heliga så som Gud vill.

Paulus skrev ett brev till galaterna, och det var just i Galatien som Paulus blev stenad och lämnad för att dö (i Lystra), och det kan ha varit vid samma tillfälle som Paulus hade en nära-döden upplevelse och hamnade någonstans i himlen. Dagen efter så gick Paulus till Derbe (en annan galatisk stad) och predikade, och det är mycket troligt att han då kände av sviter efter vad som inträffat dagen innan, och som alltså var skador och inte någon sjukdom.  Det kan ha varit detta tillfälle som Paulus syftade till här nedan.

Gal. 4:12 Jag ber er, bröder: bli som jag, eftersom jag har blivit som ni. Ni har inte gjort mig något ont. 13 Ni vet att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången fick tillfälle att predika evangeliet för er. 14 Fastän min svaga kropp kunde ha inneburit en frestelse för er, så föraktade ni mig inte eller avskydde mig, utan ni tog emot mig som en Guds ängel, ja, som Kristus Jesus.  

Annonser

Att komma ur depression och ångest ur ett kristet perspektiv

Psaltaren 31:23 Ty väl sade jag i min ÅNGEST: »Jag är bortdriven från dina ögon.» Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig.

För en person utan antydan till depression/ångest kanske tiden upplevs rusa iväg och man kanske känner att man hinner inte med alla aktiviteter som man skulle vilja hinna med under en dag. Man kanske redan på kvällen tänker på den nya dagen som snart ska serveras och som man kan fylla med aktiviteter, liksom dagen efter det och dagen efter det. För att inte tala om att man även har nästa vecka att se fram emot, och nästa månad, och sen semestern till sommaren, etc. Det behöver absolut inte vara dyra eller ovanliga aktiviter, utan det kan handla om att man ser fram emot en nybryggd kopp kaffe på morgonen, man kanske är ledig och ser fram emot att ta en promenad med hunden, handla till middagen, och hela tiden har man också kvällen att se fram emot där det finns en bekväm säng som hägrar där man kan läsa en bok eller så på en film innan man känner sig såpass trött så att det kan vara värt att sova. För en melankolisk/deprimerad person däremot så fungerar vardagen på ett helt annat sätt. Ingenting känns roligt att göra (inte ens sådant som tidigare var roligt), och man kan spendera en hel dag genom att längta efter kvällen då man får gå och lägga sig och sova eftersom allt känns meningslöst och framför allt ensamt! 

Orsakerna till ångest kan vara biologiska, genetiska, sociologiska och miljöbetingade och en eller flera ingredienser av olika ”uppförsbackar” i livet kan trigga igång melankoli eller ångest. Jag önskar att lite mer information om deppighet och ångest skulle kunna delges ungdomar redan i skolan så att de vet vad de kanske kan förvänta sig om de hamnar i olika omständigheter och att de då förstår att deras känslor faktiskt är ganska normala, och inte minst att de vanligtvis går över! En hel del ligger i begreppet ”tiden läker alla sår”. Men i korthet kan man säga att om man under en längre tid har haft minimalt med kontakter med andra människor, och/eller har haft minimalt med sysselsättning och/eller har haft mycket tid för att tänka, så finns risker för melankoli och depression. Det kan för många kännas uppmuntrande att tänka på att detta liv ändå är kort och temporärt, och att det riktiga och eviga livet kommer att ta vid när man dör rent fysiskt. Vårt rätta hem är i framtiden!

2 Kor 4:17 Ty vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och VARAR I EVIGHET.

1 Petrus 1:Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader. I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp, till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som är förvarat åt er i himlen. Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till den frälsning som finns beredd och skall uppenbaras i den sista tiden.Gläd er därför, om ni nu en kort tid måste utstå prövningar av olika slagÄktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ära, när Jesus Kristus uppenbarar sig. Honom älskar ni utan att ha sett honom, och fastän ni ännu inte ser honom, tror ni på honom och jublar över honom i obeskrivlig, himmelsk glädje,då ni nu är på väg att vinna målet för er tro, era själars frälsning.

Två vanliga exempel på depression

Klassikern är en person (kanske en ung tonårig kille) som kanske efter flera år av ensamhet, som inte besvärat honom nämnvärt, för första gången får uppleva lyckan med att ha en annan person vid sin sida som älskar honom lika mycket som han älskar henne. Om ett sådant förhållande plötsligt tar slut, oavsett om det handlar om veckor eller år, så kan det kännas som avgrunden öppnar sig och känslan är ofta att det hade varit bättre att aldrig lärt känna den andra personen och aldrig haft den korta tiden av lycka, för då hade man varit lyckligt ovetande om hur en sådan lycka kan kännas och allt hade varit som förut. För en ung person som råkat ut för brusten kärlek kan det kännas ohanterbart, och varje gång man öppnar ögonen på morgonen och påminns om att man måste genomlida ännu en dag av sorg som kan kännas övermäktig. En sådan person kan känna det som en oändligt lång framtid ligger framför honom med dagar, veckor och månader som som radar upp sig totalt meningslösa och tomma. (Fredagar upplevs ofta som värst eftersom de övriga dagarna oftast innehåller rutiner som upptar tankarna, men helger förväntas innehålla glädje tillsammans med familj och/eller vänner och LOV kan också kännas värre.)

En person som kanske är ovan vid starka känslor kanske tror att han måste leva resten av sitt liv med en depression utan att inse att det finns glädje runt hörnet, trots att detta inte kan skönjas ännu. Man kommer över brustna hjärtan även om det kan kännas övermäktigt en tid och det finns fler chanser till kärlek även om det känns oändligt avlägset. Håll ut och se till att du sysselsätter dig med något, och umgås gärna med andra så att det får dig att ändra fokus på dina tankar. I början så går varje sekund av dina tankar till den person som du mist och det kan vara så att det första du tänker på när du vaknar är just den personen, liksom det sista du tänker på när du somnar. Men så kommer det inte alltid att vara!

2 Kor. 6:14 Gån icke i ok tillsammans med dem som icke tro; det bleve omaka par. Vad har väl rättfärdighet att skaffa med orättfärdighet, eller vilken gemenskap har ljus med mörker?

Ett annat vanligt exempel kan vara en äldre person som ser sina vuxna barn flytta ut ur huset och skaffa egna familjer, och ensamheten kommer krypande. En del människor har det extra besvärligt med att hantera massor av ledig tid utan det tidigare arbetet och det dagliga umgänget. Det kan kännas övermäktigt när ensamheten blir en verklighet och man känner att den stora mängd fria tid man plötsligt fått till sitt förfogande plötsligt bivit ett hot. Kanske finns en make/maka vid sidan om, men det kan ändå kännas som varje dag innehåller för mycket tid att slå ihjäl, och man försöker hitta på sysselsättningar inte så mycket för att de är roliga utan för att det finns chans att man glömmer bort sin melankoli. Att inte längre känna sig behövd, såsom av tidigare familjemedlemmar och/eller arbete, kan kännas svårt.

Matt. 28:19 Gån för den skull ut och gören alla folk till lärjungar, döpande dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn 20 lärande dem att hålla allt vad jag har befallt eder. Och se, jag är med eder alla dagar intill tidens ände.»

Största boven: Ensamhet

Människan är skapad till umgänge så det är inte så konstigt om man känner sig ensam om man har begränsat med familjemedlemmar och vänner runtomkring sig. Det är inte säkert att avsaknad av en livskamrat orsakar deppighet om man i övrigt har nära vänner med bra kontakt, men om man känner att man inte har någondera och dessutom inte har någon vettig sysselsättning så finns det stora risker för deppighet. Guds tanke är att människorna ska växa upp och bli två, även om det finns människor såsom Paulus som helt vill fokusera på att vara människofiskare utan att se något komma emellan.

1 Mos. 2:20Och mannen gav namn åt alla boskapsdjur, åt fåglarna under himmelen och åt alla markens djur. Men för Adam fann han icke någon hjälp, sådan som honom hövdes.—24Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de skola varda ett kött.

Det är inte ovanligt att en deprimerad person har svårigheter att ta kontakt med vänner. De kanske inte drar sig undan om de blir kontaktade själva, men de är inte heller initiativtagare till kontakt.

Även om man på pappret har ett perfekt liv med familj, karriär och talanger så kan det ändå kännas som något som fattas. Även en vacker och firad Hollywoodstjärna kan bli deprimerad, eller kanske framför allt just en sådan person. Jag läste en gång en artikel om en firad svensk sångstjärna som många säkert såg som sin idol och som de kunde läsa om i idoltidningar. I själv verket var hon inte så lycklig över att tillbringa så mycket tid i en turnébuss och titta avundsjukt ut genom fönstret ut över hus och trädgårdar där lyckliga vanliga Svenssons kunde ses tillsammans med barn och grannar. Hon ville vara en av de vanliga människorna som visserligen kanske inte bar snygga kläder som hon själv, men som verkade ha trygga och vardagliga rutiner i sina vanliga liv som hon själv gärna skulle vilja ha. Inte heller behövde de ”vanliga” människorna leva med samma prestationskrav som hon själv, eller bli bedömda för sitt utseende.

Arbete kan få en person ur deppigheten – och att leva efter Guds vilja

Det finns inget som är så bra att bedöva depression med som att arbeta eller att sysselsätta sig med något som kräver lite koncentration och fokus. Människan mår bra av att sysselsätta sig mig något, och det behöver inte vara ett lönearbete utanför hemmet utan kan lika gärna vara sysslor inom hemmets väggar. Risken med hemarbete är dock att umgänget kan bli minimalt och att du kan känna dig ensam. Det är framför allt män som dövar sin smärta genom att arbeta, och det verkar som män i högre grad än kvinnor blir deprimerade av en ofrivillig skilsmässa.

Som kristna är det bästa vi kan göra för oss själva och för andra att vara människofiskare, och det finns en rad olika sätt vi kan evangelisera på. En del är bra på att prata med folk, andra på att sprida ut evangelisationsmaterial, sjunga i en kör, använda tangentbordet eller helt enkelt BE. Sätter du Gud på första platsen i ditt liv? En depression kan ibland komma lägligt om en person behöver skakas om lite för att börja använda sin dyrbara tid på ett förnuftigt sätt i stället för att längta till natten då man får sova. Att känna sig använd av Gud kan få en person att börja fokusera på annat och lyckas glömma sin nedstämdhet.

En bekant gick igenom en tid av deppighet, och det varade mer eller mindre i veckor och månader. Men under den tiden så bad han också till Gud, dels om att klara av livets frestelser som han tyckte var svåra, och även om att kunna får blir mer använd av Gud. I stället för att nöja sig med att be en kort bön och vänta på att Gud ska börja öppna dörrar, så agerade han själv. Han visste vad han var bra på, och även vad han var mindre bra på. I hans fall så var hans stora gåva att kunna prata med människor, så han kom exempelvis överens med sig själv om att under en förmiddag i köpcentret prata med minst två personer om Gud. Eller han initierade grupp för bön och bibelstudie i kyrkan, han undervisade andra om hur man blir en människofiskare, han åkte till äldrehem för att predika, han frågade i sin egen kyrka och i andras kyrkor om det fanns intresse för att samlas vissa tider och tillsammans dela ut traktat för att bjuda in till kyrkorna, etc. Han ställde sig också utanför lämpliga varuhus/härbärgen för att tala med människor. I början var det väldigt trögt och allt han företog sig var inte alltid omedelbara hits, och han fick inte alltid det arbetssällskap som han hade önskat. Men han började få ett kontaktnät och fick till slut se människor bli frälsta varje månad. I andra fall så hade han i alla fall sått lite frälsningsfrön! Är man upptagen med ett fokus har man mindre tid att vara deppig…

Poängen är att 1) vi alla kan göra någonting för Guds rike, och 2) vi kan inte bara sitta och vänta tills det knackar på dörren utan vi måste fundera på på vilket sätt som vi kan göra nytta och AGERA. Alla kan till att börja med BE och det är en viktig funktion. Man kan även göra det mer organiserat genom att skriva upp böneämnen och sätta klockan för varje böneämne! Fundera gärna på vad som är dina starka och svaga sidor, och bli använd av Gud!

Prestationskrav och symptom på ångest

Tecken på depression kan vara att allt känns trist och du måste anstränga dig för att få något gjort. Du tvingar dig att utföra sysslor och känner dig som en zombie som går omkring helt tom och gör saker mekaniskt för att du måste. Du blir apatisk, sover dåligt, du känner dig trög, seg, har dåligt självförtroende, orkar inte koncentrera dig på skolan/sysslor/arbete och längtar ofta tills det blir kväll så du får gå och lägga dig. Om du sover länge på morgonen är det en extra lycka eftersom du då lyckats slå ihjäl flera timmar redan på den dagen och det känns närmare till kvällen. Du kanske tänker tillbaka på ditt liv och tycker att din totala levnadshistoria är totalt intetsägande och meningslös, även om du inte upplevde det särskilt deppigt när det begav sig. Att lyssna på viss sorts musik eller se vissa äldre filmer kan utlösa melankoli. Ofta från tider som förknippas med minnen och känslor som rör upp ens inre. Att se på en film från 30- eller 40-talet kanske inte orsakar samma melankoli om man inte själv varit med om de tiderna och därför inte heller förknippar filmerna med något särskilt. Det kan även finnas andra saker som orsakar melankoli, och som kan vara olika från person till person. Av någon anledning tycker jag själv att ljud från flygplan som rör sig över himlen kan orsaka känslor av melankoli, ensamhet och att tiden går. Svårt att sätta fingret på varför.

En vanlig känsla bland de som har depression är att de känner det som att andra människor lever lyckligare och bättre liv. Glada reklamsekvenser på TV kan påminna en person om sitt eget liv som inte alls verkar lika lyckligt som de rara familjebilder med vackra och framgångsrika människor som visas upp. Trycket på ungdomar idag är oerhört stort, men bilder på TV/datorer kan få en att känna sig långt ifrån den vackra, framgångsrika och perfekta människan som man upplever att andra är. Är du dessutom 20 år och inte har klart med arbete, livskamrat, bostad, etc samtidigt som du känner att andra lyckats på alla fronter, så kan det kännas nära botten. Vänner på Facebook kanske presenterar foton som visar upp glada familjebilder som du tycker utstrålar lycka och framgång, och i jämförelse känner man sig oduglig. Det kan också vara så att man lever med stora prestationskrav både hemma och på arbetet. Dessa krav kan komma från en själv, och man har en bild av sig själv man gärna vill leva upp till och känner sig misslyckad om man inte når målet.

Attackvis ångest kan vara panikattacker och uppträda utan förvarning eller så kan det finnas någon utlösande händelse. Symtomen är hjärtklappning, svettning, darrningar, kvävningskänsla, smärta i bröstet, illamående och yrsel. Personen kan känna att han kan komma att dö. Ångestattackerna varar i 15- 20 min och är mycket obehagliga. Rädslan för nya attacker kan utlösa en attack, och just detta är väldigt vanligt. Vanliga ställen där ångestattackerna kommer kan vara i stora folksamlingar, allmänna kommunikationsmedel, varuhus, köer, etc. Många människor har svårt att vara ensamma och behöver ständigt sällskap.

En del säger att minst 5 av följande symtom skall finnas under minst 2 veckor för att diagnosen depression ska kunna ställa.

• Nedstämdhet under större delen av dagen
• Nedstämd på morgonen och längtar till kvällen när man får lägga dig
• Meningslöshet. Det finns inget nöje med att göra någonting, och inte ens att sysselsätta sig med aktiviteter som du tidigare trivdes med.
• Apatiskhet. Kan leda till tröstätande, eller det andra diket att knappt äta något alls pga aptitlöshet
• Sover dåligt
• Psykomotorisk hämning, långsamma rörelser och tröghet i handlingarna
• Känsla av värdelöshet, med överdrivna skuldkänslor, dåligt självförtroende, jämför sig med andra och känner att man inte lyckas med någonting
• Koncentrationssvårigheter inför att göra olika saker och projekt
• Längtan efter döden

Vem är egentlig den som är lycklig i det långa loppet? Kanske inte de vi tror.

Paulus var en kristen, men levde han ett framgångsrikt liv i alla människors ögon? Han tjänade inte mycket pengar men nog för sitt uppehälle, han hade aldrig någon trygghet i att ha en egen familj med fru och barn som han kunde vara stolta över och som kunde ge honom en stabil trygghet (men vi vet att han hade minst en syster och systerson), han levde med vetskap om att människor ville ta hans liv och även försökte, han kanske inte ens såg bra ut, etc. Paulus hade förstås samma sorts behov som andra men han valde ändå att leva sitt liv på ett helt annat sätt eftersom han tänkte på det eviga livet snarare än på kortvarig trygghet och familjeåtaganden som skulle hämma honom att arbeta för Guds rike. Alla klarar inte av att göra ett sådant val, och det var Paulus också medveten om och ansåg därför att giftermål var ett bra alternativ för andra. Ur världens ögon var kanske Paulus ingen person att avundas utan snarare någon att tycka synd om, men i ett bredare perspektiv så är Paulus liv alldeles underbart och det underbara varar för EVIGT!

Eftersom livet på jorden är så otroligt kort så är vi visa om vi planerar får slutmålet i första hand. Är du även gift, med frälsta barn som alla är engagerade för att sprida evangeliet? Lycklig är du! Att det inte gör dig populär i världens ögon är en helt annan sak.

Tips för ett aktivt kristen liv: När du ber, så be högt så att du inte tappar  tråden eller börja tänka på annat. Är du ovan kanske det känns tråkigt att be i början, men ge inte upp. Tacka Gud för saker du är tacksam för, be för andra och framför allt för deras frälsning, berätta för Gud vad du har för problem och vad du önskar få hjälp med. Framför allt så rannsaka dig själv och fundera på om du verkligen sätter Gud främst. Har du synd i ditt liv som du måste ta itu med? Visar du god frukt och lever du som en kristen? Läs också i Bibeln, och gärna högt ibland. Lyssna på lovsånger och sjung med. Fundera på vilka talanger som DU har för att kunna bli en människofiskare och vad gör du åt saken? Kom nära Gud så kommer han nära dig. Jämför dig inte heller med duktiga karismatiska evangelister som du tycker är de ultimata människofiskarna. Gud har gett oss olika gåvor så fundera på vad DU är bra på och använd de talanger DU har. Alla kan till att börja med BE och ett starkt böneliv kan leda till något mycket mer.

GLÄD DIG över det som ska komma i framtiden när vi träder in i Guds rike! Tänk dig en tillvaro där det inte finns några tårar, ingen saknad, ingen melankoli och ingen sorg. Bara ett liv i ett ständigt lyckorus där Guds harmoni är det enda som råder, och denna fullkomliga tillvaro är FÖR EVIGT. I jämförelse är vårt korta liv på jorden ingenting. Ja, vi blir äldre, svagare, mindre attraktiva och kanske ensammare, men för varje dag kommer vi också närmare dörren till Guds rike. Då är du nära den fullständiga befrielsen när du äntligen kan låsa upp dörren till Himmelriket med den nyckel som Gud har gett dig. Kasta inte bort den! Lev den sista tid som är kvar genom att göra Guds vilja, och du får frid i hjärtat.

Rom. 8:14 I haven ju icke fått en träldomens ande, så att I åter skullen känna fruktan; I haven fått en barnaskapets ande, i vilken vi ropa: »Abba! Fader!»16Anden själv vittnar med vår ande att vi äro Guds barn. 17Men äro vi barn, så äro vi ock ARVINGAR, nämligen Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi eljest lida med honom, för att också med honom bliva förhärligade. 18Ty jag håller före att denna tidens lidanden intet betyda, i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras på oss.

Bibeln om ångest

Ångest kan faktiskt få en person att söka Gud, så ångest är inte bara av ondo. Om man aldrig känner sig melankolisk så kanske man heller aldrig söker sig fram till Gud.

1 Mosebok 42:21 Men de sade till varandra: »Förvisso hava vi dragit skuld över oss genom det som vi gjorde mot vår broder; ty vi sågo hans själs ångest, när han bad oss om misskund, och vi ville dock icke lyssna till honom. Därför hava vi själva kommit i denna ångest.

2 Korinthierbrevet 12:10 Ja, därför finner jag behag i svaghet, i misshandling, i nöd, i förföljelse, i ångest för Kristi skull; ty när jag är svag, då är jag stark. 

2 Korinthierbrevet 6:4 Fastmer vilja vi i allting bevisa oss såsom Guds tjänare, i mycken ståndaktighet, under bedrövelse och nöd och ångest

Jeremia 10:18 Ty så säger HERREN: Se, denna gång skall jag slunga bort landets inbyggare; jag skall bereda dem ångest, så att de förnimma det.

Ångest kan man även få om man levt i uppror mot Gud

Sefanja 1:17 Då skall jag bereda människorna sådan ångest att de gå där såsom blinda,därför att de hava syndat mot HERREN. Deras blod skall spridas omkring såsom stoft, och deras kroppar skola kastas ut såsom orenlighet.

Romarbrevet 2:9 Ja, bedrövelse och ångest skall komma över den människas själ, som gör det onda, först och främst över judens, så ock över grekens.

Hosea 7:14 De ropa icke till mig av hjärtat, allenast jämra sig på sina läger; de hava ångest för sin säd och sitt vin, men de äro gensträviga mot mig.

Hesekiel 30:4 Ett svärd kommer över Egypten, och Etiopien fattas av ångest, när de slagna falla i Egypten och dess rikedomar föras bort och dess grundvalar upprivas.

Hesekiel 30:9 På den dagen skola sändebud draga ut från mig på skepp, för att injaga skräck hos Etiopien mitt i dess trygghet; och man skall där fattas av ångest på Egyptens dag; ty se, det kommer!

Jesaja 14:3 Och på den dag då HERREN låter dig få ro från din vedermöda och ångest, och från den hårda träldom som har varit dig pålagd,

Sefanja 1:14 HERRENS stora dag är nära, ja, den är nära, den kommer med stor hast. Hör, det är HERRENS dag! I ångest ropa nu hjältarna.

Men även Jesus hade svår ångest

Lukas 22:44 Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.

Johannes 12:27 Nu är min själ i ångest; vad skall jag väl säga? Fader, fräls mig undan denna stund. Dock, just därför har jag kommit till denna stund.

Är Gud god som dödar kananeiska barn?

Jes. 57:1 Den rättfärdige går under, men ingen bryr sig om det. Fromma människor rycks bort,utan att någon inser att den rättfärdige tas bort för att slippa ondskan.Han går in i friden. De som vandrar sin väg rakt fram kommer till vila på sina läger.

Eftersom Gud är den som skapat människorna så borde samma Gud också ha rätt att avlägsna människor från jorden, men han gör det förstås inte utan orsak. Det var aldrig meningen att döden skulle få en plats i Guds skapelse. ”Syndens lön är döden” heter det ju, så hade det inte funnits någon synd så hade heller inte döden behövt komma. Vi kan läsa att döden är en FIENDE så självfallet skulle Gud aldrig frivilligt att orsakat så att en fiende kommit in i världen. Vegetation och insekter är inte inräknade i det hebreiska uttrycket för ”levande liv” vilket är ”nephesh cayah”, och förmodligen inte fiskar heller. Kravet för att inberäknas i ”nephesh chayyah” verkar vara att varelsen ska innehålla blod och/eller att varelsen ska kunna andas. Det har alltså hela tiden varit meningen att plantor och insekter ska dö men inte att djur som inbegrips i ”nephesh chayyah” ska dö. Även däggdjur som dör innebär ju någonting negativt eftersom även djur kan känna smärta och saknad av föräldrar eller barn.

1 Kor. 15:26 26. Den sista FIENDEN som blir borttagen är DÖDEN

Vi kan också läsa att skapelsen suckar och våndas vilket är någonting verkligen negativt, och vi kan läsa om varför skapelsen hamnat under förgängelsen:

Rom. 8:20. Ty skapelsen har blivit underkastad förgängelsen, inte av fri vilja, men för hans skull, som lade den därunder, med en förhoppning, 21. att också skapelsen en gång skallbli frigjord från förgängelsens träldom till den frihet, som hör Guds barns härlighet till.22. Ty vi vet, att hela skapelsen tillsammans suckar och våndas intill nu

Döden är alltså någonting nödvändigt ont så fort synden är en verklighet och det finns ingen annan väg att gå nu när synden kommit in i världen. Om vi aldrig dött fysiskt så skulle vi leva i evighet i en fallen värld och det skulle faktiskt vara ett öde värre än döden. Vi kan ju läsa att Guds förhoppning är att vi i slutänden ska bli Guds barn och ta emot Hans härlighet så Gud har en mycket bättre värld för oss. Att Adam och Eva kunde introducera synden till jorden emot Guds vilja beror på att de använde sin egen fria vilja med att inte lyda Gud. Vi har dock inte ärvt deras synd – eftersom det inte går att ärva VAL vilket synd är – men däremot måste vi dö fysiskt pga dem. Vi dör själsligt när VI själva väljer att bryta Guds bud och syndar. Vi kan inte skylla på Adam och vi syndar inte av ren nödvändighet.

Om vi påminner oss om att syndens lön är döden så är det lättare att förstå varför alla människor måste dö. Jorden är inte vårt rätta hem och vi lever här endast temporärt. Om vi väljer att gå Guds väg så ligger det bästa framför oss. Paulus verkade längta efter döden så att han kunde förena sig med Kristus och få sin efterlängtade vila, men han insåg också att ytterligare några år på jorden skulle kunna innebära fördelar för andra:

Fil. 1:21. Ty för mig är livet Kristus och döden en vinning. 22. Men om det att leva i köttet för mig innebär frukt i mitt arbete, så vet jag inte vilket jag skall välja. 23. Ty jag dras åt båda hållen. Jag längtar efter att få bryta upp och vara hos Kristus, vilket skulle vara mycket bättre. 24. Men att bli kvar i köttet är mer nödvändigt för er skull. 

Kananéerna var inte en samling oskyldiga Svenssons som du och jag. De verkar vara värre än Pol Pot och Hitler tillsammans och de drog sig inte ens för att kasta sina egna barn i elden. Det skulle också kunna vara så att åtminstone vissa var väldigt högresta (jättar?) baserat på både exempel i skriften och sekulära berättelser. Det verkar som andra folkgrupper tog efter många av deras traditioner och Gud gav också flera varningar om just detta farliga inflytande. När israelerna tågade mot Kanans land så kände invånarna både i och utanför landet till att de var på väg, och de fick lång tid på sig att omvända sig och ansluta sig till dem. De visste om att den Gud som israelerna tillbad var väldig i kraft och gav dem seger efter seger, men inte heller israelerna var immuna mot Guds vrede gentemot synd (en kärleksfull Gud hatar synd och gör någonting åt den) eftersom de bland annat miste 3.000 man när de gjöt en guldkalv för att tillbe och senare också miste avsevärt fler man när de gjorde uppror mot Gud vid olika tillfällen. Gud har inga gullegrisar. Egentligen kan man säga att Gud hade ett större krav på att hans egendomsfolk israelerna skulle leva rättfärdigt eftersom målet ju var att fler folkgrupper skulle bli frälsta genom dem. Om Gud skulle ha sett mellan fingrarna på att israelerna sysslade med trolldom, tillbad andra gudar, behandlade varandra illa eller levde i olika sorters omoral, så skulle övriga folkgrupper kunna håna deras Gud och säga: ”Israelerna lever ju precis likadant som alla andra, så deras Gud kan ju knappast ha andra krav eller vara bättre än våra gudar”.

Ryktena om israels Gud borde ha fått kananérna att underkasta sig samma sanna Gud i stället för de falska gudar som de själva tillbad, men i stället fortsatte de på samma onda väg. Gud kan till skillnad mot människor se hela bilden och vet att det faktiskt skulle innebära ännu mer död och plåga för ännu fler människor om han skulle låta kananéerna leva. En del drar efter andan när jag kommer så långt i mitt resonemang och menar att just ett sådant tänkande är vad som är grunden till att folk krigar mot varandra, eftersom alla menar att just deras gud bett dem att ha ihjäl andra. Det är alldeles sant att det finns massor med människor som ljuger och menar sig ha ett direkt budskap från Gud att agera på ett visst sätt trots att så inte är fallet, men Gud själv vet att de ljuger och vi själva vet också att det finns många falska profeter och vi är ombedda att pröva allt. Gud gav både israeler och andra en MÄNGD bevis för att han faktiskt var och är den sanna Guden. Hypotesen handlar ju om det finns en sann Gud som faktiskt skapat himmel, jord och människor som Bibeln säger, och om så är fallet så har den Guden all vetskap om det han själv skapat och vi måste acceptera att han faktiskt vet mer om sakers tillstånd och framtiden än vad vi gör. Vi har ingen rätt att döda men det har faktiskt Skaparen.

Är det då inte grymt att döda små kananitiska barn? Jag litar på Guds omdöme. Vad är alternativet? Att döda alla vuxna, och låta barnen bli ensamma kvar? Att inte döda någon alls och låta denna ovanliga ras av människor (som nu är utrotad) fortsätta att utökas och producera ännu fler framtida tyranner? Tänk inte på dessa barn som Svensson-barn, för det var de inte. Tänk i stället att de skulle växa upp och antingen bli kastade i elden eller bli mördare som kastar sina egna barn i elden. Denna ras av människor var mycket ovanlig. Om dessa barn hade fått chansen att växa upp så vet Gud (men inte vi) att även de skulle bli precis som sina föräldrar, men då blir skillnaden att de måste stå till svars för det som de gjort, och då blir domen Helvetet. Dör man som barn är man fortfarande omedveten om några lagar och betraktas då inte som skyldig. Låt oss aldrig heller glömma att om dessa barn inte dött då så hade de i alla fall dött NÅGON GÅNG. Vi ska alla dö någon gång. Allt står inte och faller med detta TEMPORÄRA liv på jorden. Det är en droppe i havet jämfört med den evighet som är vårt rätta hem. Vi dör alla förr eller senare och många längtar efter att komma hem till Herren även om de lever ganska bra på jorden.

Samma människor (ofta ateister) som förfasar sig över att kananeiska bebisar dog av Guds hand har ofta inga som helst problem med att acceptera att barn får dödas i magen. Ca 37.000 bebisar aborteras varje år i Sverige för att minst en förälder anser att de inte är människor som är värda att leva, men denna slakt ses inte som något problem utan de menar att en ung tjej har rätt över sig egen kropp. Uppenbarligen har unga tjejer som fortfarande är i magen inte denna rätt till sin egen kropp.

När Joshua träffade Rahab i fiendestaden Jeriko bekänner hon att alla landets inbyggare är väl medvetna om Israels Gud, vad han sagt och vad han gjort och berättar att alla landets inbyggare till och med lever i ångest pga honom. De verkar vara väl medvetna om att det som de har hört och sett endast kan betyda att Herren är den verkliga Guden. Trots det lever de i uppror mot honom:

Joshua 2:9»Jag vet att HERREN har givit eder detta land, och att förskräckelse för eder har fallit över oss, ja, att alla landets inbyggare äro i ångest för eder.10Ty vi hava hört huru HERREN lät vattnet i Röda havet torka ut framför eder, när I drogen ut ur Egypten, och vad I haven gjort med amoréernas konungar, de två på andra sidan Jordan, Sihon och Og, huru I gåven dem till spillo 11Då vi hörde detta, blevo våra hjärtan förfärade, och numera har ingen mod att stå eder emot; ty HERREN, eder Gud, är Gud, uppe i himmelen och nere på jorden.