Tag Archive | brev

Robert Ekh, Livets Ord, otrohet, skilsmässa och att bli tillrättavisad så att andra tar varning

omvändelse Att som pastor bli tillrättavisad inför alla så att andra kan ta varning

Många har säkert läst i media om Robert Ekhs (f.d. pastor på Livets Ord) information om sin otrohetsaffär – en affär som pågick i hemlighet i över två år enligt egna ord. Nyligen har det också lagts ut ett brev på internet som han skrivit till sin tidigare församling samt en rad andra människor där han ber om förlåtelse för att han gjort dem besvikna. Det är ett bra initiativ att framföra sitt eget perspektiv så har församlingen åtminstone ett svar att bedöma.

Jag hade inte tänkt skriva om just det här specifika fallet utan vad Bibeln säger om sådana fall rent generellt. Man tänker sig nämligen för både en och två gånger huruvida man borde kommentera detta som hänt med tanke på hur känsligt det är, men det främsta skälet att ändå beröra ett fall där en pastor syndat finner vi i dessa kända bibelverser:

1 Tim. 5:17 Sådana äldste som sköter sin uppgift väl skall ni anse värda dubbel heder, särskilt dem som arbetar med predikan och undervisning. —19 Ta inte upp en anklagelse mot någon av de äldste, om det inte finns två eller tre vittnen. 20 Dem som syndar inför ALLA skall du tillrättavisa INFÖR ALLA, så att även de andra tar VARNING.21 Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus och de utvalda änglarna att iaktta detta utan någon förutfattad mening och inte handla partiskt.

Dessutom kanske man tänker på Paulus instruktioner för den korintiska församlingen, gällande en man som syndade svårt i 1 Kor. 5. Det är ingen perfekt parallell eftersom den mannen syndade på ett helt annat sätt än Robert, och han var inte pastor, men vi kan ändå läsa hur Paulus anser att man bör hantera en sådan syndare i den kristna församlingen. 1 Tim. 5:20 är än mer intressant eftersom den handlar om pastorer/äldste som bör vara klanderfria.

Det är alltså något väldigt speciellt med att vara en äldste (presbyteros, Strong’s 4245) som är den som ska ansvara för flocken. Vi borde inte anklaga en äldste baserat på andrahandsuppgifter eller diverse skvaller, såvida det inte finns minst två vittnen (det är allvarligt att komma med falska anklagelser gällande en pastor och i onödan svärta ner hans namn), men om dessa vittnen finns – och/eller ett erkännande – och synden är ett faktum så anser Paulus att det är viktigt att vi öppet tillrättavisar honom så att andra tar varning.

Kanske regeln ursprungligen kom till för att det finns en risk för att en syndande pastor annars kanske skulle fortsätta att påverka flocken på ett felaktigt sätt – antingen i sin egen församling eller i andra församlingar – om reaktionerna på hans synd blir bagatalliserade. Paulus gav Timotheus och Titus (som var färska pastorer) dessa instruktioner på ett mycket allvarligt sätt “inför Gud och Kristus Jesus och de utvalda änglarna”. Det vore bra om det fanns andra äldste som ansvarade för att sådana tillrättavisningar görs, men om det inte finns några andra äldste i församlingen eller om de inte tar Paulus instruktioner på allvar, så borde en eller flera andra kristna se till att det framföra tillrättavisningarna på ett lämpligt sätt.

Paulus preciserar inte hur detta bäst bör göras, utan vi får helt enkelt göra det på ett så förnuftigt sätt vi kan samt ha i tankarna att målet är att VARNA andra (inte bara ett par stycken utan gärna “alla”) att inte kringgå målet att ha en oklanderlig och pålitlig pastor. Under Paulus tid så får man förmoda att varningarna nådde fram till hela den kristna gemenskapen på orten. Idag finns internet, och eftersom det finns församlingsledare som rör sig långt utanför sin egen församling och evangeliserar/missionerar i egen person eller via TV, radio, tidningar, MP3, samt skriver böcker/bloggar och gör podcaster, så borde varningarna nå flera kretsar. Paulus säger inte att vi ska “älta” det tragiska som hänt eller gotta oss i andras olycka och skandaler, men det är ändå viktigt att informationen går fram för att folk ska kunna ta varning. Samt självfallet att kunna få den äldste på rätt väg igen, även om hans funktion i församlingen gått till en annan. Det finns många sätt att sprida evangelium än att fungera som just äldste.

1 Tim. 3:2 En församlingsledare skall vara oklanderlig, en enda kvinnas man, nykter, förståndig, aktad, gästfri och en god lärare. 3 Han får inte missbruka vin eller vara våldsam utan skall vara vänlig, fridsam och fri från penningbegär. 4 Han skall ta väl hand om sin familj och se till att hans barn lyder och visar all respekt. 5 Men om någon inte förstår att ta hand om sin egen familj, hur skall han då kunna ta hand om Guds församling? 6 Han skall inte vara nyomvänd, så att han blir högmodig och döms av den som förtalar honom. 7 Han skall också ha gott anseende bland dem som står utanför, så att han inte får dåligt rykte och fastnar i djävulens snara.8 Församlingstjänarna skall på samma sätt vara allmänt aktade och pålitliga. De får inte missbruka vin eller vara ute efter pengar. 9 De skall äga trons hemlighet i ett rent samvete.10 Men också de skall först prövas. Sedan kan de bli församlingstjänare, om det inte finns något att anföra mot dem.

Titus 1:5 När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna det som ännu återstod och i varje stad insätta äldste (presbyteros) efter mina anvisningar. 6 En sådan skall vara oförvitlig, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara ostyriga eller uppstudsiga.7 Församlingsledaren (episkopos) skall som en Guds förvaltare vara oförvitlig. Han skall inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, 8 utan gästfri, godhjärtad och förståndig, pålitlig, gudfruktig och behärskad. 9 Han skall hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han genom en sund undervisning kan uppmuntra andra och vederlägga motståndarna. 10 Ty särskilt bland de omskurna finns det många orosstiftare, pratmakare och bedragare. 11 Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för egen vinning lära ut sådant som de inte borde.

Det är svårt att tro att en hustru till en pastor som levt i otrohet och lögner under flera år skulle uppskatta om kristna vänner och bekanta i princip skippade det här med varningen, utan snarare förminskade det pastorn gjort genom en lång rad ursäkter. Från alla håll och kanter kanske det kommer försvar såsom “Ja det här är ju en tragedi för hans familj och det han gjorde var fel MEN—….” och så följer ett långt ursäktande försvarstal som kanske fortsätter med:

“…MEN, alla är vi syndare och vi borde inte kasta sten. Alla har vi våra svagheter och vi borde inte döma. Det är bara Gud som dömer! Varför ska vi peka finger? Nej, det är helt fel att trycka ner en som redan ligger, och dessutom kan ingen av oss helt sluta synda så varför skulle vi kritisera andra? Stackars honom som levt ett splittrande dubbelliv så länge – det måste verkligen vara hemskt, och vår kärlek går ut till honom och hans familj pga denna omskakande händelse. Vi tycker så synd om honom och vi förstår att han har det svårt just nu mitt i denna tragedi. Stackars man! Det här som hänt kan ju hända precis vem som helst, så han är absolut inte ensam. Han är bara en vanlig bräcklig människa precis som oss andra. Vem av oss är felfri? Nej, han kom bara ner i en svacka, och det är verkligen beklagligt att det här drabbade honom. Vi har redan förlåtit honom och vi hoppas att han helt enkelt reser sig igen och fortsätter att tjäna Gud, för Gud håller alltid en förlåtande hand över alla oavsett vad vi gör, etc etc.”

Om man försöker se genom fingrarna på det här sättet så försvinner tyvärr varningen till andra, utan snarare blir det en uppmuntran till andra att synd inte är så farligt och att inte ens en längre tids synd är allvarligt utan bara något som “drabbar” en utifrån, samt att det är väldigt synd om den som råkat ut för en sådan ofrånkomlig olycka som han råkat ut för. Ändå handlar ofta sådana fall om inte bara otrohet utan även lögner, hyckleri (eftersom man lärt andra att undvika liknande synder) och gravt kompromissande med pastorsämbetet – under en lång tid. Budskapet blir, att det värsta som kan hända en pastor som valt syndens väg är att folket ropar “stackare!” och han överöses med en extra dos kärlek från alla håll. Visst är det så att Guds nåd och erbjudande om förlåtelse erbjuds alla med ett sant omvänt hjärta, men det betyder inte att vi ska hoppa över Paulus instruktioner vad gäller de viktiga varningarna rörande pastorer som syndar.

Ord. 28:23 Den som tillrättavisar en människa får uppskattning efteråt, mer än den som kommer med smicker.

Det finns t o m en risk att man göra saken ändå värre än att försumma den viktiga öppna varningen, utan man kanske dessutom varnar andra – som kommer med kritik. I stället för att kritisera den syndande församlingsledaren (om alltså bevis finns) så försöker kompisarna i stället tysta kritiker i all välvilja. Kanske genom de vanliga förminskande orden “Du skall icke döma….“, och “Ingen är felfri så håll tyst om det här”.

Att ljuga under en längre tid orsakar brist på tillit – personen kan ju när som helst ljuga igen

Saken är den att i just det här fallet så hade pastorn under mer än två års tid levt ett dubbelliv med flera grova synder, vilket han idag på inga sätt motstrider. Han borde ha tänkt “Jag lever i otrohet och lögn, och jag har inga omedelbara planer på att sluta. Därför borde jag lämna min pastorstjänst för att inte synda ännu mer och svärta ner pastorsämbetet. Paulus förbjuder ju uttryckligen pastorer som lever som jag gör”.

Om han ber om förlåtelse i ett brev och säger att han omvänt sig så har vi å ena sidan ingen aning om han verkligen menar det, och å andra sidan har vi ingen rätt att inte tro honom på hans ord. “Hellre fria än fälla” som det heter, och vi gör väl i att tänka gott om andra människor. Dessvärre är en konsekvens av att en person visat sig kunna ljuga både rejält och länge att man kan ha svårt att lita på en sådan person. Att förlåta är en sak, men att lita på att en lögnare plötsligt talar sanning är inte en självklarhet.

Läser man det brev som Robert har skrivit så kan det finnas människor som helt enkelt känner sig osäkra på om innehållet är helt sant eller om det är uppblandat med osanning och överdrifter. Han förklarar i sitt brev hur långt nere i mörkret han tidigare levt (innan otrohetsaffären) och att han även övervägt självmord. Han avslutar sitt brev dramatiskt med “Fortfarande omtöcknad men levande, Robert”. Här har man alltså valet att tro på honom, eller att misstänka att brevet skrivits på ett sätt som uppbringar maximal sympati och förståelse. Häri ligger en orsak till Paulus instruktion om att varna. Om en person ljugit i över två år så vet man att det kan finnas resurser att ljuga lite till. Lögn efter lögn orsakar brist på tillit, vilket inte är ett bra resultat om man är pastor.

Robert beskriver alltså i sitt brev hur han var djupt nere på mörka botten, deprimerad, förtvivlad och självmordsbenägen. Han skriver att han för tre år sedan fick livsgnistan tillbaka tack vare sin nuvarande kvinna som han då träffade för första gången. Denna kontakt ledde till en kärleksrelation, och denna otrohetsaffär varade alltså i mer än två år innan han erkände den. Det betyder att startskottet för när Robert började må bra (eller i alla fall mycket bättre) sker när han började synda grovt genom otrohet, lögn, hyckleri och att kvarstanna som föreståndare emot Paulus instruktioner! M a o, när han började vara olydig mot den helige Ande (genom att synda) så mådde han mycket bättre än tidigare! Att leva helt tvärt emot vad den helige Ande uppmanar oss till borde få oss att må fruktansvärt dåligt.

Han skriver “Jag var dessutom själv delaktig i att bygga en kultur som jag idag inte kan omfamna”, men samtidigt vet vi också att han heller inte avslöjat denna kultur och in i det sista valde han även att behålla det förmånliga pensionsavtalet som kritiserats så stort i församlingen.

Min poäng här är hur som helst att 1) vi bör lyda Paulus genom att varna andra i stället för att nöja oss med att prata om Guds nåd och rada upp ursäkter, 2) det är helt logiskt att det är svårt att lita på en person som ljugit grovt under en längre tid, och det är ett skäl varför det är speciellt viktigt att en föreståndare inte ljuger, 3) det är inte säkert att en hustru till en otrogen föreståndare uppskattar att vi negligerar tillrättavisning (eller bara nämner det helt kort) och sedan tillbringar en A4-sida genom att tala om vad som olyckligtvis “drabbat” pastorn som det är så synd om.

Samtidigt är jag oerhört tacksam över att Guds löfte om att man kan bli 100% renad i Jesu blod vid omvändelse, oavsett vad man gjort och hur länge man gjort det.

Tyckte aposteln PETRUS att PAULUS brev var svåra att förstå? 2 Pet. 3:15

Dec31

Så har också vår älskade broder PAULUS skrivit till er enligt den vishet som han fått, 16 och så gör han i alla sina BREV, när han talar om detta. I dessa BREV finns en del som är SVÅRT ATT FÖRSTÅ —(2 Pet. 3:15)

En del kommer inte längre än så när de läser Petrus åsikter om Paulus brev, men läser vi längre så ser vi att Petrus inte alls påstår att Paulus brev i allmänhet är svåra att förstå. Han fortsätter ju att säga att de som har svårt att förstå handlar om OKUNNIGA OCH OBEFÄSTA MÄNNISKOR som FÖRVRÄNGER texten TILL SITT EGET FÖRDÄRV, som de också gör med ÖVRIGA BIBELTEXTER.

2 Peter. 3:15 Så har också vår älskade broder Paulus skrivit till er enligt den vishet som han fått, 16 och så gör han i alla sina brev, när han talar om detta. I dessa brev finns en del som är svårt att förstå och som okunniga och obefästa människor förvränger till sitt eget fördärv – något som också sker med de övriga Skrifterna.17 Därför, mina älskade, då ni redan vet detta, var på er vakt, så att ni inte dras med i de laglösas villfarelse och förlorar ert fäste.

Det bättre alternativet är ju att INTE förvränga texter, utan försöka läsa som det står i den egentliga kontexten. Poesi ska läsas som poesi, liknelser som liknelser, historia som historia, profetior som profetior, etc. Det är intressant att notera att Petrus likställer Paulus skrifter med DE ÖVRIGA SKRIFTERNA, och här måste han ju mena det gamla testamentets skrifter som ju var kända för dem. Paulus färska brev var alltså lika trovärdiga som gamla testamentets texter, och eftersom det gamla testamentets texter anses vara skrivna av rättfärdiga män under inspiration från Gud själv, så borde detsamma gälla Paulus texter som Petrus bedömer på samma sätt. Petrus fortsätter med att varna för att vi måste vara på vår vakt så att vi inte dras med i de laglösas villfarelser och på så sätt förlorar vårt fäste. Vad gäller laglösa, så kan det handla om människor som försöker förminska syndens allvar (som Satan gjorde gentemot Eva i Eden – när han fick henne att tro att synd INTE orsakar andlig död), och som menar att vi kristna är frälsta även om vi syndar.

Kol. 4:16 När mitt brev har blivit uppläst hos er, se då till att det också blir uppläst i församlingen i Laodicea och att ni får läsa brevet som kommer från dem.

2 Thess. 3:14 Om någon inte rättar sig efter det vi säger i detta brev, ge noga akt på honom och ha inte något med honom att göra, så att han får skämmas. 15 Men betrakta honom inte som en fiende, utan tillrättavisa honom som en broder.

2 Kor. 10: 4 De vapen vi strider med är inte svaga utan har makt inför Gud att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader 5 och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud.Och vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus 6 och är beredda att straffa all olydnad, så snart ni har blivit fullkomligt lydiga.

2 Tim. 3:16 Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, 17 för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.

Det är också tänkt att vi ska förstå skriften, så det skulle inte vara Guds mening att vi inte skulle förstå det som Paulus skriver. Han har ju skrivit nästan hälften av texten i det nya testamentet!

Apg. 17:10 Redan samma natt skickade bröderna i väg Paulus och Silas till Berea. Så snart de kom dit gick de till judarnas synagoga. 11 Judarna där var mer öppna än de i Tessalonika. De tog emot ordet med all villighet och forskade dagligen i Skrifterna för att se om det kunde förhålla sig så.

Matteus 22:37 Han svarade: ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd.

1 Kor. 15:34 Nyktra till på allvar och synda inte. Några av ER har ingen kunskap om Gud. Till er skam säger jag det.

Ef. 1:17 Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, skall ge er vishetens och uppenbarelsens Ande, så att ni får en rätt kunskap om honom.

2 Tim. 2: 15 Gör allt du kan för att bestå provet inför Gud, likt en arbetare som inte behöver skämmas utan rätt delar sanningens ord.

Ordsp. 11:9 Med sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, genom kunskap blir de rättfärdiga räddade.

Vad gäller Paulus kritik av Kefas (som inte var ett ovanligt namn) vad gäller frågan om kravet på omskärelse av judar så verkar det som det inte är Petrus det handlar om utan en annan lärljunge som också heter Kefas. Det kan du läsa mer om här.

Om SPÄDBARN i Kristus som dricker MJÖLK i stället för fast föda – 1Kor. 3:1-3

Apr10

Mjölken hos korinthierna

Om Paulus inleder ett brev eller ett kapitel med att adressera människor som BRÖDER, borde detta inte innebära att han samtalar med andligt levande och frälsta människor? Jo visserligen, men bland dessa bröder så kan det ändå finns människor som hamnat snett, som ar mer att lära eller som helt enkelt inte är kristna överhuvudtaget pga synd. I 1 Kor. 5 så kan vi läsa just om ett sådant fall – om en man som var mitt i den kristna församlingen i Korinth men som var ond och syndade grovt genom leva tillsammans med sin fars hustru. Paulus gjorde det klart att den mannen inte hade någonting i denna församlingen att göra och måste avlägsnas från dem och lämnas till Satan med hopp om att han en dag skulle återvända till Gud, vilket du kan se i detta inlägg. Vilken pastor som helst kan vända sig till sin församling och säga “bröder” även om det förhåller sig så att någon eller några av dem faktiskt inte lever som de ska. Om en pastor kallar sin församling bröder och systrar så betyder det inte att pastorn godkänner och accepterar samtligas livsstilar eller faktiskt inte ens ser var och en som en sann kristen bror eller syster om de lever i oomvänd synd (vilket man inte alltid vet). På samma sätt är det med Paulus. Bara för att han kallar en grupp för bröder så är det alltså ingen garanti för att han stödjer allt det som de kan tänkas syssla med och inte heller att de kommer fortsätta att vara bröder även i framtiden även om de lever i rebelliskhet mot Gud.

1 Kor. 3:1 BRÖDER, själv kunde jag inte tala till er som till andliga människor utan som till köttsliga människor, spädbarn i Kristus. ²MJÖLK gav jag er att dricka. Fast föda fick ni inte. Den tålde ni ännu inte, och det gör ni inte nu heller,³eftersom ni fortfarande är köttsliga. Så länge det råder avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra?

Ingenstans här säger Paulus att köttsliga människor ändå är kristna. Paulus verkar uppleva det ibland som att han måste tala till dessa korinthier ungefär som när han talar till en person som blev frälst alldeles nyss och som därför måste lära sig från grunden hur man bör leva som en kristen. En nyfrälst person måste precis som ett spädbarn börja med mjölk innan hon går över till fast föda, men om personen aldrig går över till fast föda är det något som är fel. (Skulle inte vem som helst bli orolig om ett spädbarn aldrig visade intresse för fast föda utan bara ville fortsätta att dricka mjölk år efter år?) Då visar ju personen att hon inte har något intresse av att gå vidare, utan kanske försöker hitta ursäkter för att få stanna på det enkla initiala stadiet utan att ta på sig mer ansvar och tid för att bli en sann lärljunge som sprider Guds ord och hjälper andra. Paulus skulle däremot inte kräva att en nyfrälst person som tidigare inte känt Jesus, måste börja sprida Guds ord och undervisa andra samma dag som hon själv blivit frälst. Det krävs ingen bibelskola för att kunna sprida Guds ord men en viss mån av undervisning måste en person ändå ha, och möjlighet måste ges så att personen själv kan läsa mer i skriften om vem Jesus är, och hur man bör behandla andra. Alltså ett “mjölk-stadium”. För en del kan det vara ett enormt stort steg att ens komma till detta stadiet om de kommer från verkligt dystra bakgrunder med en hård livsstil, och det kanske krävs en lång period av mjölk innan man kan stå på egna ben och undervisa andra.

I 1 Kor. 3 så VARNAR Paulus korinthierna eftersom de måste ta sig i akt för att inte vara avundsjuka på varandra och starta ständiga strider, för om de lever på det sättet så menar Paulus att de lever som alla andra och alltså är KÖTTSLIGA. Vilken bild ger oss Paulus om en som är köttslig?

Rom. 8:⁷Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. ¹³Om ni lever efter köttet kommer ni att DÖ. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni LEVA.

Gal. 5:¹⁶Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. ¹⁷Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. ¹⁸Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. ¹⁹Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,²¹illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.

Galaterbrevet 6:8 Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda UNDERGÅNG, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt LIV.

Även Petrus menar att vi riskerar våra själar om vi lever efter köttet:

1 Petrusbrevet 2:11 Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen.

Paulus fortsätter samma kapitel (1 Kor 3) med att ge ytterligare en varning där han visserligen menar att dessa korintiska bröder är Guds tempel (alltså om de lever som de ska och är i Jesus Kristus) MEN att de ändå kan gå förlorade om de skulle fördärva detta tempel. Alla kristna har den helige Ande och är alltså Guds tempel, men detta är ingen garanti för att vi alltid kommer att välja den väg som den helige Ande vill leda oss på och därför är den helige Andes närvaro heller ingen garanti för att vi kommer att ärva Guds rike. Rättare sagt så har vi en garanti för att vi kristna är arvingar med en plats i Guds rike MEN garantisedlar kan kastas bort och även rivas sönder. Löftet är att vi kommer att ärva riket om vi håller ut till slutet och det är en helt fantastisk sanning som vi alla erbjuds! Hjälpen att leva rätt kommer från den helige Anden:

1 Kor. 3:¹⁶Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? ¹⁷Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Guds tempel är heligt, och det templet är ni.¹⁸Bedra inte er själva. Om någon bland er tycker att han är vis i den här världen, måste han bli en dåre för att bli vis.

Mjölken hos hebreerna

Paulus klagar även i Hebreerbrevet på att församlingsmedlemmar blivit “tröga att lyssna“. Det behöver förstås inte betyda att samtliga av de som han skrev till var skyldiga till detta, men det var ändå ett allmänt problem. Paulus menar att de BORDE för länge sedan ha tagit sig ur mjölkstadiet för att själva bli lärare, men förmodligen är det slapphet och ljumhet som har gjort att de dittills aldrig intresserat sig för att gå vidare. Kanske ville de leva kvar med en fot i världen och fortsätta att låtsas att de är hjälplösa nyfrälsta som behöver andra som leder dem vid handen, men vi kristna måste själva ta vårt ansvar och någon gång ta oss vidare för att kunna bli de som Jesus tänkt att vi ska bli. Vi kan visserligen inte fungera som människofiskare om vi inte fått evangeliet riktigt klart för oss, men då måste vi som sagt se till att vi lär oss så pass mycket att vi kan gå vidare från inledningsfasen som inte är tänkt att vara för evigt utan är en temporär fas. Vi kan aldrig bli fungerande arbetare om vi lever kvar i mjölkstadiet och visar ointresse för att ta oss vidare.

Hebr.5:¹⁰och han blev av Gud kallad överstepräst, en sådan präst som Melkisedek.¹¹Om detta har vi mycket att säga som är svårt att förklara, eftersom ni har blivit så tröga att lyssna. ¹²Ty fast ni för länge sedan borde ha varit lärare, behöver ni någon som undervisar er igen i de första grunderna av Guds ord. Ni behöver MJÖLK, inte fast föda. ¹³Ingen som lever av mjölk är mogen för en undervisning om rättfärdighet. Han är ännu ett barn. ¹⁴Den fasta födan är till för vuxna, för dem som genom övning har fått sinnet skärpt till att skilja mellan gott och ont.

Paulus fortsätter med en varning att det finns kristna som faktiskt tagit del av den helige Ande och smakat på den himmelska gåvan men som ändå kan avfalla. Läs mer om detta i detta inlägg.

Hebr. 6:1 ¹Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras till fullkomlighet. Låt oss inte på nytt lägga grunden med omvändelse från döda gärningar och tro på Gud, ²med undervisning om reningar och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och en evig dom. — ⁴Ty de som en gång tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande ⁵och smakat det goda Gudsordet och den kommande världens krafter ⁶men sedan avfallit, dem är det omöjligt att föra till ny omvändelse, eftersom de själva på nytt korsfäster Guds Son och öppet hånar honom.—¹¹Men vi önskar att var och en av er skall visa samma iver att bevara full visshet i hoppet ända till slutet, ¹²så att ni inte blir tröga utan följer dem som genom tro och uthållighet får det utlovade arvet.

Petrus säger att vi måste längta efter “den andliga mjölken” för att växa upp till frälsning.

1 Petrus. 2:¹Lägg därför bort allt slags ondska, falskhet och hyckleri, avund och förtal.²Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken, så att ni genom den växer upp till frälsning, ³då ni nu har smakat att Herren är god.