No one good but GOD, so we cannot ever be good? Matt. 19:17, Mark 10:18, Luke. 18:19

luke-23Is God alone GOOD? 

Below are the three passages where we can read about Jesus claim that ”none is good but one, and that is God”. His statement has often been misunderstood in two ways 1) the idea that Jesus denies he is God (which he does not deny), and 2) the idea that no one apart from God can ever be considered good and we can forget about ever doing something that is considered righteous (which he does not say).

Matt. 19:16 And, behold, one came and said unto him, Good Master, what good thing shall I do, that I may have eternal life?17 And he said unto him, Why callest thou me good? there is none good but one, that is, God: but if thou wilt enter into life, keep the commandments.

Markus 10:17 And when he was gone forth into the way, there came one running, and kneeled to him, and asked him, Good Master, what shall I do that I may inherit eternal life?18 And Jesus said unto him, Why callest thou me good? there is none good but one, that is, God.19 Thou knowest the commandments, Do not commit adultery, Do not kill, Do not steal, Do not bear false witness, Defraud not, Honour thy father and mother.20 And he answered and said unto him, Master, all these have I observed from my youth.21 Then Jesus beholding him loved him, and said unto him, One thing thou lackest: go thy way, sell whatsoever thou hast, and give to the poor, and thou shalt have treasure in heaven: and come, take up the cross, and follow me.22 And he was sad at that saying, and went away grieved: for he had great possessions.

Lukas 18:18 And a certain ruler asked him, saying, Good Master, what shall I do to inherit eternal life?19 And Jesus said unto him, Why callest thou me good? none is good, save one, that is, God.20 Thou knowest the commandments, Do not commit adultery, Do not kill, Do not steal, Do not bear false witness, Honour thy father and thy mother.21 And he said, All these have I kept from my youth up.22 Now when Jesus heard these things, he said unto him, Yet lackest thou one thing: sell all that thou hast, and distribute unto the poor, and thou shalt have treasure in heaven: and come, follow me.23 And when he heard this, he was very sorrowful: for he was very rich.

Jesus does not argue against being God, and let us not forget that God the Father himself calls Jesus God in Hebr. 1:8 (to mention one verse among many supporting the deity of Jesus). The rich ruler called Jesus ”Good Master”, and it seems like Jesus wanted him to reflect about his own statement. Does the man realize what he is saying and is he aware of who he is asking for advice? Jesus is not only a good master, but he can also forgive sins – which only God has the authority to do. Moreover, if Jesus would claim to not be God, we would have quite a few Bible contradictions to battle.

Notice also that the question was what to DO in order to inherit eternal life, and that Jesus did not answer ”just believe and do nothing”. Instead, Jesus answers the question by highlighting the commandments of God which are these: ”Do not commit adultery, Do not kill, Do not steal, Do not bear false witness, Defraud not, Honour thy father and mother”. When the rich ruler answers back that he has observed those commandments since youth, Jesus does not argue that such complete obedience is impossible but rather explains that the rich ruler still lacks one thing – to sell his many possessions and distribute the money to the poor. Here too we must try to understand what Jesus is saying. He is likely using a hyperbole since it would not be logical to ask the rich ruler to sell 100% of all this possessions. Not even Jesus and his disciples had done that themselves and Jesus was no hypocrite. Jesus was likely referring to the excess of possessions owned by the rich ruler, and that his heart was not entirely right before God. He was likely more concerned with his valuable possessions than having a prosperous connection with God.

If there is only one person (or God) who is good, does this mean the rest of human kind as well as angels are considered bad? No one can of course compare his/her goodness with the goodness of God, but if we have been cleansed from our sins then surely we must be considered ”good” (as long as we remain clean) since we have no sins left on our sin accounts. Babies might be considered neutral (they are not aware of the law), but since they have not done anything worthy of being called evil, another alternative is to label them ”good”.

Isaiah 7:16 For before the child shall know to refuse the evil, and choose the good, the land that thou abhorrest shall be forsaken of both her kings.

Rom. 9: 11 (For the children being not yet born, neither having done any good or evil, that the purpose of God according to election might stand, not of works, but of him that calleth;)

Jesus expected his disciples (who had already sinned earlier in their lives) to be perfect as their Father. Unless Jesus is lying, we can all be considered perfect if we live righteous lives:

Matt. 5:48 Be ye therefore perfect, even as your Father which is in heaven is perfect.

The question is rather what Jesus might mean with being ”perfect”. We already know it does not mean ”to never having sinned and to never sin even once for the rest of your life”, because Jesus was talking to his disciples who had already sinned. Anyone can repent for past sins and become totally cleansed and perfect. Anyone can continue on the righteous path by being led by the holy Spirit and avoid evil. The promise is:

Gal. 5:16 —Walk in the Spirit, and ye shall not fulfil the lust of the flesh.

The Bible tells us that there are indeed GOOD individuals

Good” is in Matt. 19:17, Mark 10:18 and Luke 18:19 translated from the Greek adjective ἀγαθός (agathos Strong’s 18) which means good, generous, friendly, etc. There are other words which describe good and righteous individuals, but let us focus on this particular term. Joseph and Barnabas are two examples of good people according to the Bible:

Luke 23:50 And, behold, there was a man named Joseph, a counsellor; and he was a GOOD man, and a just

Acts 11:22 Then tidings of these things came unto the ears of the church which was in Jerusalem: and they sent forth Barnabas, that he should go as far as Antioch.—24 For he was a GOOD man, and full of the Holy Ghost and of faith: and much people was added unto the Lord.

Through Biblical parables and analogies, we can see that individuals can be labelled as ”good”:

Matt. 25:21 His lord said unto him, Well done, thou good and faithful servant: thou hast been faithful over a few things, I will make thee ruler over many things: enter thou into the joy of thy lord.—21 His lord said unto him, Well done, thou good and faithful servant: thou hast been faithful over a few things, I will make thee ruler over many things: enter thou into the joy of thy lord.

Luke 19:16 Then came the first, saying, Lord, thy pound hath gained ten pounds.17 And he said unto him, Well, thou good servant: because thou hast been faithful in a very little, have thou authority over ten cities.

Matt. 22:9 Go ye therefore into the highways, and as many as ye shall find, bid to the marriage.10 So those servants went out into the highways, and gathered together all as many as they found, both bad and good: and the wedding was furnished with guests.

Matt. 7:17 Even so every good tree bringeth forth good fruit; but a corrupt tree bringeth forth evil fruit.18 A good tree cannot bring forth evil fruit, neither can a corrupt tree bring forth good fruit.19 Every tree that bringeth not forth good fruit is hewn down, and cast into the fire.

Matt. 12:35 A good man out of the good treasure of the heart bringeth forth good things: and an evil man out of the evil treasure bringeth forth evil things.

Matt. 5:45 That ye may be the children of your Father which is in heaven: for he maketh his sun to rise on the evil and on the good, and sendeth rain on the just and on the unjust.

There were even good slave owners (masters) during this time:

1 Peter 2:18 Servants, be subject to your masters with all fear; not only to the good and gentle, but also to the froward.

Do read about the expression ”filthy rags” from Isaiah 64:6 here.

Jesus också flykting? Bibeln lär att vi ska ta hand om våra närmaste i första hand.


”Men om någon inte tar hand om SINA NÄRMASTE, SÄRSKILT då sin egen familj, så har han förnekat tron och ÄR VÄRRE ÄN DEN SOM INTE TROR” (1 Tim. 5:8)

Att ge bort så stora delar av sina pengar till andra så att man knappt kan ta hand om sina närmaste – i första hand den egna familjen men även andra närstående – verkar vara en värre synd än att inte ha någon tro överhuvudtaget. Det låter onekligen som det är en skymf att berätta för nära släktingar: ”Jag vet att du är i stor nöd, men jag har valt att i stället ge bort stora delar av mina pengar till främlingar som jag inte känner vilket resulterar i att jag tyvärr inte kan jag hjälpa dig särskilt mycket alls”. Om alla i denna värld skulle se till att prioritera sin familj, sina släktingar, närmaste grannar i första hand, så skulle världen se bra mycket bättre ut. Om vi därefter har möjlighet så kan vi gärna hjälpa människor utanför dessa kretsar. Helst av egen fri vilja beroende på ens möjligheter, snarare än kollektivt tvång.

Men finns det inte stora delar av världen där man inte har ekonomisk förmåga att hjälpa vare sig sig själv eller sina närmaste? Vem ska då hjälpa? Jovisst lever stora delar av människorna på jorden i mer eller mindre fattigdom (siffran 1 miljard förekommer ibland, därav ca 50-60 miljoner som befinner sig på flykt) men prioriteringsordningen måste ändå vara att vi i första hand hjälper de som vi har direkt ANSVAR för, t ex barn som vi själv valt att sätta till världen, föräldrar, medlemmar i vårt eget hushåll och sedan nära släktingar (som kanske även är grannar). Först i sista hand bör vi hör och häpna tänka på ”främlingens” försörjning som vi faktiskt inte har direkt ansvar för. Det betyder inte att jag bör dränka min familj med lyx så att jag sedan inte har mycket kvar att ge till främlingen, men jag vill bara nämna prioriteringsordningen baserat på vårt eget ansvar. Jag själv kanske inte har orsakat så att stora mängder av människor lever i fattigdom i andra delar av världen, men om jag själv skaffar barn så har jag kravet på mig att försörja dem i första hand. Ingen fattigdom i världen fritar mig från mitt ansvar att sörja för mina egna barn och mina närmaste. Jag har inte rätt att rycka maten ur händerna på mina barn och låta dem gå småhungriga med ursäkten att det finns en miljard fattiga människor som jag också måste bidra med försörjning till. Det går inte att slippa sitt ansvar för familjemedlemmar genom ursäkten att man föredrar att inkludera stora folkmassor i den penningsumma som man kan avvara varje månad.

Visst verkar det logiskt att hjälpa så många som möjligt? Om detta vore allas rättesnöre så borde vi rösta på Sverigedemokraterna som just satsar på ett sådant system. I stället prioriterar vi i Sverige på ett helt galet sätt när vi föredrar att hjälpa 1 asylsökande ung man (kallad flyktingbarn i media) till ett liv i Sverige trots avsaknad av asylbehov, framför att för samma kostnad kanske hälpa 100 enormt behövande barn att överleva i sina närområden. Alla har inte råd att betala smugglare för att resa genom flera länder till Sverige som lockar med guld och gröna skogar. Många kristna inom sjuklövern tror felaktigt att det handlar om frågan att hjälpa eller inte hjälpa, när det snarare handlar om HUR vi bäst kan hjälpa så många som möjligt för samma kostnad. Helst på ett sådant sätt att vårt land inte går under – för när även vi blir ett överbelånat och utarmat u-land så kan vi inte hjälpa någon. Genom SD:s politik så kan för samma kostnad flest människor få hjälp och de allra mest behövande får hjälpen. Det är ett ganska viktigt förfarande eftersom det också räddar vårt eget land från att bli bankrutt och sakta men säkert gå under. Vi bör inte göra skillnad på människor genom att låsa asylsökande och ”ensamkommande barn” få förtur till arbeten, bostäder, friskolor, läkarvård, tandvård, etc, och ändå ser vi gång på gång hur svenska skattebetalare måste stå tillbaka för att nykomlingar måste prioriteras:

Jak. 2: 9 Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare.

Älska din nästa som dig själv – vem är vår nästa?2-cor-9

Bibeln går inte in i detalj hur vi hjälper vår nästa på bästa sätt, men vi har i alla fall en del information som är fullt tillräcklig.

”Nästa” är i exempelvis Matt. 5:43 översatt från det grekiska adverbet plēsion (Strong’s 4139). ”Nästa” kan betyda en vän eller granne, och enligt judarna så kunde det betyda vilken jude som helst inom eller utanför Israels land. Det grekiska ordet pélas, som är kopplat till ordet, handlar om en slags närhet så grundbetydelsen skulle alltså kunna handla om en nära god vän, släkting, granne eller medtroende. I Lukas 10 får vi en bra bild på vad Jesus menar med vår ”nästa” eftersom han berättar liknelsen om den barmhärtige samariten som hjälpte en främmande person i akut nöd som han råkat träffa på. Enligt Jesus kan plēsion alltså betyda vem som helst, oavsett nationalitet och religion som vi antingen lever nära eller någon som vi råkar stöta på. Jag tycker inte vi får bilden genom Jesus liknelse att det handlar om ett automatiskt tvång att försörja främlingar som i stora grupper kliver över gränsen till vårt land, och som sedan kallar även på sina anhöriga som också förväntar sig att bli försörjda livet ut på vår bekostnad – även om vi måste ta stora lån för att klara den självpåtagna uppgiften. Jag anser inte att Jesus uppmuntrar oss att ge av tvång, eller att lova mer hjälp till andra än vi kan klara av. Att behöva ta lån (som är fallet med Sverige idag) är ett tecken på att man lever över sina tillgångar, liksom att höja skatter till en nivå som inte är bra för företagande/ekonomi, eller när man måste dra ner på välfärden från godtagbara nivåer av försvar, sjukvård, äldrevård, skola, infrastruktur, etc. Om vi är oansvariga med våra pengar och vad vi lovar så kan man likna det med att kasta sig utför stupet och förvänta sig att Gud ska rädda oss från det trassel som vi själva orsakat.

Vi bör i första hand se till att försörja våra egna äldre, ge våra egna hemlösa tak över huvudet, ge våra egna barn en trygg skolgång, stödja våra egna funktionshindrade, ge våra egna medborgare bra sjukvård, etc. Vi har trots allt valt att betala skatt i Sverige för att ge trygghet åt alla som är medborgare i Sverige. Verkligheten säger att våra inbetalda skatter inte räcker att försörja alla behövande i hela världen. När vi går till arbetet borde tanken vara att få in pengar så att vi kan försörja vår egen familj. Vi bör inte tänka att vår familj bara är några personer i mängden som vi borde försörja, och att familjemedlemmar bör ta sin kölapp, för att få ekonomisk hjälp av oss, på samma sätt som andra människor för att ”alla har lika mycket värde” och ingen är förmer än den andra. Inkomsten för vårt arbete bör gå till den egna familjen, kommunalskatten bör täcka behov för kommuninvånarna och det vi betalar till staten borde gå till medborgare i Sveriges land. Vi själva får bestämma på vilka grunder främlingar kan bli medborgare, och det är här det gått snett – eftersom vi varit alldeles för naivt givmilda och spridit lånade pengar på andra samtidigt som vi utlovar permanent flöde av pengar även i framtiden.

Det ÄR synd om fattiga och vi bör absolut inte utgå ifrån att de får ”skylla sig själva”, men vi måste inse vår begränsning och acceptera att vi omöjligt kan utlova hjälp till alla som räknas som fattiga och behöver hjälp. Det är fel att undanhålla normalt finansiellt stöd och trygghet till sina närmaste, för att i stället dela ut pengar till andra.

Paulus säger om församlingarna i Makedonien att de gett efter sin förmåga, ja t o m över sin förmåga på sina håll men dock helt frivilligt. Denna frivillighet verkar Paulus noga med att vilja intyga:

2 Kor. 3:8 De har gett efter sin förmåga, ja, över sin förmåga och helt frivilligt, det kan jag intyga.

Paulus säger vidare:

2 Kor. 9:7 Var och en må ge vad han har beslutat sig för i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång. Ty Gud älskar en glad givare.

Varför då göra tvärt emot och tvinga medborgare att ge till ändamål som de kanske inte vill, med hjälp av lån, höga skatter och raserande av vår välfärd (välfärd är inte extralyx, utan sjukvård, äldrevård, skola, försvar, polis, etc)? Personligen tycker jag det är tragiskt att behöva ge av mina skattepengar till Fatah i Palestina, eller till unga afghanska män som pga ekonomiska skäl önskar leva i Sverige. Eller för den delen pengalån till Ukraina, miljöprojekt i Karibien eller sanitära toaletter till 60 miljoner människor. Inte för att andra människor inte är värda finansiellt stöd, utan för att vi inte har råd.

Jesus som flykting?flykting

Jesus var under en period flykting tillsammans med sina föräldrar Josef och Maria när de flydde till grannlandet Egypten – alltså till något som skulle kunna betraktas som närområdet. Där stannade de tills faran var över och återvände sedan tillbaka till sitt eget land så fort den omedelbara faran var över. Jesus och hans familj valde alltså inte ut det land som erbjöd flest sociala rättigheter och pengar, och inte heller reste de genom 8-10 länder för att nå till ett sådant land. Nej, de flydde bara över gränsen med målet att återvända till hemlandet så fort saker och ting lugnat ner sig i landet. Egyptens ledare erbjöd ingen som helst finansiell hjälp till flyktingar som kom till landet, vare sig kortsiktigt eller långsiktigt. Inte heller kan vi läsa i Bibeln att Jesus uppmuntrar andra människor som är fattiga eller hotade, att sälja sina tillhörigheter och börja en resa genom flera länder – kanske genom att betala människosmugglare med erfarenhet av sådana resor – för att nå det land som erbjuder de flesta förmånerna för sig själva och sina anhöriga som sedan kan resa efter.

Uppmaning att ta hand om våra familjer och de som bor i vårt hus, i första hand

En del kristna människor i Sverige idag får det att låta som om det fanns bibelverser som uppmanar oss västerlänningar till att utlova livslång försörjning för alla som korsar våra landsgränser och vill bosätta sig ibland oss. Finns bibelverser där Gud uppmanar Israel att försörja främlingar resten av deras liv, om främlingarna dyker upp i landet och ville stanna där för att bli försörjda av de som redan bor där? Kan vi läsa att Israels folk måste jobba längre dagspass för att klara den extra arbetsbördan, och kan vi läsa hur de förväntas ta lån för att klara försörjningsuppdragen som aldrig tar slut eftersom fler och fler anhöriga dyker upp? Förväntades Israel leva över sina tillgångar, och förväntades de placera sina egna familjemedlemmar på osäker ekonomisk grund pga det viktiga uppdraget att dela sina tillgångar med alla som har låg levnadsstandard och som dyker upp, vilket är många (i takt med ryktena om en sådan generositet)?

Bibeln lär oss snarare att vi har ett ansvar för vår egna familj och de som bor under vårt tak. Förr i tiden var det förstås vanligt att både barn och föräldrar bodde i samma hushåll, så alltså borde ansvaret täcka även väldigt nära släktingar. Det är av naturliga skäl framför allt seniorer som kan tänkas behöva hjälp av andra eftersom unga människor lättare kan arbeta och försörja sig själva. Jesus själv verkade praktisera idén att ta hand om sina närmaste.

Jak. 2:15 Om en BRODER ELLER SYSTER inte har kläder och saknar mat för dagen 16 och någon av er säger till dem: ”Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? 17 Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.

Joh. 19:25 Vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster Maria som var Klopas hustru och Maria från Magdala. 26 När Jesus såg SIN MOR och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sade han till sin mor: ”Kvinna, se din son.” 27 Sedan sade han till lärjungen: ”Se din mor.” Och från den stunden tog lärjungen HENNE hem till sig.

Det fanns gott om fattiga människor även under Jesu tid, och han bad inte sin lärljunge Johannes att välja ut en fattig människa på måfå för att låta denne bo hos Johannes. Jesus ansåg inte att hans mamma skulle vara en av mängden av människor som måste konkurrera om en trygg plats, och han syndade inte genom att välja ut just henne som hjälpmottagare bland andra fattiga. Vi måste hjälpa våra egna i första hand!

Hjälp enligt Nya Testamentet

Innan man vänder sig till församlingen för att få hjälp (eller någon annan utomstående) så har man ansvar för att göra vad man kan för att ta hand om nära släktingar och medlemmar i sitt eget hushåll, för att inte betunga andras pengakassor som skulle kunna användas till annat. Paulus går så långt att han menar att vi förnekat vår tro om vi inte tar hand om den närmaste familjen. Änkor skulle kunna räknas som personer som har få möjligheter att försörja sig själva om de inte har vuxna och friska barn, eller om barnen bor långt borta eller helt enkelt inte har möjlighet att hjälpa.

2 Thess. 3: 7 Ni vet själva hur man bör följa vårt exempel. Vi levde inte oordentligt hos er,8 vi åt inte hos någon utan att betala för oss. Nej, vi arbetade hårt natt och dag FÖR ATT INTE LIGGA NÅGON AV ER TILL LAST. 9 Inte så att vi saknade rätt till lön, men vi ville ge er ett exempel att följa. 10 När vi var hos er, gav vi er också den föreskriften att DEN SOM INTE VILL ARBETA INTE HELLER SKALL ÄTA. 11 Men nu hör vi att en del bland er lever oordentligt. De arbetar inte utan går bara och drar. 12 Sådana befaller och förmanar vi i Herren Jesus Kristus att de skall arbeta och hålla sig lugna och äta SITT EGET bröd.

Paulus hade t o m krav på hur en församlingsänka (en ensam kvinna som tar emot ekonomisk hjälp från en kristen församling) skulle leva för att kvalificera sig som en församlingsänka som får ta emot det givmilda kristna människor samlat in. Att Paulus ställde krav beror förstås på att det finns begränsat med pengar som inte räcker till alla som vill ha, och då borde de kvinnor som allra mest förtjänar det få bli en mottagare för ekonomisk hjälp. Till ‘församlingsänka’ skall den utses som är minst sextio år och har varit en enda mans kvinna. 10 Hon skall vara känd för att ha gjort mycket gott: uppfostrat barn, visat gästfrihet, tvättat de heligas fötter, hjälpt nödlidande och sökt varje tillfälle att göra gott.” Paulus gav exempel på vilken sorts frukt som den kristna församlingen bör titta efter. Men om man hade änkor i sitt eget hushåll så hade man alltså ansvar att ta hand om dem: 

1 Tim. 5: 4 Men om en änka har barn eller barnbarn, skall dessa först och främst lära sig att visa vördnad för sin egen familj och så ge tillbaka vad de är skyldiga sina föräldrar. Det är så Gud vill ha det.—MEN OM NÅGON INTE TAR HAND OM SINA NÄRMASTE, SÄRSKILT DÅ SIN EGEN FAMILJ, SÅ HAR HAN FÖRNEKAT TRON och är värre än den som inte tror.Till ‘församlingsänka’ skall den utses som är minst sextio år och har varit en enda mans kvinna. 10 Hon skall vara känd för att ha gjort mycket gott: uppfostrat barn, visat gästfrihet, tvättat de heligas fötter, hjälpt nödlidande och sökt varje tillfälle att göra gott. 16 Om en troende kvinna har änkor hos sig, skall hon ta sig an dem och INTE BETUNGA FÖRSAMLINGEN, så att den kan sörja för dem som VERKLIGEN ÄR ÄNKOR.

Gal. 6:10 Låt oss därför göra gott mot alla människor medan vi har tillfälle, och FRAMFÖR ALLT MOT DEM SOM DELAR VÅR TRO. 

Apg 6:1 Vid den tiden då antalet lärjungar ökade, började de grekisktalande judarna klaga på de infödda judarna över att deras änkor blev förbisedda vid den dagliga utdelningen.2 Då kallade de tolv till sig alla lärjungarna och sade: ”Det är inte bra att vi försummar Guds ord för att göra tjänst vid borden. 3 Nej, bröder, utse bland er sju män som har gott anseende och är uppfyllda av Ande och vishet, så ger vi dem den uppgiften.4 Själva skall vi ägna oss åt bönen och åt ordets tjänst.”

Jesus ansåg att man var en hycklare om man exempelvis inte såg till att föräldrar (och förmodligen även andra äldre familjemedlemmar och ens egna barn) inte fick den ekonomiska hjälp som de borde ha fått av en arbetande son. Det går inte an att skänka pengar till offergåvor och/eller till andra människor och ändamål, om man inte först prioriterar sin egen släkt:

Matt. 15:4 Gud har sagt: Hedra din far och din mor och: Den som förbannar sin far eller mor skall straffas med döden. 5 Men ni påstår: Om någon säger till sin far eller mor: Vad du kunde ha fått av mig, det ger jag som offergåva, 6 då skall han inte hedra sin far eller mor. Ni upphäver Guds ord för era stadgars skull. Ni hycklare, rätt profeterade Jesaja om er: 8 Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.

Markus 14:7 De fattiga har ni alltid hos er, och när ni vill kan ni göra gott mot dem, men mig har ni inte alltid.

Paulus och insamlandet till De Heliga – andra kristna med samma mål

Inom den kristna församlingen så delade man frivilligt med sig till varandra. Återigen kan vi alltså se att vi har störst ansvar att hjälpa medlemmar i sin egen grupp, och först därefter se efter vad man kunde avvara till andra människor utanför gruppen. Vi kan inte begära att andra grupper ska ta sig an medlemmar i vår grupp, för de har nog med att hjälpa sina egna gruppmedlemmar. Alla kan inte hjälpa alla, men om vi delar in oss i grupper och ser till att vi ansvarar för vårt eget hushåll i första hand, och vår tillhörighetsgrupp i andra hand, och övriga människor i tredje hand, så skapar vi både ett trygghetssystem och ett ansvar för en fungerande ekonomi. Dessutom vore det orättvist om en grupp med medlemmar som jobbar, sliter, sparar, hjälper varandra och bygger upp ett trygghetskapital, ska behöva dela med sig av detta till en annan grupp människor som inte jobbar särskilt mycket, inte sparar, men som däremot skaffar flera barn utan att ta hand om dem, och kanske t o m är skurkar. Om man ska tvingas hjälpa människor som man vet är slarviga, otacksamma och slösaktiga, så brister kedjan och förtroendet för systemet. Notera här nedan att det gemensamma ägandet var frivilligt och endast handlade om den kristna gemenskapen som delade samma livssyn:

Apg. 2:45 De sålde sina egendomar och allt vad de ägde och delade ut till alla, efter vad var och en behövde

Apg. 4:3Skaran av dem som trodde var ett hjärta och en själ, och ingen enda kallade något av det han ägde för sitt, utan de hade allt gemensamt.

Apg. 11:29 Då beslöt lärjungarna att var och en skulle skicka så mycket han kunde till hjälp åt bröderna som bodde i Judeen.

Rom. 15:25 Men nu far jag till Jerusalem med hjälpen till DE HELIGA. 26 Makedonien och Akaja har nämligen beslutat att göra en insamling till de fattiga BLAND DE HELIGA i Jerusalem.27 Så har de beslutat, och de står också i skuld till dem. Ty om hedningarna har fått del av deras andliga goda, så är de också skyldiga att tjäna dem med sitt materiella goda.

1 Kor. 16:1 När det gäller insamlingen till DE HELIGA, skall ni också göra som jag har föreskrivit församlingarna i Galatien. 2 På första veckodagen skall var och en av er hemma lägga undan och samla ihop vad han lyckas spara, så att insamlingarna inte sker först vid min ankomst. 3 När jag kommer skall jag skicka de män som ni finner lämpliga, försedda med brev till Jerusalem för att överlämna er gåva.

2 Kor. 8:3 De har gett efter sin förmåga, ja, över sin förmåga och helt frivilligt, det kan jag intyga. 4 Mycket enträget bad de oss om nåden att få delta i hjälpen åt DE HELIGA.

2 Kor. 9:1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till DE HELIGA.5 Därför anser jag det nödvändigt att be bröderna resa till er och i förväg göra i ordning den gåva som redan är utlovad, så att den kan ligga färdig som en frikostig gåva och inte vara snålt tilltagen.6 Det säger jag: Den som sår sparsamt skall skörda sparsamt, och den som sår rikligt skall skörda rikligt. Var och en må ge vad han har beslutat sig för i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång. Ty Gud älskar en glad givare. 8 Och Gud har makt att låta all nåd överflöda till er, så att ni alltid och under alla förhållanden har nog av allting och kan ge i överflöd till varje gott verk. 9 Skriften säger: Han strör ut, han ger åt de fattiga, hans rättfärdighet varar i evighet. 10 Han som ger såningsmannen säd till att så och bröd till att äta, skall ge er säd och mångdubbla den och låta er rättfärdighet bära god skörd. 11 Då blir ni rika på allt och kan vara frikostiga i allt, och det kommer att föra med sig att man tackar Gud när vi överlämnar gåvan. 12 Den tjänst ni utför med denna insamling bidrar inte bara till att fylla de heligas behov, utan bär också rik frukt genom deras många tacksägelser till Gud

Jak. 2:15 Om EN BRODER ELLER SYSTER inte har kläder och saknar mat för dagen 16 och någon av er säger till dem: ”Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? 17 Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.

2 pet. 3Hjälp i det Gamla Testamentet

5 Mos. 25:20 Av en utlänning får du ta ränta, men du skall inte ta ränta av DIN BRODER, för att Herren, din Gud, må välsigna dig i allt vad du företar dig i det land dit du nu kommer för att ta det i besittning.

5 Mos. 15:7 Om det finns någon fattig hos dig, EN AV DINA BRÖDER, i någon av dina städer i det land som Herren, din Gud, ger dig, skall du inte förhärda ditt hjärta eller tillsluta din hand för din fattige broder,8 utan villigt öppna din hand för honom och villigt låna honom vad han behöver i sin brist. 9 Se till att inte denna onda tanke uppstår i ditt hjärta: ”Det sjunde året, friåret, är nära”, och du så ser med ont öga på din fattige broder och inte ger honom något. Han kan då ropa till Herren mot dig, och synd kommer att vila på dig. 10 Du skall villigt ge åt honom och ditt hjärta skall inte vara motvilligt när du ger, ty för en sådan gåvas skull skall Herren, din Gud, välsigna dig i alla dina verk och i allt vad du företar dig. 11 Fattiga kommer nämligen aldrig att saknas i landet, därför befaller jag dig: Du skall villigt öppna din hand för din broder, för de behövande och fattiga i ditt land.

3 Mos. 25:35 Om DIN BRODER blir fattig och kommer på obestånd hos dig, skall du ta dig an honom. Som en främling eller inneboende skall han få leva hos dig. 36 Du skall inte ockra på honom eller ta ränta, ty du skall frukta din Gud och låta DIN BRODER leva hos dig. 37 Du skall inte låna honom pengar mot ockerränta eller ge honom av din mat mot ränta. 38 Jag är Herren, er Gud, som har fört er ut ur Egyptens land för att ge er Kanaans land och vara er Gud.39 Om din broder råkar i fattigdom hos dig och säljer sig åt dig, skall du inte låta honom utföra slavarbete. 40 Som en daglönare och en inneboende skall han vara hos dig. Fram till jubelåret skall han tjäna hos dig. 41 Då skall han lämna dig, han själv och hans barn tillsammans med honom, och han skall återvända till sin släkt och till sina fäders arvedel. 42 Ty de är mina tjänare som jag har fört ut ur Egyptens land. De skall inte säljas som man säljer slavar. —.47 Om en främling eller inneboende hos dig kommer till välstånd och en av dina bröder råkar i fattigdom hos honom och säljer sig åt främlingen som bor hos dig, eller åt någon annan som tillhör en främmande släkt, 48 skall han kunna återlösas sedan han har sålt sig. Någon av HANS BRÖDER kan lösa tillbaka honom. 49 Eller också kan hans farbror eller hans fars son lösa tillbaka honom eller någon annan nära släkting till honom, eller om han förmår det, kan han själv köpa sig fri. 50 Då skall han tillsammans med den som köpt honom räkna efter hur lång tid som gått, från det år då han sålde sig, fram till jubelåret. Det pris han såldes för skall uppskattas efter årens antal. Hans arbetstid hos honom skall beräknas till samma värde som en daglönares. 51 Om det ännu är många år kvar, skall han som lösen för sig betala en motsvarande del av det penningbelopp som han köptes för. 52 Om däremot endast få år återstår till jubelåret, skall han tillgodoräkna sig det och betala lösen för sig efter antalet av sina år. 53 Som en daglönare, som anställs år för år, skall man behandla honom. Ingen får inför dina ögon härska över honom med hårdhet.54 Men om han inte blir löst på något av de nämnda sätten, skall han friges på jubelåret, han själv och hans barn tillsammans med honom. 55 Ty Israels barn är mina tjänare. De är mina tjänare, som jag har fört ut ur Egyptens land. Jag är Herren, er Gud.

Nehemja var upprörd över att israeliska bröder och systrar inte togs om hand, och blev av med åkrar, vingårdar och hus pga att deras eget folk begärde det utav dem då de inte kunde betala igen:

Nehemja 5:6 Jag blev mycket upprörd när jag hörde vad de sade och hur de klagade. 7 Jag överlade med mig själv och förebrådde de förnäma männen och föreståndarna, och sade till dem: ”Det är ocker ni bedriver mot era BRÖDER!” Därefter kallade jag samman en stor folkförsamling mot dem. 8 Jag sade till dem: ”Vi har efter förmåga friköpt våra judiska bröder, som var sålda åt hednafolken. Skall nu ni sälja era egna bröder? Eller skall de sälja sig åt oss?” De teg och kunde inte svara ett ord. 9 Jag sade: ”Det ni gör är inte rätt. Borde ni inte vandra i fruktan för vår Gud, så att våra fiender, hednafolken, inte får orsak att håna oss? 10 Också jag och mina bröder och mina tjänare har lånat dem pengar och säd. Låt oss nu avstå från vår fordran. 11 Lämna redan idag tillbaka till dem deras åkrar, vingårdar, olivplanteringar och hus, och tag inte ut den ränta på pengarna, säden, vinet och oljan som ni har att fordra av dem.”

3 Mos. 19:9 När ni bärgar skörden i ert land, skall du inte skörda till den yttersta kanten av åkern och inte plocka upp ströaxen efter din skörd. 10 Inte heller i din vingård skall du göra någon efterskörd, och de druvor som fallit av i din vingård skall du inte plocka upp. Du skall lämna detta kvar åt den fattige och åt främlingen. Jag är Herren, er Gud.—13 Du skall inte förtrycka din nästa eller plundra honom. Du skall inte undanhålla daglönaren hans lön över natten till morgonen.—16 Du skall inte gå med förtal bland ditt folk. Du skall inte stå efter din nästas blod. Jag är Herren.

3 Mos. 23:22 När ni bärgar skörden i ert land, skall du inte skörda intill yttersta kanten av din åker, och du skall inte heller plocka ströaxen efter din skörd. Detta skall du lämna kvar åt den fattige och åt främlingen. Jag är Herren, er Gud.

5 Mos. 24:19 När du skördar din åker och glömmer kvar en kärve på åkern, skall du inte gå tillbaka för att hämta den. Den skall tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. Detta för att Herren, din Gud, må välsigna dig i allt du företar dig. 20 När du slår ner dina oliver, skall du inte sedan söka genom grenarna. Det som finns kvar skall tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. 21 När du plockar druvorna i din vingård, skall du inte göra någon efterskörd. Det som finns kvar skall tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. 22 Kom ihåg att du själv har varit slav i Egyptens land. Därför befaller jag dig att iaktta detta.

Rut 2:5 Boas frågade den av sina tjänare som var tillsyningsman över skördemännen: ”Vem tillhör den där unga kvinnan?” 6 Tjänaren, som var tillsyningsman över skördemännen, svarade: ”Hon är en moabitisk kvinna, som kom hit tillsammans med Noomi från Moabs land. Hon bad att få plocka och samla ax bland kärvarna efter skördemännen. Sedan hon kom hit i morse har hon hållit på ända till nu, bortsett från att hon nyss vilade en kort stund i skjulet.”—15 När hon sedan steg upp för att plocka ax befallde Boas sina tjänare och sade: ”Låt henne också få plocka mellan kärvarna och behandla henne inte illa. 16 Ja, ni kan till och med dra ut strån ur knipporna åt henne och låta dem ligga så att hon får plocka upp dem, och ni får inte klandra henne för det.”17 Hon plockade ax på åkern ända till kvällen. När hon klappade ut det som hon hade plockat, var det ungefär en efa korn.

5 Mos. 23:24 När du kommer in i en vingård som tillhör din nästa, får du äta så mycket druvor du vill så att du blir mätt, men du får inte lägga något i ditt kärl. 25 När du kommer in på din nästas sädesfält, får du plocka ax med din hand, men du får inte röra din nästas säd med en skära.

5 Mos. 24:14 Du skall inte göra orätt mot en fattig och nödställd daglönare, vare sig han är en av dina BRÖDER eller en av främlingarna som finns i någon stad i ditt land.15 Varje dag skall du ge honom hans lön före solnedgången, eftersom han är fattig och längtar efter sin lön. Han kunde annars ropa till Herren mot dig och synd skulle då vila på dig.

3 Mos. 25:1 Herren talade till Mose på Sinai berg. Han sade: 2 Säg till Israels barn: När ni kommer in i det land som jag ger er, skall landet hålla sabbat åt Herren. 3 Sex år skall du beså din åker och i sex år beskära din vingård och skörda avkastningen från jorden,4 men under det sjunde året skall landet ha sabbatsvila, en Herrens sabbat. Då skall du inte beså din åker och inte beskära din vingård. 5 Det som växer upp av spillsäden efter din skörd skall du inte bärga, och de druvor som växer på dina obeskurna vinstockar skall du inte skörda. Det skall vara ett år av sabbatsvila för landet. 6 Vad landets sabbat ändå ger skall ni ha till föda, du själv, din slav och din slavinna, din daglönare och din inneboende, ALLA SOM BOR HOS DIG. 7 Din boskap och de vilda djuren i ditt land skall också ha sin föda av all dess avkastning.

Jesaja 58:6 Nej, detta är den fasta jag vill ha: Lossa orättfärdiga bojor, lös okets band, släpp de förtryckta fria, bryt sönder alla ok,7 ja, dela ditt bröd åt den hungrige  skaffa de fattiga och hemlösa en boning, kläd den nakne var du än ser honom och drag dig inte undan FÖR DEN SOM ÄR DITT KÖTT OCH BLOD.—10 om du delar med dig åt den hungrige AV DET DU HAR och mättar den som lider nöd, då skall ditt ljus gå upp i mörkret och din natt bli lik middagens ljus.11 Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång, vars vatten aldrig tryter.

Läs gärna en liknande artikel om hur vi bör hjälpa främlingen enligt Bibeln.

Contacted by ”Evangelist so-and-so” from India or Pakistan?


church 4India and Pakistan replete with evangelists and orphanages?

If you are a Christian who is sometimes engaged in social networks such as Christian forums, chat rooms, blogs, Facebook groups, etc, then you might have been contacted by individuals from India or Pakistan who commonly, but not always, have user names starting with ”Evangelist” or ”Pastor” and who claim to be involved with Christian missions and/or running an orphanage. Considering the amount of times I have been contacted in this way throughout the years, you would think there is a church or orphanage in every street corner in India/Pakistan.

I am not suggesting that all such contacts are fake, but I would advise people to not give financial aid to strangers they meet online (particularly if they are from India/Pakistan – where soliciting seems to be a common problem), and I would advise people from India and Pakistan to not contact strangers in this way since it might give all Christians from India and Pakistan an unwarranted bad name. There are of course sincere Christians from India and Pakistan who are engaged in the very work they claim to be, but since you cannot expect people to know this with certainty it is much better for them to give money to charities that they know and can trust. The best way to help financially is to do so through people who you know personally, or through churches or organizations that you really have confidence in.

The conversations with such Indians/Pakistanis that contact you online always tend to be the same, and they go through the same phases. (I am not suggesting all such individuals have the same interior motives as I describe here below.)

  1. First they make sure I am a Christian – something they probably know in advance since they chose to be contact me in the first place. Christians are supposed to be kind and giving…They might ask you what church you attend, to make sure you are an active Christian.
  2. After the first greetings, they usually start off asking ”What do you do”? This gives me the feeling they want to know if I work, and if there is a chance I even earn a lot of money which I perhaps could spare. If there is such a possibility, it might be worth while chatting with me and becoming friends with me.
  3. They explain they are involved with missionary work and/or run an orphanage. They sometimes ask you if you want to see some photos which they are happy to send to you.
  4. They ask for prayers for their Christian work, due to the many needs.
  5. They express themselves with Christian phrases, they praise God, they repeatedly call you sister (or brother where applicable).
  6. They show an overwhelming interest in your country and in your Church.
  7. They proceed to invite you to India/Pakistan to evangelize, without even knowing anything about you – apart from your claim that you are a Christian. I wonder to myself how they know I am a good preacher and how they can be certain of that I do not teach heresies? When I tell them that I am sure they can spread the gospel in India/Pakistan just as well as I can, they still insist I should come. I explain that I would love to visit their country, but if the idea is that I should pay for costly travels to India/Pakistan surely the money could be spent more wisely on more important things? If I go to India/Pakistan to preach, then someone must translate to their language, so why not preach in the correct language to start with without my participation?
  8. They might even suggest they need evangelists from abroad due to the difficulties they have in their area to arrange Christian meetings considering much persecution, etc. But do they think a random Christian Swedish woman they meet online will sort it out much better? They might have heard about large Christian organizations that have arranged large meetings also in their countries, but what are the chances that I am involved in such ministries? Would it not be better to use google and contact such ministries directly?
  9. If the conversation lasts long enough, they might even more openly ask for money. You might suggest sending them Bibles, but remember that they would prefer money so that they can buy Bibles in their own languages. (With other words – it is more safe to not send any money.)

Again, I know there are well-meaning Christians from India and Pakistan who are not fake at all (some I have spoken with even know the names of some Swedish evangelists) but I still wish they would use another approach online. Each time I get contacted by someone from India/Pakistan, I get a red warning sign from the very first Hello.

My advice is: Please do not ask for financial aid online, and please do not give financial aid online. There are better and safer ways to support Christian projects.

Do not encourage anyone to ask for financial help from people they meet online. If you give money to people who contact you online, this will encourage even more people to do so and naturally also people who are not engaged in any Christian activities at all.

Syndade Kung David när han åt av skådebrödet? Mark. 2:23-28 Jesus som livets BRÖD

skådebrödJesus är sabbatens Herre

Skådebrödet skulle kunna vara en gammatestamentlig bild av Jesus, hans framtida offer och det kommande levande brödet. Lev. 24:7 beskrivning om ren rökelse samt ett påminnelseoffer skulle kunna tyda på det, i kombination med att det skulle ätas av prästen Aron och hans söner på helig plats. Jesus beskrivs ofta som det levande brödet som vi ska äta av för att få liv.

3 Mos. 24:5 Du skall ta fint mjöl, och av det skall du baka tolv kakor. Varje kaka skall innehålla två tiondels efa. 6 Du skall lägga upp dem i två rader, sex i var rad, på det förgyllda bordet inför Herrens ansikte. 7 På varje rad skall du lägga ren rökelse, och den skall vara på bröden som ett påminnelseoffer, ett eldsoffer åt Herren. Sabbatsdag efter sabbatsdag skall man ständigt lägga upp dem inför Herrens ansikte, en gåva av Israels barn till ett evigt förbund. De skall tillhöra Aron och hans söner, som skall äta dem på helig plats, ty de är högheliga och är hans del av Herrens eldsoffer. Detta är en evig stadga.

Joh. 6:50 Men det bröd som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. 51 Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva.”

Jesus försvarade lärljungarnas axryckande (som skulle kunna betraktas som ”skördande” enligt judarna) på sabbatsdagen genom att återberätta historien om Kung David och skådebrödet. En av poängerna med att återberätta den historien var förmodligen att visa kritikerna på den skeva bilden att fortfarande högakta Kung David trots att han åt av skådebrödet under sabbaten, medan man inte är lika välvilligt inställda till att Jesus lärljungar gjorde något liknande på sabbaten. Borde man inte döma alla enligt samma lag? Men det fanns ytterligare en poäng med berättelsen – att också påvisa att Jesus och hans lärljungar hade rätten på sin sida. Rent principiellt var sabbaten gjord för människan, och inte människan för sabbaten. Sabbaten ä menad som en hjälp för människan, men samtidigt finns andra lagar och en verklighet som gör att man ibland har rätten att frångå sabbatsprincipen. Exempelvis måste vi alltid vara beredda att rädda medmänniskor (och även husdjur) från överhängande faror eller skador av akut art, och det argumentet gäller oavsett vilken dag det är. Annars har vi inte behandlat vår nästa som vi själva vill bli behandlade, vilket är det viktigaste budet utöver att älska Gud (3 Mos. 19:18, Mark 12:30-33).

Mark. 2:23 En sabbat gick Jesus genom ett sädesfält, och hans lärjungar började rycka av ax där de gick. 24 Då sade fariseerna till honom: ”Varför gör de sådant på sabbaten som inte är tillåtet?” 25 Han svarade: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde, när han och hans följeslagare var hungriga och inte hade något att äta: 26 hur han gick in i Guds hus, då Abjatar var överstepräst, och åt skådebröden, som endast prästerna fick äta, och hur han även gav till dem som var med honom?27 Och Jesus sade till dem: ”Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten. 28 Så är Människosonen Herre också över sabbaten.”

Här nedan är versionen enligt Mattheus. Notera att Jesus säger att prästerna visserligen bryter mot sabbaten (om de äter skådebröd på sabbaten) men ändå är utan skuld. Präster står alltså över sabbatskraven pga andra gudomliga krav som kommer i första hand. Jesus nämner också det som är större än templet. Templet är stort och helig, men Gud som är fokuset i templet är så mycket större! Människosonen är Herre över sabbaten, och han har därför tillåtelse att erbjuda lärljungarna att bryta av ax för att äta på sabbaten.

Matt. 12:1 Vid den tiden gick Jesus genom ett sädesfält på sabbaten. Hans lärjungar var hungriga och började rycka av ax och äta. 2 När fariseerna såg det, sade de till honom: ”Se, dina lärjungar gör det som inte är tillåtet på sabbaten.” 3 Han svarade dem: ”Har ni inte läst vad David gjorde, när han och hans följeslagare var hungriga 4 hur han gick in i Guds hus och åt skådebröden, som varken han eller de som var med honom fick äta, utan endast prästerna? 5 Eller har ni inte läst i lagen att prästerna i templet på sabbaten bryter mot sabbaten och ändå är utan skuld? 6 Jag säger er: Här ser ni det som är större än templet. 7 Om ni hade förstått vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer, så skulle ni inte ha dömt de oskyldiga. 8 Ty Människosonen är sabbatens Herre.”

Sabbatsdagen och vilodagen har alltid varit till för människornas fysiska och psykiska välbefinnande, även om traditionerna kring denna dag har sett lite olika ut under historiens gång. Om det bodde främlingar ibland israelerna så var även de tvungna att ta efter denna sed. Sabbaten var ett av många signum för judarna som folk, och det var av många skäl viktigt att hålla sig till alla Guds bud för att kunna vara det mönsterfolk som Gud ville. Med en allmän vilodag i veckan så förhindrade man dessutom ägare till tjänstefolk att låta tjänstefolket arbeta alla dagar i veckan, med mindre än att de går emot lagen. Det gick alltså inte under ett teokratiskt styre (som det var frågan om på Mose tid) att se mellan fingrarna på buden som om de gudomliga buden egentligen inte var särskilt viktiga.

2 Mos. 20:8 Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. 9 Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. 10 Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar.11 Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.

2 Mos. 34:21 Sex dagar skall du arbeta, men på sjunde dagen skall du vila. Också under plöjningstiden och skördetiden skall du ha vilodag.

Jer. 17:21 Så säger Herren: Se för era själars skull till att ni på sabbatsdagen inte bär eller för in någon börda genom Jerusalems portar.22 För inte ut någon börda ur era hus på sabbatsdagen och gör inte heller något annat arbete, utan håll sabbatsdagen helig så som jag har befallt era fäder.—-Men om ni inte hör mitt bud att hålla sabbaten helig och att inte bära någon börda in genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då skall jag tända en eld i dess portar och den elden skall förtära Jerusalems palats. Den elden kan inte släckas.

2 Mos. 31:15 Sex dagar skall man arbeta, men den sjunde dagen är en sabbat för vila, helgad åt Herren. Var och en som utför något arbete på sabbatsdagen skall straffas med döden.

Vem skulle inte välja att försvara sig mot hot även under sabbaten? Vem skulle inte välja att rädda en människa eller husdjur i nöd även under sabbaten? Sabbaten gavs inte till människan som ett hinder föratt sträcka ut en hjälpande hand till människor och djur i nöd. Om vi väljer att inte hjälpa en människa i nöd för att det är sabbat så har vi visserligen hållit sabbaten, men brutit det viktigare budet att älska och behandla sin nästa som sig själv. Jesus Kristus säger själv att det ÄR tillåtet att göra gott även på sabbaten. Mattheus fortsätter i kapitel 12:

Matt. 12:9 Sedan begav han sig därifrån och gick in i deras synagoga. 10 Där fanns en man som hade en förtvinad hand. De frågade Jesus: ”Är det tillåtet att bota på sabbaten?” De ville nämligen ha något att anklaga honom för. 11 Han svarade dem: ”Vem av er skulle inte gripa tag i sitt får och dra upp det om det faller i en grop, och det också på sabbaten? 12 Hur mycket mer är inte en människa värd än ett får! Alltså är det tillåtet att göra gott på sabbaten.” 13 Sedan sade han till mannen: ”Räck ut din hand.” Han räckte ut den, och den var nu lika frisk som den andra. 14 Fariseerna gick då ut och överlade om att döda honom. 15 När Jesus fick veta det, drog han sig undan.

Här är händelsen som Jesus syftade på vad gäller kung David:

1 Sam. 21:21 David kom till prästen Ahimelek i Nob. Men Ahimelek blev förskräckt när han fick se David och frågade honom: ”Varför kommer du ensam och har ingen med dig?” 2 David svarade prästen Ahimelek: ”Kungen har gett mig ett uppdrag, och han sade till mig: Ingen får veta något om det ärende som jag sänder dig i och som jag har gett dig befallning om. Mina män har jag visat till det och det stället. 3 Ge mig nu vad du har till hands, fem bröd eller vad som kan finnas.” 4 ”Vanligt bröd har jag inte ”, svarade prästen. ”Endast heligt bröd finns – om bara dina män har avhållit sig från kvinnor.” 5 David svarade prästen: ”Jag försäkrar dig att kvinnor har varit skilda från oss sedan i förrgår. När jag drog ut, var mina mäns tillhörigheter heliga fastän ärendet är av vanligt slag. Hur mycket renare skall de då inte vara i dag? Då gav prästen honom det heliga, ty det fanns inte något annat bröd än skådebröden. De hade legat inför Herrens ansikte, men man hade burit undan dem för att lägga fram nybakat bröd samma dag som det gamla togs bort.

Jesus som överstepräst – Jesus var också PRÄST!bröd

I Malaki kan vi läsa om en budbärare som ska komma till sitt tempel, och Jesus själv liknar sig som både tempel och byggmästare till templet. För judarna fanns det ingenting större än Guds tempel, förutom Gud själv som är den som tillbes i templet. Jesus Kristus är både Gud i kött och Guds son som både är instiftare till Guds hus samt betrodd av sin Fader att råda över huset. Eftersom Jesus är både alltings ursprung (ihop med sin Fader i treenigheten) samt levde som en översteprästlig människa på jorden, så hade han även auktoritet att råda över sabbaten och ge tillstånd även till andra att sätta sabbaten i rätt perspektiv i jämförelse med andra bud.

Mal. 3:1 Se, jag skall sända min budbärare och han skall bereda vägen för mig. Och den Herre som ni söker skall plötsligt komma till sitt tempel, förbundets ängel som ni längtar efter. Se, han kommer, säger Herren Sebaot.

Hebr. 3:1 Därför, heliga bröder, ni som har fått del av en himmelsk kallelse, se på Jesus, den apostel och överstepräst som vi bekänner oss till.2 Han var betrodd av den som hade insatt honom, liksom Mose var betrodd i hela Guds hus. 3 Men Jesus är värd mycket större ära än Mose, liksom byggmästaren är värd större heder än själva huset.4 Varje hus är byggt av någon, men Gud är den som har byggt allt.5 Mose var betrodd som tjänare i hela Guds hus för att vittna om det som senare skulle förkunnas. 6 Men Kristus är betrodd som Son att råda över Guds hus, och hans hus är vi, när vi håller fast vid vår frimodighet och vårt hopp som vi berömmer oss av.

Hebr. 5:1 En överstepräst utses alltid bland människor och blir insatt till att för människors räkning göra tjänst inför Gud och bära fram gåvor och offer för synder. 2 Han kan behandla dem rätt som är okunniga och far vilse, eftersom han själv är svag 3 och därför måste bära fram syndoffer både för folket och för sig själv. Ingen tar sig denna värdighet, utan till den blir man kallad av Gud, liksom Aron blev det.Och på samma sätt var det med Kristus. Han tog sig inte värdigheten som överstepräst, utan fick den av honom som sade: Du är min Son, jag har i dag fött dig.[a] 6 Han säger också på ett annat ställe: Du är präst för evigt, på samma sätt som Melkisedek. 9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom, 10 och han blev av Gud kallad överstepräst, en sådan präst som Melkisedek.

Hebr. 9:11 Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen

Läs även om Jesus som präst i Hebr. 2:17, 4:14-15, 6:20, 7:26-28, 8:1-3, 9:7-11,

Författaren till Hebreerbrevet jämför Jesus rättigheter med Arons. Båda har fått sin rätt att råda som präst av Gud själv: Ingen tar sig denna värdighet, utan till den blir man kallad av Gud, liksom Aron blev det.5 Och på samma sätt var det med Kristus. Han tog sig inte värdigheten som överstepräst, utan fick den av honom som sade: Du är min Son—”. Jesus syndade alltså inte när han godkände att hans lärljungar åt av ax under sabbaten. Men Jesus verkar även mena att även kung David var oskyldig trots att han åt av skådebrödet. Kan man i så fall även kalla kung David präst, förutom att han var smord kung och profet (såsom Jesus)?

Kung David offrade som en präst iklädd prästliga linnekläder (2 Samuel 6:12-14). Han var inte en levit (det prästliga judiska släktet) men det var inte heller Jesus eller Melkisedek. De mannar som var med kung David när han åt av skådebrödet tilläts också att äta av det – av kung David som fick godkännande av tempelprästen. Prästen kände givetvis till att skådebrödet endast var till för präster att ätas vid vissa tidpunkter på ett visst sätt, och ändå ansåg han att kung David kvalificerade sig för att äta. Denna brödsbrytelse låter som en symbolisk bild av Jesus, och att vi kan få evigt liv om vi äter av hans bröd, liksom att vi är hans hus (tempel) när vi håller fast vid vår frimodighet och vårt hopp i honom.

Jesus var kung, profet och präst fastän han egentligen inte arbetade som präst i egentlig mening. Det verkar som även kung David skulle kunna betraktas på dessa tre sätt. Utöver Jesus och David finns inga andra som dessa tre egenskaper passar in på.

Prästen gav kung David att äta av skådebrödet, och han i sin tur gav tillstånd till sina mannar. På liknande sätt har Jesus fått tillstånd att råda över sabbaten och att ge tillstånd till sina lärljungar att skörda/äta på sabbaten.

Prästen som gav David brödet var Ahimelek som var Abiatars far (1 Sam. 21:2-3, 1 Sam. 22:20). Det var alltså ”sonen” som gav David rätt att äta av brödet och inte ”Fadern”. Man skulle kunna göra en jämförelse med att det var sonen Jesus som gav sina lärljungar rätten att äta på sabbatsdagen och inte Fadern – även om både Fadern och sonen är ett och har samma mål (Joh. 5:19).

I 1 Sam. 21:2 kan vi läsa ”Kungen har gett mig ett uppdrag, och han sade till mig: Ingen får veta något om det ärende som jag sänder dig i och som jag har gett dig befallning om. Mina män har jag visat till det och det stället”. Även detta låter som en bild av Jesus som inte heller inledningsvis ville avslöja sitt ärende på jorden, och även att hans lärljungar hade större kunskap om honom än andra.

Matt. 16:20 Sedan förbjöd han lärjungarna att tala om för någon att han var Messias.

Mark. 4:10 När han blev ensam med de tolv och de andra som var med honom, frågade de honom om liknelserna. 11 Då sade han till dem: ”Ni har fått del i Guds rikes hemlighet. Men de som står utanför får allt i liknelser

Här kan du läsa mer om Kung David om hans år i synd, innan han omvände sig.

Can you be born again AGAIN? – John 3:3,7

born again

Being born again, or ”born from above”

When a sinner for the first time comes to Jesus, confesses his sins, repents, becomes forgiven/cleansed/regenerated and decides to leave his old sinful life style behind him to live a new life with Jesus Christ, this can be expressed with being ”born again”. He has put off the old man and put on the new. If a person has gone from spiritual death to spiritual life, being born again is truly a good description and expression – because the person has been given his life back and can start a brand new life together with the holy Spirit given to those who first repent (Acts 2:38). He has been given the key to the kingdom of God.

Sometimes you will hear the question ”Can you be born again AGAIN?” from particularly reformed believers who are convinced that it is only possible to make the transfer from spiritual death to spiritual life one time only (without ever reverting back to spiritual death) and that a person who is born again WILL endure to the end and inherit the kingdom of God as a certainty. They believe that if a person does seem to revert back to deep sin and spiritual death, then he was not saved to begin with. This is commonly believed by the ”once saved always saved” camp as well as the ”perseverance of the saints” camp. The question, however, should be rephrased in order to avoid misunderstandings. There is a risk that the person asking the question might interpret the expression in one way, and the person answering might understand it in a different way. ”Born again” might be only two words but the expression has a deep meaning.

We can agree that a sinner can only once be ”totally converted for the first time” (when he repents, becomes forgiven, gets baptized and becomes a completely new cleansed person and a child of God). However, it is possible for the same sinner to go back to one or more of his old sins because he does not lose his free will in the process. Even Jesus Christ had the ability to sin (something he never did), so naturally we too could still make this choice. The serious part is that an unrepentant sinner is always lost, and people who were previously born again are not excepted from this danger. The devil is always on the hunt to tempt Christians with the hope to ensnare them in sin, and sometimes he succeeds when Christians give in for temptations. Some Christians repent at once, some do not repent until after months or years, and some Christians never repent but have truly reverted back to their own vomit and remain there. People can go from life, to death to life again:

The prodigal son: Luke 15:24 For this my son was dead, and is alive AGAIN; he was lost, and is found. And they began to be merry.-32 It was meet that we should make merry, and be glad: for this thy brother was dead, and is alive AGAIN; and was lost, and is found.

The debt which was cancelled by the Lord, and later reinstated again: Matt. 18:23 Therefore is the kingdom of heaven likened unto a certain king, which would take account of his servants. 27 Then the lord of that servant was moved with compassion, and loosed him, and FORGAVE HIM THE DEBT.32 Then his lord, after that he had called him, said unto him, O thou wicked servant, I forgave thee all that debt, because thou desiredst me:33 Shouldest not thou also have had compassion on thy fellowservant, even as I had pity on thee?34 And his lord was wroth, and delivered him to the tormentors, till he should pay all that was due unto him.35 So likewise shall my heavenly Father do also unto you, if ye from your hearts forgive not every one his brother their trespasses.d

2 Pet. 2:20 For if after they have escaped the pollutions of the world through the knowledge of the Lord and Saviour Jesus Christ, they are AGAIN entangled therein, and overcome, the latter end is worse with them than the beginning.21 For it had been better for them not to have known the way of righteousness, than, after they have known it, to turn from the holy commandment delivered unto them.22 But it is happened unto them accor—ding to the true proverb, The dog is turned to his own vomit AGAIN; and the sow that was washed to her wallowing in the mire.

So the question should rather be if a born again child of God can still choose to sin, and yes he can. Even King David, a man of God’s own heart, chose to sin quite severely – through murder, adultery and lies – and did not repent until after about a year. What does the Bible say about a righteous man who sins like King David?

Ez. 18:24 But when the righteous turneth away from his righteousness, and committeth iniquity, and doeth according to all the abominations that the wicked man doeth, shall he live? All his righteousness that he hath done shall not be mentioned: in his trespass that he hath trespassed, and in his sin that he hath sinned, in them shall he die.—26 When a righteous man turneth away from his righteousness, and committeth iniquity, and dieth in them; for his iniquity that he hath done shall he die.

Ever since the time of Adam, the truth remains that the wages of sin is death and that Satan lied when he taught the opposite. Sins still separate us from God.

Being born again (1 Pet. 1:23)

Being born again is a translation from the Greek verb anagennaō (Strong’s 313). According to the Blueletter Bible, it could mean (apart from being born again) to be born anew, to produce again or to have one’s mind changed so that he lives a new life conformed to God’s will (so unlike before). From Strong’s 303 and 1080; to beget or (by extension) bear (again):—beget, (bear) × (again). We can read about being born again (313) in 1 Pet. 1:3 (twice) and in. v. 23.

1 Pet. 1:3 Blessed be the God and Father of our Lord Jesus Christ, which according to his abundant mercy hath begotten us again unto a lively hope by the resurrection of Jesus Christ from the dead,—13 Wherefore gird up the loins of your mind, be sober, and hope to the end for the grace that is to be brought unto you at the revelation of Jesus Christ;14 As obedient children, not fashioning yourselves according to the former lusts in your ignorance:15 But as he which hath called you is holy, so be ye holy in all manner of conversation;16 Because it is written, Be ye holy; for I am holy.17 And if ye call on the Father, who without respect of persons judgeth according to every man’s work, pass the time of your sojourning here in fear:—22 Seeing ye have purified your souls in obeying the truth through the Spirit unto unfeigned love of the brethren, see that ye love one another with a pure heart fervently:23 Being born again, not of corruptible seed, but of incorruptible, by the word of God, which liveth and abideth for ever

Ye must be born again”, says Jesus (John 3:3,7)

”Be born” is here a translation of the verb gennaō (Strong’s 1080) and is a variation of genós (Strong’s 1085). In the KJV it is translated: begat, be born, bear, gender, bring forth, be delivered. ”Again” is a translation of the adverb anōthen (Strong’s 509) and can be translated again, anew, from above, from a higher place, top, from the first and from the beginning.

We are all born physically from water (in our mother’s womb), but we also need to be spiritually reborn in order to become heirs to God’s kingdom, and that is when we are forgiven and cleansed from our past sins. No wonder Jesus taught ”Repent, for the kingdom of heaven is at hand”! 

Luke 15:7 I say unto you, that likewise joy shall be in heaven over one sinner that repenteth, more than over ninety and nine just persons, which need no repentance.

From the below text we learn that Jesus seemed surprised about Nicodemus’ failure to understand him, indicating that Jesus was no Calvinist (Calvinists believe God is the one who enables and prevents people to believe). Jesus also compares himself with the serpent in the wilderness during the time of Moses, and people had to walk up to this serpent to behold it in order to be cleansed from their wounds. They had to make their own choice to do it, and similarly we need to make our own choice to approach Jesus in order to be cleansed from our ”spiritual wounds” (our sins). Whosoever believes in Jesus will get eternal life, showing that it is a universal offer for everyone. God loved the WORLD, and sent his son not to condemn THE WORLD but to save it. Parts of the world will still be condemned,  but this does not change the fact that Jesus was sent to enable salvation to the world. We can see in v. 18-20, that the reason why people are still being condemned is because they do not believe in Jesus and do not come to the light due to their evil ways (they love darkness rather than light). If you do evil deeds you hate the light and do not come to the light. In v. 36 we can see that a person risks the wrath of God if he does not believe (and obey) the son of God (Jesus, God in flesh). God has no reason to be angry at someone who acts according to his will, which means that he is only angry at those who do NOT do his will but walk their own ways.

John 3:2 The same came to Jesus by night, and said unto him, Rabbi, we know that thou art a teacher come from God: for no man can do these miracles that thou doest, except God be with him.3 Jesus answered and said unto him, Verily, verily, I say unto thee, Except a man be born again, he cannot see the kingdom of God.4 Nicodemus saith unto him, How can a man be born when he is old? can he enter the second time into his mother’s womb, and be born?5 Jesus answered, Verily, verily, I say unto thee, Except a man be born of water and of the Spirit, he cannot enter into the kingdom of God.6 That which is born of the flesh is flesh; and that which is born of the Spirit is spirit.7 Marvel not that I said unto thee, Ye must be born again.8 The wind bloweth where it listeth, and thou hearest the sound thereof, but canst not tell whence it cometh, and whither it goeth: so is every one that is born of the Spirit.9 Nicodemus answered and said unto him, How can these things be?10 Jesus answered and said unto him, Art thou a master of Israel, and knowest not these things?11 Verily, verily, I say unto thee, We speak that we do know, and testify that we have seen; and ye receive not our witness.12 If I have told you earthly things, and ye believe not, how shall ye believe, if I tell you of heavenly things?13 And no man hath ascended up to heaven, but he that came down from heaven, even the Son of man which is in heaven.14 And as Moses lifted up the serpent in the wilderness, even so must the Son of man be lifted up:15 That whosoever believeth in him should not perish, but have eternal life.16 For God so loved the world, that he gave his only begotten Son, that whosoever believeth in him should not perish, but have everlasting life.17 For God sent not his Son into the world to condemn the world; but that the world through him might be saved.18 He that believeth on him is not condemned: but he that believeth not is condemned already, because he hath not believed in the name of the only begotten Son of God.19 And this is the condemnation, that light is come into the world, and men loved darkness rather than light, because their deeds were evil.20 For every one that doeth evil hateth the light, neither cometh to the light, lest his deeds should be reproved.21 But he that doeth truth cometh to the light, that his deeds may be made manifest, that they are wrought in God —31 He that cometh from above is above all: he that is of the earth is earthly, and speaketh of the earth: he that cometh from heaven is above all.32 And what he hath seen and heard, that he testifieth; and no man receiveth his testimony.33 He that hath received his testimony hath set to his seal that God is true.36 He that believeth on the Son hath everlasting life: and he that believeth not the Son shall not see life; but the wrath of God abideth on him.

The new man who is born againjohn piper

Do not trust reformed Mr Piper (see picture right), but trust in the Bible which says that Jesus did not come to condemn the world but was sent so that the world through him (the condition) could be saved. We must therefore remain in the vine (Jesus) so that we will not be cut off (John 15). Below we can see various descriptions about how a new person in Christ is expected to live his life. We can read about THE OLD MAN being put off:

Colossians 3:Mortify therefore your members which are upon the earth; fornication, uncleanness, inordinate affection, evil concupiscence, and covetousness, which is idolatry:6 For which things’ sake the wrath of God cometh on the children of disobedience:7 In the which ye also walked some time, when ye lived in them.But now ye also put off all these; anger, wrath, malice, blasphemy, filthy communication out of your mouth.9 Lie not one to another, seeing that ye have PUT OFF THE OLD MAN WITH HIS DEEDS;10 AND HAVE PUT ON THE NEW MAN, which is renewed in knowledge after the image of him that created him:11 Where there is neither Greek nor Jew, circumcision nor uncircumcision, Barbarian, Scythian, bond nor free: but Christ is all, and in all.12 Put on therefore, as the elect of God, holy and beloved, bowels of mercies, kindness, humbleness of mind, meekness, longsuffering;

2 Cor. 5:9 Wherefore we labour, that, whether present or absent, we may be accepted of him.—17 Therefore if any man be in Christ, HE IS A NEW CREATURE: OLD THINGS ARE PASSED AWAY; behold, all things are become new.

Rom. 6:6 Knowing this, that OUR OLD MAN is crucified with him, that the body of sin might be destroyed, that henceforth we should not serve sin.12 Let not sin therefore reign in your mortal body, that ye should obey it in the lusts thereof.13 Neither yield ye your members as instruments of unrighteousness unto sin: but yield yourselves unto God, as those that are alive from the dead, and your members as instruments of righteousness unto God.–-16 Know ye not, that to whom ye yield yourselves servants to obey, his servants ye are to whom ye obey; whether of sin unto death, or of obedience unto righteousness?

Eph. 4:17 This I say, therefore, and testify in the Lord, that you should no longer walk as the rest of the Gentiles walk, in the futility of their mind, 18 having their understanding darkened, being alienated from the life of God, because of the ignorance that is in them, because of the blindness of their heart;  2 22 that you put off, concerning your former conduct, THE OLD MAN which grows corrupt according to the deceitful lusts, 23 and be renewed in the spirit of your mind, 24 and that you PUT ON THE NEW MAN which was created according to God, in true righteousness and holiness.25 Therefore, putting away lying, “Let each one of you speak truth with his neighbor,” for we are members of one another. 26 “Be angry, and DO NOT SIN”:do not let the sun go down on your wrath,27 nor give place to the devil. 28 Let him who stole steal no longer, but rather let him labor, working with his hands what is good, that he may have something to give him who has need. 29 Let no corrupt word proceed out of your mouth, but what is good for necessary edification, that it may impart grace to the hearers. 30 And do not grieve the Holy Spirit of God, by whom you were sealed for the day of redemption. 31 Let all bitterness, wrath, anger, clamor, and evil speaking be put away from you, with all malice. (NKJV)

Romans 8:12 Therefore, brethren, we are debtors, not to the flesh, to live after the flesh.13 For if ye live after the flesh, ye shall die: but if ye through the Spirit do mortify the deeds of the body, ye shall live.14 For as many as are led by the Spirit of God, they are the sons of God.

1 John 1:If we say that we have fellowship with him, and walk in darkness, we lie, and do not the truth:7 But if we walk in the light, as he is in the light, we have fellowship one with another, and the blood of Jesus Christ his Son cleanseth us from all sin.

Galatians 5:16 This I say then, Walk in the Spirit, and ye shall not fulfil the lust of the flesh.17 For the flesh lusteth against the Spirit, and the Spirit against the flesh: and these are contrary the one to the other: so that ye cannot do the things that ye would.18 But if ye be led of the Spirit, ye are not under the law.19 Now the works of the flesh are manifest, which are these; Adultery, fornication, uncleanness, lasciviousness,20 Idolatry, witchcraft, hatred, variance, emulations, wrath, strife, seditions, heresies,21 Envyings, murders, drunkenness, revellings, and such like: of the which I tell you before, as I have also told you in time past, that they which do such things shall not inherit the kingdom of God.22 But the fruit of the Spirit is love, joy, peace, longsuffering, gentleness, goodness, faith,23 Meekness, temperance: against such there is no law.24 And they that are Christ’s have crucified the flesh with the affections and lusts.25 If we live in the Spirit, let us also walk in the Spirit.

Titus 2:11 For the grace of God that bringeth salvation hath appeared to all men,12 Teaching us that, denying ungodliness and worldly lusts, we should live soberly, righteously, and godly, in this present world;

Matthew 9:17 Neither do men put new wine into old bottles: else the bottles break, and the wine runneth out, and the bottles perish: but they put new wine into new bottles, and both are preserved.

1 Cor. 5:6 Your glorying is not good. Know ye not that a little leaven leaveneth the whole lump?

Debate with Jesse Morell and Matt Slick – winner is Jesse Morell by a mile

Matt Slick (1)

Jesse Morell demolished Matt Slick due to a more Biblical theology view as well as superior debate ethics 

The entire debate can be found here, together with an outline of Jesse’s presentation in case you missed it.

I do not believe there will ever be a debate with a Calvinist who does not charge the other for misunderstanding or misrepresenting Calvinism. My views are as follows.

Best theology (regardless of presentation) – Winner is Jesse, but he had an easy task before him since it is definitely not hard to find scriptures which contradict Calvinism and support free will. The teaching of free will (as in the logical and traditional understanding of the word – as in being able to make contrary choices) is taught throughout the Bible, and the Bible is actually a book describing people who constantly act against the will of God (all of his multiple wills, if you will). Man’s free will is so obvious that the only way to get around it is to change the meaning of the word as well as twisting a lot of verses, and that is a common skill among Calvinists. (Those who have attended reformed Bible schools are particularly gifted in this area.) The only other option to free will is that God has created most of us to believe we have free will even though we do not.

So it looks like people who ”falsely” believe in free will still act according to God’s will since nothing happens against his will. Calvinism is contradictory to its core, and the amount of Calvinists who are able to be consistent with their own doctrines is zero. Matt Slick did not change this number. Most Calvinists constantly express themselves as though we have free will (a libertarian free will), and they often criticize others and urge them to repent – as though the unrepentant could make this decision of his own and as though a mere person could influence someone to repent even though God has already made his decrees. Matt repeatedly warned Jesse to correct his ways and views as though Jesse has made the wrong theological choices contrary to God’s desires. Apparently God’s irresistible decrees do not always come about, if people believe in heresy against his will? How hard it is for Calvinists do be consistent with their semi-gnostic philosophy. Also the old church fathers before Augustine (who brought so many heresies into church) believed in man’s (libertarian) free will, and none believed in a depraved/ruined nature as can be seen here.

Best presentation and ability to stay on topic – Winner is Jesse who demolished Matt Slick. Jesse showed way more confidence and calmness in his speech despite that Matt sat beside him repeatedly flipping though his papers, adjusting his computer, rearranging stuff on his desk, making shoulder gymnastics, etc. While both naturally provided lots of scriptures and showed great Biblical knowledge, Jesse managed to squeeze in more scriptures without being boring, and selected clear verses which stood as great examples for man’s free will, synergism, and that God’s will does not always happen. Most importantly, he broke apart the verses that Matt provided for his case and when including the entire context the verses in no way confirm the Calvinistic stance but the exact opposite. Jesse spoke with authority without insulting the other person’s character, but rather explained why the teachings of Gnosticism and Calvinism are unbiblical heresies which also the early church fathers fought against. Jesse was way more organized also in his appearance, and unlike Slick he did not desperately search through his notes, folders or a computer. Jesse did not even bring a computer (he had his phone if needed) but trusted solely on his written material as well his book. He seemed to know his material as well as Bible verses by heart and acted as a real pro.

The fact that Matt Slick brought up the topic of open theism shows his desperation, because the topic was rather free will vs election (of human beings). Discussing open theism takes a lot of time and deserves a debate of its own. If Jesse would have spent time responding to Matt’s attempt to go down that rabbit hole, then it is a good guess that Matt would respond back and the debate would set off in a direction which was not intended. A skilled and polite debater knows how to stay on topic rather than getting off the track. It is common that debaters bring up other topics when they cannot refute the current ones on the table.

Most humble attitude and ability to present criticism without insults – Winner is Jesse who was far from being arrogant. ”You shall know them by their fruit”, and it is quite obvious who showed good fruit and who has more to learn. Matt revealed a lot about himself when he made so many faces during his opponent’s speech. I prefer to believe he was nervous rather than purposely trying to disturb his opponent, but it definitely looked disrespectful. The more time that passed, the more faces Matt made and I even saw him forming words with his mouth during Jesse’s later talks (hopefully not saying the words out loud). Maybe Matt reacted in this way because he is so used to his own Calvinistic environment where he does not get a lot of opposition like he did now.

Matt said something about seeing himself as the worst of sinners (listen to the debate to hear his exact phrase), and some people in the audience reacted on that during the Q & A section. Matt sighed about their questions and asked if they would like to know what he meant by that statement. It appears that he disapproved of people who took him by his words, rather than understanding there might be an underlying meaning. It is true that false accusations and misrepresentations should best be avoided, but Matt is pretty good at it himself (and I have listened to his radio shows so I know what I am talking about). When he later asked a girl if she was perfect and she said yes, then he replied something like ”Oh, so you’re divine!”, which she of course never claimed to be. Naturally Matt did not believe it either, but would he like to know what she meant by her affirmation? Could there be an underlying meaning? The fact is that it is possible to be perfect without being divine, so Matt did not need to make this accusation. She did not even claim to never having sinned. Jesus told us to be perfect as our Father in heaven is perfect, which means that we can. The question is rather what it MEANS, and it is quite clear that Matt feels that he has the right definition.

Some people in the audience could have sounded friendlier, focusing on formulating the question rather than ”telling” the debaters things, but then it is important to criticize the individuals it concerns rather than judging the entire audience as a group. In Matt’s case he should of course take it up with God if he believes that nothing comes to pass against his will. A consistent Calvinist should know that criticism about anything or anyone is criticism against God himself.

OUR good works will glorify God

If good works will glorify God, then it is hard to understand why God would force people to be wicked non-elect from the foundation of the world and send them to hell because of it (as though they could have made another option contrary to his decrees). Matt would likely protest against this description about forcing, but that is exactly what his doctrines about total depravity and predestination suggest and what Calvin and Calvinistic scholars have admitted (Jesse quoted some of them, but there are plenty more).

The idea that Jesus can transfer HIS righteousness into us is not a Biblical idea. We can of course read about ”imputed righteousness”, and it means to be regarded/reckoned as righteous because we ARE. We are, because we have been totally cleansed in the blood of Jesus and left our old sinful man behind.

Matt. 5:16 Let your light so shine before men, that they may see YOUR GOOD WORKS, and GLORIFY your Father which is in heaven.1—19 Whosoever therefore shall break one of these least commandments, AND SHALL TEACH MEN SO, he shall be called the least in the kingdom of heaven: but whosoever shall DO AND TEACH THEM, the same shall be called great in the kingdom of heaven.20 For I say unto you, That EXCEPT YOUR RIGHTEOUSNESS SHALL EXCEED the righteousness of the scribes and Pharisees, ye shall in no case enter into the kingdom of heaven.

Who would Matt Slick side with in Matt 5:16-20? The one who does the commandments (obeys them) and teach others that it is possible to do so? That is not the impression I got from the debate. He rather warned Jesse about the teaching that it is possible to refrain from all sin and that we are the ones who must live holy lives rather than leaning on someone else’s righteousness and continue sinning. Jesse is apparently in deep trouble for teaching the importance of being victorious over sin and being able to be completely faithful to Jesus by the way we are living (rather than relying on someone else’s righteousness being transferred into us). Is God particularly mad at those who live holy lives and teach others to do the same? If this is not what Matt meant, then maybe he should not have complained about Jesse’s holiness-teaching but rather supported him. Righteous people will go to heaven and sinners will go to hell. Not the other way around! The Bible provides a warning about teachers who tell others that it is not possible to be totally faithful to God, and that it is not a big deal for Christians since we are unconditionally and eternally saved anyway:

1 John 3:7 Little children, let no man deceive you: HE THAT DOETH RIGHTEOUSNESS is righteous, even as he is righteous.

If Calvinism is right, people who have obeyed God to 100% will end up in hell, and Jesus death on the cross is a complete puzzle. Did something go wrong which necessitated Jesus death on the cross? Exactly what went wrong, and could not God have predestined people to live holy lives without the need for Jesus atonement? I cannot think of a religion/philosophy which maligns the character of God the way Calvinism does. Not even mormonism, JW or Catholicism. Many freewillers do what they can to protect God from all attacks by Calvinists, and we must continue to pray for people like Jesse who defends God’s pure character which is far from darkness and sin – and naturally for Matt Slick!

For Calvinists Calvinism is important. Their doctrines require that they blame God for all sin either directly or indirectly, but they must wrap this message in a lot of sweet words so that they can trick more people into falling for Calvinism.

Jesus used some harsh and rude comments, so we can do this as well?

prov 15

Let him know that whoever brings back a sinner from his wandering will save his soul FROM DEATH and will cover a multitude of sins. (Ja. 5:20)

In the Bible, we can see that Jesus on rare occasions used some harsh words for people opposing him, but just about always in relation to Pharisees – religious leaders who viewed themselves as authoritative teachers who set the rules for salvation, and who generally opposed Jesus greatly up to the point of wanting to kill him. Such dangerous self-professed teachers (and hypocritical sinners) probably deserved to be rebuked by Jesus Christ who is God in flesh. Jesus said about them:

Matt. 23:13 For you shut up the kingdom of heaven against men; for you neither go in yourselves, nor do you allow those who are entering to go in. (NKJV)

Dangerous indeed! No wonder why Jesus during a dinner (or two dinners) with Pharisees present, took the chance to explain why they were in deep error and even rebuked them. He made sure to explain why he was against their teachings, by giving examples. If people do not understand why they are being rebuked and given a chance to know exactly how to improve, then a rebuke would be a waste of time. If we truly love people and want them to let go of false teachings, we should also explain where exactly they are in error – just like Jesus.

There are Christians who use such rare occasions (when Jesus used called the Pharisees names) as evidence for that they too can call people derogatory names left and right, as soon as people do not agree with them. The problem is that Christians do not always choose the right occasions the way Jesus did. Just because Jesus a few times described the Pharisees with derogatory names, it is still no free ticket for us to insult people left and right even if they are mistaken about certain doctrines. If the idea is to persuade others about our position, demeaning insults will only push people away, and what will that accomplish?

Jesus did not use derogatory names when he spoke sinners such as the Samaritan woman at the well (John 4:9), the woman about to get stoned (John 8:11), the woman who anointed his feet (Luke 7:37-38), etc. They were all sinners, but it is possible to make people understand the danger of their sin through conversations without calling them names. Sometimes Christians who are given the advice to avoid spreading insults, patronizing remarks and derogatory names, misunderstand the advice to mean ”Do not expose false teachings, but rather try to make people feel comfortable in their sin”. That is hardly the same thing. Again, it is possible to expose false teachings and get the message across without spreading insults (which only risk the other person to leave). If the idea is to make people stay and listen, often a more pleasant attitude is more helpful. Once in a while we might meet people who deserve a tougher treatment due to their aggressive ways, but it would be preferable if we made sure to not go down to their level.

Sometimes even sarcasm has a proper place in a conversation, but this too depends on the situation.

1 Kings 18:27 And so it was, at noon, that Elijah mocked them and said, “Cry aloud, for he is a god; either he is meditating, or he is busy, or he is on a journey, or perhaps he is sleeping and must be awakened.” (NKJV)

Which were Jesus rude remarks?

  • About Herod: ”Go ye, and tell that fox” (Luke 13:32)
  • To Pharisees: ”O generation of vipers” (Matt. 12:34)
  • To Pharisees: ”Ye are of your father the devil” (John 8:44)
  • To the scribes and the Pharisees – Matthew’s version: ”—woe unto you, scribes and Pharisees, hypocrites!—Ye fools and blind—ye are like unto whited sepulchres, which indeed appear beautiful outward, but are within full of dead men’s bones, and of all uncleanness—within ye are full of hypocrisy and iniquity—Ye serpents, ye generation of vipers” (Matt. 23:13-33)
  •  To the scribes, Pharisees and lawyers – Luke’s version: ”Ye fools—hypocrites! for ye are as graves which appear not” (Luke 11:40-46).
  • To Peter (or actually Satan): ”Get thee behind me, Satan” (Matt. 16:23, Mark 8:33, Luke 4:8)

John the Baptiste:

  • To Pharisees and Sadducees: ”O generation of vipers” (Matt 3:7 and Luke 3:7)


  • To Pharisees: ”Ye stiffnecked” (Acts 7:51)


  • A general agreement about the Cretans: One of themselves, even a prophet of their own, said, the Cretians are alway liars, evil beasts, slow bellies. This witness is true”

If insulting names are used when spoken about large groups of people (like an entire generation or a ”people”), the remarks tend to not appear as strong. Within large groups of people there might be exceptions, but the general remark is still true. Jesus naturally expressed strong words about false prophets and sinners without naming anyone.

  • To all faithless: ”O faithless and perverse generation” (Matt. 17:17).
  • To his disciples: ”O fools, and slow of heart to believe all that the prophets have spoken” (Luke 24:25).

In another conversation with a Pharisee named Simon, Jesus did no say ”woe to you pharisee” but gently explained   what was wrong with Simon’s views. He corrected him in love without using name callings, but also without compromising with the truth. (Luke 36-47).

Paul on Mars Hill in Athensmars hill

On March Hill, Paul could have rebuked all those people who believed in false gods, but he used a smarter approach. He managed to get their attention without humiliating them, but still explained to them why they were off the mark and what they should do to be right with God. In this way he did not stir up anger and resentment but made people stay and listen. This approach does not mean that Paul compromised with the truth, nor was he watering down the gospel.

Paul did not start out screaming to the idolaters in front of him ”Listen up you filthy sinners! You’re all heretics going to hell, you morons! DO you REALLY believe you will get eternal life when you’re nothing but WICKED, WICKED, WICKED?! LOL LOL LOL! No, you’re going to HELL, do you hear me? You all deserve it!!”, etc. None of that would necessarily be false information, but the point is of course that there are smarter ways to provide the information. Paul started out saying:

Acts 17:23 For as I passed by, and beheld your devotions, I found an altar with this inscription, To The Unknown God. Whom therefore ye ignorantly worship, him declare I unto you.

What a clever way to steer the speech straight to the gospel of God by making a comparison with those inscriptions! Paul also said ”Ye men of Athens, I perceive that in all things ye are too superstitious! From then on he laid out his message with the hope that as many as possible would stay and listen. If he would derogatory terms, I suspect people would get angry, stop listening and shout names back at him. That would be a total waste of time, and they would be busy fighting with each other and with Paul rather than letting him share the gospel. Who would this benefit?


Examples from the Bible.

Matthew 18:15Moreover if thy brother shall trespass against thee, go and tell him his fault between thee and him alone: if he shall hear thee, thou hast gained thy brother. 16But if he will not hear thee, then take with thee one or two more, that in the mouth of two or three witnesses every word may be established. 17And if he shall neglect to hear them, tell it unto the church: but if he neglect to hear the church, let him be unto thee as an heathen man and a publican.

2 Tim 2:23 But foolish and unlearned questions avoid, knowing that they do gender strifes. 24And the servant of the Lord must not strive; but be gentle unto all men, apt to teach, patient,25IN MEEKNESS instructing those that oppose themselves; if God peradventure will give them repentance to the acknowledging of the truth; 26And that they may recover themselves out of the snare of the devil, who are taken captive by him at his will.

2 Thess. 3:14 And if any man obey not our word by this epistle, note that man, and have no company with him, that he may be ashamed.15 YET COUNT HIM NOT AS AN ENEMY, but admonish him AS A BROTHER.

Colossians 3:12Put on therefore, as the elect of God, holy and beloved, bowels of mercies, kindness, humbleness of mind, meekness, longsuffering; 13Forbearing one another, and forgiving one another, if any man have a quarrel against any: even as Christ forgave you, so also do ye. 14And above all these things put on charity, which is the bond of perfectness. 15And let the peace of God rule in your hearts, to the which also ye are called in one body; and be ye thankful. 16Let the word of Christ dwell in you richly in all wisdom; teaching and admonishing one another in psalms and hymns and spiritual songs, singing with grace in your hearts to the Lord.

1 Peter 3:15 But sanctify the Lord God in your hearts: and be ready always to give an answer to every man that asketh you a reason of the hope that is in you with meekness and fear

Titus 3:2 To speak evil of no man, to be no brawlers, but gentle, shewing all meekness unto all men.

James 4:11 Speak not evil one of another, brethren. He that speaketh evil of his brother, and judgeth his brother, speaketh evil of the law, and judgeth the law: but if thou judge the law, thou art not a doer of the law, but a judge.

James 3:13 Who is a wise man and endued with knowledge among you? let him shew out of a good conversation his works with meekness of wisdom.—16For where envying and strife is, there is confusion and every evil work. 17But the wisdom that is from above is first pure, then peaceable, gentle, and easy to be intreated, full of mercy and good fruits, without partiality, and without hypocrisy. 18And the fruit of righteousness is sown in peace of them that make peace.

Galatians 6:1 Brethren, if a man be overtaken in a fault, ye which are spiritual, restore such an one in the spirit of meekness; considering thyself, lest thou also be tempted.

Ephesians 4:29 Let no corrupt communication proceed out of your mouth, but that which is good to the use of edifying, that it may minister grace unto the hearers.—31 Let all bitterness, and wrath, and anger, and clamour, and evil speaking, be put away from you, with all malice:32 And be ye kind one to another, tenderhearted, forgiving one another, even as God for Christ’s sake hath forgiven you.

Proverbs 15:1 A soft answer turneth away wrath: but grievous words stir up anger.

Paul’s patiently discussed with people and persuaded them to believe the true gospel

It is seldom enough to persuade people to give up their false theological views by just 10 minutes worth of conversations. Not even a conversation of one or two hours might be enough, but their resistance might not be due to a rebellion from their part but rather due to having been exposed with twisted ideas for a very long time. They likely feel that they are the ones defending the true gospel from being attacked by someone like you. Instead of losing patience and dishing out insults at this point, it is better to reason with them and provide scripture for the truth.

In other situations it might be better to shake off the dust from our feet and walk away – if the person we are talking with clearly does not want to listen, constantly interrupts, attacks you, etc. We are not supposed to throw pearls to swine if there are other people who are more open for the gospel.

Paul patiently reasoned with people, even if they did not get persuaded after 10 minutes. He could be reasoning for days, as long as he at least had some attention regarding what he was saying.

Acts 17:2 And Paul, as his manner was, went in unto them, and three sabbath days reasoned with them out of the scriptures,Opening and alleging, that Christ must needs have suffered, and risen again from the dead; and that this Jesus, whom I preach unto you, is Christ.And some of them believed, and consorted with Paul and Silas; and of the devout Greeks a great multitude, and of the chief women not a few.

Acts 17:16Now while Paul waited for them at Athens, his spirit was stirred in him, when he saw the city wholly given to idolatry.  17Therefore disputed he in the synagogue with the Jews, and with the devout persons, and in the market daily with them that met with him.

Acts 19:8And he went into the synagogue, and spake boldly for the space of three months, disputing and persuading the things concerning the kingdom of God. 9But when divers were hardened, and believed not, but spake evil of that way before the multitude, he departed from them, and separated the disciples, disputing daily in the school of one Tyrannus. 10And this continued by the space of two years; so that all they which dwelt in Asia heard the word of the Lord Jesus, both Jews and Greeks.

Acts. 20:.29 For I know this, that after my departing shall grievous wolves enter in among you, not sparing the flock.30 Also of your own selves shall men arise, speaking perverse things, to draw away disciples after them.31 Therefore watch, and remember, that by the space of three years I ceased not to warn every one night and day with tears.

Acts. 28:23 And when they had appointed him a day, there came many to him into his lodging; to whom he expounded and testified the kingdom of God, persuading them concerning Jesus, both out of the law of Moses, and out of the prophets, from morning till evening24 And some believed the things which were spoken, and some believed not.