Tag Archive | monergism

Inte UTVALDA TILL FRÄLSNING, men de som tror tillhör de utvalda / EKLEKTOS

elect 2Utvald” är ett adjektiv som kommer från det grekiska ordet “eklektos” (Strong’s 1588), och enligt Blueletter Bible så kan det förutom “utvald” ha en betydelse av något av kvalitet och/eller något som är ovanligt, unikt, dyrbart, det bästa av sitt slag och som håller måttet. Om man uppnått frälsning i Jesus Kristus så är man onekligen utvald, unik, speciell och av högt värde, och då har man flera underbara löften som är kopplade just till positionen att tillhöra Jesus Kristus och ingå i hans andliga kropp. Vi kan läsa just om dessa underbara löften i Ef. 1-2, och löftena är alltså endast kopplade till de som är I JESUS KRISTUS.

En del kanske associerar namnet “eklektos” till den grekiska gudinnan Elektra, samt ord som elektricitet, elektrod och Elektrolux. Namnet Elektra (Ήλέκτρην) betyder “ljusspel” och kommer från det indo-europeiska “wlek” (ljus) och “ter” (tre) och kan betyda att överbrygga, bemästra eller klara av (To cross over, pass through, overcome). Namnet har också gett namn åt bärnsten, förmodligen pga det sätt som det transmitterar ljus.  Läs mer om Electra här.

Reformerta vill gärna tolka detta adjektiv “utvalda” som att GUD väljer ut VEM SOM SKA BLI FRÄLST, och att han även gjorde detta val INNAN JORDEN SKAPADES. Det resulterar alltså i att vi människor är födda antingen frälsta/utvalda eller fördöma/ej utvalda. Det leder till en Gud som går hand i hand med djävulen och förvägrar människor möjligheten att bli frälsta. Men även änglar är ju utvalda (samma ord), och om nu änglar är utvalda och om utvalda alltid betyder “Gud har utvalt till frälsning”, hur kommer det sig då att 2/3 av Guds änglar gjorde revolt mot honom och hängde med Lucifer? Även Israel var ju “utvalt” av Gud, men alla judar är inte frälsta.

Redan när vi kommer till Jesus måste vi först TRO:

Hebr. 11:6 Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste TRO att han är till och belönar DEM SOM SÖKER HONOM.

Eklektos förekommer 23 gånger i NT, och 3 av de gångerna handlar det om Jesus som utvald (Lukas 23:35, 1 Peter 2:4,6). Var Jesus utvald BLAND ANDRA till någonting?

Verser med “Eklektos”

Matt 22:14 Ty många är kallade, men få är utvalda. (i betydelse “många är kallade, men få håller måttet” )

Det är av yttersta vikt att läsa sammanhanget för denna populära vers, och då ser vi att de som kallas för “utvalda” i liknelsen om Kungens gästabud för sin son, INTE var de individer som ursprungligen var inbjudna och som stod med på gästlistan (och som Fadern själv hade tänkt sig som gäster på sin sons fest) utan det var ANDRA individer som hade gjort det förnuftiga valet att tacka JA till att komma till festen. De valde sedan att också göra slag i saken och faktiskt också anlända när festen började, men en olycksalig person blev sedan utkastad för att Kungen hade lagt märke till att han inte hade bröllopskläder på sig. Det var ett oförnuftigt beslut att inte vara mer förberedd och den personen blev bunden och utkastad i mörkret. Denna liknelse visar att alla har en chans att få komma till bröllopsfesten, samt att vi visserligen inte att kan ordna en bröllopsfest själva MEN att vi kan välja att tacka ja/nej till inbjudan och sedan se till att faktiskt dyka upp på festen – förberedda. (Även Matt. 22:16 innehåller i många översättningar ordet “eklektos”.)

Matt. 24:20 Be att ni inte måste fly under vintern eller på sabbaten. 21 Ty då skall det bli en så stor nöd att något liknande inte förekommit sedan världens begynnelse och aldrig mer skall förekomma.22 Och om inte den tiden förkortades, skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas.23 Om någon då säger till er: Se här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte. 24 Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda25 Jag har nu sagt er detta i förväg. 26 Om de alltså säger till er: Han är i öknen, så gå inte dit, eller: Han är i de inre rummen, så tro det inte. —31 Med starkt basunljud skall han sända ut sina änglar, och de skall samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ända till den andra.—42 Var därför vaksamma. Ty ni vet inte vilken dag er Herre kommer. —44 Var därför också ni beredda! Ty i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen.

Markus 13: 20 Om Herren inte förkortade den tiden skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull har han förkortat den tiden. 21 Om någon då säger till er: Se, här är Messias, eller: Se, där är han, så tro det inte. 22 Falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra tecken och under för att om möjligt leda de utvalda vilse. 23 Men var på er vakt! Jag har sagt er allt i förväg.24 Men i de dagarna, efter denna nöd, skall solen förmörkas, och månen skall inte ge sitt sken.25 Stjärnorna skall falla från himlen, och himlens krafter skall skakas. 26 Då skall man få se Människosonen komma bland molnen med stor makt och härlighet. 27 Och då skall han sända ut änglarna och samla sina utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens ända till himlens yttersta gräns.

Om det inte förelåg någon risk för att de utvalda skulle kunna gå förlorade, så skulle Gud inte behöva förkorta slutfasen för vedermödan för deras skull. Men i stället kan vi läsa att det är just det som Gud känner sig manad att göra, för annars skulle ingen människa bli frälst! Uppenbarligen så är människor inte utvalda till frälsning från tidens början, för då skulle de garanterat inte riskera att plötsligt bli “outvalda” oavsett vad som skulle ske. Dessutom så varnar Jesus ideligen sina lärljungar (och oss alla) att vara på vår vakt, gå inte dit, tro det inte, var beredda, etc. Överflödiga varningar för alla som är utvalda till frälsning från tidens början, och övriga kommer förstås att gå förlorade hur som helst eftersom de inte tillhör de lyckligt utlottade.  Även falska profeter ska träda fram för att om möjligt leda de utvalda vilse, vilket betyder att det finns en sådan möjlighet för annars skulle en sådan ansträngning vara helt i onödan.

När det gäller falska lärare så brukar det ofta handla om samma gamla lögn som Satan lurade Eva med i Eden, nämligen “Ingalunda skall du dö” och försök att övertyga människor att de kan vara trygga i sin synd. Falska lärare skulle inte lyckas lura någon om de öppet deklarerade sina farliga läror, så i stället försöker de narra människor genom att för det mesta predika sanning men med många vackra och fluffiga ord, samt varva sanningen med gift. Det kan handla om läror såsom “Jesus är rättfärdig i stället för dig, så du slipper”, “Jesus tog Guds vrede på sig, så nu riskerar du själv aldrig Guds vrede”, “när Gud ser på dig så ser han inte din synd utan endast Jesu blod”, Jesus betalade för dina synder på korset, så dina synder är betalda och förlåtna redan innan du utför dem”, “vi är födda i synd och syndar för att vi är syndare”, “en gång frälst alltid frälst”, etc. 

Luke 18:1 Jesus berättade för dem en liknelse för att visa att de alltid borde be utan att tröttna2 “I en stad fanns en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor. 3 I samma stad fanns en änka, som gång på gång kom till honom och sade: Ge mig rätt inför min motpart. 4 Till en tid ville han inte, men sedan sade han till sig själv: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för någon människa, 5 skall jag ändå ge den här änkan rätt, därför att hon är så besvärlig. Annars kommer hon till sist att pina livet ur mig med sina ständiga besök.”6 Och Herren sade: “Hör vad den orättfärdige domaren säger. 7 Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda, som ropar till honom dag och natt, då han ju lyssnar tåligt till dem? 8 Jag säger er: Han kommer snart att skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna en sådan tro på jorden?

Jesus berättar liknelsen för att vi borde be utan att tröttna, för våra böner kan nämligen påverka Gud och andemakterna (Satan tycker inte om när vi ber) samt påverka utgången. De utvalda jämförs med änkan som så enträget ber om hjälp och som också får hjälp pga sin egen envishet. Det är klart att hon inte kunde få bukt på sitt problem utan denna Domare, men hon var ändå delaktig i lösningen på problemet tack vare att hon bad on hjälp, och dessutom var ihärdig. De utvalda i liknelsen “ropar till honom dag och natt”, vilket leder till att de därför får hjälp och är av hög kvalitet som utvalda. Men Jesus frågar sig om han verkligen kommer att få se en sådan tro vid sin återkomst? Det är det som är frågan. Om han hade trott att Gud förutbestämt människor till att bli frälsta/ofrälsta redan vid tidens början, så hade han vetat att just de “utvalda” (på det kalvinistiska sättet) förstås kommer att han den tro som krävs, men det verkar inte som Jesus är av den åsikten.

Rom. 8:28 Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut. — 33 Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. 34 Vem är den som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss.

Kravet för att allt ska samverka till det bästa är att vi älskar Gud, och älskar vi Gud över allting annat så lever vi som han lär och tillhör då de utvalda. Om vi blivit frikända av Gud (när vi omvänt oss och blivit förlåtna), vem kan då hitta något att anklaga oss för? Gud är den som frikänner och fördömer. Läs gärna mer om Rom. 28-30 här.

  Rom. 16:13 Hälsa Rufus, som är utvald i Herren, och hans mor, som är en mor också för mig.

Det står inte att Rufus är utvald till frälsning från världens begynnelse, men däremot är han som en troende kristen I HERREN också en Guds medarvinge.

Kol. 3:12 Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. 13 Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandra.

Är vi Guds speciella Guds barn så måste vi också se till att vi beter oss som sådana. Vi har förstås en stor hjälp tack vare den helige Ande, men det är tydligt att Paulus inte är tvärsäker på att vi alltid kommer att göra de rätta valen, eftersom han ger så många råd och varningar.

1 Tim. 5:21 Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus och de utvalda änglarna att iaktta detta utan någon förutfattad mening och inte handla partiskt.

Även änglar är utvalda, men de är inte utvalda till frälsning. De är utvalda i form av att vara speciella och av dyrbar kvalitet.

2 Tim. 2:10 Därför uthärdar jag allt för de utvaldas skull, för att de skall vinna frälsningen i Kristus Jesus och den eviga härligheten

Om Paulus hade ansett att människor kan vara utvalda till frälsning från världens begynnelse, då hade han knappast haft anledning att uthärda obekväma strapatser för deras skull, för de skulle ju aldrig någonsin kunna förlora sin position som utvalda. Inte heller är övriga människor värda några överdrivna ansträngningar eftersom ju Jesus inte ens dog för dem (om TULIP skulle stämma) och eftersom de aldrig någonsin kan bli utvalda om den en gång blivit valda till outvalda.

Titus 1:1 Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att leda Guds utvalda till tro och till insikt om den sanning som hör till gudsfruktan2 och som ger hopp om evigt liv. Ja, evigt liv har Gud, som inte kan ljuga, utlovat från evighet.

Titus 1:1 Paul, a servant of God, and an apostle of Jesus Christ, according to the faith of God’s elect, and the acknowledging of the truth which is after godliness;2 In hope of eternal life, which God, that cannot lie, promised before the world began; (KJV)

Löftet är evigt liv som vi alla ska sträva efter, och detta löfte gavs från begynnelsen.  Paulus är utsänd att leda Guds utvalda hela vägen och få dem att komma till insikt om hela sanningen – och de utvalda och speciella är de som valt att ge sina liv till Jesus. De är av hög kvalitet och håller måttet.

1 Petrus 1:1 Från Petrus, Jesu Kristi apostel, till de utvalda som lever kringspridda som främlingar i Pontus, Galatien, Kappadocien, Asien och Bitynien. Ni är av Gud, Fadern, förutbestämda till att helgas genom Anden, så att ni lyder och blir bestänkta med Jesu Kristi blod. Må nåd och frid i allt rikligare mått komma er till del.

1 Peter 1:1 Peter, an apostle of Jesus Christ, to the choice sojourners of the dispersion of Pontus, Galatia, Cappadocia, Asia, and Bithynia, according to a foreknowledge of God the Father, in sanctification of the Spirit, to obedience and sprinkling of the blood of Jesus Christ: Grace to you and peace be multiplied! (Young’s Literal)

(1 Peter, an apostle of Jesus Christ, to the strangers scattered throughout Pontus, Galatia, Cappadocia, Asia, and Bithynia,2 Elect according to the foreknowledge of God the Father, through sanctification of the Spirit, unto obedience and sprinkling of the blood of Jesus Christ: Grace unto you, and peace, be multiplied. KJV)

Vad är det som är förutbestämt? Det är de goda nyheterna om att kunna bli helgade genom Jesu renande blod, och därmed ingå i en löftesrik skara. Löftet att få ta del av den helige Ande som kan leda oss rätt och bort olydnad – på villkor att vi låter oss ledas förstås. Petrus är en utsänd apostel för att sprida evangelium till människor som lever utspridda, för i varje ort så finns det en skara som håller måttet och som därför är utvalda. Kallelsen går ut till alla, och människor måste göra ett avgörande om de ska ta emot det som de hör eller inte. De som väljer att ta emot budskapet är förutbestämda att få vissa välsignelser, eftersom det finns löften som är kopplade till att vara ett Guds barn. Det står inte att folk är utvalda pga predestination och tvång, utan pga “förutkännedom”. Gud ser våra hjärtan. 

1 Peter 2:4 Kom till honom, den levande stenen, som visserligen är förkastad av människor men är utvald och dyrbar inför Gud. 5 Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje.6 Det står nämligen i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall aldrig komma på skam.7 För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har den sten som byggnadsarbetarna kastade bort, blivit en hörnsten, 8 en stötesten och en klippa till fall.De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var också bestämt om dem.9 Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus

Jesus är inte utvald bland andra frälsare och gudssöner eftersom det endast finns en enda av Jesus Kristus, men han är utvald i form av att vara en mycket värdefull hörnsten som frälsningen är baserad på. För oss som väljer att tro så är stenen dyrbar, men de som stöter sig på den stenen går förlorade för att de valt att inte lyda ordet.

2 Joh. 1:1 Från den gamle till den utvalda frun och hennes barn, som jag älskar i sanningen, och inte bara jag utan alla som har lärt känna sanningen.  2 Vi älskar dem för sanningens skull, som förblir i oss och skall vara med oss i evighet.—13 Din utvalda systers barn hälsar till dig.

Det står inte att frun eller hennes syskonbarn är utvalda till frälsning från världens begynnelse, men däremot är de utvalda i form av att vara speciella och ädla människor om de valt att hålla sig till sanningen i Jesus.

Upp. 17:14 De skall strida mot Lammet, och Lammet skall besegra dem, tillsammans med de kallade, utvalda och troende, eftersom han är herrarnas Herre och konungarnas Konung.”

De utvalda är de troende.

Eklektos” i LXX Septuagintelect

För att tolka det grekiska ordet “eklektos” rätt i det nya testamentet, så är det en stor hjälp om vi även undersöker vad detta ord har för betydelse i det gamla testamentet, och då är LXX Septuaginta behändig eftersom det är en grekisk översättning av det gamla testamentet (skriven på hebreiska/arameiska) och den skrift som även Jesus Kristus använde sig utav. Ordet eklektos används 82 gångeri GT, och 52 av dessa har betydelsen av “kvalitet”. 23 gånger används ordet elektos i LXX som en översättning av hebreiska ord som INTE översätts med eklektos på många andra ställen i LXX. Det tyder på att LXX-översättarna inte ansåg att dessa hebreiska ord handlade om  något urval, utan snarare om någon/något med en hög kvalitet. Här nedan finns dock en del GT-exempel där LXX-översättarna har valt att översätta hebreiska ord med eklektos.

1 Mos. 41:2 2 Han såg sju kor, vackra och feta, stiga upp ur floden, och de betade i vassen.—Men han somnade igen och såg då i drömmen sju ax, frodiga och vackra, som växte på samma strå.

2 Mos. 14: 7 Han tog sexhundra utvalda vagnar och alla andra vagnar som fanns i Egypten och ledande krigsmän på var och en av dem. 

Hag. 2.8 Jag skall skaka om alla hednafolk och alla folkens skatter skall komma hit. Och jag skall uppfylla detta hus med härlighet, säger Herren Sebaot

Sek. 7:14 “Jag skall skingra dem genom en stormvind bland alla hednafolk som de inte känner.” Så har nu landet blivit öde efter dem, ingen kommer eller går, ty de gjorde det ljuvliga landet till en ödemark.

Jes. 28:16 Därför säger Herren Herren så: Se, jag har lagt en grundsten i Sion, en beprövad sten, en dyrbar hörnsten, en fast grundval. Den som tror på den behöver inte fly.

Jes. 54:12 Jag skall göra dina tinnar av rubiner, dina portar av karbunklar och hela din ringmur av ädla stenar.

Höga Visan 6:9 Vem är hon som blickar fram lik morgonrodnaden, skön som månen, strålande som solen, överväldigande som en härskara? 1 Kung. 4:23 tio gödda oxar, tjugo valloxar och hundra får förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.

2 Sam. 22:27 Mot den rene visar du dig ren, men mot den falske visar du dig vrång.

2 Mos. 30:23 Tag kryddor av bästa slag: femhundra siklar flytande myrra, hälften så mycket doftande kanel, alltså tvåhundrafemtio siklar, tvåhundrafemtio siklar doftande kalmus,

Om man skulle vilja uttrycka “att välja” (verb) eller “utvald” (adjektiv) på grekiska, vilket ord använder man då? 

Man kan använda sig av eklegó/eklegomai respektive “eklogé”. Eller hairetizó,haireó/haireomai, epilegó, procherizomai, cheirotoneó,procheirotoneó eller stratologeó. Läs gärna mer på http://www.jarom.net.

De tre vanligaste argumenten för att vi är utvalda till frälsning kommer här. 1) 2 Thess. 2:13 “eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta…

Om vi fortsätter läsa hela versen så ser vi att denna frälsning möjliggörs genom att helgas av Anden, vilket alltså handlar om rening, och att TRO på sanningen. De som Paulus skriver till (vilket angår oss alla) är alltså kristna eftersom de ju omvänt sig från sina synder och eftersom de tror på sanningen – vilket är den frälsningsplan som Gud bestämt från begynnelsen. Vi ska alltså se till att hålla oss till skaran med de rättfärdiga. Vidare kan vi läsa i sammanhanget att Paulus hela tiden varnar sina läsare för att inte låta lura sig och att stå fasta vid den sanna läran. Om människor är utvalda till att bli frälsta vid världens början så hade Paulus förstått att de utvalda aldrig kan gå förlorade, och hans varningar vore därmed helt överflödiga. Dessutom kan de “outvalda” aldrig någonsin hamna i kategorin “utvalda”, och det innebär att Paulus varningar är helt överflödiga vad gäller dem också. Vi kan läsa svart på vitt att människor går förlorade för att de vägrade att ta emot sanningen, och därmed går de förlorade trots att de hade chanse att bli frälsta.

2 Thess. 2:Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram, —9 Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under 10 och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, EFTERSOM DE INTE TOG EMOT SANNINGEN OCH ÄLSKADE DEN, SÅ ATT DE KUNDE BLI FRÄLSTA. 11 Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen 12 och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.13 Men vi är skyldiga att alltid tacka Gud för er bröder, Herrens älskade, eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta  genom att Anden helgar er och ni tror sanningen. 14 Det är detta som Gud har kallat er till genom vårt evangelium, för att ni skall vinna vår Herre Jesu Kristi härlighet. 15 Stå alltså fasta och håll er till de lärdomar ni har fått, muntligt eller genom brev. 

2) Joh. 15:16 “Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er…”

Vem är utvald och till vad? Det står inte att individer är utvalda till frälsning, men det står att Jesus utvalt sina lärljungar till att gå ut och bära frukt – en frukt som består. Gör alla människor alltid det som Gud bestämt om dem att de ska göra? Det verkar inte så, för i samma avsnitt varnar Jesus sina lärljungar att de måste se till att förbli i honom, och att det finns en risk att grenar huggs av vinträdet pga brist på frukt. Jesus uttrycker sig hela tiden med “OM ni förblir i mig…”, vilket betyder att det inte är så säkert att kristna inte alltid väljer den vägen. Grenar utan frukt huggs av och kastas i elden, trots att de en gång satt fast i vinträdet. Villkoret för Jesus att förbli i oss är att vi förblir i honom. Jesus säger att hans Fader förhärligas om vi bär frukt, så varför skulle då Gud komma på tanken att utvälja de flesta människor till att bli syndiga “outvalda”? Då skulle han ju bli mindre förhärligad då dessa inte bär frukt.

Joh. 15:Ni är redan nu rena i kraft av det ord som jag har talat till er. Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra. Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp. Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek. 10 Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek. — 14 Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er15 Jag kallar er inte längre tjänare, eftersom tjänaren inte vet vad hans herre gör. Vänner kallar jag er, ty allt vad jag har hört av min Fader har jag låtit er veta. 16 Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt, sådan frukt som består, för att Fadern må ge er vad ni än ber honom om i mitt namn.

Det var inte Jesu lärljungar som valde Jesus som mästare, utan det var han som valde dem, men det betyder inte att de själva inte hade något val. En av dem valde ju faktiskt att inte följa med på tåget – Judas Iskariot.

Joh. 6:70 Jesus svarade dem: “Har jag inte själv VALT UT er tolv? Och en av er är en djävul!

3) Ef. 1:4 liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom

Inte heller här står det att Gud väljer ut individer till att bli frälsta, utan det handlar om att Kristi församling (Kristi kropp) är bestämda sedan urminnes tider att de I JESUS KRISTUS (alltså på villkor att de är i Jesus Kristus) ska få vara heliga och fläckfria, tack vare rening i hans blod, samt att de ska få den helige Ande som ett sigill på att de är Guds barn och arvtagare till hans rike. De som ingår i Kristi församling är de som omvänt sig och tror, och redan från begynnelsen så hade Gud kännedom om att det skulle bli en frälst skara i framtiden som ska få ärva hans rike. De underbara löften är kopplade till denna skara, men det är vårt val om vi vill ansluta till denna löftesrika skara eller ej. De som Paulus skriver till tillhör denna frälsta skara, och det betyder att de har en ljus framtid framför sig som är kopplade till den positionen. Något som är bestämt från början är frälsningsvägen att människor kan bli renade i Jesu blod, och därefter är vi I HONOM. Vägen till rening, himmelrike och välsignelser går alltså VIA HONOM, och detta repeteras genom hela kapitlet.  I honom är vi friköpta, men inte utanför honom! Vårt ansvar är alltså att se till att vi finns med på tåget som är på väg till himlen.

Ef. 1:3 Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, som I KRISTUS har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse, 4 liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss I HONOM för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom. 5 I sin kärlek har han GENOM JESUS KRISTUS förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut, 6 för att den härliga nåd som han har skänkt oss i den Älskade skall prisas. I HONOM är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd 8 som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt. 9 Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han hade fattat I KRISTUS10 den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: att I KRISTUS sammanfatta allt i himlen och på jorden. 11 I HONOM har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut, 12 för att vi som har vårt hopp I KRISTUS skall prisa hans härlighet och ära. 13 I HONOM har också ni, sedan ni hört det sanna budskapet, evangeliet om er frälsning, ja, I HONOM har också ni, sedan ni kommit till tro, tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill. 14 Anden är en handpenning på vårt arv, att hans eget folk skall förlossas, för att hans härlighet skall prisas.1—18 Jag ber att era hjärtan skall upplysas, så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till och hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga19 och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft är verksam.20 Med denna kraft verkade han I KRISTUS, när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, —22 Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen23 som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla.

Drogen som orsakar förlust av DEN FRIA VILJAN – och jämförs med KALVINISM

Det här är en utmärkt video som handlar om ämnet/drogen Skopolamin (sanningsserum), som kan orsaka ett hypnotiskt tillstånd som gör att brukaren förlorar sin fria vilja samt inväntar order/uppmaningar som han “gärna” följer – oavsett vad uppmaningarna gäller. Det handlar alltså om en livsfarligt ämne som kriminella använder sig utav för att komma åt ägodelar, eller för att utnyttja människor på andra sätt. Om den här drogen orsakar så att offret “gärna” lyder order att tömma sitt eget bankkonto för att ge förövarna, kan man verkligen säga att han gjort så med fri vilja? Hans vilja var ju inte fri utan manipulerad! En manipulerad vilja är inte fri. Om man endast har möjlighet att välja ETT alternativ, så har man ingen fri vilja.

Videon ger en ypperlig jämförelse med kalvinism (som är grundat på monergism), som just lär att “ingenting sker emot Guds vilja” och att människor föds som utvalda/ej utvalda, och att de utvalda aldrig någonsing kan bli befriade från den syndfulla natur som av ren nödvändighet gör att de syndar och heller inte vill veta av Jesus. Den reformerta linjen är grundat på TULIP, och den filosofin säger att Jesus inte dog för alla människor utan endast några få (de utvalda). Övriga har därmed ingen chans att någonsin finna Gud och bli frälsta, och de tvingas därför att bli kvar i sitt mörker.

Visst är det väl de skurkar som orsakar detta hypnotiska tillstånd som är skyldiga, och inte de stackare som råkar ut för drogen emot sin vilja? Det borde betraktas som en självklarhet att det är de som orsakar tillståndet som är bovarna, men är man kalvinist så slutar man att tänka logiskt. Då tror man i stället (om man vill vara konsekvent med kalvinismen) att det är de värnlösa offren som är skyldiga till sitt olyckliga tillstånd – trots att det själva inte hade något som helst val, och absolut ingenting att säga till om.

Kalvinister försöker säga “Jamen de VILL av fri vilja vara kvar i sitt mörker helt enligt sin onda natur!”, men om den viljan är manipulerad och dessutom påtvingad, så har de ju inget val! De borde därför inte bestraffas över någonting som står helt utanför deras egen kontroll, men däremot borde de som orsakar det onda hypnotiska tillståndet sättas bakom lås och bom.

Gud går inte hand i hand med djävulen, utan varje gång en människa syndar så sker det emot Guds vilja, och människan ifråga skulle kunna ha valt en helt annan väg.

Är gärningslära en villolära? Det beror på…

Inte är det väl en ful gärningslära och villolära att säga att vi måste vara Gud trogna?

Inte blir väl Gud arg och besviken på oss om vi citerat Jak. 2:24 alltför ofta, och lär varandra att det är viktigt att lyda Gud? Muslimer tror vanligtvis att de, förutom att tro på Muhammed som Allahs profet, måste utföra en rad handlingar för att komma in i Allahs rike.  De tror att deras goda gärningar måste överträffa deras onda gärningar och därför kan de aldrig vara riktigt säkra på att de verkligen är frälsta eftersom de är osäkra på Allahs faktiska mätstock och hur de ligger till i vågskålen. Det gäller alltså att samla poäng (och att inte förlora poäng) och att tro att det är möjligt att förtjäna sin frälsning pga något som man gör. Detta är ett typexempel på “frälst pga gärningar” även om det inte handlar om kristen tro utan islam. Denna idé om gärningar är inte biblisk. Bibeln lär att ingenting oheligt kommer in i Guds rike, och en enda synd gör oss smutsiga. Det spelar alltså ingen roll om vi lever heligt resten av våra liv om vi en gång smutsat ner oss, för vi förblir orena. I Gamla Testamentet kan vi läsa om att människor blev renade från sina synder tack vare bekännande av sin synd i kombination med djuroffer, och i Nya Testamentet så kan vi som bekant läsa om JESUS slutgiltiga syndoffer som han gjorde för oss en gång för alla. Det betyder inte att vi är födda frälsta för villkoret är tro och omvändelse.

Vi är antingen frälsta av gärningar eller av nåd. Det är antingen eller. Antingen kan vi fixa vår egen frälsning genom gärningar och att samla poäng ELLER av en ren barmhärtighet från Guds sida. De allra flesta är överens om att det är det sistnämnda som gäller. Även om lagen inte var för svår för oss att lyda så har vi ändå valt att inte lyda den alla gånger, och då är det klippt för oss. Tack vare Jesus som dog för våra synder så kan vi bli renade. Men notera att det inte står någonstans att vi är frälsta av tro ALLENA (det står tvärt om att vi INTE är frälsta av tro allena), eller att vi kan bli frälsta trots att vi lever i pågående synd, eller trots att vi inte kan visa upp några goda gärningar. Tyvärr har kristna missförstått en del av  Paulus kommentarer om lagen, och får för sig att han säger att vi t o m kan bli frälsta utan att behöva lyda tio Guds bud. De menar att det förstås är eftersträvansvärt att lyda tio Guds bud men inte nödvändigt för frälsningen. Men sanningen är att det ÄR nödvändigt för frälsningen, och Paulus menar bara att det är de judiska ceremoniella lagarna (såsom omskärelse) som inte krävs och han menar givetvis också att vi inte kan bli frälsta av gärningar allena.

Många tror att vi inte behöver GÖRA något för att bli frälsta, och så fort någon påstår att det också finns krav på gärningar så menar de att det handlar det om “gärningslära” och därför en villolära. De är övertygade om att “tro allena” gäller (trots att alltså Bibeln säger det motsatta), och då kan det heller inte finnas några som helst krav på något som vi måste GÖRA. Somliga tror inte ens att OMVÄNDELSE är ett krav eftersom det är något som man GÖR, och andra menar att vi inte ens kan TRO av oss själva och att denna gåva måste komma från Gud just för att det inte finns NÅGONTING (inte ens tro) som vi kan göra för vår frälsnings skull. De är livrädda för allting som luktar gärningar, och de kan till och med vara mer rädda för gärningskrav än de är för SYND! Det finns faktisktl kristna som tror att vi alltid syndar i “tanke, ord och gärning”, och därför fruktar de inte synd särskilt mycket eftersom de menar att det är en naturlig del av alla människors liv – även kristnas. Däremot reagerar de kraftigt om någon påstår att gärningar och trohet mot Gud (något som man GÖR) har något med frälsning att göra. Då kan de raskt utropa “Varning – Gärningslära – Se upp”!

Det finns många exempel i Bibeln på människor som blev rättfärdig pga de visade sin tro med GÄRNINGAR. Om inte Abraham hade valt att lyda Gud och lämnat sitt hemland såsom Gud bad honom så skulle Guds löften till honom och hans säd inte ha gått i uppfyllelse. Abraham prisades för sin tro i Bibeln, men det var för att han visade sin tro med sina GÄRNINGAR. Abraham offrade sin son Isak i TRO. Det är något som han GJORDE. Tänk om Abraham skulle försöka påstå att han hade tillräckligt med tro utan att för den skull behöva GÖRA någonting för att visa den.

Jak. 2:21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. 23 Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän. 24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro.

Under Joshuas ledning så vandrade människor runt staden Jeriko sju gånger, och yttermuren föll. De TRODDE visserligen att Gud verkligen skulle åstadkomma det som han utlovat (låta dem erövra staden) men de var fortfarande tvungna att GÖRA något – nämligen att vandra runt muren, blåsa i trumpeter och ropa.  Murarna ramlade dock inte ner pga att de vandrade runt muren, för detta skulle kunna liknas med gärningslära. Murarna föll för att Gud gjorde så att de föll, men skulle Gud låta murarna falla om Joshua om hans folk INTE lydde Gud genom att vandra runt muren? Det tror jag knappast! Gud såg att de hade TRO och att de visade sin tro med sina GÄRNINGAR (lydnad i tro).

Hebreerbrevet 11:30 Genom tron föll Jerikos murar, sedan man hade gått runt omkring dem i sju dagar.

Tänk också på blodet som israelerna blev tillsagda att smeta på dörrposterna i Egypten inför Exodus. Blodet i sig självt räddade dem inte, men tack vare att de LYDDE och GJORDE detta (strök blod på dörrposterna) så blev de räddade från den dödsängel som sedan kom och orsakade mycket död. Alla som står omnämnda i Hebr. 11 var tvungna att GÖRA något så det är uppenbart att lydnad och goda gärningar inte alltid är detsamma som det många ser som “gärningslära”. Det är svårt att separera tro från lydnad och handling eftersom de hör ihop!

Många är så rädda för det här med gärningslära eftersom de får för sig att man då räddar sig själv och tar äran bort från Gud. De är rädda för att detta skulle leda till skrytsamhet. Men de behöver inte oroa sig! Vi tar inte äran bort från Gud om vi GÖR något och är honom trogna! Tänk dig en person (Kalle) som är långt ute på djupa vatten och håller på att drunkna i de mycket farliga strömmarna som han självmant begett sig ut i trots riskerna. Han kämpar för sitt liv och just när han inte orkar mer och håller på att ge upp så kommer en man i en båt och kastar en livboj åt honom för att rädda honom. Kalle hugger tag i livbojen, och sanningen är att hade mannen i båten inte dykt upp just vid det tillfället så hade Kalle inte klarat sig. När de kommer iland så väntar flera journalister som vill rapportera om händelsen och de berömmer mannen i båten för att ha räddat en person från en säker död. Tänk dig då att Kalle kliver fram och påstår att han räddat sig själv eftersom HAN minsann hade huggit tag i livbojen! Det vore fullständigt absurt, men tyvärr är de precis så som många ser på det här med gärningar. En del menar att Gud gör ALLT åt oss och att frälsningen är monergistisk.

Vi är förlorade till 100% utan Jesus. Nåd allena frälser oss eftersom vi inte lytt lagen till 100%. Men detta betyder inte att Gud inte har villkor eller att han inte kräver något ifrån oss. Han förväntar sig att vi ska leva HELIGT, och hör och häpna, vem är det som får evigt liv? Inte de som har tro allena…

Hebr. 5: Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som LYDER honom

Can the leopard change his spots? Not if it has no desire to change

Can the Ethiopian change his skin, or the leopard his spots? then may ye also do good, that are accustomed to do evil (Jeremiah 13:23)

Jeremiah 2::32 asks “Can a maid forget her ornaments, or a bride her attire? Well, no – what bride would forget her wedding attire? That is simply out of the question, so the answer should then be “NO WAY” and yet we read on:

“—yet my people have forgotten me days without number”.

So the answer is YES after all. Jeremiah 13:23 is a question and not a statement, and it’s like God wants to show Israel how difficult it is for people who are accustomed to do evil and who have hardened their hearts, to change their behavior. But we can be delivered from our sins and spots. We must choose to come to God so he can change us and help us to change our bad habits. If any man be in Christ, he is a new creature: old things are passed away; behold, all things are become new. What else does Jeremiah 13 tell us? We can read about a group of evil people who refuses to obey God, which is very disturbing to him. Due to their rebellion and their refusal to listen and obey, God will punish them. We can read about a people who have forgotten about God and trusted in FALSEHOOD. Does God want his chosen people to trust in falsehood? Clearly not. We can read that it’s due to their wickedness that God will put them to open shame. It’s due to their own actions which they themselves are responsible for, because God certainly didn’t cause them to perform adulteries, neighings, lewdness of whoredom and other abominations that we can read about. God is mighty upset with his peoole for constantly acting against his will. See for yourself:

10This evil people, which refuse to hear my words, which walk in the imagination of their heart, and walk after other gods, to serve them, and to worship them, shall even be as this girdle, which is good for nothing.11For as the girdle cleaveth to the loins of a man, so have I caused to cleave unto me the whole house of Israel and the whole house of Judah, saith the LORD; that they might be unto me for a people, and for a name, and for a praise, and for a glory: but they would not hear.

16Give glory to the LORD your God, before he cause darkness, and before your feet stumble upon the dark mountains, and, while ye look for light, he turn it into the shadow of death, and make it gross darkness. 17But if ye will not hear it, my soul shall weep in secret places for your pride; and mine eye shall weep sore, and run down with tears, because the LORD’s flock is carried away captive.

22And if thou say in thine heart, Wherefore come these things upon me? For the greatness of thine iniquity are thy skirts discovered, and thy heels made bare.

23Can the Ethiopian change his skin, or the leopard his spots? then may ye also do good, that are accustomed to do evil.

24Therefore will I scatter them as the stubble that passeth away by the wind of the wilderness. 25This is thy lot, the portion of thy measures from me, saith the LORD; because thou hast forgotten me, and trusted in falsehood. 26Therefore will I discover thy skirts upon thy face, that thy shame may appear27I have seen thine adulteries, and thy neighings, the lewdness of thy whoredom, and thine abominations on the hills in the fields. Woe unto thee, O Jerusalem! wilt thou not be made clean? when shall it once be? 

We are told we can keep ourselves unspotted from the world

James 1:27 Pure religion and undefiled before God and the Father is this, To visit the fatherless and widows in their affliction, and to keep himself unspotted from the world.

1 Timothy 6:14 That thou keep this commandment without spot, unrebukeable, until the appearing of our Lord Jesus Christ:

2 Peter 3:14 Wherefore, beloved, seeing that ye look for such things, be diligent that ye may be found of him in peace, without spot, and blameless.

Why would God take the time and give so many warning to Israel in Jeremiah (and elsewhere) not to do evil if He knew they were destined to do evil because their nature was evil? A change requires serious effort because of being accustomed to do evil. Jeremiah tells the people to correct their behavior. How can man correct his behavior if he can’t change it and doesn’t have a choice? Man defiles himself by sinning.

Mark 7:20And he said, That which cometh out of the man, that defileth the man.21For from within, out of the heart of men, proceed evil thoughts, adulteries, fornications, murders,22Thefts, covetousness, wickedness, deceit, lasciviousness, an evil eye, blasphemy, pride, foolishness:23All these evil things come from within, and defile the man.

Rom. 2:13(For not the hearers of the law are just before God, but the doers of the law shall be justified.14For when the Gentiles, which have not the law, do by nature the things contained in the law, these, having not the law, are a law unto themselves: 15Which shew the work of the law written in their hearts, their conscience also bearing witness, and their thoughts the mean while accusing or else excusing one another;)

Rom 1:19Because that which may be known of God is manifest in them; for God hath shewed it unto them. 20For the invisible things of him from the creation of the world are clearly seen, being understood by the things that are made, even his eternal power and Godhead; so that they are without excuse21Because that, when they knew God, they glorified him not as God, neither were thankful; but became vain in their imaginations, and their foolish heart was darkened.

Paulus och vad han INTE påstår i Galaterbrevet

Tyvärr missförstår en del kristna vad Paulus säger om Lagen i Galaterbrevet och på andra ställen. De försöker få Paulus exempel om det lönlösa i att gå tillbaka till Lagens instruktioner om omskärelse, till att innebära att det numera är valfritt (om än eftersträvansvärt) att lyda även den Moraliska delen av Lagen. Lagen innehåller olika delar, och man brukar dela in den i den Ceremoniella Lagen, som innehåller regler om klädsel, mat och hygien, och den Moraliska Lagen, som även kan kallas Tio Guds Bud och som kan summeras med de dubbla kärleksbuden (att älska Gud och sin nästa som sig själv). Om man missförstår detta och vad Paulus syftar på när han säger “Lagen” så kan det gå illa. Moses mottog stentavlorna med Tio Guds bud något år innan han mottog resten av buden som handlar om de ceremoniella buden, men Tio Guds bud har inte sitt ursprung i de två stentavlor som Moses mottog. Även innan detta tillfälle på Sinai berg så var det förbjudet att tillbe andra gudar, mörda, stjäla, ljuga, etc. Om Tio Guds bud inte gällde innan Moses tid skulle Kain inte ha syndat när han mördade sin bror. Det är ofta de här verserna som missförstås:

Gal.5:1 Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte på nytt tvingas in under slavoket. 2 Se, jag Paulus säger er att om ni låter omskära er, kommer Kristus inte att vara till någon hjälp för er. 3 Jag försäkrar er än en gång: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. 4 Ni har kommit bort ifrån Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. 5 Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp. 6 Ty i Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek. 

Gal. 1:6 Jag är förvånad över att ni så hastigt avfaller från honom som har kallat er genom Kristi nåd och vänder er till ett annat evangelium, 7 fast det inte finns något annat. Däremot är det några som skapar förvirring bland er och vill förvränga Kristi evangelium

 Gal 3:1 Ni dåraktiga galater! Vem har förhäxat er, ni som har fått Jesus Kristus framställd för era ögon som korsfäst? 2 Endast det vill jag veta: tog ni emot Anden genom att hålla lagen eller genom att lyssna i tro? 3 Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, skall ni nu sluta i köttet? 4 Har ni lidit så mycket förgäves, ja, helt förgäves?  

Paulus verkar upprörd. Eftersom Paulus betonar att vi inte kan bli frälsta av gärningar och genom att lyda Lagen, så anser vissa att Paulus menar att vi är FRIA vilket de menar skulle innebära att vi är fria vad gäller alla delar av Lagen och att gärningar bara är fina mål, men ingenting som vi kan förlora frälsning över. Men det är inte alls vad Paulus menar. Det är sant att vi aldrig kan skyla över gamla synder genom att börja lyda Lagen, även om vi från och med nu skulle lyda den till punkt och pricka, eftersom vi ju har brutit den tidigare. En tjuv kan aldrig täcka upp gamla brott genom att plötsligt leva sitt liv utan att stjäla. Han måste sona för sina tidigare brott även om han börjar leva rättfärdigt vid en senare tidpunkt. Såvida ingen renskriver honom för brottet förstås, och det är just det som Jesus gjorde för oss och våra synder (om vi omvänder oss och tror). Men att bli renskriven från sina gamla brott betyder ABSOLUT INTE att man är immun mot straff för framtida brott!

Paulus säger vidare Gal 5: 18“Men om ni LEDS av Anden, så är ni inte under lagen, så det menar alltså en del skulle friskriva oss från hela lagen och att synder inte längre separerar en sant kristen från Gud, men vad säger Paulus i verserna som kommer direkt före och direkt efter?

Gal 5:16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni INTE att göra vad köttet begär. 17 Ty köttet söker det som är EMOT Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill—19. Men köttets gärningar är uppenbara: de är hor, otukt, orenhet, lösaktighet, 20. avguderi, trolldom, ovänskap, kiv, avund, vredesutbrott, stridslystnad, splittringar, partisinne, 21. missunnsamhet, mord, dryckenskap, frosseri och annat sådant, så som jag säger i förväg vad jag redan har sagt: att DE SOM GÖR SÅDANT SKALL INTE ÄRVA GUDS RIKE.

Genast kan vi alltså se att Paulus säger att det finns starka villkor för att en kristen ska komma in i Guds rike och det är LYDNAD. Det handlar om lydnad av Tio Guds Bud/den Moraliska delen av Lagen/de dubbla kärleksbuden eller vad du nu vill kalla dem. För en kristen ska lydnaden finnas i hjärtat tack vare den helige anden:

Hebr. 10:16. Detta är det förbund som jag skall sluta med dem efter dessa dagar, säger Herren: Jag skall ge dem mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinne vill jag skriva dem

Rom 2:13. Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR lagen, de skall bli rättfärdiggjorda.14. Ty då hedningarna, som inte har lagen, AV NATUREN GÖR DET LAGEN INNEHÅLLER, så är dessa, fastän de inte har lagen, sig själva en lag. 15. De visar sålunda, att lagens verk är skrivet i deras hjärtan, och därom bär deras samvete dessutom vittnesbörd, också deras tankar, som inbördes anklagar eller också försvarar dem, 16. på den dagen, när Gud skall döma över människornas hemligheter, genom Jesus Kristus, enligt mitt evangelium.

Vem får evigt liv enligt Paulus? De som har “tro allena”? Glöm det, för utan gärningar kan vi inte bli frälsta. En del säger “Ja men, goda gärningar är endast FRUKTEN av vår tro”.Visst, men betyder det då inte att denna frukt är absolut nödvändig eftersom vi inte är frälsta om vi inte kan visa frukt? Tro utan gärningar är död. Så här säger Paulus om vem som får evigt liv:

Rom 2:7. EVIGT LIV åt dem som med tålamod i GODA GÄRNINGAR söker efter härlighet och ära och oförgänglighet,

Hebr.5:9. Och när han fullkomnats blev han,för alla dem som LYDER HONOM, upphovet till evig frälsning

Att Paulus gör skillnad på judarnas Torah (den Ceremoniella Lagen) och den Moraliska Lagen är tydlig:

1 Kor 7:19. Omskärelsen betyder inget och förhuden betyder inget. VAD SOM BETYDER NÅGOT ÄR ATT MAN HÅLLER GUDS BUD.

Rom. 3:30. så visst som det är en Gud, som gör den oomskurne rättfärdig av tron och den omskurne genom tron. 31. Gör vi då lagen om intet med tron? Nej, inte alls! UtanVI UPPRÄTTHÅLLER LAGEN

Paulus förfasar sig inte över att galaterna är så tokiga att de går tillbaka till tossiga gamla bud som säger “Du ska inte döda”, “Du ska inte själa” och “Du ska inte ljuga”. Varför skulle Paulus bli upprörd över det eller ens komma på tanken att kritisera galaterna för något sådant? Självfallet är inte Paulus upprörd för att Tio Guds Bud lyds av galaterna utan för att det finns irrlärare som fått dem att tro att de inte kan vara frälsta såvida de inte omskär sig. Då menar Paulus att Jesus dött för dem till ingen nytta eftersom detta skulle innebära att galaterna går tillbaka till det gamla testamentet och då kan de inte välja och vraka vilka lagar de ska lyda utan alla lagarna måste lydas. Det klarade inte judarna under det tidigare systemet, varför djuroffer var nödvändiga. Sanningen är ju att vi är frälsta av nåd genom TRO och inte pga att vi följer ritualer. Men älskar vi Jesus så säger Bibeln att vi lyder honom, och lydnaden ska komma naturligt från våra hjärtan. Här kan vi läsa att Paulus har bekymmer över irrlärare som sprider läran om nödvändigheten att omskära sig:

Apg 15:1 Några kom ner från Judéen och lärde bröderna: Om ni inte låter omskära er efter Moses stadgar, så kan ni inte bli frälsta.2. Detta ledde till motsättningar, och Paulus och Barnabas kom i en ganska skarp tvist med dem. Därför beslöts det att Paulus och Barnabas och några andra av dem skulle fara upptill apostlarna och till de äldste i i Jerusalem för dessa tvistefrågors skull.

Rom 3:28. Ty vi håller före, att människan blir rättfärdig genom tro, utan lagens gärningar. 29. Eller är Gud endast judarnas Gud? Är han inte även hedningarnas Gud? Jo, också hedningarnas, 30. så visst som det är en Gud, som gör den oomskurne rättfärdig av tron och den omskurne genom tron.

Rom 4:9 Gäller nu denna saligprisning endast de omskurna eller också de oomskurna? Vi säger ju, att tron blev räknad Abraham till rättfärdighet. 10. Hur blev den då honom tillräknad? När han var omskuren, eller när han var oomskuren? Inte såsom omskuren, utan såsom oomskuren.

En del menar till och med att det är en förbannelse, i betydelsen att det är något DÅLIGT att lyda Guds bud, eftersom de läser:

Gal 3:10 Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter.

Men detta betyder endast att en person som menar sig bli frälst genom laggärningar är under en förbannelse just för att han inte lytt hela lagen, och då är personen skyldig och förtjänar ett straff. Hade personen lytt hela Lagen hade det inte varit något problem, men en enda olydnad betyder förbannelse. Vi är antingen frälsta av Lagen eller av tro. Det är antingen eller. Vi är frälsta av TRO, men det betyder som sagt inte att vi är befriade från att vara Gud trogna. Tack vare Jesus Kristus vår Herre och hans blod så har han gjort oss fria från förbannelsen! Vi har nyckeln till hans rike, så låt oss hålla ut till änden.

A question that calvinists cannot answer – because it’s a paradox

CHALLENGE to CALVINISTS to please explain the contradiction of Westminster Confession of Faith 3.1:

A Calvinist writes:  “[God] does not actively work unbelief into the non-elect. All are already under sin. God is not responsible for the sin of Adam, or the fall of mankind. God is not the author of evil. “

Q. Who then *is* the author of evil? Who did work unbelief into the heart of men? If all men are under sin, what was God doing when it happened – did it occur behind his back / outside his sovereign causality? Calvin wrote: (quote): 

“..the will of God is the supreme and primary cause of everything…” (The Institutes of Christian Religion, Book I, Ch. 16, Sect.

 “We also note that we should consider the creation of the world so that we may realise that everything is subject to God and ruled by his will and that when the world has done what it may, nothing happens other than what God decrees.” (Acts: Calvin, The Crossway Classic Commentaries, p.66)

“…the devil and all the ungodly are reined in by God, so that they cannot conceive, plan or carry out any crime, unless God allows it, indeed commands it. They are not only in bondage to him, but are forced to serve him. It is the Lord’s prerogative to enable the enemy’s rage and to control it at will, and it is in his power to decide how far and how long it may last, so that wicked men cannot break free and do exactly what they want….” (The Institutes of Christian Religion, Book I, Ch.17, Sect. 10)

= And again. WCF3.1 says God ordains EVERYTHING that happens.

Q. How then, having asserted this position, can Calvinism claim God is not authoring these things – THAT’S WHAT AUTHORING MEANS – (to conceive a plot, and via third parties cause a narrative to come into being, and then to publish it via secondary agents, for the world to experience it’s reality.) i.e. by the normal definition of the words, Authoring IS ordaining / decreeing / causing / predetermining, by creative design.

I really hope you guys can take this challenge on – because it lies at the heart of Calvinism’s claims of sovereignty. These are not complex questions, and are based on what Calvinism clearly states. I’m not pulling a clever trick on you here, but asking how you reconcile this contradiction: To quote Calvin again:

“First, it must be observed that the will of God is the cause of all things that happen in the world; and yet God is not the author of evil.” (Concerning the Eternal Predestination of God, p.169)

“Whatever things are done wrongly and unjustly by man, these very things are the right and just works of God. This may seem paradoxical at first sight to some….” (Concerning the Eternal Predestination of God, p.169)

Too right it seems paradoxical!….. It IS. Again. My questions have not been answered -I’ve received lots of references to God being “passive” while people go do things that God is not *actively* in control of, whilst simultaneously claiming God is in control of everything.

PROBLEM 1.) If God stands back and lets a man do something that God himself has not actively caused to be, then you are opening up space *outside his sovereign will* by claiming he stands by and lets things happen he did not cause.

PROBLEM 2.) Calvinists seem to also be claiming God IS in fact in TOTAL control of every atom in this universe etc. Thus you cannot claim God is in total control and at the same time shelve the effective causailty onto someone else… This question is normally responded to by Calvinists by stating “you do not understand Calvinism – go back and relearn”. I am – I have – I am taking you at your word and asking questions about it – please dont refer to charts or other material – I need to know how you square this circle personally. Or do you switch your mind off and accept mutually exclusive opposites as compatible truth… ie ‘A = NotA’

Sovereignty = total control / causality (predestination = ordination).
Soveriengty = active causality to salvation
Sovereignty does not = active causality to sin
Sovereignty does not = total control / causality

(Thanks to Stephen Thomas. Also read his long list of verses which show that TULIP is incorrect here)

Pelagius has been falsely judged by his critics

Unlike Augustine, Pelagius knew Greek. Pelagius did not teach that man can save himself. He only taught that a man can live a righteous life via free will choice. The idea that man can save himself is what came from Augustine’s accusations against him, as Calvinists do with Arminians today when they accuse them of teaching “works salvation”. True Pelagianism is truth according to what the early Church taught, not as Augustine described it. What Augustine described is without a doubt heresy, but it’s not what Pelagius actually taught. This is evident in the writings of Pelagius, as well as in the fact that the councils could find no fault in his teachings 2 times that he appeared before them in his own defense. When he was finally marked as a heretic the third time around, it was when he could not be present to defend himself (in Tunisia where Augustine resided) and Augustine and Jerome were present to misrepresent his position.

Most of the information we have about Pelagius rests in the hands of his enemies. That is not enough for a righteous judgment. If God judged us by the words of our enemies, we would be outraged at the injustice. It is unfair for us to condemn a man based on the evidence presented by his enemies, and not from the man himself. We would also be guilty of slander if we continue to claim that an innocent person is an “heretic” even though he might not be. Let’s be careful so God won’t judge us one day for slander, false accusations and causing division.

Pelagianism teaches only that man can choose to do right and choose not to sin. It does not teach that a person can be holy without God or His grace. This is a lie given through the heretic Augustine. Augustine was a liar seeking to have him condemned, as he was offended by his preaching against his teachings to the people. Augustine was teaching a “sinning religion”, and people were following it and living it. Pelagius could not stand for this heresy, so he began to teach against it. In his efforts he brought out the a man CAN choose to not sin, because he is not so spiritually dead that he could not make such a choice. Augustine turned this around with false accusations against him, misrepresenting him as if he was teaching that man could save himself. This is not what he was teaching at all. And his own writings prove it – which were not even discovered until this past century. Augustine tried to make sure of that by having them burned or destroyed, but a few slipped through the cracks. Now Augustine is exposed for the liar and gospel pervert that he is.

Calvinism began with Gnosticism – which is very clearly shown by many quotes given by the early Church. Tertullian and Hippolytus and Irenaeus all wrote extensively against the Gnostic groups, telling of the things they believed and how the Church has always disagreed with them, calling them heretics. Augustine was infested with Gnosticism, which Calvin also adopted.

Here is a quote from an article below on the Letter to Demetrius:

“The moral life of purity, for Pelagius, can only be achieved by drawing upon both “the good of nature and the good of grace” (9:1); this will be the dominant theme of his exhortation. Pelagius’s reflections on the human person are not unlike those of the Eastern Fathers. They share the same starting point of moral reflection, that is, the innate goodness of man because God has created him in His image and likeness. Pelagius writes, “you ought to measure the good of human nature by reference to its Creator” (2:2).”

The above quote shows the balanced thought of Pelagius teaching. His accusers only point out that he taught “the good of nature” and the “innate goodness of man”, and completely leave out the blanche of his teaching that tells of the “good of grace” and “because GOD has created him in His image and likeness”. Pelagius thought was in giving glory to God in His creation, in that men have a mind and free will to choose that has been given by the creator, which makes them able to choose to do right. Of course man has to know right and wrong first, but the ability is with him once he knows the difference.

Prior to Pelagius being ‘found’ guilty of heresy, he was cleared by two synods of bishops. These synods were provoked by Augustine’s influence. Then the council of Carthage, where Augustine was bishop, declared Pelgius a heretic. A few years later, Augustine and two others brought heresy charges against Pelagius to the bishop of Rome. Pelagius was cleared again, a third time. The bishop of Rome declared Pelagius a heretic a few years later under pressure from Imperial Rome and not before that time. It was perceived that the effects of Pelagius’ doctrine would undermine Imperial rule and so political pressure was then applied and the bishop of Rome declared Pelagius a heretic. Another interesting note is that Pelagius was well received and there was generally no problem with his teaching. The charges against him only arose when some one else, Caelestius, who was building on Pelagian teaching denounced infant baptism. Then and only then the problem arose. Infant baptism was under assault – if they were not born guilty and therefore did not need to be baptized to be saved then ecclesiastical power structure was going to be undermined. That kick started the whole controversy against Pelagius: they synods and councils did not occur until the implications of his teaching threatened infant baptism. See Peter Brown’s “Augustine of Hippo” there are 3 chapters that deal with Augustine-Pelagian controversy that document everything posted.

Pelagius is often ascribed views he doesn’t have

From Jesse Morell:

Matt Slick of CARM wrote that “Pelagianism…. taught that people had the ability to fulfill the commands of God by exercising the freedom of human will apart from the grace of God.  In other words, a person’s free will is totally capable of choosing God and/or to do good or bad without the aid of Divine intervention.”[29] This is an example, not of Pelagian heresy, but of Pelagian hearsay.

I would suspect that Matt Slick learned about Pelagianism from its opponents, and not from actually reading the writings of the Pelagians. This is a common practice for Calvinists, but what if that is how their doctrine was treated? What if someone stated what Calvinism teaches, by stating the opponents? Augustine accused Pelagius of denying the grace of God, but this was an accusation not a fact.

Had Matt Slick actually read some of the few writings that still exist today from the original Pelagians, he would have read in Julian of Eclanum’s Pelagian Statement of Faith: “We [Pelagians] maintain that men are the work of God, and that no one is forced unwillingly by His power either into evil or good, but that man does either good or ill of his own will; but that in a good work he is always assisted by God’s grace, while in evil he is incited by the suggestions of the devil.”[30]

Pelagius himself said, “I anathematize the man who either thinks or says that the grace of God, whereby ‘Christ Jesus came into the world to save sinners,’ is not necessary not only for ever hour and for every moment, but also for every act of our lives: and those who endeavor to dis-annul it deserve everlasting punishment.”[31]

Pelagius said, “This grace we do not allow to consist only in the law but also in the help of God. God helps us through His teaching and revelation by opening the eyes of our heart, by pointing out to us the future so that we may not be preoccupied with the present, by uncovering the snares of the devil, by enlightening us with the manifold and ineffable gift of heavenly grace.”[32]

Pelagius said, “God always aids by the help of his grace. God aids us by his doctrine and revelation, while he opens the eyes of our heart; while he shows us the future, that we may not be engrossed with the present; while he discloses the snares of the devil; while he illuminates us by the multiform and ineffable gift of heavenly grace. Does he who says this, appear to you to deny grace? Or does he appear to confess both divine grace and the freewill of man?”[33]

Pelagius said in a letter to Innocent, “Behold, before your blessedness, this epistle clears me, in which we directly and simply say, that we have entire freewill to sin and not to sin, which, in all good works, is always assisted by divine aid. Let them read the letter which we wrote to that holy man, bishop Paulinus, nearly twelve years ago, which perhaps in three hundred lines supports nothing else but the grace and aid of God, and that we can do nothing at all of good without God. Let them also read the one we wrote to that sacred virgin of Christ, Demetrias, in the east, and they will find us so praising the nature of man, as that we may always add the aid of God’s grace. Let them likewise read my recent tract which we were lately compelled to put forth on freewill, and they will see how unjustly they glory in defaming us for denial of grace, who, through nearly the whole text of that work, perfectly and entirely profess both free will and grace.”[34]

Pelagius taught that the freedom of the human will was not lost by the original sin of Adam, but that grace was necessary for man to rightly use his free will. He also taught that free will itself was a gracious gift given to us at Creation. He did not deny grace as necessary or as an aid for free will. The only grace he denied was Augustinian grace, which said that free will was lost by original sin and therefore man’s ability to obey needed to be restored by grace. However, one of the best Greek-English Lexicons, Thayer’s, defined grace as “divine influence upon the heart” which is precisely how Pelagius viewed grace in contradiction to Augustine.

It was Augustine’s view of grace that was inconsistent with free will, not Pelagius’. As Augustine said, “I have tried hard to maintain the free choice of the human will, but the grace of God prevailed.”[35] Pelagius affirmed both the freedom of the will and the necessity for the grace of God, while Augustine denied the freedom of the will because of His mistaken view of grace.

This is why John Wesley said, “I verily believe, the real heresy of Pelagius was neither more nor less than this: The holding that Christians may, by the grace of God, (not without it; that I take to be a mere slander,) ‘go on to perfection;’ or, in other words, ‘fulfill the law of Christ.’”[36] And also “Who was Pelagius? By all I can pick up from ancient authors, I guess he was both a wise and a holy man.”[37]

John Wesley said, “Augustine himself. (A wonderful saint! As full of pride, passion, bitterness, censoriousness, and as foul-mouthed to all that contradicted him… When Augustine’s passions were heated, his word is not worth a rush. And here is the secret: St. Augustine was angry at Pelagius: Hence he slandered and abused him, (as his manner was,) without either fear or shame. And St. Augustine was then in the Christian world, what Aristotle was afterwards: There needed no other proof of any assertion, than Ipse dixit: “St. Augustine said it.”[38]

On the issue of the freedom of the will, Pelagius was in perfect agreement with the Early Church while Augustine was in agreement with the heretical Gnostics:

Dr Wiggers said, “All the fathers…agreed with the Pelagians, in attributing freedom of will to man in his present state.”[39]

Episcopius said, “What is plainer than that the ancient divines, for three hundred years after Christ, those at least who flourished before St. Augustine, maintained the liberty of our will, or an indifference to two contrary things, free from all internal and external necessity!”[40]

Catholic councils that calvinists appeal to

There were three councils that condemned Pelagianism; the Council of Ephesus in the year 431; the Council of Carthage in the year 418; and the Council of Orange in the year 529. This is because Pelagius was not invited nor present to defend himself but his opponents and adversaries stated his doctrine for him. When Pelagius was able to defend himself, the Council of Diospolis in 415 declared Pelagius orthodox. And Pope Zosimus also declared Pelagius’ orthodoxy in 417. He was always acquitted when present to clarify and defend his views. If these are our authorities to determine orthodoxy, do we accept the ones in favor of Pelagius or the ones against him?

In addition, the Council of Orange and the Council of Carthage were not ecumenical councils. They did not consist of Bishops from the entire church, which mean that the rulings of the Councils were not universally affirmed by the Eastern and Western churches.

If heresy is heresy because a council says so, or because of majority vote, Calvinism must be more heretical than Pelagianism was because there were more councils that condemned Calvinism than condemned Pelagianism. The Calvinist doctrines of predestination, limited atonement, and irresistible grace were condemned throughout history. Lucidus was condemned by the Council of Oral in 473, Council of Arles in 475, and Council of Orange in 529. And Gottschalk (Gotteschalcus) was condemned by the Council at Mentz in 848 and the Council of Chiersey (Quiercy) in 849. And what do Calvinists think of the Council of Constance in 1414 for John Huss, or the Council of Worms in 1521 for Martin Luther, or the Council of Trent in 1561 for the Protestants? Are these Councils not the voice of Orthodoxy as Ephesus and Carthage supposedly were?

In fact, the Council of Orange that condemned Pelagianism also condemned the doctrines of Calvinism. If the council is authoritative in the former case, it must be equally authoritative in the latter as well. But if it was mistaken in the latter case, maybe it was mistaken in the former as well. Tony Miano essential condemns his own theology by appealing to church councils and assuming their authority.

Many thanks to Lyndon Conn, Joshua Harris and Jesse Morell

Människan är skapad med FRI VILJA och kan ofta agera mot Guds vilja

Människans fria vilja är till och med ännu mer uppenbar i Bibeln än själva treenigheten, och treenigheten är ju en Biblisk sanning som är svår att förneka utan att göra revideringar i skriften. Människans fria vilja återspeglas från det första kapitlet till det sista, med start i berättelsen om Satan som emot Guds vilja gjorde uppror mot Honom vilket medförde enorma konsekvenser för både änglar, människor och djur. Självfallet ville inte Gud att Satan skulle upphäva sig mot Honom och anse sig själv – en skapad ängel – vara som Gud själv. Bibeln säger:

1 Kor. 15:26Sist bland hans FIENDER bliver ock DÖDEN berövad all sin makt;

Döden är alltså en FIENDE. Självfallet skulle Gud aldrig göra så att en FIENDE skulle finnas i hans “mycket goda” skapelse och skapa oreda. Däremot förstår vi sammanhanget om människan syndade emot Guds vilja och döden då blev ett nödvändigt ont eftersom syndens lön är döden. I Adam och Evas fall handlade det om både fysisk död och andlig död när de syndade. Vi andra dör fysiskt pga deras handlande (vi kan framför allt inte nå Livets träd pga dem) och vi dör andligt när vi själva syndar. Syndens lön är döden eftersom ingen skulle vilja leva i evighet i en fallen värld full med synd, så döden är då ett bättre alternativ för att vi sedan ska få en bättre tillvaro efter döden. Vi kan då få nya odödliga kroppar och leva i evighet i Guds nya Jerusalem, på villkor att vi omvänder oss och lever i tro på Gud som skapat jorden.

Det enda alternativet till att skapa människan med fri vilja är att göra oss till fjärrstyrda robotar som aldrig någonsin syndade, men det är uppenbart att vi inte är skapta på det sättet. Uppenbarligen ville Gud skapa oss på så sätt att vi ska vara Hans avbild och att vi kan göra våra egna val. Har vi valet att älska och lyda Honom måste det alltså finnas alternativ att INTE älska Honom och lyda Honom. På samma sätt vill vi själva inte gifta oss med någon person som är programmerad till att säga “Jag älskar dig” och likt en “Stepford wife” alltid agera som programmeraren bestämt. Det skulle i så fall bli en tråkig film som programmeraren redan sett och vare sig han eller det skapta skulle ha någon glädje av detta. Gud har sina orsaker till att skapa oss med en fri vilja. Varför fanns Kunskapens Träd i Eden? Bara för att få Adam och Eva på fall? Nej inte alls, men Gud hade kanske en önskan att påminna människan om att de mår bäst av att ha en relation med sin skapare och Hjälpare, och med ETT träd och EN regel så kan Gud lätt åstadkomma så att Adam och Eva varje gång de passerar bestämma sig för “NEJ, inte heller idag vill jag vara olydig mot min skapare som vill mig väl”.

Kan en allsmäktig Gud skapa en människa med fri vilja? Självklart, eftersom Gud kan skapa människan precis hur Han vill. Här nedan finns en del exempel på människans fria vilja, och hur människan helt emot Guds vilja valt att inte lyssna och inte lyda. Vi kan också se att det många gånger är människans gensträvighet som får Gud att orsaka motgångar och straff.

GAMLA TESTAMENTET

2 Mosebok 16:20
Men de lydde icke Mose, utan somliga behöllo något därav kvar till följande morgon. Då växte maskar däri, och det blev illaluktande. Och Mose blev förtörnad på dem.

2 Mosebok 13:15
ty då Farao i sin hårdnackenhet icke ville släppa oss, dräpte HERREN allt förstfött i Egyptens land, det förstfödda såväl ibland människor som ibland boskap. Därför offrar jag åt HERREN allt som öppnar moderlivet och är hankön, och allt förstfött bland mina söner löser jag.’

3 Mos. 26:3OM I vandren efter mina stadgar och hållen mina bud och gören efter dem, 4så skall jag giva eder regn i rätt tid, så att jorden giver sin gröda och träden på marken bära sin frukt.—14Men OM I icke hören mig och icke gören efter alla dessa bud,15om I förkasten mina stadgar, och om edra själar försmå mina rätter, så att I icke gören efter alla mina bud, utan bryten mitt förbund,16då skall ock jag handla på samma sätt mot eder: jag skall hemsöka eder med förskräckliga olyckor, med tärande sjukdom och feber, så att edra ögon försmäkta och eder själ förtvinar; och I skolen förgäves så eder säd, ty edra fiender skola äta den.

4 Mosebok 27:14
detta därför att I, i öknen Sin, när menigheten tvistade med mig, voren gensträviga mot min befallning och icke villen hålla mig helig genom att skaffa fram vatten inför deras ögon.» Detta gällde Meribas vatten vid Kades, i öknen Sin.

5 Mosebok 1:26
Men I villen icke draga ditupp, utan voren gensträviga mot HERRENS, eder Guds, befallning.

5 Mosebok 1:43
Och jag talade till eder, men I hörden icke därpå, utan voren gensträviga mot HERRENS befallning och drogen i edert övermod upp mot bergsbygden.

5 Mosebok 8:2
Och du skall komma ihåg allt vad som har skett på den väg HERREN, din Gud, nu i fyrtio åt har låtit dig vandra i öknen, för att tukta dig och pröva dig, så att han kunde förnimma vad som var i ditt hjärta: om du ville hålla hans bud eller icke.

5 Mosebok 8:20
På samma sätt som hedningarna som HERREN förgör för eder skolen också I då förgås, därför att I icke hörden HERRENS, eder Guds röst.

5 Mosebok 9:23
Och när HERREN ville sända eder åstad från Kades-Barnea och sade: »Dragen upp och intagen det land som jag har givit eder», då voren I gensträviga mot HERREN, eder Guds, befallning och trodden honom icke och hörden icke hans röst.

5 Mosebok 28:62
Och allenast en ringa hop skall bliva kvar av eder, i stället för att I förut haven varit talrika såsom stjärnorna på himmelen; så skall det gå dig, därför att du icke hörde HERRENS. din Guds, röst.

Domarboken 2:17
Men de hörde icke heller på sina domare, utan lupo i trolös avfällighet efter andra gudar och tillbådo dem; de veko med hast av ifrån den väg som deras fäder hade vandrat, i lydnad för HERRENS bud, och gjorde icke såsom de.

Domarboken 6:10
Och jag sade till eder: Jag är HERREN, eder Gud; I skolen icke frukta de gudar som dyrkas av amoréerna, i vilkas land I bon. Men I villen icke höra min röst.

1 Samuelsboken 2:12
Men Elis söner voro onda män, de ville icke veta av HERREN.

1 Samuelsboken 2:25
Om en människa försyndar sig mot en annan, så kan Gud medla för henne; men om en människa försyndar sig mot HERREN, vem kan då göra sig till medlare för henne?» Men de lyssnade icke till sin faders ord, ty HERREN ville döda dem.

2 Kungaboken 18:12
detta därför att de icke hörde HERRENS, sin Guds, röst, utan överträdde hans förbund, allt vad HERRENS tjänare Mose hade bjudit; de ville varken höra eller göra det.

2 Kungaboken 24:4
jämväl för det oskyldiga blod som han utgöt, ty han uppfyllde Jerusalem med oskyldigt blod; det ville HERREN icke förlåta.

Krönikeboken 24:19
Och profeter sändes ibland dem för att omvända dem till HERREN; och dessa varnade dem, men de lyssnade icke därtill.

Nehemja 9:17
De ville icke höra och tänkte icke på de under som du hade gjort med dem, utan voro hårdnackade och valde i sin gensträvighet en anförare, för att vända tillbaka till sin träldom. Men du är en förlåtande Gud, nådig och barmhärtig, långmodig och stor i mildhet; och du övergav dem icke.

Nehemja 9:29
Och du varnade dem och ville omvända dem till din lag; men de voro övermodiga och hörde icke på dina bud, utan syndade mot dina rätter, om vilka det gäller att den människa som gör efter dem får leva genom dem; de spjärnade emot i gensträvighet och voro hårdnackade och ville icke höra.30 Du hade fördrag med dem i många år och varnade dem med din Ande genom dina profeter, men de lyssnade icke därtill; då gav du dem i de främmande folkens hand.

Psaltaren 78:10
De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.

Psaltaren 81:12
Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.

Psaltaren 95:8
O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,

Ordspråksboken 1:24
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,

Ordspråksboken 1:25
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning

Jesaja 5:1 Jag vill sjunga om min vän, min väns sång om hans vingård. Min vän hade en vingård på en bördig bergskulle. 2Och han hackade upp den och rensade den från stenar och planterade där ädla vinträd; han byggde ett vakttorn därinne, han högg ock ut ett presskar däri. Så väntade han att den skulle bära äkta druvor, men den bar vilddruvor. 3Och nu, I Jerusalems invånare och I Juda män, fällen nu eder dom mellan mig och min vingård. 4Vad kunde mer göras för min vingård, än vad jag har gjort för den? Varför bar den då vilddruvor, när jag väntade att den skulle bära äkta druvor? 5Så vill jag nu kungöra för eder vad jag skall göra med min vingård: Jag skall taga bort dess hägnad, och den skall givas till skövling; jag skall bryta ned dess mur, och den skall bliva nedtrampad.6Jag skall i grund fördärva den, ingen skall skära den eller gräva däri. Den skall fyllas med tistel och törne; och molnen skall jag förbjuda att sända ned regn på den. 7Ty HERREN Sebaots vingård, det är Israels hus; och Juda folk är hans älsklingsplantering. Men när han väntade laglydnad, då fann han lagbrott, och när han väntade rättfärdighet, fann han skriande orättfärdighet. —

Jesaja 24:5Ty jorden har blivit ohelgad under sina inbyggare; de hava överträtt lagarna, DE hava förvandlat rätten, BRUTIT DET EVIGA FÖRBUNDET. 6Därför uppfräter förbannelse jorden, och de som bo där måste lida, vad de hava förskyllt; därför förtäras jordens inbyggare av hetta, så att ej många människor finnas kvar.

Jesaja 30:15
15Ty så säger Herren, HERREN, Israels Helige: »Om i vänden om och ären stilla, skolen I bliva frälsta, genom stillhet och förtröstan varden I starka.» Men i viljen icke.

Jesaja 38:4Då kom HERRENS ord till Jesaja: han sade: 5»Gå och säg till Hiskia: Så säger HERREN, din fader Davids Gud: Jag har hört din bön, jag har sett dina tårar. Se, jag skall föröka din livstid med femton år.

Jesaja 42:24
Vem har lämnat Jakob till skövling och Israel i plundrares våld? Har icke HERREN gjort det; han, mot vilken vi hava syndat, han, på vilkens vägar man icke ville vandra och på vilkens lag man icke ville höra?

Jesaja 57:11
För vem räddes och fruktade du då, eftersom du var så trolös och eftersom du icke tänkte på mig och ej ville akta på? Är det icke så: eftersom jag har tegat, och det sedan länge, därför fruktar du mig icke?

Jeremia 2:8
Prästerna frågade icke: »Var är HERREN?» De som hade lagen om händer ville icke veta av mig, och herdarna avföllo från mig; profeterna profeterade i Baals namn och följde efter sådana som icke kunde hjälpa.

Jeremia 2:31
Du onda släkte, giv akt på HERRENS ord. Har jag då för Israel varit en öken eller ett mörkrets land, eftersom mitt folk säger: »Vi hava gjort oss fria, vi vilja ej mer komma till dig»?

Jeremia 5:3
HERRE, är det ej sanning dina ögon söka? Du slog dem, men de kände ingen sveda. Du förgjorde dem, men de ville ej taga emot tuktan. De gjorde sina pannor hårdare än sten, de ville icke omvända sig.

Jeremia 7:24
Men de ville icke höra eller böja sitt öra till mig, utan vandrade efter sina egna rådslag, i sina onda hjärtans hårdhet, och veko tillbaka i stället för att gå framåt.

Jeremia 7:26
Men man ville icke höra mig eller böja sitt öra till mig; de voro hårdnackade och gjorde ännu mer ont än deras fäder

Jeremia 11:8
men de ville icke höra eller böja sitt öra därtill, utan vandrade var och en i sitt onda hjärtas hårdhet. Därför lät jag ock komma över dem allt vad jag hade sagt i det förbund som jag bjöd dem hålla, men som de dock icke höllo.—11:10 De hava vänt tillbaka till sina förfäders missgärningar, deras som icke ville höra mina ord. Själva hava de så följt efter andra gudar och tjänat dem. Ja, Israels hus och Juda hus hava brutit det förbund som jag slöt med deras fäder.

Jeremia 13:11
Ty likasom en mans gördel sluter sig tätt omkring hans länder, så lät jag hela Israels hus och hela Juda hus sluta sig till mig, säger HERREN, på det att de skulle vara mitt folk och bliva mig till berömmelse, lov och ära; men de ville icke höra.

Jeremia 17:23
fastän de icke ville höra eller böja sitt öra därtill, utan voro hårdnackade, så att de icke hörde eller togo emot tuktan.

Jeremia 18:10
men om det då gör vad ont är i mina ögon och icke hör min röst, så ångrar jag det goda som jag hade sagt att jag ville göra dem.

Jeremia 25:7
I villen icke höra på mig, säger HERREN, och så förtörnaden I mig genom edra händers verk, eder själva till olycka.

Jeremia 25:8
Därför säger HERREN Sebaot så: Eftersom I icke villen höra mina ord9därför skall jag sända åstad och hämta alla nordens folkstammar, säger HERREN, och skall sända bud till min tjänare Nebukadressar, konungen i Babel; och jag skall låta dem komma över detta land och dess inbyggare, så ock över alla folken här runt omkring. Och dem skall jag giva till spillo, och skall göra dem till ett föremål för häpnad och begabberi, och låta deras land bliva ödemarker för evärdlig tid.

Jeremia 29:19
detta därför att de icke ville höra mina ord, säger HERREN, när jag titt och ofta sände till dem mina tjänare profeterna. Ty I villen ju icke höra, säger HERREN.

Jeremia 32:23

Och de kommo och togo det i besittning, men de ville icke höra din röst och vandrade icke efter din lag; de gjorde intet av det du hade bjudit dem att göra. Därför lät du all denna olycka vederfaras dem.

Jeremia 32:33
De vände ryggen till mig och icke ansiktet; och fastän de titt och ofta blevo varnade, ville de icke höra och taga emot tuktan.

Jeremia 32:35och Baalshöjderna i Hinnoms sons dal byggde de upp, för att där offra sina söner och döttrar åt Molok, fastän jag aldrig hade bjudit dem att göra sådan styggelse eller ENS TÄNKT mig något sådant; och så förledde de Juda till synd.

Jeremia 34:14
»När sju år äro förlidna, skall var och en av eder släppa sin broder, hebréen, som har sålt sig åt dig och tjänat dig i sex år; du skall då släppa honom fri ur din tjänst.» Dock ville edra fäder icke höra på mig eller böja sina öron därtill.

Jeremia 43:7
och begåvo sig till Egyptens land, ty de ville icke höra HERRENS röst. Och de kommo så fram till Tapanhes.

Jeremia 44:5
Men de ville icke höra eller böja sitt öra därtill, så att de omvände sig från sin ondska och upphörde att tända offereld åt andra gudar.

Jeremia 44:23
Därför att I tänden offereld och syndaden mot HERREN och icke villen höra HERRENS röst eller vandra efter hans lag, efter hans stadgar och vittnesbörd,därför har denna olycka träffat eder, såsom vi nu se».

Jona 1:2»Stå upp och begiv dig till Nineve, den stora staden, och predika för den; ty deras ondska har kommit upp inför mitt ansikte.» 3Men Jona stod upp och ville fly till Tarsis, undan HERRENS ansikte. Och han for ned till Jafo och fann där ett skepp som skulle gå till Tarsis. Och sedan han hade erlagt betalning för resan, steg han ombord därpå för att fara med till Tarsis, undan HERRENS ansikte.— Jona 3:2»Stå upp och begiv dig till Nineve, den stora staden, och predika för den vad jag skall tala till dig.»— 4Och Jona begav sig på väg in i staden, en dagsresa, och predikade och sade: »Det dröjer ännu fyrtio dagar, så skall Nineve bliva omstörtat.» 5Då trodde folket i Nineve på Gud, och lyste ut en fasta och klädde sig i sorgdräkt, både stora och små.— 8Och både människor och djur skola hölja sig i sorgdräkt och ropa till Gud med all makt. Och var och en må vända om från sin onda väg och från den orätt som han har haft för händer. 9Vem vet, kanhända vänder Gud då om och ångrar sig och vänder sig ifrån sin vredes glöd, så att vi icke förgås.» 10Då nu Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde icke så.

Hesekiel 13:22
Eftersom I genom lögnaktigt tal haven gjort den rättfärdige försagd i hjärtat, honom som jag ingalunda ville plåga, men däremot haven styrkt den ogudaktiges mod, så att han icke vänder om från sin onda väg och räddar sitt liv,

Hesekiel 20:8
Men de voro gensträviga mot mig och ville icke höra på mig; de kastade icke bort var och en sina ögons styggelser, och de övergåvo icke Egyptens eländiga avgudar. Då tänkte jag på att utgjuta min förtörnelse över dem och att uttömma min vrede på dem mitt i Egyptens land.

Hosea 4:6Det är förbi med mitt folk, därför att det ej får någon kunskap. Men eftersom du har förkastat kunskap, därför skall ock jag förkasta dig, så att du upphör att vara min präst. Och såsom du har förgätit din Guds lag, så skall ock jag förgäta dina barn.7Ju mer de hava fått växa till, dess mer hava de syndat mot mig; men deras ära skall jag förbyta i skam. 8Av mitt folks synd föda de sig, och till dess missgärning står deras begär. 9Men nu skall det gå prästen och folket lika: jag skall hemsöka dem för deras vägar, och för deras gärningar skall jag vedergälla dem.

Hosea 9:17
Ja, min Gud skall förkasta dem, eftersom de icke ville höra honom; de skola bliva flyktingar bland hedningarna.

Amos 1:13
Så säger HERREN: Eftersom Ammons barn hava trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava uppristat havande kvinnor i Gilead, när de ville utvidga sitt område.

Sakaria 1:4
Varen icke såsom edra fäder, för vilka forna tiders profeter predikade och sade: »Så säger HERREN Sebaot: Vänden om från edra onda vägar och edra onda gärningar»; men de ville icke höra och aktade icke på mig säger HERREN.

Sakarja 7:10Förtrycken icke änkan och den faderlöse, främlingen och den fattige, och tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra.»11Men de ville icke akta därpå, utan spjärnade emot i gensträvighet och tillslöto sina öron för att slippa att höra.12ja, de gjorde sina hjärtan hårda såsom diamant, för att slippa att höra den lag och de ord som HERREN Sebaot genom sin Ande hade sänt, förmedelst forna tiders profeter. Därför utgick stor vrede från HERREN Sebaot.13Och det skedde, att likasom de icke hade velat höra, när han ropade, så sade nu HERREN Sebaot: »Jag vill icke höra, när de ropa—

Men de ville icke akta därpå, utan spjärnade emot i gensträvighet och tillslöto sina öron för att slippa att höra.

Krönikeboken 25:20
Men Amasja ville icke höra härpå, ty Gud skickade det så, för att de skulle bliva givna i fiendehand, eftersom de hade sökt Edoms gudar.

GT Gåvor och tjänster ges beroende på MÄNNISKANS fria vilja

3 Mosebok 22:18
Tala till Aron och hans söner och alla Israels barn och säg till dem: Om någon av Israels hus eller av främlingarna i Israel vill offra något offer, vare sig det är ett löftesoffer eller ett frivilligt offer som DE vilja offra åt HERREN såsom brännoffer, så skolen I göra det på sådant sätt att I bliven välbehagliga;

Krönikeboken 29:5
till att göra av guld vad som skall vara av guld, och till att göra av silver vad som skall vara av silver, ja, till allt slags arbete som utföres av konstnärer. Vill då någon annan nu i dag frivilligt fylla sin hand med gåvor åt HERREN?»

Esra 1:4
Och varhelst någon ännu finnes kvar, må han av folket på den ort där han bor såsom främling få hjälp med silver och guld, med gods och boskap, detta jämte vad som FRIVILLIGT gives till Guds hus i Jerusalem.»

Krönikeboken 35:8
Och hans förnämsta män gåvo efter sin fria vilja offergåvor åt folket, åt prästerna och leviterna. Hilkia, Sakarja och Jehiel, furstarna i Guds hus, gåvo åt prästerna två tusen sex hundra lamm och killingar till påskoffer, så ock tre hundra fäkreatur.

Krönikeboken 17:16
därnäst Amasja, Sikris son, som frivilligt hade givit sig i HERRENS tjänst, och med honom två hundra tusen tappra stridsmän.

Malaki 1:10
Ack att bland eder funnes någon som ville stänga tempeldörrarna, så att I icke längre förgäves upptänden eder eld på mitt altare! Jag har icke behag till eder, säger HERREN Sebaot, och till offergåvor av eder hand har jag icke lust.

Nya Testamentet

Matteus 17:12
men jag säger eder att Elias redan har kommit. Men de ville icke veta av honom, utan förforo mot honom alldeles såsom de ville. Sammalunda skall ock Människosonen få lida genom dem.»

Matteus 22:3
Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.

Matteus 23:37. Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som är sända till dig, hur ofta har jag inte velat församla dina barn, såsom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar. Men ni ville inte. (Lukas 13:34)

Markus 7:24
Och han stod upp och begav sig bort därifrån till Tyrus’ område. Där gick han in i ett hus och ville icke att någon skulle få veta det. Dock kunde han icke förbliva obemärkt,

Lukas 11:52
Ve eder, I lagkloke, som haven tagit bort nyckeln till kunskapen! Själva haven I icke kommit ditin och för dem som ville komma dit haven I lagt hinder.»

Lukas 12:49
Jag har kommit för att tända en eld på jorden; och huru gärna ville jag icke att den redan brunne!

Lukas 13:6. Och han framställde denna liknelse: En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård och han kom och sökte frukt på det, men fann ingen. 7. Då sade han till vingårdsmannen: Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, men jag finner ingen. Hugg bort det. Varför skall det också få suga ut jorden? 8. Han svarade och sade till honom: Herre, låt det stå också i detta år, för att jag må gräva omkring det och göda det. 9. Kanske det då skall bära frukt. Om inte, skall du därefter hugga bort det.

Lukas 19:27
Men dessa mina ovänner, som icke ville hava mig till konung över sig, fören dem hit huggen ned dem här inför mig.»

Hebr. 5:12. Ty ni som för länge sedan BORDE vara lärare har åter behov av att man lär er de första grunderna av Guds ord. ni behöver mjölk och inte fast föda.

Johannes 1:10
I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men världen ville icke veta av honom.

Johannes 21:18
Sannerligen, sannerligen säger jag dig: När du var yngre, omgjordade du dig själv och gick vart DU ville; men när du bliver gammal, skall du nödgas sträcka ut dina händer, och en annan skall omgjorda dig och föra dig dit du ICKE vill

1 Petrusbrevet 5:2
Varen herdar för Guds hjord, som I haven i eder vård, varen det icke av tvång, utan av fri vilja, icke för slem vinnings skull, utan med villigt hjärta.

Filemonbrevet 1:14 Men utan ditt samtycke ville jag intet göra, ty det goda du gjorde skulle ju icke ske såsom av tvång, utan göras av fri vilja.

Apostagärningarna 27:21
Då nu många funnos som ingenting ville förtära, trädde Paulus upp mitt ibland dem och sade: »I män, I haden bort lyda mig och icke avsegla från Kreta; I haden då kunnat spara eder dessa vedervärdigheter och denna olycka.

Apostagärningarna 7:39
Men våra fäder ville icke bliva honom lydiga, utan stötte bort honom och vände sig med sina hjärtan mot Egypten

Apostagärningarna 19:30
Paulus ville då gå in bland folket men lärjungarna tillstadde honom det icke.

1 Korinthierbrevet 12:16
Och om örat ville säga: »Jag är icke öga, därför hör jag icke till kroppen», så skulle det icke dess mindre höra till kroppen.

Romarbrevet 2:8
Men över dem som äro genstridiga och icke lyda sanningen, utan lyda orättfärdigheten, över dem kommer vrede och förtörnelse.

Jakob 5:16. Bekänn era synder för varandra och be för varandra, så att ni blir helade. En rättfärdig mans bön i verksamhet förmår uträtta mycket.

Det saliga bytet är falskt – Jesus tog inte vår synd på sig och vi fick inte hans rättfärdighet

Den nya idén om ett saligt byte – som ingen av de gamla kyrkofäderna lärde ut innan Augustinus

Läran om “Det saliga bytet” – att Jesus tog vår synd på sig och att vi fick hans rättfärdighet – må vara populärt men det är inte vad Bibeln lär ut. Vi kan inte vara rättfärdiga på samma gång som vi lever i synd – inte ens om vi är pånyttfödda kristna – eftersom vi inte kan tjäna två herrar samtidigt. Jesu blod täcker inte synder såvida vi inte omvänt oss ifrån dem, och vi ska definitivt inte tro att vi kan lura Gud för han ser våra hjärtan och också våra synder.

Jesus var en gång tvungen att dö pga av våra synder så varför skulle synd i människornas liv helt plötsligt inte längre ha någon negativ effekt på våra själar? Inget oheligt ska komma in i himmelriket, säger Bibeln, och synd gör oss oheliga. Jesus lydde inte Fadern åt oss så att VI skulle slippa lyda, och ingen ska kunna stå framför Gud en dag och säga “Din sons rättfärdighet är tillräknad mig så du kan inte längre se mina synder utan bara Jesus rättfärdighet”. Gud kommer inte acceptera några ursäkter på domedagen och han förväntar sig att vi ska sluta synda. Johannes varnar oss om att vi kan bli lurade angående detta, och handlar om samma gamla lömska lögn som den som Satan hittade på i Edens lustgår. Han fick Eva att tro att synd inte leder till döden, men sanningen är den omvända.

 “Kära barn, låt ingen bedra er. Den som GÖR rätt är rättfärdig, LIKSOM han är rättfärdig. (1 John 3:7)

Gud ser helt klart de troendes dåliga gärningar i Uppenbarelseboken (Upp 2:2, 2:9; 2:13; 2:19; 3:1; 3:8; 3:15) och han håller inte med om att “Jesus rättfärdighet blivit tillräknad de troende”. Rättfärdighet är visserligen en gåva som kommer från Gud genom hans nåd, eftersom vi själva inte har auktoritet att förlåta och rena oss själva, men gåvor måste tas emot och det kan finnas villkor för gåvor. Om jag skickar en gåva till dig och du får en avi om att den kan hämtas på posten, så kan gåvan fortfarande vara både gratis och oförtjänad. Slarvar du sedan bort gåvan eller kastar bort den, så är gåvan ändå gratis och oförtjänad. Kristus är vår rättfärdighet (Jer. 23:6; 1 Cor. 1:30) på så sätt att det bara genom hans prickfria liv som han kunnat åstadkomma rening för världens synder genom sin död på korset. Att bli tillräknad rättfärdighet betyder att vi blivit förlåtna, renade och därför rättfärdiga tack vare Jesu renande blod. Våra tidigare gjorda synder stryks alltså från vårt syndakonto men självklart inte de eventuella framtida synderna! Denna reningsprocess skulle aldrig bli verklighet såvida vi inte först OMVÄNDE OSS och lämnade våra gamla och syndiga liv.

Vi kan aldrig vara positionellt rättfärdiga samtidigt som vi fortfarande lever orättfärdigt

Idén att vi kan vara rättfärdiga i position samtidigt som vi är orättfärdiga i handling är helt emot vad skriften säger (1 Jn. 3:7; 3:10) och ignorerar villkoren för att få förlåtelse. Det saliga bytet är en villolära (2 Pet. 2:1; Jude 1:4-5) som tyvärr har spridit sig i de flesta kyrkor pga Luther och Kalvin, förmodligen för att det är vad folk så gärna vill höra.

Jesus är upphovet till evig frälsning till alla som LYDER honom (Heb. 5:9). Det goda budskapet måste lydas (Rom. 2:8; 6:17; 10:16; Gal. 3:1; 5:7; 2 Tess. 1:8; 1 Pet. 4:17) och kristen är den som håller Guds bud (1 Jn. 2:3; 3:22; 5:2-3). Endast de som håller Guds bud kommer att ärva kungariket (Matt. 7:21; 19:17; 25:21, 23, 46; Lk. 10:28; Heb. 12:14; Upp. 22:14), medan alla syndare kommer att gnissla tänder utanför den heliga staden (Matt. 7:23; Lk. 13:27). En del intalar sig själva att de aldrig kan sluta synda, att de måste synda ända tills de dör och att de under tiden kan gömma sig bakom Jesus rättfärdighet. De tror med andra ord att DÖDEN är deras räddare från synden och inte Jesus död på korset och den heliga Anden. En sådan idé är ingenting annat än en “License to sin”. Men kommer det bli någon ändring för en orättfärdig människan när Döden till slut anländer? Bibeln säger:

Upp 22:11. Den som gör orätt han FORTSÄTTER att göra orätt, och den som är oren han FORTSÄTTER att orena sig. Och den som är rättfärdig han fortsätter att vara rättfärdig och den som är helig han fortsätter att vara helig.

Den s.k. “försoningsläran” är ett modernt påfundtillbedjan 4

Jesus dog som ett SYNDOFFER för oss, men om han bokstavligt talat hade tagit våra synder på sig själv så hade han själv blivit syndig och detta är en obiblisk tanke. Många misstolkar följande vers:

2 Kor 5:21.”Ty den som inte visste av någon synd har han FÖR (hyper) oss gjort till synd, för att vi skulle bli Guds rättfärdighet i honom. (1917)

I den här versen och i många andra verser så kan det grekiska ordet ”hamartian” översättas med ”SYNDOFFER” snarare än “synd”. Detta kan vi se med hjälp av Septuagintas GT där det hebreiska ordet för synd översätts just till syndoffer. I andra Mosebok är det hebreiska ordet för synd översatt till syndoffer över 50 gånger!

Hebr. 10:8 är ett bra exempel på när samma grekiska ord är översatt till syndoffer och inte ”synd” (Även Hebr. 10:6 vilket är ett citat från Psalm 40:6) :

Hebr. 10:8 Först sade han: Offer (thysias) och gåvor (prosphoras), brännoffer och SYNDOFFER (hamartias) ville du inte ha, och du fann inte heller behag i dem, vilka bärs fram enligt lagen

Vi kan i stället läsa i Matteusbrevet 8:16-17, att när Jesus helade sjuka så betydde detta att profetian i Jesaja 53:4 blivit uppfylld – den att Jesus tog på sig våra svagheter och bar våra sjukdomar. Att bära våra sjukdomar är alltså i betydelse att Jesus helade oss från sjukdomar och demoner. Allt enligt Mattheus. Vi måste leva rättfärdigt efter att vi blivit renade i Jesu blod Bibeln lär inte ut “en gång rättfärdig alltid rättfärdig”. 

Jesus uppfyllde och fullbordade lagen åt oss, så nu kan vi luta oss tillbaka och vara frälsta mitt i vår synd?

Låt dig inte luras av människor som påstår direkt eller indirekt att du har råd att synda eftersom Jesus fullbordade och fixade allt åt dig. Bibeln varnar för sådana falska läror. Läs gärna vad “fullborda” betyder här. Det faktum att Jesus valde att dö på korset åt oss reducerar inte kravet på oss att omvända oss och leva rättfärdigt i lydnad till Gud.

En del menar att Jesus tog det straffet som vi skulle ha, så nu är vi för evigt förskonade från både straff och Guds vrede. Men vilket straff förtjänar vi egentligen? Är inte straffet en evighet i helvetet? Tog Jesus det straffet på sig? NEJ, eller hur? Inte heller var det väl på korset som vi var ämnade att dö? Däremot så dog Jesus som ett syndoffer för att vi skulle slippa dö – på villkor att vi omvänder oss. Om vi skulle slippa Guds vrede trots synd så borde det inte finnas några verser där vi kan läsa det omvända, men så är inte fallet. Syndar vi så drabbas vi fortsatt av Guds vrede.

Om du utsätts för läror som känns igen i Satans lögn i Eden – att vi slipper dö trots pågående synd – så vet du också att du bör springa åt ett annat håll. En sann trosförkunnare skulle aldrig predika ett budskap där det finns utrymme att tjäna två herrar, och att dina synder är förlåtna redan innan du utför dem.

Rom 2:6 Ty han skall ge åt var och en efter hans gärningar. 7. Evigt liv åt dem som med tålamod i goda gärningar söker efter härlighet och ära och oförgänglighet, 8. men över dem som är stridslystna och inte vill lyda sanningen, utan lyder orättfärdigheten, kommer förtörnelse och vrede. 9. bedrövelse och ångest över varje människas själ, som gör det som är ont, över judens först, men också över grekens. 10. Men härlighet och ära och frid åt var och en som gör det som är gott, juden först, men också greken. 

Rom 2:13. Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR (obey KJV) LAGEN, de skall blirättfärdiggjorda.

Rom. 6:16. Vet ni inte, att när ni ställer er i någons tjänst för att lyda honom, så är nitjänare under den som ni lyder, antingen det är synden till DÖD, eller lydnaden till rättfärdighet? 17. Men Gud vare tack, att ni, som har varit syndens tjänare, nu har blivit av hjärtat lydiga den lära, som ni överlämnats åt, 18.och att ni nu, då ni är friade från synden, har blivit rättfärdighetens tjänare.

1 Joh. 2:28. Ja, kära barn, förbli i honom, så att vi kan vara frimodiga när han uppenbaras och inte behöver stå där med skam inför honom vid hans tillkommelse.29. Om ni vet att han är rättfärdig, så vet ni att var och en som GÖR rättfärdighet, är född av honom.

1 Joh. 3:6. Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom.7 Kära barn, låt ingen bedra er. Den som gör rätt är rättfärdig, liksom han är rättfärdig. 8. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra om intet djävulens gärningar. 9. Var och en som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10. På detta känns Guds barn och djävulens barn igen: Var och en som inte GÖR rättfärdighet är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder. 

Apg 10:34 Utan i alla folkslag är den som fruktar honom och GÖR rättfärdighet välbehaglig för honom. 

1 Pet. 4:18. Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, hur blir det då för den ogudaktige och syndaren? 

1 Kor 6:9. Vet ni då inte att de orättfärdiga inte skall ärva Guds rike? Låt inte lura er. Varken otuktiga eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10. ller tjuvar eller giriga eller drinkare eller hädare eller rövare skall ärva Guds rike.

Missförstådda verser om rättfärdighet

Slutligen ett exempel på olika översättningar vad gäller rättfärdigheten. Den engelska KJV kommer ofta mycket närmare grundtexten, liksom Reformationsbibeln.

Gal. 2:17 Men om vi genom att söka rättfärdigheten i Kristus visar oss vara syndare, skulle då Kristus stå i syndens tjänst? Nej, och åter nej (SFB)

Gal. 2:17. Men om vi, när vi sökte efter att bli rättfärdiggjorda genom Kristus, själva blir funna som syndare, skulle Kristus då vara tjänare åt synden? Nej, inte alls! (Reformationsbibeln)

Gal 2:17 But if, while we seek to be justified BY Christ, we ourselves also are found sinners, is therefore Christ the minister of sin? God forbid. (KJV)

Vi kan bara bli rättfärdiga genom Kristus och hans förlåtelse och reningserbjudande, men vi måste glömma idén att vi kan ha både vår synd och får frälsning samtidigt.

Matteus 6:33 Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.

Det står alltså inte att vi kan få ta del av Jesus rättfärdiga liv men självfallet ska vi söka Gud och omvända oss så att vi tack vare Jesu blod kan bli renade och rättfärdiggjorda. Sefanja säger att vi måste vara ödmjuka och göra vad Gud befaller.

Sefanja 2:3 Sök HERREN, alla ni ödmjuka i landet, ni som gör vad han befaller. Sök rättfärdighet, sök ödmjukhet, kanske blir ni beskyddade på HERRENS vredes dag

En liknelse om Kalvinismen (reformert tänkande)

En man och hans hustru beslöt sig för att skaffa en familj och ha många barn. De bestämde (predestination) redan innan de skaffade sina barn att barnen skulle få en hemsk sjukdom (syndfull natur) av ingen anledning alls, och att den sjukdomen skulle få dem att göra hemska saker gentemot deras bröder, systrar och andra människor. En sjukdom som de inte skulle kunna få bukt med på egen hand (total depravity/fördärv).

Så av förbarmande (läran om grace/nåd) så handplockar de (election) några få av barnen för att bli botade (frälsta) från denna sjukdom som de fått vid födseln. Dessa utvalda barn (the elect/de utvalda) blir då räddade vare sig de vill eller ej, och det finns ingenting de kan göra för att ändra på saken. De är inte inblandade i detta beslut på minsta vis. De fördärvade barnen däremot (non-elect/ej utvalda) kan inte gör något för att bli räddade från sitt öde och går förlorade vare sig de vill eller ej. Deras föräldrar ville faktiskt aldrig att de skulle bli botade från första början.

Jag kan tillägga att de utvalda barnen som blev “botade” från sjukdomen fortsatte att utföra onda gärningar men vanligtvis i en mindre omfattning. Men poängen är att de ändå skulle bli räddade trots inverkan av sjukdomen eftersom föräldrarna gjort dem immuna mot alla negativa konsekvenser (straff) som sjukdomen annars skulle kräva.

De lyckligt utvalda barnen låter de leva i stor fröjd och de blir del av den stora familjen för evigt. De andra barnen får ingen tillåtelse att vara en del av familjen, och föräldrarna bestämmer att de ska torteras en mycket lång tid (för evigt) och döda dem för att de har denna sjukdom och inte är immuna från något straff.

Om en man och en kvinna skulle agera enligt ovan med sina barn så skulle alla vara överens om att de inte kan vara något annat än helt igenom onda och sadistiska. Ändå så beter sig kalvinismens gud på precis samma sätt gentemot miljontals människor i världen, men då kallas han nådefull och suverän.

Summering: Spring långt bort ifrån kalvinismen (reformert tänkande) eftersom det inte handlar om Bibelns Gud. Bibelns Gud vill inte att någon ska gå förlorad och Fadern lät sin son dö för ALLA människor så att ALLA har en chans att bli frälsta och inte bara några lyckligt uvalda. Böner och evangelisation har ingen påverkan på människor om Kalvinismen är sann eftersom människors destination är bestämd redan innan jorden ens skapades. För att vara konsekvent har vi heller ingen anledning att beklaga förlorade själar eftersom gud ju VILL att de ska gå förlorade. Vi har ingen rätt att beklaga någonting överhuvudtaget som inträffat (dråp, aborter, våldtäkter, människorov, otrohet, etc) eftersom läran säger att ingenting i världen sker emot Guds vilja.

Nu säger jag inte att reformerta kristna inte ber och evangeliserar, men det finns inga logiska skäl att göra detta eftersom allt är skrivet i sten innan jorden skapades. Det vore som att utföra en valkampanj EFTER valdagen! Jag säger inte heller att reformerta kristna är onda människor (snarare lurade), utan de kan vara lika gudfruktiga som andra och göra massor med goda gärningar, MEN läran är farlig eftersom att den inte inkluderar alla, för att den riskerar att skrämma bort människor från en sådan typ av gud som läran framställer och för att den uppmuntrar till synd. (En gång utvalt alltid utvald och ingen synd i världen kan ändra på detta…)