Tag Archive | präst

Redbergskyrkan i Göteborg godkänner att konfirmander kopplar ihop ONDSKA med Åkesson och Trump

En kyrka borde väl inte sprida hat?

Ord. 10:12 Hat väcker upp trätor, kärlek skyler allt som är brutet.

Ps. 41:8 De som hatar mig viskar till varandra om mig, de tänker ut sådant som skall skada mig.

Redbergskyrkan inom Equmeniakyrkan i Göteborg visar tyvärr upp en märklig sida av sig själva när de väljer att sätta upp nedanstående bild i foajén i sin kyrka.

Nedan bild är ett kollage gjord av konfirmander och det föreställer en sida som man delat upp i “Ondska” (fast felstavat “Onska”) respektive “Godhet”. Under Ondska ses en bild på både Jimmie Åkesson och Donald Trump. Dessa två personer skulle alltså representera ONDSKA? Vem bestämmer att just dessa två medmänniskor är onda? Redbergskyrkan? Tycker man inom Redbergskyrkan att det är en bra idé att lära konfirmanderna att dela upp människor på det här sättet? Var det ingen som reagerade och ansåg att det gått för långt? Är det skola, samhälle och media som fått t o m konfirmander att se så dystert på sina medmänniskor, och faktiskt dela in dem i grupper (onda eller goda).

Nu kan det absolut vara så att det var en enda konfirmand som kom tanken att dessa två personer passar bra in på Ondska, men ett kollage brukar sammanställas av fler än en person (vågade de andra konfirmanderna inte säga något pga grupptryck, eller ville de inte?) och framför allt sätts ju dessa kollage inte upp i kyrkan utan prästens godkännande. Inte så att han nödvändigtvis håller med, men däremot att han tycker att det är helt acceptabelt att hans konfirmander inför allmänheten kopplar ihop ONDSKA med demokratiskt valda politiker samt att det är i sin ordning att visa upp det för allmänheten och så sprida budskapet vidare. Handlar inte också budskapet här om både förtal, lögn och brist på kärlek till sina medmänniskor?

Blir föräldrarna stolta över sina barn när de ser vad de åstadkommit under sin undervisning, och att de kommit fram till att vissa människor är så mycket sämre än andra? Detta är väl ett solklart fall av att sprida hat, samt att göra människor ledsna? Vad skulle vi själva tycka om att oförskyllt kopplas ihop med ondska, som om vi vore mörkermän? Låt oss i stället be för varandra och älska varandra. Ett lämpligt ämne för ett Kollage skulle kunna vara frågeställningen hur vi var och en kan bidra till att åstadkomma ett bra samtalsklimat, hur vi kan undvika att plantera hat som ju kan leda mer hat. Hur kan vi hjälpa nya generationer unga vuxna att vända ryggen till ondska, hat, förtal och lögn?

Självfallet kan man förstå att människor kan ta illa vid sig.

På Redbergskyrkans hemsida kan vi läsa

“Jag tror att själva nyckeln till att detta kan ta fart är att vi visar att vi menar allvar med att leva i Jesus efterföljd och därmed till exempel slutar att se på ”kristet arbete” som enbart gudstjänster, bibelstudier och lovsång. Detta behövs så klart för att peppa varandra och få ny kraft, men vi måste arbeta tillsammans med ALLA GODA KRAFTER som vill att vår stad ska vara en god och trygg plats att leva på. Troende och icketroende, kristna och ateister, aktivister av alla slag måste samlas.”

“Alla goda krafter” är i versaler, men eftersom Kyrkan godkänt kollaget som säger att Jimmie Åkesson är ond, så kanske man kan anta att han inte tillhör de goda krafterna och alltså inte skulle vara välkommen? Trots att även ateister räknas in bland de goda krafterna? (Åkesson själv är inte ateist.) Kan man vidare anta att människor som röstar på honom eller har honom som vän inte heller är välkomna, eftersom detta kanske understödjer ondskan? Vi läser vidare:

“Ett försök i denna anda gör vi i Redbergskyrkan torsdagen den 16 mars kl 18.30. Då bjuder Redberg welcome och Studieförbundet bilda in till Storträff kring rätten till asyl. Där kommer företrädare för många olika sammanhang att hålla föredrag och berätta om sin verksamhet. Vi har medverkande från Rosengrenska, Asylrättstudenterna, Agape, Vi står inte ut, Ingen människa är illegal, Tillsammansskapet och Musiker Mot rasism. Välkommen till en helkväll i sann Oasisanda!””

Kanske dessa inbjudna medverkare kan förklara Kyrkans inställning till Jimmie Åkesson som är Sverigedemokrat? Sverigedemokraterna vill t ex absolut inte öka otryggheten i Sverige genom öppna gränser (vilket också skulle leda till ett totalt bankrutt land), och dessa aktörer står för den motsatta sidan med öppna gränser och fritt medborgarskap till alla som vill och kommer. Förhoppningsvis är inte Åkesson en ondskefull person för att han har ett helt annat sätt att hjälpa människor i nöd, och som inte leder till att hela landet kollapsar under försörjningstyngden och otryggheten på våra gator.

Bibelns MELKISEDEK är förmodligen SEM och inte en inkarnation av Jesus

Nov26

Melkisedek – inte Jesus utan SEM

Melkisedek är en titel och betyder ungefär “Rättfärdighetens konung” och är en fridens konung enligt Hebr. 7:2. Han beskrivs vara präst och kung av Salem som anses vara en tidigare förlaga av staden Jerusalem (Ps 76:3). I Septuaginta kallas han Μελχισεδέκ men i många hebreiska texter skrivs namnet som Meleḵi-ṣedeq från melek(h) som betyder kung, och ṣedeq som betyder rättfärdig/rättfärdighet. Betydelsen är egentligen “Min kung är rättfärdig/rättfärdighet”.

Melkisedek beskrivs som en person med en större auktoritet än självaste patriarken Abraham (Abraham ger honom tionde av allt och Melkisedek förmedlar budskap från Gud), och trots detta finns ingen information i Bibeln om hans härstamning eller hans död, vilket är brukligt vad gäller Bibliska personer av vikt. Däremot vet vi var Sem kommer ifrån, och även förstås Jesus Kristus.

Här nedan kommer först mina argument för att jag tror att Melkisedek är Sem och inte Jesus, och sist i artikeln tar jag också upp de textavsnitt i Bibeln som täcker Melkisedek.

1) Enligt judisk tradition är Melkisedek Sem – Noas son

Det främsta skälet att satsa på Sem som Melkisedek är, förutom det vi kan utläsa från Bibeln, att många av de gamla judarna ansåg att det förhöll sig just så. Ju längre tillbaka i tiden vi går, desto mer intressanta tycker jag judarnas och kyrkofädernas kommentarer är eftersom dessa män kanske levt kort efter att Jesu lärljungar gått ur tiden och därför inte hunnit förvanska traditionerna om vår historia. De borde alltså räknas som tämligen trovärdiga i sin tolkning av skrift och tradition. I judisk litteratur omnämns Melkisedek som Noas son Sem i skrifter som är mycket gamla, såsom rabbinska kommentarer (midrash) kring tora.

“G-d beatified Yefeth and will dwell in the house of Shem“/ Maharzav (Rabbi Zev Wolf Einhorn; ?–1862; Lithuania), till Leviticus Rabbah 25:6.

“About Shem[‘s being a prophet] it says, “Upon My word, Melchizedek” [PS. 110:4].”/Seder Olam 21 (2^nd century Jewish)

“And Melchizedek, the king of Jerusalem, who was the great Shem ...”/Targum Neophyti Gen. 14:18

“The [Jews] say that he [Melchizedek] was Shem, Noah’s son, and counting up the total years of his lifetime [eight hundred years, according to Gen. 11:11] they demonstrate that he would have lived up to [the time of] Isaac [and so certainly could have encountered Abraham in Gen. 14:18-21].”/Jerome, Questions in Genesis, Gen. 14:18

2) Den redliges bok (Jasher) hävdar att Melkisedek (Adonisedek) är Sem

Den redliges bok kommer inte med ett påståendet att det är skrivet genom inspiration av Gud såsom är fallet med vår Bibel, men det utesluter inte att delar eller hela boken kan stämma överens med verkligheten. Eftersom boken innehåller mycket detaljerad information som överensstämmer med Bibeln (ibland handlar det om samma information, och ibland om tilläggsinformation som kompletterar och passar in med Bibelns berättelser) så känns boken väldigt trovärdig. Framför allt när man beaktar att Den redliges bok är nämnd i Bibeln ett par gånger, och Bibeln refererar till en händelse som endast återges i just Den redliges bok. Se Joshua 10:13; 2 Sam. 1:18; 2 och Tim. 3:8. Dessutom finns ytterligare källor som konfirmerar händelser i Bibeln/Den redliges bok. I Den redliges bok kan vi läsa att Adonizedek (ett annat namn för Melkisedek) är Sem.

Jash. 10:10 And Bera king of Sodom, and the rest of his men that were with him, went out from the lime pits into which they had fallen, to meet Abram and his men.11 And Adonizedek king of Jerusalem, the same was Shem, went out with his men to meet Abram and his people, with bread and wine, and they remained together in the valley of Melech.12 And Adonizedek blessed Abram, and Abram gave him a tenth from all that he had brought from the spoil of his enemies, for was a priest before God.

Jag kan även tillägga att The book of Enoch 2 (alltså en helt annan bok än den mer kända Enoks bok/ The book of Enoch 1) också kopplar ihop Melkisedek med Noa, men inte som Noas son utan en släkting. Enoks bok (refererad till i Juda brev) nämner dock inte Melkisedek eftersom Enoks bok handlar om tiden före floden. Det innebär att varken Jasher eller Enoks böcker kopplar ihop Melkisedek med Jesus.

3) Jesus beskrivs vara en präst SOM Melkisedek och LIK Guds son – men beskrivs aldrig vara densamme

Det finns helt klart likheter mellan Melkisedek och Jesus Kristus, vilket framkommer främst i Hebreerbrevet. Det finns dock ingen information om att Jesus verkligen är (eller var) Melkisedek men flera gånger att “han blev av Gud kallad överstepräst, en sådan präst SOM Melkisedek”, och “han är lik Guds son”. Författaren till Hebreerbrevet beskriver förhållandet mellan levitiska präster (baserat på arv inom den levitiska släkten) och översteprästen och icke-leviten Jesus, samt jämför med Melkisedeks prästerskap som inte heller är ett prästerskap baserat på levitisk släkt. Man kan tycka att om Jesus verkligen var detsamma som Melkisedek så hade författaren ett ypperligt tillfälle att nämna detta i sammanhanget. Detta gör dock inte författaren utan koncentrerar sig på Jesus funktion som överstepräst och på likheter och skillnader jämfört med Melkisedek och leviter. Med utgångspunkt i Psaltaren förklarar Paulus hur Jesus kan vara överstepräst trots att han inte var levit, utan av Juda stam. Psaltaren säger nämligen att Messias inte ska vara präst enligt leviternas ordning utan enligt Melkisedeks ordning.

Hebr. 7:3 —han är LIK Guds Son och förblir präst för evigt

Hebr. 5:5—Du är präst för evigt, på samma sätt som Melkisedek.

Hebr. 6:20 —när han blev överstepräst för evigt, en sådan SOM Melkisedek.

Om man menar att likheterna mellan Melkisedek och Jesus indikerar att det handlar om en och samma person, så ska man komma ihåg att det även finns en lång rad likheter mellan Jesus och kung David, Jesus och Johannes Döparen, Jesus och Abraham, Jesus och Isak, Jesus och Enok, etc.

4) Skulle Jesus verkligen haft en “världslig” funktion såsom kung över Salem?

Att vara kung över Salem låter som ett fint yrke och en respektingivande funktion, men skulle verkligen Guds son ha verkat på jorden i den rollen? Visserligen existerade Jesus långt innan han föddes till jorden som Guds son, eftersom han beskrivs som en medskapare till hela skapelsen, men att dessutom fungera som en fysisk kung låter inte som en funktion som inkluderas i Jesus roll som skapare, Guds son och offer för världens synder. Inte för att det är omöjligt, utan snarare ologiskt. Lägg därutöver till att Jesus även ibland fungerade på jorden som “Herrens Ängel” enligt denna bloggartikel (alltså en viss Herrens budbärare/förmedlare och INTE en skapad ängel), så det låter som rollen som kung av Salem är en funktion mer anpassad för någon annan. Jesus har själv uttryckt att hans rike inte är av denna världen, men Salemsområdet borde väl betraktas som ett litet rike och i så fall har Jesus en gång haft ett rike här på jorden.

Joh. 18:36 Jesus svarade: “Mitt rike är inte av den här världen. Om mitt rike vore av den här världen, hade mina tjänare kämpat för att jag inte skulle bli överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike inte av den här världen.”

Flavius Josephus: “where Melchizedek, king of the city Salem, received him. That name signifies the righteous king; and such he was without dispute, insomuch that, on this account, he was made the priest of God: however, they afterward called Salem Jerusalem. Now this Melchizedek supplied Abram’s army in an hospitable manner, and gave them provisions in abundance; and as they were feasting he began to praise him, and to bless God for subduing his enemies under him. And when Abram gave him the tenth part of his prey, he accepted of the gift.”

5) Sem levde samtidigt som Abraham

När Noa, hans söner och sonsöner delade områden mellan sig så ingick Salem i Sems landområden.

Sem var samtida med Abraham, och enligt Den redliges bok så umgicks de emellanåt väldigt flitigt. Abraham levde t o m tillsammans med Sem i ett flertal år – för att slippa under Nimrods förföljelser – där han undervisades om Guds bud. Sem levde länge efter floden och överlevde t o m Abrahams dödsdag med ca 33-35 år! Om nu även Jesus skulle ha dykt upp i en annan skepnad vid denna tid så skulle det innebära att det i princip fanns två mycket rättfärdiga och auktoritära personligheter som konkurrerade om att vara överstepräst.

Sem ansågs vara en ytterst vis och gudomlig man och han var självfallet väldigt speciell eftersom han var en av få som levde både före och efter floden – och kanske den ende av Noas söner som verkligen fokuserade på att leva ett gudfruktigt liv. Han kan ha tagit över lärdomar från sin gudfruktige far Noa.

Jasher 9:4 Haran was forty-two years old when he begat Sarai, which was in the tenth year of the life of Abram; and in those days Abram and his mother and nurse went out from the cave, as the king and his subjects had forgotten the affair of Abram.5 And when Abram came out from the cave, he went to Noah and his son Shem, and he remained with them to learn the instruction of the Lord and his ways, and no man knew where Abram was, and Abram served Noah and Shem his son for a long time.6 And Abram was in Noah’s house thirty-nine years, and Abram knew the Lord from three years old, and he went in the ways of the Lord until the day of his death, as Noah and his son Shem had taught him; and all the sons of the earth in those days greatly transgressed against the Lord, and they rebelled against him and they served other gods, and they forgot the Lord who had created them in the earth; and the inhabitants of the earth made unto themselves, at that time, every man his god; gods of wood and stone which could neither speak, hear, nor deliver, and the sons of men served them and they became their gods.

Den person som var bäst lämpad att överta stafettpinnen som patriark måste helt klart vara Abraham, men Bibeln säger att Abraham fick välsignelsen av en Melkisedek som verkar ha dykt upp från ingenstans. Vi löser denna knut bäst genom att se Sem som Melkisedek. Att ingenting står nämnt om denne Melkisedeks bakgrund, trots hans storhet, kanske kan bero på att hans bakgrund faktiskt står nämnd, om vi bara riktar blicken mot Sem. Vidare kan man förstå att författaren Mose gärna ville trycka på att Abraham fick välsignelsen av Melkisedek (en titel, och en funktion erhållen av Gud) snarare än av människan Sem, om han ville klargöra med vilken auktoritet Sem och Abraham agerade.

Argumentet att Den redliges bok måste ha fel om Sem eftersom händelserna om honom, Abraham och Nimrod inte står nämnda i Bibeln, är ett svagt argument. I Bibeln kan vi se hänvisningar till både Enoks bok och Den redliges bok, och dessutom kan vi ofta läsa att viss biblisk information är hämtad ifrån olika krönikor – i vilka det finns ännu mer information att tillgå. Bibeln kan helt enkelt inte innehålla all jordens historia in i minsta detalj, men det som är mest centralt står angivet.

Bibeln om Melkisedek

Melkisedek var präst åt Gud den högste. Det skulle kunna vara en indikation på att han inte var Gud själv, till skillnad mot Jesus Kristus som är både Gud och Guds son:

1 Mos. 14:17 När Abram hade kommit tillbaka efter att ha slagit Kedorlaomer och de kungar som var med honom, gick kungen i Sodom ut för att möta honom i Savedalen, det vill säga Kungadalen. 18 Och Melkisedek, kungen i Salem, lät bära ut bröd och vin. Han var präst åt Gud den Högste, 19 och han välsignade Abram och sade: “Välsignad vare Abram av Gud den Högste, skapare av himmel och jord!20 Och välsignad vare Gud den Högste, som har givit dina fiender i din hand!”Och Abram gav honom tionde av allt.

I Jos. 10:1 så kan vi läsa om “adonai sedek”, där alltså “malik” (kung) är bytt mot “adon” (herre):

Jos. 10:1 Och Adoni-Sedek, kungen i Jerusalem, fick höra att Josua hade intagit Ai och givit det till spillo, och att han hade gjort med Ai och dess kung på samma sätt som han hade gjort med Jeriko och dess kung, och att invånarna i Gibeon hade ingått fred med Israel och fick bo mitt ibland dem. 2 Adoni-Sedek och hans folk var mycket förskräckta, ty Gibeon var en stor stad, som en av kungastäderna, ja, större än Ai, och alla dess män var tappra krigare.

Även detta avsnitt kan vara relevant i sammanhanget. Här läser vi om Salem kopplat till Jerusalem:

Ps. 76:1 För sångmästaren, en psalm till stränginstrument, en sång av Asaf.2 Gud är känd i Juda, i Israel är hans namn stort.3 I Salem står hans hydda, hans boning på Sion.4 Där bröt han sönder bågens blixtrande pilar, sköld och svärd, krigets vapen. Sela.5 Strålande är du, härligare än berg, rika på byte.6 Modiga män ligger plundrade, de sover sin sista sömn, ingen stridsman kan lyfta sin hand.7 Genom ditt straffande ord, du Jakobs Gud. ligger både häst och ryttare i dvala.8 Du, endast du är värd fruktan. vem kan bestå inför dig när du är vred?9 Från himlen låter du din dom höras. Jorden förskräckes och blir stilla10 när Gud står upp till doms för att frälsa alla ödmjuka på jorden. Sela.11 Människors vrede skall då bli dig till pris, vad som finns kvar av vrede skall du ikläda dig.12 Ge löften och infria dem åt Herren, er Gud! Alla som är omkring honom skall bära fram gåvor åt den fruktansvärde.13 Han kuvar furstarnas stolta ande, fruktansvärd är han för kungarna på jorden.

Ps. 110 är tydligt kopplat till Messias och Guds son, med kopplingar även till Hebr. 1 (där Guds son kallas Gud). Även här kan vi läsa “Du är präst för evigt, på samma sätt som Melki-Sedek”. Detta känner vi igen från Hebreerbrevet, och där handlar det om Jesus Kristus:

Ps. 110:1 En psalm av David. Herren sade till min Herre: “Sätt dig på min högra sida, till dess att jag har lagt dina fiender som en fotapall under dina fötter.”2 Din makts spira skall Herren sträcka ut från Sion, du skall härska mitt ibland dina fiender.3 Villigt kommer ditt folk när du samlar din här, i helig skrud kommer din unga skara inför dig, som daggen kommer ur morgonrodnadens sköte.4 Herren har svurit och skall inte ångra sig:“Du är präst för evigt,på samma sätt som Melki-Sedek.“5 Herren är på din högra sida, han krossar kungar på sin vredes dag.6 Han skall hålla dom bland hednafolken, överallt skall döda ligga. Han krossar huvuden över hela jorden.7 Han skall dricka ur bäcken vid vägen, därför skall han lyfta huvudet högt.

Jämför med avsnittet från Hebr. 1:

Hebr. 1:3 Sonen utstrålar Guds härlighet och uppenbarar hans väsen och uppehåller allt genom sitt mäktiga ord. Och sedan han utfört en rening från synderna, sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden. Sonen är större än änglarna
4 Sonen är så mycket större än änglarna som det namn han har ärvt är förmer än deras. 5 Till vilken av änglarna har Gud någonsin sagt: Du är min Son, jag har i dag fött dig?Eller:Jag skall vara hans Fader, och han skall vara min Son?6 Och när han låter den Förstfödde träda in i världen, säger han också:Alla Guds änglar skall tillbe honom.7 Om änglarna säger han:Han gör sina änglar till vindar och sina tjänare till eldslågor.8 Men om Sonen säger han: Gud, din tron står i evigheters evighet,och rättens spira är ditt rikes spira.9 Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet. Därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens oljamer än dina medbröder.10 Och:Du, Herre, har i begynnelsen lagt jordens grund,och himlarna är dina händers verk.11 De skall gå under, men du förblir. De skall alla nötas ut som en klädnad.12 Som en mantel skall du rulla ihop dem, och som en klädnad skall de bytas ut. Men du är densamme, och dina år har inget slut.13 Till vilken av änglarna har hannågonsin sagt: Sätt dig på min högra sida, tills jag har lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter. 14 Är inte änglarna andar i helig tjänst, utsända för att tjäna dem som skall ärva frälsningen?

Författaren förklarar på vilket sätt Jesus är en överstepräst, trots att han inte är levit utan av Juda stam:

Hebr. 5:1 En överstepräst utses alltid bland människor och blir insatt till att för människors räkning göra tjänst inför Gud och bära fram gåvor och offer för synder. 2 Han kan behandla dem rätt som är okunniga och far vilse, eftersom han själv är svag 3 och därför måste bära fram syndoffer både för folket och för sig själv. 4 Ingen tar sig denna värdighet, utan till den blir man kallad av Gud, liksom Aron blev det.5 Och på samma sätt var det med Kristus. Han tog sig inte värdigheten som överstepräst, utan fick den av honom som sade: Du är min Son, jag har i dag fött dig. 6 Han säger också på ett annat ställe: Du är präst för evigt, på samma sätt som Melkisedek.7 Medan han levde här i köttet, ropade han högt under tårar när han bad och åkallade den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd och tagen ur sin ångest. 8 Fastän han var Son, lärde han sig lydnad genom sitt lidande. 9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom, 10 och han blev av Gud kallad överstepräst, en sådan präst som Melkisedek.11 Om detta har vi mycket att säga som är svårt att förklara, eftersom ni har blivit så tröga att lyssna.

Hebr. 6:13 När Gud gav löftet åt Abraham svor han vid sig själv – han hade ju ingen högre att svära vid. —18 Så skulle vi genom två orubbliga uttalanden, i vilka Gud omöjligt kan ljuga, få en kraftig uppmuntran, vi som har sökt vår tillflykt i att hålla fast vid det hopp vi äger. 19 I detta hopp har vi ett tryggt och säkert själens ankare som når innanför förlåten, 20 dit Jesus för vår skull gick in och öppnade vägen för oss, när han blev överstepräst för evigt, en sådan SOM Melkisedek.

Här nedan kan vi läsa att Melkisedek står utan far, mor och släktregister. Poängen är att det i Melkisedeks fall (och i Jesus fall) inte handlar om att vara överstepräst på samma sätt som inom det levitiska prästsystemet där det handlar om vikten av tillhöra rätt släktregister, och där man inte kunde fungera som levitisk präst såvida man inte kunde bevisa att man kom från Arons släkt (Esra 2:59-62). Det handlar alltså inte om att människan bakom titeln Melkisedek inte har föräldrar, för både Sem och Jesus Kristus har föräldrar. Egentligen är Adam och Eva de enda som står helt utan föräldrar.

Hebr. 7:1 Denne Melkisedek var konung i Salem och präst åt Gud, den Högste. Det var han som mötte Abraham, när denne kom tillbaka efter segern över kungarna, och Melkisedek välsignade honom. 2 Och Abraham gav honom tionde av allt. Melkisedek betyder för det första “rättfärdighetens konung”, vidare “Salems konung”, det vill säga “fridens konung”. 3 Han står där utan far, utan mor och utan släktregister. Hans dagar har ingen början och hans liv har inget slut: han är lik Guds Son och förblir präst för evigt.4 Se, hur stor han är. Det var åt honom som Abraham, vår stamfader, gav tionde av sitt bästa byte. 5 De av Levis söner som blir präster skall enligt lagen uppbära tionde av folket, alltså av sina bröder, fastän de härstammar från Abraham. 6 Men Melkisedek, som inte var av deras släkt, uppbar tionde av Abraham och välsignade honom som ägde löftena. 7 Ingen kan förneka att det är den som är ringare som välsignas av den som är förmer. 8 I det ena fallet tar dödliga människor emot tionde, men i det andra fallet är det en som får vittnesbördet att han lever. 9 Ja, genom Abraham har på ett sätt också Levi, som får tionde, själv gett tionde, 10 ty som ofödd fanns han till i sin stamfaders kropp, när Melkisedek mötte denne.11 Om nu fullkomlighet kunde vinnas genom den levitiska prästtjänsten- och på den grunden hade folket fått lagen – varför måste då en annan präst träda fram, en som Melkisedek, en som inte sägs vara lik Aron? 12 Ty om prästtjänsten ändras måste också lagen ändras. 13 Den som detta sägs om hörde till en annan stam, och från den har ingen gjort tjänst vid altaret. 14 Det är uppenbart att vår Herre har trätt fram ur Juda, men Mose har ingenting sagt om präster från denna stam. 15 Ännu tydligare är det, när en annan präst lik Melkisedek uppstår. 16 Han har inte blivit präst genom en lag som föreskriver jordisk härstamning, utan i kraft av ett oförstörbart liv.17 Han får nämligen det vittnesbördet: Du är präst för evigt på samma sätt som Melkisedek. 18 Så upphävs ett tidigare bud, eftersom det var svagt och till ingen nytta. 19 Lagen åstadkom ju inte något fullkomligt. Men ett bättre hopp har kommit, och genom det träder vi fram inför Gud.20 Detta skedde inte utan ed. De andra blev präster utan någon ed,21 men Jesus har blivit det genom en ed av den som sade till honom: Herren har svurit och skall inte ångra sig: Du är präst för evigt.22 Så är också det förbund som Jesus har gått i borgen för mycket bättre. 23 De andra prästerna måste bli fler och fler, därför att döden hindrade dem att stå kvar i tjänst. 24 Men eftersom Jesus lever för evigt, har han ett prästämbete som varar för evigt. 25 Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem.26 En sådan överstepräst var det vi också behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna.27 Han måste inte som dessa överstepräster bära fram offer, en dag varje år, först för sina egna synder och sedan för folkets. Detta gjorde han en gång för alla, när han offrade sig själv. 28 Ty lagen insätter svaga människor till överstepräster, men det ord som bekräftades med ed och kom senare än lagen insätter Sonen, som är fullkomlig för evigt.

Syndade Kung David när han åt av skådebrödet? Mark. 2:23-28 Jesus som livets BRÖD

Sep23

Jesus är sabbatens Herre

Skådebrödet skulle kunna vara en gammatestamentlig bild av Jesus, hans framtida offer och det kommande levande brödet. Lev. 24:7 beskrivning om ren rökelse samt ett påminnelseoffer skulle kunna tyda på det, i kombination med att det skulle ätas av prästen Aron och hans söner på helig plats. Jesus beskrivs ofta som det levande brödet som vi ska äta av för att få liv.

3 Mos. 24:5 Du skall ta fint mjöl, och av det skall du baka tolv kakor. Varje kaka skall innehålla två tiondels efa. 6 Du skall lägga upp dem i två rader, sex i var rad, på det förgyllda bordet inför Herrens ansikte. 7 På varje rad skall du lägga ren rökelse, och den skall vara på bröden som ett påminnelseoffer, ett eldsoffer åt Herren. 8 Sabbatsdag efter sabbatsdag skall man ständigt lägga upp dem inför Herrens ansikte, en gåva av Israels barn till ett evigt förbund. 9 De skall tillhöra Aron och hans söner, som skall äta dem på helig plats, ty de är högheliga och är hans del av Herrens eldsoffer. Detta är en evig stadga.

Joh. 6:50 Men det bröd som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. 51 Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva.”

Jesus försvarade lärljungarnas axryckande (som skulle kunna betraktas som “skördande” enligt judarna) på sabbatsdagen genom att återberätta historien om Kung David och skådebrödet. En av poängerna med att återberätta den historien var förmodligen att visa kritikerna på den skeva bilden att fortfarande högakta Kung David trots att han åt av skådebrödet under sabbaten, medan man inte är lika välvilligt inställda till att Jesus lärljungar gjorde något liknande på sabbaten. Borde man inte döma alla enligt samma lag? Men det fanns ytterligare en poäng med berättelsen – att också påvisa att Jesus och hans lärljungar hade rätten på sin sida. Rent principiellt var sabbaten gjord för människan, och inte människan för sabbaten. Sabbaten ä menad som en hjälp för människan, men samtidigt finns andra lagar och en verklighet som gör att man ibland har rätten att frångå sabbatsprincipen. Exempelvis måste vi alltid vara beredda att rädda medmänniskor (och även husdjur) från överhängande faror eller skador av akut art, och det argumentet gäller oavsett vilken dag det är. Annars har vi inte behandlat vår nästa som vi själva vill bli behandlade, vilket är det viktigaste budet utöver att älska Gud (3 Mos. 19:18, Mark 12:30-33).

Mark. 2:23 En sabbat gick Jesus genom ett sädesfält, och hans lärjungar började rycka av ax där de gick. 24 Då sade fariseerna till honom: “Varför gör de sådant på sabbaten som inte är tillåtet?” 25 Han svarade: “Har ni aldrig läst vad David gjorde, när han och hans följeslagare var hungriga och inte hade något att äta: 26 hur han gick in i Guds hus, då Abjatar var överstepräst, och åt skådebröden, som endast prästerna fick äta, och hur han även gav till dem som var med honom?” 27 Och Jesus sade till dem: “Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten. 28 Så är Människosonen Herre också över sabbaten.”

Här nedan är versionen enligt Mattheus. Notera att Jesus säger att prästerna visserligen bryter mot sabbaten (om de äter skådebröd på sabbaten) men ändå är utan skuld. Präster står alltså över sabbatskraven pga andra gudomliga krav som kommer i första hand. Jesus nämner också det som är större än templet. Templet är stort och helig, men Gud som är fokuset i templet är så mycket större! Människosonen är Herre över sabbaten, och han har därför tillåtelse att erbjuda lärljungarna att bryta av ax för att äta på sabbaten.

Matt. 12:1 Vid den tiden gick Jesus genom ett sädesfält på sabbaten. Hans lärjungar var hungriga och började rycka av ax och äta. 2 När fariseerna såg det, sade de till honom: “Se, dina lärjungar gör det som inte är tillåtet på sabbaten.” 3 Han svarade dem: “Har ni inte läst vad David gjorde, när han och hans följeslagare var hungriga 4 hur han gick in i Guds hus och åt skådebröden, som varken han eller de som var med honom fick äta, utan endast prästerna? 5 Eller har ni inte läst i lagen att prästerna i templet på sabbaten bryter mot sabbaten och ändå är utan skuld? 6 Jag säger er: Här ser ni det som är större än templet. 7 Om ni hade förstått vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer, så skulle ni inte ha dömt de oskyldiga. 8 Ty Människosonen är sabbatens Herre.”

Sabbatsdagen och vilodagen har alltid varit till för människornas fysiska och psykiska välbefinnande, även om traditionerna kring denna dag har sett lite olika ut under historiens gång. Om det bodde främlingar ibland israelerna så var även de tvungna att ta efter denna sed. Sabbaten var ett av många signum för judarna som folk, och det var av många skäl viktigt att hålla sig till alla Guds bud för att kunna vara det mönsterfolk som Gud ville. Med en allmän vilodag i veckan så förhindrade man dessutom ägare till tjänstefolk att låta tjänstefolket arbeta alla dagar i veckan, med mindre än att de går emot lagen. Det gick alltså inte under ett teokratiskt styre (som det var frågan om på Mose tid) att se mellan fingrarna på buden som om de gudomliga buden egentligen inte var särskilt viktiga.

2 Mos. 20:8 Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. 9 Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. 10 Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar.11 Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.

2 Mos. 34:21 Sex dagar skall du arbeta, men på sjunde dagen skall du vila. Också under plöjningstiden och skördetiden skall du ha vilodag.

Jer. 17:21 Så säger Herren: Se för era själars skull till att ni på sabbatsdagen inte bär eller för in någon börda genom Jerusalems portar.22 För inte ut någon börda ur era hus på sabbatsdagen och gör inte heller något annat arbete, utan håll sabbatsdagen helig så som jag har befallt era fäder.—-Men om ni inte hör mitt bud att hålla sabbaten helig och att inte bära någon börda in genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då skall jag tända en eld i dess portar och den elden skall förtära Jerusalems palats. Den elden kan inte släckas.

2 Mos. 31:15 Sex dagar skall man arbeta, men den sjunde dagen är en sabbat för vila, helgad åt Herren. Var och en som utför något arbete på sabbatsdagen skall straffas med döden.

Vem skulle inte välja att försvara sig mot hot även under sabbaten? Vem skulle inte välja att rädda en människa eller husdjur i nöd även under sabbaten? Sabbaten gavs inte till människan som ett hinder föratt sträcka ut en hjälpande hand till människor och djur i nöd. Om vi väljer att inte hjälpa en människa i nöd för att det är sabbat så har vi visserligen hållit sabbaten, men brutit det viktigare budet att älska och behandla sin nästa som sig själv. Jesus Kristus säger själv att det ÄR tillåtet att göra gott även på sabbaten. Mattheus fortsätter i kapitel 12:

Matt. 12:9 Sedan begav han sig därifrån och gick in i deras synagoga. 10 Där fanns en man som hade en förtvinad hand. De frågade Jesus: “Är det tillåtet att bota på sabbaten?” De ville nämligen ha något att anklaga honom för. 11 Han svarade dem: “Vem av er skulle inte gripa tag i sitt får och dra upp det om det faller i en grop, och det också på sabbaten? 12 Hur mycket mer är inte en människa värd än ett får! Alltså är det tillåtet att göra gott på sabbaten.” 13 Sedan sade han till mannen: “Räck ut din hand.” Han räckte ut den, och den var nu lika frisk som den andra. 14 Fariseerna gick då ut och överlade om att döda honom. 15 När Jesus fick veta det, drog han sig undan.

Här är händelsen som Jesus syftade på vad gäller kung David:

1 Sam. 21:21 David kom till prästen Ahimelek i Nob. Men Ahimelek blev förskräckt när han fick se David och frågade honom: “Varför kommer du ensam och har ingen med dig?” 2 David svarade prästen Ahimelek: “Kungen har gett mig ett uppdrag, och han sade till mig: Ingen får veta något om det ärende som jag sänder dig i och som jag har gett dig befallning om. Mina män har jag visat till det och det stället. 3 Ge mig nu vad du har till hands, fem bröd eller vad som kan finnas.” 4 “Vanligt bröd har jag inte “, svarade prästen. “Endast heligt bröd finns – om bara dina män har avhållit sig från kvinnor.” 5 David svarade prästen: “Jag försäkrar dig att kvinnor har varit skilda från oss sedan i förrgår. När jag drog ut, var mina mäns tillhörigheter heliga fastän ärendet är av vanligt slag. Hur mycket renare skall de då inte vara i dag? 6 Då gav prästen honom det heliga, ty det fanns inte något annat bröd än skådebröden. De hade legat inför Herrens ansikte, men man hade burit undan dem för att lägga fram nybakat bröd samma dag som det gamla togs bort.

Jesus som överstepräst – Jesus var också PRÄST!

I Malaki kan vi läsa om en budbärare som ska komma till sitt tempel, och Jesus själv liknar sig som både tempel och byggmästare till templet. För judarna fanns det ingenting större än Guds tempel, förutom Gud själv som är den som tillbes i templet. Jesus Kristus är både Gud i kött och Guds son som både är instiftare till Guds hus samt betrodd av sin Fader att råda över huset. Eftersom Jesus är både alltings ursprung (ihop med sin Fader i treenigheten) samt levde som en översteprästlig människa på jorden, så hade han även auktoritet att råda över sabbaten och ge tillstånd även till andra att sätta sabbaten i rätt perspektiv i jämförelse med andra bud.

Mal. 3:1 Se, jag skall sända min budbärare och han skall bereda vägen för mig. Och den Herre som ni söker skall plötsligt komma till sitt tempel, förbundets ängel som ni längtar efter. Se, han kommer, säger Herren Sebaot.

Hebr. 3:1 Därför, heliga bröder, ni som har fått del av en himmelsk kallelse, se på Jesus, den apostel och överstepräst som vi bekänner oss till.2 Han var betrodd av den som hade insatt honom, liksom Mose var betrodd i hela Guds hus. 3 Men Jesus är värd mycket större ära än Mose, liksom byggmästaren är värd större heder än själva huset.4 Varje hus är byggt av någon, men Gud är den som har byggt allt.5 Mose var betrodd som tjänare i hela Guds hus för att vittna om det som senare skulle förkunnas. 6 Men Kristus är betrodd som Son att råda över Guds hus, och hans hus är vi, när vi håller fast vid vår frimodighet och vårt hopp som vi berömmer oss av.

Hebr. 5:1 En överstepräst utses alltid bland människor och blir insatt till att för människors räkning göra tjänst inför Gud och bära fram gåvor och offer för synder. 2 Han kan behandla dem rätt som är okunniga och far vilse, eftersom han själv är svag 3 och därför måste bära fram syndoffer både för folket och för sig själv. 4 Ingen tar sig denna värdighet, utan till den blir man kallad av Gud, liksom Aron blev det.5 Och på samma sätt var det med Kristus. Han tog sig inte värdigheten som överstepräst, utan fick den av honom som sade: Du är min Son, jag har i dag fött dig.[a] 6 Han säger också på ett annat ställe: Du är präst för evigt, på samma sätt som Melkisedek.— 9 Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom, 10 och han blev av Gud kallad överstepräst, en sådan präst som Melkisedek.

Hebr. 9:11 Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen

Läs även om Jesus som präst i Hebr. 2:17, 4:14-15, 6:20, 7:26-28, 8:1-3, 9:7-11,

Författaren till Hebreerbrevet jämför Jesus rättigheter med Arons. Båda har fått sin rätt att råda som präst av Gud själv: “Ingen tar sig denna värdighet, utan till den blir man kallad av Gud, liksom Aron blev det.5 Och på samma sätt var det med Kristus. Han tog sig inte värdigheten som överstepräst, utan fick den av honom som sade: Du är min Son—“. Jesus syndade alltså inte när han godkände att hans lärljungar åt av ax under sabbaten. Men Jesus verkar även mena att även kung David var oskyldig trots att han åt av skådebrödet. Kan man i så fall även kalla kung David präst, förutom att han var smord kung och profet (såsom Jesus)?

Kung David offrade som en präst iklädd prästliga linnekläder (2 Samuel 6:12-14). Han var inte en levit (det prästliga judiska släktet) men det var inte heller Jesus eller Melkisedek. De mannar som var med kung David när han åt av skådebrödet tilläts också att äta av det – av kung David som fick godkännande av tempelprästen. Prästen kände givetvis till att skådebrödet endast var till för präster att ätas vid vissa tidpunkter på ett visst sätt, och ändå ansåg han att kung David kvalificerade sig för att äta. Denna brödsbrytelse låter som en symbolisk bild av Jesus, och att vi kan få evigt liv om vi äter av hans bröd, liksom att vi är hans hus (tempel) när vi håller fast vid vår frimodighet och vårt hopp i honom.

Jesus var kung, profet och präst fastän han egentligen inte arbetade som präst i egentlig mening. Det verkar som även kung David skulle kunna betraktas på dessa tre sätt. Utöver Jesus och David finns inga andra som dessa tre egenskaper passar in på.

Prästen gav kung David att äta av skådebrödet, och han i sin tur gav tillstånd till sina mannar. På liknande sätt har Jesus fått tillstånd att råda över sabbaten och att ge tillstånd till sina lärljungar att skörda/äta på sabbaten.

Prästen som gav David brödet var Ahimelek som var Abiatars far (1 Sam. 21:2-3, 1 Sam. 22:20). Det var alltså “sonen” som gav David rätt att äta av brödet och inte “Fadern”. Man skulle kunna göra en jämförelse med att det var sonen Jesus som gav sina lärljungar rätten att äta på sabbatsdagen och inte Fadern – även om både Fadern och sonen är ett och har samma mål (Joh. 5:19).

I 1 Sam. 21:2 kan vi läsa “Kungen har gett mig ett uppdrag, och han sade till mig: Ingen får veta något om det ärende som jag sänder dig i och som jag har gett dig befallning om. Mina män har jag visat till det och det stället”. Även detta låter som en bild av Jesus som inte heller inledningsvis ville avslöja sitt ärende på jorden, och även att hans lärljungar hade större kunskap om honom än andra.

Matt. 16:20 Sedan förbjöd han lärjungarna att tala om för någon att han var Messias.

Mark. 4:10 När han blev ensam med de tolv och de andra som var med honom, frågade de honom om liknelserna. 11 Då sade han till dem: “Ni har fått del i Guds rikes hemlighet. Men de som står utanför får allt i liknelser

Här kan du läsa mer om Kung David om hans år i synd, innan han omvände sig.

Ska kvinnan TIGA i församlingen och inte säga något alls? 1 Kor. 14:33-34

Sep11

1 Kor. 14:³³Ty Gud är inte oordningens Gud utan fridens. Liksom kvinnorna tiger i de heligas alla församlingar ³⁴skall de TIGA i era församlingar. De får inte tala utan skall underordna sig, som också lagen säger.

Temat här är alltså ORDNING – med betoning på FRIDFULLHET – i den kristna församlingen, med målet att undvika en miljö som inte är baserad på något annat än lugn och ro.

Kapitlet inleds med att beskriva ordningen i församlingen gällande profetior och tungotal, och Paulus menar att regler borde följas gällande de situationer när man ställer sig upp för att profetera/tala i tungor, just för att åstadkomma uppbyggelse till så många som möjligt i en harmonisk miljö. Det är inte bara att flyga upp ur sin stol och börja babbla i tungor bara för att man känner för det, utan vi måste tänka på allas bästa. Här nedan är hela sammanhanget och Paulus tips på ordning och reda i våra församlingar. Notera att det är en påbjudan till “var och en” att ge en psalm, ett ord till undervisning, en uppenbarelse, ett tungotal och en uttydning. Det är inte bara för MÄN, utan även KVINNOR har rättighet att göra just detta. Paulus säger att ALLA kan profetera så att ALLA kan bli undervisade.

1 Kor. 14:²⁶Hur skall det då vara, bröder? Jo, när ni samlas har var och en något att ge: en psalm, ett ord till undervisning, en uppenbarelse, ett tungotal, och en uttydning. Låt allt bli till uppbyggelse. ²⁷Om någon talar tungomål, får två eller högst tre tala, och då en i sänder, och någon skall uttyda det. ²⁸Men finns det ingen som uttyder, skall den som talar tungomål tiga i församlingen och endast tala för sig själv och till Gud. ²⁹Två eller tre profeter skall tala, och de andra skall pröva det som sägs. ³⁰Men om någon annan som sitter där får en uppenbarelse, skall den förste tiga. ³¹Ni kan alla profetera, en i sänder, så att alla blir undervisade och alla blir tröstade.

När en person profeterar så är det inte tänkt att man ska tänka “manliga profetior” och “kvinnliga profetior”, för profeternas andar underordnar sig varandra. Det skulle inte vara logiskt om en kristen kvinna först måste be alla män lämna lokalen innan hon kunde ge den profetia som hon känner i sin ande att hon vill ge (och då endast för kvinnor), och inte heller verkar Paulus mena att kvinnor och män ska separeras och få undervisning var och en för sig – eftersom Paulus lite senare ber kvinnorna fråga sina män hemma om de inte förstår något som sagts i kyrkorummet.

1 Kor. 14:³²Och profeternas andar underordnar sig profeterna. ³³Ty Gud är inte oordningens Gud utan fridens. Liksom kvinnorna tiger i de heligas alla församlingar ³⁴skall de tiga i era församlingar. De får inte tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. ³⁵Vill de veta något, skall de fråga sina män där hemma. Ty det är en skam för en kvinna att tala i församlingen. ³⁶Är det kanske från er Guds ord har gått ut? Eller har det kommit bara till er? ³⁷Om någon menar sig vara profet eller andligt utrustad, skall han inse att det jag skriver till er är Herrens bud. ³⁸Men om någon inte erkänner detta, är han själv inte erkänd.³⁹Därför, mina bröder, var ivriga att profetera och hindra inte tungomålstalandet. ⁴⁰Men låt allt ske på ett värdigt sätt och med ordning.

Av ovan förstår vi att kvinnorna ska underordna sig som “lagen säger”, och lagen ger bara människorna lagar som är bäst för dem själva. Lagen säger inte att mannen diktatoriskt ska styra sin fru och behandla henne själviskt på minsta vis (vi ska behandla varandra som vi själva vill bli behandlade), utan lagen är till för att bevaka de svagas rättigheter. (Läs mer i denna artikel om en kvinna alltid ska underordna sig mannen.) Men det finns förstås skyldigheter också, och när vi läser korinthierbrevet kan man tänka sig att Paulus hade de korintiska kvinnorna i tankarna när han gjorde sina utläggningar, och det kan hända att han inte hade helt igenom goda erfarenheter av störande kvinnor från blandade miljöer. Inte så att korinthierbrevet endast gäller korintiska kvinnor (brevet gäller alla kvinnor), men man måste ändå ha viss förståelse varför Paulus ber kvinnorna att fråga sina män hemma i stället för i församlingen. Det borde vara ett tecken på att de BRUKADE fråga sina män om saker de inte förstod mitt under en predikan, vilket förmodligen resulterade i både viskningar och diskussioner som åstadkom störande brus. Kanhända att de frågade ganska mycket för att de till skillnad mot dagens kvinnor inte hade någon utbildning och därmed inte förstod alla utläggningar, men det är ändå ingen ursäkt att prata under en predikan.

Joel profeterade om att både söner och döttrar i framtiden skall profetera, drömma och se syner när den helige Ande utgjuts över dem, och när det gäller gåvan att profetera så vore den ju värdelös om man inte har några åhörare till det man profeterar om.

Joel 2:28 Och det skall ske därefter att jag skall utgjuta min Ande över allt kött. Era söner och era DÖTTRAR skall profetera, era gamla män skall ha drömmar, era unga män skall se syner.

Apg 2:17 Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött. Era söner och era DÖTTRAR skall profetera, era unga män skall se syner, och era gamla män skall ha drömmar.18 Ja, över mina tjänare och TJÄNARINNOR skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande,och de skall profetera.

Får kvinnor undervisa andra män eller ska de tiga?

1 Tim. 2:⁸Jag vill nu att männen på varje ort skall be med heliga, upplyfta händer, utan vrede och diskuterande. ⁹På samma sätt skall kvinnorna be och uppträda i anständig klädedräkt, med blygsamhet och gott omdöme, och smycka sig, inte med håruppsättningar, med guld eller pärlor eller dyrbara kläder ¹⁰utan med goda gärningar, så som det anstår kvinnor som bekänner sig till gudsfruktan. ¹¹En kvinna skall i stillhet ta emot undervisning och helt underordna sig. ¹²Jag tillåter inte att en kvinna undervisar eller gör sig till herre över mannen [sin man/make], utan hon skall leva i stillhet, ¹³eftersom Adam skapades först och sedan Eva. ¹⁴Och det var inte Adam som blev bedragen, utan kvinnan blev bedragen och gjorde sig skyldig till överträdelse. ¹⁵Men hon skall bli frälst under det att hon föder barn, [under det att hon lever i sin kallelse som mor – som är det vanliga för kvinnor] OM fortsätter att leva ett ärbart liv i tro, kärlek och helgelse. Det ordet är tillförlitligt.

Att ta emot undervisning och att underordna sig är här kopplat till själva undervisningen vid kristna sammankomster, men det speglar situationen i ett äktenskap eftersom det där är mannen som är överhuvudet över kvinnan – och det var dessutom under Paulus tid vanligtvis mannen som hade utbildning och inte kvinnan. I sådana fall faller det sig extra naturligt att mannen undervisar kvinnan i ett äktenskap, precis som det är en församlingsföreståndare som undervisar församlingen. Under Paulus tid var det ytterst ovanligt att det fanns kvinnor som hade utbildning och som undervisade sina män, och det är bra att tänka på denna kulturella skillnad. Paulus verkar fokusera på det här med STILLHET, eftersom han säger att kvinnan I STILLHET ska ta emot undervisning och underordna sig, och att en kvinnan inte ska göra sig till herre över sin man – och givetvis inte andras män heller. I stället ska hon leva i stillhet, som verkar vara motsatsförhållandet till att försöka göra sig herre över mannen, eftersom han säger “utan hon skall leva i stillhet“. Kvinnan ska vid kristna sammankomster inte störa med frågor, argumentera emot, skvallra eller vara rebellisk, när den officiella ledaren borde sköta undervisningen i lugn och ro. Det betyder INTE att en föreståndare alltid har rätt, men det finns bättre sammanhang att ta upp frågeställningar och invändningar. Under andra omständigheter så är kvinnan fri att be, sjunga psalmer, vittna, översätta tungotal, profetera och säga något ord till undervisning.

“när ni samlas har var och en något att ge: en psalm, ett ord till undervisning, en uppenbarelse, ett tungotal, och en uttydning (1 Kor.14:26)

Paulus inleder med att säga “Hur skall det då vara, bröder?”, och Bröder är menat i en allmän betydelse (kvinnor och män) vilket vi kan se på Paulus användande av termen när det handlar om brödsbrytelse (1 Kor.11:33-34) och andens gåvor (1 Kor.12:1). Att eliminera kvinnor i vissa passager för att det står ”bröder” och inte i andra, trots exakt samma ordalydelse, är inte konsekvent. Paulus diskuterar hårklädnad i samband med bön och profetior (1 Kor. 11:2-16) och den rätta inställningen till Herrens måltid (1 Kor. 11:17-34). Sedan kommer han in på huvudpunkten vilket är de andliga gåvorna i kapitlen 12-14. Om kvinnor inte vore tillåtna att be och profetera i en kyrkomiljö så skulle det inte finnas någon anledning att ha regler för hur kvinnor ska förfara just under bön och profetiska uttalanden.

Kvinnor som undervisar män utanför den kristna gemenskapen

Ovan verser handlar om hur vi ska uppträda vid kristna sammankomster, men det ändrar inte på att både män och kvinnor ska göra vad de kan för att sprida evangeliet till så många som möjligt – både män och kvinnor – utanför den kristna församlingen. Det kan ofta vara naturligt att det är männen som går ut just två och två för att predika på vägarna – eftersom kvinnor är det svagare kärlet – men det finns många olika sätt att sprida Guds ord på. Vi behövs allihop och vi kan använda de egenskaper som Gud gett oss.

Apg. 18:²⁴Till Efesus kom en jude som hette Apollos. Han var född i Alexandria och var en lärd man och mycket kunnig i Skriften. ²⁵Han hade fått undervisning om Herrens väg och talade brinnande i anden och undervisade noggrant om Jesus, men han kände bara till Johannes dop. ²⁶Han började också frimodigt predika i synagogan. PRISKILLA och Akvila hörde honom, och de tog sig an honom och förklarade grundligare Guds väg för honom.

Även om det finns verser som verkar ge stöd åt idén för enbart manligt ledarskap så är ett av motargumenten att det finns verser såsom 1 Mos. 2:24 (“Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött”) där endast MANNEN är i fokus trots att det handlar om BÅDE män och kvinnor. Likaså är Matt. 5:28 ett exempel på att mannens perspektiv är i fokus trots att det handlar om både män och kvinnor:

Matt. 5:²⁸Men jag säger eder: Var och en som med begärelse ser på en annans hustru, han har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.

På samma sätt är argumentet att nedanstående verser använder sig av endast mannen som exempel trots att samma regler gäller även för kvinnor.

1 Tim. 3:2 En församlingsledare (episkpon) skall vara oklanderlig, en enda kvinnas man, nykter, förståndig, aktad, gästfri och en god lärare.

Tim. 3:12 En församlingstjänare (diakonoi) skall vara en enda kvinnas man. Han skall hålla god ordning på sina barn och väl förestå sitt hus.

Titus 1:5 När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna det som ännu återstod och i varje stad insätta äldste (presbyterous) efter mina anvisningar. 6 En sådan skall vara oförvitlig, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara ostyriga eller uppstudsiga.

”En enda kvinnas man” är ett idiom, och om det tas bokstavligt så utesluter denna regel ogifta, änklingar och skilda personer från att bli kyrkoledare; och ändå säger Paulus att det är bättre att vara ogift, och att leva i celibat kan få människor att tjäna Gud bättre (1 Kor 7:32-35). Frasen beskriver först och främst den moraliska kvalitén i personens förhållande till äktenskapet, snarare än civilstatus och kön.

Min personliga tro är att Paulus inte avsåg att kvinnor skulle ha absolut högsta auktoritet i en kristen församling, och på hans tid var det heller ingenting kontroversiellt med detta eftersom kvinnor i regel inte hade utbildning och/eller var den som var hemma för att ta hans om barn och hushåll. (Hur principfast han hade den här regeln – om det nu skulle dyka upp en kandidat i ett övrigt torftigt ledarklimat – är svårt att sia om. Man kan ju tycka att det måste vara bättre med en rättfärdig och duktig kvinnlig församlingsledare än ingen ledare alls – eller en dålig församlingsledare. ) Däremot så tror jag att det är öppet hur församlingsledare (som kan vara en eller flera) väljer att delegera uppgifter i en kristen församling. Idag kanske en pastor låter kvinnliga ledare ta hand om “söndagsskola” med lekar/undervisning för barn, men hela tiden gäller det för församlingsledarna att ha kontrollen över vad som lärs ut eftersom ansvaret ligger på dem. Paulus hade ju vissa krav på en församlingsledare och ber Timotheus och Titus att inte vara för snabba att “lägga händerna på” (godkänna) andra församlingsledare eftersom det är av högsta vikt att de klarar villkoren. Paulus visste också att falska lärare ganska omgående skulle dyka upp i de kristna församlingarna, eftersom han var medveten om att inte alla skulle lyda hans varningar om hur man tillsätter församlingsledare.

Det finns en fara med församlingsledare som vill vara “snälla”, och som öppnar upp för kvinnliga predikanter i sina församlingar för att visa att man inte är inskränkt eller en omodern typ som vill stänga dörren för kvinnor. Då kanske man väljer en populär och karismatisk kvinna som är duktig att tala, men som dessvärre haltar vad gäller det kristna budskapet. Det är förstås olyckligt, och precis lika olyckligt om en manlig okvalificerad person får chansen att stå för undervisningen. Men det kan självfallet vara så att både män och kvinnor i en församling (framför allt nuförtiden) har en MYCKET bättre inblick i teologi och bibelfrågor än pastorn, och det är således inte fel om en pastor faktiskt tar till sig undervisning från både män och kvinnor om han känner att han själv haltar. Då är det av högsta vikt att han är såpass förankrad i Bibeln att han ändå vet vad som är sund undervisning eller inte, så att han inte dras med i varje teologivåg han får höra. Är man som sagt en församlingsföreståndare så har man ju sedan ansvaret att lära ut Guds ord till andra. Det är inte bara viktigt att vara väl insatt i bibelverser, utan det gäller att ha en god förmåga att undervisa andra och leda andra. Idag kanske blivande församlingsföreståndare börjar med att gå på bibelskola, och det kan leda till att man blir ännu duktigare och tryggare i Bibeln men det kan precis lika gärna leda till att man får en totalt uppochnervänd bild av Guds ord – som man sedan tyvärr fortsätter att lura i andra. Vi vet nog alla att det finns pastorer som är helt ute och cyklar när de talar inför sina åhörare, som i en del fall faktiskt har sundare läror än sin egen pastor. Sen är vi heller inte mer än människor så alla kan förstås göra och säga fel, men med ett ödmjukt hjärta så kanske man är villig att se över sina doktriner och dubbelkolla med vad skriften verkligen säger.

Kvinnor som lär ut Guds ord i Bibeln

Miriam, Debora, Hulda, Hanna, etc kallades Guds profetissor…

Domarboken 4 & 5: Debora, en profet och domare, ledde Israels armé

2 Kung 22:14; 2 Krön 34:22 Hulda, en profet, konfirmerade äktheten av Lagens Bok som gavs till Moses av Gud.

Apg 9:36 Lukas hänvisar till en kvinnlig lärljunge med hennes arameiska namn Tabita, också känd som Dorkas.

Rom 16:1: Paul hänvisar till Febe som en av tjänarna (diakonos) för kyrkan vid Kenkkrea. Några översättningar använder ordet ”tjänare” eller ”medhjälpare” vilket leder till en förminskning av ordet diakonos.

Rom 16:3: Paul hänvisar till Prisilla som en annan medarbetare i Kristus. Grekiskan använder ordet ”synergoi”, vilket betyder medhjälpare eller kollega

2 Mosebok 15:20 Och profetissan Mirjam, Arons syster, tog en tamburin i handen, och alla kvinnorna följde henne med tamburiner och dansade.

Mika 6:4 Jag förde dig upp ur Egyptens land,ur träldomshuset befriade jag dig. Jag sände Mose, Aron och Mirjam framför dig (to lead you, KJV).

Jesaja 8:3 Och jag gick in till profetissan och hon blev havande och födde en son. Och HERREN sade till mig: ”Ge honom namnet Maher-salal Has-bas.

Luk 2:36 Där fanns också en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon hade kommit upp i hög ålder. I sju år hade hon levt med sin man från den tid hon var jungfru, 37 och hon var nu änka, åttiofyra år gammal. Hon lämnade aldrig templet utan tjänade Gud med fastor och böner natt och dag. 38 Just i den stunden kom hon fram och prisade Gud och TALADE OM HONOM FÖR ALLA DEM som väntade på Jerusalems frälsning.

Rom. 16:7 Hälsa Andronikus och Junias, mina landsmän och medfångar, som är högt ansedda bland apostlarna och som även före mig tillhörde Kristus.

Fil. 4:2 Evodia och Syntyke uppmanar jag att vara eniga i Herren. 3 Ja, också dig, trofaste medarbetare, ber jag: hjälp dem som har kämpat med mig i evangeliets tjänst tillsammans med Klemens och mina andra medarbetare, som har sina namn i livets bok.

Apg 21:8 Nästa dag begav vi oss därifrån och kom till Cesarea. Där tog vi in hos evangelisten Filippus, som var en av de sju, och stannade hos honom. 9 Han hade fyra ogifta döttrar som hade profetisk gåva.

Prästen Aleksander Radler, DDR, ångrar sig när han blivit avslöjad?

Aug1

Alexander Radler var inte bara en syndare och förrädare i förfluten tid när han aktivt tjallade på oskyldiga ungomar som ville fly DDR. Nej, VARJE DAG – sedan gått sedan dess – då han vägrat att erkänna sin stora synd så har han också exakt samma synd som färskvara för just den dagen. Radler förnekade sin skuld så sent som fram till 2012 då han slutligen (när det inte fanns någon återvänd) erkände vad han gjort.

Se Dagens artikel här och här.

Ords. 28:13 Den som döljer sina överträdelser går det ej väl, den som bekänner och överger dem får barmhärtighet.

Om man verkligen ångrar sin synd säger Bibeln att man ska omvända sig inför Gud. Skälet för det är att synderna då utplånas tack vare Jesu blod och man blir renad. Att omvända sig betyder inte bara att man säger “förlåt” utan att riktigt mena det och sedan gör om samma synder efter några dagar. Omvändelse betyder att hissa vit flagg och ha en sann målsättning att helt lämna den gamla människan bakom sig.

Om Aleksander verkligen vill visa att han menar sin omvändele och förlåtelse så räcker det inte med att bekvämt skriva ett brev som publiceras, och sedan fortsätta att gömma sig utan att kontakta någon enda av de personer som han vet att han syndat mot GROVT. Han visar inte att han menar sin förlåtelse och tyvärr kan de som förfördelats precis lika gärna tro att han skrivit brevet för att han inte har något annat val eftersom han blev påkommen med synd. Varför inte försöka visa att det INTE förhåller sig så och aktivt söka upp de drabbade? Vi hör hela tiden visan att “jo vi ska alla förlåta oavsett vad någon gjort mot oss”, och visst stämmer det att vi ska ha en förlåtande attityd, MEN varför kan inte den som felat göra det lita lättare för de som råkat ut för hans grymhet? Den som råkat ut för att en medmänniska och vän syndat emot henne/honom och som lett till att hon/han tillbringat ett helt liv i förundran, besvikelse, lidande, kval, ångest, förtvivlan, etc, har väl ett behov av att få tala ut om med den som orsakat en sådan plåga? Nu är ju fortfarande Aleksander Radler vid liv och helt frisk med talförmågan kvar, så vad stoppar honom från att ta kontakt med de som han syndat emot och personligen be om ursäkt? Visst, de står fortfarande där beredda med en förlåtande attityd, men i stället för att lättvindigt be dem att “förlåt, glöm och gå vidare” så borde man i stället uppmuntra även Aleksander Radler att få det rätt ställt mellan honom och Gud (och de han gjort illa genom att visa att han menar sin förlåtelse. Detta skulle avsevärt hjälpa de han gjort illa att kunna lägga detta bakom sig. Skulle han vilja hjälpa till med detta eller är det för obekvämt för honom? Kanske t o m pinsamt att behöva ha direktkontakt? Om Aleksander haft ett fullständigt rent hjärta hade han väl bokat flygbiljetter bums och rakryggat våga stå öga mot öga med de som råkat ut för hans grymhet?

1 John 1:⁹OM vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

Apg 2:³⁷När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: “Bröder, vad skall vi göra?” ³⁸Petrus svarade dem: “Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, SÅ ATT ERA SYNDER BLIR FÖRLÅTNA. DÅ skall ni få den helige Ande som gåva.

Notera att det står OM. Vad händer då om man INTE bekänner sina synder och omvänder sig, utan snarare döljer synden som man är mycket medveten om att man gjort sig skyldig till? Då är man separerad från Gud och inte frälst. Radler börjar bekänna sin synd först när det står utom allt tvivel att han är skyldig. Den första tiden förnekade han all inblandning i det spioneri som han står anklagad för, men sen måste han ha insett att det inte längre gick att förneka det som är uppenbart, och nu kommer alltså omvändelsen.

“Jag blev indragen i oetisk informationsgivning av den då kanske viktigaste teologen i DDR Hans-Georg Fritzsche”. Bra försök att skylla på en viktig teolog. Jag tror Radler mycket väl förstod att det han höll på med av nödvändighet måste döljas från världens ögon, och borde detta smusslande och mörkande inte betyda att handlingarna faktiskt inte tålde ljus – inte ens Guds ljus – och att de var smutsiga även i hans ögon? Jag tror Radler hade ett samvete, men kanske lockelsen att få vara en viktig spion och en man av betydelse lockade ännu mer. Jag är säker på att han fick mycket beröm för att han inte var en passiv angivare, utan att han tog steget längre och försökte vinna människors hjärtan för att de skulle öppna sig inför honom.

“För den som begår misstaget att på ett eller annat sätt en gång ställa upp blir det promlematiskt att dra sig ur”, säger han. Är det en ursäkt som Gud skulle acceptera? Även om fängelse skulle vara risken för en som inte längre vill medverka så är väl det bättre en att förlora sin SJÄL? Dessutom verkar Radler ha gjort bra mycket mer än vad Stasi egentligen bett om. Var kommer den kreativiteten ifrån?

“Jag borde ha lyssnat till min inre moraliska kompass och brutit med den destruktiva krafterna”. Ja det kan man lätt säga! Men ändå pågick detta i år efter år – 25 år för att vara exakt! Vad hjälper det att tycka “jag borde sluta” när man tvärt om anstränger sig för att göra ÄN MER skada och långt mer än det som förväntas av cheferna? Tänkte han “jag borde sluta” i så många år? Även om Radler upphörde med sina synder de senaste åren (vet ej om så är fallet) så är likväl varje dag utan ett erkännande en synd i sig. En lärare i Guds ord får en strängare dom.

Jak. 3:1Mina bröder, inte många bör bli lärare. Ni vet ju att vi skall få en strängare dom.

“Jag har lärt mig mycket teologi av honom, han var verkligne en teologisk gigant”. Jaså? Är det att vara en teologisk gigant att lära ut att en människa kan ha sin synd och sin frälsning samtidigt? Eller lärde Hans-Georg ut att synd leder till döden samtidigt som han vägrade att lyssna på sitt eget budskap? De sämsta teologerna är de som inte varnar för synd.

“Å ena sidan mitt arbete för Gud, och de mörka minnena som ju är oförenliga med det kristna budskapet å andra sidan”. Tydligen inte värre än att fortsätta på den vägen i 25 år.

“De fel som jag offentligen förnekade har jag inte begått, utan det är andra som smärtar”. Det ändrar inte på det faktum att han hade chansen att åtminstone medge att han levt som en simpel angivare.

Jag tycker bara detta låter i samma stil som en idrottsman som ertappats med förbjudna substanser under en stor idrottstävling. När det inte längre finns någon återvändo så kommer förstås krokodiltårarna och “det jag gjort var helt fel och jag ångrar mig”. Men hade de INTE ertappats hade de med allra största säkerhet solat sig i glansen av sin vinst och inte sagt ett pip till någon.

Klokt att avsäga sig prästämbetet. Varje dag som han haft på sig prästkläderna har han ljugit inför Gud och varit en hycklare.

Absolut ska man förlåta en person som ber om förlåtelse, och ofta kan inte VI döma om personen ifråga verkligen har en sann omvändelse så därför måste vi ta det säkra före det osäkra. Man kan förlåta trots att man ändå är skeptisk inombords (man ska inte ljuga mot sig själv och intala sig själv att man inte är skeptisk om detta inte är sant) och vi bör låta den slutgiltiga domen vara mellan Gud och Radler.

Om Radler vill visa att han verkligen menar vad han säger skulle han kunna tillbringa sin pension med att försöka söka upp de han syndat emot (skvallrat om) och be om förlåtelse. Ett allmänt förlåt i en tidning Dagen – här och här och här – är inte samma sak. Några har verkligen farit enormt illa under stora delar av sina liv pga hans vidrigheter, så det kan väl vara värt några månaders möda att söka upp offren eftersom han spenderat 25 år att sätta dit dem? Radler kanske ska vara tacksam att han blev påkommen så att han hade chansen att omvända sig.

Lukas 13:³Nej, säger jag er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under som de.

”Kan eller måste man ställa högre krav på en präst än på en så kallat vanlig människa. Svaret tycks vara självmotsägande: Självklart ska man ställa högre krav på en präst, men samtidigt vet vi alla att han eller hon aldrig kommer att kunna uppfylla dem.” Och varför det? Är detta något som den “viktiga” teologen Hans-Georg har lärt honom? Jak. 3:1 säger tydligt att det förväntas mer av en som agerar som en lärare, och att undvika att synda förväntas inte bara av en präst utan av ALLA kristna. Det är framför allt inte svårt att undvika att spionera och syssla med angiveri, och det är inte svårt att göra ett öppet erkännande och omvända sig. Däremot kanske det inte känns särskilt bekvämt, och det är lättare att hitta ursäkter. (Det vanliga är att säga “ingen kan sluta synda”, eller liknande.)

“Den här processen har tvingat mig att gå till botten med mitt liv, erkänna de fel jag gjort för min omgivning och slutligen be om förlåtelse.” Det är väl förmodligen så det är, men man kan undra om Radler verkligen tänkte ta med sig sina hemligheter till graven om han nu inte skulle ha blivit påkommen med sin synd? Hur skulle det då gå på domedagen när han måste stå framför Gud? Förhoppningsvis kanske denna storm kan påverka honom att inte bara göra en nödvändig politisk korrekt “omvändelse”, utan även rannsaka sitt hjärta och fundera på varför han hållt tyst i alla dessa år, och få till en sann omvändelse.