Lag och Evangelium. Rättfärdig genom gärningar och inte av tro allena (Jak. 2:24)

Jak. 2:24 I sen alltså att det är av GÄRNINGAR som en människa bliver rättfärdig, och ICKE av tro allenast (1917)

Jak. 2:24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom GÄRNINGAR och INTE bara genom tro (SFB)

För att försöka parera denna vers (och egentligen stora delar av Jakobsbrevet) – som säger att vi INTE är rättfärdiga av tro allena – så föreslår en del att vi är rättfärdiga av gärningar inför MÄNNISKOR, medan vi är rättfärdiga av tro (allena) inför GUD. Men passar denna tolkning in vid närmare betraktelse? Så här säger Jakobsbrevet 2 om Abraham:

Jak.2:21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. 23 Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän.24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro25 Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? 26 Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

Här är sammanhanget där Abraham offrade sin son Isak, och det står klart att det är pga det Abraham gjorde INFÖR GUD (inte inför människor) som han kallades för rättfärdig och som gav honom rik välsignelse:

1 Mosebok 22:Tidigt nästa morgon sadlade Abraham sin åsna och tog med sig två av sina tjänare och sin son Isak. Sedan han huggit ved till brännoffer, gav han sig i väg mot den plats som Gud hade sagt åt honom att gå till. När Abraham på tredje dagen lyfte blicken fick han se platsen på avstånd. Han sade då till sina tjänare: ”Stanna här med åsnan. Jag och pojken går dit bort för att tillbe, och sedan kommer vi tillbaka till er.” Abraham tog veden till brännoffret och lade den på sin son Isak, men själv tog han elden och kniven, och de gick båda tillsammans. — 10 Och Abraham räckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son. 11 Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: ”Abraham! Abraham!” Han svarade: ”Här är jag.” 12 Då sade han: ”Lyft inte din hand mot pojken och gör honom ingenting. NU vet jag att du fruktar Gud, då du inte ens har undanhållit mig din ende son.” —15 Herrens ängel ropade ännu en gång till Abraham från himlen: 16 ”Jag svär vid mig själv, säger Herren: EFTERSOM du har gjort detta och inte undanhållit mig din ende son, 17 skall jag rikligen välsigna dig och göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen och som sanden på havets strand, och din avkomma skall inta sina fienders portar. 18 I din avkomma skall alla jordens folk bli välsignade, DÄRFÖR att du lyssnade till min röst.”19 Sedan vände Abraham tillbaka till sina tjänare, och de bröt upp och gick tillsammans till Beer-Sheba. Och Abraham bodde i Beer-Sheba.

Om Jakobrevet 2:24 är tänkt att visa att vi är rättfärdiga av gärningar inför människor så kunde Jakob inte ha valt ett sämre exempel. Abraham var ensam när han offrade sin son, och inte ens hans tjänare var närvarande för att se händelsen (vilket även intygas i den sekulära judiska historieboken ”Den rättrådigas bok” som refereras till i Bibeln). Vi kan läsa att Gud säger ”nu vet jag” när han ser att Abraham lydigt tänker offra sin son. Helt klart är att Abrahams gärningar inte är inför människor utan inför Gud. Speciellt om vi också kan läsa:

Rom 2:13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga.

Det tidigare stycket i Jakobsbrevet 2 säger:

Jak.2:14 Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? 15 Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen 16 och någon av er säger till dem: ”Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? 17 Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.18 Nu säger kanske någon: ”Du har tro.” – Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. 19 Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. 20 Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död?

Jakob jämför tro utan gärningar med demonernas tro. De tror också att Jesus är Guds son vilket de också erkänner högt, men de är inte frälsta eftersom de inte har gärningar att visa med sin tro. Så är det också med oss eftersom tro utan gärningar är död och gärningar utan tro är död. Vi kan inte förtjäna frälsning av något vi gör, men gärningar är ändå ett vllkor för frälsningen och därför nödvändiga. Om vi inte visar god frukt så lovar Jesus till och med att hugga av oss från vinträdet så det är mycket allvarligt. Synd innebär inte bara reducerade gåvor i Guds rike, utan det är våra SJÄLAR som är i fara:

Rom 6:16 Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? 17 Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. 18 Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. 19 – För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse.20 Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. 21 Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden22 Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. 23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

1 Pet 2:11 Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen.

Romans 8:6Och köttets sinne är DÖD, medan Andens sinne är liv och frid7Köttets sinne är nämligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke är Guds lag underdånigt, ej heller kan vara det. 8Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud.— 13Ty om i leven efter köttet, så skolen I DÖ; men om I genom ande döden kroppens gärningar, så skolen I leva. (1917)

Mark 9:47 Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre för dig att gå in i Guds rike med ett öga än att med båda ögonen i behåll kastas i Gehenna

1 Peter 4:18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?

De berömda verserna Ef. 2:8 talar inte emot vad jag skrivit ovan. Vi är antingen frälsta genom lagen eller av nåd genom tro (antingen eller), och vi vet att det inte kan vara det förstnämnda eftersom det alternativet kräver 100% lydnad vilket ingen uppnått. Tack och lov har Gud i sin kärlek erbjudit frälsning som en gåva genom tro, men det betyder inte att lydnad av den moraliska lagen (de tio budorden) numera är valfritt även om det är eftersträvansvärt. Det är tänkt att vi ska ha dessa budord i våra hjärtan och de är precis lika viktiga att lyda som tidigare eftersom synd alltid separerar oss från Gud. Det är den ceremoniella lagen som vi är fria ifrån. Att bli renade i Jesu blod betyder inte att Jesus frälser oss även om vi återigen smutsar ner oss i framtiden och det heter inte ”en gång renad alltid renad”. Omvändelse är ett krav för att få vara Guds barn. Se även nedan hur Paulus å ena sidan säger att vi inte är under lagen, och å andra sidan listar synder som får oss att förlora vår frälsning.

Gal.5:16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär17 Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. 18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. 19 Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, 20 avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,21 illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.22 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet,23 trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. 24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär.25 Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden.

6 thoughts on “Lag och Evangelium. Rättfärdig genom gärningar och inte av tro allena (Jak. 2:24)

  1. Annika!

    Du skriver: men gärningar är ändå ett vllkor för frälsningen!

    Nej, inte dom gärningar som Jakob skrev, de är en konsekvens av vår tro!

    Sen är det som du skriver, tro utan gärningar och gärningar utan tro är död,
    men då måste du fråga, eller beskriva vilken form av tro Jakob menar!

    Jakob hänvisade till Abraham när han skulle offra sin son och den gärningen fullkomnade tron. Men faktum är att Abraham hade inte hittat på denna gärning, för hade han gjort det för att bevisa sin tro på Gud, så hade det troligen kallats övermod.
    Nej Abraham gjorde detta utifrån en befallning från Gud och lydnaden till befallningen var det som fullkomnade tron.

    Abraham hörde vad Gud sa, han trodde, utifrån denna tro agerade han i lydnad, vilket är själva gärningen.

    Min tro bevisas inte genom att jag ex hjälper alla gamla tanter över gatan, inte heller om jag ger alla behövande mat och pengar.
    Nej, men de gärningar som Anden manat mig till, det är dem som fullkomnar tron och gör tron levande.

    Sen tror jag inte att du kan dra in de tio buden på detta område, för det behövs ingen tro för att göra dem!

    Mvh Bb

    Gilla

    • Hej broder

      Jag kan gå med på att gärningar är en konsekvens av tron, men då är de en nödvändig konsekvens som vi inte kan vara frälsta förutan.

      <<Nej Abraham gjorde detta utifrån en befallning från Gud och lydnaden till befallningen var det som fullkomnade tron.

      Amen

      <<Abraham hörde vad Gud sa, han trodde, utifrån denna tro agerade han i lydnad, vilket är själva gärningen.

      Absolut

      <<<Min tro bevisas inte genom att jag ex hjälper alla gamla tanter över gatan, inte heller om jag ger alla behövande mat och pengar.

      Fast det är precis det som Jakob säger:
      15 Om någon, vare sig en broder eller en syster, saknade kläder och vore utan mat för dagen 16och någon av eder då sade till denne: »Gå i frid, kläd dig varmt, och ät dig mätt» — vartill gagnade detta, såframt han icke därjämte gåve honom vad hans kropp behövde?

      <<Sen tror jag inte att du kan dra in de tio buden på detta område, för det behövs ingen tro för att göra dem!

      Dels så måste vi undvika synd (tio budorden) och dels bära god frukt. Dessa två saker är försås relaterade till varandra.

      GVD

      Gilla

  2. Den första och absolut viktigaste gärningen är att ” vi tror Honom”, då faller allt på plats… Utifrån sitt Herravälde och ledning( Genom DHA) så får vi gå i förutberedda gärningar tror jag, alltså inget vi kan berömma oss av! Den som ”Vandrar i Ande” skall förvisso inte göra vad köttet har begärelse till… Alla de gärningarna känner vi till, avund, missundsamhet, mord ,dryckenskap… osv. Men Andens gärningar är Kärlekens verkningsområde ära vare Jesus… Kärlekens Lov! 1 kor 13. sammanfattar allt i en symfoni som ärar givaren av alla goda gåvor, låt oss tillbringa all vaken tid där, i Jesu Närhet! Mvh Palle

    Gilla

    • Hey Paul!
      Håller med om allt du säger. Bra sagt! Håller vi oss till den Helige Anden så syndar vi inte. Frestas gör vi, men vi måste inte ge efter.
      Gud välsigne dig

      Gilla

  3. Annika!

    Kan Gud säga nej, när en syster, eller broder behöver ex pengar till mat, jag frågar utifrån att du menar att Jakob menar att man obligatoriskt skall hjälpa?

    Jag tror, eller vet att Gud både kan och säger nej, då för att han har syfte med det.

    Jag har varit med om fall där Gud sagt nej, orsaken var att vederbörande skulle börja lita på Gud och inte i panik och oro söka människors hjälp.
    Damen ifråga fick jag instruera hur hon skulle be, hon gjorde som jag sagt och saken löste sig på ett Gudomligt sätt.

    Alltså är den första och viktigaste gärningen att lyda Gud, inte alla behov som finns, vi skall ju vara Guds styrd och inte behovsstyrda.
    Om vi är behovstyrda, så blir vi snabbt utarmade själva!

    Ger en länk från min blogg som handlar lite om detta!

    Väl mött!

    Bb

    Gilla

    • Hej Björn

      <<Jag har varit med om fall där Gud sagt nej, orsaken var att vederbörande skulle börja lita på Gud och inte i panik och oro söka människors hjälp.
      Damen ifråga fick jag instruera hur hon skulle be, hon gjorde som jag sagt och saken löste sig på ett Gudomligt sätt.

      Kanon! Bra att det löste sig, och yes; Gud säger inte alltid jag till våra önskningar.

      <<Alltså är den första och viktigaste gärningen att lyda Gud, inte alla behov som finns, vi skall ju vara Guds styrd och inte behovsstyrda.

      Ja lydnaden ska finnas i våra hjärtan.

      God Jul!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s