Tag Archive | förlåt

Synda är att missa målet – som i MÅLTAVLAN?

Luk. 15:18 Jag vill stå upp och gå till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. (den förlorade sonen)

En del menar att synda är att av misstag missa måltavlan (“miss the mark“), och menar då att vi kanske inte alltid hamnar mitt i prick på måltavlan (mittpunkten som är “bull’s eye“) och därmed inte alltid får högsta poäng, men att vi åtminstone för det mesta faktiskt får en hel del poäng – även om vi ibland också hamnar utanför piltavlan helt och hållet med våra pilar. Man menar då att detta är en bild av våra egna liv när vi syndar, och att det finns ett litet skimmer av oskyldighet när vi står där framför tavlan och gör vårt allra bästa för att sikta rätt. För vi anstränger oss ju hela tiden för att hamna precis mitt på tavlan, och även om vi måttar och försöker sikta rätt så blir det ändå lite tokigt då och då? En sådan tankegång leder till att man trivialiserar synd, eftersom man menar att alltihop handlar om helt naturliga och vardagliga misstag som man inte kan rå för och inte ens har någon egentlig kontroll över. För vem kan hamna mitt i prick gång på gång utan att någonsin missa? Även en riktigt duktig pilkastare gör också misstag ibland, så hur skulle vi då helt kunna undvika synd…

Detta är dock inte vad originalordet vill förmedla. Det grekiska ordet för synd är hamartanó (Strong’s 264), som kan härledas till det grekiska ordet hamartia (Strong’s 266). Båda orden kan enligt Blueletter Bible betyda (översatt till svenska):

– att synda, missta sig, överträda Guds lag, göra fel, vandra bort på den rätta vägen, missa och att inte få någon del i.

Den sistnämnda nyansen (som råkar vara det förstnämnda hos Blueletter Bible), är någonting helt annat än att av misstag få en 7:a, eller 3:a på en piltavla i stället för högsta poäng, eftersom ordet snarare har betydelse att man överhuvudtaget inte får någon del av vinsten, kakan – eller vad det nu handlar om för mål.

När det handlar om uttrycket “to be without a share in”, så kanske det hjälper om vi snarare tänker på en kung som ordnar en tävling för ett gäng pilbågsskyttar som alla har chansen att bli anställda hos honom och få bli delaktiga i det kungliga livet – på villkor att de klarar att med sina pilar träffa det mål som kungen bestämt så att de inte blir diskvalificerade. De som klarar får ta del av det stora priset, men inte de som inte klarar provet. Detta är förstås ingen perfekt liknelse av synd eftersom vi vet att ingen av oss förtjänar frälsning pga något vi gör (eller tror), och eftersom vi vet att vi alla kan bli förlåtna om vi bekänner våra synder och omvänder oss, MEN det handlar ändå om att man går miste om att bli delaktig i Guds rike så länge som man vägrar att omvända sig och lämna den gamla människan bakom sig. Lösningen på problemet är som sagt att bekänna sina felaktiga val och vandra i ljuset .

Upp. 21:6.– Åt den som törstar skall jag ge av livets vattenkälla för intet.7. Den som vinner seger (overcomes) skall ärva allt detta, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son.

Rom 6: 16. Vet ni inte, att när ni ställer er i någons tjänst för att lyda honom, så är ni tjänare under den som ni lyder, antingen det är synden till död, eller lydnaden till rättfärdighet?— 21. Vilken frukt hade ni då?Det ni nu blygs för. Ty slutet på sådant är DÖD. Men nu, då ni har blivit fria från synden och blivit Guds tjänare, blir er frukt att ni blir heliga, och till slut får evigt liv.Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre.

Rom. 8:13. Ty om ni lever efter köttet, så skall ni dö, men om ni dödar kroppens gärningar genom Anden, så skall ni leva.

Man kanske också ska dra en parallell med Vasaloppet eller Stockholms marathon där det berömda REPET till slut dras över spåret/vägen på en speciell plats när en viss tid har gått, och de skidåkare/löpare som kommit fram till det märket får inte längre fortsätta att delta i tävlingen. Arrangörerna drar repet för att de antar att tävlingsdeltagarna inte kommer att kunna orka slutföra tävlingen om de inte ens klarat att komma förbi detta rep som är väldigt generöst tilltaget. Det måste finnas någon yttre gräns för hur länge tävlingsdeltagare kan få vara ute i spåret/löparbanan, för någon gång måste ju tävlingen avslutas – med hänsyn till arrangörerna och de som vill börja använda området för vanlig trafik. Har man däremot förberett sig inför tävlingen och tränat som man ska, så kommer man i mål utan att hindras av något rep eftersom man är snabb nog.

Man skulle också kunna säga att den synd som Bibeln talar om handlar om att man inte ens siktar på måltavlan, utan snarare skjuter rakt ut i luften som om man bestämt sig för att man kommer att misslyckas och därför inte ens försöker. Då är det klart att man missar både tavla och pilkastningspris. Man bryr sig inte ens om att sikta rätt, om man ens besvärar sig med att ta upp pilarna och börja sikta överhuvudtaget.

Vi syndar inte av misstag. Vi utför inte mord och stölder utan att veta om det, och inte heller ljuger vi eller och begår äktenskapsbrott utan att vi själva har gjort medvetna val. Om vi menar att vi syndar utan att tänka på det så måste vi fundera över hurdan kontakt vi egentligen har med den helige Ande som bor i oss kristna och som vill leda oss rätt. Vi är utlovade att vi inte göra vad köttet begär om vi vandrar i Anden.

1 Kor. 9:²⁴Vet ni inte att av alla löparna som springer på en tävlingsbana är det bara en som får priset? Spring så att ni vinner det. ²⁵Men alla som tävlar underkastar sig i allt hård – de för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. ²⁶Jag löper alltså inte utan att ha målet i sikte. Jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. ²⁷I stället slår jag min kropp och tvingar den till lydnad, för att jag inte själv på något sätt skall komma till korta vid provet, när jag predikar för andra.

Här säger Paulus att bara en får priset på en tävlingsbana, men poängen i hans liknelse är inte antal pristagare (eftersom han ber sina läsare att springa så att de får priset) utan snarare ATT vi har löfte om ett fint pris på villkor att vi slutför loppet och håller ut till slutet. I svenska löpartävlingar är det vanligt att alla får medalj när man kommit i mål, och för att lyckas i en tävling krävs förstås en hel del träning och förberedelser.

Fil. 3:¹⁰Då känner jag Kristus och kraften från hans uppståndelse och delar hans lidanden genom att bli lik honom i en död med honom, ¹¹i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda.¹²Inte som om jag redan har gripit det eller redan har nått det målet, men jag jagar efter att gripa det, eftersom jag själv har blivit gripen av Kristus Jesus. ¹³Bröder, jag menar inte att jag redan har gripit det, men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför ¹⁴och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus.¹⁵Det är så vi bör tänka, alla vi fullkomliga. Tänker ni fel i något avseende, skall Gud uppenbara också det för er.

Vi måste se till att vi inte missar det underbara priset som ligger framför oss, för visst vill vi väl TA DEL I den stora bröllopsfesten. Det målet ska vi sikta på!

Upp. 3:11 Jag kommer snart. Håll fast det du har, så att ingen tar din krona.

RÄTTFÄRDIGHET som MANTEL eller TÄCKE som skyler vår synd?

Mar4

Bibeln beskriver ibland rättfärdighet ihop med begrepp som mantel, klädnad, klädsel, osv, vilket kanske får några att tro att det mer eller mindre handlar om att Gud kastar över oss ett rättfärdighetstäcke som skyler våra synder bara vi har lite “tro” i grunden. Men vi kan inte lura Gud som ser vår synd oavsett om vi är agnostiker eller kristna.

Vi kan undersöka de verser som har dessa kombinationer.

Först ut kommer ett av Guds bud till israel som handlar om att de måste visa barmhärtighet mot fattiga, och att de när de lånat ut pengar och fått någons mantel som pant måste de lämna tillbaka den innan dagen är slut, så att pantgivaren åtminstone har något att täcka sig med när han sover. Gud utlovar att ett sådant agerande visar på rättfärdighet inför honom. Notera att det alltså inte är Gud som sätter en rättfärdighetsstämpel utan motkrav. Vi är rättfärdig om vi lever rättfärdigt och inte annars:

5 Mos. 24:¹⁰Om du ger ett lån åt din nästa, skall du inte gå in i hans hus och ta pant av honom. ¹¹Du skall stanna utanför, och mannen som du har lånat åt skall bära ut panten till dig. ¹²Om det är en fattig man, skall du inte sova med manteln du fått i pant. ¹³Du måste ge honom panten tillbaka när solen går ner, så att han kan ha sin mantel på sig när han sover och så välsigna dig. Detta skall bli dig till rättfärdighet inför Herren, din Gud.

Nedan kan vi se att Job (som Gud ansåg var fullkomlig pga hans agerande) klädde sig själv i rättfärdighet genom att hjälpa fattiga, faderlösa, döende och änkor. Han var ögon åt blinda och fötter åt halta, och han var en fader för nödställda och redde t o m ut problem för folk han inte kände. Job var alltså rättfärdig för att han visade sin tro med gärningar, och därför kan vi läsa att han själv klädde sig i rättfärdighet och hade den som klädnad i och med att han alltid var beredd att hjälpa nödställda.

Job. 29:12 Ty jag räddade den fattige som ropade, och den faderlöse som ingen hjälpare hade. ¹³Den döende välsignade mig, änkans hjärta uppfyllde jag med jubel.¹⁴I rättfärdighet klädde JAG mig, den var min klädnad. Rättvisan var min mantel och huvudbonad. ¹⁵Jag var ögon åt den blinde och fötter åt den halte.¹⁶Jag var en fader åt de nödställda, och den okändes sak redde jag ut.

I Jesaja kan vi läsa profetior om Messias (Jesus), och det talas om hans frälsning (möjlighet att frälsa människor) och hans rättfärdighet som aldrig bryts ner eftersom han är rättfärdigheten själv. Jesus levde syndfritt under hela sitt liv och gav sitt liv på korset för människornas frälsning. Därför kan alla släkten bli frälsta genom honom och han är han vår Kung i evighet:

Jesaja 51:6 Lyft upp era ögon till himlen, och se på jorden därunder. Ty himlen skall försvinna som en rök och jorden nötas ut som en klädnad. Dess invånare skall dö som mygg. Men min frälsning skall förbli för evigt, min rättfärdighet skall inte brytas ner.—8 Ty mal skall förtära dem som en klädnad, mott skall äta dem som ylle. Men min rättfärdighet skall förbli för evigt, min frälsning från släkte till släkte.

Jesaja 59 är ett enda långt kapitel som handlar om hur israels missgärningar separerar dem från Gud – liksom många andra kapitel i Jesaja som handlar om samma sak. Notera Guds beskrivning (genom hans profet Jesaja) om hur ondskefullt hans utvalda folk valt att leva, vilket medför att Gud inte ens hör deras böner. De staplar synder på varandra, de lever i lögner, de går tänker onda tankar, deras överträdelser vittnar emot dem, de har gjort uppror mot Gud och förnekat honom. Därför står rättfärdigheten långt borta från dem:

Jes. 59:1 Se, Herrens hand är inte för kort, så att han ej kan frälsa, hans öra är inte tillslutet, så att han ej kan höra.
2 Nej, det är era missgärningar som skiljer er och er Gud från varandra, era synder döljer hans ansikte för er,så att han inte hör er. 3 Ty era händer är fläckade av blod, era fingrar av missgärning. Era läppar talar lögn, er tunga bär fram orättfärdighet.4 Ingen åberopar rättfärdighet, ingen dömer med sanning. På tomhet förtröstar de och talar lögn, de går havande med olycka och föder fördärv.5 De kläcker ut ormägg och väver spindelnät. Den som äter av deras ägg dör, och krossas ett sådant, kommer det ut en orm.6 Deras spindelnät duger inte till kläder, sig själva kan de inte skyla med vad de tillverkat. Deras verk är ondskans verk, deras händer utför våld. 7 Deras fötter hastar till det som är ont, de är snara att utgjuta oskyldigt blod. Deras tankar är fördärvets tankar, förödelse och förstöring råder på deras vägar.8 Fridens väg känner de inte, rätten följer inte i deras spår. De går krokiga stigar, ingen som går på dem vet vad frid är.9 Därför är rättvisan fjärran ifrån oss, rättfärdigheten når oss inte. Vi väntar på ljus, men se, mörker råder, på solsken, men vi vandrar i djupaste dunkel. — 12 Våra överträdelser inför dig är många, våra synder vittnar emot oss. Ja, våra överträdelser har vi för våra ögon, vi känner våra missgärningar.13 Vi har gjort uppror och förnekat Herren, vi har vikit bort från vår Gud. Vi har talat förtryck och upproriskhet, lögnaktiga ord som vi tänkt ut i våra hjärtan har vi fört fram.14 Rättvisan trängs tillbaka, rättfärdigheten står långt borta, ja, sanningen vacklar på torget, det som är rätt kan inte komma fram.15 Sanningen har försvunnit, och den som vänder sig ifrån det onda blir plundrad. Detta såg Herren, och det misshagade honom att ingen rättvisa fanns.

Men här kommer fortsättningen. Guds egen arm hjälpte honom med det folk som hela tiden strävat emot honom, och det handlar då om Messias, Guds son. Det står om Frälsaren “Han klädde sig i rättfärdighet som i ett pansar och satte frälsningens hjälm på sitt huvud. Han klädde sig i hämndens dräkt som i en livklädnad och svepte in sig i nitälskan som i en mantel.” Frälsaren ska vedergälla människor efter deras gärningar och visa vrede mot sina motståndare. Det står att återlösaren ska komma från Sion, och de i Jakob som väljer att omvända sig ska bli räddade. Notera villkoret att det krävs omvändelse, och det betyder att de måste lämna sina synder och sina skamliga överträdelser bakom sig. Gud frälser aldrig de som lever i orättfärdighet.

16 Han såg att ingen trädde fram, han förundrade sig över att ingen grep in. Då hjälpte honom hans egen arm, och hans rättfärdighet understödde honom.17 Han klädde sig i rättfärdighet som i ett pansar och satte frälsningens hjälm på sitt huvud. Han klädde sig i hämndens dräkt som i en livklädnad och svepte in sig i nitälskan som i en mantel. 18 Efter deras gärningar skall han vedergälla dem. Vrede över hans motståndare, vedergällning över hans fiender. Kustländerna skall han vedergälla för vad de har gjort.19 Så skall man frukta Herrens namn i väster och hans härlighet där solen går upp. När fienden bryter fram lik en flod, skall Herrens Ande driva honom på flykten. 20 Återlösaren skall komma till Sion och till dem i Jakob som vänder om från sin överträdelse, säger Herren. —

Några kapitel senare konfirmeras det att den som kommer från Edom och från Bosra är Messias, frälsaren som talar i rättfärdighet och som är mäktig att rädda människorna.

Jesaja 63:1 Vem är han som kommer från Edom, från Bosra i högröda kläder, så präktig i sin dräkt, så stolt i sin stora kraft? “Det är jag som talar i rättfärdighet, jag som är mäktig att frälsa.”

Jesaja är Guds profet och smord till att predika glädjens och hoppets budskap för de som ödmjukar sig och som har förkrossade hjärtan. Till dem gäller Guds löften om en magnifik framtid. I stället för sorg ska de kläs i lovprisning, och pga deras ödmjuka inställning så ska de kallas rättfärdighetens terebinter. Herren hatar orättfärdigt rov, men de som omvänder sig med ärliga hjärtan är älskade av Gud och Jesaja fröjdar sig över att hans Gud klätt honom i frälsningens klädnad och svept in honom i rättfärdighetens mantel. Det gör inte Gud på måfå, och det räcker inte med lite “tro” i grunden. Det som krävs är alltså förkrossade hjärtan, ödmjukhet och omvändelse. Då förlåter Gud de synder som hans folk israel (som kapitlen handlar om) gjort sig skyldiga till, för var och en som väljer att lämna sin tidigare olydnad och orättfärdighet för att i stället vandra med Gud.

Jes. 61:1 Herrens, Herrens Ande är över mig, ty Herren har smort mig till att predika glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig att förbinda dem som har ett förkrossat hjärta, att ropa ut frihet för de fångna och befrielse för de bundna—3 för att låta de sörjande i Sion få huvudprydnad i stället för aska, glädjens olja i stället för sorg, lovprisningens klädnad i stället för en modfälld ande. Och de skall kallas “rättfärdighetens terebinter”, planterade av Herren till hans förhärligande—8 Ty jag, Herren, älskar det rätta och hatar orättfärdigt rov. Jag skall ge dem deras lön i trofasthet och sluta ett evigt förbund med dem.⁹Deras släkte skall bli känt bland hednafolken, deras avkomma bland folkslagen. Alla som ser dem skall förstå att de är släktet som Herren har välsignat.—10 Jag gläder mig storligen i Herren, min själ fröjdar sig i min Gud, ty han har klätt mig i frälsningens klädnad och svept in mig i rättfärdighetens mantel, lik en brudgum med högtidsbindeln på sitt huvud, lik en brud som pryder sig med sina smycken.¹¹Ty liksom jorden låter sina växter spira fram och en trädgård låter sin sådd växa upp, så skall Herren Herren låta rättfärdighet och lovsång växa upp inför alla hednafolk.

VI ombeds av Paulus att stå fasta, och klä oss i rättfärdighetens pansar. Han utlovar inte att Gud ska ordna detta åt oss, men om vi ser till att vi möter villkoren – vilket är sann omvändelse, tro och ett ödmjukt hjärta som vill vara Jesus troget – så utlovas vi KRAFT genom Guds nåd att stå emot djävulens alla pilar.

Efesierbrevet 6:14 Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte kring era höfter och kläd er i rättfärdighetens pansar

Linnetyget erbjuds av Gud till de som omvänt sig och blivit renade i Jesu blod. Linnetyget är då givet som DE HELIGAS rättfärdighet. Det är alltså inte Jesus rättfärdighet som överförts till oss, utan det handlar om vår egen rättfärdighet. Inte så att vi på egen hand kan rena oss själva eller göra gott utan Andens hjälp, men NÄR vi blivit renade i Jesu blod så är ansvaret vårt eget att leva rättfärdigt, vilket vi kan tack vare Guds nåd (Titus 2:11-12).

Upp. 19:7 Ty Lammets bröllop har kommit, och hans brud har gjort sig redo.⁸Åt henne har givits att klä sig i skinande, rent linnetyg.” Linnetyget är DE HELIGAS rättfärdighet.

Summerat så skulle Gud aldrig fara med osanning och kalla någon för rättfärdig och helig om personen faktiskt inte var det, och det är personens egna rättfärdiga gärningar som måste komma fram. Det är inte Gud som väljer ut några individer som han kastar en “rättfärdighetsfilt” över så att syndernas täcks trots att de finns kvar, utan en person betraktas rättfärdig om han först omvänder sig och fortsätter att vandra i ljuset. Man är rättfärdig så länge som som man lever rättfärdigt, och inte en dag längre.

Men det är tack vare GUD som vi kan få våra synder raderade och glömda från vårt skuldkonto! Vi är helt förlorade utan hans barmhärtighet och eviga vilja att förlåta. Han vill leda oss på den smala vägen och all kraft finns i hans namn.

Läs gärna mina andra inlägg om rättfärdighet.

Prästen Aleksander Radler, DDR, ångrar sig när han blivit avslöjad?

Aug1

Alexander Radler var inte bara en syndare och förrädare i förfluten tid när han aktivt tjallade på oskyldiga ungomar som ville fly DDR. Nej, VARJE DAG – sedan gått sedan dess – då han vägrat att erkänna sin stora synd så har han också exakt samma synd som färskvara för just den dagen. Radler förnekade sin skuld så sent som fram till 2012 då han slutligen (när det inte fanns någon återvänd) erkände vad han gjort.

Se Dagens artikel här och här.

Ords. 28:13 Den som döljer sina överträdelser går det ej väl, den som bekänner och överger dem får barmhärtighet.

Om man verkligen ångrar sin synd säger Bibeln att man ska omvända sig inför Gud. Skälet för det är att synderna då utplånas tack vare Jesu blod och man blir renad. Att omvända sig betyder inte bara att man säger “förlåt” utan att riktigt mena det och sedan gör om samma synder efter några dagar. Omvändelse betyder att hissa vit flagg och ha en sann målsättning att helt lämna den gamla människan bakom sig.

Om Aleksander verkligen vill visa att han menar sin omvändele och förlåtelse så räcker det inte med att bekvämt skriva ett brev som publiceras, och sedan fortsätta att gömma sig utan att kontakta någon enda av de personer som han vet att han syndat mot GROVT. Han visar inte att han menar sin förlåtelse och tyvärr kan de som förfördelats precis lika gärna tro att han skrivit brevet för att han inte har något annat val eftersom han blev påkommen med synd. Varför inte försöka visa att det INTE förhåller sig så och aktivt söka upp de drabbade? Vi hör hela tiden visan att “jo vi ska alla förlåta oavsett vad någon gjort mot oss”, och visst stämmer det att vi ska ha en förlåtande attityd, MEN varför kan inte den som felat göra det lita lättare för de som råkat ut för hans grymhet? Den som råkat ut för att en medmänniska och vän syndat emot henne/honom och som lett till att hon/han tillbringat ett helt liv i förundran, besvikelse, lidande, kval, ångest, förtvivlan, etc, har väl ett behov av att få tala ut om med den som orsakat en sådan plåga? Nu är ju fortfarande Aleksander Radler vid liv och helt frisk med talförmågan kvar, så vad stoppar honom från att ta kontakt med de som han syndat emot och personligen be om ursäkt? Visst, de står fortfarande där beredda med en förlåtande attityd, men i stället för att lättvindigt be dem att “förlåt, glöm och gå vidare” så borde man i stället uppmuntra även Aleksander Radler att få det rätt ställt mellan honom och Gud (och de han gjort illa genom att visa att han menar sin förlåtelse. Detta skulle avsevärt hjälpa de han gjort illa att kunna lägga detta bakom sig. Skulle han vilja hjälpa till med detta eller är det för obekvämt för honom? Kanske t o m pinsamt att behöva ha direktkontakt? Om Aleksander haft ett fullständigt rent hjärta hade han väl bokat flygbiljetter bums och rakryggat våga stå öga mot öga med de som råkat ut för hans grymhet?

1 John 1:⁹OM vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

Apg 2:³⁷När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: “Bröder, vad skall vi göra?” ³⁸Petrus svarade dem: “Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, SÅ ATT ERA SYNDER BLIR FÖRLÅTNA. DÅ skall ni få den helige Ande som gåva.

Notera att det står OM. Vad händer då om man INTE bekänner sina synder och omvänder sig, utan snarare döljer synden som man är mycket medveten om att man gjort sig skyldig till? Då är man separerad från Gud och inte frälst. Radler börjar bekänna sin synd först när det står utom allt tvivel att han är skyldig. Den första tiden förnekade han all inblandning i det spioneri som han står anklagad för, men sen måste han ha insett att det inte längre gick att förneka det som är uppenbart, och nu kommer alltså omvändelsen.

“Jag blev indragen i oetisk informationsgivning av den då kanske viktigaste teologen i DDR Hans-Georg Fritzsche”. Bra försök att skylla på en viktig teolog. Jag tror Radler mycket väl förstod att det han höll på med av nödvändighet måste döljas från världens ögon, och borde detta smusslande och mörkande inte betyda att handlingarna faktiskt inte tålde ljus – inte ens Guds ljus – och att de var smutsiga även i hans ögon? Jag tror Radler hade ett samvete, men kanske lockelsen att få vara en viktig spion och en man av betydelse lockade ännu mer. Jag är säker på att han fick mycket beröm för att han inte var en passiv angivare, utan att han tog steget längre och försökte vinna människors hjärtan för att de skulle öppna sig inför honom.

“För den som begår misstaget att på ett eller annat sätt en gång ställa upp blir det promlematiskt att dra sig ur”, säger han. Är det en ursäkt som Gud skulle acceptera? Även om fängelse skulle vara risken för en som inte längre vill medverka så är väl det bättre en att förlora sin SJÄL? Dessutom verkar Radler ha gjort bra mycket mer än vad Stasi egentligen bett om. Var kommer den kreativiteten ifrån?

“Jag borde ha lyssnat till min inre moraliska kompass och brutit med den destruktiva krafterna”. Ja det kan man lätt säga! Men ändå pågick detta i år efter år – 25 år för att vara exakt! Vad hjälper det att tycka “jag borde sluta” när man tvärt om anstränger sig för att göra ÄN MER skada och långt mer än det som förväntas av cheferna? Tänkte han “jag borde sluta” i så många år? Även om Radler upphörde med sina synder de senaste åren (vet ej om så är fallet) så är likväl varje dag utan ett erkännande en synd i sig. En lärare i Guds ord får en strängare dom.

Jak. 3:1Mina bröder, inte många bör bli lärare. Ni vet ju att vi skall få en strängare dom.

“Jag har lärt mig mycket teologi av honom, han var verkligne en teologisk gigant”. Jaså? Är det att vara en teologisk gigant att lära ut att en människa kan ha sin synd och sin frälsning samtidigt? Eller lärde Hans-Georg ut att synd leder till döden samtidigt som han vägrade att lyssna på sitt eget budskap? De sämsta teologerna är de som inte varnar för synd.

“Å ena sidan mitt arbete för Gud, och de mörka minnena som ju är oförenliga med det kristna budskapet å andra sidan”. Tydligen inte värre än att fortsätta på den vägen i 25 år.

“De fel som jag offentligen förnekade har jag inte begått, utan det är andra som smärtar”. Det ändrar inte på det faktum att han hade chansen att åtminstone medge att han levt som en simpel angivare.

Jag tycker bara detta låter i samma stil som en idrottsman som ertappats med förbjudna substanser under en stor idrottstävling. När det inte längre finns någon återvändo så kommer förstås krokodiltårarna och “det jag gjort var helt fel och jag ångrar mig”. Men hade de INTE ertappats hade de med allra största säkerhet solat sig i glansen av sin vinst och inte sagt ett pip till någon.

Klokt att avsäga sig prästämbetet. Varje dag som han haft på sig prästkläderna har han ljugit inför Gud och varit en hycklare.

Absolut ska man förlåta en person som ber om förlåtelse, och ofta kan inte VI döma om personen ifråga verkligen har en sann omvändelse så därför måste vi ta det säkra före det osäkra. Man kan förlåta trots att man ändå är skeptisk inombords (man ska inte ljuga mot sig själv och intala sig själv att man inte är skeptisk om detta inte är sant) och vi bör låta den slutgiltiga domen vara mellan Gud och Radler.

Om Radler vill visa att han verkligen menar vad han säger skulle han kunna tillbringa sin pension med att försöka söka upp de han syndat emot (skvallrat om) och be om förlåtelse. Ett allmänt förlåt i en tidning Dagen – här och här och här – är inte samma sak. Några har verkligen farit enormt illa under stora delar av sina liv pga hans vidrigheter, så det kan väl vara värt några månaders möda att söka upp offren eftersom han spenderat 25 år att sätta dit dem? Radler kanske ska vara tacksam att han blev påkommen så att han hade chansen att omvända sig.

Lukas 13:³Nej, säger jag er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under som de.

”Kan eller måste man ställa högre krav på en präst än på en så kallat vanlig människa. Svaret tycks vara självmotsägande: Självklart ska man ställa högre krav på en präst, men samtidigt vet vi alla att han eller hon aldrig kommer att kunna uppfylla dem.” Och varför det? Är detta något som den “viktiga” teologen Hans-Georg har lärt honom? Jak. 3:1 säger tydligt att det förväntas mer av en som agerar som en lärare, och att undvika att synda förväntas inte bara av en präst utan av ALLA kristna. Det är framför allt inte svårt att undvika att spionera och syssla med angiveri, och det är inte svårt att göra ett öppet erkännande och omvända sig. Däremot kanske det inte känns särskilt bekvämt, och det är lättare att hitta ursäkter. (Det vanliga är att säga “ingen kan sluta synda”, eller liknande.)

“Den här processen har tvingat mig att gå till botten med mitt liv, erkänna de fel jag gjort för min omgivning och slutligen be om förlåtelse.” Det är väl förmodligen så det är, men man kan undra om Radler verkligen tänkte ta med sig sina hemligheter till graven om han nu inte skulle ha blivit påkommen med sin synd? Hur skulle det då gå på domedagen när han måste stå framför Gud? Förhoppningsvis kanske denna storm kan påverka honom att inte bara göra en nödvändig politisk korrekt “omvändelse”, utan även rannsaka sitt hjärta och fundera på varför han hållt tyst i alla dessa år, och få till en sann omvändelse.