Tag Archive | legalism

Speaking in tongues can edify both you and others and we are encouraged to use them

Nov7

The Bible says that when we speak in tongues then NO MAN UNDERSTANDS and that we in the spirit speak MYSTERIES not unto men but unto GOD. This should settle the whole argument about tongues always being understood, because the Bible says they are not understood (unless they are interpreted).

1 Cor. 14:2For he that speaketh in an unknown tongue SPEAKETH NOT UNTO MEN; BUT UNTO GOD: for NO MAN UNDERSTANDETH HIM; howbeit in the spirit HE SPEAK MYSTERIES.

1 Cor. 14: 16 Else when thou shalt bless with the spirit, how shall he that occupieth the room of the unlearned say Amen at thy giving of thanks, seeing he understandeth not what thou sayest?

Nowhere in the Bible does it say speaking in tongues was ever used for spreading the gospel. Here is what Acts says about the very first encounter of the tongues:

Acts 2:1And when the day of Pentecost was fully come, they were all with one accord in one place. 2And suddenly there came a sound from heaven as of a rushing mighty wind, and it filled all the house where they were sitting. 3And there appeared unto them cloven tongues like as of fire, and it sat upon each of them. 4And they were all filled with the Holy Ghost, and began to speak with other tongues, as the Spirit gave them utterance.–-6Now when this was noised abroad, the multitude came together, and were confounded, because that every man heard them speak in his own language. 7And they were all amazed and marvelled, saying one to another, Behold, are not all these which speak Galilaeans? 8And how hear we every man in our own tongue, wherein we were born? 9Parthians, and Medes, and Elamites, and the dwellers in Mesopotamia, and in Judaea, and Cappadocia, in Pontus, and Asia, 10Phrygia, and Pamphylia, in Egypt, and in the parts of Libya about Cyrene, and strangers of Rome, Jews and proselytes, 11Cretes and Arabians, we do hear them speak in our tongues the wonderful works of God. 12And they were all amazed, and were in doubt, saying one to another, What meaneth this?13Others mocking said, These men are full of new wine. 14But Peter, standing up with the eleven, lifted up his voice, and said unto them, Ye men of Judaea, and all ye that dwell at Jerusalem, be this known unto you, and hearken to my words: 15For these are not drunken, as ye suppose, seeing it is but the third hour of the day. 16But this is that which was spoken by the prophet Joel; 17And it shall come to pass IN THE LAST DAYS, saith God, I will pour out of my Spirit UPON ALL FLESH: and your sons and your daughters shall prophesy, and your young men shall see visions, and your old men shall dream dreams: 18And on my servants and on my handmaidens I will pour out in those days of my Spirit; and they shall prophesy: 19And I will shew wonders in heaven above, and signs in the earth beneath; blood, and fire, and vapour of smoke: 20The sun shall be turned into darkness, and the moon into blood, before the great and notable day of the Lord come

Notice that is says THE LAST DAYS, and surely we are living in that last days even more today than 2,000 years ago?

We can read above that “every man heard them speak in his own language” but does it say that every man understood ALL languages spoken by ALL disciples? No, it doesn’t say that. If a Cretan man heard his own language spoken by a disciple, is it certain that he also understood Arabic and other foreign languages spoken by OTHER disciples? It doesn’t sound likely that ALL those men who were present had knowledge enough to understand 10-20 languages. One can easily assume that for a Cretan person most other languages must have sounded like total gibberish to him – but we know that at least ONE disciple spoke in such a way that this Cretan person understood since “every man heard them speak in his own language”. It doesn’t say each person understood ALL languages spoken. The case could also be that the tongues that were spoken were already “interpreted” into worldly languages. (I’ve heard myself speaking in French and Finnish, and actually also in Swedish but when I did not use my own words.)

Acts 10:44While Peter yet spake these words, the Holy Ghost fell on all them which heard the word. 45And they of the circumcision which believed were astonished, as many as came with Peter, because that on the Gentiles also was poured out the gift of the Holy Ghost. 46For they heard them speak with tongues, and magnify God. Then answered Peter, 47Can any man forbid water, that these should not be baptized, which have received the Holy Ghost as well as we? 48And he commanded them to be baptized in the name of the Lord. Then prayed they him to tarry certain days.

Above we can read that these particular jews understood that the Gentiles in question had received the Holy Ghost for the reason that they spoke in tongues and magnified God. This was a SIGN to these people. Below we can read again that speaking in tongues, among other things, is one of the signs for a believer:

Mark 16:17And these signs shall follow them that believe; In my name shall they cast out devils; they shall speak with new tongues; 18They shall take up serpents; and if they drink any deadly thing, it shall not hurt them; they shall lay hands on the sick, and they shall recover.

Since Paul gives instruction about tongues within the christian church, it’s evident that tongues should be used among christians – and of course only if someone can interpret them. Speaking in tongues is naturally controllable just like any other language. You decide when to speak and when not to.

It’s in the book of Corinthians where we can read the most details about tongues (see further below)

The book of Corinthians tells us that the reason for speaking in tongues is that IT CAN EDIFY BOTH YOU AND (if you have the gift of interpreting) ALSO OTHERS. It is a BETTER deal if you can edify the church, but if you don’t have the gift if interpreting SPEAK TO YOURSELF AT HOME SO YOU CAN BE EDIFIED.

1 Cor. 14:4He that speaketh in an unknown tongue EDIFIETH HIMSELF; but he that prophesieth edifieth the church. 

1 Cor. 14:28 But if there be no interpreter, let him keep silence in the church; and LET HIM SPEAK TO HIMSELF, AND TO GOD

So speaking in tongues is not only for other ears, particularly not when we can read:

“he that speaketh in an unknown tongue SPEAKETH NOT UNTO MEN; BUT UNTO GOD”

If, according to Paul, you don’t even speak to men but to GOD, then of course speaking in tongues is not only for others to hear. IF they are interpreted, then they could be for others to hear, if done in proper order. It’s not certain that a person who can speak in tongues also has the gift of interpretation, but he should be EAGER to get also this gift so even MORE people can be edified.

1 Cor 11:30Have all the gifts of healing? do all speak with tongues? do all interpret? 31But COVET EARNESTLY the best gifts: and yet shew I unto you a more excellent way.

1 Cor 14:1 Follow after charity, and DESIRE SPIRITUAL GIFTS, but rather that ye may prophesy. 2For he that speaketh in an unknown tongue SPEAKETH NOT UNTO MEN; BUT UNTO GOD: for NO MAN UNDERSTANDETH HIM; howbeit in the spirit HE SPEAK MYSTERIES.

We are to speak in both ways; 1) spirit (tongues) and 2) mind (our own understanding):

1 Cor. 14:19 I will pray with the spirit, and I will pray with the understanding ALSO: I will sing with the spirit, and I will sing with the understanding also.

If you’re honest; are you really eager to speak in both ways as Paul says you should? Take notice of that not ONCE does Paul discourage people to speak in tongues in any way but he ENCOURAGES them, and that is what I feel all pastors and evangelists should do. It’s just the disorder that Paul warns about. If tongues were supposed to cease shortly after the generation he was addressing, why are we not able to read information about this anywhere? It would have been so easy to add a little note about this to warn people about upcoming “fake” tongues or similar IF that were true. The question that needs to be answered by those who believe speaking tongues has ceased is this: Why haven’t they ceased? I can only see two reasons to why christians in MANY MILLIONS continue to speak in tongues (if they have indeed ceased)

1) The tongues spoken today are not real tongues but from Satan, so the people who speak in tongues are demon possessed.

2) Those who speak in tongues today make them up, i.e. those who use them are LYING since the speaking in tongues is fake.

Both these options result in that those who speak in tongues are not saved unless you believe that people who are demon possessed or unrepentant liars will be saved. So this means that the cessationists believe speaking in tongues is a sign for that they are UNBELIEVERS – contrary to what Mark 16:17 says.

Paul encouraged tongues and spent a considerable amount of time and words in the book of Corinthians to give instructions about them. It certainly doesn’t seem he believed they would shortly cease and that all those instructions were in vain. IF they would shortly cease, he should have spent some time to WARN about upcoming fake tongues, but he doesn’t say one word about it. Paul gives two cases where PUBLIC speaking of tongues is inappropriate:

1) Unbelievers would think you’re crazy if they ONLY hear gibberish from you

2) No one would understand you and thus it wouldn’t really benefit others. The case could be that you actually prayed for others BUT the thing is that they would still not UNDERSTAND that, so it would be totally useless if you stood up in church and spoke in tongues. Praying for others or yourself using other tongues is fine, but just not out loud in a church for obvious reasons.

Maybe the corinthians believed “the more tongues the better” since they really believed that tongues are from the Holy Spirit, but it still doesn’t mean it’s appropriate to babble them in any way you want. There must be a proper order. So Paul’s friendly instructions should not be viewed as rebuke, but just a help to sort out misunderstandings and to enable a better order in church. Public speaking in tongues would be a total waste of time if there is no interpreter.

1) The term “oudies” in 1 Cor. 14 rules out tongues being a known language.

2) The phrase “face to face” is a Judaic idiom expressing personal interaction with the presence of God and is the same Greek as the LXX in Moses “face to face” with God. This means that tongues will cease when we meet God face to face so clearly not NOW.

3) “The perfect” cannot be the Bible because the canon wasn’t even finished.

4) Tongues as a sign to unbelievers is only ONE of the uses of the gift. Acts 10 and 19 say that the sign is to believers, just as Mark 16:17.

5) Why is there a gift called “interpretor” if all tongues are languages that can be understood? Why are we asked to pray for the gift of interpretation of tongues? 

Rom. 8:26Likewise the Spirit also helpeth our infirmities: for we know not what we should pray for as we ought: but the Spirit itself maketh intercession for us with groanings which cannot be uttered.

It’s true that speaking in tongues is a free GIFT, but this doesn’t mean it’s wise to do nothing and wait for this gift to be handed to you. It’s called “free” because you can’t work for it, and it’s not given to those who have reached a higher level on the “holiness scale”. However, we are told to DESIRE this free gift and be EAGER to get it. If you’re not even seeking this gift or consider it valuable in your life, then there is a risk you’re quenching the power of the holy spirit. You’re risking to miss out on a wonderful and powerful gift.

1 Thess. 5:19Quench not the Spirit. 20Despise not prophesyings. 21Prove all things; hold fast that which is good.

Examples from real life

Do you obey the below instructions to the fullest?:

Matthew 6:6″But thou, when thou prayest, enter into thy closet, and when thou hast shut thy door, pray to thy Father which is in secret; and thy Father which seeth in secret shall reward thee openly.”

Do we always obey this exactly as it says? Of course we don’t. We check the context and try to understand the reasoning behind the words. Surely we sometimes get together with other christians and pray together with them and NOT in our closets? Paul wants order in church and gave this as a reason for his instructions about tongues. Let’s not add to his words.

Let’s take a private setting as in a Thursday night prayer meeting in church OR in someone’s home. Suppose 10 christians are present and the leader asks them to start off with prayers and thanksgiving to God. Everyone begins to pray quietly, and there is usually a person who is leading the prayers and speaks out loud (naturally so that all can understand) whereas the others might say “amen” or just continue in their own private prayers. Well, what if a few of these christians prefer to speak in tongues in his/her prayers? Only believers are present, and no one is standing up demanding other people’s attention. If you wouldn’t be upset if you heard Spanish beside you in a prayer meeting, why would you be upset about tongues that you happen to overhear? You weren’t supposed to listen anyway, and Paul’s instructions concerned PUBLIC speech. If you still feel this violates Paul’s instructions, then aren’t you also violating the instructions in Matt 6:6? You are supposed to pray SECRETLY inside your closet and you should shut the door, and not to be in a public prayer meeting praying together with others.

What if Charlie asked the others to pray for him? The others wouldn’t say that they preferred not to because it would violate Matt 6:6, but they would pray for Charlie who asked for it. Maybe one person would take the lead and pray so that Charlie can hear and understand, and maybe the rest would pray quietly at the same time – some in their own language and some in tongues. Charlie has no reason to be upset about other people praying for him in whatever way they like. The same people might later on return home and continue to pray for this person, and he won’t be able to hear, understand or say Amen to those prayers either. Again, the prayers are NOT for anyone to listen to but they are prayers from one person to GOD. When someone wants another person to understand, then naturally a foreign tongue is NOT a good idea since other people cannot say Amen.

Tongues in churches today

Ja. 5:13 Is any among you afflicted? let him pray. Is any merry? let him sing psalms.14 Is any sick among you? let him call for the elders of the church; and let them pray over him, anointing him with oil in the name of the Lord:15 And the prayer of faith shall save the sick, and the Lord shall raise him up; and if he have committed sins, they shall be forgiven him.16 Confess your faults one to another, and PRAY ONE FOR ANOTHER, THAT YE MAY BE HEALED. The effectual fervent prayer of a righteous man availeth much.17 Elias was a man subject to like passions as we are, and he prayed earnestly that it might not rain: and it rained not on the earth by the space of three years and six months.18 And he prayed again, and the heaven gave rain, and the earth brought forth her fruit.

People seem to be so freaked out about tongues that they decide to turn their backs on tongues altogether. Doesn’t this mean that Satan is the winner with this type of reasoning? Speaking in tongues is a very useful weapon against the darkness, so it’s a shame that we let Satan fool us by making us flee from this wonderful gift which could edify us. He would then have disarmed us of a weapon which could be used against him.

WHERE in the Bible can we read that pastors should discourage church members to speak in tongues and/or neglect to inform them about the benefit of them? Paul is definitely encouraging tongues. He said “I would like every one of you to speak in tongues”. Since Paul is highlighting the benefit of tongues I wouldn’t be comfortable in a church where the pastor doesn’t do his job to encourage them. The best way to avoid the misuse of tongues is not to avoid tongues all together, but to obey Paul’s instruction about them.   Speaking in tongues is supposed to be a sign that will accompany those who believe, so it’s rather essential. I therefore feel it’s a duty of a pastor to encourage the spiritual gifts such as driving out demons, healing people, speaking in tongues, etc.

Maybe there are people who get mightily upset if they are in a church where the pastor might be overheard speaking a few words in tongues quietly to himself when he walks from the pulpit (where he just had a sermon) back to his seat. They might jump up and say:

– “See?!! I heard him speak in tongues! That’s clearly unbiblical because tongues are supposed to be interpreted if made in public, and this was not the case here so this church must be really BAD!” etc

But what about other churches where the gifts of the spirit are not even in use? Why would THIS not be a cause for concern? Why don’t the same people jump up and say:

– “See?!! I have been to this church for weeks now and not ONCE have I heard a single whisper in tongues from anyone, nor seen anyone speaking in tongues in public (interpreted of course), nor seen any signs for ANY of the gifts of the holy spirit. This is clearly against the Bible so this means this church must be BAD!”, etc.

“Follow after charity, and desire spiritual gifts, but rather that ye may prophesy.” Some people interpret this as in “Forget about tongues, and rather desire to prophesy ONLY” but it doesn’t say that. It says “desire spiritual gifts”. That would include tongues. Of course it’s better to be able to prophesy since MORE people can be edified, but if you don’t have this gift then don’t neglect the desire to at least speak in tongues! Of course one gift is better than no gift at all!

Finally, here is what the book of Corinthians says about tongues

1 Cor. 1:8 For to one is given by the Spirit the word of wisdom; to another the word of knowledge by the same Spirit; 9To another faith by the same Spirit; to another the gifts of healing by the same Spirit; 10To another the working of miracles; to another prophecy; to another discerning of spirits; to another divers kinds of tongues; to another the interpretation of tongues: — 28And God hath set some in the church, first apostles, secondarily prophets, thirdly teachers, after that miracles, then gifts of healings, helps, governments, diversities of tongues. 29Are all apostles? are all prophets? are all teachers? are all workers of miracles? 30Have all the gifts of healing? do all speak with tongues? do all interpret? 31But COVET EARNESTLY the best gifts: and yet shew I unto you a more excellent way.

1 Cor. 13 8Charity never faileth: but whether there be prophecies, they shall fail; whether there be tongues, they shall cease; whether there be knowledge, it shall vanish away. 9For we know in part, and we prophesy in part. 10But when that which is perfect is come, then that which is in part shall be done away. 11When I was a child, I spake as a child, I understood as a child, I thought as a child: but when I became a man, I put away childish things. 12For now we see through a glass, darkly; but then face to face: now I know in part; but then shall I know even as also I am known. 

1 Cor 14:1 Follow after charity, and DESIRE SPIRITUAL GIFTS, but rather that ye may prophesy. 2For he that speaketh in an unknown tongue SPEAKETH NOT UNTO MEN; BUT UNTO GOD: for NO MAN UNDERSTANDETH HIM; howbeit in the spirit HE SPEAK MYSTERIES. 3But he that prophesieth speaketh unto men to edification, and exhortation, and comfort. 4He that speaketh in an unknown tongue EDIFIETH himself; but he that prophesieth edifieth the church. 5I would that ye all spake with tongues but rather that ye prophesied: for greater is he that prophesieth than he that speaketh with tongues, except he interpret, that the church may receive edifying. 6Now, brethren, if I come unto you speaking with tongues, what shall I profit you, except I shall speak to you either by revelation, or by knowledge, or by prophesying, or by doctrine?— 9So likewise ye, except ye utter by the tongue words easy to be understood, how shall it be known what is spoken? for ye shall speak into the air. 10There are, it may be, so many kinds of voices in the world, and none of them is without signification. 11Therefore if I know not the meaning of the voice, I shall be unto him that speaketh a barbarian, and he that speaketh shall be a barbarian unto me. 12Even so ye, forasmuch as ye are zealous of spiritual gifts, SEEK that ye may excel to the edifying of the church. 13Wherefore let him that speaketh in an unknown tongue PRAY THAT HE MAY INTERPRET. 14For if I pray in an unknown tongue, my spirit prayeth, but my understanding is unfruitful. 15What is it then? I will pray with the spirit, and I will pray with the understanding ALSO: I will sing with the spirit, and I will sing with the understanding also. 16Else when thou shalt bless with the spirit, how shall he that occupieth the room of the unlearned say Amen at thy giving of thanks, seeing he understandeth not what thou sayest? 17For thou verily givest thanks well, but the other is not edified. 18I thank my God, I speak with tongues more than ye all: 19Yet in the church I had rather speak five words with my understanding, that by my voice I might teach others also, than ten thousand words in an unknown tongue. —22Wherefore tongues are for a sign, not to them that believe, but to them that believe not: but prophesying serveth not for them that believe not, but for them which believe. 23If therefore the whole church be come together into one place, and all speak with tongues, and there come in those that are unlearned, or unbelievers, will they not say that ye are mad? 24But if all prophesy, and there come in one that believeth not, or one unlearned, he is convinced of all, he is judged of all: 25And thus are the secrets of his heart made manifest; and so falling down on his face he will worship God, and report that God is in you of a truth. 26How is it then, brethren? when ye come together, every one of you hath a psalm, hath a doctrine, hath a tongue, hath a revelation, hath an interpretation. Let all things be done unto edifying. 27If any man speak in an unknown tongue, let it be by two, or at the most by three, and that by course; and let one interpret. 28But if there be no interpreter, let him keep silence in the church; and LET HIM SPEAK TO HIMSELF, AND TO GOD. —39Wherefore, brethren, COVET to prophesy, and FORBID NOT to speak with tongues.

We are no longer under the Law (torah) but we are still under the moral law

Oct31

The Early Church had a controversy with a group called “the Judaizers” who were teaching justification by works of the law.

And certain men which came down from Judaea taught the brethren, and said, except ye be circumcised after themanner of Moses, ye cannot be saved. (Acts 15:1)

In other words, they taught that Gentiles need to obey the law (the Torah) and perform the works of the law (circumcision) in order to be justified. Since Paul’s ministry was to the Gentiles, he dedicated a large portion of his writings in Romans and Galatians, which were to Gentile Churches, to write against the Judaizers.

You will notice that Paul continually mentioned circumcision when discussing justification by works of the law in both Romans and Galatians.

Therefore we conclude that a man is justified by faith without the deeds of the law. Is he the God of the Jews only? (Those who had the Torah) Is he not also of the Gentiles? (Those who did not have the Torah) Yes, of the Gentiles also. Seeing it is one God, which shall justify the circumcision by faith, and the uncircumcision through faith. (Rom. 3:28-30)

Cometh this blessedness then upon the circumcision only or upon the uncircumcision also? For we say that faith was reckoned to Abraham for righteousness. How was it then reckoned? When he was in the circumcision, or in uncircumcision? Not in circumcision, but in uncircumcision. (Rom. 4:9-10)

Paul is arguing that Abraham was justified before circumcision, before the law of circumcision was given, and therefore the Gentiles too can be justified by faith without the work of the law of circumcision.

For in Christ Jesus neither circumcision availeth any thing, nor uncircumcision, but a new creature. (Gal. 6:15)

For in Jesus Christ neither circumcision availeth anything, nor uncircumcision; but faith which worketh by love. (Gal. 5:6)

Circumcision is nothing and uncircumcision is nothing, but the keeping of the commandments of God (1 Cor. 7:19).

Paul continually and repeated referred to circumcision when discussing justification “by works of the law” and said that circumcision does not “availeth anything” and is “nothing” but what matters is “a new creature” “faith which worketh by love” and “keeping of the commandments”.

It needs to be understood that Paul was not coming against the preaching of repentance in his epistles when he discussed justification by works of the law. In Galatia the Judaizers came and convinced the Gentile Church there that they needed to be circumcised in order to be saved. Paul wrote his epistle to the Galatians to correct this error of the Judaizers. It was not that the Galatians were repenting of their sins and Paul thought, “I better put a stop to this”. Paul certainly would not have any problem with Gentiles repenting of their sins since his God given ministry was to bring the Gentiles to repentance (Acts 26:20). When Paul preached to the Gentiles in Athens, he told them that God was calling all of them to repent (Acts 17:30). Paul said that we needed to be circumcised, not in our flesh, but in our hearts (Rom. 2:28-29). The circumcision of the heart is putting off your sins (Col. 2:11). Paul bemoaned those Gentiles in Corinth who had not repented of their uncleanness and fornication (2 Cor. 12:21). Paul explicitly said that we should not continue in our sins (Rom. 6:1-2) but that we should awake to righteousness and stop sinning (1 Cor. 15:34). Paul even warned the Galatians that if they lived sinful lives, they would not inherit the kingdom of God (Gal. 5:19-21). It was the Apostle Paul who said “after thy hardness and impenitent heart treasurest up unto thyself wrath” (Rom. 2:5), and that “repentance” leads “to salvation” (2 Cor. 7:10). Clearly Paul would not have had any problems with Gentiles repenting of their sins. Rather, Paul was upset that the Gentile Church in Galatia started to believe falsehoods from the Judaizers about how to be saved.

A good example of how Gentiles find the forgiveness of sins is the story of Nineveh. The narrative records that the people believed God (Jonah 3:5) and turned from their sins (Jonah 3:8). When God saw this, He changed His plans and decided not to destroy them as He said He would (Jonah 3:10). These Gentiles did not need to adopt the Jewish customs, obey the Torah, or be circumcised in order to be pardoned. They were saved, or found the mercy of God, through simple repentance from sin and faith in God. Jesus even said that sinners will be condemned if they do not repent the way Nineveh did (Matt. 12:41). Therefore the way that Gentiles were saved through repentance and faith in the Old Testament is the same way that they are saved in the New Testament, according to Jesus. Repenting of sin is required in both the Old and New Testament as Jesus said and therefore repentance is not the works of the law Paul preached against.

We know that Jesus Christ taught repentance (Lk. 13:3) and Paul certainly would not have contradicted Jesus Christ since Paul was an Apostle of Jesus Christ (Eph. 1:1; Col. 1:1). Paul explicitly said that men ought to listen to the wholesome words of Jesus (1 Tim. 6:3). Paul was by no means attacking the preaching of repentance when he wrote against justification by works of the law. Paul was attacking the Judaizers and their false gospel that Gentiles must convert to Judaism, be circumcised, and obey the Torah.

Thanks to Jesse Morell

Pelagius has been falsely judged by his critics

Oct25

Unlike Augustine, Pelagius knew Greek. Pelagius did not teach that man can save himself. He only taught that a man can live a righteous life via free will choice. The idea that man can save himself is what came from Augustine’s accusations against him, as Calvinists do with Arminians today when they accuse them of teaching “works salvation”. True Pelagianism is truth according to what the early Church taught, not as Augustine described it. What Augustine described is without a doubt heresy, but it’s not what Pelagius actually taught. This is evident in the writings of Pelagius, as well as in the fact that the councils could find no fault in his teachings 2 times that he appeared before them in his own defense. When he was finally marked as a heretic the third time around, it was when he could not be present to defend himself (in Tunisia where Augustine resided) and Augustine and Jerome were present to misrepresent his position.

Most of the information we have about Pelagius rests in the hands of his enemies. That is not enough for a righteous judgment. If God judged us by the words of our enemies, we would be outraged at the injustice. It is unfair for us to condemn a man based on the evidence presented by his enemies, and not from the man himself. We would also be guilty of slander if we continue to claim that an innocent person is an “heretic” even though he might not be. Let’s be careful so God won’t judge us one day for slander, false accusations and causing division.

Pelagianism teaches only that man can choose to do right and choose not to sin. It does not teach that a person can be holy without God or His grace. This is a lie given through the heretic Augustine. Augustine was a liar seeking to have him condemned, as he was offended by his preaching against his teachings to the people. Augustine was teaching a “sinning religion”, and people were following it and living it. Pelagius could not stand for this heresy, so he began to teach against it. In his efforts he brought out the a man CAN choose to not sin, because he is not so spiritually dead that he could not make such a choice. Augustine turned this around with false accusations against him, misrepresenting him as if he was teaching that man could save himself. This is not what he was teaching at all. And his own writings prove it – which were not even discovered until this past century. Augustine tried to make sure of that by having them burned or destroyed, but a few slipped through the cracks. Now Augustine is exposed for the liar and gospel pervert that he is.

Calvinism began with Gnosticism – which is very clearly shown by many quotes given by the early Church. Tertullian and Hippolytus and Irenaeus all wrote extensively against the Gnostic groups, telling of the things they believed and how the Church has always disagreed with them, calling them heretics. Augustine was infested with Gnosticism, which Calvin also adopted.

Here is a quote from an article below on the Letter to Demetrius:

“The moral life of purity, for Pelagius, can only be achieved by drawing upon both “the good of nature and the good of grace” (9:1); this will be the dominant theme of his exhortation. Pelagius’s reflections on the human person are not unlike those of the Eastern Fathers. They share the same starting point of moral reflection, that is, the innate goodness of man because God has created him in His image and likeness. Pelagius writes, “you ought to measure the good of human nature by reference to its Creator” (2:2).”

The above quote shows the balanced thought of Pelagius teaching. His accusers only point out that he taught “the good of nature” and the “innate goodness of man”, and completely leave out the blanche of his teaching that tells of the “good of grace” and “because GOD has created him in His image and likeness”. Pelagius thought was in giving glory to God in His creation, in that men have a mind and free will to choose that has been given by the creator, which makes them able to choose to do right. Of course man has to know right and wrong first, but the ability is with him once he knows the difference.

Prior to Pelagius being ‘found’ guilty of heresy, he was cleared by two synods of bishops. These synods were provoked by Augustine’s influence. Then the council of Carthage, where Augustine was bishop, declared Pelgius a heretic. A few years later, Augustine and two others brought heresy charges against Pelagius to the bishop of Rome. Pelagius was cleared again, a third time. The bishop of Rome declared Pelagius a heretic a few years later under pressure from Imperial Rome and not before that time. It was perceived that the effects of Pelagius’ doctrine would undermine Imperial rule and so political pressure was then applied and the bishop of Rome declared Pelagius a heretic. Another interesting note is that Pelagius was well received and there was generally no problem with his teaching. The charges against him only arose when some one else, Caelestius, who was building on Pelagian teaching denounced infant baptism. Then and only then the problem arose. Infant baptism was under assault – if they were not born guilty and therefore did not need to be baptized to be saved then ecclesiastical power structure was going to be undermined. That kick started the whole controversy against Pelagius: they synods and councils did not occur until the implications of his teaching threatened infant baptism. See Peter Brown’s “Augustine of Hippo” there are 3 chapters that deal with Augustine-Pelagian controversy that document everything posted.

Pelagius is often ascribed views he doesn’t have

From Jesse Morell:

Matt Slick of CARM wrote that “Pelagianism…. taught that people had the ability to fulfill the commands of God by exercising the freedom of human will apart from the grace of God.  In other words, a person’s free will is totally capable of choosing God and/or to do good or bad without the aid of Divine intervention.”[29] This is an example, not of Pelagian heresy, but of Pelagian hearsay.

I would suspect that Matt Slick learned about Pelagianism from its opponents, and not from actually reading the writings of the Pelagians. This is a common practice for Calvinists, but what if that is how their doctrine was treated? What if someone stated what Calvinism teaches, by stating the opponents? Augustine accused Pelagius of denying the grace of God, but this was an accusation not a fact.

Had Matt Slick actually read some of the few writings that still exist today from the original Pelagians, he would have read in Julian of Eclanum’s Pelagian Statement of Faith: “We [Pelagians] maintain that men are the work of God, and that no one is forced unwillingly by His power either into evil or good, but that man does either good or ill of his own will; but that in a good work he is always assisted by God’s grace, while in evil he is incited by the suggestions of the devil.”[30]

Pelagius himself said, “I anathematize the man who either thinks or says that the grace of God, whereby ‘Christ Jesus came into the world to save sinners,’ is not necessary not only for ever hour and for every moment, but also for every act of our lives: and those who endeavor to dis-annul it deserve everlasting punishment.”[31]

Pelagius said, “This grace we do not allow to consist only in the law but also in the help of God. God helps us through His teaching and revelation by opening the eyes of our heart, by pointing out to us the future so that we may not be preoccupied with the present, by uncovering the snares of the devil, by enlightening us with the manifold and ineffable gift of heavenly grace.”[32]

Pelagius said, “God always aids by the help of his grace. God aids us by his doctrine and revelation, while he opens the eyes of our heart; while he shows us the future, that we may not be engrossed with the present; while he discloses the snares of the devil; while he illuminates us by the multiform and ineffable gift of heavenly grace. Does he who says this, appear to you to deny grace? Or does he appear to confess both divine grace and the freewill of man?”[33]

Pelagius said in a letter to Innocent, “Behold, before your blessedness, this epistle clears me, in which we directly and simply say, that we have entire freewill to sin and not to sin, which, in all good works, is always assisted by divine aid. Let them read the letter which we wrote to that holy man, bishop Paulinus, nearly twelve years ago, which perhaps in three hundred lines supports nothing else but the grace and aid of God, and that we can do nothing at all of good without God. Let them also read the one we wrote to that sacred virgin of Christ, Demetrias, in the east, and they will find us so praising the nature of man, as that we may always add the aid of God’s grace. Let them likewise read my recent tract which we were lately compelled to put forth on freewill, and they will see how unjustly they glory in defaming us for denial of grace, who, through nearly the whole text of that work, perfectly and entirely profess both free will and grace.”[34]

Pelagius taught that the freedom of the human will was not lost by the original sin of Adam, but that grace was necessary for man to rightly use his free will. He also taught that free will itself was a gracious gift given to us at Creation. He did not deny grace as necessary or as an aid for free will. The only grace he denied was Augustinian grace, which said that free will was lost by original sin and therefore man’s ability to obey needed to be restored by grace. However, one of the best Greek-English Lexicons, Thayer’s, defined grace as “divine influence upon the heart” which is precisely how Pelagius viewed grace in contradiction to Augustine.

It was Augustine’s view of grace that was inconsistent with free will, not Pelagius’. As Augustine said, “I have tried hard to maintain the free choice of the human will, but the grace of God prevailed.”[35] Pelagius affirmed both the freedom of the will and the necessity for the grace of God, while Augustine denied the freedom of the will because of His mistaken view of grace.

This is why John Wesley said, “I verily believe, the real heresy of Pelagius was neither more nor less than this: The holding that Christians may, by the grace of God, (not without it; that I take to be a mere slander,) ‘go on to perfection;’ or, in other words, ‘fulfill the law of Christ.’”[36] And also “Who was Pelagius? By all I can pick up from ancient authors, I guess he was both a wise and a holy man.”[37]

John Wesley said, “Augustine himself. (A wonderful saint! As full of pride, passion, bitterness, censoriousness, and as foul-mouthed to all that contradicted him… When Augustine’s passions were heated, his word is not worth a rush. And here is the secret: St. Augustine was angry at Pelagius: Hence he slandered and abused him, (as his manner was,) without either fear or shame. And St. Augustine was then in the Christian world, what Aristotle was afterwards: There needed no other proof of any assertion, than Ipse dixit: “St. Augustine said it.”[38]

On the issue of the freedom of the will, Pelagius was in perfect agreement with the Early Church while Augustine was in agreement with the heretical Gnostics:

Dr Wiggers said, “All the fathers…agreed with the Pelagians, in attributing freedom of will to man in his present state.”[39]

Episcopius said, “What is plainer than that the ancient divines, for three hundred years after Christ, those at least who flourished before St. Augustine, maintained the liberty of our will, or an indifference to two contrary things, free from all internal and external necessity!”[40]

Catholic councils that calvinists appeal to

There were three councils that condemned Pelagianism; the Council of Ephesus in the year 431; the Council of Carthage in the year 418; and the Council of Orange in the year 529. This is because Pelagius was not invited nor present to defend himself but his opponents and adversaries stated his doctrine for him. When Pelagius was able to defend himself, the Council of Diospolis in 415 declared Pelagius orthodox. And Pope Zosimus also declared Pelagius’ orthodoxy in 417. He was always acquitted when present to clarify and defend his views. If these are our authorities to determine orthodoxy, do we accept the ones in favor of Pelagius or the ones against him?

In addition, the Council of Orange and the Council of Carthage were not ecumenical councils. They did not consist of Bishops from the entire church, which mean that the rulings of the Councils were not universally affirmed by the Eastern and Western churches.

If heresy is heresy because a council says so, or because of majority vote, Calvinism must be more heretical than Pelagianism was because there were more councils that condemned Calvinism than condemned Pelagianism. The Calvinist doctrines of predestination, limited atonement, and irresistible grace were condemned throughout history. Lucidus was condemned by the Council of Oral in 473, Council of Arles in 475, and Council of Orange in 529. And Gottschalk (Gotteschalcus) was condemned by the Council at Mentz in 848 and the Council of Chiersey (Quiercy) in 849. And what do Calvinists think of the Council of Constance in 1414 for John Huss, or the Council of Worms in 1521 for Martin Luther, or the Council of Trent in 1561 for the Protestants? Are these Councils not the voice of Orthodoxy as Ephesus and Carthage supposedly were?

In fact, the Council of Orange that condemned Pelagianism also condemned the doctrines of Calvinism. If the council is authoritative in the former case, it must be equally authoritative in the latter as well. But if it was mistaken in the latter case, maybe it was mistaken in the former as well. Tony Miano essential condemns his own theology by appealing to church councils and assuming their authority.

Many thanks to Lyndon Conn, Joshua Harris and Jesse Morell

Människan är skapad med FRI VILJA och kan ofta agera mot Guds vilja

Oct17

Människans fria vilja är till och med ännu mer uppenbar i Bibeln än själva treenigheten, och treenigheten är ju en Biblisk sanning som är svår att förneka utan att göra revideringar i skriften. Människans fria vilja återspeglas från det första kapitlet till det sista, med start i berättelsen om Satan som emot Guds vilja gjorde uppror mot Honom vilket medförde enorma konsekvenser för både änglar, människor och djur. Självfallet ville inte Gud att Satan skulle upphäva sig mot Honom och anse sig själv – en skapad ängel – vara som Gud själv. Bibeln säger:

1 Kor. 15:26Sist bland hans FIENDER bliver ock DÖDEN berövad all sin makt;

Döden är alltså en FIENDE. Självfallet skulle Gud aldrig göra så att en FIENDE skulle finnas i hans “mycket goda” skapelse och skapa oreda. Däremot förstår vi sammanhanget om människan syndade emot Guds vilja och döden då blev ett nödvändigt ont eftersom syndens lön är döden. I Adam och Evas fall handlade det om både fysisk död och andlig död när de syndade. Vi andra dör fysiskt pga deras handlande (vi kan framför allt inte nå Livets träd pga dem) och vi dör andligt när vi själva syndar. Syndens lön är döden eftersom ingen skulle vilja leva i evighet i en fallen värld full med synd, så döden är då ett bättre alternativ för att vi sedan ska få en bättre tillvaro efter döden. Vi kan då få nya odödliga kroppar och leva i evighet i Guds nya Jerusalem, på villkor att vi omvänder oss och lever i tro på Gud som skapat jorden.

Det enda alternativet till att skapa människan med fri vilja är att göra oss till fjärrstyrda robotar som aldrig någonsin syndade, men det är uppenbart att vi inte är skapta på det sättet. Uppenbarligen ville Gud skapa oss på så sätt att vi ska vara Hans avbild och att vi kan göra våra egna val. Har vi valet att älska och lyda Honom måste det alltså finnas alternativ att INTE älska Honom och lyda Honom. På samma sätt vill vi själva inte gifta oss med någon person som är programmerad till att säga “Jag älskar dig” och likt en “Stepford wife” alltid agera som programmeraren bestämt. Det skulle i så fall bli en tråkig film som programmeraren redan sett och vare sig han eller det skapta skulle ha någon glädje av detta. Gud har sina orsaker till att skapa oss med en fri vilja. Varför fanns Kunskapens Träd i Eden? Bara för att få Adam och Eva på fall? Nej inte alls, men Gud hade kanske en önskan att påminna människan om att de mår bäst av att ha en relation med sin skapare och Hjälpare, och med ETT träd och EN regel så kan Gud lätt åstadkomma så att Adam och Eva varje gång de passerar bestämma sig för “NEJ, inte heller idag vill jag vara olydig mot min skapare som vill mig väl”.

Kan en allsmäktig Gud skapa en människa med fri vilja? Självklart, eftersom Gud kan skapa människan precis hur Han vill. Här nedan finns en del exempel på människans fria vilja, och hur människan helt emot Guds vilja valt att inte lyssna och inte lyda. Vi kan också se att det många gånger är människans gensträvighet som får Gud att orsaka motgångar och straff.

GAMLA TESTAMENTET

2 Mosebok 16:20
Men de lydde icke Mose, utan somliga behöllo något därav kvar till följande morgon. Då växte maskar däri, och det blev illaluktande. Och Mose blev förtörnad på dem.

2 Mosebok 13:15
ty då Farao i sin hårdnackenhet icke ville släppa oss, dräpte HERREN allt förstfött i Egyptens land, det förstfödda såväl ibland människor som ibland boskap. Därför offrar jag åt HERREN allt som öppnar moderlivet och är hankön, och allt förstfött bland mina söner löser jag.’

3 Mos. 26:3OM I vandren efter mina stadgar och hållen mina bud och gören efter dem, 4så skall jag giva eder regn i rätt tid, så att jorden giver sin gröda och träden på marken bära sin frukt.—14Men OM I icke hören mig och icke gören efter alla dessa bud,15om I förkasten mina stadgar, och om edra själar försmå mina rätter, så att I icke gören efter alla mina bud, utan bryten mitt förbund,16då skall ock jag handla på samma sätt mot eder: jag skall hemsöka eder med förskräckliga olyckor, med tärande sjukdom och feber, så att edra ögon försmäkta och eder själ förtvinar; och I skolen förgäves så eder säd, ty edra fiender skola äta den.

4 Mosebok 27:14
detta därför att I, i öknen Sin, när menigheten tvistade med mig, voren gensträviga mot min befallning och icke villen hålla mig helig genom att skaffa fram vatten inför deras ögon.» Detta gällde Meribas vatten vid Kades, i öknen Sin.

5 Mosebok 1:26
Men I villen icke draga ditupp, utan voren gensträviga mot HERRENS, eder Guds, befallning.

5 Mosebok 1:43
Och jag talade till eder, men I hörden icke därpå, utan voren gensträviga mot HERRENS befallning och drogen i edert övermod upp mot bergsbygden.

5 Mosebok 8:2
Och du skall komma ihåg allt vad som har skett på den väg HERREN, din Gud, nu i fyrtio åt har låtit dig vandra i öknen, för att tukta dig och pröva dig, så att han kunde förnimma vad som var i ditt hjärta: om du ville hålla hans bud eller icke.

5 Mosebok 8:20
På samma sätt som hedningarna som HERREN förgör för eder skolen också I då förgås, därför att I icke hörden HERRENS, eder Guds röst.

5 Mosebok 9:23
Och när HERREN ville sända eder åstad från Kades-Barnea och sade: »Dragen upp och intagen det land som jag har givit eder», då voren I gensträviga mot HERREN, eder Guds, befallning och trodden honom icke och hörden icke hans röst.

5 Mosebok 28:62
Och allenast en ringa hop skall bliva kvar av eder, i stället för att I förut haven varit talrika såsom stjärnorna på himmelen; så skall det gå dig, därför att du icke hörde HERRENS. din Guds, röst.

Domarboken 2:17
Men de hörde icke heller på sina domare, utan lupo i trolös avfällighet efter andra gudar och tillbådo dem; de veko med hast av ifrån den väg som deras fäder hade vandrat, i lydnad för HERRENS bud, och gjorde icke såsom de.

Domarboken 6:10
Och jag sade till eder: Jag är HERREN, eder Gud; I skolen icke frukta de gudar som dyrkas av amoréerna, i vilkas land I bon. Men I villen icke höra min röst.

1 Samuelsboken 2:12
Men Elis söner voro onda män, de ville icke veta av HERREN.

1 Samuelsboken 2:25
Om en människa försyndar sig mot en annan, så kan Gud medla för henne; men om en människa försyndar sig mot HERREN, vem kan då göra sig till medlare för henne?» Men de lyssnade icke till sin faders ord, ty HERREN ville döda dem.

2 Kungaboken 18:12
detta därför att de icke hörde HERRENS, sin Guds, röst, utan överträdde hans förbund, allt vad HERRENS tjänare Mose hade bjudit; de ville varken höra eller göra det.

2 Kungaboken 24:4
jämväl för det oskyldiga blod som han utgöt, ty han uppfyllde Jerusalem med oskyldigt blod; det ville HERREN icke förlåta.

Krönikeboken 24:19
Och profeter sändes ibland dem för att omvända dem till HERREN; och dessa varnade dem, men de lyssnade icke därtill.

Nehemja 9:17
De ville icke höra och tänkte icke på de under som du hade gjort med dem, utan voro hårdnackade och valde i sin gensträvighet en anförare, för att vända tillbaka till sin träldom. Men du är en förlåtande Gud, nådig och barmhärtig, långmodig och stor i mildhet; och du övergav dem icke.

Nehemja 9:29
Och du varnade dem och ville omvända dem till din lag; men de voro övermodiga och hörde icke på dina bud, utan syndade mot dina rätter, om vilka det gäller att den människa som gör efter dem får leva genom dem; de spjärnade emot i gensträvighet och voro hårdnackade och ville icke höra.30 Du hade fördrag med dem i många år och varnade dem med din Ande genom dina profeter, men de lyssnade icke därtill; då gav du dem i de främmande folkens hand.

Psaltaren 78:10
De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.

Psaltaren 81:12
Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.

Psaltaren 95:8
O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,

Ordspråksboken 1:24
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,

Ordspråksboken 1:25
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning

Jesaja 5:1 Jag vill sjunga om min vän, min väns sång om hans vingård. Min vän hade en vingård på en bördig bergskulle. 2Och han hackade upp den och rensade den från stenar och planterade där ädla vinträd; han byggde ett vakttorn därinne, han högg ock ut ett presskar däri. Så väntade han att den skulle bära äkta druvor, men den bar vilddruvor. 3Och nu, I Jerusalems invånare och I Juda män, fällen nu eder dom mellan mig och min vingård. 4Vad kunde mer göras för min vingård, än vad jag har gjort för den? Varför bar den då vilddruvor, när jag väntade att den skulle bära äkta druvor? 5Så vill jag nu kungöra för eder vad jag skall göra med min vingård: Jag skall taga bort dess hägnad, och den skall givas till skövling; jag skall bryta ned dess mur, och den skall bliva nedtrampad.6Jag skall i grund fördärva den, ingen skall skära den eller gräva däri. Den skall fyllas med tistel och törne; och molnen skall jag förbjuda att sända ned regn på den. 7Ty HERREN Sebaots vingård, det är Israels hus; och Juda folk är hans älsklingsplantering. Men när han väntade laglydnad, då fann han lagbrott, och när han väntade rättfärdighet, fann han skriande orättfärdighet. —

Jesaja 24:5Ty jorden har blivit ohelgad under sina inbyggare; de hava överträtt lagarna, DE hava förvandlat rätten, BRUTIT DET EVIGA FÖRBUNDET. 6Därför uppfräter förbannelse jorden, och de som bo där måste lida, vad de hava förskyllt; därför förtäras jordens inbyggare av hetta, så att ej många människor finnas kvar.

Jesaja 30:15
15Ty så säger Herren, HERREN, Israels Helige: »Om i vänden om och ären stilla, skolen I bliva frälsta, genom stillhet och förtröstan varden I starka.» Men i viljen icke.

Jesaja 38:4Då kom HERRENS ord till Jesaja: han sade: 5»Gå och säg till Hiskia: Så säger HERREN, din fader Davids Gud: Jag har hört din bön, jag har sett dina tårar. Se, jag skall föröka din livstid med femton år.

Jesaja 42:24
Vem har lämnat Jakob till skövling och Israel i plundrares våld? Har icke HERREN gjort det; han, mot vilken vi hava syndat, han, på vilkens vägar man icke ville vandra och på vilkens lag man icke ville höra?

Jesaja 57:11
För vem räddes och fruktade du då, eftersom du var så trolös och eftersom du icke tänkte på mig och ej ville akta på? Är det icke så: eftersom jag har tegat, och det sedan länge, därför fruktar du mig icke?

Jeremia 2:8
Prästerna frågade icke: »Var är HERREN?» De som hade lagen om händer ville icke veta av mig, och herdarna avföllo från mig; profeterna profeterade i Baals namn och följde efter sådana som icke kunde hjälpa.

Jeremia 2:31
Du onda släkte, giv akt på HERRENS ord. Har jag då för Israel varit en öken eller ett mörkrets land, eftersom mitt folk säger: »Vi hava gjort oss fria, vi vilja ej mer komma till dig»?

Jeremia 5:3
HERRE, är det ej sanning dina ögon söka? Du slog dem, men de kände ingen sveda. Du förgjorde dem, men de ville ej taga emot tuktan. De gjorde sina pannor hårdare än sten, de ville icke omvända sig.

Jeremia 7:24
Men de ville icke höra eller böja sitt öra till mig, utan vandrade efter sina egna rådslag, i sina onda hjärtans hårdhet, och veko tillbaka i stället för att gå framåt.

Jeremia 7:26
Men man ville icke höra mig eller böja sitt öra till mig; de voro hårdnackade och gjorde ännu mer ont än deras fäder

Jeremia 11:8
men de ville icke höra eller böja sitt öra därtill, utan vandrade var och en i sitt onda hjärtas hårdhet. Därför lät jag ock komma över dem allt vad jag hade sagt i det förbund som jag bjöd dem hålla, men som de dock icke höllo.—11:10 De hava vänt tillbaka till sina förfäders missgärningar, deras som icke ville höra mina ord. Själva hava de så följt efter andra gudar och tjänat dem. Ja, Israels hus och Juda hus hava brutit det förbund som jag slöt med deras fäder.

Jeremia 13:11
Ty likasom en mans gördel sluter sig tätt omkring hans länder, så lät jag hela Israels hus och hela Juda hus sluta sig till mig, säger HERREN, på det att de skulle vara mitt folk och bliva mig till berömmelse, lov och ära; men de ville icke höra.

Jeremia 17:23
fastän de icke ville höra eller böja sitt öra därtill, utan voro hårdnackade, så att de icke hörde eller togo emot tuktan.

Jeremia 18:10
men om det då gör vad ont är i mina ögon och icke hör min röst, så ångrar jag det goda som jag hade sagt att jag ville göra dem.

Jeremia 25:7
I villen icke höra på mig, säger HERREN, och så förtörnaden I mig genom edra händers verk, eder själva till olycka.

Jeremia 25:8
Därför säger HERREN Sebaot så: Eftersom I icke villen höra mina ord, 9därför skall jag sända åstad och hämta alla nordens folkstammar, säger HERREN, och skall sända bud till min tjänare Nebukadressar, konungen i Babel; och jag skall låta dem komma över detta land och dess inbyggare, så ock över alla folken här runt omkring. Och dem skall jag giva till spillo, och skall göra dem till ett föremål för häpnad och begabberi, och låta deras land bliva ödemarker för evärdlig tid.

Jeremia 29:19
detta därför att de icke ville höra mina ord, säger HERREN, när jag titt och ofta sände till dem mina tjänare profeterna. Ty I villen ju icke höra, säger HERREN.

Jeremia 32:23

Och de kommo och togo det i besittning, men de ville icke höra din röst och vandrade icke efter din lag; de gjorde intet av det du hade bjudit dem att göra. Därför lät du all denna olycka vederfaras dem.

Jeremia 32:33
De vände ryggen till mig och icke ansiktet; och fastän de titt och ofta blevo varnade, ville de icke höra och taga emot tuktan.

Jeremia 32:35och Baalshöjderna i Hinnoms sons dal byggde de upp, för att där offra sina söner och döttrar åt Molok, fastän jag aldrig hade bjudit dem att göra sådan styggelse eller ENS TÄNKT mig något sådant; och så förledde de Juda till synd.

Jeremia 34:14
»När sju år äro förlidna, skall var och en av eder släppa sin broder, hebréen, som har sålt sig åt dig och tjänat dig i sex år; du skall då släppa honom fri ur din tjänst.» Dock ville edra fäder icke höra på mig eller böja sina öron därtill.

Jeremia 43:7
och begåvo sig till Egyptens land, ty de ville icke höra HERRENS röst. Och de kommo så fram till Tapanhes.

Jeremia 44:5
Men de ville icke höra eller böja sitt öra därtill, så att de omvände sig från sin ondska och upphörde att tända offereld åt andra gudar.

Jeremia 44:23
Därför att I tänden offereld och syndaden mot HERREN och icke villen höra HERRENS röst eller vandra efter hans lag, efter hans stadgar och vittnesbörd,därför har denna olycka träffat eder, såsom vi nu se».

Jona 1:2»Stå upp och begiv dig till Nineve, den stora staden, och predika för den; ty deras ondska har kommit upp inför mitt ansikte.» 3Men Jona stod upp och ville fly till Tarsis, undan HERRENS ansikte. Och han for ned till Jafo och fann där ett skepp som skulle gå till Tarsis. Och sedan han hade erlagt betalning för resan, steg han ombord därpå för att fara med till Tarsis, undan HERRENS ansikte.— Jona 3:2»Stå upp och begiv dig till Nineve, den stora staden, och predika för den vad jag skall tala till dig.»— 4Och Jona begav sig på väg in i staden, en dagsresa, och predikade och sade: »Det dröjer ännu fyrtio dagar, så skall Nineve bliva omstörtat.» 5Då trodde folket i Nineve på Gud, och lyste ut en fasta och klädde sig i sorgdräkt, både stora och små.— 8Och både människor och djur skola hölja sig i sorgdräkt och ropa till Gud med all makt. Och var och en må vända om från sin onda väg och från den orätt som han har haft för händer. 9Vem vet, kanhända vänder Gud då om och ångrar sig och vänder sig ifrån sin vredes glöd, så att vi icke förgås.» 10Då nu Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde icke så.

Hesekiel 13:22
Eftersom I genom lögnaktigt tal haven gjort den rättfärdige försagd i hjärtat, honom som jag ingalunda ville plåga, men däremot haven styrkt den ogudaktiges mod, så att han icke vänder om från sin onda väg och räddar sitt liv,

Hesekiel 20:8
Men de voro gensträviga mot mig och ville icke höra på mig; de kastade icke bort var och en sina ögons styggelser, och de övergåvo icke Egyptens eländiga avgudar. Då tänkte jag på att utgjuta min förtörnelse över dem och att uttömma min vrede på dem mitt i Egyptens land.

Hosea 4:6Det är förbi med mitt folk, därför att det ej får någon kunskap. Men eftersom du har förkastat kunskap, därför skall ock jag förkasta dig, så att du upphör att vara min präst. Och såsom du har förgätit din Guds lag, så skall ock jag förgäta dina barn.7Ju mer de hava fått växa till, dess mer hava de syndat mot mig; men deras ära skall jag förbyta i skam. 8Av mitt folks synd föda de sig, och till dess missgärning står deras begär. 9Men nu skall det gå prästen och folket lika: jag skall hemsöka dem för deras vägar, och för deras gärningar skall jag vedergälla dem.

Hosea 9:17
Ja, min Gud skall förkasta dem, eftersom de icke ville höra honom; de skola bliva flyktingar bland hedningarna.

Amos 1:13
Så säger HERREN: Eftersom Ammons barn hava trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava uppristat havande kvinnor i Gilead, när de ville utvidga sitt område.

Sakaria 1:4
Varen icke såsom edra fäder, för vilka forna tiders profeter predikade och sade: »Så säger HERREN Sebaot: Vänden om från edra onda vägar och edra onda gärningar»; men de ville icke höra och aktade icke på mig säger HERREN.

Sakarja 7:10Förtrycken icke änkan och den faderlöse, främlingen och den fattige, och tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra.»11Men de ville icke akta därpå, utan spjärnade emot i gensträvighet och tillslöto sina öron för att slippa att höra.12ja, de gjorde sina hjärtan hårda såsom diamant, för att slippa att höra den lag och de ord som HERREN Sebaot genom sin Ande hade sänt, förmedelst forna tiders profeter. Därför utgick stor vrede från HERREN Sebaot.13Och det skedde, att likasom de icke hade velat höra, när han ropade, så sade nu HERREN Sebaot: »Jag vill icke höra, när de ropa—

Men de ville icke akta därpå, utan spjärnade emot i gensträvighet och tillslöto sina öron för att slippa att höra.

Krönikeboken 25:20
Men Amasja ville icke höra härpå, ty Gud skickade det så, för att de skulle bliva givna i fiendehand, eftersom de hade sökt Edoms gudar.

GT Gåvor och tjänster ges beroende på MÄNNISKANS fria vilja

3 Mosebok 22:18
Tala till Aron och hans söner och alla Israels barn och säg till dem: Om någon av Israels hus eller av främlingarna i Israel vill offra något offer, vare sig det är ett löftesoffer eller ett frivilligt offer som DE vilja offra åt HERREN såsom brännoffer, så skolen I göra det på sådant sätt att I bliven välbehagliga;

Krönikeboken 29:5
till att göra av guld vad som skall vara av guld, och till att göra av silver vad som skall vara av silver, ja, till allt slags arbete som utföres av konstnärer. Vill då någon annan nu i dag frivilligt fylla sin hand med gåvor åt HERREN?»

Esra 1:4
Och varhelst någon ännu finnes kvar, må han av folket på den ort där han bor såsom främling få hjälp med silver och guld, med gods och boskap, detta jämte vad som FRIVILLIGT gives till Guds hus i Jerusalem.»

Krönikeboken 35:8
Och hans förnämsta män gåvo efter sin fria vilja offergåvor åt folket, åt prästerna och leviterna. Hilkia, Sakarja och Jehiel, furstarna i Guds hus, gåvo åt prästerna två tusen sex hundra lamm och killingar till påskoffer, så ock tre hundra fäkreatur.

Krönikeboken 17:16
därnäst Amasja, Sikris son, som frivilligt hade givit sig i HERRENS tjänst, och med honom två hundra tusen tappra stridsmän.

Malaki 1:10
Ack att bland eder funnes någon som ville stänga tempeldörrarna, så att I icke längre förgäves upptänden eder eld på mitt altare! Jag har icke behag till eder, säger HERREN Sebaot, och till offergåvor av eder hand har jag icke lust.

Nya Testamentet

Matteus 17:12
men jag säger eder att Elias redan har kommit. Men de ville icke veta av honom, utan förforo mot honom alldeles såsom de ville. Sammalunda skall ock Människosonen få lida genom dem.»

Matteus 22:3
Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.

Matteus 23:37. Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som är sända till dig, hur ofta har jag inte velat församla dina barn, såsom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar. Men ni ville inte. (Lukas 13:34)

Markus 7:24
Och han stod upp och begav sig bort därifrån till Tyrus’ område. Där gick han in i ett hus och ville icke att någon skulle få veta det. Dock kunde han icke förbliva obemärkt,

Lukas 11:52
Ve eder, I lagkloke, som haven tagit bort nyckeln till kunskapen! Själva haven I icke kommit ditin och för dem som ville komma dit haven I lagt hinder.»

Lukas 12:49
Jag har kommit för att tända en eld på jorden; och huru gärna ville jag icke att den redan brunne!

Lukas 13:6. Och han framställde denna liknelse: En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård och han kom och sökte frukt på det, men fann ingen. 7. Då sade han till vingårdsmannen: Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, men jag finner ingen. Hugg bort det. Varför skall det också få suga ut jorden? 8. Han svarade och sade till honom: Herre, låt det stå också i detta år, för att jag må gräva omkring det och göda det. 9. Kanske det då skall bära frukt. Om inte, skall du därefter hugga bort det.

Lukas 19:27
Men dessa mina ovänner, som icke ville hava mig till konung över sig, fören dem hit huggen ned dem här inför mig.»

Hebr. 5:12. Ty ni som för länge sedan BORDE vara lärare har åter behov av att man lär er de första grunderna av Guds ord. ni behöver mjölk och inte fast föda.

Johannes 1:10
I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men världen ville icke veta av honom.

Johannes 21:18
Sannerligen, sannerligen säger jag dig: När du var yngre, omgjordade du dig själv och gick vart DU ville; men när du bliver gammal, skall du nödgas sträcka ut dina händer, och en annan skall omgjorda dig och föra dig dit du ICKE vill.»

1 Petrusbrevet 5:2
Varen herdar för Guds hjord, som I haven i eder vård, varen det icke av tvång, utan av fri vilja, icke för slem vinnings skull, utan med villigt hjärta.

Filemonbrevet 1:14 Men utan ditt samtycke ville jag intet göra, ty det goda du gjorde skulle ju icke ske såsom av tvång, utan göras av fri vilja.

Apostagärningarna 27:21
Då nu många funnos som ingenting ville förtära, trädde Paulus upp mitt ibland dem och sade: »I män, I haden bort lyda mig och icke avsegla från Kreta; I haden då kunnat spara eder dessa vedervärdigheter och denna olycka.

Apostagärningarna 7:39
Men våra fäder ville icke bliva honom lydiga, utan stötte bort honom och vände sig med sina hjärtan mot Egypten

Apostagärningarna 19:30
Paulus ville då gå in bland folket men lärjungarna tillstadde honom det icke.

1 Korinthierbrevet 12:16
Och om örat ville säga: »Jag är icke öga, därför hör jag icke till kroppen», så skulle det icke dess mindre höra till kroppen.

Romarbrevet 2:8
Men över dem som äro genstridiga och icke lyda sanningen, utan lyda orättfärdigheten, över dem kommer vrede och förtörnelse.

Jakob 5:16. Bekänn era synder för varandra och be för varandra, så att ni blir helade. En rättfärdig mans bön i verksamhet förmår uträtta mycket.

Det saliga bytet är falskt – Jesus tog inte vår synd på sig och vi fick inte hans rättfärdighet

Oct15

Den nya idén om ett saligt byte – som ingen av de gamla kyrkofäderna lärde ut innan Augustinus

Läran om “Det saliga bytet” – att Jesus tog vår synd på sig och att vi fick hans rättfärdighet – må vara populärt men det är inte vad Bibeln lär ut. Vi kan inte vara rättfärdiga på samma gång som vi lever i synd – inte ens om vi är pånyttfödda kristna – eftersom vi inte kan tjäna två herrar samtidigt. Jesu blod täcker inte synder såvida vi inte omvänt oss ifrån dem, och vi ska definitivt inte tro att vi kan lura Gud för han ser våra hjärtan och också våra synder.

Jesus var en gång tvungen att dö pga av våra synder så varför skulle synd i människornas liv helt plötsligt inte längre ha någon negativ effekt på våra själar? Inget oheligt ska komma in i himmelriket, säger Bibeln, och synd gör oss oheliga. Jesus lydde inte Fadern åt oss så att VI skulle slippa lyda, och ingen ska kunna stå framför Gud en dag och säga “Din sons rättfärdighet är tillräknad mig så du kan inte längre se mina synder utan bara Jesus rättfärdighet”. Gud kommer inte acceptera några ursäkter på domedagen och han förväntar sig att vi ska sluta synda. Johannes varnar oss om att vi kan bli lurade angående detta, och handlar om samma gamla lömska lögn som den som Satan hittade på i Edens lustgår. Han fick Eva att tro att synd inte leder till döden, men sanningen är den omvända.

 “Kära barn, låt ingen bedra er. Den som GÖR rätt är rättfärdig, LIKSOM han är rättfärdig. (1 John 3:7)

Gud ser helt klart de troendes dåliga gärningar i Uppenbarelseboken (Upp 2:2, 2:9; 2:13; 2:19; 3:1; 3:8; 3:15) och han håller inte med om att “Jesus rättfärdighet blivit tillräknad de troende”. Rättfärdighet är visserligen en gåva som kommer från Gud genom hans nåd, eftersom vi själva inte har auktoritet att förlåta och rena oss själva, men gåvor måste tas emot och det kan finnas villkor för gåvor. Om jag skickar en gåva till dig och du får en avi om att den kan hämtas på posten, så kan gåvan fortfarande vara både gratis och oförtjänad. Slarvar du sedan bort gåvan eller kastar bort den, så är gåvan ändå gratis och oförtjänad. Kristus är vår rättfärdighet (Jer. 23:6; 1 Cor. 1:30) på så sätt att det bara genom hans prickfria liv som han kunnat åstadkomma rening för världens synder genom sin död på korset. Att bli tillräknad rättfärdighet betyder att vi blivit förlåtna, renade och därför rättfärdiga tack vare Jesu renande blod. Våra tidigare gjorda synder stryks alltså från vårt syndakonto men självklart inte de eventuella framtida synderna! Denna reningsprocess skulle aldrig bli verklighet såvida vi inte först OMVÄNDE OSS och lämnade våra gamla och syndiga liv.

Vi kan aldrig vara positionellt rättfärdiga samtidigt som vi fortfarande lever orättfärdigt

Idén att vi kan vara rättfärdiga i position samtidigt som vi är orättfärdiga i handling är helt emot vad skriften säger (1 Jn. 3:7; 3:10) och ignorerar villkoren för att få förlåtelse. Det saliga bytet är en villolära (2 Pet. 2:1; Jude 1:4-5) som tyvärr har spridit sig i de flesta kyrkor pga Luther och Kalvin, förmodligen för att det är vad folk så gärna vill höra.

Jesus är upphovet till evig frälsning till alla som LYDER honom (Heb. 5:9). Det goda budskapet måste lydas (Rom. 2:8; 6:17; 10:16; Gal. 3:1; 5:7; 2 Tess. 1:8; 1 Pet. 4:17) och kristen är den som håller Guds bud (1 Jn. 2:3; 3:22; 5:2-3). Endast de som håller Guds bud kommer att ärva kungariket (Matt. 7:21; 19:17; 25:21, 23, 46; Lk. 10:28; Heb. 12:14; Upp. 22:14), medan alla syndare kommer att gnissla tänder utanför den heliga staden (Matt. 7:23; Lk. 13:27). En del intalar sig själva att de aldrig kan sluta synda, att de måste synda ända tills de dör och att de under tiden kan gömma sig bakom Jesus rättfärdighet. De tror med andra ord att DÖDEN är deras räddare från synden och inte Jesus död på korset och den heliga Anden. En sådan idé är ingenting annat än en “License to sin”. Men kommer det bli någon ändring för en orättfärdig människan när Döden till slut anländer? Bibeln säger:

Upp 22:11. Den som gör orätt han FORTSÄTTER att göra orätt, och den som är oren han FORTSÄTTER att orena sig. Och den som är rättfärdig han fortsätter att vara rättfärdig och den som är helig han fortsätter att vara helig.

Den s.k. “försoningsläran” är ett modernt påfundtillbedjan 4

Jesus dog som ett SYNDOFFER för oss, men om han bokstavligt talat hade tagit våra synder på sig själv så hade han själv blivit syndig och detta är en obiblisk tanke. Många misstolkar följande vers:

2 Kor 5:21.”Ty den som inte visste av någon synd har han FÖR (hyper) oss gjort till synd, för att vi skulle bli Guds rättfärdighet i honom. (1917)

I den här versen och i många andra verser så kan det grekiska ordet ”hamartian” översättas med ”SYNDOFFER” snarare än “synd”. Detta kan vi se med hjälp av Septuagintas GT där det hebreiska ordet för synd översätts just till syndoffer. I andra Mosebok är det hebreiska ordet för synd översatt till syndoffer över 50 gånger!

Hebr. 10:8 är ett bra exempel på när samma grekiska ord är översatt till syndoffer och inte ”synd” (Även Hebr. 10:6 vilket är ett citat från Psalm 40:6) :

Hebr. 10:8 Först sade han: Offer (thysias) och gåvor (prosphoras), brännoffer och SYNDOFFER (hamartias) ville du inte ha, och du fann inte heller behag i dem, vilka bärs fram enligt lagen

Vi kan i stället läsa i Matteusbrevet 8:16-17, att när Jesus helade sjuka så betydde detta att profetian i Jesaja 53:4 blivit uppfylld – den att Jesus tog på sig våra svagheter och bar våra sjukdomar. Att bära våra sjukdomar är alltså i betydelse att Jesus helade oss från sjukdomar och demoner. Allt enligt Mattheus. Vi måste leva rättfärdigt efter att vi blivit renade i Jesu blod Bibeln lär inte ut “en gång rättfärdig alltid rättfärdig”. 

Jesus uppfyllde och fullbordade lagen åt oss, så nu kan vi luta oss tillbaka och vara frälsta mitt i vår synd?

Låt dig inte luras av människor som påstår direkt eller indirekt att du har råd att synda eftersom Jesus fullbordade och fixade allt åt dig. Bibeln varnar för sådana falska läror. Läs gärna vad “fullborda” betyder här. Det faktum att Jesus valde att dö på korset åt oss reducerar inte kravet på oss att omvända oss och leva rättfärdigt i lydnad till Gud.

En del menar att Jesus tog det straffet som vi skulle ha, så nu är vi för evigt förskonade från både straff och Guds vrede. Men vilket straff förtjänar vi egentligen? Är inte straffet en evighet i helvetet? Tog Jesus det straffet på sig? NEJ, eller hur? Inte heller var det väl på korset som vi var ämnade att dö? Däremot så dog Jesus som ett syndoffer för att vi skulle slippa dö – på villkor att vi omvänder oss. Om vi skulle slippa Guds vrede trots synd så borde det inte finnas några verser där vi kan läsa det omvända, men så är inte fallet. Syndar vi så drabbas vi fortsatt av Guds vrede.

Om du utsätts för läror som känns igen i Satans lögn i Eden – att vi slipper dö trots pågående synd – så vet du också att du bör springa åt ett annat håll. En sann trosförkunnare skulle aldrig predika ett budskap där det finns utrymme att tjäna två herrar, och att dina synder är förlåtna redan innan du utför dem.

Rom 2:6 Ty han skall ge åt var och en efter hans gärningar. 7. Evigt liv åt dem som med tålamod i goda gärningar söker efter härlighet och ära och oförgänglighet, 8. men över dem som är stridslystna och inte vill lyda sanningen, utan lyder orättfärdigheten, kommer förtörnelse och vrede. 9. bedrövelse och ångest över varje människas själ, som gör det som är ont, över judens först, men också över grekens. 10. Men härlighet och ära och frid åt var och en som gör det som är gott, juden först, men också greken. 

Rom 2:13. Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR (obey KJV) LAGEN, de skall blirättfärdiggjorda.

Rom. 6:16. Vet ni inte, att när ni ställer er i någons tjänst för att lyda honom, så är nitjänare under den som ni lyder, antingen det är synden till DÖD, eller lydnaden till rättfärdighet? 17. Men Gud vare tack, att ni, som har varit syndens tjänare, nu har blivit av hjärtat lydiga den lära, som ni överlämnats åt, 18.och att ni nu, då ni är friade från synden, har blivit rättfärdighetens tjänare.

1 Joh. 2:28. Ja, kära barn, förbli i honom, så att vi kan vara frimodiga när han uppenbaras och inte behöver stå där med skam inför honom vid hans tillkommelse.29. Om ni vet att han är rättfärdig, så vet ni att var och en som GÖR rättfärdighet, är född av honom.

1 Joh. 3:6. Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom.7 Kära barn, låt ingen bedra er. Den som gör rätt är rättfärdig, liksom han är rättfärdig. 8. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra om intet djävulens gärningar. 9. Var och en som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10. På detta känns Guds barn och djävulens barn igen: Var och en som inte GÖR rättfärdighet är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder. 

Apg 10:34 Utan i alla folkslag är den som fruktar honom och GÖR rättfärdighet välbehaglig för honom. 

1 Pet. 4:18. Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, hur blir det då för den ogudaktige och syndaren? 

1 Kor 6:9. Vet ni då inte att de orättfärdiga inte skall ärva Guds rike? Låt inte lura er. Varken otuktiga eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10. ller tjuvar eller giriga eller drinkare eller hädare eller rövare skall ärva Guds rike.

Missförstådda verser om rättfärdighet

Slutligen ett exempel på olika översättningar vad gäller rättfärdigheten. Den engelska KJV kommer ofta mycket närmare grundtexten, liksom Reformationsbibeln.

Gal. 2:17 Men om vi genom att söka rättfärdigheten i Kristus visar oss vara syndare, skulle då Kristus stå i syndens tjänst? Nej, och åter nej (SFB)

Gal. 2:17. Men om vi, när vi sökte efter att bli rättfärdiggjorda genom Kristus, själva blir funna som syndare, skulle Kristus då vara tjänare åt synden? Nej, inte alls! (Reformationsbibeln)

Gal 2:17 But if, while we seek to be justified BY Christ, we ourselves also are found sinners, is therefore Christ the minister of sin? God forbid. (KJV)

Vi kan bara bli rättfärdiga genom Kristus och hans förlåtelse och reningserbjudande, men vi måste glömma idén att vi kan ha både vår synd och får frälsning samtidigt.

Matteus 6:33 Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.

Det står alltså inte att vi kan få ta del av Jesus rättfärdiga liv men självfallet ska vi söka Gud och omvända oss så att vi tack vare Jesu blod kan bli renade och rättfärdiggjorda. Sefanja säger att vi måste vara ödmjuka och göra vad Gud befaller.

Sefanja 2:3 Sök HERREN, alla ni ödmjuka i landet, ni som gör vad han befaller. Sök rättfärdighet, sök ödmjukhet, kanske blir ni beskyddade på HERRENS vredes dag

Petrus förnekade Jesus och förlorade sin frälsning en kort tid

Oct12

När vi läser om Jesus varningar till Petrus och de övriga lärljungarna, samt om Petrus agerade, så står det klart att Petrus förlorade sin väg till Guds rike under den tid han syndade och tills dess att han slutligen omvände sig vilket inträffade kort efteråt. Jesus säger att han (Jesus) kommer att förneka den som förnekar honom, och Petrus insåg själv när tuppen gol och han mindes Jesus ord, att han just förnekat sin Herre tre gånger.  Jesus menar vad han säger och han har inte anseende till person. Förnekar vi honom även om det handlar om perioder av lidande där vi riskerar våra LIV, så lovar Jesus att han ska förneka oss. Detta är ord och inga visor, och det är bra att ha detta i åtanke om vi exempelvis står inför svåra val i framtiden då det handlar om att ta vildjurets märke eller inte. Det kan hända att vi räddar våra jordsliga liv om vi förnekar Jesus, men vi förlorar våra själar.

Detta är vad evangelierna säger om den berömda händelsen där Petrus förnekar Jesus:

Matteus 10:32. Därför, var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall också jag bekänna inför min Fader, som är i himlen. 33. Men den som FÖRNEKAR mig inför människorna, HONOM SKALL OCKSÅ JAG FÖRNEKA INFÖR MIN FADER, som är i himlen. –38. Och den som inte tar sitt kors på sig och följer mig, han är mig inte värdig. 39. Den som finner sitt liv skall mista det, och den som mister sitt liv för min skull skall finna det.

Matteus 16:24. Då sade Jesus till sina lärjungar:Om någon vill följa mig, skall han FÖRNEKA sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. 25. Ty den som vill bevara sitt liv, skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull skall finna det

Matteus: 26:31. Då sade Jesus till dem: I denna natt skall ni alla komma på fall för min skull, ty det är skrivet: Jag skall slå Herden, och fåren i hjorden skall bli förskingrade.*) 33. Då svarade Petrus och sade till honom. Även om alla kommer på fall för din skull, kommer jag aldrig någonsin på fall.34. Jesus sade till honom: Sannerligen säger jag dig: I denna natt, innan tuppen gal, skall du tre gånger förneka mig.

Matteus. 26:69. Men Petrus satt utanför på palatsets gård. Och där kom till honom en tjänstekvinna och sade: Du var också med Jesus från Galiléen. 70. Men han nekade inför alla och sade: Jag vet inte vad du talar om. 71. Och när han gick ut genom porten, såg en annan honom och sade till dem som var där: Denne var också med Jesus från Nasaret. 72. Åter nekade han och svor: Jag känner inte den mannen.73. Och lite därefter steg de som stod där omkring fram och sade till Petrus: Sannerligen är du också en av dem, ty ditt uttal avslöjar dig. 74. Då började han förbanna sig och svära: Jag känner inte den mannen. Och strax gol tuppen.75. Då kom Petrus ihåg Jesu ord, som han hade sagt honom: Förrän tuppen gal, skall du tre gånger förneka mig. Och han gick ut och grät bittert.

Mark 8:34. Och han kallade till sig folket tillsammans med sina lärjungar och sade till dem: Den som vill bli min efterföljare, han måste förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. 35. Ty den som vill bevara sitt liv skall mista det, och den som mister sitt liv för min och för evangeliets skull, han kall rädda det.—38. Men den som skäms för mig och mina ord, i detta horiska och syndiga släkte, för honom skall också Människosonen skämmas, när han kommer i sin Faders härlighet med de heliga änglarna.

Mark 14:26. Och då de hade sjungit lovsången,gick de ut till Oljeberget.27. Då sade Jesus till dem: Ni skall alla i denna natt komma på fall, ty det är skrivet: Jag skall slå Herden, och fåren skall bli förskingrade.—29. Då sade Petrus till honom: Om än alla andra kommer på fall, skall jag inte göra det. 30. Jesus sade till honom: Sannerligen säger jag dig: I dag, i denna natt, innan tuppen har galt två gånger, skall du tre gånger förneka mig. 31. Då sade han med ännu större kraft: Om jag än måste dö med dig, skall jag ändå inte förneka dig. Detsamma sade också alla de andra.

Mark: 14:66. Och medan Petrus var nere på gården, kom en av översteprästens tjänstekvinnor.67. Och då hon fick se Petrus, där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: Du var också med nasaréen Jesus. 68. Då nekade han och sade: Jag känner honom inte, inte heller förstår jag vad du säger. Och så gick han ut på den yttre gården. Och tuppen gol.69. Och när tjänstekvinnan fick se honom där, började hon åter säga till dem som stod bredvid: Denne är en av dem. 70. Då nekade han åter. Och litet därefter sade åter de, som stod bredvid, till Petrus: Säkert är du en av dem, ty du är en galileisk man, och din dialekt låter så. 71. Då började han förbanna sig och svära: Jag känner inte den mannen, som ni talar om. 72. Och åter gol tuppen. Då kom Petrus ihåg det ord, som Jesus hade sagt till honom: Innan tuppen har galt två gånger, skall du tre gånger förneka mig. Och han brast ut i gråt.

Lukas 9:23. Och han sade till dem alla: Den som vill efterfölja mig, han måste FÖRNEKA sig själv och ta sitt kors på sig var dag och följa mig. 24. Ty den som vill bevara sitt liv han skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall rädda det. 25. Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men fördärvar eller förlorar sig själv? 26. Ty den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för, då han kommer i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet.

Lukas 12: 8Och jag säger eder: Var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall ock Människosonen kännas vid inför Guds änglar. 9Men den som FÖRNEKAR mig inför människorna, han skall ock bliva förnekad inför Guds änglar.

Lukas 22:31. Och Herren sade: Simon, Simon,se, Satan har begärt att få sålla er som vete, 32. men jag har bett för dig, att din tro inte skall bli om intet. Och NÄR DU har vänt om, så styrk dina bröder. 33. Då sade han till honom: Herre, jag är beredd att gå med dig både i fängelse och i döden. 34. Då sade han: Jag säger dig, Petrus: I dag skall inte tuppen gala, förrän du tre gånger har förnekat att du känner mig.

Lukas 22:54. Så grep de honom och förde bort honom in i översteprästens hus. Men Petrus följde efter på långt håll. 55. Då gjorde de en eld mitt på gården och satte sig tillsammans där, och Petrus satte sig mitt ibland dem. 56. Då en tjänstekvinna fick se honom sitta i eldskenet, fäste hon sina ögon på honom och sade: Denne var också med honom. 57. Då förnekade han honom och sade: Kvinna, jag känner honom inte. 58. Och kort därefter fick en annan se honom och sade: Du är också en av dem. Men Petrus sade: Människa, det är jag inte. 59. Och ungefär en timme därefter kom en annan och försäkrade och sade: Sannerligen var också han med honom, för också han är en galilé. 60. Och Petrus sade: Människa, jag vet inte vad du säger. Och genast, medan han ännu talade, gol tuppen.61. Då vände sig Herren om och såg på Petrus, och då kom Petrus ihåg Herrens ord, hur han hade sagt honom: Förrän tuppen har galt, skall du tre gånger förneka mig. 62. Och Petrus gick ut och grät bittert.

John 13:37. Petrus sade till honom: Herre, varför kan jag inte följa dig nu? Mitt liv vill jag ge för dig. 38. Jesus svarade honom: Skulle du ge ditt liv för mig? Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Tuppen skall inte gala, förrän du tre gånger har förnekat mig.

John. 16:31. Jesus svarade dem: Tror ni nu? 32. Se, den stund kommer och den har redan kommit, då ni skall skingras var och en åt sitt håll och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, ty Fadern är med mig.

John 18:15. Och Simon Petrus och en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen var bekant med översteprästen och gick med Jesus in på översteprästens gård.16. Men Petrus stod utanför vid porten. Den andre lärjungen, som var bekant med översteprästen, gick då ut och talade med portvakterskan och förde in Petrus. 17. Tjänsteflickan som vaktade porten, sade då till Petrus: Är inte också du en av den mannens lärjungar? Han sade: Det är jag inte.18. Men tjänarna och vakterna hade gjort upp en koleld, eftersom det var kallt, och de stod och värmde sig. Bland dem stod också Petrus och värmde sig.—25. Men Simon Petrus stod och värmde sig. Då sade de till honom: Är inte du också en av hans lärjungar? Han nekade och sade: Det är jag inte.Matt. 26. Då sade en av översteprästens tjänare, en släkting till den, som Petrus hade huggit örat av: Såg jag inte dig med honom i örtagården? 27. Då nekade Petrus åter. Och strax gol tuppen.

*) Sak. 13:7 Svärd, upp mot min herde,mot den man som står mig nära säger herren Sebaot. Slå herden så att fåren skingras. Ty jag skall vända min hand mot de små.

En liknelse om Kalvinismen (reformert tänkande)

Oct11

En man och hans hustru beslöt sig för att skaffa en familj och ha många barn. De bestämde (predestination) redan innan de skaffade sina barn att barnen skulle få en hemsk sjukdom (syndfull natur) av ingen anledning alls, och att den sjukdomen skulle få dem att göra hemska saker gentemot deras bröder, systrar och andra människor. En sjukdom som de inte skulle kunna få bukt med på egen hand (total depravity/fördärv).

Så av förbarmande (läran om grace/nåd) så handplockar de (election) några få av barnen för att bli botade (frälsta) från denna sjukdom som de fått vid födseln. Dessa utvalda barn (the elect/de utvalda) blir då räddade vare sig de vill eller ej, och det finns ingenting de kan göra för att ändra på saken. De är inte inblandade i detta beslut på minsta vis. De fördärvade barnen däremot (non-elect/ej utvalda) kan inte gör något för att bli räddade från sitt öde och går förlorade vare sig de vill eller ej. Deras föräldrar ville faktiskt aldrig att de skulle bli botade från första början.

Jag kan tillägga att de utvalda barnen som blev “botade” från sjukdomen fortsatte att utföra onda gärningar men vanligtvis i en mindre omfattning. Men poängen är att de ändå skulle bli räddade trots inverkan av sjukdomen eftersom föräldrarna gjort dem immuna mot alla negativa konsekvenser (straff) som sjukdomen annars skulle kräva.

De lyckligt utvalda barnen låter de leva i stor fröjd och de blir del av den stora familjen för evigt. De andra barnen får ingen tillåtelse att vara en del av familjen, och föräldrarna bestämmer att de ska torteras en mycket lång tid (för evigt) och döda dem för att de har denna sjukdom och inte är immuna från något straff.

Om en man och en kvinna skulle agera enligt ovan med sina barn så skulle alla vara överens om att de inte kan vara något annat än helt igenom onda och sadistiska. Ändå så beter sig kalvinismens gud på precis samma sätt gentemot miljontals människor i världen, men då kallas han nådefull och suverän.

Summering: Spring långt bort ifrån kalvinismen (reformert tänkande) eftersom det inte handlar om Bibelns Gud. Bibelns Gud vill inte att någon ska gå förlorad och Fadern lät sin son dö för ALLA människor så att ALLA har en chans att bli frälsta och inte bara några lyckligt uvalda. Böner och evangelisation har ingen påverkan på människor om Kalvinismen är sann eftersom människors destination är bestämd redan innan jorden ens skapades. För att vara konsekvent har vi heller ingen anledning att beklaga förlorade själar eftersom gud ju VILL att de ska gå förlorade. Vi har ingen rätt att beklaga någonting överhuvudtaget som inträffat (dråp, aborter, våldtäkter, människorov, otrohet, etc) eftersom läran säger att ingenting i världen sker emot Guds vilja.

Nu säger jag inte att reformerta kristna inte ber och evangeliserar, men det finns inga logiska skäl att göra detta eftersom allt är skrivet i sten innan jorden skapades. Det vore som att utföra en valkampanj EFTER valdagen! Jag säger inte heller att reformerta kristna är onda människor (snarare lurade), utan de kan vara lika gudfruktiga som andra och göra massor med goda gärningar, MEN läran är farlig eftersom att den inte inkluderar alla, för att den riskerar att skrämma bort människor från en sådan typ av gud som läran framställer och för att den uppmuntrar till synd. (En gång utvalt alltid utvald och ingen synd i världen kan ändra på detta…)

Augustinus introducerade irrläror till kyrkan, såsom läran om den syndfulla naturen

Sep8

Augustinus levde mellan 354-430 e.Kr och var en f.d. gnostiker. Han introducerade många falska läror till Kyrkan som ingen bland de gamla kyrkofäderna före honom lärde ut.

1. Predestinationsläran (Gud bestämmer vem som ska bli frälst/förlorad) 

2. Omöjligheten att avfalla från sin frälsning (en gång frälst, alltid frälst) 

3. Människan har ingen fri vilja (monergism) 

4. Man kan inte veta om man är frälst (eftersom även de som lever i köttet kan vara frälsta) 

5. Människan är född med en syndfull natur som får henne att synda

6. Den katolska kyrkans övergripande makt 

7. Skärselden 

8. Böner för döda 

9. Evig förbannelse för odöpta barn och vuxna 

10. Sex är syndigt även inom äktenskap eftersom det köttsliga fördärvet är ärftligt (därav munksystemet) 

11. Maria syndade aldrig, och han tillbad henne 

12. Han var även den första att påstå att Andens gåvor såsom helande, profetior, och tungotal har upphört

13. Menade att Skriften inkluderar apokryferna

14. Bokstavlig närvaro av Jesu kött i Nattvarden (Herrens måltid)

15. Nattvarden är nödvändig för frälsning

16. Salighetsförklaringar

Augustinus, som till skillnad mot Pelagius into kunde grekiska, förföljde även teologiskt oliktänkande i Katolska kyrkan. Historikern Neander sade att Augustinus lära “innehåller grogrunden för hela systemet av despotism, intolerans och förföljelse, t o m Inkvisition.” Han är känd för att ha förföljt Bibeltroende Donatister som strävade efter att behålla renläriga kyrkor efter en apostolisk anda. Augustinus var en av fäderna till “a-millennialism”, tolkade Bibelprofetior allegoriskt; lärde att den katolska kyrkan är Guds rike. Han var en av grundarna till läran om barndop, menade att odöpta barn är fördömda, och kallade de som var emot läran för “otrogna” och “förbannade”. Han upphöjde kyrkotradition före Bibeln. Han var en av de första som lärde ut att “nephilim” inte var avkomma mellan änglar och människor som 1 Mosebok säger, utan var ättlingar till Kain.

Kalvinister påstår att läran om människans oförmåga att välja eller rata Gud är en historisk åsikt, men det stämmer inte alls. Historien visar att läran om Fri vilja var den universella åsikten i urkyrkan utan undantag de första 300-400 åren. Urkyrkan vederlade gnostikerna som trodde på totalt fördärv, predestinationslära och fatalism.

Gnostikerna, som ansåg att de var sanna kristna, hade en fatalistisk mentalitet och de trodde att människans natur var så fördärvad att hon inte hade ett fritt val mellan gott och ont, till skillnad mot vad urkyrkan trodde. Det finns troende idag som anser att människans totala fördärv är en så fundamental lära att de fördömer de som vågar sätta sig emot den, men urkyrkan ansåg att den var en irrlära. Urkyrkan menade att endast gnostiker förnekar människans fria vilja, men idag säger många olika kyrkor att endast irrlärare tror på den. Beausobre sade, “those ancient writers, in general, say that Manichaeans denied free-will. The reason is, that the Fathers believed, and maintained, against the Manichaeans, that whatever state man is in he has the command over his own actions, and has equally power to do good or evil.”

Det fanns många andra gnostiska grupper vid tiden för urkyrkan som också förnekade människans fria vilja, såsom Marcionism som startades av Marcion. Men en av de största hoten till urkyrkan var Manichaeans som startades av Manes, en perisk filosof, som också kallades Mani. Urkyrkan debatterade grundaren för denna gnostiska grupp i Acta Archela,som också är känd för “The Disputation with Manes”. Biskopen Archelaus representerade urkyrkan genom dess lära att Gud inte skapades oss med en fördärvad natur utan att Gud gett oss en fri vilja. Mani tog den gnostiska positionen att människan till sin natur är totalt oförmögen och fördärvad och att människan inte har fri vilja. Domarna för debatten dömde Archelaeus som vinnare och emot Mani. Urkyrkans position är beskriven på det här sättet “All the creatures that God made, He made very good. And He gave to every individual the sense of free will, by which standard He also instituted the law of judgment” our will is constituted to choose either to sin or not to sin? And certainly whoever will, may keep the commandments. Whoever despises them and turns aside to what is contrary to them, shall yet without doubt have to face this law of judgment? There can be no doubt that every individual, in using his own proper power of will, may shape his course in whatever direction he pleases.”

Urkyrkans ledare var oroade över att de gnostiska idéerna skulle infiltrera Kyrkan. Gnostikerna lärde till exempel att köttet var syndigt i sig själv. Eftersom gnostikerna såg köttet som syndigt i sitt ämne så nekade de till att Jesus är kommen i kött, och detta är skälet att skrifterna kallar dem “antikrist” (1 Joh. 4:3, 2 Jn. 1:7). Gnostisism lär att synd är kroppens ämne, och ärvs vid befruktningen, så att människan är född syndig eller med an syndfull natur. Urkyrkan å andra sidan lärde att synd är ett fritt val av människans vilja, vilket har ursprung hos människan själv. Gnostikerna lärde att människan är syndfull i sin natur, medan urkyrkan lärde att människan är syndfull av eget val. Det var om dessa gnostiska grupper som Johannes sade: “Från oss har de gått ut, men de var inte av oss. Ty om de hade varit av oss, då hade de ju blivit kvar hos oss. Men detta skedde för att det skulle bli uppenbart, att inte alla är av oss.” (1 John 2:19) 

Kan vi bli frälsta SÅSOM GENOM ELD trots att vi lever i synd? 1 Kor. 3:15

Aug27

Men om hans verk bränns upp, skall han gå miste om lönen. Själv skall han dock bli frälst, men som genom eld (1 Kor 3:15)

En del vill gärna läsa denna vers som att vi kan ha både vår synd och vår frälsning samtidigt och att synd bara skulle innebära färre gåvor i himlen så länge som vi bara “tror på Gud”. Det finns troende som är så fästa vid sin synd att de faktiskt nöjer sig med en “brandförsäkring” (en försäkring om att de åtminstone slipper helvetet) och de intalar sig själva att “visserligen får jag reducerade gåvor i himlen – eller kanske inga gåvor alls – men jag kommer åtminstone dit och jag kan dessutom tillåta mig att synda lite grand här på jorden när jag tycker att frestelserna är för stora”. En del kanske slår bakut direkt och menar att en sann kristen ALDRIG skulle resonera så, men om till och med en man av Guds eget hjärta kan tillåta sig att synda (Kung David) och leva i synd i ca ett år, varför skulle vi tro att kristna aldrig skulle välja synda till och med under en längre tid? Det är självfallet än mer frestande att synda om vi tror att det inte leder till några allvarliga konsekvenser – förutom färre gåvor eller inga gåvor alls. Många är som sagt mer än nöjda över att komma till himlen överhuvudtaget. Det fruktansvärda är dock att detta inte är SANT. Det är ytterst beklagansvärt att intala människor att de är på väg till himlen när de i själva verket är på väg till helvetet pga synd.

Sammanhanget i 1 Kor. 3 visar att det inte handlar om SYNDARE utan om TROENDE och deras byggmaterial och byggmetoder. Synd nämns ingenstans och vi vet redan att synd separerar oss from Gud och leder till döden, såvida vi inte omvänder oss. Ingenting oheligt ska komma in i himlen. Vi kan läsa att grunden som vi bygger på måste vara JESUS och vi kan läsa att Gud faktiskt förgör en människa som fördärvar Guds tempel. Då handlar det inte om reducerade gåvor i himlen utan det är SJÄLEN som är i fara. Bibelsammanhanget vill visa att det är MOTIVEN i våra hjärtan som ska dömas av Gud. Han ser vilken grund vi bygger på, och han ser resonemangen i våra hjärtan när vi väljer att sprida Guds ord och på vilket sätt vi gör det. Det finns förmodligen troende som bara “går med strömmen” och engagerar sig i evangelisation och bön mest som en “tradition”, eller för att kompisarna gör det eller som ett “nödvändigt ont” för att smälta in i ett visst sammanhang. Gud kan också se om vi sprider Guds ord och ger vårt tionde för att nå status och popularitet i stället för att drivas av en längtan att se fler människor frälsta. Här är hela sammanhanget:

1 Kor. 10 Efter den nåd som Gud gav mig har jag som en kunnig byggmästare lagt grunden, och en annan bygger nu på den. Men var och en bör se till hur han bygger. 11 Ty någon annan grund kan ingen lägga än den som är lagd, Jesus Kristus. 12 Om någon bygger på den grunden med guld, silver och dyrbara stenar eller med trä, hö och halm, 13 så skall det visa sig vad var och en har byggt. Den dagen kommer att visa det, eftersom den uppenbaras i eld, och hur vars och ens verk är skall elden pröva. 14 Om det verk någon har byggt består provet, skall han få lön. 15 Men om hans verk bränns upp, skall han gå miste om lönen. Själv skall han dock bli frälst, men som genom eld. 16 Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? 17 Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Guds tempel är heligt, och det templet är ni.

Läs också i nästa kapitel om att det handlar om hjärtats uppsåt.

1 Kor. 4:5 Fäll därför inte någon dom i förtid, innan Herren kommer. Han skall lysa upp det som mörkret döljer och avslöja hjärtats tankar och avsikter, och då skall var och en få sitt beröm av Gud.6 Bröder, detta har jag för er skull tillämpat på mig och Apollos, för att ni skall lära er den regeln när det gäller oss att inte gå utöver vad Skriften säger och inte skryta över en ledare på den andres bekostnad.

Det kan hända Gud frälser en människa som inte alltid byggt med ett bra material (och framför allt om personen omvänder sig) MEN det kommer aldrig på fråga att en syndare skulle få tillträde till himlen, och det är heller inte vad 1 Kor: 3 säger. Samma Paulus säger tre kapitel senare:

1 Kor. 6:9 Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike.

Vi kan vara bidragande orsak till att vår broder faller genom det sätt vi lever:

1 Kor. 8:12 När ni på det sättet syndar mot bröderna och sårar deras svaga samveten, då syndar ni mot Kristus. 13 Alltså, om maten blir till fall för min broder, skall jag aldrig någonsin äta kött, så att jag inte blir orsak till min broders fall.

Legalism är inte det stora hotet i kyrkan, men däremot idén att vi aldrig kan sluta synda

Aug22

Det är inte livsfarligt att tro att Gud kräver fullständig lydnad och att vi lyder Gud i “onödan”. Lydnad ÄR ett krav och vi ska inte tro att vi är befriade från den moraliska delen av lagen bara för att vi lever i det nya testamentet. Det är den ceremoniella judiska delen som vi är befriade från. Bara för att vi är frälsta av nåd betyder inte att det är fritt fram att fortsätta synda i tro att nåden alltid täcker upp för vår synd. En dag riskerar vi att stå framför Jesus som kanske säger “Jag känner er inte”, och detta säger Jesus inte till legalister utan till dem som INTE gör Faderns vilja. Se Matt. 7:21-23. Gud Fader säger själv också från sin tron:

Upp. 21:8 Men de fega, otrogna (unbelieving KJV) och avskyvärda, och mördare, otuktiga, trollkarlar, avgudadyrkare och alla lögnare, de skall få sin del i den sjö som brinner med eld och svavel, som är den andra döden.

Vi är inte frälsta av att lyda lagen (eftersom vi då måste lyda den felfritt) men att bryta lagen innebär ändå helvetet för oss. Problemet med fariséerna var inte att de lydde lagen för mycket utan för att de lydde lagen för lite och var hycklare. De lydde inte den moraliska delen av lagen. Jesus säger:

Matt 5:20Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i himmelriket.

Han säger alltså inte att vi ska lugna ner oss och inte vara så fokuserade på att följa lagen (med Lagen avses ibland alla delar av Lagen eller vissa delar – den ceremoniella och/eller den moraliska) utan att vi ska höja oss över fariséernas relation till lagen. Till skillnad mot deras hycklande och falskhet så måste vi faktiskt lyda lagen även i handling – de tio Guds bud.  Fariséerna missade ju också det viktigaste budet av alla, nämligen den om kärlek. 

Jag tror att kristna felaktigt får för sig att det inte längre är lika viktigt att följa den moraliska lagen sedan Jesus dog för oss. Men det är precis lika viktigt som i det gamla testamentet att lyda tio Guds bud! Synd är vad som separerar oss från Gud och det gäller i alla tider. Men täcker inte Jesu blod vår synd numera? Ja OM vi omvänder oss. Och omvändelse betyder att hissa vit flagg och göra ett radikalt beslut att aldrig mer synda. Det kan hända att vi återigen syndar efter en omvändelse och då är det tillbaka till botbänken igen som gäller. Gud ser våra hjärtan och om vi verkligen menar vår omvändelse eller ej. Vi säger ofta att “Jesus älskar oss som vi är” men det stämmer inte om vi lever i synd. Älskar vi Jesus så lyder vi honom.

Gal 5: 18. Men om ni LEDS av Anden, så är ni inte under lagen. 19. Men köttets gärningar är uppenbara: de är hor, otukt, orenhet, lösaktighet, 20. avguderi, trolldom, ovänskap, kiv, avund, vredesutbrott, stridslystnad, splittringar, partisinne, 21. missunnsamhet, mord, dryckenskap, frosseri och annat sådant, så som jag säger i förväg vad jag redan har sagt: att de som gör sådant skall inte ärva Guds rike.

Ovan kan vi läsa att vi inte är under lagen om vi leds av anden, men detta betyder inte att det är fritt fram att bryta lagen. Paulus listar ju direkt efter olika synder som leder till helvetet, så att bryta lagen innebär själslig DÖD. Leds vi av anden så betyder det att vi vandrar i ljuset och inte syndar. Om vi väljer att inte låta oss ledas av anden så leds vi alltså av köttet och det leder till synd och död. Läs hur farligt det är för själen att synda. Notera att evigt liv ges åt den som gör goda GÄRNINGAR, tro det eller ej:

Rom 2:4. Eller föraktar du hans godhets, fördragsamhets och tålamods rikedom utan att förstå, att Guds godhet vill föra dig till omvändelse? 5. Genom din hårdhet och ditt obotfärdiga hjärta samlar du vrede över dig själv på vredens dag, när Guds rättvisa dom blir uppenbar. 6. Ty han skall ge åt var och en efter hans gärningar. 7. EVIGT LIV åt dem som med tålamod i goda GÄRNINGAR söker efter härlighet och ära och oförgänglighet, 8. men över dem som är stridslystna och inte vill lyda sanningen, utan lyder orättfärdigheten, kommer förtörnelse och vrede, 9. bedrövelse och ångest över varje människas själ, som gör det som är ont, över judens först, men också över grekens.

Det finns inget mer förädligt än att uppmuntra varandra med att säga “allt är väl med din själ” när det inte är det. Ingenting oheligt ska komma in i himmelriket. Om du menar att du inte är befriad från synden utan endast undan STRAFFET från synden då har du lurat dig själv. Gud kräver att vi lever heligt och rättfärdigt. Matt 1:21 säger att Jesus ska frälsa folket FRÅN deras synder. Inte frälsa dem I sina synder. De som menar sig älska Jesus men ändå anser att de måste fortsätta synda är inte under nåd utan faktiskt under lagen…Om vi kan avhålla oss från att synda i 10 minuter, kan vi då avhålla oss från att synda i 1 dag? 2 dagar? 1 vecka? 1 månad? Varför då inte flera år? Enligt Titus 2 innebär nåden att vi kan avhålla oss från synd. Inte att vi kan ha kvar vår synd och att nåden täcker upp för den.