Augustinus introducerade irrläror till kyrkan, såsom läran om den syndfulla naturen

Augustinus levde mellan 354-430 e.Kr och var en f.d. gnostiker. Han introducerade många falska läror till Kyrkan som ingen bland de gamla kyrkofäderna före honom lärde ut.

1. Predestinationsläran (Gud bestämmer vem som ska bli frälst/förlorad) 

2. Omöjligheten att avfalla från sin frälsning (en gång frälst, alltid frälst) 

3. Människan har ingen fri vilja (monergism) 

4. Man kan inte veta om man är frälst (eftersom även de som lever i köttet kan vara frälsta) 

5. Människan är född med en syndfull natur som får henne att synda

6. Den katolska kyrkans övergripande makt 

7. Skärselden 

8. Böner för döda 

9. Evig förbannelse för odöpta barn och vuxna 

10. Sex är syndigt även inom äktenskap eftersom det köttsliga fördärvet är ärftligt (därav munksystemet) 

11. Maria syndade aldrig, och han tillbad henne 

12. Han var även den första att påstå att Andens gåvor såsom helande, profetior, och tungotal har upphört

13. Menade att Skriften inkluderar apokryferna

14. Bokstavlig närvaro av Jesu kött i Nattvarden (Herrens måltid)

15. Nattvarden är nödvändig för frälsning

16. Salighetsförklaringar

Augustinus, som till skillnad mot Pelagius into kunde grekiska, förföljde även teologiskt oliktänkande i Katolska kyrkan. Historikern Neander sade att Augustinus lära ”innehåller grogrunden för hela systemet av despotism, intolerans och förföljelse, t o m Inkvisition.” Han är känd för att ha förföljt Bibeltroende Donatister som strävade efter att behålla renläriga kyrkor efter en apostolisk anda. Augustinus var en av fäderna till ”a-millennialism”, tolkade Bibelprofetior allegoriskt; lärde att den katolska kyrkan är Guds rike. Han var en av grundarna till läran om barndop, menade att odöpta barn är fördömda, och kallade de som var emot läran för ”otrogna” och ”förbannade”. Han upphöjde kyrkotradition före Bibeln. Han var en av de första som lärde ut att ”nephilim” inte var avkomma mellan änglar och människor som 1 Mosebok säger, utan var ättlingar till Kain.

Kalvinister påstår att läran om människans oförmåga att välja eller rata Gud är en historisk åsikt, men det stämmer inte alls. Historien visar att läran om Fri vilja var den universella åsikten i urkyrkan utan undantag de första 300-400 åren. Urkyrkan vederlade gnostikerna som trodde på totalt fördärv, predestinationslära och fatalism.

Gnostikerna, som ansåg att de var sanna kristna, hade en fatalistisk mentalitet och de trodde att människans natur var så fördärvad att hon inte hade ett fritt val mellan gott och ont, till skillnad mot vad urkyrkan trodde. Det finns troende idag som anser att människans totala fördärv är en så fundamental lära att de fördömer de som vågar sätta sig emot den, men urkyrkan ansåg att den var en irrlära. Urkyrkan menade att endast gnostiker förnekar människans fria vilja, men idag säger många olika kyrkor att endast irrlärare tror på den. Beausobre sade, ”those ancient writers, in general, say that Manichaeans denied free-will. The reason is, that the Fathers believed, and maintained, against the Manichaeans, that whatever state man is in he has the command over his own actions, and has equally power to do good or evil.”

Det fanns många andra gnostiska grupper vid tiden för urkyrkan som också förnekade människans fria vilja, såsom Marcionism som startades av Marcion. Men en av de största hoten till urkyrkan var Manichaeans som startades av Manes, en perisk filosof, som också kallades Mani. Urkyrkan debatterade grundaren för denna gnostiska grupp i Acta Archela,som också är känd för ”The Disputation with Manes”. Biskopen Archelaus representerade urkyrkan genom dess lära att Gud inte skapades oss med en fördärvad natur utan att Gud gett oss en fri vilja. Mani tog den gnostiska positionen att människan till sin natur är totalt oförmögen och fördärvad och att människan inte har fri vilja. Domarna för debatten dömde Archelaeus som vinnare och emot Mani. Urkyrkans position är beskriven på det här sättet ”All the creatures that God made, He made very good. And He gave to every individual the sense of free will, by which standard He also instituted the law of judgment” our will is constituted to choose either to sin or not to sin? And certainly whoever will, may keep the commandments. Whoever despises them and turns aside to what is contrary to them, shall yet without doubt have to face this law of judgment? There can be no doubt that every individual, in using his own proper power of will, may shape his course in whatever direction he pleases.”

Urkyrkans ledare var oroade över att de gnostiska idéerna skulle infiltrera Kyrkan. Gnostikerna lärde till exempel att köttet var syndigt i sig själv. Eftersom gnostikerna såg köttet som syndigt i sitt ämne så nekade de till att Jesus är kommen i kött, och detta är skälet att skrifterna kallar dem ”antikrist” (1 Joh. 4:3, 2 Jn. 1:7). Gnostisism lär att synd är kroppens ämne, och ärvs vid befruktningen, så att människan är född syndig eller med an syndfull natur. Urkyrkan å andra sidan lärde att synd är ett fritt val av människans vilja, vilket har ursprung hos människan själv. Gnostikerna lärde att människan är syndfull i sin natur, medan urkyrkan lärde att människan är syndfull av eget val. Det var om dessa gnostiska grupper som Johannes sade: ”Från oss har de gått ut, men de var inte av oss. Ty om de hade varit av oss, då hade de ju blivit kvar hos oss. Men detta skedde för att det skulle bli uppenbart, att inte alla är av oss.” (1 John 2:19) 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s