Det finns villkor för att få vita kläder

Aug12

I gamla testamentet kan vi läsa om Guds instruktioner för hur israelerna skulle rena sig. Gud använde sig inte utav något trollspö för att göra dem rena utan DE var tvungna att själva se till att sätta sig i en sådan position att de kunde förklaras rena. Den som skulle renas fick lov att bada och tvätta sina kläder, och först då kunde personen få komma in i lägret. Detta är faktiskt en bra bild på villkoret för att få komma in i Guds rike. Smutsiga syndare kommer inte dit in, utan endast de rena och rättfärdiga.

3 Mosebok 14:8 Den som skall renas skall tvätta sina kläder och raka av allt sitt hår och bada i vatten, så blir han ren och får sedan gå in i lägret. Men han skall stanna utanför sitt tält i sju dagar.

4 Mosebok 31:24 På sjunde dagen skall ni tvätta era kläder och så vara rena. Därefter får ni gå in i lägret.”

4 Mosebok 8:21 Leviterna renade sig och tvättade sina kläder, och Aron förde fram dem såsom ett viftoffer inför HERRENS ansikte, och Aron bringade försoning för dem och renade dem.

I Sakarjas bok kan vi läsa om Sakarja som fick se en bild av översteprästen Josua ståendes inför Herrens ängel i orena kläder. De smutsiga kläderna symboliserade missgärningar, och dessa missgärningar/orenheter togs ifrån Joshua och han fick klä sig i nya högtidskläder. Joshua fick också höra de villkor som han måste klara för att få en styrande roll i Herrens hus och kunna vakta i hans förgårdar. En viss plats var given åt Joshua, men då måste han först se till att han vandrar på Herrens vägar och håller hans befallningar. Det är något som alltid hänger på oss att göra.

Sakaria 3:1 Sedan lät han mig se översteprästen Josua stå inför Herrens ängel, och Satan stod vid hans högra sida för att anklaga honom. ²Men Herren sade till Satan: ” Herren skall straffa dig, Satan. Ja, Herren skall straffa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är då inte denne en brand ryckt ur elden?”³Josua var klädd i orena kläder, där han stod inför ängeln. ⁴Och ängeln sade till dem som stod inför honom: “Tag av honom de orena kläderna.” Sedan sade han till Josua: “Se, jag har tagit din missgärning från dig, och jag skall klä dig i högtidskläder.” ⁵Då sade jag: “Sätt också en ren bindel på hans huvud.” Och de satte en ren bindel på hans huvud och tog på honom kläderna, medan Herrens ängel stod där.⁶Och Herrens ängel försäkrade Josua och sade: ⁷“Så säger Herren Sebaot: Om du vandrar på mina vägar och håller mina befallningar, så skall du få styra mitt hus och vakta mina förgårdar. Du skall få en plats att vandra på bland dem som står här.

Precis som änglarna är den himmelska Jesus ofta beskriven som en man med skinande vita kläder:

Upp. 1:¹²Jag vände mig om för att se rösten som talade med mig. Och när jag vände mig om, såg jag sju ljusstakar av guld ¹³och mitt ibland ljusstakarna en som liknade Människosonen, klädd i en fotsid klädnad och omgjordad med ett bälte av guld om bröstet.¹⁴Hans huvud och hår var vitt som vit ull, som snö, och hans ögon var som eldslågor.¹⁵Hans fötter liknade skinande malm som glöder i smältugnen, och hans röst lät som dånet av väldiga vatten. ¹⁶I sin högra hand höll han sju stjärnor, och ur hans mun gick ett tveeggat, skarpt svärd, och hans ansikte lyste som solen, när den skiner i all sin kraft.

Matt 17:1 Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt berg för att vara ensam med dem. ²Och han förvandlades inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset

Mark. 9:³Hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen tygberedare på jorden kan göra några kläder.

Apg. 10:³⁰Kornelius svarade: “För fyra dagar sedan just vid den här tiden, den nionde timmen, var jag här hemma och bad. Och se, en man i skinande kläder stod framför mig³¹och sade: Kornelius, Gud har hört din bön och kommer ihåg dina gåvor. ³²Skicka nu bud till Joppe och be Simon som kallas Petrus att komma hit. Han bor som gäst i garvaren Simons hus vid havet.

Matt 28:1 Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, gick Maria från Magdala och den andra Maria för att besöka graven. ²Och se, då blev det en stor jordbävning, ty en Herrens ängel steg ner från himlen. Han gick fram och rullade bort stenen och satte sig på den.³Hans utseende var som blixten, och hans kläder var vita som snö

Lukas 24: På den första dagen i veckan gick de tidigt på morgonen till graven med de välluktande kryddor som de hade gjort i ordning. ²De fann att stenen var bortrullad från graven ³och gick in men fann inte Herren Jesu kropp. ⁴När de inte visste vad de skulle tro, se, då stod två män i skinande kläder framför dem

Johannes 20:12 Hon fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats, den andre vid fötternas.

De två änglarna som befann sig vid Jesu grav (vissa berättelser fokuserar endast på en av änglarna) kan ha varit desamma som de två männen/änglarna i Apg. 1:10:

Apostagärningarna 1:⁹Då han hade sagt detta, såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn. ¹⁰Medan de såg mot himlen dit han for upp, se, då stod två män i vita kläder hos dem. ¹¹Och de sade: “Ni män från Galileen, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen, han skall komma igen på samma sätt som ni har sett honom fara upp till himlen.”

Johannes fick veta genom en uppenbarelse att Gud faktiskt känner till människornas gärningar även om de är troende (och att de inte är gömda bakom Jesu blod) och att församlingen i Sardes verkligen borde vakna upp eftersom de är nära att DÖ. Varför är de nära att dö? Jo, för att deras GÄRNINGAR inte är fullkomliga inför Gud. De är tillsagda att omvända sig för att undgå den fruktansvärda risken att dö. Vi får också veta att det finns några i Sardis församling som inte smutsat ner sina kläder, och att den som segrar (det är den som håller ut till slutet) ska få bli klädd i vita kläder och deras namn ska kännas vid av Fadern och änglarna.

Upp. 3:Skriv till församlingens ängel i Sardes: Så säger han som har Guds sju andar och de sju stjärnorna: Jag känner dina gärningar. Du har namnet om dig att du lever, men du är död. ²Vakna upp och håll dig vaken och stärk det som är kvar och som var nära att dö. Ty jag har inte funnit att dina GÄRNINGAR är FULLKOMLIGA inför min Gud. ³Kom därför ihåg vad du har tagit emot och hört, och håll fast vid det och omvänd dig. Om du inte håller dig vaken skall jag komma som en tjuv, och du skall inte veta vilken stund jag kommer över dig. ⁴Men du har några få i Sardes som inte har smutsat ner sina kläder, och de skall vandra tillsammans med mig i vita kläder, ty de är värdiga. ⁵Den som segrar skall alltså bli klädd i vita kläder, och jag skall aldrig stryka ut hans namn ur livets bok utan kännas vid hans namn inför min Fader och hans änglar.

I samma kapitel kan vi läsa att Gud även känner till gärningarna i Laodiceas församling, och också där är det GÄRNINGARNA som spelar stor roll för deras frälsning. Församlingsmedlemmarna kan mycket väl ha trott på Gud och på Jesus försoningsdöd, men det räddar dem inte om de är ljumma och inte visar upp de gärningar som Gud förväntar sig. Församlingen får rådet att köpa guld som är renat i eld, och på så sätt få pengar att köpa vita kläder för. Detta är något som de måste GÖRA och som Gud inte tänker göra åt dem.

Upp. 3:¹⁴Skriv till församlingens ängel i Laodicea: Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sannfärdiga vittnet, upphovet till Guds skapelse: ¹⁵Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm. ¹⁶Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur min mun. ¹⁷Du säger: Jag är rik, jag har vunnit rikedom och behöver ingenting, och du vet inte att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken. ¹⁸Jag råder dig att av mig köpa guld som är renat i eld, så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med, så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med, så att du kan se. ¹⁹Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Var därför ivrig och omvänd dig. ²⁰Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig. ²¹Den som segrar skall få sitta hos mig på min tron, liksom jag själv har segrat och sitter hos min Fader på hans tron.

I samma bok kan vi läsa om tjugofyra äldste i vita kläder och med guldkronor på sina huvuden, och även om en ENORMT stor skara från alla folkslag och länder som också har vita kläder, stående inför tronen och inför lammet. Vi får veta vad detta är för en slags skara och varför de har vita kläder. Det är de som räddats ur den stora nöden under Antikrists styre och DE har tvättat SINA kläder och därmed gjort dem vita i LAMMETS blod. (Vi skulle inte kunna bli rena utan 1) Lammets blod och 2) vår omvändelse och lydnad. )

Uppenbarelseboken 4:4 Runt omkring tronen stod tjugofyra troner, och på dessa troner satt tjugofyra äldste, klädda i vita kläder och med kronor av guld på huvudet.

Upp. 7:9Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna. ¹⁰Och de ropade med hög röst: “Frälsningen tillhör vår Gud, honom som sitter på tronen, och Lammet.”¹¹Och alla änglar stod runt omkring tronen och kring de äldste och de fyra väsendena, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud ¹²och sade:”Amen. Lovet och priset, visheten och tacksägelsen, äran, makten och väldet tillhör vår Gud i evigheternas evigheter.Amen.” ¹³En av de äldste frågade mig: “Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån har de kommit?” ¹⁴Jag svarade: “Min herre, du vet det.” Då sade han till mig: “Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. ¹⁵Därför står de inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen skall slå upp sitt tabernakel över dem.¹⁶De skall aldrig mer hungra eller törsta, inte heller skall solen eller någon annan hetta träffa dem.¹⁷Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem till livets vattenkällor, och Gud skall torka bort alla tårar från deras ögon.”

Upp. 6:9 När Lammet bröt det femte sigillet, såg jag under altaret deras själar som hade blivit slaktade för Guds ords skull och för det vittnesbörd som de hade. ¹⁰De ropade med hög röst: “Herre, du som är helig och sannfärdig, hur länge skall det dröja, innan du dömer jordens invånare och utkräver hämnd för vårt blod?” ¹¹Och åt var och en av dem gavs en vit klädnad, och de blev uppmanade att vara stilla ännu en liten tid, tills antalet av deras medtjänare och bröder, som skulle dödas liksom de, hade blivit fullt.

Upp. 19:7 Låt oss vara glada och jubla och ge honom äran.Ty Lammets bröllop har kommit, och hans brud har gjort sig redo.⁸Åt henne har givits att klä sig i skinande, rent linnetyg.”Linnetyget är de heligas rättfärdighet.

Upp. 20:Och jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma. Och jag såg deras själar som hade halshuggits därför att de hade vittnat om Jesus och förkunnat Guds ord och inte hade tillbett vilddjuret och dess bild och inte tagit emot dess märke på pannan eller handen. De levde och regerade med Kristus i tusen år.

Sen har vi den välbekanta liknelsen i Matteus 22 om Kungen som förberedde ett bröllop för sin son. Tilltänkta gäster som fanns med på inbjudningslistan ville inte komma och då bjöds andra in i stället. En person tackade tydligen ja till inbjudan och kom till festen MEN han hade inte förberett sig med att ta på sig bröllopskläder. Det var gästernas eget ansvar. Vi kan alltså se tack vare liknelsen att 1) några kan vägra att komma till festen trots att de är inbjudna och förväntas komma, 2) några kan visserligen tacka JA till festen och också KOMMA men ändå sparkas ut eftersom de inte har fina kläder på sig och 3) andra kan tacka ja och komma till festen OCH att anlända med fina kläder, och det är DE som får dra nytta av festens alla välsignelser.

Matt. 22:⁹Gå därför till vägskälen och bjud till bröllopet alla som ni träffar på. ¹⁰Tjänarna gick då ut på vägarna och samlade alla de mötte, både onda och goda, och bröllopssalen fylldes med gäster.¹¹När kungen kom in för att se sina gäster, lade han märke till en man som inte var klädd i bröllopskläder. ¹²Han sade till honom: Min vän, hur har du kommit in utan bröllopskläder? Mannen teg. ¹³Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför! Där skall man gråta och skära tänder.¹⁴Ty många är kallade, men få är utvalda.”

Inga perfekta/fullkomliga människor är välkomna till vår kyrka?

Jun27

NO PERFECT PEOPLE ALLOWED?

Det finns kyrkor som lär ut “Inga perfekta människor tillåts i denna kyrka” (“No perfect people allowed in this church”). Jag skulle känna mig ytterst ovälkommen om jag såg en sådan skylt. Min åsikt är ju att vi kan, ska och ÄR perfekta om vi vandrar i ljuset med Jesus, så skulle jag se en sådan skylt skulle jag anta att människor med min åsikt inte har något där att göra. Jag skulle anta att jag helt enkelt får gå hem och återvända en annan dag då jag har synd att “stoltsera med” i mitt liv, och DÅ skulle jag bli välkommen. Nu inser jag att detta förmodligen inte är vad skyltuppsättaren vill säga med sitt budskap men det ändrar inte på att det ÄR vad en sådan text faktiskt SÄGER. Jesus sade:

Matt 5:⁴⁸Var alltså fullkomliga (“perfect” KJV), såsom er Fader i himlen är fullkomlig.

Visst menade Jesus vad han sade? Nästa frågeställning är förstås vad som menas med att vara fullkomlig, och vi vet att han INTE kan mena att vi på något magiskt sätt måste ändra hur vi redan levt för att få ett fläckfritt förflutet. Den synd vi redan gjort kan vi ju inte välja att bli ogjord men DÄREMOT så kan vi bli RENADE och sedan FORTSÄTTA att vandra i renhet. Då är vi fullkomliga som vår Fader är fullkomlig. Jesus menar förstås inte att vi ska få Guds attribut och bli några slags gudar. Inte heller kan vi få perfekta och fullkomliga kroppar. Våra jordsliga kroppar blir bara skröpligare och äldre.

Det vore en dålig idé att uppmuntra kyrkobesökare att misslyckas med sina liv genom att skriva eller ge budskapet “No perfect people allowed” på en skylt, en broschyr, nyhetsbrev eller i en predikan. Vi är väl övervinnare och den Heliga Ande kan väl ge oss ett nog så starkt inflytande som Satan kan? Inte måste vi väl ge efter för Satans vilja? När en kyrka glorifierar imperfektion så riskerar det automatiskt att ge stöd åt synd. Det underliggande problemet kan ju vara att man så gärna vill att människor ska komma till sin kyrka, och man vill uppfattas som modern, cool, och en kyrka som har högt till tak och som välkomnar alla. De försöker då med slogans såsom “no perfect people allowed” men det kan leda till misströstan hos de kristna som verkligen tror att de kan leva heligt, samtidigt som den uppmuntrar andra att misslyckas (och synda). Vad är det för mening med det? Att försöka få kyrkotillväxt genom sådana slogans leder egentligen till mer stöd för personligheter som Judas Iskariots i stället för den personlighet som Jesus har och som han uppmuntrar oss att ta efter, och en sådan slogan kan orsaka vrede. Visa mig en man som menar att perfektion är omöjligt att uppnå, och jag kan visa dig en man som förr eller senare hittar ursäkter för synd. Visa mig en man som tror att han verkligen ska sträva efter fullkomlighet just för att han kan uppnå det, och jag kan visa dig en man som visserligen kanske någon gång faller men som då ödmjukar sig och omvänder sig och fortsätter att sträva att vara starkare än frestelserna eftersom han vet att han har löftet om seger vid varje drabbning.

Människor som inte är fullkomliga besöker tack och lov våra kyrkor, och kyrkorna är ju platser där vi kan lära oss saker och bli instruerade om hur vi kan leva som Jesu lärljungar. Kyrkor kan besökas av syndare som är intresserade av att bli evangeliserade och det är förstås eftersträvansvärt. Man kan inte förväntas att först vara perfekt och fullkomlig för att få tillträde till det som lärs ut i en kyrka – om just hur man når fullkomlighet. Kyrkorna borde inte ha skyltar som säger vare sig “Inga perfekta människor välkomna” eller “Inga operfekta människor välkomna”. Inget alternativ borde uteslutas eller förhöjas. Att ansluta sig till en gudstjänst gör ingen människa till en del av Kristi kropp, för det är endast Jesu blod och omvändelse som kan åstadkomma det.

Folk blir arga när jag säger att jag inte syndar…

Visst är rubriken lite provocerande? Att påstå att man inte syndar kan lätt orsaka heta känslor bland kristna, och folk kan bli ganska UPPRÖRDA och ARGA! Jag kan tänka mig att det kanske finns någon person som kokar av ilska redan av att läsa rubriken och kanske sätter igång att banna mig innan han/hon ens har läst bloggartikeln. Fast jag skulle inte uttrycka mig så som jag skrev i rubriken. Det kan lätt missförstås. Jag valde den mest för att skapa reaktioner.

Däremot beskriver Bibeln att alla människor delas in i två grupper, nämligen rättfärdiga (kristna) och orättfärdiga (icke kristna), där de rättfärdiga är de som lever rent och de orättfärdiga är de som har synd kvar i sina liv. Det är alltså meningen att kristna inte ska synda och vi MÅSTE heller inte göra det. Kristna och icke kristna delas även in bland Guds barn eller djävulens barn, och det är samma visa där; Guds barn är de som är lydiga och djävulens barn är de som är olydiga. Vi ska alltså inte skämmas för att säga att vi är lydiga, rättfärdiga, heliga, rena, Guds barn och syndfria – som vi blir i Jesu blod vid omvändelse. Inte renar väl Jesus oss till bara 80%? Visst blir vi renade i hans blod till 100%?

Kol. 3: ⁵Döda därför era begär som hör jorden till: otukt, orenhet, lidelse, lusta, och girigheten som är avgudadyrkan.⁶Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn. ⁷Bland dem vandrade också ni en gång, då ni levde i dessa synder. ⁸Men nu skall också ni lägga bort allt detta: vrede, häftighet, ondska. Låt inte smädelser och fräckheter komma över era läppar. ⁹Ljug inte på varandra. Ni har ju klätt av er den gamla människan med hennes gärningar ¹⁰och klätt er i den nya människan, som förnyas till rätt kunskap och blir en avbild av sin Skapare.

1 Johannesbrevet 3:10 På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte GÖR det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder

Bibeln lär vidare att de som är orättfärdiga INTE kommer in i Guds rike.

1 Korinthierbrevet 6:9 Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant

1 Petrusbrevet 4:18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?

Det är alltså viktigt att undvika att vara “orättfärdig” och/eller syndare, för som en sådan vet vi ju att vi är förlorade. I stället för att dunka varandra i ryggen och ge stöd till synd genom att säga till syndaren att allt är väl för “ingen är perfekt”, eller “det finns hur som helst inga rättfärdiga”, eller “tro är allt som krävs” eller “jag dömer dig inte broder”, så borde vi predika mer om omvändelse och vad vi faktiskt förmår med hjälp av den Heliga Ande. Den vanligast invändningen är “Om vi hade kunnat undvika synd så dog Jesus för oss i onödan”, men Jesus skulle endast ha dött i onödan om vi aldrig valt att synda en enda gång, men så är ju inte fallet. Tyvärr har vi fått för oss att det är ödmjukt att säga att vi är syndare (såsom “syndare frälst av nåd”) men så länge som vi påstår att vi fortfarande är syndare så menar vi samtidigt att vi INTE är på väg till Guds rike, och det är förmodligen INTE vad vi egentligen vill säga. Ingenting oheligt ska ju komma in i Guds rike och synd smutsar ner oss och förhindrar oss att komma in. Vi är antingen syndare ELLER rättfärdiga/heliga, och som pånyttfödda renade kristna som vandrar i ljuset är vi rättfärdiga. Att säga att vi är syndare är detsamma som att säga att vi inte är kristna. Det är INTE skrytsamt att vara rättfärdig eller att kalla sig själv för detta. Paulus kallade sig helig, rättfärdig och ostrafflig, och tyckte att andra skulle ta efter hans sätt att leva. Han var definitivt ingen skrymtare. Sen säger jag förstås inte att det är lämpligt att gå omkring och kalla oss alla dessa adjektiv så ofta vi kan. Men får vi frågan borde vi inte säga att vi är syndare, för det kan vi inte vara om vi är kristna.

När jag säger att vi kan avhålla oss från att synda så får jag ofta frågan “Syndar du?” Jag säger då att det beror på vad som menas, och om t ex personen undrar om jag “har förmågan” att synda, men då kanske personen frågar mig “Det var väl ingen svår fråga? Det är bara att svara ja eller, nej. Syndar du?!” Jag svarar då “Nej, just nu i denna stund så syndar jag inte”. Personen kanske då säger “Jamen, det var inte SÅ jag menade. HAR du syndat”? Jag svarar då “JA”, för det har jag ju. Inte för att jag var tvungen att synda utan av egna val. Fast svaret upplevs sällan som bra nog. Jag har blivit kallad både det ena och det andra för att jag citerar verser såsom:

1 John 3:4. Var och en som gör synd bryter också mot lagen, ty synd är brott mot lagen. 5. och ni vet att han uppenbarades för att han skulle ta bort våra synder, och synd finns inte i honom. 6. Var och en som förblir i honom syndar inte. Var och en som syndar har inte sett honom och inte lärt känna honom. 7. Kära barn, låt ingen bedra er. Den som gör rätt är rättfärdig, liksom han är rättfärdig. 8. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra om intet djävulens gärningar. 9. Var och en som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Och han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10. På detta känns Guds barn och djävulens barn igen: Var och en som inte gör rättfärdighet är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.

Ofta påstås jag tro på läran om “sinless perfectionism” (typ “total syndfrihet”) trots att jag själv aldrig påstått att jag har en sådan tro (och det beror också på vad folk menar med begreppet) och det har även hänt att jag trots upprepade förnekanden fortfarande anklagas för att anamma en sådan lära! De tvingar alltså på mig en lära mot min vilja! Det är förstås ett typexempel på att argumentera med hjälp av “halmgubbar” – att pådyvla en person en ståndpunkt som hon inte har, för att sedan attackera denna ståndpunkt och personens åsikter. Jag har även kallats högfärdig, högmodig, farisée, självrättfärdig, stolt, villolärare, gärningslärare, hycklare och till och med Antikrist, och jag har hånats och många menar att jag inte är kristen. Folk kan också vara livrädda för något som luktar “gärningar” för de har ju fått lära sig “tro allena”. Det har även jag vuxit upp med att tro. Bibeln däremot säger att vi INTE är frälsta av tro allena. (Jak. 2:17) Detta kan mycket väl vara en av orsakerna till den avsmak människor känner inför budskapet att vi måste vara Jesus trogna redan idag och inte när vi dör, och att vi faktiskt kan avhålla oss från synd.

Nu är jag inte särskilt aktiv i diskussionsforum, men då och då gör jag några intensiva besök, och eftersom jag är ganska ensam om att predika om nödvändigheten för heligt leverne för våra SJÄLARS skull (inte pga reducerade gåvor i himlen), så orsakar mina åsikter en hel del rabalder, trots att jag är artig, visar på Bibelverser och håller mig till ämnet. Moderatorer för forumet får då för sig att det är JAG som måste vara orosmakaren eftersom allt rabalder är kopplat till just MIG och MINA inlägg. Eftersom jag ofta är ensam om min åsikt och har flera debattörer emot mig, så har jag förstås mer frågor att besvara än någon annan, men jag har sällan någonting för att vara artig och besvara så många frågor som möjligt för då riskerar jag bara för att bli anklagad för spam, och skulle jag inte svara på allas frågor så kan jag bli anklagad för att ignorera dem och för att inte kunna svara. Att försöka förkorta inlägg genom att hänvisa till länkar tycker jag inte om själv, och det är heller inte populärt. Däremot kopierar jag gärna text som jag själv skrivit vid tidigare tillfällen men konstigt nog stöter även detta på patrull ibland. Jag har även blivid utkastad från ett par FB diskussionsforum (bland annat ett vid namn “Doctrinal Debate and Discussion 101” eller liknande, som visade sig ha ett omotiverat namn) och trots att jag som sagt följde alla regler så blev jag ändå utkastad utan varning. Ägaren tyckte säkert att valet var helt korrekt eftersom aktivitetsflödet och argumentationen måste ha bedarrat avsevärt efter att jag försvunnit, och de övriga kunde sedan fridfullt fortsätta att utan störningar stödja varandra med sina påståenden att vi måste synda av ren nödvändighet och att vi aldrig kan sluta synda. Nu låter det som jag bara har ovänner på nätet, men så ‘är det förstås inte. Jag är god vän med människor som har helt andra uppfattningar än mig. Är man bara artig och låter alla ha sina egna uppfattningar så borde det gå bra, men folk kan som sagt bli så arga så att det leder dem till att förolämpa och komma med falska anklagelser…

Det är sant att jag lär att vi kan avhålla oss från synd i dagar, månader och år (alltså för evigt) men jag tror också att ingen har valt att leva så förutom Jesus, trots att vi har den förmåga. Men för att man gjort felaktiga val i det förflutna betyder inte att man måste fortsätta att göra felaktiga val också i framtiden. Det kan mycket väl vara så att exempelvis Paulus inte syndade någon gång efter att han omvänt sig, men det kan jag förstås inte bevisa. Jag tror att vi inte bara “på pappret” kan undvika synd, utan jag tror att vi faktiskt kan visa det rent praktiskt och upphöra med synd år efter år. Vilka synder kan vi inte upphöra med för Jesus skull?

1 Joh. 5:³Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga

Folk kan alltså bli bestörta över mina åsikter och många visar en oförmåga att citera mig rätt och vill gärna ändra lite på det jag säger så att det ska låta som om jag hade riktigt dåliga åsikter. De lägger gärna ord i min mun, och menar bland annat att jag lär att vi kan frälsa oss själva och/eller att jag är förmer än andra. Jag tror folk skulle slappna av mer om jag påstod att jag syndar ibland, för då är jag på något sätt “normal”. Skulle jag säga att jag syndar väldigt mycket blir de oroliga, och skulle jag säga att jag inte syndar alls blir de också oroliga. Att säga att man syndar lite lagom verkar ha den mest lugnande effekten på människor, och att “ödmjukt” säga att man är en syndare frälst av nåd. Jag påstår alltså inte att jag är syndfri som Jesus (jag har inte varit i närheten att påstå något sådant) utan jag erkänner att:

– jag HAR syndat

– jag har t o m syndat massor med gånger sedan omvändelsen (helt av eget val och inte av nödvändighet)

– det mycket väl kan hända att jag syndar igen (helt av eget val och inte av nödvändighet)

Jag säger INTE heller att:

– jag inte syndat/syndar mindre än andra eftersom det kan finnas massor med kristna som undviker synd trots att de inte öppet delar mina åsikter (fast håll med om att det är troligare att man syndar mindre om man tror att synd leder till själslig DÖD vilket jag tror)

– om man inte tror precis som jag så lär man per automatik det motsatta – att vi kan synda hur mycket som helst och att Gud inte bryr sig

Det är möjligt att folk som hör en person “predika” att vi kan avhålla oss från synd, förväntar sig en person som ofta leder i bön, som går runt och spontant kramar människor och som alltid har ett stort leedende på läpparna, och när denna beskrivning inte passar in på mig så kanske de vill stämpla mig som “hycklare”. Men det är ingen synd att INTE vara ett sprudlande energiknippe och vi kan inte förväntas att ändra hela vår personlighet som vi är födda med bara för att vi upptäckt sanningen om vad synd verkligen ställer till med i våra liv. Vi är dem vi är – och en del sprider det glada budskapet ganska öppet och andra mer i slutna sammanhang. Vi kan vara dem vi är utan att synda eller visa dålig frukt. På internet så är det förstås svårare att se hur en annan människa är som person men jag benämns då och då som en självgod hycklare i alla fall, trots att de inte kan sätta dig mig för några synder eller brister i mitt sätt att uttrycka mig eller uppföra mig. De blir helt enkelt förargade över BUDSKAPET jag kommer med, och får för sig att en lära som innebär att vi måste upphöra med vår synd är något som Gud hatar och som gör budbäraren mallig och som de måste reagera kraftigt emot eftersom de menar att det är en gärningslära vilket är att sjunka djupare än djupt. Det handlar alltså om orättfärdiga domar, vilket innebär att man döms utan att den dömande personen inte har vetskap nog för att döma. Om däremot en person ser eller hör mig synda, ja då kan ju personen med all rätta kalla mig för en syndare utan att att för den skull ha gjort en orättfärdig dom. Vi får döma, men vi ska döma rättfärdigt! Sen förstår jag också att missförstånd orsakas av att människor helt enkelt inte förstår vad synd ÄR, och de får för sig att det alltid är en synd att bli arg, och att vi syndar så fort vi tänker på något annat än Gud. Sedan när är det “självgodhet” att uppmuntra andra att bli mer Kristuslika? Jag önskar att jag själv blivit uppmuntrad till helighet tidigare i mitt liv, men visst förstår jag att jag själv måste stå för mina egna handlingar.

Var verkligen Jesus syndarnas VÄN?

Apr21

En del säger att Jesus var syndarnas vän och baserar det framför allt på denna vers:

Matt. 11:18Johannes kom, och han varken äter eller dricker,och man säger: Han är besatt. ¹⁹Människosonen kom, och han äter och dricker, och då säger man: Se, vilken frossare och drinkare, en vän till publikaner och syndare! Men Visheten har fått rätt av sina barn.”

Notera dock att påståendena i versen inte är vad Jesus säger om sig själv utan vad andra säger om honom. Samma personer som säger att han är vän till publikaner och syndare säger också att Jesus är frossare och drinkare. Det sistnämnda är inte sant så då kanske det förstnämnda inte heller är sant.

Gud Fader älskar förstås hela världen på ett sätt, eftersom han sände sin enda son för att dö för oss och ge oss liv, och Jesus kom för att kalla SYNDARE till frälsning. Men han frälser förstås inte någon om de inte först OMVÄNDER sig.

Lukas 5:32 Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse utan syndare.”

Lukas 15:7 Jag säger er: På samma sätt blir det glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig – inte över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.

Marksu 2:17 Jesus hörde det och sade till dem: “Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare.

I meningen precis efter påståendet att Jesus skulle vara vän med publikaner och syndare kan vi läsa:

Matt. 11:²⁰Sedan började Jesus gå till rätta med de städer där han hade utfört sina många kraftgärningar och förebrå dem att de inte hade omvänt sig.

Läs även:

Psalm 7:12 Gud är en rättfärdig domare, en Gud som dagligen visar sin vrede.¹³Om någon inte vill omvända sig slipar han sitt svärd, sin båge spänner han och gör den redo.

3 Mosebok 19:17 Du skall inte hata din broder i ditt hjärta, men du skall tillrättavisa din nästa, så att du inte för hans skull kommer att bära påsynd.

Jesus var inte ute efter att få bra kontakt med människor genom att akta sig för att stöta sig med dem, och han umgicks inte med syndare för att vara vän med dem, utan med hopp att de skulle OMVÄNDA sig. (Inte heller bannade Jesus fariséer för att vara alltför rättfärdiga.) Syndare är ju fiender till Gud, så på det sättet kan inte Jesus vara vän med dem.

Hebr. 7:²⁶En sådan överstepräst var det vi också behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna.

Jakob 4:⁴Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap mot Gud? Den som vill vara världens vän blir Guds fiende.

Johannes 7: ⁷Världen kan inte hata er, men mig hatar den, därför att jag vittnar om att dess gärningar är onda.

Jesus kanske kallas syndarnas vän för att han ÅT med dem, men Jesus åt även tillsammans med fariséer och dem var han ju inte “vän” med.

Lukas 11:³⁷När Jesus hade talat, bjöd en farisé honom hem till sig, och han gick in och lade sig till bords.³⁸Farisén blev förvånad när han såg att Jesus inte tvättade sig före måltiden.

Syftet var inte att ha en trevlig och gemytlig samvaro där man endast diskuterar minsta gemensamma nämnare, utan syftet var att se människor gå från att vara syndare till rättfärdiga. Resten av middagen fortlöpte såhär:

Lukas 11:³⁹Men Herren sade till honom: “Ni fariseer rengör utsidan av bägare och fat, men ert inre är fullt av girighet och ondska. ⁴⁰Ni dårar, har inte han som gjorde utsidan också gjort insidan? ⁴¹Ge därför ert inre som gåva, så blir allting rent för er.⁴²Ve er, ni fariseer! Ni ger tionde av mynta, ruta och alla slags grönsaker men bryr er inte om rätten och kärleken till Gud. Det ena borde ni göra utan att försumma det andra.⁴³Ve er, fariseer! Ni älskar den främsta platsen i synagogorna och tycker om att bli hälsade på torgen. ⁴⁴Ve er, ni liknar gravar som man inte ser och som folk trampar på utan att veta om det.”⁴⁵En av de laglärda sade då till honom: “Mästare, när du säger så, förolämpar du även oss.” ⁴⁶Han svarade: “Ja, ve också över er, ni laglärda! Ni lägger på människorna bördor som är svåra att bära, men själva rör ni inte ett finger för att lätta dem.⁴⁷Ve er! Ni bygger gravvårdar över profeterna som era fäder mördade. ⁴⁸Ni är alltså vittnen till vad era fäder gjorde och samtycker till det. De dödade profeterna och ni bygger gravvårdar över dem. ⁴⁹Därför har också Guds vishet sagt: Jag skall sända till dem profeter och apostlar, och en del av dem skall de mörda och förfölja. ⁵⁰Så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, som har utgjutits från världens begynnelse, ⁵¹från Abels blod ända till Sakarjas blod, som utgöts mellan altaret och templet. Ja, jag säger er: Det skall utkrävas av detta släkte.⁵²Ve er, ni laglärda! Ni har tagit bort nyckeln till kunskapen. Själva har ni inte kommit in, och dem som är på väg in har ni hindrat.“⁵³När han gick därifrån, började de skriftlärda och fariseerna angripa honom häftigt och ställa många frågor till honom. ⁵⁴De vaktade på honom för att fälla honom genom något som han sade.

Jesus var verkligen inte rädd för att “stöta sig” med människor. Jesus visste förstås att hans direkta sätt skulle leda till gruff och osämja, men det hade varit värre för honom och hans rykte om han inte passade på att reagera på hyckleri och oegentligheter, och endast tillbringade tiden med att “hänga omkring” med syndare med risken att andra skulle börja tro att Jesus var “en i gänget” och precis likadan som de han umgicks med. Det behöver å andra sidan inte vara en synd i sig själv att ÄTA med människor även om de är syndare – beroende på sammanhanget. Vi äter mat i skolor och på arbeten med alla sorters människor, och privat har vi kanske familj, släktingar och grannar som vi umgås och äter med trots att alla inte är kristna. Om vi däremot privat skulle ses på en pub tillsammans med andra människor som dricker , röker och svär så skulle det ge en felaktig bild av oss. Andra skulle lätt kunna tolka det som att vi är en i det gäng där vi sitter, trots att vi själva inte deltar i deras synd. Sen finns det kristna som tillbringar tid i och utanför pubar och nattklubbar för att evangelisera, men då är detta mer tydligt och behöver inte missförstås.

Vid ett annat tillfälle så kritiserade Jesus sin värd ganska kraftigt:

Lukas 7:³⁶En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick till honom och lade sig till bords. ³⁷Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med olja ³⁸och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Med sina tårar började hon väta hans fötter och torkade dem med sitt hår. Och hon kysste hans fötter och smorde dem med oljan.³⁹Farisén som hade inbjudit honom såg det och tänkte: “Om den mannen vore en profet skulle han känna till vad det är för slags kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska.“⁴⁰Då sade Jesus till honom: “Simon, jag har något att säga dig.”Simon svarade: “Mästare, säg det.” – ⁴¹“Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. ⁴²Eftersom de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?”⁴³Simon svarade: “Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro.” Jesus sade: “Du har rätt.” ⁴⁴Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: “Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus, gav du mig inget vatten till mina fötter. Men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. ⁴⁵Du gav mig inte någon hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte upphört att kyssa mina fötter. ⁴⁶Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. ⁴⁷Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet.” ⁴⁸Sedan sade han till henne: “Dina synder är förlåtna.” ⁴⁹Då började de andra bordsgästerna fråga sig: “Vem är den här mannen, som till och med förlåter synder?” ⁵⁰Men Jesus sade till kvinnan: “Din tro har frälst dig. Gå i frid.“

Paulus säger att vi inte ens ska äta tillsammans med syndare, men han förklarar också vad han menar med det. Om vi aldrig skulle kunna umgås med syndare så skulle vi ha svårt att leva i den här världen som just är full av syndare. Det är inte Paulus syfte, utan poängen är att vi inte ska umgås med den som KALLAR SIG BRODER (eller syster förstås) OCH som lever i synd. Broder/syster är alltså en person som säger sig vara kristen. Sammanhanget i 1 Kor. 5 är för övrigt en situation där just en BRODER lever i grov synd och ändå befinner sig kvar mitt i ett sällskap med andra kristna. Detta ger helt fel signaler både vad gäller medkristna och utomstående. Andra kristna i församlingen kan få för sig att synd inte är så farligt eftersom “den här brodern lever ju i en grov synd och är fortfarande en utav oss, så varför skulle mina små synder vara ett problem för mig eller andra?“. Utomstående riskerar att tro att synd är någonting helt normalt i en kristen församling och att kristna lever precis likadant som alla andra. Kristna kan också ses som en samling hycklare, och detta vore förstås ingen bra reklam för kristendomen. Framför allt så hjälper en accepterande attityd inte syndaren själv! I stället för lugnande dunk i ryggen kanske han behöver mer spark i baken eftersom det handlar om hans SJÄL.

1 Kor. 5:⁹I mitt brev till er skrev jag att ni inte skulle ha något att göra med otuktiga människor. ¹⁰Jag menade inte alla otuktiga här i världen, inte alla giriga och utsugare och avgudadyrkare. Då måste ni ju lämna världen. ¹¹Jag skriver nu till er att ni inte skall umgås med någon som kallas broder, om han är otuktig, girig eller avgudadyrkare, förtalare, drinkare eller utsugare. Inte heller skall ni äta tillsammans med en sådan. ¹²Hur kan det vara min sak att döma dem som står utanför?Är det inte dem som står innanför ni skall döma? ¹³Dem som står utanför skall Gud döma. Driv ut ifrån er den som är ond!

Sen ska vi ju inte hamna i det andra diket och tro att det är fritt fram att sprida fördömande och hårda ord till olyckliga människor bara för att Jesus vid några tillfällen uttryckte sig med skärpa. Jesus valde garanterat de rätta tillfällena för sina ve-rop. Vi andra kanske har svårare att göra de rätta bedömningarna när det är motiverat med starka ord, så vi ska tänka oss för innan vi använder ett hårt ordval som kan orsaka smärta. Det kan vara befogat eller totalt obefogat…

Ords. 15:1 Ett mjukt svar stillar vrede, ord som sårar väcker harm

Apr20

Bjorkbloggen

SARKS betyder KÖTT och inte “syndfullt kött”

Det grekiska ordet “sarks” (Strong’s 4561) kan betyda kött, människokropp, kropp, mänsklighet, släkte, natur, mänskligt ursprung/inflytande, osv

Vårt kött är inte syndigt i sig självt, för det skulle innebära:

att vi blev syndiga direkt vid befruktelsen
att det på något sätt förolämpar och förargar Gud genom att bli befruktade, eftersom synd alltid är emot Guds vilja och handlar om olydnad
att ofödda bebisar kan synda
att vi direkt/indirekt kan anklaga vår skapare för vårt syndiga tillstånd eftersom vi själva tvingats bli födda med syndigt kött- emot vår vilja
att Jesus var syndig (han kom i vårt kötts liknelse)
att Bibelns författare har fel som påstår att man är syndig om man bryter mot Guds bud, eftersom vi i stället är syndiga för att vi befruktats – INNAN vi känt till lagen
att Bibelns författare har fel som påstår att synd kan starta i…

View original post 3,320 more words

Satans lögn är “Ni skall visst inte dö”, men synd leder alltjämt till döden

Feb23

Satans eviga lögn: “Ingalunda skall ni dö” (1917)

Satans list och välbekanta lögn till Eva i Eden (1 Mosebok 3:4) går igen idag fast vi kanske inte inser hur vanlig lögnen är. Satans enda mål är att försöka få oss att SYNDA. Varför det? Jo, för hans slutmål är att hindra så många människor som möjligt från att bli frälsta och komma in i Guds rike. Hans förhoppning är att vi hamnar i HELVETET och det är det han strävar efter varje minut så länge som han fortfarande går fri. För att förmå Eva att synda fick han henne att tro att SYND LEDER INTE TILL DÖD. Det är precis tvärt om vad Gud sade:

1 Mosebok 2:17 men av kunskapens träd på gott och ont skall du icke äta, ty när du äter därav, skall du DÖDEN DÖ

Att synda mot Gud (i det här fallet att äta en förbjuden frukt) leder till andlig DÖD. Just i Adam och Evas fall ledde deras synd också till fysisk död eftersom de blev utkastade från Eden och inte längre kunde nå den livgivande frukten. Adams synd orsakar även fysisk död till alla hans efterkommande (och vi drabbas av andlig död om vi själva syndar).

Varje gång vi dunkar en syndare i ryggen och säger “Allt är väl med din själ och Gud älskar dig som du är” så förmedlar vi Satans lögn. Detta gäller även om personen vi dunkar i ryggen ser sig själv som kristen och tror på Gud. Vi kanske gör detta i all välmening och bara vill vara “snälla” och “uppmuntra”, men det är ändå Satans gift som vi sprider ut eftersom vi “uppmuntrar” en person att välja fel väg. Ibland är det snällare att säga till människor sådant som de kanske egentligen INTE vill höra (fast man kan ändå förmedla sanningar på ett smidigt sätt). Det kanske inte alls är populärt att säga till en människa att han/hon måste sluta synda och i stället bära sitt kors dagligen. Även Petrus ville “vara snäll” mot Jesus när han försökte förmå Jesus att inte välja lidandets och dödens väg.

Matt. 16:22 Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom och sade: »Bevare dig Gud, Herre! Ingalunda får detta vederfaras dig.»3 Men han vände sig om och sade till Petrus: »Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; du är för mig en stötesten, ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.»

Även sant kristna kan lockas av sina begär och välja att leva i synd. Om även Kung David, som var en man av Guds eget hjärta, kunde välja att leva i synd ca ett år innan han omvände sig så kan vem som helst frestas att välja en liknande väg. Bibeln säger att synd=död och det gäller ALLA. Frälst som ofrälst. Det finns inte två sorters syndare 1) Frälst syndare: Troende person som lever i synd men som alltid är förlåten, och 2) Ofrälst syndare: Ej troende person som lever i precis samma synd som personen i punkt 1 men som INTE är förlåten. Förlåten blir man i båda fallen endast om man erkänner sina synder och OMVÄNDER sig (och naturligtvis tror på Gud).

Det finns många falska läror som Satan kan använda sig av för att förmå svaga kristna att lockas till synd och hamna i fördärvet. Predestinationsläran, läran om “en gång frälst alltid frälst”, läran om arvsynden, läran om att nåden alltid täcker synder, läran om det saliga bytet (att vi har fått Jesus rättfärdighet och han tagit vår synd, vilket innebär att Gud ser oss som rättfärdiga även om vi lever orättfärdigt), läran om “ingen kan sluta synda får då dog Jesus för oss i onödan“, läran att synd endast leder till reducerade gåvor i himlen och trubbel här på jorden, etc. Dessa läror ger oss ursäkter för att synda. Jag tror inte det betyder att kristna därför med glädje kastar sig in i diverse synder utan några som helst betänkligheter (fast det kanske finns sådana också) utan jag tror snarare att risken gäller svaga kristna som brottas med någon synd och som kan lockas att fortsätta pga att vi ger dem en falsk trygghet när vi påstår att synd inte leder till döden bara de tror på Gud och gör sitt bästa. Eftersom det finns finns människor som känner sig otroligt frestade av vad världen kan erbjuda och som har svårt att hålla sina köttsliga begär under kontroll, så kan det innebära att de helt enkelt är nöjda om de överhuvudtaget kommer in i himlen. Om de då får för sig att de faktiskt kan ha några av sina synder och sin frälsning samtidigt, så ger vi dem en bedräglig trygghet när vi förlamar dem genom att inte motivera dem att bryta sitt syndiga mönster. De tror ju att de är frälsta i alla fall eftersom de ju “tror på Gud”.

Synd = död, för både kristna och icke kristna:

Rom 6:16 I veten ju, att när I ställen eder i någons tjänst för att lyda honom, så ären I tjänare under denne, som I sålunda lyden, vare sig det är under synden, vilket leder till DÖD, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet.

Rom. 6:²⁰Medan I voren syndens tjänare, voren I ju fria ifrån rättfärdighetens tjänst; ²¹men vilken frukt skördaden I då därav? Jo, det som I nu blygens för; änden på sådant är ju DÖDEN. ²²Men nu, då I haven gjorts fria ifrån synden och blivit Guds tjänare, nu skörden I frukten av detta: I varden helgade; och änden bliver att I undfån evigt liv. ²³Ty den lön som synden giver är DÖDEN, men den gåva som Gud av nåd giver är evigt liv, i Kristus Jesus, vår Herre.

Rom. 8:⁶Och köttets sinne är DÖD, medan Andens sinne är liv och frid. ⁷Köttetssinne är nämligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke är Guds lag underdånigt, ej heller kan vara det. ⁸Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud.— ¹³Ty om i leven efter köttet, så skolen I DÖ; men om I genom ande döden kroppens gärningar, så skolen I leva.

Jakobsbrevet 1:15 Sedan, när begärelsen har blivit havande, föder hon synd, och när synden har blivit fullmogen, framföder hon DÖD.

Jakob 5:19 BRÖDER, om någon bland ER går vilse, bort från sanningen och någon omvänder honom, 20. så skall han veta, att den som omvänder en syndare från hans villoväg, frälser EN SJÄL FRÅN DÖDEN och skyler över mängd av synder.

Upp. 21:8 Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra DÖDEN.“

1 Pet 2:11 Mina älskade, jag förmanar eder såsom »gäster och främlingar» att taga eder till vara för de köttsliga begärelserna, vilka föra krig mot SJÄLEN.

Galaterbrevet 6:8 Den som sår i sitt kötts åker skall av köttet skörda UNDERGÅNG, men den som sår i Andens åker skall av Anden skörda evigt liv.

Mark 9:47 Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det. Det är bättre för dig att ingå i Guds rike enögd, än att hava båda ögonen i behåll och kastas i Gehenna

Joh. 3:36 Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte LYDER Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom.

1 Peter 4:18 Och om den rättfärdige med knapp nöd bliver frälst, »huru skall det då gå den ogudaktige och syndaren?

Vad menas med “Bokstaven dödar men Anden ger liv”?

Feb22

Han har gjort oss dugliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, som inte är bokstavens utan Andens. Ty bokstaven dödar, men Anden ger liv.(2 Kor. 3:6)

“Bokstaven” kommer från grekiskans “gramma” och kan betyda bokstav, text, skrift, brev, lära, etc. En del tolkar “bokstaven dödar” som att för mycket bibelkunskap kan vara skadligt och till och med döda i betydelsen att för mycket läsande kan locka bort oss från Jesus, men det är aldrig fel att studera Bibeln och vi behöver aldrig vara rädda för att läsa Bibeln “för mycket”. Det är bara bra att vara nära ordet och lära känna Gud, samt komma till insikt om vår historia och vår framtid. Men självfallet kan inte “teologi” hjälpa oss om det inte finns tro och kärlek i grunden. Även om vi kan Bibeln utantill så leder det oss inte till frälsning såvida vi inte har grepp om vad Jesus gjorde för oss på korset, och vad som sedan krävs av oss för att bli frälsta.

Paulus förklarar att det nya förbundet innebär hjälp från den Helige Anden, och att kärleken till Gud och viljan att lyda honom ska finnas i våra hjärtan. Det är naturligt för en kristen att visa god frukt, även om det inte sker per automatik. Varför dödar “bokstaven” (som är den skrivna lagen)? Jo, ska vi bli frälsta genom lagen så måste vi ju lyda den till 100%. Har vi gjort det? Nej, vi har alla kommit till korta. Inte för att lagen var omöjligt att lyda, utan för att den var möjlig att lyda men att vi ändå VALDE att inte lyda den. Därför kan man säga att lagen “dödar” oss när vi inser vår skuld och vårt rättmätiga straff. Men vi får liv genom att våra gamla synder blir raderade vid vår omvändelse, och då blir vi helt renade och syndfria. Sedan får vi den Heliga Ande som gåva och han kan leda oss på ljusets väg och hjälpa oss bort från frestelser och från att återigen smutsa ner oss i synden. Det är dock en daglig kamp, varför vi gör väl i att tillbringa tid i tillbedjan och att läsa Guds ord så att vi får kraft att stå emot djävulens pilar. Endast Kristus ger liv i vårt mörker! Här är hela sammanhanget om “bokstaven dödar”:

2 Kor. 3:3 Det är uppenbart att ni är ett Kristusbrev som är ombesörjt av oss och skrivet inte med bläck utan med den levande Gudens Ande, inte på tavlor av sten utan på tavlor av kött, på människohjärtan.—6 Han har gjort oss dugliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, som inte är bokstavens utan Andens. Ty bokstaven dödar, men Anden ger liv.7 Redan dödens ämbete, som med bokstäver var inristat på stenar, framträdde i sådan härlighet att Israels barn inte kunde se på Moses ansikte för dess strålglans, fast den glansen bleknade. 8 Hur mycket större härlighet skall då inte Andens ämbete ha? —13 och gör inte som Mose, han som hängde en slöja för sitt ansikte, för att Israels barn inte skulle se hur det som bleknade försvann. 14 Men deras sinnen blev förstockade. Än i dag finns samma slöja kvar när gamla förbundets skrifter föreläses, och den tas inte bort, först i Kristus försvinner den. 15 Ja, än i dag ligger en slöja kvar över deras hjärtan när Mose föreläses. 16 Men närhelst någon omvänder sig till Herren, tas slöjan bort. 17 Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. (Sv.Folkbibeln)

Det är endast om vi leds av Anden som vi INTE är under lagen. Om vi inte låter oss ledas av Anden så är vi alltjämt under lagen och fördömda. Vi är aldrig fria så länge som vi är slavar under synden. Anden leder oss bort från synd. Paulus säger samma sak här nedan.

Gal 5: 18. Men om ni LEDS av Anden, så är ni inte under lagen. 19. Men köttets gärningar är uppenbara: de är hor, otukt, orenhet, lösaktighet, 20. avguderi, trolldom, ovänskap, kiv, avund, vredesutbrott, stridslystnad, splittringar, partisinne, 21. missunnsamhet, mord, dryckenskap, frosseri och annat sådant, så som jag säger i förväg vad jag redan har sagt: att de som gör sådant skall inte ärva Guds rike.

Rom 2:13. Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR lagen, de skall bli rättfärdiggjorda.14. Ty då hedningarna, som inte har lagen, AV NATUREN GÖR DET LAGEN INNEHÅLLER, så är dessa, fastän de inte har lagen, sig själva en lag. 15. De visar sålunda, att lagens verk är skrivet i deras hjärtan, och därom bär deras samvete dessutom vittnesbörd, också deras tankar, som inbördes anklagar eller också försvarar dem, 16. på den dagen, när Gud skall döma över människornas hemligheter, genom Jesus Kristus, enligt mitt evangelium.

Hebr. 10:16. Detta är det förbund som jag skall sluta med dem efter dessa dagar, säger Herren: Jag skall ge dem mina lagar i deras hjärtan, och i deras sinne vill jag skriva dem

1 Kor 7:19. Omskärelsen betyder inget och förhuden betyder inget. VAD SOM BETYDER NÅGOT ÄR ATT MAN HÅLLER GUDS BUD.

Romarbrevet 7 och 8 beskriver lagens krav och innebörd. Vi har blivit dödade från lagen, men det är för att tillhöra en annan och HONOM MÅSTE VI VARA TROGNA. Vi ska alltså tjäna ANDEN och inte KÖTTET. Det finns ingen fördömelse för dem som är i Jesus. Hur vet vi att vi är i Jesus? GENOM ATT VI LYDER HONOM. Då vet vi att vi är Guds barn. Lyder vi köttet som tidigare är vi andligt döda. Lagens krav uppfylls i oss OM vi följer Anden.

Rom. 7:1 Eller veten I icke, mina bröder — jag talar ju till sådana som känna lagen — att lagen råder över en människa för så lång tid som hon lever? 2 Så är ju en gift kvinna genom lag bunden vid sin man, så länge denne lever; men om mannen dör, då är hon löst från den lag som band henne vid mannen. —4 Så haven ock I, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen för att tillhöra en annan, nämligen honom som har uppstått från de döda, på det att vi må bära FRUKT åt Gud. 5 Ty medan vi ännu voro i ett köttsligt väsende, voro de syndiga lustar, som uppväcktes genom lagen, verksamma i våra lemmar till att bära frukt åt DÖDEN.6 Men nu äro vi lösta från lagen, i det att vi hava dött från det var under vi förr höllos fångna; och så tjäna vi nu i Andens nya väsende, och icke i bokstavens gamla väsende.7 Vad skola vi då säga? Är lagen synd? Bort det! Men synden skulle jag icke hava lärt känna, om icke genom lagen; ty jag hade icke vetat av begärelsen, om icke lagen hade sagt: »Du skall icke hava begärelse.» 8 Men då nu synden fick tillfälle, uppväckte den genom budordet allt slags begärelse i mig. Ty utan lag är synden död. 9 Jag levde en gång utan lag; men när budordet kom, fick synden liv, 10 och jag hemföll åt döden. Så befanns det att budordet, som var givet till liv, det blev mig till död; 11 ty då synden fick tillfälle, förledde den mig genom budordet och dödade mig genom det. 12 Alltså är visserligen lagen helig, och budordet heligt och rättfärdigt och gott. (1917)

Paulus säger att om vi lever efter köttet kommer vi att dö, och om vi lever efter anden kommer vi att leva:

Rom. 8: 1 Så finnes nu ingen fördömelse FÖR DEM SOM ÄRO I KRISTUS JESUS.2 Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag. 3 Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet. 4 Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, SOM VANDRA ICKE EFTER KÖTTET; UTAN EFTER ANDEN. 5 Ty de som äro köttsliga, de hava sitt sinne vänt till vad köttet tillhör; men de som äro andliga, de hava sitt sinne vänt till vad Anden tillhör. 6 Och köttets sinne är död, medan Andens sinne är liv och frid. 7 Köttets sinne är nämligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke är Guds lag underdånigt, ej heller kan vara det. 8 Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud. 9 I åter ären icke i ett köttsligt väsende, utan i ett andligt, om eljest Guds Ande bor i eder; men den som icke har Kristi Ande, han hör icke honom till. 10 Om nu Kristus är i eder, så är väl kroppen hemfallen åt döden, för syndens skull, men Anden är liv, för rättfärdighetens skull. 11 Och om dens Ande, som uppväckte Jesus från de döda, bor i eder, så skall han som uppväckte Kristus Jesus från de döda göra också edra dödliga kroppar levande, genom sin Ande, som bor i eder. 12 Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot köttet, så att vi skola leva efter köttet. 13 Ty OM I LEVEN EFTER KÖTTET; SÅ SKOLEN I DÖ; men om I genom ande döden kroppens gärningar, så skolen I leva.14 Ty alla de som drivas av Guds Ande, de äro Guds barn.

Enda skillnaden mellan fåren och getterna i Liknelsen är vad de GJORDE och INTE GJORDE

Feb14

Jesus säger i Jn 5:29 att vid vid uppståndelsen som kommer de som gjort det goda att komma till livets uppståndelse och de som gjort det onda till domens uppståndelse. Jakob, Paulus, Johannes och Petrus säger samma sak:

Joh. 5:28 Förundren eder icke över detta. Ty den stund kommer, då alla som äro i gravarna skola höra hans röst 29 och gå ut ur dem: de som hava GJORT vad gott är skola uppstå till LIV, och de som hava GJORT vad ont är skola uppstå till DOM.

Jak. 2:13 Ty domen skall utan barmhärtighet drabba den som icke har visat barmhärtighet; barmhärtighet åter kan frimodigt träda fram inför domen.

Rom 8:13. Ty om ni LEVER EFTER KÖTTET, så skall ni DÖ, men om ni dödar kroppens gärningar genom Anden, så skall ni LEVA.

John 14:23. Jesus svarade och sade till honom: Om någon älskar mig, skall han hålla mitt ord. Och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. 24. Men den som inte älskar mig, han håller inte mina ord. Och det ord ni hör är inte mitt, utan Faderns, som har sänt mig.

1 Pet 2:11 Mina älskade, jag förmanar er såsom gäster och främlingar, att ni aktar er för de köttsliga begärelserna, som strider mot SJÄLEN.

Vad vi GÖR påverkar alltså om vi kommer till Guds rike eller ej (även om vi förstås måste tro på att Jesus är Gud i köttslig form som dött som ett syndoffer för oss och renat oss med sitt blod). Hela Bibeln är överfull av uppmaningar att vi måste GÖRA saker för att bli frälsta (inte förlora salt, gå igenom den trånga porten, hålla ut till änden, bära vårt kors dagligen, etc) och detta kan vara förbluffade för oss eftersom vi under en lång tid i Sverige varit influerade av Martin Luther som inte var särskilt förtjust i Jakobsbrevet (enligt hans egna ord) eftersom Jakobsbrevet lär saker såsom:

Jak. 2:20 Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? 21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom GÄRNINGAR, när han bar fram sin son Isak på altaret?

Martin Luther myntade ju begreppet “frälst av tro allena” trots att Bibeln säger att vi INTE är frälsta av tro allena. Vi har också fått för oss att om vi rör minsta finger för att försöka frälsa oss själva så är det “gärningslära” som vore den värsta teologiska tabben (och synden) under solen. Självklart kan vi inte frälsa oss själva eftersom vi alla är i behov av att bli renade i Jesu blod, och vi kan inte heller förtjäna frälsning av något som vi gör ELLER tror, men det finns ändå VILLKOR för frälsningen och det är att vi tror, omvänder oss och LYDER Gud. Alltså något som vi GÖR. Matteus 25 innehåller tre liknelser som alla har poängen att vad vi GÖR påverkar vår slutdestination – himmel eller helvete. Detta sägs vara en irrlära i våra kyrkor idag men Bibeln håller inte med. Läs liknelsen om fåren och getterna. Både får och getter trodde på den som de samtalade med – Guds son – och även DEMONER accepterar att Jesus är Guds son och bekänner det till och med högt! Det räddar dem inte, vilket var Jakobs poäng. Tro utan gärningar är död.

Människosonens dom

Matt 25:31 När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron. 32 Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja dem från varandra, som en herde skiljer fåren från getterna. 33 Och fåren skall han ställa på sin högra sida och getterna på den vänstra. 34 Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse. 35 Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. 36 Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig. 37 Då skall de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka? 38 Och när såg vi dig vara främling och tog emot dig eller naken och klädde dig? 39 Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig? 40 Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.

41 Sedan skall han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. 42 Ty jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka. 43 Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte. 44 Då skall de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig inte? 45 Då skall han svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. 46 Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.”

Skillnaden mellan fåren och getterna är alltså vad de GÖR. Fåren hamnar på den högra sidan och det är de som GJORT något bra (rättfärdighet), och getterna hamnar på den vänstra sidan och det är de som INTE GJORT något bra. De har INTE visat barmhärtighet. Brist på frukt kan alltså förhindra oss att komma in i Guds rike. Det kan vi även läsa i Joh. 15, där grenarna huggs av och kastas i elden pga brist på frukt. Vi är inte frälsta genom att tro på ett färdigt “paket” och inget mer. Egentligen kan vi jämföra med änglarna i begynnelsen. Jag tror inte att de hade några problem med att “tro på Gud”, och att se honom som den skapare som han är. Ändå kan vi läsa att 1/3 av dem föll när de följde Lucifer i hans spår. Det var återigen vad de GJORDE som påverkade utvecklingen av historien – de kommer ju i framtiden att kastas i den eviga elden som förberetts åt dem pga det som de valt att göra.

De andra liknelserna i Matteus 25 är de välkända liknelserna om de Tio jungfrurna och den om Talenterna. Alla tio jungfrurna “trodde” på brudgummen och väntade på hans återkomst. Vad de GJORDE och INTE GJORDE är vad som sedan påverkade förloppet. Alla väntade på brudgummen och visste att han skulle komma och alla hade lampor. Men hälften av tjejerna hade valt att inte ta med någon extra olja till dem trots att det kanske skulle behövas. Vi kan se att det förmodligen handlade om reservolja eftersom de oförståndiga tjejerna menade att lamporna ju “slocknar” för dem, vilket betyder att det åtminstone fanns olja i lamporna från början. De hade alltså en gång varit tända, men lamporna HÖLL INTE UT TILL SLUTET. Vi är tillsagda av Jesus att vi måste hålla ut till änden för att bli frälsta. De förståndiga tjejerna hade valt att ta med extra olja, och det var ett bra val. Våra val spelar roll! Likaså visar liknelsen om Talenterna att våra val och vårt agerande påverkar utgången, och det handlar även här om evigt liv (med tillhörande belöningar) eller evig förtappelse.

Jag vet att jag skriver mycket om omvändelse och rättfärdighet på min blogg, men det är för att det känns som det är ämnen som inte är särskilt vanliga eller populära, trots att det är så viktiga ämnen eftersom SJÄLEN är i fara. Djävulens enda mål är att få oss att SYNDA så att vi INTE kommer in i Guds rike. Han FRESTAR oss och försöker ge oss URSÄKTER för att synda. Jag tror att djävulen gärna vill invagga oss i tron att det räcker med att tro för att bli frälst UTAN gärningar (frukt) och att synd inte separerar oss från Gud. Vore det inte fruktansvärt om han fick oss att tro “Vad skönt att Gud älskar mig precis som jag är, och att han ser mig som rättfärdig trots att jag lever i orättfärdighet, och att det räcker med att TRO på honom för att bli frälst” OM detta inte är sant? Tänk att på domedagen behöva säga…”Oops!”

1 Peter 4:18 Och om den rättfärdige med knapp nöd bliver frälst, hur ska det då gå den ogudaktige och syndaren?

Räcker det med att TRO och bekänna Jesus med vår mun för att bli frälst?

Jan9

Gud gjorde det inte svårt för oss att bli frälsta.

Joh 6:35 Jesus svarade: “Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta”.

Joh 6:40 Ty detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.

Joh 11:25 Jesus sade: “Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör

Vi behöver inte gå igenom några krångliga ritualer eller någon skärseld för att bli renade från vår synd, utan vi kan helt enkelt bekänna vår synd inför Gud och omvända oss för att få syndernas förlåtelse. Detta gäller även om vi gjort oss skyldiga till hemska överträdelser, många överträdelser eller upprepade överträdelser. Men omvändelse betyder inte ett temporärt ursäktande för en daglig synd, utan det betyder att i hjärtat inse sin synd samt hissa vit flagg och vilja lämna synderna bakom sig en gång för alla. Detta måste göras både i tanke och handling. Visst, det kan hända att vi återigen väljer att falla för Satans frestelser, men om vi lever i omvändelse, synd, omvändelse, synd, etc, så visar det att vi inte har i sanning omvänt oss.

1 John 1:9 OM vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

Bibeln lär oss att vi blir frälsta av tro:

Joh 3:16 Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.

Men det måste vara en sann tro. Det räcker inte med att endast TRO, utan vi måste även bekänna tron med vår mun:

Rom. 9 Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. 10 Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.

Apg 16:29 Då bad fångvaktaren om ljus och rusade in och föll skräckslagen ner inför Paulus och Silas. 30 Sedan förde han ut dem och frågade: “Ni herrar, vad skall jag göra för att bli frälst?” 31 De svarade: “Tro på Herren Jesus så blir du frälst, du och din familj.”

Apg 2:21 Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst. (denna vers handlar om den sista tiden)

Men inte ens ett öppet erkännande av vår tro frälser oss om inte resten stämmer:

Titus 1:16 De försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom. De är avskyvärda och olydiga, odugliga till varje god gärning

Matt 15:8-9 Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. Fåfängt dyrkar de mig, ty lärorna de lär ut är människors bud.

Matt. 7:²²Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? ²³Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!

Här nedan säger Markus att den som tror OCH BLIR DÖPT ska bli frälst:

Mark 16:16 Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd.

För vi kan ju inte påstå att en person som tror och blir döpt INTE är frälst. Man skulle också kunna säga att den som tror, blir döpt, ångrar sina synder, lever i ljuset med Jesus, visar god frukt, är en lärljunge och evangaliserar ska bli frälst, och vi skulle kunna lägga till ytterligare några beskrivningar på en kristen person. Det är tänkt att vi SKA låta döpa oss så fort vi omvänt oss och bestämt oss för att vandra med Jesus, men om vi skulle avlida innan eller inte har tillgång till så mycket vatten, så betyder det inte att vi inte är frälsta. Det motsäger inte Mark. 16:16. Räcker det med att tro några minuter, och sedan förbli frälst resten av livet?

Matt 10:22 Och ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.

Upp. 3:11 Jag kommer snart. Håll fast det du har, så att ingen tar din krona.

1 John. 2:24 Låt det ni har hört från början förbli i er. Om det som ni har hört från början förblir i er, kommer ni också att förbli i Sonen och i Fadern. 25 Och detta är vad han själv lovade oss, det eviga livet.

Ovan verser säger att vi måste hålla ut till slutet för att vara säkra på att få det eviga livet. Det räcker inte att tro att det endast finns EN Gud och att Jesus i sanning är Guds son.

Jak. 2:19 Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar.

Lukas 4: 41 Onda andar for även ut ur många, och de ropade: “Du är Guds Son.” Men han talade strängt till dem och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Messias.

Apg 19: 15 Men den onde anden svarade dem: “Jesus känner jag till, och vem Paulus är vet jag, men vilka är ni?”

Det räcker inte med att ha en tro utan gärningar för då skulle även demoner vara frälsta. Jakobs poäng i Jak. 2 är att visa att en ensam tro inte räcker för frälsning och att tro utan gärningar är död. Det är alldeles sant att vi inte kan bli frälsta av gärningar allena, men inte heller av tro allena. Vi kan inte förtjäna frälsning av något som vi tror eller gör, men Gud har i sin barmhärtighet gjort frälsningen möjlig för oss genom nåd. Att Jesus gjort det möjligt för oss att bli renade från våra synder betyder inte att Gud efter reningen ser mellan fingrarna på vår synd, eller att även ljumma kristna är välkomna till hans rike.

Vi vet alltså att om vi TROR i hjärtat på Jesus så blir vi frälsta, men vad innebär det att tro på Jesus? Att tro på Jesus betyder att vi ÄLSKAR vi honom, och vad betyder det?

Joh 14:15. Om ni älskar mig, så håll mina bud.

John 14:21 Den som har mina bud och håller dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig, han skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom, och skall uppenbara mig för honom. 22.Judas, inte Iskariot, sade då till honom: Herre, hur kommer det sig att du vill uppenbara dig för oss och inte för världen? 23. Jesus svarade och sade till honom: Om någon älskar mig, skall han hålla mitt ord. Och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. 24. Men den som inte älskar mig, han håller inte mina ord. Och det ord ni hör är inte mitt, utan Faderns, som har sänt mig.

1 John 5:3. Ty detta är kärleken till Gud, att vi håller hans bud. Och hans bud är INTE tunga. 4. Ty allt det som är fött av Gud besegrar världen och detta är den seger som har besegrat världen, vår tro. 5. Vem är den som besegrar världen, utom den som tror att Jesus är Guds Son?

1 Joh 2:3 Och av det VET vi att vi känner honom: OM vi håller hans bud. 4. Den som säger: Jag känner honom, och inte håller hans bud, han är en lögnare, och sanningen är inte i honom. 5. Men den som håller hans ord, i honom är sannerligen Guds kärlek fullkomnad. Av det vet vi att vi är i honom. 6. Den som säger sig förbli i honom är också skyldig att vandra så som han vandrade.

Matt 7:21. Inte skall var och en komma in i himmelriket, som säger till mig: Herre, Herre,utan den som gör min Faders vilja, som är i himlen.

Upp 22:14. Saliga är de som håller hans bud, för att de skall få rätt till livets träd och få gå in genom portarna i staden.

Lag och Evangelium. Rättfärdig genom gärningar och inte av tro allena (Jak. 2:24)

Dec19

Jak. 2:24 I sen alltså att det är av GÄRNINGAR som en människa bliver rättfärdig, och ICKE av tro allenast (1917)

Jak. 2:²⁴Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom GÄRNINGAR och INTE bara genom tro (SFB)

För att försöka parera denna vers (och egentligen stora delar av Jakobsbrevet) – som säger att vi INTE är rättfärdiga av tro allena – så föreslår en del att vi är rättfärdiga av gärningar inför MÄNNISKOR, medan vi är rättfärdiga av tro (allena) inför GUD. Men passar denna tolkning in vid närmare betraktelse? Så här säger Jakobsbrevet 2 om Abraham:

Jak.2:²¹Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? ²²Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. ²³Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän.²⁴Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. ²⁵Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? ²⁶Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

Här är sammanhanget där Abraham offrade sin son Isak, och det står klart att det är pga det Abraham gjorde INFÖR GUD (inte inför människor) som han kallades för rättfärdig och som gav honom rik välsignelse:

1 Mosebok 22:³Tidigt nästa morgon sadlade Abraham sin åsna och tog med sig två av sina tjänare och sin son Isak. Sedan han huggit ved till brännoffer, gav han sig i väg mot den plats som Gud hade sagt åt honom att gå till. ⁴När Abraham på tredje dagen lyfte blicken fick han se platsen på avstånd. ⁵Han sade då till sina tjänare: “Stanna här med åsnan. Jag och pojken går dit bort för att tillbe, och sedan kommer vi tillbaka till er.” ⁶Abraham tog veden till brännoffret och lade den på sin son Isak, men själv tog han elden och kniven, och de gick båda tillsammans. — ¹⁰Och Abraham räckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son. ¹¹Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: “Abraham! Abraham!” Han svarade: “Här är jag.” ¹²Då sade han: “Lyft inte din hand mot pojken och gör honom ingenting. NU vet jag att du fruktar Gud, då du inte ens har undanhållit mig din ende son.” —¹⁵Herrens ängel ropade ännu en gång till Abraham från himlen: ¹⁶“Jag svär vid mig själv, säger Herren: EFTERSOM du har gjort detta och inte undanhållit mig din ende son, ¹⁷skall jag rikligen välsigna dig och göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen och som sanden på havets strand, och din avkomma skall inta sina fienders portar. ¹⁸I din avkomma skall alla jordens folk bli välsignade, DÄRFÖR att du lyssnade till min röst.”¹⁹Sedan vände Abraham tillbaka till sina tjänare, och de bröt upp och gick tillsammans till Beer-Sheba. Och Abraham bodde i Beer-Sheba.

Om Jakobrevet 2:24 är tänkt att visa att vi är rättfärdiga av gärningar inför människor så kunde Jakob inte ha valt ett sämre exempel. Abraham var ensam när han offrade sin son, och inte ens hans tjänare var närvarande för att se händelsen (vilket även intygas i den sekulära judiska historieboken “Den rättrådigas bok” som refereras till i Bibeln). Vi kan läsa att Gud säger “nu vet jag” när han ser att Abraham lydigt tänker offra sin son. Helt klart är att Abrahams gärningar inte är inför människor utan inför Gud. Speciellt om vi också kan läsa:

Rom 2:¹³Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga.

Det tidigare stycket i Jakobsbrevet 2 säger:

Jak.2:¹⁴Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? ¹⁵Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen ¹⁶och någon av er säger till dem: “Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? ¹⁷Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.¹⁸Nu säger kanske någon: “Du har tro.” – Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. ¹⁹Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. ²⁰Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död?

Jakob jämför tro utan gärningar med demonernas tro. De tror också att Jesus är Guds son vilket de också erkänner högt, men de är inte frälsta eftersom de inte har gärningar att visa med sin tro. Så är det också med oss eftersom tro utan gärningar är död och gärningar utan tro är död. Vi kan inte förtjäna frälsning av något vi gör, men gärningar är ändå ett vllkor för frälsningen och därför nödvändiga. Om vi inte visar god frukt så lovar Jesus till och med att hugga av oss från vinträdet så det är mycket allvarligt. Synd innebär inte bara reducerade gåvor i Guds rike, utan det är våra SJÄLAR som är i fara:

Rom 6:¹⁶Vet ni inte att om ni gör er till slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder, antingen under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet? ¹⁷Men Gud vare tack! Ni var syndens slavar men har nu av hjärtat blivit lydiga mot den lära som ni blivit överlämnade åt. ¹⁸Nu är ni slavar under rättfärdigheten, sedan ni har befriats från synden. ¹⁹– För er mänskliga svaghets skull använder jag en så enkel bild. – Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse.²⁰Medan ni var syndens slavar, var ni fria från rättfärdigheten. ²¹Men vad skördade ni då för frukt? Jo, det som ni nu skäms för. Slutet på sådant är döden. ²²Men nu, då ni befriats från synden och blivit Guds slavar, blir frukten att ni helgas och till slut får evigt liv. ²³Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

1 Pet 2:¹¹Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen.

Romans 8:⁶Och köttets sinne är DÖD, medan Andens sinne är liv och frid. ⁷Köttets sinne är nämligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke är Guds lag underdånigt, ej heller kan vara det. ⁸Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud.— ¹³Ty om i leven efter köttet, så skolen I DÖ; men om I genom ande döden kroppens gärningar, så skolen I leva. (1917)

Mark 9:⁴⁷Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre för dig att gå in i Guds rike med ett öga än att med båda ögonen i behåll kastas i Gehenna

1 Peter 4:¹⁸Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?

De berömda verserna Ef. 2:8 talar inte emot vad jag skrivit ovan. Vi är antingen frälsta genom lagen eller av nåd genom tro (antingen eller), och vi vet att det inte kan vara det förstnämnda eftersom det alternativet kräver 100% lydnad vilket ingen uppnått. Tack och lov har Gud i sin kärlek erbjudit frälsning som en gåva genom tro, men det betyder inte att lydnad av den moraliska lagen (de tio budorden) numera är valfritt även om det är eftersträvansvärt. Det är tänkt att vi ska ha dessa budord i våra hjärtan och de är precis lika viktiga att lyda som tidigare eftersom synd alltid separerar oss från Gud. Det är den ceremoniella lagen som vi är fria ifrån. Att bli renade i Jesu blod betyder inte att Jesus frälser oss även om vi återigen smutsar ner oss i framtiden och det heter inte “en gång renad alltid renad”. Omvändelse är ett krav för att få vara Guds barn. Se även nedan hur Paulus å ena sidan säger att vi inte är under lagen, och å andra sidan listar synder som får oss att förlora vår frälsning.

Gal.5:¹⁶Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. ¹⁷Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. ¹⁸Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. ¹⁹Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,²¹illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike.²²Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet,²³trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. ²⁴De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär.²⁵Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden.

Tro är inte GÅVAN i Ef. 2:8-9 men FRÄLSNINGEN

Dec15

Gud ger ALLA människor en möjlighet att tro och omvända sig

Den berömda versen i Ef. 2:8-9 säger inte att TRO är en gåva utan snarare att FRÄLSNINGEN är en gåva (vilket grekiskan visar) och gåvor tar man emot och är vanligtvis mycket rädda om (vilket är villkoret för frälsningen) samt behåller. Gud tvingar dock ingen till detta.

Ef. 2:8-9 Ty av nåden är ni frälsta genom tron, och inte av er själva, Guds gåva är det, inte av gärningar, för att ingen skall berömma sig

Pronomet [Τοῦτο]är ett demonstrativt pronomen och den syftar på det som det refererar till. Det är inte maskulint eller feminint utan neutralt och det är i singular och nominativt. “Tro” kan inte vara vad [Τοῦτο] syftar till eftersom “det” är neutralt och “tro” feminint. Paulus borde ha använt ett annat passande ord om han velat syfta på ordet “tro” och därmed undvikt förvirring. Om vi accepterar att det inte är “tron” som är gåvan undviker vi dessutom motsägningar, såsom Rom 10:17 som säger att tro kommer av att höra (Guds ord).:

Rom. 10:¹⁷Alltså kommer tron av predikan, men predikan i kraft av Kristi ord.

Tro kan inte samtidigt komma pga predikan och genom att Gud på måfå tilldelar vissa människor tro. Det är antingen eller, och jag tror gärna att Rom 10:17 är sanna ord och att de inte står i strid med resten av Bibeln (eller svärtar ner Guds karaktär). Om tron hade varit en gåva borde inte Jesus ha förvånats över vissa människors starka tro, men det hände att Jesus förundrades över detta, samtidigt som han i andra sammanhang förbrådde människor för deras svaga tro. Paulus frågar sig:

Rom. 10:¹⁴Men huru skulle de kunna åkalla den som de icke hava kommit till tro på? Och huru skulle de kunna tro den som de icke hava hört? Och huru skulle de kunna höra, om ingen predikade?

Svaret är INTE “Jo, Paulus. Kände du inte till att människor kan komma till tro utan predikan, genom att Gud på måfå ger tro till somliga människor?” Om tron hade varit en gåva – separat från det faktum att Gud uppenbarat sitt ljus för alla människor – så blir det Guds fel att alla människor inte tror på honom, eftersom han ju inte gett dem gåvan att tro. Men sanningen är att vi är alla kallade att omvända oss och komma till tro. Gud vill inte att någon ska gå förlorad, och han har möjliggjort en grundtro till alla. Frågan är om vi tar emot hans ljus och låter det skina klarare eller om vi vänder honom ryggen.

Matt 6:30. Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, skulle han då inte mycket mer göra det med er, ni klentrogna?

Matt 11:20. Då började han gå till rätta med de städer, i vilka han hade gjort sina flesta kraftgärningar, och de hade likväl inte omvänt sig:21. Ve dig Korasin, ve dig Betsaida! Ty hade sådana kraftgärningar blivit gjorda i Tyrus och Sidon, som har blivit gjorda i er, så hade de för länge sedan omvänt sig i säck och aska.

Matt 14:30. Men när han såg, hur stark vinden var, blev han förskräckt, och då han började sjunka, ropade han och sade: Herre, hjälp mig. 31. Och genast räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: O, du klentrogne, varför tvivlade du?

Matt 16:7. Då tänkte de för sig själva och sade: Vi har inte tagit med oss något bröd. 8. När Jesus märkte det, sade han till dem: Ni klentrogna, varför bekymrar det er, att ni inte har tagit bröd med er? 9. Förstår ni inte ännu, eller minns ni inte de fem bröden åt de fem tusen, och hur många korgar ni tog upp?

Matt 17:19. Då gick lärjungarna avsides till Jesus och sade: Varför kunde vi inte driva ut honom? 20. Jesus sade till dem: För er otros skull. Sannerligen säger jag er: Om ni bara har tro som ett senapskorn, då kan ni säga till detta berg: Flytta dig härifrån dit bort, och det skall flytta sig, och inget skall vara omöjligt för er.

Mark 4:39. Och då han hade vaknat, talade han strängt till vinden och sade till sjön: Tig, och var stilla! Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt. 40. Och han sade till dem: Varför är ni så rädda? Hur kommer det sig att ni inte har tro?

Lukas 7:9. Då Jesus hörde detta, förundrade han sig över honom och vände sig om och sade till folket som följde honom: Jag säger er: Inte ens i Israel har jag funnit så stor tro.

Lukas 18:8. Jag säger er: Han skall snart ge dem rätt. Men skall Människosonen finna tro på jorden då han kommer?

Verser som brukar användas till att påstå att Gud väljer vem som ska ha TRO

Det finns några verser som kanske förbryllar, men som startpunkt så kan vi vara helt säkra på att Gud inte blundar och på måfå ger vissa människor tro medan han vägrar att ge andra tro. Det skulle ju innebära att Gud är den som väljer vem som ska bli frälst, och att han stänger dörren till frälsningen för merparten. Det stämmer inte överens med resten av vad vi kan läsa i Bibeln och det är nedvärderande att påstå att vår Frälsare är någon slags tyrann som förvägrar människor frälsning genom att han undanhåller den nödvändiga tron.

1 Kor. 12:8 Så gives genom Anden åt den ene att tala visdomens ord, åt en annan att efter samme Ande tala kunskapens ord, 9 åt en annan gives tro i samme Ande, åt en annan givas helbrägdagörelsens gåvor i samme ene Ande, 10 åt en annan gives gåvan att utföra kraftgärningar, åt en annan att profetera, åt en annan att skilja mellan andar, åt en annan att tala tungomål på olika sätt, åt en annan att uttyda, när någon talar tungomål.

Rom. 12:3 Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.

Om vi ser till sammanhanget så kan vi se att det handlar om nådegåvor, och det är verkligen sant att alla kristna inte har vare sig alla gåvor eller samma gåvor, och Paulus ber oss därför att agera inom de resurser som vi har fått tilldelade. Det är också sant att vi inte kan ge oss själva dessa gåvor utan det är GUD (den heliga anden) som tilldelar dem. Vi är tillsagda att vara ivriga på att ta emot nådegåvorna, och framför allt de bästa, men sanningen är dock att inte alla har gåvan att exempelvis hela människor. Inte för att Gud förvägrar kristna gåvor utan för att vi kanske inte tror på dem, inte ber om dem eller inte inser vilken kraft de har. Vår frälsning hänger dock inte på nådegåvorna. Vi ska heller inte göra som Salomo, som hade fått vishetens gåva som han till att börja med använde till något gott, men som han senare totalt sjabblade bort.

Matteus 7:11 Om nu I, som ären onda förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!

En del har inte gåvor för att de inte kommer till Gud för att ta emot dem. Gåvor tas emot, och efter det uppmanar Paulus oss att använda oss av det vi har. Hela sammanhanget:

Rom 12:6 Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro; 7 har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall; 8är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.

I nedan vers är det grekiska ordet (pistis) översatt till “trofasthet” på svenska, och det står inte att det är Gud som orsakar denna trofasthet hos personen utan att det är en frukt som förväntas att visas hos kristna. Inte heller säger 2 Tess. 1:11 att det är Gud som tvingar på människor tro. Det är vi själva som måste använda vår tro, och vi kan se från skriften att människor med stark tro lättare kunde bli helade. Jesus var som sagt förvånad själv över en del människors tro, men så var han heller inte påverkad av reformert tänkande!

Gal. 5: 22 Andens frukt åter är kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, trofasthet 23 saktmod, återhållsamhet. Mot sådant är icke lagen.

Bjorkbloggen

BLOG POSTS IN SWEDISH AND ENGLISH! Bibelfrågor med ämnen som fri vilja, rättfärdighet, lag, synd, nåd

Archives

Det finns villkor för att få vita kläder

Inga perfekta/fullkomliga människor är välkomna till vår kyrka?

Var verkligen Jesus syndarnas VÄN?

Satans lögn är “Ni skall visst inte dö”, men synd leder alltjämt till döden

Vad menas med “Bokstaven dödar men Anden ger liv”?

Enda skillnaden mellan fåren och getterna i Liknelsen är vad de GJORDE och INTE GJORDE

Räcker det med att TRO och bekänna Jesus med vår mun för att bli frälst?

Lag och Evangelium. Rättfärdig genom gärningar och inte av tro allena (Jak. 2:24)

Tro är inte GÅVAN i Ef. 2:8-9 men FRÄLSNINGEN

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this:

Share this: