Var verkligen Jesus syndarnas VÄN?

En del säger att Jesus var syndarnas vän och baserar det framför allt på denna vers:

Matt. 11:18 Johannes kom, och han varken äter eller dricker,och man säger: Han är besatt. 19 Människosonen kom, och han äter och dricker, och då säger man: Se, vilken frossare och drinkare, en vän till publikaner och syndare! Men Visheten har fått rätt av sina barn.”

Notera dock att påståendena i versen inte är vad Jesus säger om sig själv utan vad andra säger om honom. Samma personer som säger att han är vän till publikaner och syndare säger också att Jesus är frossare och drinkare. Det sistnämnda är inte sant så då kanske det förstnämnda inte heller är sant.

Gud Fader älskar förstås hela världen på ett sätt, eftersom han sände sin enda son för att dö för oss och ge oss liv, och Jesus kom för att kalla SYNDARE till frälsning. Men han frälser förstås inte någon om de inte först OMVÄNDER sig.

Lukas 5:32 Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse utan syndare.”

Lukas 15:7 Jag säger er: På samma sätt blir det glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig – inte över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.

Marksu 2:17 Jesus hörde det och sade till dem: “Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare.

I meningen precis efter påståendet att Jesus skulle vara vän med publikaner och syndare kan vi läsa:

Matt. 11:20 Sedan började Jesus gå till rätta med de städer där han hade utfört sina många kraftgärningar och förebrå dem att de inte hade omvänt sig.

Läs även:

Psalm 7:12 Gud är en rättfärdig domare, en Gud som dagligen visar sin vrede.13 Om någon inte vill omvända sig slipar han sitt svärd, sin båge spänner han och gör den redo.

3 Mosebok 19:17 Du skall inte hata din broder i ditt hjärta, men du skall tillrättavisa din nästa, så att du inte för hans skull kommer att bära påsynd.

Jesus var inte ute efter att få bra kontakt med människor genom att akta sig för att stöta sig med dem, och han umgicks inte med syndare för att vara vän med dem, utan med hopp att de skulle OMVÄNDA sig. (Inte heller bannade Jesus fariséer för att vara alltför rättfärdiga.) Syndare är ju fiender till Gud, så på det sättet kan inte Jesus vara vän med dem.

Hebr. 7:26 En sådan överstepräst var det vi också behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna.

Jakob 4:Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen är fiendskap mot Gud? Den som vill vara världens vän blir Guds fiende. 

Johannes 7: Världen kan inte hata er, men mig hatar den, därför att jag vittnar om att dess gärningar är onda.

Jesus kanske kallas syndarnas vän för att han ÅT med dem, men Jesus åt även tillsammans med fariséer och dem var han ju inte “vän” med.

Lukas 11:37 När Jesus hade talat, bjöd en farisé honom hem till sig, och han gick in och lade sig till bords.38 Farisén blev förvånad när han såg att Jesus inte tvättade sig före måltiden.

Syftet var inte att ha en trevlig och gemytlig samvaro där man endast diskuterar minsta gemensamma nämnare, utan syftet var att se människor gå från att vara syndare till rättfärdiga. Resten av middagen fortlöpte såhär:

Lukas 11:39 Men Herren sade till honom: “Ni fariseer rengör utsidan av bägare och fat, men ert inre är fullt av girighet och ondska. 40 Ni dårar, har inte han som gjorde utsidan också gjort insidan? 41 Ge därför ert inre som gåva, så blir allting rent för er.42 Ve er, ni fariseer! Ni ger tionde av mynta, ruta och alla slags grönsaker men bryr er inte om rätten och kärleken till Gud. Det ena borde ni göra utan att försumma det andra.43 Ve er, fariseer! Ni älskar den främsta platsen i synagogorna och tycker om att bli hälsade på torgen. 44 Ve er, ni liknar gravar som man inte ser och som folk trampar på utan att veta om det.”45 En av de laglärda sade då till honom: “Mästare, när du säger så, förolämpar du även oss.” 46 Han svarade: “Ja, ve också över er, ni laglärda! Ni lägger på människorna bördor som är svåra att bära, men själva rör ni inte ett finger för att lätta dem.47 Ve er! Ni bygger gravvårdar över profeterna som era fäder mördade. 48 Ni är alltså vittnen till vad era fäder gjorde och samtycker till det. De dödade profeterna och ni bygger gravvårdar över dem. 49 Därför har också Guds vishet sagt: Jag skall sända till dem profeter och apostlar, och en del av dem skall de mörda och förfölja. 50 Så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, som har utgjutits från världens begynnelse, 51 från Abels blod ända till Sakarjas blod, som utgöts mellan altaret och templet. Ja, jag säger er: Det skall utkrävas av detta släkte.52 Ve er, ni laglärda! Ni har tagit bort nyckeln till kunskapen. Själva har ni inte kommit in, och dem som är på väg in har ni hindrat.53 När han gick därifrån, började de skriftlärda och fariseerna angripa honom häftigt och ställa många frågor till honom. 54 De vaktade på honom för att fälla honom genom något som han sade.

Jesus var verkligen inte rädd för att “stöta sig” med människor. Jesus visste förstås att hans direkta sätt skulle leda till gruff och osämja, men det hade varit värre för honom och hans rykte om han inte passade på att reagera på hyckleri och oegentligheter, och endast tillbringade tiden med att “hänga omkring” med syndare med risken att andra skulle börja tro att Jesus var “en i gänget” och precis likadan som de han umgicks med. Det behöver å andra sidan inte vara en synd i sig själv att ÄTA med människor även om de är syndare – beroende på sammanhanget. Vi äter mat i skolor och på arbeten med alla sorters människor, och privat har vi kanske familj, släktingar och grannar som vi umgås och äter med trots att alla inte är kristna. Om vi däremot privat skulle ses på en pub tillsammans med andra människor som dricker , röker och svär så skulle det ge en felaktig bild av oss. Andra skulle lätt kunna tolka det som att vi är en i det gäng där vi sitter, trots att vi själva inte deltar i deras synd. Sen finns det kristna som tillbringar tid i och utanför pubar och nattklubbar för att evangelisera, men då är detta mer tydligt och behöver inte missförstås.

Vid ett annat tillfälle så kritiserade Jesus sin värd ganska kraftigt:

Lukas 7:36 En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick till honom och lade sig till bords. 37 Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med olja 38 och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Med sina tårar började hon väta hans fötter och torkade dem med sitt hår. Och hon kysste hans fötter och smorde dem med oljan.39 Farisén som hade inbjudit honom såg det och tänkte: “Om den mannen vore en profet skulle han känna till vad det är för slags kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska.40 Då sade Jesus till honom: “Simon, jag har något att säga dig.”Simon svarade: “Mästare, säg det.” – 41 “Två män stod i skuld hos en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, den andre femtio. 42 Eftersom de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vilken av dem kommer nu att älska honom mest?”43 Simon svarade: “Den som fick mest efterskänkt, skulle jag tro.” Jesus sade: “Du har rätt.” 44 Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: “Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus, gav du mig inget vatten till mina fötter. Men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. 45 Du gav mig inte någon hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte upphört att kyssa mina fötter. 46 Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. 47 Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som har fått litet förlåtet älskar litet.” 48 Sedan sade han till henne: “Dina synder är förlåtna.” 49 Då började de andra bordsgästerna fråga sig: “Vem är den här mannen, som till och med förlåter synder?” 50 Men Jesus sade till kvinnan: “Din tro har frälst dig. Gå i frid.

Paulus säger att vi inte ens ska äta tillsammans med syndare, men han förklarar också vad han menar med det. Om vi aldrig skulle kunna umgås med  syndare så skulle vi ha svårt att leva i den här världen som just är full av syndare. Det är inte Paulus syfte, utan poängen är att vi inte ska umgås med den som KALLAR SIG BRODER (eller syster förstås) OCH som lever i synd. Broder/syster är alltså en person som säger sig vara kristen. Sammanhanget i 1 Kor. 5 är för övrigt en situation där just en BRODER lever i grov synd och ändå befinner sig kvar mitt i ett sällskap med andra kristna. Detta ger helt fel signaler både vad gäller medkristna och utomstående. Andra kristna i församlingen kan få för sig att synd inte är så farligt eftersom “den här brodern lever ju i en grov synd och är fortfarande en utav oss, så varför skulle mina små synder vara ett problem för mig eller andra?“. Utomstående riskerar att tro att synd är någonting helt normalt i en kristen församling och att kristna lever precis likadant som alla andra. Kristna kan också ses som en samling hycklare, och detta vore förstås ingen bra reklam för kristendomen.  Framför allt så hjälper en accepterande attityd inte syndaren själv! I stället för lugnande dunk i ryggen kanske han behöver mer spark i baken eftersom det handlar om hans SJÄL.

1 Kor. 5:I mitt brev till er skrev jag att ni inte skulle ha något att göra med otuktiga människor10 Jag menade inte alla otuktiga här i världen, inte alla giriga och utsugare och avgudadyrkare. Då måste ni ju lämna världen. 11 Jag skriver nu till er att ni inte skall umgås med någon som kallas broder, om han är otuktig, girig eller avgudadyrkare, förtalare, drinkare eller utsugare. Inte heller skall ni äta tillsammans med en sådan. 12 Hur kan det vara min sak att döma dem som står utanför?Är det inte dem som står innanför ni skall döma? 13 Dem som står utanför skall Gud döma. Driv ut ifrån er den som är ond!

Sen ska vi ju inte hamna i det andra diket och tro att det är fritt fram att sprida fördömande och hårda ord till olyckliga människor bara för att Jesus vid några tillfällen uttryckte sig med skärpa.  Jesus valde garanterat de rätta tillfällena för sina ve-rop. Vi andra kanske har svårare att göra de rätta bedömningarna när det är motiverat med starka ord, så vi ska tänka oss för innan vi använder ett hårt ordval som kan orsaka smärta. Det kan vara befogat eller totalt obefogat…

Ords. 15:1 Ett mjukt svar stillar vrede, ord som sårar väcker harm

Leave a comment