Tag Archive | gör

BRA, du gode och trogne tjänare Matt. 25:21

BRA, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje! (Matt. 25:21)

Ovan är ett beröm till någon som gjort något BRA för Guds rike. Att vara trogen och lydig Jesus och hans bud betyder alltså frälsning – att kunna få gå in i Herrens glädje.

Hebr. 5:⁹Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom

Det finns kristna som säger att vi människor aldrig i livet kan göra något som är gott, som kommer från oss själva, inför Gud och OM vi ändå skulle lyckas göra något gott så är det endast för att Gud är den som gör det genom oss och med oss som verktyg. Det är inte säkert att denna idé bottnar i jantelagen eftersom denna idé frodas inom kristenheten även i andra länder och framför allt i de reformerta lägrena, men det handlar om en onödig falsk blygsamhet eftersom vi på felaktiga grunder fått för oss att det nästan är något FULT att säga att vi gjort något gott och bra inför Gud. Kan det bero på att vi är så förtvivlat rädda för att vi ska uppfattas som självrättfärdiga så att vi hellre nästan skryter med att vi är syndare snarare än att vi är heliga kristna? Men bara för att vi påstår att vi kan göra gott och utöva rättfärdighet så betyder det ju inte att vi därmed kan bli frälsta utan Jesu blod som renar oss och därmed gör oss rättfärdiga (en rättfärdighet som varar så länge som vi lever rättfärdigt). Är det inte märkligt att vi verkar skämmas så mycket för det goda som vi kan göra inför Gud, och som vi faktiskt förväntas göra?

Vi har ofta blivit itutade att det inte finns NÅGONTING som vi troende kan göra eller lägga till det som Jesus redan gjort klart på korset där det påstås att han betalade för våra synder, tog vårt straff på sig själv, dog i stället för oss, förlät alla synder ovillorligt och innan de ens hinner utföras, tog Guds vrede på sig själv och i stället för oss, lovade NÅD och frikännande oavsett vad vi ämnar göra, och med dessa ovillkorliga löften och försäkringar slutligen utbrast “det är fullbordat” och därmed låste denna löfteskista med hundra varv, spikade igen den och kastade bort nyckeln en gång för alla. Möjligen upplever folk att det finns det EN fruktansvärd och horribel synd som faktiskt skulle få Jesus att leta redan på nyckeln igen och låsa upp kistan med alla löften/försäkringar, och det är om någon skulle påstå att OMVÄNDELSE skulle krävas, och framför allt… GÄRNINGAR! Hu vale! Det kan få folk att spärra upp ögonen av skräck och riktigt rysa!

“Gärningslära” – som många uppfattar betyder “lydnad av Guds bud” verkar vara den största synden av alla och den enda synd som möjligen inte riktigt fastnat i den härva av synder som Jesus dog för. En del kanske resonerar: Stölder, otrohet, lögner…inte så jättebra att utöva kanske, men ändå ingen fara på taket för våra själar, men att däremot påstå att GÄRNINGAR skulle behövas för frälsningen? Där går gränsen! Då har vi hamnat i en livsfarlig villolära från Satan, och då är man för evigt förlorad. Däremot är man fri och frälst om man medger att man är en vanlig hederlig syndare frälst av nåd och ödmjukt säger “Ingen är perfekt” och “Jag är inte god i mig själv och kan inte göra någonting som behagar Gud”. Bara man inte lär ut att vi måste vara Jesus trogna och lyda honom för att vara frälsta, så ordnar sig resten för den som “tror på Gud”.

Det kanske låter som jag överdriver men jag har talar med såpass många kristna personer och så många predikningar från olika kyrkor, att jag vet vilken fullkomlig SKRÄCK som folk i allmänhet verkar ha för något som luktar “gärningslära“. Inte så att jag någonsin hört någon kristen person säga “synda hur mycket du vill för Gud bryr sig inte” eller säga någonting annat än att synd är fel, MEN om de lär ut att synd INTE leder till (själslig) död så uppmuntrar de ju likaväl synd även om det är mer indirekt!

Låt ingen lura dig att tro att du inte kan göra gott inför Gud, för det kan du! Även en del ateister kan emellanåt (eller t o m ofta) göra gott, men de är inte frälsta eftersom de inte är i vinträdet och bygger sina liv på Jesus Kristus. Vi måste vara i vinträdet (Jesus) för att kunna producera god och varande andlig frukt, men det är VI (inte Gud) som bär frukten i våra grenar. Är våra grenar inte i trädet kan vi inte producera någon andligt god frukt och det är VÅRT ansvar. Inte Guds ansvar! Hade det hängt på Gud så hade han förstås sett till att vi aldrig någonsin syndade och att vi visade god frukt ständigt och jämt, men i stället varnar Jesus oss att vi måste visa god frukt så att vi inte huggs av vinträdet och bränns upp.

Så återigen, DU kan göra gott inför både Gud och människor och glädja honom med goda gärningar som du GÖR. Det är t o m stor glädje i hela himlen när en enda syndare omvänder sig – vilket innebär att hissa vit flagg och ha som målsättning att aldrig synda igen – och det handlar återigen om någon som denna person GÖR. Att undvika synd (i princip att undvika att handla illa mot sin nästa) är att GÖRA något GOTT. Så att undvika att synda, och att visa barmhärtighet mot sin nästa är den segrande livsstilen som Gud förväntar sig av oss.

Lukas 15:7 Jag säger er: På samma sätt blir det glädje ihimlen över en enda syndare som omvänder sig – inte över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.

Det är inte gärningslärare som är farliga – om vi med det menar kristna som lär ut att vi måste lyda Jesus och hans bud för att vara frälsta – utan de som lär ut att vi inte behöver göra NÅGONTING för att bli frälsta förutom att tro på ett färdigt frälsningspaket. Frälsningen är inte billig. Vi måste vara villiga att ge upp ALLT, och vi måste beräkna kostnaden och vara beredda att förneka oss själva och ta vårt kors på oss dagligen. Att inte behöva göra någonting, och att ha råd med att tjäna två herrar är en BILLIG frälsning, och det är ingenting som Bibeln lär.

Här nedan kan du läsa några exempel på verser som tydligt visar att vi kan göra gott inför Gud, och behaga och glädja honom med att göra goda gärningar. Den helige Ande kan leda oss rätt och han är den store Hjälparen i våra liv. Läs gärna mer om nåd, lag och synder, exempelvis i denna artikel.

Nya testamentet

De första två avsnitten handlar om två liknelser i Mattheus 25 där vi kan se att goda/dåliga gärningar är avgörande för om vi hamnar i Guds rike eller i helvetet.

Matt. 25:¹⁹En lång tid därefter kom tjänarnas herre och krävde redovisning av dem.²⁰Den som hade fått fem talenter kom då och lämnade fram fem talenter till och sade: Herre, fem talenter överlämnade du åt mig. Nu har jag tjänat fem till.²¹Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!

Matt. 25:³¹När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.—. ³⁴Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse. —³⁷Då skall de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka?— ⁴⁰Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har GJORT för en av dessa mina minsta bröder, det har ni GJORT mot mig.⁴¹Sedan skall han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. — ⁴⁴Då skall de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig inte? ⁴⁵Då skall han svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni INTE HAR GJORT för en av dessa minsta, det har ni INTE HELLER GJORT för mig. ⁴⁶Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.”

Apg 10:³⁴Då började Petrus tala: ”Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, ³⁵utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt,vilket folk han än tillhör

Luke 6:⁴⁵En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt hjärtas onda förråd. Ty vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.

Rom. 2:⁶Han skall ge var och en efter hans gärningar: ⁷evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet,

Rom. 8:⁸Men de som äro i ett köttsligt väsende kunna icke behaga Gud.⁹I åter ären icke i ett köttsligt väsende, utan i ett andligt, om eljest Guds Ande bor i eder; men den som icke har Kristi Ande, han hör icke honom till. (1917)

Rom. 12: Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. ²Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom.—²¹Låt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda.

Rom. 14: ¹⁷Ty Guds rike består inte i mat och dryck utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande. ¹⁸Den som tjänar Kristus på det sättet behagar Gud och håller provet inför människor. ¹⁹Låt oss därför sträva efter det som tjänar friden och den ömsesidiga uppbyggelsen

Kol. 1:⁹Från den dag vi hörde om det, har vi därför inte upphört att be för er. Vår bön är att ni skall uppfyllas av kunskap om hans vilja, med all andlig vishet och insikt, ¹⁰så att ni kan leva värdigt Herren och i allt behaga honom, när ni bär frukt i alla slags goda gärningar och växer till i kunskapen om Gud.¹¹Hans härlighets makt skall då styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt. ¹²Med glädje skall ni då tacka Fadern, som har gjort er värda att få del i det arv som de heliga har i ljuset.

1 Thess. 2:⁴Eftersom Gud har ansett oss värdiga att anförtros evangeliet talar vi som vi gör, inte för att vara människor till lags utan för att behaga Gud, som prövar våra hjärtan.—¹⁰Ni är vittnen, ja, Gud själv är vittne till hur heligt, rätt och oförvitligt vi uppträdde bland er som tror.—

1 Thess. 4:1 För övrigt, bröder, ni har lärt av oss hur ni skall leva för att behaga Gud, och det är ju så ni lever. Nu ber och uppmanar vi er i Herren Jesus att låta ert liv ännu mer överflöda i detta. ²Ni vet vilka föreskrifter vi har gett er från Herren. ³Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt, — ⁸Därför, den som nu avvisar detta, avvisar inte en människa utan Gud, som har gett er sin helige Ande.

1 Tim. 2:1 Först av allt uppmanar jag till bön och åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, ²för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan föra ett lugnt och stilla liv på allt sätt gudfruktigt och värdigt. ³Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare

Hebr. 11:⁶Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom.—⁸I tron LYDDE Abraham, när han blev kallad att dra ut till det land som han skulle få i arv, och han begav sig i väg utan att veta vart han skulle komma.

Hebr. 13:¹⁶Och glöm inte att göra gott och dela med er, ty sådana offer har Gud behag till.

2 Pet 2:7 Men han frälste den rättfärdige Lot, som plågades av de ogudaktigas utsvävande liv.

Rom. 15:17 Det är alltså i min tjänst inför Gud som jag kan berömma mig i Kristus Jesus.

2 Korinthierbrevet 1:12 Vi kan med gott samvete berömma oss av att vi här i världen, och särskilt mot er, har uppträtt i helighet och renhet inför Gud och inte varit ledda av världslig visdom utan av Guds nåd.

Filipperbrevet 2:16 när ni håller fast vid livets ord. Då kan jag berömma mig av er på Kristi dag. Jag har alltså inte sprungit förgäves eller arbetat förgäves.

Gamla testamentet

Predikaren 2:26 Åt den människa som är god i hans ögon ger han vishet och kunskap och glädje. Men åt syndaren ger han besväret att samla in och lägga på högför att det skall ges åt den som är god i Guds ögon. Också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind.

Ordspråksboken 16:6 Genom nåd och sanning sonas skuld, genom Herrens fruktan undflyr man det onda.⁷Om någons vägar behagar Herren, gör han även hans fiender till vänner.

Ordspråksboken 11:1 Herren avskyr falsk våg, full vikt behagar honom.

Ordspråksboken 11:20 De som har förvända hjärtan är en styggelse för Herren, de som lever ostraffligt behagar honom.

Ordspråksboken 12:22 Lögnaktiga läppar är en styggelse för Herren, de som handlar rättfärdigt behagar honom.

Ordspråksboken 15:8 De ogudaktigas offer är avskyvärda för Herren, de rättsinnigas bön behagar honom.

4 Mosebok 24:1 När Bileam såg att det behagade Herren att välsigna Israel, gick han inte som förut bort och såg efter spåtecken, utan vände sig mot öknen.

1 Kung. 3:⁹Ge din tjänare ett lydigt hjärta, så att han kan vara domare för ditt folk och skilja mellan gott och ont. För vem kan annars vara domare för detta ditt stora folk?”¹⁰Det behagade Herren att Salomo bad om sådant.

Psaltaren 69:31 Jag vill prisa Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse. ³²Det skall behaga Herren mer än någon tjur eller något offerdjur med horn och klövar.

Malaki 3:4 Då skall offergåvorna från Juda och Jerusalem behaga Herren som i forna dagar och gångna år.

Jeremia 9:24 Den som vill berömma sig, han skall berömma sig av att han har insikt och känner mig: Att jag är Herren, som verkar med nåd, rätt och rättfärdighet på jorden. Ty däri har jag min glädje, säger Herren.

Vem gör människan stum, döv, seende eller blind? Herren? (2 Mose. 4:11)

Dec17

Låt oss läsa 2 Mos. 4:11 i sitt sammanhang för att undvika missförstånd. Ovan vers handlar om Mose som argumenterar med Gud att han (Mose) inte skulle vara lämplig som Israels ledare pga sin tröga tunga – eller ska vi kalla det blyghet?

2 Mos. 4:⁶Herren sade ytterligare till honom: “Stick in handen i barmen!” Han gjorde så, och när han drog ut handen, se, då var den vit som snö av spetälska.⁷Sedan sade Gud: “Stick tillbaka handen i barmen!” Mose gjorde så, och när han drog ut den igen, se, då var den på nytt som hans övriga kropp. ⁸Och Herren sade: “Om de inte tror dig eller ger akt på det första tecknet, så måste de tro på det andra tecknet. ⁹Men om de inte ens tror på dessa två tecken eller lyssnar till dina ord, tag då av Nilens vatten och häll ut det på torra marken. Vattnet som du tagit ur floden skall då förvandlas till blod på torra marken.”

Gud ämnar alltså att ge Mose ett ganska bra äss i ärmen genom att möjliggöra att MIRAKEL ska kunna ske från hans (Moses) händer! Gud visade även prov på dessa mirakel för att verkligen få Mose att förstå att det fungerar i verkligheten och inte bara är en skrivbordsprodukt. Det intressanta är att Gud uttrycker sig som att utgången för hur människor kommer att tolka dessa mirakel är oviss och det verkar inte som han själv ens är säker på den exakta utgången eftersom han säger “Om de inte tror dig eller ger akt på det första tecknet—“, “Men om de inte ens tror på dessa två tecken...”. Det finns alltså ett par olika alternativ som skulle kunna vara möjliga och Gud säger inte åt Mose just i det här stadiet exakt vad som kommer att ske. (Vid många andra tillfällen så säger Gud med exakthet vad som kommer att ske i framtiden.) Gud undervisar Mose även om ytterligare mirakel som kan utföras för att försöka övertala människorna. Då invänder Mose:

¹⁰—“Men Herre, jag är ingen talför man. Jag har inte varit det tidigare, och jag är det inte heller nu sedan du har talat till din tjänare. Jag är trög att tala och har en trög tunga.”

Som svar använder Gud då Moses egna exempel – trög att tala och med en trög tunga – tillbaka till honom själv. På svenska låter det som att Gud är den som med flit gör en människa stum eller döv. Läser vi texten på engelska är poängen i stället att Gud gör alla människor – inklusive de människor som är döva och stumma. Inte att han avsiktligt GÖR dem döva eller stumma.

¹¹Herren sade till honom: “Vem har givit människan munnen och vem gör henne stum eller döv, seende eller blind? Är det inte jag, Herren? ¹²Gå nu! Jag skall vara med din mun och lära dig vad du skall säga.”

¹¹And the Lord said unto him, Who hath made man’s mouth? or who maketh the dumb, or deaf, or the seeing, or the blind? have not I the Lord? (KJV)

Eftersom det inte kan vara en individs fel att bli född döv eller stum, och ingen annan individs fel heller för den delen, så måste det faktum att människor KAN födas med dessa handikapp härledas till Gud själv. Därmed inte sagt att Gud VILL att människor ska födas på det sättet. Han är bara orsaken till att världen är uppbyggd som den är och att risken för sjukdomar finns i en fallen värld. Gud ville heller inte att världen skulle vara fallen, och inte att Adam och Eva skulle synda och orsaka fysisk död för sina efterkommande, men han visste såklart att risken för olydnad fanns och därmed att det fanns risk för DÖD. Så fungerar helt enkelt en värld med fri vilja, och alla andra skapelsealternativ skulle bara vara sämre. Gud gjorde som bekant något åt situationen när han lät sin enfödde son dö för våra synder, och tack och lov behöver vi inte leva i evighet på den här fallna jorden. En fördel med “eländes elände” kan vara att människor har en tendens att söka Gud på ett mer intensivt sätt än om de skulle leva i ständig komfort. Det har vi många exempel på även i Bibeln. Däremot inte sagt att sjukdomar och död absolut måste vara enligt Guds vilja för det finns en rad svårigheter som aldrig i livet skulle kunna ingå i Guds planer. Skulle 37.000 aborter per år i Sverige vara enligt Guds vilja? Det har jag svårt att tro. Hur som helst så vill Gud i det här bibelavsnittet bara förklara för Mose – genom att återanvända Moses egna argument och ordval – att argumenten faktiskt var ganska dåliga med tanke på att Moses samtalspartner faktiskt är GUD SJÄLV som är alltings skapare och faktiskt känner till allas begränsningar och möjligheter. Tänk om Gud skulle svara:

“Jamen, det har du ju alldeles rätt i, Mose. Du har ju faktiskt en väldigt trög tunga så hur skulle du kunna vara Israels ledare? Att du inte har talang som en stor talare är ju faktiskt helt omöjligt att göra något åt. Du är ju född så och ingen kan någonsin ändra på hur du fungerar i din natur. Såsom man är född är precis så man måste förbli”.

I stället säger Gud “GÅ NU” efter att ha förklarat att han faktiskt är Gud över allt och därför har han kapacitet att också ändra på sakernas bestånd. Men trots de mirakel som Mose fått se så litar han fortfarande inte på sin egen kapacitet, trots löftena från Gud:

¹³Men Mose sade: “Herre, jag ber dig: Sänd ditt budskap med vilken annan du vill.” ¹⁴Då upptändes Herrens vrede mot Mose och han sade: “Har du inte din bror Aron, leviten? Jag vet att han är en man som kan tala. Och se, han är på väg för att möta dig, och när han får se dig skall han känna glädje i sitt hjärta. ¹⁵Du skall tala till honom och lägga orden i hans mun. Och jag skall vara med din mun och hans mun, och jag skall lära er vad ni skall göra. ¹⁶Han skall tala i ditt ställe till folket. Han skall vara som en mun för dig, och du skall vara som Gud för honom. ¹⁷Du skall ta den här staven i handen, och med den skall du göra dina tecken.”

Jag vill inte gärna tro att Gud är arg på Mose p g a hans frågor om hur i all sin dar han (Mose) ska kunna vara en bra ledare med den tunghäftan som han lider av. Det kan väl aldrig vara fel att uttrycka sina farhågor och be om hjälp avGud när man känner att man kommer till korta? Det är ju därför vi BER ibland. I stället tror jag att Gud är vred på Mose för att han helt enkelt går emot Guds planer och faktiskt vill avsäga sig hela uppdraget TROTS att Gud visat honom att han kommer att vara med honom på ett helt fantastiskt sätt där MIRAKEL kan ske från hans händer, och trots att Gud ber Mose att helt enkelt lyda honom och lita på honom. Varför säga nej till Skaparen? Det låter som Gud redan hade allting uträknat redan innan Mose knorrade. Det verkar nämligen som Gud hade Aron i baktankarna redan från första början så Mose hade inte behövt tveka över uppdraget och spjärna emot. Gud gav inte Mose uppdrag som han inte skulle kunna klara av på ett eller annat sätt. I det här fallet så verkar inte Gud vara motiverad att ändra på Moses natur och göra honom till en pratglad och social person, utan han lät Aron vara den som fick prata i Moses ställe.

Den här situationen är faktiskt något som vi kan ta lärdom av idag på olika sätt. Det kan absolut vara så att vi inte passar för allehanda uppdrag och funktioner pga att vi inte har personligheter för det, men om det är Guds vilja så kan han lösa det på sätt som inte handlar om att hela vår personlighet måste ändras. Vi är helt enkelt olika till sättet och bra på vissa saker och dåliga på andra, men om något är Guds vilja så finns det sätt att komma runt det som vi kanske inte tänkt på. Det är hur som helst bra att vi nämner våra funderingar och eventuella farhågor inför Gud, men inte att göra som Mose – som direkt ville kasta in handduken inför uppdraget – utan att höra vidare om Gud faktiskt hade några konkreta planer för hur hela uppdraget skulle lyckas. Hade Moses lugnat sig lite så kanske han hade fått höra att hans bror redan var på väg till honom och att de två skulle bli ett kanonbra team tillsammans.

Enda skillnaden mellan fåren och getterna i Liknelsen är vad de GJORDE och INTE GJORDE

Feb14

Jesus säger i Jn 5:29 att vid vid uppståndelsen som kommer de som gjort det goda att komma till livets uppståndelse och de som gjort det onda till domens uppståndelse. Jakob, Paulus, Johannes och Petrus säger samma sak:

Joh. 5:28 Förundren eder icke över detta. Ty den stund kommer, då alla som äro i gravarna skola höra hans röst 29 och gå ut ur dem: de som hava GJORT vad gott är skola uppstå till LIV, och de som hava GJORT vad ont är skola uppstå till DOM.

Jak. 2:13 Ty domen skall utan barmhärtighet drabba den som icke har visat barmhärtighet; barmhärtighet åter kan frimodigt träda fram inför domen.

Rom 8:13. Ty om ni LEVER EFTER KÖTTET, så skall ni DÖ, men om ni dödar kroppens gärningar genom Anden, så skall ni LEVA.

John 14:23. Jesus svarade och sade till honom: Om någon älskar mig, skall han hålla mitt ord. Och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. 24. Men den som inte älskar mig, han håller inte mina ord. Och det ord ni hör är inte mitt, utan Faderns, som har sänt mig.

1 Pet 2:11 Mina älskade, jag förmanar er såsom gäster och främlingar, att ni aktar er för de köttsliga begärelserna, som strider mot SJÄLEN.

Vad vi GÖR påverkar alltså om vi kommer till Guds rike eller ej (även om vi förstås måste tro på att Jesus är Gud i köttslig form som dött som ett syndoffer för oss och renat oss med sitt blod). Hela Bibeln är överfull av uppmaningar att vi måste GÖRA saker för att bli frälsta (inte förlora salt, gå igenom den trånga porten, hålla ut till änden, bära vårt kors dagligen, etc) och detta kan vara förbluffade för oss eftersom vi under en lång tid i Sverige varit influerade av Martin Luther som inte var särskilt förtjust i Jakobsbrevet (enligt hans egna ord) eftersom Jakobsbrevet lär saker såsom:

Jak. 2:20 Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? 21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom GÄRNINGAR, när han bar fram sin son Isak på altaret?

Martin Luther myntade ju begreppet “frälst av tro allena” trots att Bibeln säger att vi INTE är frälsta av tro allena. Vi har också fått för oss att om vi rör minsta finger för att försöka frälsa oss själva så är det “gärningslära” som vore den värsta teologiska tabben (och synden) under solen. Självklart kan vi inte frälsa oss själva eftersom vi alla är i behov av att bli renade i Jesu blod, och vi kan inte heller förtjäna frälsning av något som vi gör ELLER tror, men det finns ändå VILLKOR för frälsningen och det är att vi tror, omvänder oss och LYDER Gud. Alltså något som vi GÖR. Matteus 25 innehåller tre liknelser som alla har poängen att vad vi GÖR påverkar vår slutdestination – himmel eller helvete. Detta sägs vara en irrlära i våra kyrkor idag men Bibeln håller inte med. Läs liknelsen om fåren och getterna. Både får och getter trodde på den som de samtalade med – Guds son – och även DEMONER accepterar att Jesus är Guds son och bekänner det till och med högt! Det räddar dem inte, vilket var Jakobs poäng. Tro utan gärningar är död.

Människosonens dom

Matt 25:31 När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron. 32 Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja dem från varandra, som en herde skiljer fåren från getterna. 33 Och fåren skall han ställa på sin högra sida och getterna på den vänstra. 34 Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse. 35 Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. 36 Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig. 37 Då skall de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka? 38 Och när såg vi dig vara främling och tog emot dig eller naken och klädde dig? 39 Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig? 40 Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.

41 Sedan skall han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. 42 Ty jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka. 43 Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte. 44 Då skall de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig inte? 45 Då skall han svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. 46 Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.”

Skillnaden mellan fåren och getterna är alltså vad de GÖR. Fåren hamnar på den högra sidan och det är de som GJORT något bra (rättfärdighet), och getterna hamnar på den vänstra sidan och det är de som INTE GJORT något bra. De har INTE visat barmhärtighet. Brist på frukt kan alltså förhindra oss att komma in i Guds rike. Det kan vi även läsa i Joh. 15, där grenarna huggs av och kastas i elden pga brist på frukt. Vi är inte frälsta genom att tro på ett färdigt “paket” och inget mer. Egentligen kan vi jämföra med änglarna i begynnelsen. Jag tror inte att de hade några problem med att “tro på Gud”, och att se honom som den skapare som han är. Ändå kan vi läsa att 1/3 av dem föll när de följde Lucifer i hans spår. Det var återigen vad de GJORDE som påverkade utvecklingen av historien – de kommer ju i framtiden att kastas i den eviga elden som förberetts åt dem pga det som de valt att göra.

De andra liknelserna i Matteus 25 är de välkända liknelserna om de Tio jungfrurna och den om Talenterna. Alla tio jungfrurna “trodde” på brudgummen och väntade på hans återkomst. Vad de GJORDE och INTE GJORDE är vad som sedan påverkade förloppet. Alla väntade på brudgummen och visste att han skulle komma och alla hade lampor. Men hälften av tjejerna hade valt att inte ta med någon extra olja till dem trots att det kanske skulle behövas. Vi kan se att det förmodligen handlade om reservolja eftersom de oförståndiga tjejerna menade att lamporna ju “slocknar” för dem, vilket betyder att det åtminstone fanns olja i lamporna från början. De hade alltså en gång varit tända, men lamporna HÖLL INTE UT TILL SLUTET. Vi är tillsagda av Jesus att vi måste hålla ut till änden för att bli frälsta. De förståndiga tjejerna hade valt att ta med extra olja, och det var ett bra val. Våra val spelar roll! Likaså visar liknelsen om Talenterna att våra val och vårt agerande påverkar utgången, och det handlar även här om evigt liv (med tillhörande belöningar) eller evig förtappelse.

Jag vet att jag skriver mycket om omvändelse och rättfärdighet på min blogg, men det är för att det känns som det är ämnen som inte är särskilt vanliga eller populära, trots att det är så viktiga ämnen eftersom SJÄLEN är i fara. Djävulens enda mål är att få oss att SYNDA så att vi INTE kommer in i Guds rike. Han FRESTAR oss och försöker ge oss URSÄKTER för att synda. Jag tror att djävulen gärna vill invagga oss i tron att det räcker med att tro för att bli frälst UTAN gärningar (frukt) och att synd inte separerar oss från Gud. Vore det inte fruktansvärt om han fick oss att tro “Vad skönt att Gud älskar mig precis som jag är, och att han ser mig som rättfärdig trots att jag lever i orättfärdighet, och att det räcker med att TRO på honom för att bli frälst” OM detta inte är sant? Tänk att på domedagen behöva säga…”Oops!”