Etikettarkiv | utkora

Enkel utkorelse, DUBBEL UTKORELSE, eller ingen utkorelse alls?

fb cover chooseReformert troende kristna, såsom kalvinister, brukar tro på ”utkorelsen” (som du kan läsa mer om i den här bloggartikeln när det handlar om betydelsen av att vara ”utvald”eklektos) vilket betyder att de tror att Gud har utvalt några människor att bli frälsta – ett val som han gjorde redan vid jordens skapelse och innan människorna ens fanns. Det innebär – om man vill vara konsekvent – att vi människor är födda antingen frälsta eller fördömda, och ingenting kan förstås ändra på det som Gud själv skrivit i sten om vad som ska hända i framtiden…Av någon anledning fortsätter dock reformerta att evangelisera, trots att det kan jämföras med att ha en valkampanj för något som redan inträffat och som man inte längre kan påverka på minsta vis. Valet är ju redan gjort!

Att vara utvald (eklektos) har snarare en innebörd av att vara speciell/dyrbar och att hålla måttet. Det är vi själva som ser till att vi tillhör den skara som håller måttet och som därför är de utvalda som ska få ärva Guds rike. Löftena om Guds rike gäller endast de som är I KRISTUS, som bland annat Ef. 1-2 talar om. Ef. 1-2 talar alltså inte om att Gud utväljer individer till frälsning, men däremot så talas det om att det är förutbestämt att Kristi kropp ska få ärva Guds rike. Vi evangeliserar eftersom vi vill att ännu fler människor ska välja att ansluta sig till Kristi kropp och få ta del av de underbara saker som redan vid tidens början utlovats Kristi medarvingar.

Om Gud utvald endast några människor till frälsning, genom att ge dem möjlighet att tro på honom och omvända sig, då resulterar detta i att resten inte KAN bli frälsta eftersom Gud ju inte gett dem möjlighet att tro. Om kalvinisternas TULIP är sann så har Jesus inte ens dött för alla människor, och självfallet kan alla människor då inte bli frälsta. På engelska kallar man detta för ”predestination”, och om kalvinisternas predestinationslära stämmer så handlar det alltid och till 100% om en dubbel predestination DUBBEL UTKORELSE – eftersom den skara går förlorad som Gud valt att INTE ge någon tro. Han har helt enkelt förvägrat dem en möjlighet att bli frälsta, vilket är ett val han gjort vid tidernas början. Det innebär i sin tur att Gud allena måste beskyllas för att vissa människor inte tror, för det är ju han som är skulden för att vissa människor föds andligt blinda och som dessutom tvingas att fortsätta på den vägen vare sig de vill eller ej. Själva har de inget att säga till om, utan tvingas att födas och förbli de onda människor som Gud alltid velat att de ska bli. Få reformerta går emellertid med på denna beskrivning, utan de vill gärna äta kakan och ha kakan kvar. De föredrar att tro på en historia som motsäger sig själv så att de kan fortsätta att vara trogna sina människoskapta läror. Ibland försöker de lösa sina motsättningar med ”Guds vägar högre än era vägar och hans tankar högre än era tankar”, eller ”it’s a mystery” och vips försvinner alla paradoxer och motsägningar. 

Ordet ”utkorelse” och ”utkora” i SFB 

I Svenska Folkbibeln finns ordet ”utkorelse” med två gånger (se verserna nedan), och ”utkora” 0 gånger.

Rom. 11 har stort fokus på Paulus försök att få alla judar att förstå att de inte är frälsta för att de är födda judar eller för att de har Mose lag, utan frälsningen erbjuds även hedningarna. Det krävs ingen omskärelse för att bli frälst, såsom Mose lag föreskriver, utan frälsningen är av TRO (och tror man på Gud och är hans barn så lyder vi honom – men då handlar det inte om MOSE lag).

Rom. 11:25 Bröder, jag vill att ni skall känna till denna hemlighet, för att ni inte skall ha för höga tankar om er själva: förstockelse har kommit över en del av Israel och så skall det förbli, till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in. 26 Och det är så hela Israel skall bli frälst, som det står skrivet: Från Sion skall Frälsaren komma och skaffa bort all ogudaktighet från Jakob. 27 Och detta skall vara mitt förbund med dem, när jag tar bort deras synder.28 I fråga om evangelium är de fiender för er skull, men i fråga om utkorelsen är de älskade för fädernas skull. 29 Ty sina gåvor och sin kallelse kan Gud inte ångra. 30 Ni var tidigare olydiga mot Gud, men har nu fått barmhärtighet genom deras olydnad. (SFB)

Petrus varnar sina läsare att vi måste se till att göra kallelsen och utkorelsen fast, och OM vi gör detta ska vi aldrig någonsin snubbla och falla utan få ärva Guds rike. Petrus lägger alltså fram ett VILLKOR för frälsningen, men vad händer om vi INTE lyder Petrus visa ord? Är vi då frälsta i alla fall och Petrus allvarliga varningar helt onödiga?

2 Pet. 1:8 Ty om allt detta finns hos er och växer till, blir ni inte overksamma eller utan frukt när det gäller kunskapen om vår Herre Jesus Kristus. 9 Men den som saknar detta är närsynt, ja, blind, eftersom han har glömt att han blev renad från sina tidigare synder. 10 Var desto ivrigare, mina bröder, att göra er kallelse och utkorelse fast. Gör ni det, skall ni aldrig någonsin snubbla och falla. 11 Då skall ni få en fri och öppen ingång till vår Herre och Frälsare Jesu Kristi eviga rike. (SFB)

Ordet ”utkorelse” och ”utkora” i 1917 års översättning

I 1917 års översättning finns ”utkorelse” med fem gånger. Även 1917 använder sig av det ordet i ovan nämnda verser, och ytterligare en vers handlar om Hag. 2:1 som talar om Serubbabels utkorelse. Dessutom finns ordet med i Rom. 9 respektive Rom. 11 (se nedan) där kontexten återigen handlar om att Gud inte anser att man är frälst för att man är född jude och har Mose lag, utan frälsningen erbjuds även hedningarna under villkoret att de TROR. Omskärelsen tas ofta upp som ett exempel, eftersom detta ceremoniella bud finns med i Mose lag som inte längre är i kraft, och som därför inte är ett krav för frälsningen. (Vi är dock inte laglösa eftersom vi fortfarande förväntas att lyda det dubbla kärleksbudet.)

Rom. 9 har jag skrivit flera bloggartiklar om, och Paulus talar inte här om att Gud utvalt individer till frälsning, men däremot har han utvalt Jakobs gren till att vara ursprunget för Messias. ”Den äldre ska tjäna den yngre” handlar inte om individerna Jakob och Esau (Esau har aldrig tjänat Jakob) utan folket Jakob och Esau. Ämnet handlar fortfarande om att Gud har all rätt i världen att erbjuda frälsning även till hedningarna och att judarna inte ska tro att de har allt på det torra just för att de är ”förstfödda” och är det folk som fått Mose lag direkt av Gud. Det är en tro på klippan Jesus som borde vara i fokus, men tyvärr så har Jesus fortfarande än i dag blivit som en stötesten för många judar som känner sig alltför trygga med att vara såsom Esau – som trodde att hans förstfödslorätt skulle göra så att han automatiskt skulle ärva välsignelsen vad som än sker. Han hade fel, eftersom vårt agerande spelar roll, och villkoret för frälsning är omvändelse och en TRO PÅ KLIPPAN. Den klippa som för övrigt vandrade med Israel genom öknen i Exodus.

Rom. 9:8 Detta vill säga: Icke de äro Guds barn, som äro barn efter köttet, men de som äro barn efter löftet, de räknas för säd.9 Ty ett löftesord var det ordet: »Vid denna tid skall jag komma tillbaka, och då skall Sara hava en son.»10 Än mer: så skedde ock, när Rebecka genom en och samme man, nämligen vår fader Isak, blev moder till sina barn.11 Ty förrän dessa voro födda, och innan de ännu hade gjort vare sig gott eller ont, blev det ordet henne sagt — för att Guds utkorelse-rådslut skulle bliva beståndande, varvid det icke skulle bero på någons gärningar, utan på honom som kallar –12 det ordet: »Den äldre skall tjäna den yngre.»–24 Och till att vara sådana har han ock kallat oss, icke allenast dem som äro av judisk börd, utan jämväl dem som äro av hednisk.—32 Varför? Därför att de icke sökte den på trons väg, utan såsom något som skulle vinnas på gärningarnas väg. De stötte sig mot stötestenen,33 såsom det är skrivet: »Se, jag lägger i Sion en stötesten och en klippa som skall bliva dem till fall; men den som tror på den skall icke komma på skam.»

Rom. 11 förmedlar att ett gäng på 7000 män kallas för ”utvalda” eftersom de uppenbarligen valt att INTE böja knä inför avgudar. Bibeln talar ibland om en kvarleva av Israel som ska räddas, och det är de som är utkorade/utvalda eftersom de valt att vara Guds barn. Även deras frälsning är förstås av nåd, men att vara frälst av nåd betyder inte att det inte finns villkor för frälsningen. Övriga har förspillt sin chans till frälsning då de valt att inte omvända sig, som alltid är emot Guds vilja, och de ska vedergällas. Gud skulle aldrig vara orättvis och vilja vedergälla människor som varit chanslösa från början. Rom. 11 fortsätter med den välbekanta liknelsen om olivträdet, med judarna som rot och hedningarna som grenar. Vi är inte frälsta i stora grupper utan som individer, och Paulus ber oss att inte förhäva oss eftersom det alltid finns en risk att vi blir avhuggna ur trädet. Vi kan bli avhuggna pga brist på tro, men det finns även chans att vi ympas in igen, vilket beror helt på oss själva och våra val att komma till Gud eller inte. Villkoret som hänger på oss och vår fria vilja är: ”OM du nämligen håller dig fast vid hans godhet; annars bliver också du borthuggen. Men jämväl de andra skola bliva inympade, OM de icke hålla fast vid sin otro”.

Rom. 11:4 Och vad får han då för svar av Gud? »Jag har låtit bliva kvar åt mig sju tusen män, som icke hava böjt knä för Baal.»5 Likaså finnes ock, i den tid som nu är, en kvarleva, i kraft av en utkorelse som har skett av nåd.—9 Och David säger: »Må deras bord bliva dem till en snara, så att de bliva fångade; må det bliva dem till ett giller, så att de få sin vedergällning.10 Må deras ögon förmörkas, så att de icke se; böj deras rygg alltid.»11 Så frågar jag nu: Var det då för att de skulle komma på fall som de stapplade? Bort det! Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att de själva skola »uppväckas till avund».—17 Men om nu några av grenarna hava brutits bort, och du, som är av ett vilt olivträd, har blivit inympad bland grenarna och med dem har fått delaktighet i det äkta olivträdets saftrika rot,18 så må du icke därför förhäva dig över grenarna. Nej, om du skulle vilja förhäva dig, så besinna att det icke är du som bär roten, utan att roten bär dig.19 Nu säger du kanhända: »Det var för att jag skulle bliva inympad som en del grenar brötos bort.»20 Visserligen. För sin otros skull blevo de bortbrutna, och du får vara kvar genom din tro. Hav då inga högmodiga tankar, utan lev i fruktan.21 Ty har Gud icke skonat de naturliga grenarna, så skall han icke heller skona dig.22 Se alltså här Guds godhet och stränghet: Guds stränghet mot dem som föllo och hans godhet mot dig, om du nämligen håller dig fast vid hans godhet; annars bliver också du borthuggen.23 Men jämväl de andra skola bliva inympade, om de icke hålla fast vid sin otro; Gud är ju mäktig att åter inympa dem.

”Utkora” finns med 9 gånger i 1917, men då handlar det för det mesta om Israel – som ju är utvalt av Gud – samt undantagen 1) Jes. 42:1 som skulle även kunna tolkas som den kommande Messias, 2) Höga Visan som har kärleksföremålet som sin ”utkorade” samt 3) Ps. 68:17 som talar om ett berg som är ”utkorat” i form av Guds säte.

Annonser

Inte UTVALDA TILL FRÄLSNING, men de som tror tillhör de utvalda / EKLEKTOS

elect 2Utvald” är ett adjektiv som kommer från det grekiska ordet ”eklektos” (Strong’s 1588), och enligt Blueletter Bible så kan det förutom ”utvald” ha en betydelse av något av kvalitet och/eller något som är ovanligt, unikt, dyrbart, det bästa av sitt slag och som håller måttet. Om man uppnått frälsning i Jesus Kristus så är man onekligen utvald, unik, speciell och av högt värde, och då har man flera underbara löften som är kopplade just till positionen att tillhöra Jesus Kristus och ingå i hans andliga kropp. Vi kan läsa just om dessa underbara löften i Ef. 1-2, och löftena är alltså endast kopplade till de som är I JESUS KRISTUS.

En del kanske associerar namnet ”eklektos” till den grekiska gudinnan Elektra, samt ord som elektricitet, elektrod och Elektrolux. Namnet Elektra (Ήλέκτρην) betyder ”ljusspel” och kommer från det indo-europeiska ”wlek” (ljus) och ”ter” (tre) och kan betyda att överbrygga, bemästra eller klara av (To cross over, pass through, overcome). Namnet har också gett namn åt bärnsten, förmodligen pga det sätt som det transmitterar ljus.  Läs mer om Electra här.

Reformerta vill gärna tolka detta adjektiv ”utvalda” som att GUD väljer ut VEM SOM SKA BLI FRÄLST, och att han även gjorde detta val INNAN JORDEN SKAPADES. Det resulterar alltså i att vi människor är födda antingen frälsta/utvalda eller fördöma/ej utvalda. Det leder till en Gud som går hand i hand med djävulen och förvägrar människor möjligheten att bli frälsta. Men även änglar är ju utvalda (samma ord), och om nu änglar är utvalda och om utvalda alltid betyder ”Gud har utvalt till frälsning”, hur kommer det sig då att 2/3 av Guds änglar gjorde revolt mot honom och hängde med Lucifer? Även Israel var ju ”utvalt” av Gud, men alla judar är inte frälsta.

Redan när vi kommer till Jesus måste vi först TRO:

Hebr. 11:6 Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste TRO att han är till och belönar DEM SOM SÖKER HONOM.

Eklektos förekommer 23 gånger i NT, och 3 av de gångerna handlar det om Jesus som utvald (Lukas 23:35, 1 Peter 2:4,6). Var Jesus utvald BLAND ANDRA till någonting?

Verser med ”Eklektos”

Matt 22:14 Ty många är kallade, men få är utvalda. (i betydelse ”många är kallade, men få håller måttet” )

Det är av yttersta vikt att läsa sammanhanget för denna populära vers, och då ser vi att de som kallas för ”utvalda” i liknelsen om Kungens gästabud för sin son, INTE var de individer som ursprungligen var inbjudna och som stod med på gästlistan (och som Fadern själv hade tänkt sig som gäster på sin sons fest) utan det var ANDRA individer som hade gjort det förnuftiga valet att tacka JA till att komma till festen. De valde sedan att också göra slag i saken och faktiskt också anlända när festen började, men en olycksalig person blev sedan utkastad för att Kungen hade lagt märke till att han inte hade bröllopskläder på sig. Det var ett oförnuftigt beslut att inte vara mer förberedd och den personen blev bunden och utkastad i mörkret. Denna liknelse visar att alla har en chans att få komma till bröllopsfesten, samt att vi visserligen inte att kan ordna en bröllopsfest själva MEN att vi kan välja att tacka ja/nej till inbjudan och sedan se till att faktiskt dyka upp på festen – förberedda. (Även Matt. 22:16 innehåller i många översättningar ordet ”eklektos”.)

Matt. 24:20 Be att ni inte måste fly under vintern eller på sabbaten. 21 Ty då skall det bli en så stor nöd att något liknande inte förekommit sedan världens begynnelse och aldrig mer skall förekomma.22 Och om inte den tiden förkortades, skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas.23 Om någon då säger till er: Se här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte. 24 Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda25 Jag har nu sagt er detta i förväg. 26 Om de alltså säger till er: Han är i öknen, så gå inte dit, eller: Han är i de inre rummen, så tro det inte. —31 Med starkt basunljud skall han sända ut sina änglar, och de skall samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ända till den andra.—42 Var därför vaksamma. Ty ni vet inte vilken dag er Herre kommer. —44 Var därför också ni beredda! Ty i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen.

Markus 13: 20 Om Herren inte förkortade den tiden skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull har han förkortat den tiden. 21 Om någon då säger till er: Se, här är Messias, eller: Se, där är han, så tro det inte. 22 Falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra tecken och under för att om möjligt leda de utvalda vilse. 23 Men var på er vakt! Jag har sagt er allt i förväg.24 Men i de dagarna, efter denna nöd, skall solen förmörkas, och månen skall inte ge sitt sken.25 Stjärnorna skall falla från himlen, och himlens krafter skall skakas. 26 Då skall man få se Människosonen komma bland molnen med stor makt och härlighet. 27 Och då skall han sända ut änglarna och samla sina utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens ända till himlens yttersta gräns.

Om det inte förelåg någon risk för att de utvalda skulle kunna gå förlorade, så skulle Gud inte behöva förkorta slutfasen för vedermödan för deras skull. Men i stället kan vi läsa att det är just det som Gud känner sig manad att göra, för annars skulle ingen människa bli frälst! Uppenbarligen så är människor inte utvalda till frälsning från tidens början, för då skulle de garanterat inte riskera att plötsligt bli ”outvalda” oavsett vad som skulle ske. Dessutom så varnar Jesus ideligen sina lärljungar (och oss alla) att vara på vår vakt, gå inte dit, tro det inte, var beredda, etc. Överflödiga varningar för alla som är utvalda till frälsning från tidens början, och övriga kommer förstås att gå förlorade hur som helst eftersom de inte tillhör de lyckligt utlottade.  Även falska profeter ska träda fram för att om möjligt leda de utvalda vilse, vilket betyder att det finns en sådan möjlighet för annars skulle en sådan ansträngning vara helt i onödan.

När det gäller falska lärare så brukar det ofta handla om samma gamla lögn som Satan lurade Eva med i Eden, nämligen ”Ingalunda skall du dö” och försök att övertyga människor att de kan vara trygga i sin synd. Falska lärare skulle inte lyckas lura någon om de öppet deklarerade sina farliga läror, så i stället försöker de narra människor genom att för det mesta predika sanning men med många vackra och fluffiga ord, samt varva sanningen med gift. Det kan handla om läror såsom ”Jesus är rättfärdig i stället för dig, så du slipper”, ”Jesus tog Guds vrede på sig, så nu riskerar du själv aldrig Guds vrede”, ”när Gud ser på dig så ser han inte din synd utan endast Jesu blod”, Jesus betalade för dina synder på korset, så dina synder är betalda och förlåtna redan innan du utför dem”, ”vi är födda i synd och syndar för att vi är syndare”, ”en gång frälst alltid frälst”, etc. 

Luke 18:1 Jesus berättade för dem en liknelse för att visa att de alltid borde be utan att tröttna2 ”I en stad fanns en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor. 3 I samma stad fanns en änka, som gång på gång kom till honom och sade: Ge mig rätt inför min motpart. 4 Till en tid ville han inte, men sedan sade han till sig själv: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för någon människa, 5 skall jag ändå ge den här änkan rätt, därför att hon är så besvärlig. Annars kommer hon till sist att pina livet ur mig med sina ständiga besök.”6 Och Herren sade: ”Hör vad den orättfärdige domaren säger. 7 Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda, som ropar till honom dag och natt, då han ju lyssnar tåligt till dem? 8 Jag säger er: Han kommer snart att skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna en sådan tro på jorden?

Jesus berättar liknelsen för att vi borde be utan att tröttna, för våra böner kan nämligen påverka Gud och andemakterna (Satan tycker inte om när vi ber) samt påverka utgången. De utvalda jämförs med änkan som så enträget ber om hjälp och som också får hjälp pga sin egen envishet. Det är klart att hon inte kunde få bukt på sitt problem utan denna Domare, men hon var ändå delaktig i lösningen på problemet tack vare att hon bad on hjälp, och dessutom var ihärdig. De utvalda i liknelsen ”ropar till honom dag och natt”, vilket leder till att de därför får hjälp och är av hög kvalitet som utvalda. Men Jesus frågar sig om han verkligen kommer att få se en sådan tro vid sin återkomst? Det är det som är frågan. Om han hade trott att Gud förutbestämt människor till att bli frälsta/ofrälsta redan vid tidens början, så hade han vetat att just de ”utvalda” (på det kalvinistiska sättet) förstås kommer att han den tro som krävs, men det verkar inte som Jesus är av den åsikten.

Rom. 8:28 Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut. — 33 Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. 34 Vem är den som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss.

Kravet för att allt ska samverka till det bästa är att vi älskar Gud, och älskar vi Gud över allting annat så lever vi som han lär och tillhör då de utvalda. Om vi blivit frikända av Gud (när vi omvänt oss och blivit förlåtna), vem kan då hitta något att anklaga oss för? Gud är den som frikänner och fördömer. Läs gärna mer om Rom. 28-30 här.

  Rom. 16:13 Hälsa Rufus, som är utvald i Herren, och hans mor, som är en mor också för mig.

Det står inte att Rufus är utvald till frälsning från världens begynnelse, men däremot är han som en troende kristen I HERREN också en Guds medarvinge.

Kol. 3:12 Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. 13 Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandra.

Är vi Guds speciella Guds barn så måste vi också se till att vi beter oss som sådana. Vi har förstås en stor hjälp tack vare den helige Ande, men det är tydligt att Paulus inte är tvärsäker på att vi alltid kommer att göra de rätta valen, eftersom han ger så många råd och varningar.

1 Tim. 5:21 Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus och de utvalda änglarna att iaktta detta utan någon förutfattad mening och inte handla partiskt.

Även änglar är utvalda, men de är inte utvalda till frälsning. De är utvalda i form av att vara speciella och av dyrbar kvalitet.

2 Tim. 2:10 Därför uthärdar jag allt för de utvaldas skull, för att de skall vinna frälsningen i Kristus Jesus och den eviga härligheten

Om Paulus hade ansett att människor kan vara utvalda till frälsning från världens begynnelse, då hade han knappast haft anledning att uthärda obekväma strapatser för deras skull, för de skulle ju aldrig någonsin kunna förlora sin position som utvalda. Inte heller är övriga människor värda några överdrivna ansträngningar eftersom ju Jesus inte ens dog för dem (om TULIP skulle stämma) och eftersom de aldrig någonsin kan bli utvalda om den en gång blivit valda till outvalda.

Titus 1:1 Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att leda Guds utvalda till tro och till insikt om den sanning som hör till gudsfruktan2 och som ger hopp om evigt liv. Ja, evigt liv har Gud, som inte kan ljuga, utlovat från evighet.

Titus 1:1 Paul, a servant of God, and an apostle of Jesus Christ, according to the faith of God’s elect, and the acknowledging of the truth which is after godliness;2 In hope of eternal life, which God, that cannot lie, promised before the world began; (KJV)

Löftet är evigt liv som vi alla ska sträva efter, och detta löfte gavs från begynnelsen.  Paulus är utsänd att leda Guds utvalda hela vägen och få dem att komma till insikt om hela sanningen – och de utvalda och speciella är de som valt att ge sina liv till Jesus. De är av hög kvalitet och håller måttet.

1 Petrus 1:1 Från Petrus, Jesu Kristi apostel, till de utvalda som lever kringspridda som främlingar i Pontus, Galatien, Kappadocien, Asien och Bitynien. Ni är av Gud, Fadern, förutbestämda till att helgas genom Anden, så att ni lyder och blir bestänkta med Jesu Kristi blod. Må nåd och frid i allt rikligare mått komma er till del.

1 Peter 1:1 Peter, an apostle of Jesus Christ, to the choice sojourners of the dispersion of Pontus, Galatia, Cappadocia, Asia, and Bithynia, according to a foreknowledge of God the Father, in sanctification of the Spirit, to obedience and sprinkling of the blood of Jesus Christ: Grace to you and peace be multiplied! (Young’s Literal)

(1 Peter, an apostle of Jesus Christ, to the strangers scattered throughout Pontus, Galatia, Cappadocia, Asia, and Bithynia,2 Elect according to the foreknowledge of God the Father, through sanctification of the Spirit, unto obedience and sprinkling of the blood of Jesus Christ: Grace unto you, and peace, be multiplied. KJV)

Vad är det som är förutbestämt? Det är de goda nyheterna om att kunna bli helgade genom Jesu renande blod, och därmed ingå i en löftesrik skara. Löftet att få ta del av den helige Ande som kan leda oss rätt och bort olydnad – på villkor att vi låter oss ledas förstås. Petrus är en utsänd apostel för att sprida evangelium till människor som lever utspridda, för i varje ort så finns det en skara som håller måttet och som därför är utvalda. Kallelsen går ut till alla, och människor måste göra ett avgörande om de ska ta emot det som de hör eller inte. De som väljer att ta emot budskapet är förutbestämda att få vissa välsignelser, eftersom det finns löften som är kopplade till att vara ett Guds barn. Det står inte att folk är utvalda pga predestination och tvång, utan pga ”förutkännedom”. Gud ser våra hjärtan. 

1 Peter 2:4 Kom till honom, den levande stenen, som visserligen är förkastad av människor men är utvald och dyrbar inför Gud. 5 Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje.6 Det står nämligen i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall aldrig komma på skam.7 För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har den sten som byggnadsarbetarna kastade bort, blivit en hörnsten, 8 en stötesten och en klippa till fall.De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var också bestämt om dem.9 Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus

Jesus är inte utvald bland andra frälsare och gudssöner eftersom det endast finns en enda av Jesus Kristus, men han är utvald i form av att vara en mycket värdefull hörnsten som frälsningen är baserad på. För oss som väljer att tro så är stenen dyrbar, men de som stöter sig på den stenen går förlorade för att de valt att inte lyda ordet.

2 Joh. 1:1 Från den gamle till den utvalda frun och hennes barn, som jag älskar i sanningen, och inte bara jag utan alla som har lärt känna sanningen.  2 Vi älskar dem för sanningens skull, som förblir i oss och skall vara med oss i evighet.—13 Din utvalda systers barn hälsar till dig.

Det står inte att frun eller hennes syskonbarn är utvalda till frälsning från världens begynnelse, men däremot är de utvalda i form av att vara speciella och ädla människor om de valt att hålla sig till sanningen i Jesus.

Upp. 17:14 De skall strida mot Lammet, och Lammet skall besegra dem, tillsammans med de kallade, utvalda och troende, eftersom han är herrarnas Herre och konungarnas Konung.”

De utvalda är de troende.

Eklektos” i LXX Septuagintelect

För att tolka det grekiska ordet ”eklektos” rätt i det nya testamentet, så är det en stor hjälp om vi även undersöker vad detta ord har för betydelse i det gamla testamentet, och då är LXX Septuaginta behändig eftersom det är en grekisk översättning av det gamla testamentet (skriven på hebreiska/arameiska) och den skrift som även Jesus Kristus använde sig utav. Ordet eklektos används 82 gångeri GT, och 52 av dessa har betydelsen av ”kvalitet”. 23 gånger används ordet elektos i LXX som en översättning av hebreiska ord som INTE översätts med eklektos på många andra ställen i LXX. Det tyder på att LXX-översättarna inte ansåg att dessa hebreiska ord handlade om  något urval, utan snarare om någon/något med en hög kvalitet. Här nedan finns dock en del GT-exempel där LXX-översättarna har valt att översätta hebreiska ord med eklektos.

1 Mos. 41:2 2 Han såg sju kor, vackra och feta, stiga upp ur floden, och de betade i vassen.—Men han somnade igen och såg då i drömmen sju ax, frodiga och vackra, som växte på samma strå.

2 Mos. 14: 7 Han tog sexhundra utvalda vagnar och alla andra vagnar som fanns i Egypten och ledande krigsmän på var och en av dem. 

Hag. 2.8 Jag skall skaka om alla hednafolk och alla folkens skatter skall komma hit. Och jag skall uppfylla detta hus med härlighet, säger Herren Sebaot

Sek. 7:14 ”Jag skall skingra dem genom en stormvind bland alla hednafolk som de inte känner.” Så har nu landet blivit öde efter dem, ingen kommer eller går, ty de gjorde det ljuvliga landet till en ödemark.

Jes. 28:16 Därför säger Herren Herren så: Se, jag har lagt en grundsten i Sion, en beprövad sten, en dyrbar hörnsten, en fast grundval. Den som tror på den behöver inte fly.

Jes. 54:12 Jag skall göra dina tinnar av rubiner, dina portar av karbunklar och hela din ringmur av ädla stenar.

Höga Visan 6:9 Vem är hon som blickar fram lik morgonrodnaden, skön som månen, strålande som solen, överväldigande som en härskara? 1 Kung. 4:23 tio gödda oxar, tjugo valloxar och hundra får förutom hjortar, gaseller, dovhjortar och gödda fåglar.

2 Sam. 22:27 Mot den rene visar du dig ren, men mot den falske visar du dig vrång.

2 Mos. 30:23 Tag kryddor av bästa slag: femhundra siklar flytande myrra, hälften så mycket doftande kanel, alltså tvåhundrafemtio siklar, tvåhundrafemtio siklar doftande kalmus,

Om man skulle vilja uttrycka ”att välja” (verb) eller ”utvald” (adjektiv) på grekiska, vilket ord använder man då? 

Man kan använda sig av eklegó/eklegomai respektive ”eklogé”. Eller hairetizó,haireó/haireomai, epilegó, procherizomai, cheirotoneó,procheirotoneó eller stratologeó. Läs gärna mer på http://www.jarom.net.

De tre vanligaste argumenten för att vi är utvalda till frälsning kommer här. 1) 2 Thess. 2:13 ”eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta…

Om vi fortsätter läsa hela versen så ser vi att denna frälsning möjliggörs genom att helgas av Anden, vilket alltså handlar om rening, och att TRO på sanningen. De som Paulus skriver till (vilket angår oss alla) är alltså kristna eftersom de ju omvänt sig från sina synder och eftersom de tror på sanningen – vilket är den frälsningsplan som Gud bestämt från begynnelsen. Vi ska alltså se till att hålla oss till skaran med de rättfärdiga. Vidare kan vi läsa i sammanhanget att Paulus hela tiden varnar sina läsare för att inte låta lura sig och att stå fasta vid den sanna läran. Om människor är utvalda till att bli frälsta vid världens början så hade Paulus förstått att de utvalda aldrig kan gå förlorade, och hans varningar vore därmed helt överflödiga. Dessutom kan de ”outvalda” aldrig någonsin hamna i kategorin ”utvalda”, och det innebär att Paulus varningar är helt överflödiga vad gäller dem också. Vi kan läsa svart på vitt att människor går förlorade för att de vägrade att ta emot sanningen, och därmed går de förlorade trots att de hade chanse att bli frälsta.

2 Thess. 2:Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram, —9 Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under 10 och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, EFTERSOM DE INTE TOG EMOT SANNINGEN OCH ÄLSKADE DEN, SÅ ATT DE KUNDE BLI FRÄLSTA. 11 Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen 12 och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.13 Men vi är skyldiga att alltid tacka Gud för er bröder, Herrens älskade, eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta  genom att Anden helgar er och ni tror sanningen. 14 Det är detta som Gud har kallat er till genom vårt evangelium, för att ni skall vinna vår Herre Jesu Kristi härlighet. 15 Stå alltså fasta och håll er till de lärdomar ni har fått, muntligt eller genom brev. 

2) Joh. 15:16 ”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er…”

Vem är utvald och till vad? Det står inte att individer är utvalda till frälsning, men det står att Jesus utvalt sina lärljungar till att gå ut och bära frukt – en frukt som består. Gör alla människor alltid det som Gud bestämt om dem att de ska göra? Det verkar inte så, för i samma avsnitt varnar Jesus sina lärljungar att de måste se till att förbli i honom, och att det finns en risk att grenar huggs av vinträdet pga brist på frukt. Jesus uttrycker sig hela tiden med ”OM ni förblir i mig…”, vilket betyder att det inte är så säkert att kristna inte alltid väljer den vägen. Grenar utan frukt huggs av och kastas i elden, trots att de en gång satt fast i vinträdet. Villkoret för Jesus att förbli i oss är att vi förblir i honom. Jesus säger att hans Fader förhärligas om vi bär frukt, så varför skulle då Gud komma på tanken att utvälja de flesta människor till att bli syndiga ”outvalda”? Då skulle han ju bli mindre förhärligad då dessa inte bär frukt.

Joh. 15:Ni är redan nu rena i kraft av det ord som jag har talat till er. Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra. Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp. Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek. 10 Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek. — 14 Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er15 Jag kallar er inte längre tjänare, eftersom tjänaren inte vet vad hans herre gör. Vänner kallar jag er, ty allt vad jag har hört av min Fader har jag låtit er veta. 16 Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt, sådan frukt som består, för att Fadern må ge er vad ni än ber honom om i mitt namn.

Det var inte Jesu lärljungar som valde Jesus som mästare, utan det var han som valde dem, men det betyder inte att de själva inte hade något val. En av dem valde ju faktiskt att inte följa med på tåget – Judas Iskariot.

Joh. 6:70 Jesus svarade dem: ”Har jag inte själv VALT UT er tolv? Och en av er är en djävul!

3) Ef. 1:4 liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom

Inte heller här står det att Gud väljer ut individer till att bli frälsta, utan det handlar om att Kristi församling (Kristi kropp) är bestämda sedan urminnes tider att de I JESUS KRISTUS (alltså på villkor att de är i Jesus Kristus) ska få vara heliga och fläckfria, tack vare rening i hans blod, samt att de ska få den helige Ande som ett sigill på att de är Guds barn och arvtagare till hans rike. De som ingår i Kristi församling är de som omvänt sig och tror, och redan från begynnelsen så hade Gud kännedom om att det skulle bli en frälst skara i framtiden som ska få ärva hans rike. De underbara löften är kopplade till denna skara, men det är vårt val om vi vill ansluta till denna löftesrika skara eller ej. De som Paulus skriver till tillhör denna frälsta skara, och det betyder att de har en ljus framtid framför sig som är kopplade till den positionen. Något som är bestämt från början är frälsningsvägen att människor kan bli renade i Jesu blod, och därefter är vi I HONOM. Vägen till rening, himmelrike och välsignelser går alltså VIA HONOM, och detta repeteras genom hela kapitlet.  I honom är vi friköpta, men inte utanför honom! Vårt ansvar är alltså att se till att vi finns med på tåget som är på väg till himlen.

Ef. 1:3 Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, som I KRISTUS har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse, 4 liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss I HONOM för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom. 5 I sin kärlek har han GENOM JESUS KRISTUS förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut, 6 för att den härliga nåd som han har skänkt oss i den Älskade skall prisas. I HONOM är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd 8 som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt. 9 Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han hade fattat I KRISTUS10 den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: att I KRISTUS sammanfatta allt i himlen och på jorden. 11 I HONOM har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut, 12 för att vi som har vårt hopp I KRISTUS skall prisa hans härlighet och ära. 13 I HONOM har också ni, sedan ni hört det sanna budskapet, evangeliet om er frälsning, ja, I HONOM har också ni, sedan ni kommit till tro, tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill. 14 Anden är en handpenning på vårt arv, att hans eget folk skall förlossas, för att hans härlighet skall prisas.1—18 Jag ber att era hjärtan skall upplysas, så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till och hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga19 och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft är verksam.20 Med denna kraft verkade han I KRISTUS, när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, —22 Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen23 som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla.

Dem som han har förutbestämt har han också kallat och förklarat rättfärdiga – Rom. 8:29-30

Och dem som han har förutbestämt har han också kallat. Och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga. Och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat. Rom. 8:30

Vi kan gå igenom hela Rom. 8 med hjälp av Reformationsbibeln som förmodligen är den bästa svenska översättningen (även om även den har sina brister). Vad gäller just Rom. 8 så är 1917 års översättning bättre än Svenska Folkbibeln eftersom den bättre än SFB översätter det grekiska ordet ”sarkos” som betyder ”kött” på svenska.  Som exempel kan nämnas Rom. 8:8 där SFB lagt till ordet ”syndiga” före ordet ”natur” i versen så att slutresultatet blir ”syndiga natur” (i stället för att rätt och slätt skriva ”kött”) trots att det alltså inte alls står så i originalspråket. Detta ord är tillagt för att ge stöd åt den gnostiska idén att vi alla har en syndfull natur/kött. Men Jesus hade samma sorts kött som vi (sarkos) så vårt kött kan inte per automatik vara syndfullt.  (I andra sammanhang kan Svenska Folkbibeln ha en bättre översättning än 1917 års översättning.)

Rom. 1:1 Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus, de som inte vandrar efter köttet, utan efter Anden.

Notera villkoret för att inte vara bland de fördömda. Vi måste vara I JESUS! Tyvärr har både SFB och 1917 års översättning strukit några ganska viktiga ord i slutet av versen genom att inte ta med att vi måste se till att INTE VANDRA efter köttet. Som du ser har Reformationsbibeln här ovan fått med denna viktiga upplysning. Det är samma sorts krav som vi även kan hitta direkt efter de berömda verserna i Ef. 2:8-9., och även Gal. 5:16.

Ef. 2:10 Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall VANDRA i dem.

Gal. 5:16 Vad jag vill säga är detta: VANDRA i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär.17 Ty köttet söker det som är emot Anden och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra för att hindra er att göra det ni vill. 18 Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen. 

Skulle vi fortfarande vara frälsta även om vi INTE vandrade i de goda gärningarna? Glöm det. Når vi inte upp till kravet är vi förlorade, och häpnadsväckande nog (för oss som är så influerade av Luther) så är vandra något som vi måste GÖRA. Inte så att någonting vi gör (eller tror) någonsin kan få oss att förtjäna frälsning, men det är ändå ett villkor för frälsningen.

2. Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. 3. Ty det som var omöjligt för lagen, i det den var försvagad av köttet, det gjorde Gud, då han sände sin Son i syndigt kötts liknelse och för syndens skull, fördömde synden i köttet, för att den rättfärdighet, som lagen kräver, skulle bli fullbordad i oss, som inte vandrar efter köttet, utan efter Anden.

Här ser vi samma villkor igen – att vi måste VANDRA i Anden och inte efter köttet, och bara då är vi befriade från lagens förbannelse. Tack vare Jesus syndoffer för oss så kan vi bli renade från våra gamla synder, men målet är att inte smutsa ner sig igen. Det står att Jesus är sänd ”i syndigt kötts liknelse”. Det är faktiskt enda gången vi kan läsa något om syndigt kött i Bibeln. Det står ”syndigt kött” eftersom det är köttet vi kan tänkas synda med. Jesus valde att inte synda med sin kropp och därför står det att han föddes i syndigt kötts liknelse. Alla som har kött och som kan synda (förutom Jesus) har ju också valt att synda så det är ett passande namn. Ingen syndar dock av ren nödvändighet, och absolut inte för att vi är födda med syndfulla kroppar. Då hade detta även drabbat Jesus som hade en mänsklig mamma. (Jesus föddes förresten av en jungfru för att vara ett tecken enligt Jesaja, och inte för att undfly någon sorts mystisk syndgen.) De här verserna säger inte att vi endast är befriade från straffet för vår olydnad medan vi är kvar i våra synder, utan vi är fria OM vi lever efter Anden.

5. Ty de som är köttsliga, de är köttsligt sinnade, men de som är andliga, de är andligt sinnade. 6. Ty köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. 7. Ty köttets sinne är fiendskap mot Gud, eftersom det inte är Guds lag underdånigt och inte heller kan vara det. 8. Men de som är köttsliga, kan inte behaga Gud. 9. Men ni är inte köttsliga, utan andliga, om Guds Ande annars bor i er, ty den som inte har Kristi Ande, han hör inte honom till. 

Att ha ett köttsligt sinne innebär alltså DÖD enligt Paulus.  Att lyda köttet (att synda) är att vara ”köttsligt sinnad” och då lever vi i fiendskap med Gud.

10. Men om Kristus är i er, så är väl kroppen död, för syndens skull, men Anden är liv, för rättfärdighetens skull. 11. Om nu hans Ande, som uppväckte Jesus från de döda, bor i er, så skall också han, som uppväckte Kristus från de döda, göra era dödliga kroppar levande för sin Andes skull, som bor i er. 12. Därför, bröder, står vi inte i skuld till köttet, så att vi skall leva efter köttet. 13. Ty om ni lever efter köttet, så skall ni dö, men om ni dödar kroppens gärningar genom Anden, så skall ni leva. 14. Ty alla de som drivs av Guds Ande, de är Guds barn.

Paulus intygar att OM vi lever efter köttet så ska vi dö (Satan sade motsatsen till Eva i Eden, nämligen att synd INTE leder till döden) och om vi leds av Anden så får vi leva. Det är det ena eller den andre som gäller och vi kan inte tjäna två herrar. Vi kan även veta VEM som är ”Guds barn” och det är de som drivs av Guds Ande. Anden skulle aldrig leda oss till synd utan bort från synd, så vi vet att vi är Guds barn om vi lyder Jesus. Som kristna måste vi alltid vara försiktiga eftersom djävulen går omkring som ett rytande lejon för att få oss på fall, och det är reellt hot.  Tack och lov så har Gud lovat oss en väg ut  ur varje frestelse, och den har vi möjlighet att välja. Det hänger på oss, och om vi syndar måste vi omvända oss.

15. Ty ni har inte fått träldomens ande, så att ni återigen måste frukta, utan ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: Abba, Fader. 16. Anden själv vittnar med vår ande, att vi är Guds barn. 17. Är vi nu barn, så är vi också arvingar, nämligen Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi annars lider med honom, för att vi också med honom må bli förhärligade. 

Vi är i träldom så länge som vi lever efter köttet och vi har då skäl att frukta för våra själar.  Om vi är Guds barn (vi måste hålla ut till slutet) så är vi också arvingar till Guds rike. Vi är garanterade en plats i hans rike, på villkor att vi förstås fortsätter att vara Guds barn. Om vi lider med honom, bär vårt kors dagligen och håller ut till slutet trots prövningar, så blir vi även förhärligade med honom. Guds barn blir förhärligade, men frågan är om vi väljer att vara Guds barn och förbli Guds barn.

8. Ty jag håller före, att denna tidens lidanden inte är värda att jämföras med den härlighet som skall uppenbaras på oss. 19. Ty med brinnande längtan väntar skapelsen på Guds söners uppenbarelse. 20. Ty skapelsen har blivit underkastad förgängelsen, inte av fri vilja, men för hans skull, som lade den därunder, med en förhoppning, 21. att också skapelsen en gång skall bli frigjord från förgängelsens träldom till den frihet, som hör Guds barns härlighet till. 22. Ty vi vet, att hela skapelsen tillsammans suckar och våndas intill nu.

Vi lever i en värld som är underkastad förgängelsens träldom och hela skapelsen suckar. Detta är självklart inte den värld som Gud hade önskat sig och hoppats på när han skapade den.  Gud visste förstås att den fria viljan kunde leda till en sådan förgängelse, och syndens lön är absolut döden. Vi ska dock bli räddade ur denna värld om vi är I HONOM!

23. Och inte endast den, utan också vi själva, som har Andens förstlingsfrukter, suckar också inom oss själva och väntar efter barnaskapet, vår kropps förlossning. 24. Ty i hoppet är vi frälsta. Men ett hopp, vars fullbordan man ser, är inte mer ett hopp, ty hur kan man hoppas på det som man ser? 25. Om vi nu hoppas på det som vi inte ser, så väntar vi det med tålamod.

Som Guds barn kan vi fortsätta att leva på hoppet att vi ska få nya oförgängliga kroppar, som vi är garanterade om vi håller ut till slutet. Vi måste påminna varandra om att några få års lidande inte är någonting jämfört med den underbara värld som ligger framför oss. Det kommer inte att finnas några tårar, någon smärta eller saknad.

26. Likaså hjälper också Anden vår svaghet. Ty vi vet inte vad vi skall be om, såsom vi borde, men Anden själv manar gott för oss med outsägliga suckar. 27. Och han, som rannsakar hjärtan, han vet vad Andens sinne är, ty han manar gott för de heliga efter Guds behag. 

Våra böner kan påverka mycket, och därför är det viktigt för oss att be. Vi kan ändra på saker och ting i framtiden. Paulus säger i sina brev till Korinthierna att vi ska be på två sätt 1) med vår ande, och 2) med vårt förstånd. Det första alternativet betyder att vi inte ber med förståndet eftersom vi inte kan förstå vad vi ber. Detta passar bra in på att tala i tungor. 

28, Men vi vet, att för dem som älskar Gud, samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter [hans] rådslut.

Ordet ”HANS” i versen ovan finns inte med originalpråket, men det finns där för att göra läsningen lättare. Notera återigen villkoret. Allt samverkar till det bästa FÖR DEM SOM ÄLSKAR GUD.  Om vi älskar Gud så accepterar vi Jesus syndoffer och håller oss till honom.  Som Guds barn (som vi blir av egna val) är vi utvalda och speciella. I liknelsen i Matteus, om Kungen som ordnade en bröllopsfest till sin son, kan vi läsa ”Många är kallade men få är utvalda”. De som var utvalda var de som accepterade inbjudningen och valde att komma till festen och som även såg till att vara ordentligt klädda. En viss individ hade inte sett till att ha lämplig klädsel och blev därför utkastad, och han bröt helt klart mot Kungens önskemål vad gäller klädkoden.  Att ha på sig fina kläder är vårt ansvar. Gud kommer verkligen inte att välja vem som ska komma in i hans rike utan att blanda in oss, vår vilja och vårt beteende.

29. Ty dem vilka han förut har känt, dem har han också förut bestämt att bli hans Sons avbilder, för att han skall vara den förstfödde bland många bröder. 30. Men dem som han har förutbestämt, dem har han också kallat, och dem som han har kallat, dem har han också rättfärdiggjort, och dem som han har rättfärdiggjort, dem har han också förhärligat.

Kristi Kropp (församlingen) ska ärva Guds rike och detta är förutbestämt.  Frågan är vem som väljer att ansluta sig till Kristi kropp. Gud vet att en skara verkligen kommer att göra det och de är som sagd förutbestämda att ärva hans rike och bli förhärligade.  Vi är rättfärdiggjorda när vi är renade från våra gamla synder och vi har trygghet i det hopp som finns i Jesus så länge som vi håller oss i honom. Rom. 8:29 handlar om de som ÄLSKAR GUD som står angivet i vs 28. Löftena är alltså kopplade till DEM och inga andra.  I1 Peter 1:2 så är de utvalda förutbestämda enligt Guds förkunskap. De som väljer att bli kristna är ju sedan tidigare lovade att få den Helige Ande som kan leda dem till hela sanningen.  Paulus menar också att KRISTI KROPP är sedan tidigare känd, förutbestämd och utvald genom Guds eviga plan och de är dem som kommer att hålla ut till slutet och bli förhärligade. Enskilda individer kan ta del av löftena så länge som de är en medlem i denna kropp . En person som inte är en del av den kristna församlingen har ingen del av löftena.  Det som är förutbestämt är inte vem som ska tillhöra Kristi kropp och därmed bli räddad, utan vad som kommer att hända med de som ÄR medlemmar. De kommer att bli sonens avbilder och bli förhärligade. Gud förutbestämmer konsekvenserna för det val vi gör, om vi ska bli Guds barn eller ej, men han förutbestämmer inte själva valet.

31. Vad skall vi nu säga om detta? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss? 32. Han, som inte har skonat sin egen Son, utan utgivit honom för oss alla, hur skall han inte också skänka oss allt med honom? 33. Vem vill anklaga Guds utvalda? Gud är den som rättfärdigar. 34. Vem är den som vill fördöma? Kristus är den som har lidit döden, ja, än mer, som också har uppstått, och som sitter på Guds högra sida och manar gott för oss.

Det finns några som tror att ”är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?” betyder att det inte finns något som kan hota våra själar så länge som vi bara tror på Gud. Det är sant på sätt och vis OM vi visar vår tro genom lydnad. Om vi ser till att vi tillhör Jesus så kan fienden visserligen döda våra kroppar, men aldrig våra själar.  Om Jesus har renat oss från våra synder och vi har hållit oss själva rena efter det (och omvänt oss från eventuella nya synder som vi gjort oss skyldiga till) så finns det ingen som kan använda våra synder emot oss. Vi har blivit rättfärdiggjorda eftersom Jesus gjort oss rena! Men Jesus manar inte gott för oss per automatik. För att bli förlåtna måste vi bekänna våra synder och omvända oss. Endast då manar Jesus gått för oss.

35. Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Bedrövelse eller ångest eller förföljelse eller hunger eller nakenhet eller fara eller svärd? 36. Såsom det är skrivet: För din skull blir vi dödade hela dagen, vi har blivit aktade såsom slaktfår.37. Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom, som har älskat oss. 38. Ty jag är övertygad om, att varken död eller liv, varken änglar eller furstendömen eller makter, varken de ting, som nu är, eller de ting, som skall komma,39. varken höghet eller djuphet eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek, som är i Kristus Jesus, vår Herre. 

De ”oss” som Paulus talar om är de som är I JESUS. De är alltid älskade av Gud, och Gud kommer inte heller att upphöra att älska världen på det sätt att han alltid hoppas på att så många människor som möjligt ska omvända sig och och tro på honom. Men vi vet att det finns villkor för Guds kärlek och acceptans. Om vi älskar honom och visar det genom lydnad så kan ingenting separera oss från hans kärlek.

Ps. 145:Han gör vad de gudfruktiga begär, han hör deras rop och frälsar dem. 20 Herren bevarar alla dem SOM ÄLSKAR HONOM, men alla ogudaktiga förgör han.

John 14:21 Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom.”

Origen:

”that those whom God foreknew would become the kind to conform themselves to Christ by their sufferings, he even predestined them to be conformed and similar to his image and glory. Therefore there precedes a foreknowledge of them, through which is known what effort and virtue they will possess in themselves, and thus predestination follows, yet foreknowledge should not be considered the cause of predestination.” vcf