Hur blev man frälst i Gamla Testamentet utan Jesus?

Feb23

proverbsI Gamla Testamentet kände man förstås inte till människan Jesus, och man hade således inga möjligheter eller krav på sig att tro på honom, men visst fanns det gott om profetior om den framtida Messias, och eftersom man trodde på GUD så trodde man ju indirekt på Jesus Kristus som ju delar treenighet med sin Fader.

Jes. 9:2 Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans land skall ljuset stråla fram. —6 Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste.  

Många tänker på Mose lag (tora) när man säger “Gamla Testamentet”, även om det inte riktigt täcker upp all tid mellan Adam och Jesus. Mose lag har ju inte alltid funnits, och exempelvis så levde Abraham långt innan Mose lag ens fanns. Självfallet finns det inga krav att lyda Mose lag innan den ens trätt i kraft, men däremot fanns det ändå BUD/LAGAR att följa, och de bud som gällde INNAN Mose lag är samma bud som gällt allt sedan Adams dagar och som fortfarande gäller än idag. Det är alltid fel att mörda, ljuga, stjäla, begå äktenskapsbrott, fuska, eller behandla människor illa på andra sätt, och framför allt är det en synd att inte tro på Skaparen (även om inte alla har chansen att få honom exakt definierad).

Gud sa i början (innan Mose lag var i bruk):

1 Mos. 4:7 Är det inte så att om du gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men om du inte gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men du skall råda över den.”

Både i GT och nu i NT finns det människor som haft begränsade eller inga möjligheter att lära känna Adams Gud, men om man är vuxen med normal begåvning så inser man också att man bor mitt i en skapelse som måste härledas till en Skapare som har auktoritet över ens liv, och dessutom har man ett samvete som talar för eller emot ens sätt att leva sitt liv. Vi kommer alltså att bedömas på grund av det som vi tror och gör. Fortfarande så gäller det faktum att vi inte kan förtjäna vår frälsning – eftersom vi just inte förtjänat den med hur vi valt att leva våra liv. Vi har ju syndat mot Gud och måste därför erkänna oss själva som skyldiga överträdare. Endast Guds nåd kan frälsa oss, och Guds nåd handlar både om hans barmhärtighet och en hjälp att leva rättfärdigt (Titus 2:11-12). Gud ställer villkor på oss.

Rom 2:12 Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. 14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. 16 Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag

Rom. 10:14 Men hur skulle de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur skulle de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur skulle de kunna höra, om ingen predikar?

Rom. 1:18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem. 20 Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.21 Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. 22 De påstod att de var visa, men de blev dårar. 23 De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 24 Därför utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar. 25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen.26 Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. 27 På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. 28 Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen. 29 De har blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 30 De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter och tänker ut allt ont. De lyder inte sina föräldrar, 31 är oförståndiga och trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. 32 Sådant gör de, fastän de mycket väl känner till Guds rättvisa dom, att de som handlar så är värda döden. Ja, de samtycker också till att andra gör det. 

Joh. 1:9 Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen.

Profeten Hesekiel erbjuder en alldeles lysande summering om hur man blev frälst under Gamla Testamentet, och det räcker egentligen med hans ord för att förstå vem som egentligen är rättfärdig. Man kan alltså gå från att vara rättfärdig till att vara orättfärdig, om man börjar leva på fel sätt. 

Hes. 18: 4 Se, varje levande själ tillhör mig, fadern såväl som sonen. De är mina. Den som syndar skall dö. 5 Om en man är rättfärdig och gör det som är rätt och rättfärdigt, — 8 om han inte ockrar eller tar oskälig ränta utan håller sin hand borta från allt som är orätt och fäller rätta domar mellan människor, 9 OM HAN LEVER EFTER MINA STADGAR OCH HÅLLER MINA FÖRESKRIFTER, SÅ ATT HAN GÖR DET SOM ÄR RÄTT OCH GOTT, DÅ ÄR HAN RÄTTFÄRDIG OCH SKALL FÖRVISSO FÅ LEVA, säger Herren, Herren.10 Men om han får en son som blir en våldsman som utgjuter blod eller gör något av detta mot en broder — 13 ockrar och tar oskälig ränta – skulle en sådan få leva? Han skall inte få leva. Han har gjort allt detta vidriga, DÄRFÖR skall han förvisso dö. Hans blod skall komma över honom.14 Men om han får en son som ser alla de synder hans far begår, och fast han ser dem inte handlar på samma sätt: —17 han förgriper sig inte på den behövande, ockrar inte och tar inte oskälig ränta utan lever efter mina föreskrifter och vandrar efter mina stadgar – DÅ SKALL HAN INTE DÖ GENM SIN FARS MISSGÄRNING utan skall förvisso få leva. 18 Hans far däremot, som begick våldsgärningar och rövade från sin broder och gjorde sådant bland sina släktingar som inte var gott, se, han skall dö i sin missgärning.19 Men ni frågar: ”Varför skall inte sonen bära på sin fars missgärning?” Sonen har gjort det som är rätt och rättfärdigt. Han har hållit alla mina stadgar och följt dem, och DÄRFÖR skall han förvisso få leva.20 Den som syndar skall dö. EN SON SKALL INTE BÄRA SIN FARS MISSGÄRNING, och en far skall inte bära sin sons missgärning. DEN RÄTTFÄRDIGES RÄTTFÄRDIGHET SKALL VARA HANS EGEN, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.21 Men om den ogudaktige vänder om från alla de synder som han har begått och håller alla mina stadgar och gör det som är rätt och rättfärdigt, då skall han förvisso leva och inte dö. 22 Ingen av de överträdelser han har begått skall då tillräknas honom. Genom den rättfärdighet han har visat skall han få leva. 23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren, Herren. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.24 Men när den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och handlar orätt och gör samma vidriga gärningar som den ogudaktige, skulle han då få leva? Ingen av de rättfärdiga gärningar som han har gjort skall då bli ihågkommen. Genom den trolöshet som han har begått och genom den synd han har gjort skall han dö.25 Ändå säger ni: Herrens väg är inte rätt. Hör då, ni av Israels hus: Är inte min väg rätt? Är det inte era vägar som inte är rätta? 26 När den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör det som är orätt, så dör han på grund av det. Genom det orätta han har gjort skall han dö. 27 Men när den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och gör det som är rätt och rättfärdigt, skall hans liv bli bevarat. 28 Därför att han kom till insikt och vände om från alla de överträdelser han hade gjort, skall han förvisso leva och inte dö. 29 Ändå säger Israels hus: Herrens väg är inte rätt! – Är inte mina vägar rätta, ni av Israels hus? Är det inte era vägar som inte är rätta? 30 Därför skall jag döma er, var och en efter hans gärningar, ni av Israels hus, säger Herren, Herren. Vänd om och vänd er bort från alla era överträdelser för att er missgärning inte skall få er på fall.31 Kasta bort ifrån er alla de överträdelser genom vilka ni har syndat ochskaffa er ett nytt hjärta och en ny ande. Ty inte vill ni väl dö, ni av Israels hus? 32 Jag finner ingen glädje i någons död, säger Herren, Herren. Vänd därför om, så får ni leva.

Hes. 3:18 När jag säger till den ogudaktige: Du skall dö, och du inte varnar honom och inte säger något för att varna den ogudaktige för hans ogudaktiga väg och så rädda hans liv, då skall den ogudaktige dö i sin missgärning, men hans blod skall jag utkräva av din hand. 19 Men om du varnar den ogudaktige och han ändå inte vänder om från sin ogudaktighet eller sin ogudaktiga väg, då skall han dö i sin missgärning, men du har räddat din själ. 20 Och när en rättfärdig man vänder om från sin rättfärdighet och gör det som är orätt, då skall jag lägga en stötesten i hans väg och han skall dö. Om du då inte har varnat honom skall han dö i sin synd. Man skall inte komma ihåg de rättfärdiga gärningar han tidigare har gjort, men jag skall utkräva hans blod av din hand. 21 Men om du varnar den rättfärdige för att synda och han avhåller sig från synd, då skall han få leva därför att han lät varna sig, och själv har du räddat ditt liv.”

I Gamla Testamentet fanns också djuroffersystemblod 3

Detta system var ett temporärt system i väntan på det bättre offret i form av Jesu Kristus korsfästelse och slutgiltiga offer. Man kunde offra djur både i form av tacksägelse och som ett symboliskt “täckande” offer (för sina synder), och man kunde göra det årligen under vissa högtider liksom vid separata tillfällen. Då gällde förstås att omvända sig från de synder som man bekände i samband med offrandet, för annars skulle ju offrandet inte betyda någonting alls. Det är ju inte det faktum att djur dör som kan få en människa att bli rättfärdig, utan att man omvänder sig i hjärtat och visar det i handling. Lydnad är alltid bättre än offer. Om det alltid skulle finnas lydnad så skulle man aldrig behöva offra djur annat än genom tacksägelseoffer.

Försona kommer från det hebreiska kaphar, som betyder att täcka över med asfalt/tjära, och som självfallet inte ska läsas bokstavligt eftersom det har en betydelse av att eliminiera eller ta bort något och inte täcka någon bokstavligen med tjära. Läs gärna 3 Mos. 1:2-5.

3 Mos. 17: 11 Ty kroppens liv är i blodet, och jag har givit er det till altaret, till att bringa försoning för era själar. Det är blodet som bringar försoning genom själen som är i det.

3 Mos. 16:9 Den bock som lotten bestämmer åt Herren skall Aron föra fram och offra till syndoffer. 10 Men den bock som lotten bestämmer för att skaffa bort synden skall ställas levande inför Herrens ansikte, för att försoning skall bringas genom honom. Och sedan skall han sändas i väg ut i öknen för att skaffa bort synden. 

1 Sam. 15:22 Då sade Samuel: “Har Herren samma glädje i brännoffer och slaktoffer som att man hör Herrens röst? Se, lydnad är bättre än offer och hörsamhet bättre än det feta av baggar.

Hebr. 9:15 Så är han medlare för ett nytt förbund, på det att de som voro kallade skulle få det utlovade eviga arvet, därigenom att en led döden till förlossning ifrån överträdelserna under det förra förbundet.—18 Därför har icke heller det förra förbundet blivit invigt utan blod.19 Ty sedan alla buden, såsom de lyda i lagen, hade blivit av Moses kungjorda för allt folket, tog han blod av kalvar och bockar, tillika med vatten och röd ull och isop, och bestänkte såväl själva boken som allt folket 20 och sade: »Detta är förbundets blod, det förbunds som Gud har stadgat för eder.»21 Likaledes stänkte han ock blod på tabernaklet och på alla de ting som hörde till gudstjänsten.22 Så renas enligt lagen nästan allting med blod, och utan att blod utgjutes gives ingen förlåtelse. (1917)

Apg 3:19 Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade 

Även Nya Testamentet predikar om samma behov av att leva rättfärdigt för frälsningens skull

Mose lag i det Gamla Testamentet gällde ända fram till Jesu tid och hans död på korset. Efter Jesu död fick vi den helige Ande som vår inre guide och som kan leda oss rätt – och behovet av att leva rätt har alltså gällt allt sedan Adams dagar och gäller än idag.

Rom 6: 16. Vet ni inte, att när ni ställer er i någons tjänst för att lyda honom, så är ni tjänare under den som ni lyder, antingen det är synden till död, eller lydnaden till rättfärdighet?

Gal. 3:19 Varför gavs då lagen? DEN BLEV TILLAGD FÖR ÖVERTRÄDELSERNAS SKULL för att gälla TILLS avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand.— 23 Innan tron kom hölls vi i fängsligt förvar och var BEVAKADE AV LAGEN, tills tron skulle uppenbaras. 24 Så blev lagen vår övervakare FRAM TILL Kristus, för att vi skall förklaras rättfärdiga av tro. 25 Men SEDAN TRON HAR KOMMIT, står vi inte längre under någon övervakare.

Gal. 5:14 Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv. —18 Men OM ni leds av Anden, står ni inte under lagen.

1 Kor. 7.19 Det har ingen betydelse om någon är omskuren eller oomskuren. VAD SOM BETYDER NÅGOT ÄR ATT MAN HÅLLER GUDS BUD. 

1 Kor 6:9 Vet ni då inte att de orättfärdiga inte skall ärva Guds rike? LÅT INTELURA ER. VARKEN otuktiga eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, 10. eller tjuvar eller giriga eller drinkare eller hädare eller rövare SKALL ÄRVA GUDS RIKE.

Hebr 10:26. För om vi syndar med vett och vilja sedan vi har fått kunskap om sanningen, återstår för oss inte mer något offer för synderna, 27. utan en förskräcklig väntan på domen, och hetta av en eld som skall förtära motståndarna. 28. Den som bryter Mose lag måste dö utan barmhärtighet, efter två eller tre vittnesmål. 29. Hur mycket hårdare straff tror ni då inte att den förtjänar som förtrampar Guds Son och håller för orent förbundets blod, genom vilket han är helgad, och som smädar nådens Ande?

Examples of righteous and holy people in the Bible

Feb19

rättfärdig 3We can be upright, perfect, just, holy, blameless and RIGHTEOUS in this present world 

The above terms do not necessarily equal ”to never have been guilty of any sins”. All sinners have been given the opportunity to repent for their sins – to become holy, righteous and blameless – and when Jesus cleanses us from our sins we are completely clean because our old sins have been removed. We do not have to wait until we die before we can honor God by living holy and righteous lives and be faithful to him (Titus 2:11-12). On the other hand, we can not always expect to have perfect and complete physical bodies in this life, which includes Jesus as well. There is a difference between moral perfection and physical perfection.

Eccl.7:29 Lo, this only have I found, that God hath made man upright; but they have sought out many inventions.

The below terms can be translated just, perfect, upright, unblameable, etc

The Hebrew word tsaddiq (Strong’s 6662)

The Greek word dikaios (Strong’s 1342) 

The Greek word teleios (Strong’s 5046) 

Examples of Biblical individuals who were righteous due to living righteous lives

I have used the three colors as per above to illustrate the meaning of the original words below. Simple black text means that the person’s righteousness is described without using any of the words above. The Bible certainly has no shortage of people who have lived holy and righteous lives. They may have sinned at least once, but they have repented for those sins and restored their salvation. If the same individuals would have mixed their righteous lives with sin, they would not have been considered righteous before God. A righteous person is someone who lives upright, after first having been cleansed from his former sins – which occurs upon repentance.

Noah

Gen. 6:9 These are the generations of Noah: Noah was a just man and perfect in his generations, and Noah walked with God.

Gen. 7:1 And the Lord said unto Noah, Come thou and all thy house into the ark; for thee have I seen righteous before me in this generation. 

Abraham

Ja. 2:21 Was not Abraham our father justified by works, when he had offered Isaac his son upon the altar?22 Seest thou how faith wrought with his works, and by works was faith made perfect? 23 And the scripture was fulfilled which saith, Abraham believed God, and it was imputed unto him for righteousness: and he was called the Friend of God. 24 Ye see then how that by works a man is justified, and not by faith only. 25 Likewise also was not Rahab the harlot justified by works, when she had received the messengers, and had sent them out another way?26 For as the body without the spirit is dead, so faith without works is dead also.

Lot

Gen. 18:23 And Abraham drew near, and said, Wilt thou also destroy the righteous with the wicked 24 Peradventure there be fifty righteous within the city: wilt thou also destroy and not spare the place for the fifty righteous that are therein?

Gen. 19:15 And when the morning arose, then the angels hastened Lot, saying, Arise, take thy wife, and thy two daughters, which are here; lest thou be consumed in the iniquity of the city.

2 Pet 2:7 And delivered just Lot, vexed with the filthy conversation of the wicked: 8 (For that righteous man dwelling among them, in seeing and hearing, vexed his righteous soul from day to day with their unlawful deeds;) 9 The Lord knoweth how to deliver the godly out of temptations, and to reserve the unjust unto the day of judgment to be punished: 10 But chiefly them that walk after the flesh in the lust of uncleanness, and despise government. Presumptuous are they, selfwilled, they are not afraid to speak evil of dignities.

Job

Job 1:8 And the Lord said unto Satan, Hast thou considered my servant Job, that there is none like him in the earth, a perfect (Strong’s 8535) and an upright (Strong’s 3477) man, one that feareth God, and escheweth evil? 

Job. 32:1 So these three men ceased to answer Job, because he was righteous in his own eyes.—Job 42:7 And it was so, that after the Lord had spoken these words unto Job, the Lord said to Eliphaz the Temanite, My wrath is kindled against thee, and against thy two friends: for ye have not spoken of me the thing that is right, as my servant Job hath.8 Therefore take unto you now seven bullocks and seven rams, and go to my servant Job, and offer up for yourselves a burnt offering; and my servant Job shall pray for you: for him will I accept: lest I deal with you after your folly, in that ye have not spoken of me the thing which is right, like my servant Job.

King David

Ps. 7:10 My defence is of God, which saveth the upright in heart.11 God judgeth the righteous, and God is angry with the wicked every day.12 If he turn not, he will whet his sword; he hath bent his bow, and made it ready. 

Ps. 18:20 The Lord rewarded me according to MY righteousness; according to the cleanness of my hands hath he recompensed me.21 For I have kept the ways of the Lord, and have not wickedly departed from my God.22 For all his judgments were before me, and I did not put away his statutes from me.23 I was also upright before him, and I kept myself from mine iniquity.24 Therefore hath the Lord recompensed me according to MY righteousness, according to the cleanness of my hands in his eyesight.25 With the merciful thou wilt shew thyself merciful; with an upright man thou wilt shew thyself upright;26 With the pure thou wilt shew thyself pure; and with the froward thou wilt shew thyself froward.

2 Samuel 22:21 The Lord rewarded me according to my righteousness: according to the cleanness of my hands hath he recompensed me.22 For I have kept the ways of the Lord, and have not wickedly departed from my God.23 For all his judgments were before me: and as for his statutes, I did not depart from them. 24 I was also upright (Strong’s 8549) before him, and have kept myself from mine iniquity.25 Therefore the Lord hath recompensed me according to my righteousness; according to my cleanness in his eye sight.26 With the merciful thou wilt shew thyself merciful, and with the upright (Strong’s 8549) man thou wilt shew thyself upright.27 With the pure thou wilt shew thyself pure; and with the froward thou wilt shew thyself unsavoury.

1 King. 14:8 And rent the kingdom away from the house of David, and gave it thee: and yet thou hast not been as my servant David, who kept my commandments, and who followed me with all his heart, to do that only which was right in mine eyes;

1 King. 15:5 Because David did that which was right in the eyes of the Lord, and turned not aside from any thing that he commanded him all the days of his life, save only in the matter of Uriah the Hittite.

2 King. 14:3 And he did that which was right in the sight of the Lord, yet not like David his father: he did according to all things as Joash his father did.

Acts 13:22 And when he had removed him, he raised up unto them David to be their king; to whom also he gave their testimony, and said, I have found David the son of Jesse, a man after mine own heart, which shall fulfil all my will.

King Asa

1 King. 15:11 And Asa did that which was right in the eyes of the Lord, as did David his father.—14 But the high places were not removed: nevertheless Asa’s heart was perfect (Strong’s 8003) with the Lord all his days. 

2 Chron. 14:2 And Asa did that which was good and right in the eyes of the Lord his God:3 For he took away the altars of the strange gods, and the high places, and brake down the images, and cut down the groves:4 And commanded Judah to seek the Lord God of their fathers, and to do the law and the commandment.

King Hezekiah

2 King. 18:1 Now it came to pass in the third year of Hoshea son of Elah king of Israel, that Hezekiah the son of Ahaz king of Judah began to reign.—3 And he did that which was right in the sight of the Lord, according to all that David his father did.4 He removed the high places, and brake the images, and cut down the groves, and brake in pieces the brasen serpent that Moses had made: for unto those days the children of Israel did burn incense to it: and he called it Nehushtan.5 He trusted in the Lord God of Israel; so that after him was none like him among all the kings of Judah, nor any that were before him.6 For he clave to the Lord, and departed not from following him, but KEPT HIS COMMANDMENTS, WHICH THE LORD COMMANDED MOSES.

King Josiah

2 King. 22:1 Josiah was eight years old when he began to reign, and he reigned thirty and one years in Jerusalem. And his mother’s name was Jedidah, the daughter of Adaiah of Boscath.2 And he did that which was right in the sight of the Lord, and walked in all the way of David his father, and turned not aside to the right hand or to the left.

2 King. 23:25 And like unto him was there no king before him, that turned to the Lord with all his heart, and with all his soul, and with all his might, according to all the law of Moses; neither after him arose there any like him.

2 Chron. 34:1 Josiah was eight years old when he began to reign, and he reigned in Jerusalem one and thirty years.2 And he did that which was right in the sight of the Lord, and walked in the ways of David his father, and declined neither to the right hand, nor to the left.

Enoch

Hebr. 11:5 By faith Enoch was translated that he should not see death; and was not found, because God had translated him: for before his translation he had this testimony, that he pleased God.

Moses and all of Israel were told to be perfect (which means they could)

Deut.18:13 Thou shalt be perfect (Strong’s 8549) with the Lord thy God.

Satan

Ezekiel 28:15 Thou wast perfect (Strong’s 8549) in thy ways from the day that thou wast created, till iniquity was found in thee.

Abel and Zacharias

Matt. 23:35 That upon you may come all the righteous blood shed upon the earth, from the blood of righteous Abel unto the blood of Zacharias son of Barachias, whom ye slew between the temple and the altar.

Hebr. 11:4 By faith Abel offered unto God a more excellent sacrifice than Cain, by which he obtained witness that he was righteous, God testifying of his gifts: and by it he being dead yet speaketh.

1 John 3:7 Little children, let no man deceive you: he that doeth righteousness is righteous, even as he is righteous.8 He that committeth sin is of the devil; for the devil sinneth from the beginning. For this purpose the Son of God was manifested, that he might destroy the works of the devil.9 Whosoever is born of God doth not commit sin; for his seed remaineth in him: and he cannot sin, because he is born of God.10 In this the children of God are manifest, and the children of the devil: whosoever doeth not righteousness is not of God, neither he that loveth not his brother.11 For this is the message that ye heard from the beginning, that we should love one another.12 Not as Cain, who was of that wicked one, and slew his brother. And wherefore slew he him? Because his own works were evil, and his brother’s righteous.

Joseph, Mary’s husband

Matt. 1:19 Then Joseph her husband, being a just man, and not willing to make her a public example, was minded to put her away privily.

Joseph, the counsellor

Luk. 23:50 And, behold, there was a man named Joseph, a counsellor; and he was a good man, and a just: 

Cornelius

Acts 10:1 There was a certain man in Caesarea called Cornelius, a centurion of the band called the Italian band,2 A devout man, and one that feared God with all his house, which gave much alms to the people, and prayed to God alway. —22 And they said, Cornelius the centurion, a just man, and one that feareth God, and of good report among all the nation of the Jews, was warned from God by an holy angel to send for thee into his house, and to hear words of thee.

John the Baptist

Mark. 6:20 For Herod feared John, knowing that he was a just man and an holy, and observed him; and when he heard him, he did many things, and heard him gladly.

Luke 1:17 And he shall go before him in the spirit and power of Elias, to turn the hearts of the fathers to the children, and the disobedient to the wisdom of the just; to make ready a people prepared for the Lord.

Simeon

Luke 2:25 And, behold, there was a man in Jerusalem, whose name was Simeon; and the same man was just and devout, waiting for the consolation of Israel: and the Holy Ghost was upon him.

The Apostle Paul (after his conversion)

1 Thess. 2:10 Ye are witnesses, and God also, how holily and justly and unblameably we behaved ourselves among you that believe:

Acts 23:1 And Paul, earnestly beholding the council, said, Men and brethren, I have lived in all good conscience before God until this day.

The priest Zacharias and his wife Elisabeth

Luke 1:5 There was in the days of Herod, the king of Judaea, a certain priest named Zacharias, of the course of Abia: and his wife was of the daughters of Aaron, and her name was Elisabeth.6 And they were both righteous before God, walking in all the commandments and ordinances of the Lord blameless.

Various verses concerning righteous people rättfärdig 2

Below you can read about the contrast between the unrighteous and the righteous, and the issue is obedience to God. You can also read here how we can know if we are the children of God.

Old testament

2 Sam. 4:(Is-Boset)11 How much more, when wicked men have slain a righteous person in his own house upon his bed? shall I not therefore now require his blood of your hand, and take you away from the earth?

1 King. 8:31 If any man trespass against his neighbour, and an oath be laid upon him to cause him to swear, and the oath come before thine altar in this house:32 Then hear thou in heaven, and do, and judge thy servants, condemning the wicked, to bring his way upon his head; and justifying the righteous, to give him according to his righteousness. (2 Chron. 6:23)

Ps. 1:1 Blessed is the man that walketh not in the counsel of the ungodly, nor standeth in the way of sinners, nor sitteth in the seat of the scornful.—5 Therefore the ungodly shall not stand in the judgment, nor sinners in the congregation of the righteous.6 For the Lord knoweth the way of the righteous: but the way of the ungodly shall perish.

Proverbs 3:32 For the froward is abomination to the Lord: but his secret is with the righteous.33 The curse of the Lord is in the house of the wicked: but he blesseth the habitation of the just.

Proverbs 10:11 The mouth of a righteous man is a well of life: but violence covereth the mouth of the wicked.—16 The labour of the righteous tendeth to life: the fruit of the wicked to sin.—20 The tongue of the just is as choice silver: the heart of the wicked is little worth.21 The lips of the righteous feed many: but fools die for want of wisdom.—24 The fear of the wicked, it shall come upon him: but the desire of the righteous shall be granted.25 As the whirlwind passeth, so is the wicked no more: but the righteous is an everlasting foundation.—28 The hope of the righteous shall be gladness: but the expectation of the wicked shall perish.29 The way of the Lord is strength to the upright: but destruction shall be to the workers of iniquity.30 The righteous shall never be removed: but the wicked shall not inhabit the earth.31 The mouth of the just bringeth forth wisdom: but the froward tongue shall be cut out.32 The lips of the righteous know what is acceptable: but the mouth of the wicked speaketh frowardness.

Proverbs 11:3 The integrity of the upright shall guide them: but the perverseness of transgressors shall destroy them.4 Riches profit not in the day of wrath: but righteousness delivereth from death.5 The righteousness of the perfect shall direct his way: but the wicked shall fall by his own wickedness.6 The righteousness of the upright shall deliver them: but transgressors shall be taken in their own naughtiness.7 When a wicked man dieth, his expectation shall perish: and the hope of unjust men perisheth.8 The righteous is delivered out of trouble, and the wicked cometh in his stead.9 An hypocrite with his mouth destroyeth his neighbour: but through knowledge shall the just be delivered.—18 The wicked worketh a deceitful work: but to him that soweth righteousness shall be a sure reward.19 As righteousness tendeth to life: so he that pursueth evil pursueth it to his own death.20 They that are of a froward heart are abomination to the Lord: but such as are upright in their way are his delight.—23 The desire of the righteous is only good: but the expectation of the wicked is wrath.—27 He that diligently seeketh good procureth favour: but he that seeketh mischief, it shall come unto him.—30 The fruit of the righteous is a tree of life; and he that winneth souls is wise.31 Behold, the righteous shall be recompensed in the earth: much more the wicked and the sinner.

Proverbs 12:1 Whoso loveth instruction loveth knowledge: but he that hateth reproof is brutish.2 A good man obtaineth favour of the Lord: but a man of wicked devices will he condemn.3 A man shall not be established by wickedness: but the root of the righteous shall not be moved.––5 The thoughts of the righteous are right: but the counsels of the wicked are deceit.6 The words of the wicked are to lie in wait for blood: but the mouth of the upright shall deliver them.7 The wicked are overthrown, and are not: but the house of the righteous shall stand.8 A man shall be commended according to his wisdom: but he that is of a perverse heart shall be despised.—10 A righteous man regardeth the life of his beast: but the tender mercies of the wicked are cruel. —.13 The wicked is snared by the transgression of his lips: but the just shall come out of trouble.14 A man shall be satisfied with good by the fruit of his mouth: and the recompence of a man’s hands shall be rendered unto him.15 The way of a fool is right in his own eyes: but he that hearkeneth unto counsel is wise.—20 Deceit is in the heart of them that imagine evil: but to the counsellors of peace is joy.—.22 Lying lips are abomination to the Lord: but they that deal truly are his delight.—26 The righteous is more excellent than his neighbour: but the way of the wicked seduceth them.—.28 In the way of righteousness is life: and in the pathway thereof there is no death.

Proverbs 13:1 A wise son heareth his father’s instruction: but a scorner heareth not rebuke.—3 He that keepeth his mouth keepeth his life: but he that openeth wide his lips shall have destruction.—5 A righteous man hateth lying: but a wicked man is loathsome, and cometh to shame.6 Righteousness keepeth him that is upright in the way: but wickedness overthroweth the sinner.—9 The light of the righteous rejoiceth: but the lamp of the wicked shall be put out.—13 Whoso despiseth the word shall be destroyed: but he that feareth the commandment shall be rewarded.14 The law of the wise is a fountain of life, to depart from the snares of death.—18 Poverty and shame shall be to him that refuseth instruction: but he that regardeth reproof shall be honoured. 

Proverbs 14:32 The wicked is driven away in his wickedness: but the righteous hath hope in his death.33 Wisdom resteth in the heart of him that hath understanding: but that which is in the midst of fools is made known.34 Righteousness exalteth a nation: but sin is a reproach to any people.

Proverbs 15:24 The way of life is above to the wise, that he may depart from hell beneath.—26 The thoughts of the wicked are an abomination to the Lord: but the words of the pure are pleasant words.27 He that is greedy of gain troubleth his own house; but he that hateth gifts shall live.28 The heart of the righteous studieth to answer: but the mouth of the wicked poureth out evil things.29 The Lord is far from the wicked: but he heareth the prayer of the righteous.30 The light of the eyes rejoiceth the heart: and a good report maketh the bones fat.31 The ear that heareth the reproof of life abideth among the wise.32 He that refuseth instruction despiseth his own soul: but he that heareth reproof getteth understanding.

Proverbs 18:10 The name of the Lord is a strong tower: the righteous runneth into it, and is safe.

Proverbs 20:7 The just man walketh in his integrity: his children are blessed after him.

Proverbs 21:3 To do justice and judgment is more acceptable to the Lord than sacrifice.—6 The getting of treasures by a lying tongue is a vanity tossed to and fro of them that seek death.7 The robbery of the wicked shall destroy them; because they refuse to do judgment.8 The way of man is froward and strange: but as for the pure, his work is right..—10 The soul of the wicked desireth evil: his neighbour findeth no favour in his eyes.—16 The man that wandereth out of the way of understanding shall remain in the congregation of the dead.—21 He that followeth after righteousness and mercy findeth life, righteousness, and honour.

Ezekiel 3:18 When I say unto the wicked, Thou shalt surely die; and thou givest him not warning, nor speakest to warn the wicked from his wicked way, to save his life; the same wicked man shall die in his iniquity; but his blood will I require at thine hand.19 Yet if thou warn the wicked, and he turn not from his wickedness, nor from his wicked way, he shall die in his iniquity; but thou hast delivered thy soul.20 Again, When a righteous man doth turn from his righteousness, and commit iniquity, and I lay a stumbling-block before him, he shall die: because thou hast not given him warning, he shall die in his sin, and his righteousness which he hath done shall not be remembered; but his blood will I require at thine hand.21 Nevertheless if thou warn the righteous man, that the righteous sin not, and he doth not sin, he shall surely live, because he is warned; also thou hast delivered thy soul.

New Testament:rättfärdig

Matt. 10:41 He that receiveth a prophet in the name of a prophet shall receive a prophet’s reward; and he that receiveth a righteous man in the name of a righteous man shall receive a righteous man’s reward.

Matt. 13:17 For verily I say unto you, That many prophets and righteous men have desired to see those things which ye see, and have not seen them; and to hear those things which ye hear, and have not heard them.

Matt. 25:23 His lord said unto him, Well done, good and faithful servant; thou hast been faithful over a few things, I will make thee ruler over many things: enter thou into the joy of thy lord. —37 Then shall the righteous answer him, saying, Lord, when saw we thee an hungred, and fed thee? or thirsty, and gave thee drink?—40 And the King shall answer and say unto them, Verily I say unto you, Inasmuch as ye have done it unto one of the least of these my brethren, ye have done it unto me.41 Then shall he say also unto them on the left hand, Depart from me, ye cursed, into everlasting fire, prepared for the devil and his angels: 42 For I was an hungred, and ye gave me no meat: I was thirsty, and ye gave me no drink:.—45 Then shall he answer them, saying, Verily I say unto you, Inasmuch as ye did it not to one of the least of these, ye did it not to me.46 And these shall go away into everlasting punishment: but the righteous into life eternal.

Matt. 13:49 So shall it be at the end of the world: the angels shall come forth, and sever the wicked from among the just,

Luke 15:7 I say unto you, that likewise joy shall be in heaven over one sinner that repenteth, more than over ninety and nine just persons, which need no repentance.

1 Peter 3:12 For the eyes of the Lord are over the righteous, and his ears are open unto their prayers: but the face of the Lord is against them that do evil.

1 Peter. 4:17 For the time is come that judgment must begin at the house of God: and if it first begin at us, what shall the end be of them that obey not the gospel of God?18 And if the righteous scarcely be saved, where shall the ungodly and the sinner appear?19 Wherefore let them that suffer according to the will of God commit the keeping of their souls to him in well doing, as unto a faithful Creator.

1 John 2:29 If ye know that he is righteous, ye know that every one that doeth righteousness is born of him.

Rom. 2:13 (For not the hearers of the law are just before God, but the doers of the law shall be justified.14 For when the Gentiles, which have not the law, do by nature the things contained in the law, these, having not the law, are a law unto themselves:15 Which shew the work of the law written in their hearts, their conscience also bearing witness, and their thoughts the mean while accusing or else excusing one another;)

Titus 1:7 For a bishop must be blameless, as the steward of God; not selfwilled, not soon angry, not given to wine, no striker, not given to filthy lucre;8 But a lover of hospitality, a lover of good men, sober, just, holy, temperate;

Hebr. 10:38 Now the just shall live by faith: but if any man draw back, my soul shall have no pleasure in him.39 But we are not of them who draw back unto perdition; but of them that believe to the saving of the soul.

Matt. 5:48 Be ye therefore perfect, even as your Father which is in heaven is perfect.

1 Cor. 2:6 Howbeit we speak wisdom among them that are perfect: yet not the wisdom of this world, nor of the princes of this world, that come to nought:

Phil 3:15 Let us therefore, as many as be perfect, be thus minded: and if in any thing ye be otherwise minded, God shall reveal even this unto you.

Ja. 1:4 But let patience have her perfect work, that ye may be perfect and entire, wanting nothing.

You can read here about John 15 and the risk for a branch to be cut off the vine due to lack of fruit. God expects us to live righteous lives. 

Paulus TAGG – vad innebär denna törntagg? – 2 Kor. 12:7

Feb18

törntagg2 Kor. 12:7 Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en TÖRNTAGG i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig.8 Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig, 

Grekiska ordet för törntagg är skolops (Strong’s 4647), och i NT förekommer det endast i ovan vers. Däremot kan vi läsa om taggar även i GT, och de verkar ha varit någonting malande och irriterande, som en gnagande tagg kan vara om vi får en på oss.

4 Mos. 33:55 Men om ni inte driver bort landets inbyggare för er, då skall de som ni låter vara kvar bli törnen i era ögon och taggar i era sidor, och de skall tränga er i landet där ni bor. Josua 23:13 då skall ni veta att Herren, er Gud, inte mer skall fördriva dessa folk för er. De skall då bli en snara och en fälla för er och ett gissel för era sidor och taggar i era ögon, till dess ni blir utrotade ur detta goda land som Herren, er Gud, har gett er. Hes. 28:24 Sedan skall det för Israels hus inte mer finnas någon stickande tagg eller något sårande törne bland alla de grannfolk som nu föraktar dem. Och man skall inse att jag är Herren, Herren.

Satan var uppenbarligen tillåten av Gud att orsaka Paulus någon form av plåga, men det är inte säkert att det handlar om en fysisk plåga såsom en sjukdom. Det står visserligen att denna tagg är en Satans ängel som “slår mig i ansiktet”, men det grekiska ursprungsordet kolaphizō (Strong’s 2852) måste inte handla om fysiska slag, och det är svårt att tro att Satans demoner bokstavligen skulle slå Paulus i ansiktet (“malak” kan även betyda budbärare – vilket änglar är.)  Kolaphizó handlar om någon form av  fysisk misshandel, eller att behandlas illa på andra vis:

1 Kor. 4:11 Vi är dårar för Kristi skull, ni är kloka i Kristus. Vi är svaga, ni är starka. Ni är aktade, vi är föraktade. 11 Ännu i denna stund är vi hungriga och törstiga. Vi går nakna, vi misshandlas och är hemlösa. 12 Vi sliter och arbetar med våra händer. När vi hånas, välsignar vi. När vi förföljs, härdar vi ut. 13 När folk talar illa om oss, talar vi väl om dem. Vi har blivit som världens avskum, som alla människors slödder, och så är det fortfarande.

1 Pet. 2:20 Vad är det för berömvärt, om ni härdar ut med att bli slagna när ni handlar orätt? Men om ni håller ut när ni får lida fast ni handlar rätt, då är det nåd från Gud.

Matt. 30:67 Och de spottade honom i ansiktet och slog honom med knytnävarna. Andra gav honom piskrapp 68 och ropade: “Profetera för oss, Messias! Vem var det som slog dig?”

Det kan ha varit Apg. 22:17 som Paulus har i tankarna när han pratar om sig själv i tredje person i början av 2 Kor. 12 (se v. 5-7 där han identifierar sig själv med den mannen), och vars upplevelser skulle vara skälet till att den här taggen behövdes. Det måste ha varit fantastiskt att på något sätt ha haft en fot inne i Guds paradis, men Gud såg det som nödvändigt att tillåta en tagg för att inte Paulus skulle bli högmodig.

1Jag måste berömma mig, om än till ingen nytta, och jag kommer då till syner och uppenbarelser från Herren. 2 Jag vet om en man i Kristus som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det. – 3 Jag vet att den mannen – om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det – 4 att han blev uppryckt till paradiset och hörde ord som ingen människa kan uttala eller får uttala. 

Auktoritet över andemakter

Paulus har auktoritet över Satan precis som alla vi kristna har.  För att få något att hända måste vi lära oss att vi har makten att stoppa Satans framfart i våra liv, och det kan göras genom vårt eget agerande – såsom att be en ond ande att lämna en kropp.  I 4 Mos. 33:52 så ber Gud Moses att driva ut invånarna i Kanaan och han ber oss att driva ut demoner i Mark. 16:17. När vi inser att vi inte kan åstadkomma mirakel i vår mänskliga kraft så kan vi prova samma sak med den helige Andes kraft – där Gud är med oss. Det är dessutom en enorm kraft i namnet JESUS, och jag tror vi inte riktigt kan ta in i våra sinnen exakt hur mäktig och stor den kraften är. Med ett liv i ständig komfort och trygghet så blir det  svårare att lära sig att förlita sig på den kraften och vad Gud kan göra i våra liv. Paulus i sig själv var svag, men Paulus i Kristus är stark och mäktig! “Därför vill jag hellre berömma mig av min SVAGHET, för att Kristi kraft skall vila över mig”, säger Paulus, och glädjer sig över sin svaghet, misshandel, nöd, förföljelser och ångest. Allt detta sker ju för att han ska kunna vara  ett starkare verktyg i Jesu händer och för att kunna föra ännu fler människor fram till både helande och frälsning. Genom motgångar lär vi oss att förtrösta på den helige Andes makter. Hela sammanhanget:

Kor. 12:5 Av den mannen vill jag berömma mig, men av mig själv vill jag inte berömma mig utom av min svaghet. 6 Om jag ville berömma mig, skulle jag ändå inte vara en dåre, jag skulle ju bara säga sanningen. Men jag avstår, för att ingen skall tänka högre om mig än man gör, när man ser och hör mig. 7 Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig. 8 Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig, 9 men han svarade mig: “Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet.” Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft skall vila över mig. 10 Så gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är jag stark. 

Ett par alternativa tolkningar av taggen

Fenomenet med taggen skulle kunna tolkas på ett par olika sätt, och oavsett vilket alternativ man väljer så är poängen med taggen densamma. Antingen att Paulus var lyckosam i att eliminera taggen, efter att han insett hur pass kraftfull han var i sin svaghet och att han kunde råda bot på den själv ihop med den helige Ande, eller också att Paulus INTE blev av med sin tagg eftersom Gud ansåg att den var nödvändig för att hela tiden ödmjukt vara i behov av den helige Andes ledning och för att akta sig från att bli högmodig. (Det går att kombinera delar av texten i båda alternativen till viss mån.)

Alternativ  1) Paulus tagg blev borttagen? När Gud säger “kraften fullkomnas i svaghet” så menar att han att Paulus faktiskt själv kan få nödvändig kraft och en TRO på att han själv kan göra något åt sin tagg i stället för att be Gud att fixa. Gud ber oss exempelvis att agera själva genom att gå ut för att sprida evangelium, lägga händerna på folk och hela dem. Visst kan vi i stället sitta hemma och be till Gud att HAN ska göra folk friska UTAN vår inblandning (så slipper vi trötta fötter och eventuell skam om någon inte blir frisk trots att vi ber för dem), men det är ännu bättre att ihop med böner också tro på Guds kraft och aktivt göra något själva – eftersom oss är given all makt. När vi agerar själva så lär vi oss vilken kraft som finns i namnet JESUS och att vi har fått auktoritet över sataniska makter. Det här är inte alltid enkelt eftersom vi ibland är svaga i tron och därför tvekar huruvida utgången kommer att bli lyckosam.

“Den Gud älskar agar han”, kan vi läsa i Bibeln, och det handlar om att han vill tukta oss för att vi ska låta oss ledas av honom. Det är svårare att tukta oss om vi helt omsluts av komfort, men om vi däremot känner oss svaga så kan vi faktiskt lära oss att söka Guds ledning och förlita oss på hans kraft. Ibland kanske vi är så svaga så att vi inte har något annat val än att söka gudomlig hjälp, och det är precis så som många kommit till frälsning för första gången. I sin svaghet så har människor ibland ingen annan råd än att söka Gud, så en slags förtvivlan kan faktiskt orsaka frälsning hos en del som låter sig tuktas. Man måste dock inte gå igenom vedermödor för att söka och hitta Gud, eftersom hans ljus lyser över alla människor. Det var Satans änglar som slog Paulus, men löftet är att Satan ska fly från oss om vi står emot honom – på villkoret att vi underordnar oss Gud.

Jak. 4:7 Underordna er därför Gud. Stå emot djävulen, så skall han fly bort från er.

Alternativ 2) Det starkaste stödet för detta alternativ är att taggen gavs till Paulus med anledning av att han inte skulle bli högmodig pga sina gudomliga upplevelser, och denna risk kanske hela tiden var överhängande vilket skulle innebära att det fanns fog för en tagg under en längre tid. (Å andra sidan kan det ha räckt med en kortare tid för att Paulus skulle fatta poängen.) Taggen resulterade i att Paulus mer eller mindre alltid hade någon form av vedermöda så att han hela tiden var alert under sin korta tid på jorden och inte förlitade sig på sin egen mänskliga kraft utan på Guds kraft.

Att Paulus inledningsvis bad om något som inte Gud ville ge efter för, behöver inte betyda något eftersom faktiskt Jesus gjorde desamma – just angående vedermödor (som en tagg är). Även Jesus bad ju till sin Fader i Getsemane att ta bort “kalken” i Matt. 26:39, men endast OM det var möjligt – för annars ville ju inte Jesus heller bli av med den. “Kalken”, behöver inte syfta på själva korsfästelsen utan på de omvälvande känslor (och fysiska vedermödor) som drabbades Jesus pga vad han visste låg framför honom. Intressant nog så bad Jesus TRE GÅNGER (precis som Paulus) till sin Fader om att slippa kalken. Vi vet att “kalken” inte kan betyda själva offrandet på korset, för även Jesus lärljungar skulle komma att behöva dricka samma kalk.

Matt. 20:22 Jesus svarade: “Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den kalk som jag skall dricka?” De svarade: “Det kan vi.” 23 Jesus sade till dem: “MIN KALK SKALL NI DRICKA, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra sida är det inte min sak att ge bort, utan de skall tillfalla dem som min Fader har berett dem för.”

Även om Jesus fick kraft och lindring från en ängel (Lukas 22:43) så togs inte ångesten och svårigheterna helt ifrån honom. Han var tvungen att dricka kalken, och även hans lärljungar fick i framtiden ta del av samma kalk. En tröst kan vara att vedermödor och svårigheter inte varar i evighet, och medan vi har vedermödorna så kan vi få KRAFT att härda ut – precis som Jesus fick. Om vi däremot inte söker Gud och BER (som Jesus gjorde), så hämtar vi ju inte kraft från källan som erbjuds oss.

Även Jesus krona, som innehöll törnen, är en del av den kalk som Jesus var tvungen att dricka. Just törnekronor var ingenting som hans lärljungar drabbades utav, men var och ens kalk kan se annorlunda ut. Taggar finns som bekant också på stjälkarna på de utomordentligt vackra rosorna, och det kan vara en bra bild av Guds rike. Vi vill gärna åt den underbart vackra rosen och kanske river oss lite framför allt när vi plockar den, men även då och då när vi håller i den. Det krävs olika former av lidande/vedermödor för att nå till Guds rike, men med den helige Andes ledning så får vi enorm kraft om vi bara är visa nog att fråga efter den och leva i kraften. Vi kan ha vår blick på rosen så står vi ut med lite taggar.

Stark i svagheten!

rosOm vi som kristna besitter alla möjliga talanger och fördelar, såsom talets gåva, bra minne så att vi kan bibelverser utantill, ständig ekonomisk trygghet, sundhet, vackert yttre, underbar sångröst, trygghet i familj och vänner som alla lever soliga och fina liv som bara går uppåt, etc, så finns en risk att vi förlitar på alla dessa fysiska styrkor och bekvämligheter i stället för att söka den helige Ande och hans kraft. Som individer svarar vi lite olika på bekvämlighet och “flyt” i våra liv, så behovet av “aga” och “taggar” kan variera från person till person. 

Paulus berömda törntagg har ibland använts av välvilliga kristna när de försöker ge stöd för att diverse problem och krämpor drabbar oss just för att de är ständiga törntaggar som vi absolut måste lära oss att leva med – trots att så kanske inte är fallet. I stället kanske sanningen är att vi kan bli av med vårt problem som inte alls är tänkt att vara ett bekymmer som vi måste dras med hela livet. Alternativen är två.

Paulus svagheter i köttet gav i stället honom större möjligheter att i stället sätta sin tro på Guds kraft och låta den helige Ande verka. Ett par andra exempel där vi kan läsa om Paulus vedermödor är Apg 13:45, 50 och Apg. 14:5-7, 19-20. När vi drabbas av motgångar så är en bra lösning att vi ger oss mer tid till bön och fasta och söker Guds vilja. Det grekiska ordet “atheneia” kan betyda “svaghet” (eller sjukdom)  vilket ordet översätts till i 1 Kor. 2:3 och på många andra ställen. Jag tror personligen inte att det var en sjukdom som Paulus drabbades utav.

 1 Kor. 2:3 SVAG, rädd och mycket orolig kom jag till er.4 Och mitt tal och min predikan bestod inte i ord som skulle övertyga genom mänsklig visdom utan genom en bevisning i Ande och kraft.

2 Kor. 11:26 Jag har ofta varit på resor, utstått faror på floder, faror bland rövare, faror från landsmän, faror från hedningar, faror i städer, i öknar och på hav, faror bland falska bröder, 27 allt under arbete och slit, ofta under vaknätter, under hunger och törst, ofta utan mat, frusen och naken. 28 Förutom allt detta har jag den dagliga uppgiften, omsorgen om alla församlingarna. 29 Vem är svag utan att jag är svag? Vem kommer på fall utan att jag blir upptänd av iver? 30 Om jag måste berömma mig, vill jag berömma mig av min SVAGHET. 31 Herren Jesu Gud och Fader, som är välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger.32 I Damaskus lät kung Aretas ståthållare bevaka staden för att gripa mig. 33 Och från en öppning firades jag ner i en korg utefter muren och undkom honom.

Rom. 8:26 SÅ HJÄLPER OCKSÅ ANDEN OSS I VÅR SVAGHET. Ty vi vet inte vad vi bör be om, men Anden själv ber för oss med suckar utan ord,27 och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber för de heliga så som Gud vill.

Paulus skrev ett brev till galaterna, och det var just i Galatien som Paulus blev stenad och lämnad för att dö (i Lystra), och det kan ha varit vid samma tillfälle som Paulus hade en nära-döden upplevelse och hamnade någonstans i himlen. Dagen efter så gick Paulus till Derbe (en annan galatisk stad) och predikade, och det är mycket troligt att han då kände av sviter efter vad som inträffat dagen innan, och som alltså var skador och inte någon sjukdom.  Det kan ha varit detta tillfälle som Paulus syftade till här nedan.

Gal. 4:12 Jag ber er, bröder: bli som jag, eftersom jag har blivit som ni. Ni har inte gjort mig något ont. 13 Ni vet att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången fick tillfälle att predika evangeliet för er. 14 Fastän min svaga kropp kunde ha inneburit en frestelse för er, så föraktade ni mig inte eller avskydde mig, utan ni tog emot mig som en Guds ängel, ja, som Kristus Jesus.  

Florence Nightingale – kristen engelsk sjuksköterska

Feb16

florence nightingaleFlorence Nightingale föddes av brittiska föräldrar år 1820 i Florens (därav hennes namn), i Italien och hon var en av grundarna för det moderna sjuksköterskeyrket. Man skulle t o m kunna säga att hon är den mest kända sjuksköterskan i hela världen, och verkligen en person som människor i allmänhet kommer ihåg än idag. Hon föddes in i en välbärgad familj och tack vare en ekonomisk trygghet så kunde hon leva ett självständigt liv och fokusera på sin karriär. Hon tackade även nej till att gifta sig under hela hennes levnad. Hennes föräldrar motsatte sig inledningsvis hennes idéer om att arbeta inom vården, för på den här tiden så var vårdyrket ett riktigt lågstatusyrke med dåligt rykte och förknippat med miljöer som inkluderade både alkohol och omoral.

Florence upplevde tidigt ett kristet kall att bli just sjuksköterska, och övertalade sina föräldrar att få ta en tre månader lång sjuksköterskeutbildning på ett sjukhus i Tyskland. Hon tog stora intryck av den lutheranske prästen och diakoniutbildningspionjären Theodor Fliedner och hans diakonissors arbete med sjuka/utslagna. Hon upplevde det som en vändpunkt i sitt liv och publicerade anonymt sina observationer år 1851 i “The Institution of Kaiserswerth on the Rhine, for the Practical Training of Deaconesses”, vilket var hennes första publicerade verk. Innan besöket i Tyskland så hade Florence redan påbörjat en del sjuksköterskestudier i Alexandria i Egypten, på det katolska sjukhuset St Vincent de Paul.

År 1853 tog Florence tjänsten som föreståndare (dock obetald) för “Institute for the Care of Sick Gentlewomen” i London, och arbetade där ca ett år. Florence fick ytterligare en drivkraft genom umgänget med Elizabeth Blackwell,  som hon träffade på St. Bartholomew’s sjukhus. Blackwell var den första kvinnan som utbildade sig till läkare i USA, och hon hade fått kämpa hårt för att nå sitt mål pga samhällets fördomar mot kvinnor som yrkesarbetande läkare.

Florence är allra mest känd för sina insatser under Krimkriget, då hon arbetade på ett sjukhus i Scutari, som ligger i nuvarande Istanbul. Dit reste hon tillsammans med 38 sjuksystrar år 1854, trots att idén inledningsvis stötte på patrull just pga det nya konceptet med kvinnor inom krigsvården. Den officiella positionen som Florence fick var “Superintendent of the Female Nursing Establishment of the English General Hospitals in Turkey”. Hon fick även en arbetsledande befattning i slutet av kriget.

Vårdförhållandena för de sårade eller sjuka brittiska soldaterna var inledningsvis vidriga, och de fick tränga ihop sig i de sängar som fanns att tillgå eller sova på golvet bland damm och ohyra. Operationerna var ohygieniska, och sjukdomar som kolera, malaria och tyfus var mycket vanliga på sjukhusen. Det sägs att det var sju gånger vanligare att dö i en sjukdom än att dö i fält. Det sägs också att hon sänkte dödligheten vid militärsjukhusen från ca 42 % till 2 %, framför allt genom att i samråd med specialister förbättra de hygieniska förhållandena, och genom att se till att det fanns bra kost och friskt vatten. Andra källor (se nedan) vill göra gällande att Florence inte kan tillgodogöra sig dessa fina siffror alldeles på egen hand, och att dödsstatistiken fortsatte att vara dålig i ett antal månader efter Florence ankomst, innan de slutligen vände.

Brittiska tidningar skrev gärna om några goda nyheter gällande Krim-kriget, och Florence framgångar var därför tacksamma att skriva om. När sedan Storbritannien hade vunnit kriget blev hon en nationell hjälte, vilket gjorde det möjligt för henne att verka för en bättre och reformerad sjukvård – trots ett politiskt initialt motstånd. Donationer strömmade in och pengarna möjliggjorde fortsatt kamp för en förbättrad sjukvård på de brittiska sjukhusen. Florence upptäckte även att siffrorna var dystra också på hemmafronten, eftersom det bland män i fredstid var dubbelt så vanligt med dödsfall hos soldater, gentemot civila män. God vård är alltså inte bara viktig på sjukhus placerade på krigsfronten, utan överallt. Florence blev  krigsministeriets främsta rådgivare i militärhygieniska frågor.

Ett verktyg som Florence använde inom sjukvården för att påvisa behov, jämförelser och resultat, var att använda överskådliga diagramstatistikdiagram – cirkeldiagram/rosendiagram (som hon inte själv uppfann, men som hon använde sig av och gjorde populära). Med hjälp av sådana diagram kunde hon exempelvis tydiggöra att avsevärt fler män hade dött pga sjukdom än från krigsskador under Krimkriget. Florence kunde glädja sig åt sina tidigare matematikstudier (som hon tiggt till sig av sin far), eftersom de kom väl till pass när hon samlade in statistik för att räkna ut dödstal. Sjukvård och bra metoder för redovisning går hand i hand inom sjukvården, eftersom det inte bara är viktigt att vårda utan också att redovisa vad man åstadkommit (förbättringar/försämringar eller status quo). Det är inte minst angeläget att göra statistiken begriplig – framför allt för människor som inte arbetar inom vården men som exempelvis behöver tydliga underlag för att fatta beslut med bra fakta som grund (såsom politiker). Florence valdes in i Royal Statistical Society som den första kvinnan någonsin (1858).

Florence lyckades även att involvera kungligheterna i sin kamp för en friskare armé (hon hade bl. a en långvarig brevkorrespondens med drottning Victoria), och även det förbättrade förstås sjukvården pga bättre ekonomi och bra stöd “ovanifrån”. Florence skrev ett stort antal brev (ca 13.000 kända) i sitt arbete för att informera och sprida kunskap om sjukvård. Det är något att ha i tankarna när vi tänker på hur lätt det är för oss idag att snabbt skicka iväg ett email till flera mottagare på en gång, eller bara ringa upp någon eller ha ett skype-samtal.

De lärdomar och insikter som Florence fick genom sjukvårdsarbeten under Krimkriget smittade även av sig (om man får uttrycka sig så) på hälsoförhållandena inom den brittiska armén i Indien, där hon kunde påvisa att dåliga avloppsanordningar, förorenat vatten, överbefolkning, dålig ventilation, etc, kunde orsaka höga dödssiffror. Hon menade att god hälsa inom den brittiska armén står i stark korrelation till en god hälsa vad gäller närmiljön och befolkningen i Indien i övrigt, och därför predikade hon förbättring av sanitära förhållandena i landet i sin helhet.

Florence kan glädja sig åt att ha medverkat till att ha gjort sjuksköterskeyrket rumsrent för kvinnor i alla klasser, och 1860 startade hon den första yrkesskolan för sjuksköterskor – The Nightingale Training School. Skolan fick omedelbart ett mycket gott rykte, och det ledde till att nya skolor startades, inte bara i England, utan i andra delar av världen.

Florence var en av drivkrafterna till uppstarten av det internationella Röda Korset, som fortfarande ger utmärkelser (Florence Nightingale medaljen) till sjuksköterskor som gjort extraordinära insatser för sjuk/sårade i krig eller fred. Florence fick förstås själv ett flertal stora ordnar och medaljer för sina insatser, såsom Det kungliga röda korset och The Order of Merit – den största brittiska civila utmärkelsen. Hon var ända fram till 1872 ledaren för sjuksköterskeväsendet och kallades “Damen med lampan” för sin vana att besöka sina patienter även nattetid.

Florence har publicerat över 200 böcker, rapporter och broschyrer om sjukvårdsverksamhet, av vilka många fortfarande används och respekteras. Hon har även satt sin prägel på dagens sjukhusvård på andra sätt, såsom en viss utformning av sjukhussalar. Hon etablerade en barnmorskeskola vid King’s Cross i London, vilken blev en modellskola för hela landet. Florence dog 1910, vid 90 års ålder.

Förutom Florence Nightingale och ovan nämnda Elisabeth Blackwell, skulle jag också vilja nämna Mary Seacole som en person som utgjort ett stort avtryck i historien, eftersom hon inte bara arbetade som en respekterad kvinna inom vården, utan också var färgad (hon kom från Jamaica).

Källor:

http://www.spartacus.schoolnet.co.uk/REnightingale.html

Florence Nightinggale museet: http://www.florence-nightingale.co.uk/the-collection/biography.html

http://www-history.mcs.st-and.ac.uk/Biographies/Nightingale.html

Det hebreiska ordet YOM betyder en vanlig 24-timmars DAG i 1 Mosebok

Feb9

jordenDet hebreiska ordet för DAG – YOM – kan ha olika innebörd, men  innebörden är alltid tydlig i sitt sammanhang 

“Den dagen som jag vinner på lotteri ska jag köpa en ny bil”, betyder inte att inköpet bokstavligt talat måste ske just den dagen som lotterivinsten sker. “Det var glada dagar på 1950-talet”, handlar inte heller om bokstavliga dagar, utan syftar bara på en viss tid eller epok. Detta är dessutom väldigt uppenbart för vem som helst som läser/hör sådana uttalanden, och sådana uttalanden missförstås inte.

Men sen kan man givetvis uttrycka dagar och tider på ett mer precist sätt, för annars skulle det ju inte finnas någon mening med att beskriva dagar i ett visst antal. Det är klart att man vinner mer på att säga “Räkna med att den här läkarundersökningen kommer att ta 2 timmar” i stället för “Räkna med att den här läkarundersökningen kommer att ta….x TID!”. Mose lägger ner ganska mycket tid för att tala om dagar och tidsförbrukning i 1 Mosebok, och om dessa dagar inte betyder “dagar” alls utan långa perioder (trots att de är specificerade med tidsordning, antal och tid på dagen), varför ens använda sig av förbryllande begrepp som kan leda oss fel? Är verkligen Gud så dålig på att kommunicera? Om Gud skulle kunna ha förmedlat “sex vanliga dagar” på ett bättre sätt, hur skulle han då ha uttryckt sig? De flesta kan inte svara på den frågan, vilket skulle kunna betyda att en vanliga 24-timmarsdagar är uteslutet på förhand hos dessa människor.

  • Första gången som “dag” nämns i Bibeln så är det redan där beskrivet som en vanlig dag med både mörker (natt) och ljus (dag), så detta skulle ju kunna utgöra ett mönstret för en vanlig dag. Solen fanns visserligen inte de första tre dagarna, men ljuset kan ha varit kopplat till en annan källa, nämligen Guds lamm, precis som i Uppenbarelseboken där vi kan läsa att det inte behövs någon sol i det nya Jerusalem eftersom skenet från Guds lamm är tillräckligt. Jorden kan rotera kring sin axel även om inte ljuset är kopplat till solen
  • Varje gång som Yom används med ett ordningstal (första dagen, andra dagen, etc) i GT, så handlar det alltid om ett bokstavligt 24-timmarsdygn. Detta stämmer alla de 359 gånger som ordet Yom används med ordningstal i GT.
  • Varje gång som Yom används med tidsindikation för dagen, såsom afton/kväll/natt, i GT, så handlar det alltid om ett vanligt 24-timmarsdygn. Yom används på det sättet 38 gånger i GT.
  • I 1 Mos. 1 så används BÅDE ordningstal och fraser såsom “morgon och kväll”, vilket gör det än mer solklart att det handlar om vanliga 24-timmarsdygn. Det är som om Gud ville vara övertydlig med att det handlar om vanliga dagar, precis som de vi alltid varit vana med.  (Kanske han visste att det skulle komma tider där människor skulle börja formulera om “dagar“.)

Därför står det klart att 1 Mos. 1 beskriver sex jordrotationer och inte en ospecificerad tid av biljoner år. Dessutom så vill ju anhängare av Utvecklingsläran gärna fylla sina miljoner/biljoner år med FOSSIL, och om vi ska klämma in några fossilfyllda miljontals år innan eller under skapelseveckan så resulterar ju det i att död, plåga och kaos kom in i världen FÖRE syndafallet (innan Adam syndade) i stället för att vara ett resultat av den globala syndafloden som kom långt senare. Gud deklarerade ju att hans skapelse var “Mycket gott”, och inte kan han väl ha menat att död (som är en FIENDE enligt Bibeln) är något mycket gott som han själv planerade? Kompromisser leder som sagt till en hel del bibelproblematik, och jag tror att Gud har överseende med att vi tolkar “sex dagar” som “sex dagar“.

Kompromissande med både Bibeln och Vetenskapen blir en salig röra 

Många kristna har låtit sig svepas med i alla de miljontals år som Utvecklingsläran behöver för att göra sin teori mer rimlig, och därför känner de ett behov av att tänja på skapelseveckan för att få plats med dessa miljoner som man tror är så nödvändiga för att det ska gå ihop. Många av dem tackar nej till själva Utvecklingsläran (Evolutionsteorin) men av någon anledning vill de gärna behålla miljonerna. Tyvärr är det många som drar likhetstecken mellan Utvecklingslära och Vetenskap och de tror felaktigt att de skulle vara ovetenskapliga såvida de inte blandar in massor av TID någonstans i vår historia. Det finns många vetenskapsmän som är just ung-jord-skapelsetroende av vetenskapliga skäl, men i den här bloggartikeln baserar jag dock mitt resonemang med Bibeln som grund eftersom det handlar om det hebreiska ordet YOM. (Men det går förstås att komma fram till en ung jord som ett slutresultat även om man lämnar Bibeln åt sitt öde och endast tolkar naturen och håller sig till observerbar vetenskap.)

Bibeln är en bok som det är tänkt att vi människor ska förstå, för Bibeln är skriven för VÅR skull och inte för Guds skull. Gud har kapacitet att förmedla TID på ett sätt som vi människor begriper, och som vår skapare så vet han förstås hur vi rimligtvis uppfattar ordet “dag” – eftersom ingen av oss varit med om några andra sorts dagar än 24-timmarsdagar (möjligtvis med undandag av Joshua och hans mannar i Joshua 10:12-13). “Sex dagar” borde därför helt logiskt uppfattas av oss som sex vanliga 24-timmarsdagar, för annars borde Gud ha förklarat för oss att han menar något helt annat – nämligen miljontals/biljontals år. Det finns hebreiska uttryck för längre perioder som Mose skulle kunna ha använt i 1 Mosebok, men inget av dessa ord används.

Det finns fler ställen i Bibeln som innehåller tidsindikationer som vi kanske tycker är orimliga. I GT kan vi läsa om Jona som var i en fisk i tre dagar, och Joshua och hans mannar vandrade runt Jeriko i sju dagar. Om nu “dagar” kan vara så flexibla så kanske vi kan tolka om dessa ställen så att vi landar i helt andra former av tider? Eller är ett sådant förfarande endast tillåtet i 1 Mos. 1-2? Det finns en risk att Bibeln förlorar sin auktoritet om vi alltför vidlyftigt ger oss själva tillåtelse att tolka om tidpunkter så att de passar oss bättre, och om vi ändrar TID bara för att vi inte gillar slutresultatet så kanske vi även kan ändra på andra saker i skriften? För om nu inte TIDEN stämmer i Bibeln så kanske inte andra saker stämmer heller? Kanske någon tycker det låter alltför ovetenskapligt att Jesus var född av en jungfru och uppstod igen på tredje dagen (om det ens var tre dagar…) och därför känner behov av att tolka om ord.

Här nedan kommer först den detaljerade beskrivningen på skapelseveckan, och texten är INTE poetiskt skriven på minsta vis. Att det förekommer repeterande fraser (den första dagen, den andra dagen, etc), beror ju bara på att Mose beskriver varje dag för sig, med de aktiviteter som inträffade just den dagen. Inte heller kan det handla om någon form av allegori, för i resten av Bibeln så återkommer författarna gång efter annan till verserna i 1 Mosebok som om det handlar om någonting som verkligen skett i vår historia. Adam beskrivs exempelvis som en verklig människan, och om vi ska göra honom till något diffust och poetiskt så är det lätt hänt att även Jesus (som Adam jämförs med), också blir en abstrakt och poetisk figur. Om skapelseveckan, Eden och den första människan handlar om poesi så kanske den andra människan (jämför med 1 Kor. 15:47) är poesi också?

1 Mos. 1:1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet.3 Gud sade: “Varde ljus!” Och det blev ljus. 4 Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. 5 Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den första dagen.

6 Gud sade: “Varde mitt i vattnet ett valv som skiljer vatten från vatten!” 7 Gud gjorde valvet och skilde vattnet under valvet från vattnet ovan valvet. Och det skedde så. 8 Gud kallade valvet himmel. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den andra dagen.

9 Gud sade: “Vattnet under himlen skall samlas till en enda plats så att det torra blir synligt.” Och det skedde så. 10 Gud kallade det torra land, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott. 11 Gud sade: “Jorden skall frambringa grönska och fröbärande örter. Fruktträd, som efter sina slag bär frukt med frö i sig, skall växa upp på jorden.” Och det skedde så. 12 Jorden frambringade grönska, fröbärande örter efter sina slag och träd som efter sina slag bär frukt med frö i sig. Och Gud såg att det var gott. 13 Och det blev afton och det blev morgon. Det var den tredje dagen.

14 Gud sade: “Varde på himlavalvet ljus som skiljer dagen från natten!” De skall vara tecken som utmärker särskilda tider, dagar och år, 15 och de skall vara ljus på himlavalvet som lyser över jorden.” Och det skedde så. 16 Gud gjorde de två stora ljusen, det större att härska över dagen och det mindre att härska över natten, likaså stjärnorna. 17 Han satte dem på himlavalvet till att lysa över jorden, 18 till att härska över dagen och natten och till att skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott. 19 Och det blev afton och det blev morgon. Det var den fjärde dagen.

20 Gud sade: “Vattnet skall vimla av levande varelser, och fåglar skall flyga över jorden under himlavalvet.” 21 Och Gud skapade de stora havsdjuren och alla levande varelser som rör sig i vattnet och som vattnet vimlar av, alla efter deras slag, likaså alla bevingade fåglar efter deras slag. Och Gud såg att det var gott. 22 Gud välsignade dem och sade: “Var fruktsamma och föröka er och uppfyll vattnet i haven. Också fåglarna skall föröka sig på jorden.” 23 Och det blev afton och det blev morgon. Det var den femte dagen.

24 Gud sade: “Jorden skall frambringa levande varelser efter deras slag, boskapsdjur, kräldjur och jordens vilda djur efter deras slag.” Och det skedde så. 25 Gud gjorde jordens vilda djur efter deras slag, boskapsdjuren efter deras slag och alla kräldjur på marken efter deras slag. Och Gud såg att det var gott.26 Gud sade: “Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden.” 27 Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.—31 Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.

1 Mos. 2:1 Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara. 2 På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort.  

2 Mos. 20:9 Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. 10 Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. 11 Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och ALLT som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.

Kristna har försökt hitta på en massa olika teorier för att komma runt att Bibeln faktiskt menar det som den säger i 1 Mosebok, där de mest populära teorierna är Gapteorin (att det finns ett tidsgap mellan 1 Mos. 1:1 och 1:2, där det kläms in önskad mängd tid), och dag-tidsålder-teorin (varje dag är tusentals/miljontals år). Dessa teorier och/eller Big Bang kan inte vara sanna samtidigt som den Bibliska skapelseveckan är sann, eftersom det finns motstridiga uppgifter.

  • Enligt Bibeln skapades jorden INNAN solen och månen, som skapas Dag 4, men enligt Big Bang så är jorden absolut INTE först.
  • Enligt Bibeln skapades landdjur och människor samma dag, och det fanns således inte landdjur, halvmänniskor eller apmänniskor en enda dag innan Adam och Eva skapades. Detta passar inte ihop med andra teorier där man gärna vill se olika sorts djur- och människoformer innan Adam och Eva.
  • Om dagarna och nätterna var miljontals år långa så borde växterna dö inom bara några dagar efter så mycket mörker, och även djuren som därmed inte kunde få någon mat.   
  • Om de tre första dagarna var långa perioder och dagarna blev 24-timmarsdagar först Dag 4, så blir Gud oärlig som påstår att allting skapades på sex dagar. Sanningen är ju närmare “miljontals dagar” ur människans synvinkel, och Bibeln är endast skriven ur människans synvinkel. Dessutom så är ju en vecka till för att vara ett bra mönster för människan. Ska vi tolka det som att vi kan ha väldigt långa måndagar, tisdagar och onsdagar, medan resten av veckodagarna är kortare?
  • Gud skapade jorden får att BEFOLKAS, så varför skulle han ha väntat i flera biljoner år innan han utförde det som han skapade jorden för att vara? Vem har glädje av en tom och öde jord?

Jesaja 45:18 Ty så säger HERREN, han som har skapat himmelen, han som är Gud, han som har danat jorden och gjort den, han som har berett den och som ICKE HAR SKAPAT DEN TILL ATT VARA ÖDE, utan danat den till att BEBOS: Jag är HERREN och eljest ingen.

Ords. 8:31 Jag jublade över hans värld, jag gladdes över människorna.— 

(Prov: 8:31 Rejoicing in the HABITABLE part of his earth; and my delights were with the sons of men.)  

Mark 10:6. Men från SKAPELSENS BÖRJAN gjorde Gud dem till man och kvinna.7. Därför skall en man överge sin far och mor och hålla sig till sin hustru.

Ett par röster om YOMnatt

Jag kan förstå om man känner ett stort behov av att “tolka om” en vers såsom nedanstående vers, eftersom den går emot både sunt förnuft och vetenskap:

Job 1:21 —“Naken kom jag ur min moders liv, och naken skall jag vända tillbaka dit.

Men den här versen är inga problem att “tolka om” eftersom den påträffas i en bok i Bibeln där de som samtalar med varandra ofta uttrycker sig poetiskt. Vad gäller 1 Mosebok finns inga anledningar att inte acceptera den direkta texten som den är, eftersom det inte finns några poetiska inslag.

Professor James Barr, teolog och expert på hebreiska på Oxford Universitet:

”… probably, so far as I know, there is no professor of Hebrew or Old Testament at any world-class university who does not believe that the writer(s) of Genesis 1–11 intended to convey to their readers the ideas that:

  • a) creation took place in a series of six days which were the same as the days of 24 hours we now experience
  • b) the figures contained in the Genesis genealogies provided by simple addition a chronology from the beginning of the world up to later stages in the biblical story
  • c) Noah’s flood was understood to be world-wide and extinguish all human and animal life except for those in the ark.’

/James Barr, Oriel Professor of the interpretation of the Holy Scripture, Oxford University, England, in a letter to David C.C. Watson, 23 April 1984.

Gleason Archer är också en bibelexpert och “progressiv kreationist“, och han erkänner att den mest direkta förståelsen av 1 Mosebok ger intrycket av att det handlar om en bokstavlig tolkning med vanliga 24-timmarsdagar, MEN han tillåter sig ändå inte att vandra på den vägen på grund av att han fått för sig att det går emot modern vetenskap. Därför tvingas han att göra en del grammatiska krumsprång för att råda bot på detta, men det är intressant att han inte godkänner en bokstavlig tolkning av bibliska skäl, utan av utombibliska skäl – nämligen hans egen tolkning av vad modern vetenskap är. Hade han förstått att modern vetenskap på inga sätt går stick i stäv med en bokstavlig Bibeltolkning så hade han inte behövt gå över ån efter vatten:

‘From a superficial reading, the impression received is that the entire creative process took place in six twenty-four hour days. If this was the true intent of the Hebrew author (a questionable deduction, as will be presently shown), this seems to run counter to modern scientific research, which indicates that the planet Earth was created several billion years ago.’ /Archer, G.L., A Survey of Old Testament Introduction, Moody, Chicago, p. 187, 1985.

“If the plain sense makes good sense, then seek no other sense!” 

Läs mer om YOM i den här artikeln på http://www.creation.com, och om Adam och Eva i den här artikeln. 

Exempel på fullkomliga, perfekta och rättfärdiga personer i Bibeln

Feb4

rättfärdig 3Visst kan vi människor vara fullkomliga, perfekta och rättfärdiga – här och nu. 

Men dessa uttryck betyder inte “att aldrig någonsin ha gjort sig skyldig till synd”. Alla syndare har dock förmåga att omvända sig och bli fullkomliga, perfekta, rena och därför rättfärdiga, för när Jesus gör oss rena så blir vi fullkomligt rena och våra gamla synder är borttagna. Vi behöver inte vänta tills vi dör innan vi kan leva rättfärdigt/fullkomligt och ära Gud med våra liv (Titus 2:11-12). Däremot kan vi inte alltid förvänta oss perfekta och fullkomliga fysiska kroppar, och det kunde inte heller Jesus. 

Pred. 7:30 Se, endast detta har jag funnit att Gud skapade människorna RÄTTSINNIGA (Strong’s 3477). Men SEDAN har de tänkt ut många onda planer.

Det hebreiska ordet tsaddiq (Strong’s 6662) betyder fullkomlig, perfekt, rättfärdig, ostrafflig, oklanderlig.

Det grekiska ordet dikaios (Strong’s 1342) betyder ungefär samma sak 

Det grekiska ordet teleios (Strong’s 5046) betyder också ungefär samma sak

Några exempel på människor i Bibeln som levde upp till det begreppet

Jag har använt mig av färgerna ovan för att illustrera respektive ord i grundtexten. Svart text betyder helt enkelt att personernas rättfärdighet är beskriven, utan att något av ovan ord används. Bibeln har gott om exempel på rättfärdiga människor som levde heliga och fullkomliga liv. Alla har dock syndat minst en gång, men det handlar om synder som de omvänt sig från. Om dessa människor varvat synd och rättfärdighet så hade de inte betraktats som rättfärdiga inför Gud. Rättfärdig är den som lever rättfärdigt, men först krävs rening i blodet – genom syndabekännelse och omvändelse.

Noa

1 Mosebok 6:9 Detta är Noas fortsatta historia. Noa var en rättfärdig man och fullkomlig bland sina samtida. Han vandrade med Gud.

1 Mos. 7:7 Herren sade till Noa: “Gå in i arken med hela din familj. Dig har jag nämligen funnit rättfärdig inför mig i detta släkte.

Abraham

Jak. 2:21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. 23 Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet,och han kallades Guds vän. 24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. 25 Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? 26 Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.

Lot

1 Mos. 18:23 Och Abraham gick närmare och sade: “Vill du förgöra den rättfärdige tillsammans med den ogudaktige? 24 Kanske finns det femtio rättfärdiga i staden. Vill du då förgöra den och inte skona platsen för de femtio rättfärdigas skull som finns där?

1 Mos. 19:15 När gryningen kom skyndade änglarna på Lot och sade: “Stig upp och tag med dig din hustru och dina båda döttrar som är här, så att du inte går under genom stadens synd.”

2 Pet 2:7 Men han frälste den rättfärdige Lot, som plågades av de ogudaktigas utsvävande liv. 8 – Den rättfärdige mannen bodde nämligen bland dem, och dag efter dag plågades han i sin rättfärdiga själ av att se och höra det onda som de gjorde. – 9 Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och att hålla de orättfärdiga i förvar och straffa dem fram till domens dag, 10 särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren. Fräcka och självsäkra skyggar de inte för att smäda höga makter,

Job

Job 1:8 Då sade Herren till Åklagaren: ”Har du lagt märke till min tjänare Job? Ty på jorden finns ingen som är så from (Strong’s 8535) och rättsinnig (Strong’s 3477), ingen som så fruktar Gud och undviker det onda.” 

Job. 32:1 De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han i sina egna ögon var rättfärdig.—Job 42:7 Sedan Herren hade talat dessa ord till Job, sade Herren till Elifas från Teman: “Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner, ty ni har inte talat om mig vad som är rätt, så som min tjänare Job har gjort. 8 Tag er därför nu sju tjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er, och min tjänare Job skall be för er. Jag skall visa nåd mot honom och inte göra mot er som er dårskap har förtjänat. Ty ni har inte talat om mig vad som är rätt, så som min tjänare Job har gjort.”

Kung David

Ps. 7:11 Min sköld är hos Gud, han frälsar de rättsinniga.12 Gud är en rättfärdig domare, en Gud som dagligen visar sin vrede.13 Om någon inte vill omvända sig slipar han sitt svärd, sin båge spänner han och gör den redo.

Psaltaren 18:24 Jag var fullkomlig inför honom och tog mig till vara för synd.

2 Samuelsboken 22:22 Herren gjorde väl med mig efter MIN rättfärdighet,efter MINA händers renhet lönade han mig.22 Ty JAG höll mig på Herrens vägar, JAG avföll ej från min Gud i ogudaktighet.23 Alla hans domslut hade jag för ögonen, och hans stadgar lät JAG inte vika ifrån MIG.24 JAG var fullkomlig (Strong’s 8549) inför honom och tog MIG till vara för synd.25 Därför har Herren lönat mig efter MIN rättfärdighet, efter MIN renhet inför hans ögon.26 Mot den trogne visar du dig trofast, mot den fullkomlige (Strong’s 8549) visar du dig fullkomlig.27 Mot den rene visar du dig ren,  men mot den falske visar du dig vrång.

1 Kung. 14:8 Jag har ryckt riket från Davids hus och givit det åt dig. Men du har inte varit sådan som min tjänare David var. HAN HÖLL MINA BUD OCH FÖLJLDE MIG AV HELA SITT HJÄRTA, så att han endast gjorde det som var RÄTT i mina ögon.

1 Kung. 15: 5 Detta skedde därför att David hade gjort det som var rätt i Herrens ögon och inte vänt sig bort ifrån något som han befallde honom, så länge han levde, utom ifråga om hetiten Uria.

2 Kung. 14:3 Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, men ändå inte som hans fader David. Han gjorde i allt som hans fader Joas hade gjort,

Apg. 13: 22 Men Gud avsatte honom och gjorde David till kung över dem. Honom gav han sitt vittnesbörd: Jag har funnit David, Isais son, en man efter mitt hjärta. Han skall utföra min vilja i allt.

Kung Asa

1 Kung. 15:11 Asa gjorde det som var rätt i Herrens ögon, så som hans fader David hade gjort. —14 Offerhöjderna blev inte avskaffade. Men Asas hjärta var hängivet (perfect with KJV, Strong’s 8003) Herren, så länge han levde.

2 Krön. 14:2 Asa gjorde det som var gott och rätt i Herrens, sin Guds, ögon. 3 Han avlägsnade de främmande altarna och offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner aserorna. 4 Han uppmanade Juda att söka Herren, sina fäders Gud, och att hålla lagen och budorden.

Kung Hiskia

2 Kung. 18:1 I Hoseas, Elas sons, Israels kungs, tredje regeringsår blev Hiskia, Ahas son, kung i Juda. —3 Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, alldeles som hans fader David hade gjort. 4 Han avskaffade offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner Aseran. Vidare krossade han den kopparorm som Mose hade gjort. Ända till denna tid hade nämligen Israels barn tänt offereld åt den, och man kallade honom Nehustan.5 Hiskia förtröstade på Herren, Israels Gud. Ingen var honom lik bland alla Juda kungar efter honom, inte heller bland dem som varit före honom. 6 Han höll sig till Herren och vek inte av från honom, utan HÖLL DE BUD SOM HERREN HADE GIVIT MOSE. 

Kung Josia

2 Kung. 22:1 Josia var åtta år när han blev kung, och han regerade trettioett år[a] i Jerusalem. Hans mor hette Jedida och hon var dotter till Adaja från Boskat. 2 Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon och vandrade i allt på sin fader Davids väg och vek inte av vare sig till höger eller till vänster.

2 Kung. 23:25 Före Josia hade det inte funnits någon kung som var som han, ingen som så av hela sitt hjärta, hela sin själ och hela sin kraft hade vänt sig till Herren i enlighet med hela Mose lag. Efter honom kom inte heller någon som var lik honom.

2 Krön. 34:1 Josia var åtta år när han blev kung, och han regerade trettioett år i Jerusalem. 2 Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon och vandrade på sin fader Davids vägar och vek inte av vare sig till höger eller till vänster.

Enok

Hebr. 11:5. Genom tron togs Enok bort, så att han inte skulle se döden, och man fann honom inte mer därför att Gud hade tagit bort honom. Ty förrän han togs bort, hade han fått vittnesbördet att han behagade Gud. (Reformationsbibeln) 

Mose och hela Israel uppmanades att vara fullkomliga

5 Mosebok 18:13 Du skall vara fullkomlig (Strong’s 8549) inför Herren, din Gud.

Satan

 Hesekiel 28:15 (om Satan) Du var fullkomlig (Strong’s 8549) på alla dina vägar från den dag då du skapades, till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig.

Abel och Sakarias

Matt. 23:35 Så kommer över er allt rättfärdigt blod som är utgjutet på jorden, från den rättfärdige Abels blod till Sakarias, Barakias sons, blod, honom som ni mördade mellan templet och altaret. 

Hebr. 11:4 Genom tron bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain, och genom tron fick han det vittnesbördet att han var rättfärdig, EFTERSOM Gud själv bekände sig till hans offer. Och genom tron talar han, fastän han är död. 

1 Joh. 3:7 Kära barn, låt ingen föra er vilse. Den som GÖR det rätta är rättfärdig liksom han är rättfärdig. 8 Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. Och Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar. 9 Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10 På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte GÖR det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.11 Ty detta är det bud som ni har hört från början, att vi skall älska varandra 12 och inte likna Kain, som var den ondes barn och mördade sin bror. Och varför mördade Kain honom? Jo, därför att hans gärningar var onda men HANS BRORS var rättfärdiga.

Josef, Marias man

Matt. 1: 19 Josef, hennes man, var god och rättfärdig. Han ville inte dra vanära över henne, och därför beslöt han att i hemlighet skilja sig från henne.

Josef, rådsherren

Luk. 23:50 Nu fanns där en rådsherre vid namn Josef, en god och rättfärdig man, 51 som inte hade samtyckt till vad de hade beslutat och gjort. Han var från den judiska staden Arimatea, och han väntade på Guds rike.

Kornelius

Apg. 10:1 I Cesarea bodde en man som hette Kornelius, en officer vid den italiska vaktavdelningen.2 Han var from och fruktade Gud liksom alla i hans hus, och han gav frikostigt med gåvor till folket och bad alltid till Gud. —22 De svarade: “Officeren Kornelius är en rättfärdig man som fruktar Gud, och hela det judiska folket talar väl om honom. Av en helig ängel har han fått en uppenbarelse att han skall kalla på dig och höra vad du har att säga.

Johannes Döparen

Mark. 6:20 eftersom Herodes hade respekt för Johannes. Han visste att Johannes var en rättfärdig och helig man och skyddade honom. Och när han hörde honom blev han många gånger villrådig. Ändå lyssnade han gärna på honom.

Luk. 1: 17 Han skall gå framför honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och omvända de olydiga till ett rättfärdigt sinnelag och så skaffa åt Herren ett folk som är berett.”

Simon

Luk. 2: 25 På den tiden fanns i Jerusalem en man som hette Simeon. Han var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst, och den helige Ande var över honom. 

Aposteln Paulus

1 Thess. 2:10 Ni är vittnen, ja, Gud själv är vittne till hur heligt, rätt och oförvitligt vi uppträdde bland er som tror.

Apg. 23:1 Paulus såg på Stora rådet och sade: “Bröder, jag har levt inför Gud med ett fullkomligt rent  samvete ända till i dag.”

Sakarias och Elisabeth

Lukas 1:5 På den tiden då Herodes var kung i Judeen fanns det i Abias prästavdelning en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 De var båda rättfärdiga inför Gud och LEVDE OFÖRVITLIGT EFTER ALLA HERRENS BUD OCH FÖRESKRIFTER.  

Diverse verser om rättfärdiga människorrättfärdig 2

Här nedan kan vi se hur de orättfärdigas liv står i stark kontrast till de rättfärdigas liv, och det handlar om att vara Gud trogen.

GT:

2 Sam. 4: (Is-Boset)11 Hur mycket mer skall jag inte nu, när ogudaktiga män har dödat en rättfärdig man i hans eget hus på hans säng, utkräva hans blod av er hand och utrota er från jorden!”

1 Kung. 8:31 Om någon syndar mot sin nästa och man föreskriver honom en ed och låter honom svära den, och han kommer och svär eden inför ditt altare i detta hus,32 må du då höra det i himlen och utföra ditt verk och skaffa dina tjänare rätt. Du skall förklara den skyldige skyldig och låta hans gärningar komma över hans huvud, men förklara den rättfärdige rättfärdig och låta honom få efter HANS rättfärdighet. (2 Krön. 6:23)

Ps. 1:1 Salig är den som inte följer de ogudaktigas råd och inte går på syndares väg eller sitter bland bespottare2 utan har sin glädje i Herrens undervisning och begrundar hans ord dag och natt. —5 Därför skall de ogudaktiga ej bestå i domen, ej syndarna i de rättfärdigas församling. 6 Ty Herren känner de rättfärdigas väg, men de ogudaktigas väg leder till fördärvet.

Ord. 3:32 Ty Herren avskyr den som är falsk, men han är förtrogen med de rättrådiga. 33 Herrens förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas hem välsignar han. 34 Bespottare bespottar han, men de ödmjuka ger han nåd.

Ord. 10:11 Den rättfärdiges mun är en källa till liv, våld täcker de ogudaktigas mun.—16 Den rättfärdiges arbete leder till liv,den ogudaktiges vinning leder till synd.—20 Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, de ogudaktigas hjärtan har ringa värde.21 Den rättfärdiges läppar föder många, oförnuftiga dör av brist på förstånd.—24 Den ogudaktige drabbas av det han fruktar, vad de rättfärdiga begär blir dem givet.25 När stormen kommer är det ute med den ogudaktige, den rättfärdige har en evig grundval.—28 De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, de ogudaktigas hopp blir till intet. 29 Herrens väg är den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmän.30 Den rättfärdige skall aldrig vackla, men de ogudaktiga får inte bo i landet.31 Ur den rättfärdiges mun flödar vishet, men en vilseledande tunga skall huggas av. 32 Den rättfärdiges läppar förstår vad som är välbehagligt, de ogudaktigas mun förvränger allt.

Ord. 11:3 De redbaras ostrafflighet leder dem, de trolösa fördärvas genom sin falskhet.4 Ägodelar hjälper inte på vredens dag, men rättfärdighet räddar från döden.5 Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn, den ogudaktige faller genom sin ogudaktighet. 6 De redbaras rättfärdighet räddar dem, de trolösa fångas av sina begär.7 När en ogudaktig dör, blir hans hopp om intet, det de onda väntar på går förlorat. 8 Den rättfärdige räddas ur nöden, den ogudaktige drabbas i hans ställe.9 Med sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, genom kunskap blir de rättfärdiga räddade.—18 Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, den som sår rättfärdighet får en säker lön.19 Den som står fast i rättfärdighet vinner liv,den som far efter ont drar över sig död.20 De som har förvända hjärtan är en styggelse för Herren, de som lever ostraffligt behagar honom.—23 Vad de rättfärdiga önskar är idel gott, vad de ogudaktiga kan hoppas på är vrede.—27 Den som ivrigt söker det goda strävar efter nåd, den som far efter det onda drabbas själv av det.—30  Den rättfärdiges frukt är ett livets träd, den som vinner själar är vis. 31 Om den rättfärdige får sin lön på jorden, hur mycket mer då den ogudaktige och syndaren!

Ord. 12:1 Den som älskar fostran älskar kunskap, oförnuftig är den som hatar tillrättavisning. 2 Den som är god vinner Herrens behag, den som smider ränker blir fördömd.3 Ingen människa kan bestå genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot skall inte rubbas.-–5 De rättfärdigas tankar är rätta, de ogudaktigas råd bedrar.6 De ogudaktigas ord lurar efter blod, de rättsinnigas tal räddar dem. 7 De ogudaktiga omstörtas och finns ej mer, men de rättfärdigas hus består. 8 Efter sitt förstånd blir en man prisad, den som har ett förvänt hjärta blir föraktad.—10 Den rättfärdige vet hur hans boskap känner det,de ogudaktigas hjärtelag är grymt. —.13 Den onde snärjs i sina läppars synd, men den rättfärdige slipper ut ur nöden.14 Av sin muns frukt blir man mättad med gott, vad en människa gjort får hon tillbaka.15 Dårens väg är rätt i hans egna ögon, den är vis som lyssnar till råd.—20 De som smider onda planer har falskhet i hjärtat, de som främjar frid får glädje.—.22 Lögnaktiga läppar är en styggelse för Herren, de som handlar rättfärdigt behagar honom—26 Den rättfärdige väljer sitt sällskap, de ogudaktigas väg för andra vilse.—.28 På rättfärdighetens väg är liv, ingen död finns på den vägen.

Ord. 13:1 En vis son lyssnar till sin fars förmaning, en bespottare lyder ingen tillsägelse.—3 Den som vaktar sin tunga bevarar sitt liv, den lösmynte råkar i olycka.—5 Den rättfärdige avskyr lögnaktigt tal, den ogudaktige beter sig skamligt och vanhedrande.6 Rättfärdighet bevarar den redbare, ondska fäller syndaren.—9 De rättfärdigas ljus lyser klart, de ogudaktigas lampa slocknar.—13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, den som fruktar budet får belöning. 14 Den vises undervisning är en källa till liv, en hjälp att undgå dödens snaror.—18 Fattigdom och skam får den som föraktar förmaning, den som tar vara på tillrättavisning blir ärad.  

Ord. 14:32 Den ogudaktige kommer på fall genom sin ondska, den rättfärdige har en tillflykt vid sin död. 33 I den förståndiges hjärta bor visheten, bland dårarna blir den uppenbar. 34 Rättfärdighet upphöjer ett folk, men synd är folkens vanära.

Ord. 15:24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt, så att han undviker dödsriket där nere.—26 För Herren är ondskans planer avskyvärda, men milda ord är rena. 27 Den som skaffar sig orätt vinning drar olycka över sin familj, den som hatar mutor får leva. 28 Den rättfärdiges hjärta svarar med eftertanke, de ogudaktigas mun flödar över av onda ting. 29 Herren är fjärran från de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han. 30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap ger märg åt benen.31 Den som lyssnar till hälsosam tillrättavisning får bo bland de visa. 32 Den som inte vill veta av fostran föraktar sitt liv, den som lyssnar till tillrättavisning får förstånd.

Ord. 18:10 Herrens namn är ett starkt torn, den rättfärdige skyndar dit och får skydd.

Ord. 20:7 Den rättfärdige lever i ostrafflighet, lyckliga är hans barn efter honom.

Ord. 21:3 Att handla rätt och rättfärdigt är mer värt för Herren än offer.—6 Att vinna skatter med lögnaktig tunga är ett jagande efter vind för dem som söker döden.7 De ogudaktigas våldsdåd snärjer dem själva, eftersom de vägrar göra det rätta. 8 Krokig väg går syndfull man, den rene går rakt fram.—10 Den ogudaktiges själ har lust till det onda, hans nästa finner ingen nåd i hans ögon.—16 Den människa som far vilse från klokhetens väg hamnar i de dödas församling.—21 Den som far efter rättfärdighet och godhet, finner liv, rättfärdighet och ära.

Hes. 3:18 När jag säger till den ogudaktige: Du skall dö, och du inte varnar honom och inte säger något för att varna den ogudaktige för hans ogudaktiga väg och så rädda hans liv, då skall den ogudaktige dö i sin missgärning, men hans blod skall jag utkräva av din hand. 19 Men om du varnar den ogudaktige och han ändå inte vänder om från sin ogudaktighet eller sin ogudaktiga väg, då skall han dö i sin missgärning, men du har räddat din själ. 20 Och när en rättfärdig man vänder om från sin rättfärdighet och gör det som är orätt, då skall jag lägga en stötesten i hans väg och han skall dö. Om du då inte har varnat honom skall han dö i sin synd. Man skall inte komma ihåg de rättfärdiga gärningar han tidigare har gjort, men jag skall utkräva hans blod av din hand. 21 Men om du varnar den rättfärdige för att synda och han avhåller sig från synd, då skall han få leva därför att han lät varna sig, och själv har du räddat ditt liv.”

Hes. 18: 4 Se, varje levande själ tillhör mig, fadern såväl som sonen. De är mina. Den som syndar skall dö. 5 Om en man är rättfärdig och gör det som är rätt och rättfärdigt, — 8 om han inte ockrar eller tar oskälig ränta utan håller sin hand borta från allt som är orätt och fäller rätta domar mellan människor, 9 OM HAN LEVER EFTER MINA STADGAR OCH HÅLLER MINA FÖRESKRIFTER, SÅ ATT HAN GÖR DET SOM ÄR RÄTT OCH GOTT, DÅ ÄR HAN RÄTTFÄRDIG OCH SKALL FÖRVISSO FÅ LEVA, säger Herren, Herren.10 Men om han får en son som blir en våldsman som utgjuter blod eller gör något av detta mot en broder — 13 ockrar och tar oskälig ränta – skulle en sådan få leva? Han skall inte få leva. Han har gjort allt detta vidriga, DÄRFÖR skall han förvisso dö. Hans blod skall komma över honom.14 Men om han får en son som ser alla de synder hans far begår, och fast han ser dem inte handlar på samma sätt: —17 han förgriper sig inte på den behövande, ockrar inte och tar inte oskälig ränta utan lever efter mina föreskrifter och vandrar efter mina stadgar – DÅ SKALL HAN INTE DÖ GENM SIN FARS MISSGÄRNING utan skall förvisso få leva. 18 Hans far däremot, som begick våldsgärningar och rövade från sin broder och gjorde sådant bland sina släktingar som inte var gott, se, han skall dö i sin missgärning.19 Men ni frågar: “Varför skall inte sonen bära på sin fars missgärning?” Sonen har gjort det som är rätt och rättfärdigt. Han har hållit alla mina stadgar och följt dem, och DÄRFÖR skall han förvisso få leva.20 Den som syndar skall dö. EN SON SKALL INTE BÄRA SIN FARS MISSGÄRNING, och en far skall inte bära sin sons missgärning. DEN RÄTTFÄRDIGES RÄTTFÄRDIGHET SKALL VARA HANS EGEN, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.21 Men om den ogudaktige vänder om från alla de synder som han har begått och håller alla mina stadgar och gör det som är rätt och rättfärdigt, då skall han förvisso leva och inte dö. 22 Ingen av de överträdelser han har begått skall då tillräknas honom. Genom den rättfärdighet han har visat skall han få leva. 23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren, Herren. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.24 Men när den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och handlar orätt och gör samma vidriga gärningar som den ogudaktige, skulle han då få leva? Ingen av de rättfärdiga gärningar som han har gjort skall då bli ihågkommen. Genom den trolöshet som han har begått och genom den synd han har gjort skall han dö.25 Ändå säger ni: Herrens väg är inte rätt. Hör då, ni av Israels hus: Är inte min väg rätt? Är det inte era vägar som inte är rätta? 26 När den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör det som är orätt, så dör han på grund av det. Genom det orätta han har gjort skall han dö. 27 Men när den ogudaktige vänder om från sin ogudaktighet och gör det som är rätt och rättfärdigt, skall hans liv bli bevarat. 28 Därför att han kom till insikt och vände om från alla de överträdelser han hade gjort, skall han förvisso leva och inte dö. 29 Ändå säger Israels hus: Herrens väg är inte rätt! – Är inte mina vägar rätta, ni av Israels hus? Är det inte era vägar som inte är rätta? 30 Därför skall jag döma er, var och en efter hans gärningar, ni av Israels hus, säger Herren, Herren. Vänd om och vänd er bort från alla era överträdelser för att er missgärning inte skall få er på fall.31 Kasta bort ifrån er alla de överträdelser genom vilka ni har syndat och skaffa er ett nytt hjärta och en ny ande. Ty inte vill ni väl dö, ni av Israels hus? 32 Jag finner ingen glädje i någons död, säger Herren, Herren. Vänd därför om, så får ni leva.

NT:rättfärdig

Matt. 10:41 He that receiveth a prophet in the name of a prophet shall receive a prophet’s reward; and he that receiveth a righteous man in the name of a righteous man shall receive a righteous man’s reward.

Matt. 13:17 Amen säger jag er: Många profeter och rättfärdiga längtade efter att få se det ni ser, men fick inte se det, och få höra det ni hör, men fick inte höra det

Matt. 25:23 Hans herre sade till honom: Bra, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje! —37 Då skall de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka?—40 Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig. 41 Sedan skall han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. 42 Ty jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka.—45 Då skall han svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. 46 Och dessa skall gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.”

Matt. 13:49 Så skall det vara vid tidsålderns slut. Änglarna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga

Luk. 15:7 Jag säger er: På samma sätt blir det glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig – inte över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.

1 Pet 3:12 Ty Herrens ögon är vända till de rättfärdiga, och hans öron är öppna för deras böner. Men Herrens ansikte är vänt emot dem som gör det onda.

1 Pet. 4:17 Ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium?18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren? 19 Därför skall de som efter Guds vilja får lida anförtro sina själar åt sin trofaste Skapare, under det att de gör vad som är gott.

1 Joh. 2:29 Om ni vet att han är rättfärdig, då inser ni också att var och en som GÖR det som är rätt är född av honom

Rom. 2:13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. 14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. 

Titus 1:7 Församlingsledaren skall som en Guds förvaltare vara oförvitlig. Han skall inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, 8 utan gästfri, godhjärtad och förståndig, pålitlig, gudfruktig och behärskad.

Hebr. 10:38 Min rättfärdige skall leva av tro. Och vidare: Men om han drar sig undan finner min själ ingen glädje i honom. 39 Men vi hör inte till dem som drar sig undan och går förlorade. Vi hör i stället till dem som tror och vinner sina själar.

Matt. 5:48 Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig.

1 Kor. 2:6 Vishet förkunnar vi emellertid bland de fullkomliga, en vishet som inte tillhör den här världen eller den här världens härskare, som går mot sin undergång.

Fil. 3:15 Det är så vi bör tänka, alla vi fullkomliga. Tänker ni fel i något avseende, skall Gud uppenbara också det för er.

Jak. 1: 4 Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende. 

Johannes Döparen spratt till och fick helig Ande redan i moderlivet? Luk. 1:15 + 43

Jan27

john the baptistTy han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande – Lukas 1:15

Ovan vers innehåller ingen information om någon utkorelse, eller att bebisar har ett medvetande om rätt och fel. Historien börjar med att Sakarias får ett möte av en ängel som deklarerar att Sakarias ska få en son som han ska ge namnet JOHANNES. Ängeln ger honom lite beskrivningar om hur Johannes liv kommer att utspela sig (stor inför Gud och ingen förtäring av starka drycker) och en del översättningar får det sedan till att Johannes skulle bli uppfylld av den helige Ande redan i moderlivet. Det är en möjlig översättning av grekiskan, men inte den rakaste översättningen. Den engelska KJV (och även NIV och en del andra) har en bättre översättning. NIV översätter t o m att Johannes kommer att få den helige Ande från FÖDELSEN och inte från moderlivet.

Lukas 1:13 Men ängeln sade till honom: “Frukta inte, Sakarias. Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes. 14 Du skall få fröjda dig och jubla, och många kommer att glädja sig över hans födelse. 15 Ty han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande. 

KJV: 15 he shall be filled with the Holy Ghost, even FROM his mother’s womb.

NIV: and he will be filled with the Holy Spirit even FROM BIRTH

πλησθήσεται (he will be filled ) ἔτι  (yet, while, still) ἐκ (out, while in, coming from, out of) κοιλίας (womb) μητρὸς (of mother) αὐτοῦ (of him)

Betydelsen att komma UT från magen, resulterar i att det tidigaste ögonblicket som Johannes skulle kunna ha blivit fylld av den helige Ande är när han kommit ut från moderlivet, men det står inte preciserat hur lång tid efter det ögonblicket som händelsen inträffade. Bara att det var någon gång efter utkomsten ur magen. Om Lukas hade velat säga att Johannes var fylld av den helige Ande medan han var kvar i moderlivet så skulle han kunna ha valt prepositionen “en”.

Ovan skulle alltså kan leda till förslaget att Johannes skulle komma att bli fylld av den helige Ande från födseln/födsloögonblicket/moderlivet, vilket i sin tur mycket väl skulle kunna handla om ett IDIOM/uttryck. Även på svenska skulle man utan att bli missförstådd kunna säga “Evert har varit aktiv och gillat sportaktiviteter hela sitt liv – sedan födseln”, eller “Maja har sedan födseln varit huslig och älskat att baka och laga mat”. Man vill alltså ge uttryck för att de från start/början (så fort de haft kapaciteten) haft en sådan inriktning, men eftersom det är ett idiom/uttryck så behöver man inte mena att det bokstavligt talat handlar om just den minut på förlossningsavdelningen då de föds ut från livmodern. “Från barnsben” är ett mer vanligt svenskt uttryck som visserligen inte säger samma sak (från födseln) men som ger en fingervisning om att det finns uttryck i våra språk som är lite diffusa men som ändå inte misstolkas om man skulle använda dem. Jag tror de flesta språk har liknande uttryck när de vill berätta om något som varat från tidig ålder och/eller så fort kapaciteten fanns.

Så Lukas 1:15 kan inte användas som bevis för att vare sig Johannes eller bebisar i allmänhet är fyllda av den helige Ande redan i magen, och om man vill göra gällande att den helige Ande åtminstone ges när man kommer UT från magen så är det ändå inget stöd för arvsynden som lär att man är fördärvad pga Adams synd redan vid befruktningen (såvida man inte tror att ofödda barn inte är människor.) Versen är inte klar över när den helige Ande ges till Johannes (ögonblicket när han föds, eller senare), men det är viktigt att förstå hur den helige Ande verkar i det gamla och det nya testamentet.

Den helige Ande verkar på olika sätt i det Gamla och i det Nya testamentet, även om det är samma Ande

Johannes Döparen var en profet under det gamla testamentet. Hela hans liv utspelade sig innan Jesus dog på korset, och innan det utlovade löftet om den helige Ande (i de kristnas kroppsliga tempel) utkristalliserades. På det gamla testamentets tid så bodde inte den helige Ande i de troendes kroppar på det sätt som de gör idag, men däremot kunde den helige Ande tillfälligt besöka personer speciellt om de var öppna för det, och det kunde även ske utan deras medverkan. Det handlade alltså om Guds närvaro (och Guds närvaro påverkar människor), men det handlade inte om ett tecken på att man var frälst utan snarare så kunde Anden komma över en gudsman (vanligtvis) för att han skulle profetera något viktigt från Gud, och/eller för att ge viktiga gudomliga instruktioner. Vidare så var Guds närvaro starkt kopplat till individens eget agerande och nivå på ödmjukhet och sökande, fast inte alltid. Här nedan kommer exempel på Andens närvaro i GT, och notera att närvaro av den helige Ande inte likställdes med att personen i fråga var för evigt frälst.

2 Mos. 31:1 Herren sade till Mose: 2 Se, jag har kallat Besalel, son till Uri, son till Hur av Juda stam. 3 Jag har fyllt honom med Guds Ande, med vishet och förstånd, med kunskap och med skicklighet i allt slags hantverk, 4 så att han kan tänka ut konstfulla arbeten och utföra dem i guld, silver och koppar, 5 slipa stenar för infattning och snida i trä, ja, utföra alla slags arbeten.

4 Mos. 11:16 Då sade Herren till Mose: “Kalla samman sjuttio män av de äldste i Israel, sådana som du vet är folkets äldste och dess tillsyningsmän bland folket. För fram dem till uppenbarelsetältet och låt dem ställa sig där hos dig. 17 Där skall jag då stiga ner och tala med dig, och jag skall ta av den Ande som är över dig och låta den komma över dem. De skall tillsammans med dig bära bördan av folket, så att du slipper bära den ensam.18 Säg till folket: Helga er till i morgon, så skall ni få kött att äta. Ni har gråtit inför Herren och sagt: Vem skall ge oss kött att äta? I Egypten hade vi det så bra. Därför skall nu Herren ge er kött att äta. 19 Ni skall få äta, inte bara en dag, inte två dagar, inte fem dagar, inte tio dagar, inte tjugo dagar, 20 utan en hel månad, ända tills köttet kommer ut genom näsan på er och det äcklar er. Ty ni har förkastat Herren som är mitt ibland er, och gråtit inför hans ansikte och sagt: Varför drog vi alls ut ur Egypten?”—24 Mose gick ut och talade om för folket vad Herren hade sagt. Och han kallade samman sjuttio män av de äldste i folket och lät dem ställa sig runt omkring tältet. 25 Då steg Herren ner i molnskyn och talade till honom, och tog av den Ande som var över honom och lät den komma över de sjuttio äldste. Då nu Anden vilade över dem började de profetera, men det gjorde de sedan inte mer 26 Två män hade stannat kvar i lägret. Den ene hette Eldad och den andre Medad. Också över dem vilade Anden, ty de var bland de uppskrivna, men de hade ändå inte gått ut till tältet. Och de profeterade i lägret. 27 Då skyndade en ung man bort och berättade för Mose: “Eldad och Medad profeterar i lägret.” 28 Josua, Nuns son, som hade varit Moses tjänare från sin ungdom, sade då: “Mose, min herre, förbjud dem!” 29 Men Mose sade till honom: “Nitälskar du för mig? Om ändå allt Herrens folk blev profeter genom att Herren lät sin Ande komma över dem!”

4 Mos. 24:1 När Bileam såg att det behagade Herren att välsigna Israel, gick han inte som förut bort och såg efter spåtecken, utan vände sig mot öknen. 2 Och när Bileam höjde blicken, såg han Israel i sina läger efter sina stammar. Och Guds Ande kom över honom. 3 Då framförde han detta budskap:—12 Bileam svarade Balak: “Sade jag inte till sändebuden som du skickade till mig:13 Även om Balak skulle ge mig så mycket silver och guld som hans palats rymmer, kan jag ändå inte överträda Herrens befallning av egen vilja i vare sig gott eller ont. Vad Herren säger, det måste jag tala.

Domarboken 6:33 Midjaniterna, amalekiterna och österlänningarna hade alla samlats och gått över Jordan och slagit läger i Jisreels dal. 34 Men Herrens Ande kom över Gideon. Han stötte i hornet, och abiesriterna samlades och följde honom.  

2 Krön. 24:19 Och profeter blev sända till dem för att få dem att vända om till Herren, och dessa varnade dem, men de lyssnade inte till dem.20 Men Sakarja, prästen Jojadas son, hade blivit beklädd med Guds Andes kraft. Han trädde fram inför folket och sade till dem: “Så säger Gud: Varför överträder ni Herrens bud? Det kan inte sluta lyckligt. Eftersom ni har övergivit Herren, har han också övergivit er.” 

1 Sam. 19:20 Då sände Saul dit några män för att hämta David. Men när männen fick se skaran av profeter som profeterade och fick se Samuel stå där som deras anförare, kom Guds Ande över dem så att också de profeterade.

Här nedan vet vi inte hur långt “framöver” räcker sig, men Davids långa och svåra synd ihop med Bat-Seba utspelar sig efter händelsen i denna vers. Att ha fått del av den helige Ande är alltså inget tecken på att man är för evigt frälst och/eller att man alltid väljer att undvika synd:

1 Sam. 16:13 Då tog Samuel sitt oljehorn och smorde honom mitt ibland hans bröder. Och Herrens Ande kom över David från den dagen och framöver. Sedan steg Samuel upp och gick till Rama. 

Ängeln förklarade för Maria att den helige Ande skulle komma över henne och ge henne kraft, men det betyder inte att Maria var ofrälst innan detta ögonblick. Maria kan mycket väl ha blivit vald som kandidat för att föda Guds son just pga hennes eget ödmjuka hjärta. Händelsen utspelar sig under det gamla testamentet:

Lukas 1:35 Ängeln svarade henne: “Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son.

Här nedan är den berömda vers där Jesus lovar sina lärljungar att de om några dagar skulle bli döpta i den helige Ande. Inte heller de var “otroende” innan detta ögonblick, men den helige Ande gav dem ändå extra KRAFT från Gud, vilket de behövde för att framgångsrikt sprida Guds ord. Denna gudskraft ges inte till vem som helst under det nya testamentet utan de som omvänt sig och tror på Jesus:

Apg 1:4 Vid en måltid tillsammans med apostlarna befallde han dem: “Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har utlovat, det som ni har hört av mig. 5 Ty Johannes döpte med vatten, men ni skall om några dagar bli döpta i den helige Ande.” 8 Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”

Apg. 2:Petrus svarade dem: “Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. DÅ skall ni få den helige Ande som gåva.

Agabus var också en individ som levde under det nya testamentet, och som förutspådde framtiden tack vare den helige Anden:

Apg 11:28 En av dem som hette Agabus trädde fram, och genom Anden förutsade han att en svår hungersnöd skulle komma över hela världen. – Den kom också under Claudius regering. 

Här nedan är också en händelse från det nya testamentet, där en sådan kraft, som den Jesus utlovade, manifesteras genom tungotal och profeterande:

Apg 19:6 Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade.

Om man menar att människor som lever i det gamla testamentet inte är frälsta förrän Anden är över dem, så blir det bekymmer med Jesus Kristus, för vi kan läsa om när Anden kom ner över honom som en duva. Var Jesus inte en ren människa innan detta tillfälle? (Jesus döpte sig inte pga omvändelse från några synder, utan som ett startskott för oss andra och som ett tecken.)

Markus 1:10 Och se, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva.  

När ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje?mage

Lukas 1:41 När ELISABETH HÖRDE Marias hälsning, spratt barnet till i HENNES moderliv, och HON blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: “Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 Se, när ljudet av din hälsning nådde MINA ÖRON, spratt barnet till i mig av glädje. 

För Elisabeth måste mötet med Maria ha varit omvälvande, och det kan ibland kännas som att man får bubblande fjärilar i magen vid enorma nyheter eller händelser. Adrenalitet skulle i sin tur kunna påverka barnet rent reflexmässigt eftersom det ju befinner sig i magen. Händelsen verkar hela tiden beröra Elisabeths perspektiv, och förtfattaren Lukas återger det som Elisabeth säger med sina egna ord. Vi kan läsa att det var Elisabeth (inte barnet) som HÖRDE, och hennes hörande var upprinnelsen till att barnet spratt till. I v. 41 står det inte att barnet på något sätt hade ett eget medvetande, och enligt Rom. 9:11 så kan barn inte heller skilja mellan gott och ont. Men hur är det med informationen i v. 44; att barnet spratt till av glädje? Är inte det ett tecken på att barnet kan uppleva något och att det har ett slags vuxet medvetande? Nej, grekiskan säger bara att det var pga en glädje (står inte vems) som barnet spratt till. “Av glädje” (Elisabeths glädje) spratt barnet till! Elisabeth sa ju själv i v. 41 att hon HÖRDE Marias hälsning och att hon då blev uppfylld av den helige Ande, vilket absolut kan ha varit så omvälvande för henne att hennes mage bubblade och barnet i hennes mage spratt till av (hennes) glädje. Det kan också ha varit ett gudomligt ögonblick som Gud åstadkom för att ge Elisabeth ytterligare ett tecken på att hon verkligen hade en mycket viktig person i hennes mage, och som hon hade all anledning att glädja sig åt.

En mamma kan inte kommunicera med sitt ofödda barn, och därför är det svårt att tänka sig att Elisabeth frågade sitt nyfödda barn “Jag kände att du spratt till precis när jag själv uppfylldes av glädje, förundran och kraft, och nu undrar jag om du spratt till av glädje, eller om du spratt till av någon annan orsak?” Hur skulle den nyfödda bebisen kunna svara på en sådan fråga? Men Elisabeth verkade ändå säker på att GLÄDJE var orsaken till att bebisen spratt till, och skälet att hon kunde vara så säker beror nog på att det var hennes egen glädje som det handlade om, och som gav återverkningar på barnet. 

En del drar ganska stora växlar av löftet att barnet skulle få den helige Ande (någon gång efter att han kommit ut ur moderlivet) samt att det spratt till pga (någons) glädje. De menar att det betyder ungefär (det måste inte vara “allt eller inget” från listan):

  • det måste absolut handla om barnets egen glädje
  • det måste absolut betyda att Johannes som ofödd kunde TRO, tänka, resonera, och välja mellan gott och ont
  • eftersom Johannes kunde tro, tänka och resonera så måste det betyda att ALLA bebisar kan göra det i magen
  • eftersom Johannes hade ett medvetande så måste det betyda att ALLA bebisar har ett medvetande som de kan synda med, och då måste arvsynden vara sann eftersom det som hände Johannes måste hända ALLA bebisar
  • eftersom han blev fylld av den helige Ande i moderlivet så måste det betyda att han var FRÄLST redan som ofödd
  • eftersom Johannes blev fylld med den helige Ande i moderlivet, så måste det betyda att han var en av de UTVALDA, medan andra bebisar tillhör de EJ utvalda och som Gud inte vill ska bli frälsta
  • eftersom Johannes var frälst som ofödd måste det betyda att Gud bestämmer vem som ska bli frälst/ofrälst redan vid födseln

“Men de lyssnade inte till sin far, ty Herren ville döda dem” 1 Sam. 2:25

Jan26

Eli1 Sam. 2:25 —Men de lyssnade inte till sin far, ty Herren ville döda dem

Denna halva vers brukar användas för att försöka ge stöd åt predestinationsläran – att Gud är den som förutbestämmer vem som ska bli frälst och vem som inte ska det, och att ingenting sker emot hans vilja, vilket då måste inkludera synd (om man vill vara konsekvent). Men meningen ovan kan helt enkelt läsas “de lyssnade inte till sin far och DÄRFÖR ville Herren döda dem”.  Det svenska ordet “ty” kan också uttryckas med “därför”, och enligt Adam Clarke så är det hebreiska ordet som är översatt till “ty”, också översätt till “därför” på andra ställen i Bibeln. 

Adam Clarke:

“Because the Lord would slay them – The particle כי ki, which we translate because, and thus make their continuance in sin the effect of God’s determination to destroy them, should be translated therefore, as it means in many parts of the sacred writings. See Noldius’s Particles, where the very text in question is introduced: Sed non auscultarunt, etc., Ideo voluit Jehova eos interficere; “But they would not hearken, etc.; Therefore God purposed to destroy them.” It was their not hearkening that induced the Lord to will their destruction.”

Young’s Literal translation:

25 If a man sin against a man, then hath God judged him; but if against Jehovah a man sin, who doth pray for him?’ and they hearken not to the voice of their father, THOUGH Jehovah hath delighted to put them to death.

Det vore en absurd tanke att Gud först förvägrar vissa människor möjligheten att lyssna på honom – som ju skulle kunna medföra omvändelse  och liv – för att sedan vända helt om och döda dem för att de inte lyssnade på honom! Ville han att de skulle lyssna på honom eller inte? Man skulle kunna tycka att detta säger sig självt, men i den reformerta skolan så förekommer det flera teologiska kullerbyttor för att om möjligt försvara den reformerta tron. Därför slår man gärna klorna i varje vers som skulle kunna tyda på att Gud predestinerar ALLT under solen.  Här är hela kontexten:

1 Sam. 2:22 Eli var nu mycket gammal. När han fick höra allt vad hans söner gjorde mot hela Israel och att de låg med de kvinnor som tjänstgjorde vid ingången till uppenbarelsetältet, 23 sade han till dem: “Varför gör ni sådant? Jag hör från allt folket här hur illa ni handlar. 24 Gör inte så, mina söner! Det är inget gott rykte jag hör, det som sprids bland Herrens folk. 25 Om en människa syndar mot en annan människa, kan Gud medla för henne. Men om en människa syndar mot Herren, vem kan då medla för henne?” Men de lyssnade inte till sin far, ty Herren ville döda dem.

Elis söner var Hofni och Pinehas, och de agerade ofta emot Guds heliga lagar och bud, och de är lysande exempel på att Guds vilja inte alltid sker. Läser vi vidare i texten ser vi också att den annars så gudfruktiga Eli varit alldeles för mesig vad gäller hans egna söner, för även om han själv inte deltog i deras synder (eller andras synder) så tillrättavisade han dem inte tillräckligt. Kärleken till ens egna barn är ju ofta väldigt stark, men om man har en sådan ansvarsfull roll som Eli hade (prästrollen, med ansvar för Herrens Hus och alla offer) så är det extra viktigt att medarbetare och hushållsmedlemmar lever enligt Guds lagar – för att vara goda föredömen och mönster.  I stället blev det tvärt om, för trots att Eli faktiskt både varnade dem och bad dem sluta med sina syndiga liv, så  borde han ha följt upp historien för att se till att det verkligen blev en förändring.

Elis var visserligen av en rejält hög ålder och var blind, men han hade ändå ansvaret för ordningen i Guds hus, och om han skulle uppleva att han inte klarade av sitt arbete så hade han ju chansen att se till att en god efterträdare fanns tillgänglig. Det borde ha varit hans söner, och kanske hoppades han i det längsta att de skulle omvända sig. Men eftersom han var alldeles för mild gentemot sina söner så gjorde han fel pga sitt ansvar som han negligerade. Det är intressant att se att Gud faktiskt ångrade sitt tidigare löfte om välsignelser, och ändrade ståndpunkt pga människors beteenden. Det talar starkt emot en teologi där det inte finns fri vilja och där Gud förutbestämmer allt utan påverkan av människor. Det ursprungliga löftet innehöll ansvar och välsignelser, men eftersom Gud kände sig föraktad så ändrade han på de planerna. Saker och ting sker inte alltid som Gud tänkt, och det är pga människans fri vilja som han skapade oss med. 

27 En gudsman kom till Eli och sade till honom: “Så säger Herren: Uppenbarade jag mig inte för din faders hus när de var i Egypten och tjänade faraos hus? 28 Och utvalde jag inte honom bland alla Israels stammar till präst åt mig för att offra på mitt altare och tända rökelse och bära efod inför mitt ansikte? Gav jag inte Israels barns alla eldsoffer åt din faders hus? 29 Varför föraktar ni då mina slaktoffer och mina matoffer som jag har befallt i min boning? Hur kan du ära dina söner mer än mig, så att ni göder er själva med det bästa av varje offergåva från mitt folk Israel? 30 Därför säger Herren, Israels Gud: Visserligen har jag sagt att ditt och din faders hus skulle få vandra inför mig för all framtid, men nu säger Herren: Det skall inte ske! Jag skall ära dem som ärar mig, men de som föraktar mig skall komma på skam.  

Det Eli gjorde (eller INTE gjorde, med tanke på hans slapphet vad gäller sina syndiga söner) var helt klart en missgärning och emot Guds vilja, och straffet för blev hårt. Det kan hända att Gud helt enkelt tog sin hand ifrån Elis släkt och lät fienden få sin vilja fram. 

 

1 Sam. 3:13 Jag har kungjort för honom att jag skall döma hans hus till evig tid på grund av den synd han kände till, nämligen att hans söner drog förbannelse över sig, utan att han tillrättavisade dem. 14 Därför har jag också med ed betygat om Elis hus att dess missgärning aldrig någonsin skall försonas, vare sig med slaktoffer eller med någon annan offergåva.”

Elis död är mycket berömt. Han föll baklänges av stolen han satt på, bröt nacken och dog. 

12 En benjaminit sprang från slagfältet och kom till Silo samma dag, med sönderrivna kläder och med jord på sitt huvud. 13 När han kom dit satt Eli på sin stol vid sidan av vägen och vaktade, ty hans hjärta bävade av oro för Guds ark. Så snart mannen kom in i staden med budskapet, brast hela staden ut i klagorop. 14 När Eli hörde klagoropet, sade han: “Vad betyder detta oväsen?” Då skyndade mannen sig dit och berättade för Eli. 15 Men Eli var nittioåtta år gammal, och hans ögon hade gråstarr så att han inte kunde se. 16 Mannen sade till Eli: “Jag är den som har kommit från slagfältet. Jag flydde därifrån i dag.” Då sade Eli: “Vad har hänt, min son?” 17 Budbäraren svarade: “Israel har flytt för filisteerna, och mycket folk har stupat. Dina båda söner Hofni och Pinehas är också döda, och Guds ark har blivit erövrad.” 18 När han nämnde Guds ark, föll Eli baklänges av stolen vid sidan av porten, bröt nacken och dog. Ty mannen var gammal och tung. Eli hade då varit domare i Israel i fyrtio år.

Jesse Morrell Debates Sye Ten Bruggencate on Calvinism, Sovereignty, Abortion, Open Theism

Jan25

If you want to see Jesse’s debate with Matt Slick, you can check this link.

 

Sye Ten Bruggencate said: “Nothing happens outside of God’s plan Jesse, nothing.”

Hugh McBryde said: “Yes. Abortion is God’s plan Jesse Morrell. If the book of our days is written, that is also.”

“So given Sye’s premise that all abortions, rapes, murders, molestations, genocides, etc, are God’s plan:

1. Calvinists are upset with God’s plan.

2. Calvinists are upset with God’s plan because God decreed that they would be.

3. God hates His own plan.

4. Calvinists pray for the abortion of babies when they pray “thy will be done.”

5. Sin is better than righteousness in all instances of its occurrence.

6. God prefers sin over holiness in every instance that it occurs.

7. God prefers the slaughter of millions of babies in abortion over saving their lives.

8. Nothing is better than the slaughter of millions of babies in abortion whenever it occurs.

It doesn’t take a genius to see that Calvinism is reduced to absurdity, blasphemy on God’s character, and worthy of all mockery, ridicule and scorn.  

OpenAirOutreach.com's avatarBiblical Truth Resources

56423944

FREE BOOK

objectionstocalvinismfrontcover-2

I am giving away a free copy of the classic book, “Objections to Calvinism As It Is” by Randolph Foster! I pray that this blesses your life.

You’ll also receive in the same email two other theological books that I won’t name, just to spark your curiosity some more.

And lastly, you’ll also be subscribed to our free email newsletter and will receive biblical articles and great content from time to time.

JESSE MORRELL DEBATES SYE TEN BURGGENCATE
On Calvinism, Sovereignty, Abortion, Open Theism, etc.

It seems that I continue to rattle the devil’s nest as the attacks from Calvinists continue to come against me. (For those of you who don’t know, Calvinism is a teaching that says Jesus did not die for everyone, God does not want everyone to repent and be saved, etc. It claims to be ‘the Gospel’ but is really an utter denial of the Gospel. It…

View original post 8,119 more words

ADAM and EVE sinned in Eden – and caused physical death on their posterity

Jan24

adam-och-evaWhen Adam sinned, he caused physical death on all his posterity 

Both Adam and Eve transgressed God’s law, but their sins were still a bit different from each other. Eve was deceived by the serpent (1 Tim. 2:14) which resulted in her transgression of the law, but Adam sinned for other reasons and he is viewed as the head of his household and also regarded as the forefather of all inhabitants of the earth. That’s why the focus is much more on Adam’s sin than on Eve’s sin, and why we often say that Adam brought sin into the world. Adam also means “man” or “human being”.

When Adam sinned he died spiritually since death is the wages of sin, and if a person dies spiritually he must also die physically – a living soul must continue to have a body to live in. It’s actually a good deal to die physically once stuck in a sinful world, because living for eternity in this type of world is nothing to look forward to.  God has a much greater plan in mind, and he was prepared with his salvation offer from the start – knowing there would be a chance that Adam might choose to sin. So physical death is required whenever there is spiritual death, but it’s also possible to die physically even though you haven’t sinned. Jesus Christ is a good example of this, and innocent babies is another. Adam and Eve were evicted from the garden of Eden, and they could no longer reach the tree of life which previously sustained them. Eating from the tree of life was needed in order to not let their bodies start decaying (eating other things will only sustain your bodies for an extended period of time), but since they were evicted from the garden they slowly started to die physically and Adam’s future posterity couldn’t reach the tree of life either.

So in a way we die physically due to Adam, but even if Adam had not sinned it’s possible that WE would still sin, and then we would be the ones causing physical death upon ourselves. Most importantly, we cause spiritual death upon ourselves if we sin (and we have), and this can never be blamed on Adam. Sinning is something we might choose to DO, and it can’t be inherited. Adam’s nature was not affected through his sin, but we are told that Adam would have to work from the sweat of his brow for his bread, and till the ground to produce crop.  Eve would greatly multiply her pain in childbearing. Those “curses” from God affected all of us. So Adam opened up a can of worms, that God never intended for him to open. God promised that Adam and Eve (clean people) would DIE if they sinned, and the serpent said the exact opposite – that Eve would NOT die if she sinned. The serpent’s lie seems to be an easy lie to expose, and yet many churches today teach the same Satanic message: “Oh, you’re sinning? Just do your best, and remember that God loves you as you are. Faith alone will save you, and Jesus imputed his righteousness into you and took both your sins and your punishment, so now you’re totally free. Death no longer has any hold on you, and you’re unconditionally eternally secure”. 

Gen. 2:17 But of the tree of the knowledge of good and evil, thou shalt not eat of it: for in the DAY (then when, or whenever…) that thou eatest thereof thou shalt surely die (dying thou shalt die)

Gen. 3:4 And the serpent said unto the woman, Ye shall not surely die

In Romans 5  Paul is talking about a spiritual death, a separation from God when a person sins.  It’s about condemnation and justification, and the condemnation is referring to spiritual death, not physical, for those who are justified still die physically. Notice that death spread to all men (not sin), and that the reason for this is because they sinned (and not because Adam sinned on their part).

Rom. 5:12 Therefore, just as through one man sin entered the world, and death through sin, and thus death spread to all men, because all sinned

Paul says that some sinned NOT according to the “likeness” of Adam’s original transgression (Rom. 5:14), and it’s true that we sinned in different ways (but it’s still sin).  Adam broke a command that he personally received straight from God, which isn’t the case with us. Sin is not a physical substance that is inbred in our flesh, but sinfulness is rather connected to an individual’s conduct. The Bible doesn’t teach that all men are automatically made righteous by Christ apart from repenting and believing, and neither that all men are automatically made sinners by Adam apart from their choice to sin.

Deuteronomy 24:16 Fathers shall NOT be put to death for their children, nor children for their fathers…every man shall be put to death for his own sin

Ezekiel 18:4 All souls are mine; as the soul of the father, so also the soul of the son is mine; the soul that sins, it shall die.

1 Cor. 15:21-22 is often quoted “For as in Adam all die…”, but this passage is strictly speaking of physical death because the context is the physical resurrection of the dead. Death is a consequence springing from the man Adam, just as a glorified body shall come in the future through the man Jesus Christ.

1 Co. 15:21-22.For since by man came death, by Man also came the resurrection of the dead. For as in Adam all die, even so in Christ all shall be made alive

It is YOUR iniquities and YOUR sins that separates you from God, and not someone else’s sin.

Why did God create a tree which is forbidden to eat from?

I believe the tree was there for our benefit – like all things from God. Each time Adam and Eve passed the tree of knowledge of good and evil, they would have to make an active decision whether to obey God – by avoid eating from the tree – or disobey him.  Having a good contact with our Creator, and adhering to his commands are of great importance for our own well-being. We need his wisdom and his guidance.

Lucifer fell AFTER the Creation 

God’s angels were probably created BEFORE or perhaps DURING the creation of the earth, because when God laid the corner-stone of the earth, the morning stars sang together and the sons of God shouted for joy (those are two categories of angels). Also Satan was an angel, and this means that he too must have been created before the creation of the earth.

Job 38:4 Where wast thou when I laid the foundations of the earth? declare, if thou hast understanding.5 Who hath laid the measures thereof, if thou knowest? or who hath stretched the line upon it?6 Whereupon are the foundations thereof fastened? or who laid the corner stone thereof;7 When the morning stars sang together, and all the sons of God shouted for joy?

We also know that Satan must have rebelled against God AFTER the completion of the creation week, because we can read that the created week was “Very Good”. Is it possible to label a scenario where you have a proud angel who rebels against his Maker for “Very Good”?  Hardly. Neither is it “Very Good” that 1/3 of the angels chose to side with Satan and fell together with him.

Gen.1:31 And God saw every thing that he had made, and, behold, it was VERY GOOD. And the evening and the morning were the sixth day.

Rev. 12:4 And his tail drew the third part of the stars of heaven, and did cast them to the earth: and the dragon stood before the woman which was ready to be delivered, for to devour her child as soon as it was born.—7 And there was war in heaven: Michael and his angels fought against the dragon; and the dragon fought and his angels,8 And prevailed not; neither was their place found any more in heaven.9 And the great dragon was cast out, that old serpent, called the Devil, and Satan, which deceiveth the whole world: he was cast out into the earth, and his angels were cast out with him.

We can learn from Ezekiel that the same day as Satan was created, he was covered with precious stones, and that he had this appearance in the garden of Eden (which was also created at this point).  Satan was perfect from the day of his creation until iniquity was found in him, and we can read that the reason for Satan being cast out of the mountain of God, was due to his pride and violence which sprung from his beauty. The garden of Eden, the mountain of God, the beautiful stones, they were all there before Satan sinned, so it could not have been before day 6th of the creation week.

Ezekiel 28:13 Thou hast been in Eden the garden of God; every precious stone was thy covering, the sardius, topaz, and the diamond, the beryl, the onyx, and the jasper, the sapphire, the emerald, and the carbuncle, and gold: the workmanship of thy tabrets and of thy pipes was prepared in thee in the day that thou wast created.14 Thou art the anointed cherub that covereth; and I have set thee so: thou wast upon the holy mountain of God; thou hast walked up and down in the midst of the stones of fire.15 Thou wast perfect in thy ways from the day that thou wast created, till iniquity was found in thee.16 By the multitude of thy merchandise they have filled the midst of thee with violence, and thou hast sinned: therefore I will cast thee as profane out of the mountain of God: and I will destroy thee, O covering cherub, from the midst of the stones of fire.17 Thine heart was lifted up because of thy beauty, thou hast corrupted thy wisdom by reason of thy brightness: I will cast thee to the ground, I will lay thee before kings, that they may behold thee.18 Thou hast defiled thy sanctuaries by the multitude of thine iniquities, by the iniquity of thy traffick; therefore will I bring forth a fire from the midst of thee, it shall devour thee, and I will bring thee to ashes upon the earth in the sight of all them that behold thee.

We can trust the Biblical information that the earth was very good when God said it was, but things probably started to go downhill very fast…

We are not certain of when Cain was conceived, but some people believe it must have been after the fall IF the concept of inherited sin is valid. They reason that Cain couldn’t have been born in sin (inherited his father’s sin) if he was conceived before the fall, and that might be true if it was possible to inherit sin, but the fact is that it’s not. Sinning is something we might choose to DO, and nothing that can be inherited through the DNA. So we can’t be certain if Eve was pregnant or not when the serpent deceived her, but we do know that God asked Adam and Eve to be fruitful, to multiply and to replenish the earth. This command was given on the 6th day, which is the same day as their creation. If two “very good” and healthy human beings are commanded to be fruitful, there is a good chance that they didn’t wait for days and weeks before they decided to obey their Lord.  God’s view is that we can rule over sin and avoid sinning (if we inherited sin, it wouldn’t be possible to avoid), but if we always choose to obey this command is another matter.

Genesis 4:7 If thou doest well, shalt thou not be accepted? and if thou doest not well, sin lieth at the door. And unto thee shall be his desire, and thou shalt rule over him.

Read more about God’s equal ways, and that a son shall not inherit sin from his father:

Ez. 18: 4 Behold, all souls are mine; as the soul of the father, so also the soul of the son is mine: the soul that sinneth, it shall die.—8 He that hath not given forth upon usury, neither hath taken any increase, that hath withdrawn his hand from iniquity, hath executed true judgment between man and man,9 Hath walked in my statutes, and hath kept my judgments, to deal truly; he is just, he shall surely live, saith the Lord God.—14 Now, lo, if he beget a son, that seeth all his father’s sins which he hath done, and considereth, and doeth not such like,—17 — hath walked in my statutes; he shall not die for the iniquity of his father, he shall surely live.—19 Yet say ye, Why? doth not the son bear the iniquity of the father? When the son hath done that which is lawful and right, and hath kept all my statutes, and hath done them, he shall surely live.20 The soul that sinneth, it shall die. The son shall not bear the iniquity of the father, neither shall the father bear the iniquity of the son: the righteousness of the righteous shall be upon him, and the wickedness of the wicked shall be upon him.21 But if the wicked will turn from all his sins that he hath committed, and keep all my statutes, and do that which is lawful and right, he shall surely live, he shall not die.22 All his transgressions that he hath committed, they shall not be mentioned unto him: in his righteousness that he hath done he shall live.23 Have I any pleasure at all that the wicked should die? saith the Lord God: and not that he should return from his ways, and live?24 But when the righteous turneth away from his righteousness, and committeth iniquity, and doeth according to all the abominations that the wicked man doeth, shall he live? All his righteousness that he hath done shall not be mentioned: in his trespass that he hath trespassed, and in his sin that he hath sinned, in them shall he die.25 Yet ye say, The way of the Lord is not equal. Hear now, O house of Israel; Is not my way equal? are not your ways unequal?

There are not two different creation accounts, but there is only one creation account described from two different perspectives. In Genesis 2 we can read the details from man’s perspective in Eden, after that Adam and Eve had been created. Genesis 1 contains the general description of the entire creation.

The world is created  BY Jesus own hands (and Jesus is God)alla4

Colossians 1:14 In whom we have redemption through his blood, even the forgiveness of sins:15 Who is the image of the invisible God, the firstborn of every creature:16 For by him were all things created, that are in heaven, and that are in earth, visible and invisible, whether they be thrones, or dominions, or principalities, or powers: all things were created by him, and for him:17 And he is before all things, and by him all things consist.18 And he is the head of the body, the church: who is the beginning, the firstborn from the dead; that in all things he might have the preeminence.19 For it pleased the Father that in him should all fulness dwell;

Hebr. 1:8 But unto the Son he saith, Thy throne, O God, is for ever and ever: a sceptre of righteousness is the sceptre of thy kingdom.9 Thou hast loved righteousness, and hated iniquity; therefore God, even thy God, hath anointed thee with the oil of gladness above thy fellows.10 And, Thou, Lord, in the beginning hast laid the foundation of the earth; and the heavens are the works of thine hands:

The Gap theory and the age of the earth

It’s common to try to add millions of years between Gen. 1:1 and Gen. 1:2 (the gap theory) but the question is WHY there is such a need to squeeze in extra time into these verses when the Bible itself doesn’t mention it? What do we gain by doing so and who does it benefit? Is it possible that it has something to do with the Evolution theory and its urgent need of lots of time to make it plausible? There is absolutely no need to put out the red carpet for this theory, because it’s a fairy tale for grown ups, and compromising with Scripture leads to Bible contradictions. Some christians claim that they don’t believe in the Evolution theory, but only the millions/billions of years, but from where do they get this idea that the earth must be so old? Isn’t it from Evolutionists? There are scientists with PhD exams (from secular schools) who are young earth creationists, so it’s possible to be a scientist without making use of long ages. The long ages didn’t derive from objective science but from the subjective evolution theory, and that’s not the same thing. It’s of course possible to leave the Bible out of science (you can’t prove or disprove God by using science), but we still find evidence for a young earth by studying facts in our nature. We can also read the Bible and see what it says, and it suggests that the earth was created in six days:

Exodus 20:8 Remember the sabbath day, to keep it holy.9 Six days shalt thou labour, and do all thy work:10 But the seventh day is the sabbath of the Lord thy God: in it thou shalt not do any work, thou, nor thy son, nor thy daughter, thy manservant, nor thy maidservant, nor thy cattle, nor thy stranger that is within thy gates:11 For in six days the Lord made heaven and earth, the sea, and all that in them is, and rested the seventh day: wherefore the Lord blessed the sabbath day, and hallowed it.

Gen.1:31 And God saw every thing that he had made, and, behold, it was VERY GOOD. And the evening and the morning were the sixth day.

God could have created the heavens and the earth in 5 seconds, 5000 years or millions of years, but God had a reason for creating everything in 6 ordinary days. It was because he wanted to make a pattern for our lives – to encourage us to work for 6 days and rest 1 day, which seems to be a good life rhythm for man. During these 6 days God created “heaven and earth, the sea and all that is in them”, and that covers pretty much everything. God didn’t create the earth to be void but to be inhabited, so why would God first create the earth and then sit around waiting for millions of years until he proceeded to create the rest of the stuff that he had already planned to fill his creation with? If someone suggests that it didn’t take millions of years from GOD’s point of view but only from our point of view, then why even give us the details about the six days? If it says “six days”, isn’t it a risk that we believe it took six ordinary days? God is not the God of confusion, and he is able to express himself in a way that we understand.

Isaiah 45: 18 For thus saith the Lord that created the heavens; God himself that formed the earth and made it; he hath established it, he created it not in vain, he formed it to be inhabited: I am the Lord; and there is none else.—21 Tell ye, and bring them near; yea, let them take counsel together: who hath declared this from ancient time? who hath told it from that time? have not I the Lord? and there is no God else beside me; a just God and a Saviour; there is none beside me.22 Look unto me, and be ye saved, all the ends of the earth: for I am God, and there is none else.

The classical concept of “Big Bang” can’t be true at the same time as the Biblical explanation is true since they are mutually exclusive. It’s one or the other. According to the Bible the earth was created Day 1 before the sun, the moon and the stars (which were created Day 4), but not so according to the Big Bang theory. According to the Bible the first land animals were created Day 6th (after the birds), which was the same day as man was created, but not so according to the Evolution theory where land animals lived millions of years before man evolved. The Evolution theory also places dinosaurs (land animals) before birds, but it’s the other way around according to the Bible.

Some christians try to squeeze the millions of years into the creation week by adding some of them each day. However, if the duration of the nights were thousands/millions of years, the vegetation would die, and animals wouldn’t get any food. If the days were longer, vegetation would get the much-needed light but too much of it, and the ecological chain would still be interrupted . We all need both light and darkness, regularly and in perfect proportions, or else we will die due to lack of food. 

If God didn’t create in six days as he said he did, then he has completely failed to convey for us how long it really took, despite that the Bible is meant for us to understand.  It would have been better to not give us any indications of time at all, instead of saying first day, second, day, six days, etc, and not mean a thing with such misleading details which only confuse honest people who would like to read the Bible as it says. Furthermore, it’s not possible to squeeze thousands of years in between the generations that we can read about in Genesis and in the book of Luke, because no generation is missing. Enoch is even mentioned as the 7th from Adam (Jude 1:14), but perhaps this information can’t be trusted either, despite that it can be read in the New Testament? If we can’t trust the information concerning time in Genesis, when can we start to trust it?  We can read that God created Adam and Eve in the BEGINNING OF THE CREATION, but if we squeeze in millions of years somewhere in the creation week, Adam and Eve will be placed in the very END of the creation week which is the opposite of what Mark says.

Mark 10:6 But from the BEGINNING OF THE CREATION God made them male and female.7 For this cause shall a man leave his father and mother, and cleave to his wife

 Adam, Eve, Cain, Abel, Enoch and Noah were real people to whom we are related

We can trust that Genesis means what it says, and that it should not be read as poetry or allegories, but as our real history. 

Oxford Hebrew scholar and Professor James Barr:

“… probably, so far as I know, there is no professor of Hebrew or Old Testament at any world-class university who does not believe that the writer(s) of Genesis 1–11 intended to convey to their readers the ideas that:

  • a) creation took place in a series of six days which were the same as the days of 24 hours we now experience
  • b) the figures contained in the Genesis genealogies provided by simple addition a chronology from the beginning of the world up to later stages in the biblical story
  • c) Noah’s flood was understood to be world-wide and extinguish all human and animal life except for those in the ark.’

If the below verses should not be read as real history, the Bible ends up being a very confusing book and it’s hard to know what can be trusted or not.

Genesis 3:20 And Adam called his wife’s name Eve; because she was the mother of all living.21 Unto Adam also and to his wife did the Lord God make coats of skins, and clothed them.22 And the Lord God said, Behold, the man is become as one of us, to know good and evil: and now, lest he put forth his hand, and take also of the tree of life, and eat, and live for ever:

Genesis 5:2 Male and female created he them; and blessed them, and called their name Adam, in the day when they were created.3 And Adam lived an hundred and thirty years, and begat a son in his own likeness, and after his image; and called his name Seth:4 And the days of Adam after he had begotten Seth were eight hundred years: and he begat sons and daughters:5 And all the days that Adam lived were nine hundred and thirty years: and he died.

1 Chron. 1:1 Adam, Sheth, Enosh,2 Kenan, Mahalaleel, Jered,3 Henoch, Methuselah, Lamech,4 Noah, Shem, Ham, and Japheth.5 The sons of Japheth; Gomer, and Magog, and Madai, and Javan, and Tubal, and Meshech, and Tiras.6 And the sons of Gomer; Ashchenaz, and Riphath, and Togarmah.7 And the sons of Javan; Elishah, and Tarshish, Kittim, and Dodanim (see also Gen. 10: 1-2)

Deut. 32:7 Remember the days of old, consider the years of many generations: ask thy father, and he will shew thee; thy elders, and they will tell thee.8 When the Most High divided to the nations their inheritance, when he separated the sons of Adam, he set the bounds of the people according to the number of the children of Israel.

Job 31:33 If I covered my transgressions as Adam, by hiding mine iniquity in my bosom

Hosea 6.7  But they like men (“Adam”, Strong’s H120) have transgressed the covenant: there have they dealt treacherously against me.

Luke 3:37 Which was the son of Mathusala, which was the son of Enoch, which was the son of Jared, which was the son of Maleleel, which was the son of Cainan,38 Which was the son of Enos, which was the son of Seth, which was the son of Adam, which was the son of God.

Romans 5:12 Wherefore, as by one man sin entered into the world, and death by sin; and so death (notice that it doesn’t say SIN) passed upon all men, for that all have sinned:13 (For until the law sin was in the world: but sin is not imputed when there is no law.14 Nevertheless death reigned from Adam to Moses, even over them that had not sinned after the similitude of Adam’s transgression, who is the figure of him that was to come.—18 Therefore as by the offence of one judgment came upon all men to condemnation; even so by the righteousness of one the free gift came upon all men unto justification of life.19 For as by one man’s disobedience many were made sinners, so by the obedience of one shall many be made righteous.

1 Tim 2:13 For Adam was first formed, then Eve.14 And Adam was not deceived, but the woman being deceived was in the transgression.

1 Cor. 15:22 (About the physical resurrection) For as in Adam all die, even so in Christ shall all be made alive. —45 And so it is written, The first man Adam was made a living soul; the last Adam was made a quickening spirit.

1 Cor. 11:8 For the man is not of the woman: but the woman of the man.9 Neither was the man created for the woman; but the woman for the man.10 For this cause ought the woman to have power on her head because of the angels.

Acts 17:26 And hath made of one blood all nations of men for to dwell on all the face of the earth, and hath determined the times before appointed, and the bounds of their habitation;27 That they should seek the Lord, if haply they might feel after him, and find him, though he be not far from every one of us:

More verses which show that Genesis is valid as our true history

Jude 1:6 And the angels which kept not their first estate, but left their own habitation, he hath reserved in everlasting chains under darkness unto the judgment of the great day. —11 Woe unto them! for they have gone in the way of Cain, and ran greedily after the error of Balaam for reward, and perished in the gainsaying of Core.—14 And Enoch also, the seventh from Adam, prophesied of these, saying, Behold, the Lord cometh with ten thousands of his saints,

Matteus 23:35 That upon you may come all the righteous blood shed upon the earth, from the blood of righteous Abel unto the blood of Zacharias son of Barachias, whom ye slew between the temple and the altar.

Luke 11:51 From the blood of Abel unto the blood of Zacharias which perished between the altar and the temple: verily I say unto you, It shall be required of this generation.

Hebr.12:24 And to Jesus the mediator of the new covenant, and to the blood of sprinkling, that speaketh better things than that of Abel.

Hebr. 11:1 Now faith is the substance of things hoped for, the evidence of things not seen.2 For by it the elders obtained a good report.3 Through faith we understand that the worlds were framed by the word of God, so that things which are seen were not made of things which do appear.4 By faith Abel offered unto God a more excellent sacrifice than Cain, by which he obtained witness that he was righteous, God testifying of his gifts: and by it he being dead yet speaketh.5 By faith Enoch was translated that he should not see death; and was not found, because God had translated him: for before his translation he had this testimony, that he pleased God.

1 John. 3:12 Not as Cain, who was of that wicked one, and slew his brother. And wherefore slew he him? Because his own works were evil, and his brother’s righteous.

Death is an enemy

 1 Cor. 15:26 The last enemy that shall be destroyed is death.

God’s original intention could never have been that an ENEMY would roam around freely on earth, because an enemy is an intruder. Physical death is something hurtful both for man and animal, considering  all  the emotions and pain that are often involved. Getting old, sick and eventually die is usually connected with lots of tears and a number of people missing the deceased person. God’s idea of  “very good” doesn’t involve any pain, tears and longing for friends or family members. Vegetation and insects, on the other hand, do not have such negative feelings (and probably not fish either) so they could still have been planned to die all along . They are most likely created to be included in the natural biological cycle where they die (or  wither away), and they feel no discomfort when they go through that process. It was never the intention for man to be meat eater, but of course God was prepared for that sin would arise which would lead to death, and if animals would start to die why not eating them? So the fact that we have pain and suffering in this world is due to the fall, and God certainly didn’t plan the fall.

God commanded man and animals to eat various herbs:

Man: every herb bearing seed, and every tree, in the which is the fruit of a tree yielding seed; to you it shall be for meat (Gen. 1:29)

Every beast, fowl of the air, and every thing that creepeth: (all that includes “nephesh chayyah”): every green herb for meat (Gen. 1:30)

Man and land animals are referred to as ”creature that hath life” or “living creature” which is ”nephesh” in Hebrew. See Gen. 1:20, 21, 24, and also Gen. 2:7 where Adam becomes “a living soul” (nephesh chayyah). The expression shows that it concerns a certain category of living creatures that can breathe, and maybe with other characteristics – such as containing blood. Plants and flowers do not have such awareness or ability to breathe and feel pain, and they are not included in ”nephesh”. We can also read that “the life of the flesh is in the blood” (nephesh)3 Mos. 17:11, 1 Mos. 9:4.  Adam’s job to give name to all animals also gives us further clues to what kind of animals are included in ”nephesh cayyah”. He gave name of every living creature – every beast of the field, and every fowl of the air – (nephesh chayyah) in Gen. 2:19.   After the fall, people were still not commanded to change their food sources. Meat was not allowed until Noah disembarked the Ark at Ararat, but it’s very possible that man still ate meat prior to this day.

Rom. 8:19 For the earnest expectation of the creature waiteth for the manifestation of the sons of God.20 For the creature was made subject to vanity, not willingly, but by reason of him who hath subjected the same in hope,21 Because the creature itself also shall be delivered from the bondage of corruption into the glorious liberty of the children of God.22 For we know that the whole creation groaneth and travaileth in pain together until now.

1 John 5: 19 And we know that we are of God, and the whole world lieth in wickedness.

Read this blog article about dinosaurs.