Etikettarkiv | svensk

PTSD – psykiska följder av ett chocktrauma eller fysiskt våld

ptsd 2Nedan är en del av mitt arbete inom ämnet Psykiatri (en punkt av flera i en Uppgift)

På engelska kan “krigsneuros” översättas med “shell shock” (granatchock), och begreppet myntades under första världskriget där drabbade soldater visade upp symptom som var svåra att kategorisera i en viss sjukdom. Det som soldater tvingades se och uppleva under kriget verkade göra dem sjuka i själen. Även människor som inte är soldater kan uppleva olika sorters kriser och trauman som kan orsaka PTSD (post traumatic stress disorder) som begreppet kallas för idag. PTSD är ett samlingsnamn för flera olika psykiska följder som kan komma pga ett chocktrauma, som även kan orsakas av “vanligt” fysiskt våld.

Tillståndet – PTSD handlar om ett slags chocktrauma, och det betyder att personen som drabbats varit med om en svår händelse som drabbat honom/henne utan vare sig förvarning eller planering. Alla som går igenom svåra chocker/händelser får givetvis inte PTSD, och om man drabbas kan bero på händelsens storlek, hjälplöshetsgrad, våra gener och tidigare erfarenheter. Tillståndet orsakas alltså av extremt svåra omständigheter, och återupplevandet av traumat kan ske i form av återkommande och påträngande minnesbilder av händelsen, återkommande mardrömmar, upplevelsen att händelsen återupprepas, allmänna olustkänslor pga situationen, tankar som associeras tillbaka till händelse, samt kroppsliga reaktioner (psykosomatiska besvär) på signaler och situationer som kan tänkas påminna om den traumatiska händelsen.

Detta kan leda till att personen gör allt för att undvika situationer som påminner om traumat, och kanske isolerar sig från människor och olika miljöer/platser. Personen kanske förlorar intresset för aktiviteter som tidigare kändes som betydelsefulla, och det finns risk att personen känner ett främlingsskap/utanförskap mot andra. Personen kan känna sig ständigt överspänd, snar till vredesutbrott, ha sömnproblem, koncentrationssvårigheter, vara suicidal, vilja isolera sig, känna reducerade affekter gentemot andra, etc.

ptsdBehandling – En person som drabbats av PTSD bör behandlas på ett holistiskt sätt (där hela människan ses om), och det skulle kunna handla om en klinik som erbjuder vård från kvalificerad personal med erfarenhet av PTSD. När personalen behandlar personen bör de skapa en trygg relation med honom/henne, närma sig traumat etappvis för att undvika starka ångestreaktioner, ge personen möjlighet att uttrycka sina känslor och tankar, tydliggöra hur ett händelseförlopp för ett trauma vanligtvis ser ut så att personen känner igen sig i sig själv, samtala om hur personen efter traumat upplever sin grundsyn på livet och relationen med medmänniskor (är det någon skillnad mellan före och efter?), samt kanske använda sig av olika symbolorienterade tekniker under samtalen. Självskattningsskalor kan användas som verktyg för att greppa vidden och djupet i tillståndet.

Inte alla upplever att samtalsterapi är något för dem, och de skulle kunna bli hjälpta genom EMDR (eye movement desensitization and reprocessing), vilket innebär att personen koncentrerar sig på den traumatiska händelsen samtidigt som han/hon får göra olika ögonrörelser. En sådan djup bearbetning skulle kunna hjälpa personen att slippa störa sig på händelsen. Olika fysiologiska värden mäts på personen under behandlingens gång, såsom hudtemperatur, hjärtfrekvens, syresättning i blodet, EEG, etc.  Tanken är att försöka utröna om det finns ett samband mellan de fysiska kroppsreaktionerna och ögonrörelserna. Genom stimulering kan olika delar av hjärnan aktiveras, såsom REM-systemet (normalt aktivt vid sömn)som kan bearbetas.

Ovan behandlingar kan kompletteras med antidepressiva och sömngivande läkemedel.

ptsd 3Omsorg/Omvårdnad Omvårdnad bör bygga på personens medverkan för att personen ska få  stort inflytande över sin egen omvårdnad, undersökningar och aktiviteter. Detta är viktigt eftersom händelsen i sig ofta handlar om en situation där personen inte haft någon som helst kontroll eller möjlighet att påverka händelsen. Personen kan behöva återfå en känsla av tillit till människor, så vårdpersonal kan erbjuda dialoger/terapi – en hjälp att sätta ord på känslor och tankar. Målet är att personen ska kunna fungera bra i sina nätverk och återgå till en trygg miljö med fungerande rutiner.  Det är alltid en stor fördel om personen har ett nätverk av familj och vänner som kan fungera som stöd.

Björn Söders förvanskade uttalande i DN om nationella minoriteter

sd 27Niklas Orrenius, journalist på Dagens Nyheter ställde en hel del frågor kring olika ideologiska resonemang till Björn Söder (andre talman, biträdande partiledare SD), och den här gången resulterade intervjun i en artikel i DN 14/12 2014 under rubriken ”Den leende nationalismen” . Några av uttalanden från artikeln har sedan spridits vidare i andra medier där de omtolkats och getts en vinklad rubriksättning. Etnicitet är ett  ämne som är väldigt populärt hos journalister att ta upp med SD-politiker eftersom de då får en utökad chans att hitta lämpliga kommenterar som de kan vinkla och sedan skriva dramatiska artiklar om. Allt för att vara trogen sin smutskastningskampanj gentemot SD – som de verkar ha fått för sig är deras plikt att bedriva för att utbilda svenskarna i hur de borde tycka. Väldigt många aningslösa svenskar går också på det och köper vad de läser med hull och hår, men långtifrån alla. (Björn Söders hela förtydligande om kontexten till artikeln kan läsas här)

Här är några av de kommentarer kring detta som jag hittade under dagen.

Björn Söder om ovan artikel:

”Märklig respons idag. Flera personer från våra nationella minoritetsgrupper (tornedalingar, samer och judar) har hört av sig och meddelat att de förstår vad jag egentligen menat och vad som förvrängts av journalisterna. De förstår, utifrån att ha tagit del av vårt principprogram och därmed fått den helhet kring resonemangen som journalisterna valt att utelämna, att jag anser att alla svenska medborgare oavsett nationstillhörighet skall vara lika inför lagen och ha lika rättigheter och skyldigheter och att de erkända nationella minoriteterna inte omfattas av vårt assimileringskrav. De som uppvisar mest trångsynthet är däremot de som inte själva tillhör någon minoriteterna…”

Björn Söder – Om dagensopinion.se som grundar sig på ovan artikel:

”Ser i medier att nu har man kopplat ihop olika uttalanden så att de skall passa in i journalistens tankevärld. Titta på denna. Man skriver: Björn Söder talade också om att ”de flesta med judiskt ursprung som blivit svenskar lämnar sin judiska identitet” och att han inte tror att man kan ”tillhöra två nationer på det sättet”.Men i verkligheten är det två helt olika saker som jag svarar på. I verkligheten är det journalistens påstående om att Soran Ismail brukar säga att han är 100 % svensk och 100 % kurd. Då svarar jag att jag inte tror man kan tillhöra två nationer på det sättet (bara matematiken 100%+100%=200% säger det). Man har alltså lekt med mina uttalanden, ej överhuvudtaget brytt sig om det djupare resonemangen kring dem och till råga på allt lagt politiska budskap i ”min” mun, som jag inte står för.”

Mattias Karlsson (vik. partiledare SD):

”Angående debatten kring Björns föreläsning och artikeln från Niklas Orrenius: Från vikingatiden och fram till andra världskriget bodde det en svensk minoritet i Estland. Dom såg sig själva som svenskar, kallades för svenskar av esterna och betraktades alltså som att de tillhörde ett annat folk än det estniska, trots att de var estniska medborgare. Är det någon som tycker att detta var kränkande och rasistiskt av esterna? De nationella minoriteterna är naturligtvis svenska i bemärkelsen att de är svenska medborgare med samma självklara rättigheter som alla andra. Men själva anledningen till att individer som har de här identiteterna och tillhör de här kulturerna har en särskild lagreglerad status är ju att de tillhör andra folk än det svenska folket. För att få rösta i valet till sametinget måste man bevisa att man tillhör det samiska och inte det svenska folket. Jag skulle inte få rösta i sametinget. Sedan är det säkert så att enskilda individer i de nationella minoriteterna, som bott här väldigt länge, vid sidan av sin ursprungsidentitet också har en stark svensk kulturell identitet.”

Richard Jomshof (SD, riksdagen) sd51

”Dagens Opinion förfäktar teorin om att SD (genom att på ett praktiskt/juridiskt plan se alla medborgare som likvärdiga, men på ett ideologiskt/ filosofiskt plan definiera svenska medborgare med en i det här fallet primärt judisk identitet och svenska medborgare med en primärt svensk identitet som delvis olika grupper/nationer) skall ha skadat sina relationer till staten Israel.Man tycks ha missat att Israel självt går betydligt längre i detta hänseende. Genom att ge svenska medborgare av judisk börd en särskild gräddfil till israeliskt medborgarskap, som inte gäller för andra svenska medborgare, gör man inte bara en filosofisk, utan också en praktisk/juridisk distinktion mellan olika grupper av svenska medborgare. Dessutom baserar man denna distinktion på etnicitet istället för på identitet och kulturtillhörighet. Vore således märkligt om Israel skulle ha några invändningar mot SD:s definition av nation/grupptillhörighet.” 

Nasrin Sjögren (kyrkomötesledamot på Svenska kyrkan, Chefredaktör, journalist och föreläsare) ursprungligen från Iran:

”Är för övrigt innerligt trött på den högfärdiga nationalism de självutnämnda anti-rasisterna ägnar sig. Alla är svenskar som ens har snuddat vid svensk mark en gång. Det är som att hela ens historia och släktskap utraderas automagiskt så snart nationagränsen har passerats. Låt mig upplysa om en sak: Jag är inte svensk. Inte till min etnicitet och inte till min sociala bakgrund. Mitt modersmål är farsi. Persiska. Det talade jag som förstaspråk under större delen av min uppväxt. Jag är född i Irans huvudstad Teheran. Det är, läs och häpna, inte en svensk stad. Inte ens litegrann. Jag är uppvuxen med persiska seder, traditioner och bruk. Där återfinns inga jular eller midsomrar. Min religiösa bakgrund är muslimsk. Jag är skolad och fostrad i islams lära och liv. Det har mycket lite att göra med kristendomen, vare sig teologiskt eller filosofiskt. För att det är en helt annan religion, helt enkelt. Mitt medborgarskap är dubbelt: dels iranskt och dels svenskt. Av det skälet aktar jag mig ytterst noga för att göra ett aldrig så kort besök i Mellanöstern. Hellre för säker än att dingla i en lyftkran, kan man sammanfatta mitt motto. Min släkt lever till största delen i Iran. Idag. Just nu. Vi har ingen kontakt längre, men de är min helt osvenska släkt. Blodsband, vet ni. Vet ni en annan sak? Jag hade föredragit att få stanna kvar i Iran. Tala mitt modersmål, äta av den mat jag åt och älskade som barn, fördjupa mig i den persiska kulturens hela och stora rikedom. Men det går inte. Jag kan inte. Varför? För att mitt hemland är ockuperat av islams hejdukar. De håller mitt folk gisslan och tvekar varken inför att tortera eller avrätta dem på godtyckliga grunder om de gör den minsta ansats till att hävda rätten till sina egna liv. Islam är vår tids största hot. Det må låta brutalt. Det kommer sig av att verkligheten är brutal. Vad än en hoper självgoda och fredsskadade svenska journalister och politiker vill slå i sig själva och sin omgivning. Nej, jag är inte svensk. Jag är en försvenskad perser som sörjer sitt våldtagna fädernesland och försöker få sitt nya hemland att vakna upp och ta vara på sin världsunika särart innan det är för sent. Så snälla ni. Gör det. Vakna. Det är ont om tid nu.”

Vasili Richardsson (ursprungligen från Ryssland):

”Söders uttalande var genomtänkt och korrekt. Att fulmedia vinklar med lögnaktig rubriksättning och rycker meningar ur sitt sammanhang är en annan femma. Det finns exempel på personer som identifierar sig som fleretniska. Tino Sanandaji säger sig vara både svensk och kurd. Personligen kommer jag aldrig bli svensk. Däremot en assimilierad och försvenskad ryss. Det är väntat att ett sådant uttalande framkallar raseri hos internazisterna och nyliberala globalister. En nationell identitet är det värsta de vet.”

Sidsel (ursprungligen från Norge):

”Snackar om problem: att behöva en debatt omkring nationell tillhörighet för olika etnictiter – det problemet hade vi inte, innan mångkulturen. Problemet är gigantiskt. Jag har bott sen 30 år i Sverige. Är fortfarande norska. Förblir det. Mina efterkommare kallar sig även norrmän. Det handlar om anknytning och folksjäl. Vi är OLIKA i tanke, ord och mening, olika i kynnet.—-I ett normalt land, är detta ett smärre problem, som ordnar sig med tiden. I Sverige med UTANFÖRSKAPEN som ständigt växer, är största problemet i dag att skapa solidaritet med Sverige. Annars rämnar landet. UTANFÖRSKAPEN heter så, för att de rent solidariskt står utanför Sverige. Man har solidaritet med den egna släkten och hemlandet, via tv-kanaler, språk och hemresor. -till andra delar av världen. —- Detta lär vara svårt att begripa för väldigt många. Att blanda in de fem etniska minoriteterna i detta, är meningslöst. De är ändå anpassade till Sveriges lag. UTANFÖRSKAPEN är INTE anpassade till svensk lag. Man ställer sig medvetet utanför, då man inte har intresse av Sverige. Man är inte SVENNE, för man tycker svenskar är dumma, fega, konflikträdda, underkuvade, hunsade, piskade och går med på att bli plågade. Ingen vettig människa vill anamma en sådan identitet. — Så med Mångkulturen har vi fått enorma problem. Björn Söder säger det kommer ta tid att få landet rätt igen. Ja — den soppan mångkulturen skapat, den kommer att smaka ruttet länge.” 

Mattias Åhrén (samisk folkrättsjurist)

”Jag blir personligen nästan mer bekymrad när alla andra partier från höger till vänster tar debatten och säger att samer är svenskar – för det är vi inte. Det är därför vi har ett Sameting, rätt till att ha undervisning och utbildning på samiska och det är därför vi har särskilda rättigheter till landområden och naturresurser”

”Det är väldigt viktigt för den samiska utvecklingen och samiska rättigheter att vi faktiskt blir sedda som annorlunda än svenskarna”.

Micke Carlsson (SD:are):Tage Erlander

”Det senaste exemplet är det i denna tråd diskuterade försöket att få en sverigedemokrat, Björn Söder, att ha uttryckt att judar och samer inte är svenskar. Hur dum får en navelskådare bli? Björn Söder vet att han begår politiskt självmord OM han skulle uttrycka sig så.

I vanlig ordning trummas alltså en ”nyhet” om SD ut i media.
I vanlig ordning är det vinklat (retoriskt).
I vanlig ordning används det vinklade som desinformationsmaterial av den rabiata vänstern.

I vanlig ordning har jag letat upp artikeln och läst den. Det är en lång artikel som behandlar många områden, men tyvärr vinklas artikeln, med hjälp av retorik (skitsnack), till att bli negativ i vanlig ordning. I den säger Björn Söder exakt det som de allra flesta svenskar anser: man ska ta seden dit man kommer, de ska naturligtvis de av oss försörjda invandrare som valt att komma hit också göra. Söder sade INTE att judar och samer inte är svenskar, där ljuger rubriken i det bifogade MSN, som så ofta förr. Ett billigt medialt trick! Detta är vad Söder sade:

”Jag tror att de flesta med judiskt ursprung som blivit svenskar lämnar sin judiska identitet. Men gör de inte det behöver inte det vara ett problem. Man måste skilja på medborgarskap och nationstillhörighet. De kan fortfarande vara svenska medborgare och leva i Sverige. Samer och judar har levt i Sverige under lång tid.”

Hela artikeln är självklart bifogad här.

Är det kanske dags att ärligt och öppet tala om Sveriges problem och om politik isället för att desperat försöka klistra epitet som ”nazist” och ”rasist” på folk? Är det kanske dags att kräva att de vindögda navelskådarna slutar prata skit? De är ju som Hitlers propagandaministerium, de hittar på lögner som de upprepar tills folk tror det är sanningen. Under tiden de navelskådar mördas folk i världen, kvinnor och flickebarn våldtas brutalt i Kongo och ryska stridsplan flyger över norden.”

Assimilering

Assimilering är då en invandrad person tar till sig det nya samhällets samhällskultur, lagar, skrivna och oskrivna regler samt beteendemönster. Det innebär även att vissa delar av den gamla samhällskulturen (vilket i debatten oftast är den islamistiska, vidskepliga eller klanbaserade samhällskulturen) överges, som t.ex. månggifte, barnäktenskap, skamvåld/skammord, könsstympning, halalslakt m.fl. exempel.

Eutanasi (dödshjälp), eugenik (rashygien) och svenska lagar

elohimDen artikel som jag fastnat för vad gäller eutanasi gäller den syn på människan som herrarna Alexis Carrel, Charles Lindbergh, Henry Ford, etc, hade under sin tid (se länken högst upp under Källor) och det resonemang som många andra intellektuella hade under och innan andra världskriget gällande dödshjälp och att “hjälpa evolutionen på traven genom att eliminera svaga mänskliga länkar”. Eftersom de här herrarna inte skyggade för eugenik, så förefaller det sig ganska naturligt att de också är anhängare av eutanasi – vilket deras resonemang också visar. På många sätt kan vi se hur eutanasi och eugenik gått hand i hand i vår historia, och det är därför jag gärna skriver om båda. (Artikeln återfinns överst i listan under Källor.) För svenska lagar gällande eutanasi, se i slutet av artikeln.

Alexis Carrel och kulturen vad gäller dödshjälp och rashygien för ca hundra år sedanalexis carrel

Alexis Carrel föddes i Lyon, Frankrike 1873, och han studerade vetenskap på universitet i Lyon där han även tog doktorsexamen. Han studerade och undervisade både i Lyon och i Chicago och fick fullt medlemskap i Rockefeller Institute 1912. Samma år fick han  Nobelpriset i medicin och fysiologi, och han fick även många andra fina priser, utmärkelser och titlar. För svensk del så blev han tilldelad Nordstjärneorden (kommendör) för sina insatser.

Han träffade på flygaren Charles Lindbergh under 1930-talet och de blev mycket goda vänner eftersom de hade mycket gemensamt politiskt och socialt. De samarbetade i projekt vad gäller instrument för transplantationer, och Lindbergh ansåg att Carrel var hans närmaste vän. Lindbergh ville fortsätta att befrämja Carrels idéer även efter Carrels död. Liksom många andra intellektuella under den här tiden så var Carrel en anhängare av eugenik, och han var föreståndare för the French Foundation for the Study of Human Problems under Vichyregimen, som använde sig utav olika metoder kopplade till eugenik. Pga av sin relation till den här stiftelsen så fanns misstankar om att han även var involverad politiskt som nazist, men det kunde aldrig  bevisas. Han dog innan en rättegång mot honom där han anklagades för ett sådant samröre. 

År 1935 så publicerade Carrel en bok “L’Homme, cet inconnu” (Man, The Unknown) som blev en bästsäljare. Där förordade han eugenik eftersom han trodde på en ärftlig biologisk överlägsenhet hos vissa människor, och att avvikande människotyper borde tryckas tillbaka på olika sätt – även med hjälp av teknisk hjälp som senare skulle komma att förordas av nazisterna.

”A euthanasia establishment, equipped with a suitable gas, would allow the humanitarian and economic disposal of those who have killed, committed armed robbery, kidnapped children, robbed the poor or seriously betrayed public confidence”. /Alexis Carrel,  L’Homme, cet inconnu

1936 skrev Carrel i ett förord till den tyska förlagan:

“The German government has taken energetic measures against the propagation of the defective, the mentally diseased, and the criminal. The ideal solution would be the suppression of each of these individuals as soon as he has proven himself to be dangerous.” /Alexis Carrel,  L’Homme, cet inconnu, tyska översättningen

Carrel ansåg att solljus kunde ha en skadlig inverkan på våra gener.

”We must not forget that the most highly civilized races-the Scandinavians, for example-are white, and have lived for many generations in a country where the atmospheric luminosity is weak during a great part of the year …. The lower races generally inhabit countries where light is violent and temperature equal and warm.” /Alexis Carrel

Han svarade också en reporter, 1935, angående prospektet att Hitlers Tyskland en dag skulle kunna utveckla mänsklig “superman”.

“We do not really know the genesis of great men. Perhaps it would be effective if we could kill off the worst of these pure races and keep the best, as we do in the breeding of dogs.”

Även Hitler själv var en anhängare av Alexis Carrel, och som bekant även av Charles Darwin (liksom Stalin var anhängare av Darwins idéer). Hitler var starkt influerad av tankegångar som skulle kunna hjälpa evolutionen på traven genom att rensa bort “ogynnsamma gener” som han trodde skulle kunde hindra den ariska människan att få fritt spelrum. Självfallet drar jag inga likhetstecken mellan att tro på evolutionen och att vara en fanatiker liksom Hitler, men det visar bara att det inte bara är pseudoreligiösa fanatiker och fundamentalister man bör akta sig för, utan det kan även ateister med en fundamentalistisk evolutionstro. Carrel föddes i en katolsk familj men blev sedan agnostiker, ända fram till kort före sin död.

När det var dags för Karl Brandt, SS-Gruppenfũhrer och generalläkare i den tyska armén, att ställas inför rätta i Nũrnberg för anklagelser om tvångssterilisering och “eliminering” av förståndshandikappade människor, så använde han Carrels bok Man the Unknown som en del av sitt försvar – för att visa på en grundläggande och positiv attityd gällande eugenetik som t o m kunde återfinnas hos den högst ansedda läkaren Alexis Carrel.

Tyska eutanasiprogram, eugenikprogram eller båda?

Det har diskuterats om nazisternas eutanasiprogram Aktion T4  borde definieras som dödshjälp (eutanasi) eller inte. British Humanist Association definierar det tyska eutanasiprogrammet som en ofrivillig och aktiv dödshjälp – och alltså inte nödvändigtvis på frivillig basis. United States Holocaust Memorial Museum anser att eutanasi avser en handling som smärtfritt förkortar livet på kroniskt och gravt sjuka individer som i annat fall skulle behöva lida svårt. Det är därför Aktion T4 inte kan betraktas som dödshjälp/eutanasi eftersom syftet med det nazistiska eutanasiprogramet var att släcka liv som de själva definierade som ”liv ovärdiga att leva” snarare än att förkorta ett obotligt och dödligt lidande. Det kan förstås ha funnit fall där båda definitionerna slagit in hos en och samma individ. Det här visar bara på hur viktigt det är att resonera kring ett människoliv, och att undvika cyniska ståndpunkter och känslokallhet. Det visar också hur farligt det är att per automatik “gå med strömmen” och anse att man har de politiskt korrekta åsikterna eftersom “alla” har dem. Att gå med strömmen under den här tiden kunde innebära att anamma både eutanasi och eugenik.

Charles Darwins kusin Francis Galton var den som myntade begreppet “eugenics” i 1883 och beskrev det som “en vetenskap som förbättrade människorasens arvsmassa genom en förbättrad avel”. Anhängarna ansåg att fysiska och mentala problem orsakades av underlägsna gener och arvsanlag så därför ansåg de att människor med goda gener borde uppmuntras att skaffa avkomma (“positive eugenics”), medan människor med underlägsna gener borde uppmuntras att inte skaffa avkomma (negative eugenics). Det var inte ovanligt att eugenikförespråkare på den här tiden ansåg att fattigdom var en följd utav det biologiska arvet.

Sterilisering, aborter, rasbiologi, och även antisemitismcalvinism 13

I västvärlden fanns idéer om att låta sterilisera människor som man ansåg vara socialt missanpassade, och 1931 hade 25 amerikanska stater hunnit lagstifta om en påtvingad sterilisering. År 1944 så var mer än 40.000 amerikaner klassade som “tokiga” eller med “vacklande intellekt” och genomgick därför sterilisering. Två år efter att Hitler tog makten så började nazisterna med tvångssteriliseringsprogram, vilket drabbade mer än 360.000 förståndshandikappade tyskar. Även Sverige har ju en mörk historia vad gäller rasbiologi, och år 1921 inrättades Statens institut för rasbiologi i Uppsala, som var i bruk ända in på 1950-talet.

I USA var man under den här tiden rädd för att en del europeiska immigranter skulle komma att orsaka negativ skada på den vita rasen pga undermåliga gener, och en av de som var av den åsikten och en stor företrädare för eugenik var Margaret Sanger, som är upphovskvinnan för det amerikanska Planned Parenthood (en organisation som bl a erbjuder aborthjälp). Det är något som dagens ledare för Planned Parenthood inte gärna vill påminnas om, men hennes syn var helt klart baserad på eugenik enligt hennes egna ord:

”The campaign for birth control is not merely of eugenic value, but is practically identical with the final aims of eugenics” /Margaret Sanger 1921

”Birth control must lead ultimately to a cleaner race” /Margaret Sanger 1922

1932 så föreslog hon en plan där individer med undermåliga gener skulle kunna erbjudas valet att antingen segregeras eller annars steriliseras.

Även biltillverkare Henry Ford i USA är känd för att vara anhängare till fascism, nazism och antisemitism (trots att han faktiskt anställde några  svarta människor, liksom några  judar och handikappade – som inte var vanligt i början på 1900-talet).  Vid arbetets slut kunde arbetarna dock läsa skyltar på parkeringsplatsen med antisemitiska budskap (“Judar lär ut kommunism, de kontrollerar media, de producerar oanständiga filmer”, etc.)Tidningen The dearborn Independent ägdes av Ford och distribuerades under 1920-talet, där en hel del antisemitiskt material spreds. Det var inte Henry Ford själv som skrev materialet, men han stod bakom innehållet i form av ansvarig utgivare – och det vore konstigt om han varit helt ovetande om innehållet. Själv var han emot progromer och våld emot judar, men ansåg ändå att judarna var ansvariga för det mesta som betraktades som ont här i världen. Henry Ford är den enda amerikan som står omnämnd i Mein Kampf (i positiva tal), men han fick beröm för sina strävanden även av Heinrich Himmler. Det sägs att Ford ångrade spridningen av sin tidning, och brev om denna omvändelse skickades även ut, men det är osäkert om han verkligen menade sin ånger eftersom han så sent som 1940 talade om att återpublicera en del antisemitiska verk.

När börjar och slutar livet? Frågan om abort

Det är svårt att diskutera eutanasi utan att också beröra ämnet abort, eftersom det handlar om frågan när vi anser att människolivet börjar och slutar. Det är oerhört viktiga ämnen eftersom det handlar om vårt människovärde, och vem som har makten i sin hand att avgöra när man på laglig väg kan släcka ett människoliv och faktiskt “leka Gud”. I Sverige är det lagligt att utföra aborter ända till slutet av graviditetsvecka 18,  även om barnet i magen är helt friskt och trots att barn kan födas i v. 21-22 och överleva. Det är något att ha i åtanke när man diskuterar LIV i andra änden av vår levnad – när det gäller exempelvis en äldre som mår dåligt fysiskt och kanske längtar efter döden. Kan vi acceptera det ena alternativet men inte det andra? Eller båda alternativ, eller inga alls? Och under vilka omständigheter? Om vi hypotetiskt sett skulle tvingas att välja när vi föredrar att aborteras, så skulle nog de flesta välja vid en så låg ålder som möjligt – och hellre vid 1 cm än vid1/2meter – men det är ju inte ett bra argument att använda för att stödja en rättighet att få avsluta en annan persons liv i magen.

Frågan är också komplex eftersom kvinnor i många länder (däribland Sverige) får utföra en abort av vilken anledning som helst, inklusive skälet att barnet är av fel kön. Det går även att ta fostervattenprov och utföra andra tekniker för att utröna om barnet i magen är skadat, och den gravida kvinnan kan då välja att göra abort om barnet exempelvis  har Downs syndrom. Om ett land gör det lagligt för människor att utföra framför allt sena aborter och eutanasi, så finns det risk att respekten för människan urholkas mer och mer. Men vilka lagar gäller i Sverige när det handlar om eutanasi?

Vad gäller i Sverige när det gäller eutanasi?

Eutanasi handlar om “dödshjälp”, och att på medicinsk väg orsaka/bidra till en persons  död på hans/hennes begäran, eller på begäran av en anhörig. Det kan handla om aktiv eller passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp innebär att livet förkortas genom att man undanhåller medicinska eller tekniska hjälpmedel för att hålla en person vid liv. Man skulle också kunna använda en mindre dramatisk beskrivning, såsom “avstå från livsuppehållande behandling samtidigt som man ger en palliativ vård”. Passiv dödshjälp är  lagligt i stora delar av världen och praktiseras även i Sverige på personer som exempelvis ligger i koma. En “indirekt dödshjälp” är inte samma sak som passiv dödshjälp, eftersom det förra handlar om att förkorta ett liv genom att tillföra exempelvis medicin i form av smärtstillande medel, och på så sätt föranleda en snabbare död för en döende person.

Indirekt dödshjälp skulle kunna benämnas Aktiv dödshjälp eftersom det handlar om en aktiv handling (ett tillägg av något) som avsiktligt påskyndar döden för en person, vanligen genom att ge höga doser av morfin och/eller barbiturarer.  Aktiv dödshjälp är förbjudet i Sverige och i många andra länder.

Läkarassisterat självmord innebär att en läkare på begäran hjälper en person att avsluta sitt liv genom att skriva ut ett preparat i lämplig dos, medan patienten själv aktivt utför den dödande handlingen, exempelvis genom att svälja medicinen. Läkarassisterat “självmord” är lagligt i Nederländerna, Schweiz, Belgien och delstaterna Oregon och Washington i USA. I Schweiz kan även utländska medborgare få hjälp med att ta sitt liv, vilket föranlett en debatt om dödshjälpsturism.( I Schweiz är det inte tillåtet för en läkare att ge en patient en dödlig dos, men däremot i Nederländerna.) I Sverige är läkarassisterat självmord inte kriminaliserat så länge som den handling som leder till dödsfall utförs av patienten själv, men läkaren riskerar att bli av med sin läkarlegitimation. Men att på en patients begäran avbryta en behandling trots vetskapen om att detta leder till döden är inte olagligt enligt andra svenska sjukvårdslagar i Sverige, och tillstyrks av etiska riktlinjer.
Källor

http://www.thirdworldtraveler.com/Fascism/StrangeBedfellows_TAA.html

http://www.charleslindbergh.com/heart/carrel.asp

http://en.wikipedia.org/wiki/Alexis_Carrel

http://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Ford#The_Dearborn_Independent_and_anti-Semitism

Florence Nightingale – kristen engelsk sjuksköterska

florence nightingaleFlorence Nightingale föddes av brittiska föräldrar år 1820 i Florens (därav hennes namn), i Italien och hon var en av grundarna för det moderna sjuksköterskeyrket. Man skulle t o m kunna säga att hon är den mest kända sjuksköterskan i hela världen, och verkligen en person som människor i allmänhet kommer ihåg än idag. Hon föddes in i en välbärgad familj och tack vare en ekonomisk trygghet så kunde hon leva ett självständigt liv och fokusera på sin karriär. Hon tackade även nej till att gifta sig under hela hennes levnad. Hennes föräldrar motsatte sig inledningsvis hennes idéer om att arbeta inom vården, för på den här tiden så var vårdyrket ett riktigt lågstatusyrke med dåligt rykte och förknippat med miljöer som inkluderade både alkohol och omoral.

Florence upplevde tidigt ett kristet kall att bli just sjuksköterska, och övertalade sina föräldrar att få ta en tre månader lång sjuksköterskeutbildning på ett sjukhus i Tyskland. Hon tog stora intryck av den lutheranske prästen och diakoniutbildningspionjären Theodor Fliedner och hans diakonissors arbete med sjuka/utslagna. Hon upplevde det som en vändpunkt i sitt liv och publicerade anonymt sina observationer år 1851 i “The Institution of Kaiserswerth on the Rhine, for the Practical Training of Deaconesses”, vilket var hennes första publicerade verk. Innan besöket i Tyskland så hade Florence redan påbörjat en del sjuksköterskestudier i Alexandria i Egypten, på det katolska sjukhuset St Vincent de Paul.

År 1853 tog Florence tjänsten som föreståndare (dock obetald) för “Institute for the Care of Sick Gentlewomen” i London, och arbetade där ca ett år. Florence fick ytterligare en drivkraft genom umgänget med Elizabeth Blackwell,  som hon träffade på St. Bartholomew’s sjukhus. Blackwell var den första kvinnan som utbildade sig till läkare i USA, och hon hade fått kämpa hårt för att nå sitt mål pga samhällets fördomar mot kvinnor som yrkesarbetande läkare.

Florence är allra mest känd för sina insatser under Krimkriget, då hon arbetade på ett sjukhus i Scutari, som ligger i nuvarande Istanbul. Dit reste hon tillsammans med 38 sjuksystrar år 1854, trots att idén inledningsvis stötte på patrull just pga det nya konceptet med kvinnor inom krigsvården. Den officiella positionen som Florence fick var “Superintendent of the Female Nursing Establishment of the English General Hospitals in Turkey”. Hon fick även en arbetsledande befattning i slutet av kriget.

Vårdförhållandena för de sårade eller sjuka brittiska soldaterna var inledningsvis vidriga, och de fick tränga ihop sig i de sängar som fanns att tillgå eller sova på golvet bland damm och ohyra. Operationerna var ohygieniska, och sjukdomar som kolera, malaria och tyfus var mycket vanliga på sjukhusen. Det sägs att det var sju gånger vanligare att dö i en sjukdom än att dö i fält. Det sägs också att hon sänkte dödligheten vid militärsjukhusen från ca 42 % till 2 %, framför allt genom att i samråd med specialister förbättra de hygieniska förhållandena, och genom att se till att det fanns bra kost och friskt vatten. Andra källor (se nedan) vill göra gällande att Florence inte kan tillgodogöra sig dessa fina siffror alldeles på egen hand, och att dödsstatistiken fortsatte att vara dålig i ett antal månader efter Florence ankomst, innan de slutligen vände.

Brittiska tidningar skrev gärna om några goda nyheter gällande Krim-kriget, och Florence framgångar var därför tacksamma att skriva om. När sedan Storbritannien hade vunnit kriget blev hon en nationell hjälte, vilket gjorde det möjligt för henne att verka för en bättre och reformerad sjukvård – trots ett politiskt initialt motstånd. Donationer strömmade in och pengarna möjliggjorde fortsatt kamp för en förbättrad sjukvård på de brittiska sjukhusen. Florence upptäckte även att siffrorna var dystra också på hemmafronten, eftersom det bland män i fredstid var dubbelt så vanligt med dödsfall hos soldater, gentemot civila män. God vård är alltså inte bara viktig på sjukhus placerade på krigsfronten, utan överallt. Florence blev  krigsministeriets främsta rådgivare i militärhygieniska frågor.

Ett verktyg som Florence använde inom sjukvården för att påvisa behov, jämförelser och resultat, var att använda överskådliga diagramstatistikdiagram – cirkeldiagram/rosendiagram (som hon inte själv uppfann, men som hon använde sig av och gjorde populära). Med hjälp av sådana diagram kunde hon exempelvis tydiggöra att avsevärt fler män hade dött pga sjukdom än från krigsskador under Krimkriget. Florence kunde glädja sig åt sina tidigare matematikstudier (som hon tiggt till sig av sin far), eftersom de kom väl till pass när hon samlade in statistik för att räkna ut dödstal. Sjukvård och bra metoder för redovisning går hand i hand inom sjukvården, eftersom det inte bara är viktigt att vårda utan också att redovisa vad man åstadkommit (förbättringar/försämringar eller status quo). Det är inte minst angeläget att göra statistiken begriplig – framför allt för människor som inte arbetar inom vården men som exempelvis behöver tydliga underlag för att fatta beslut med bra fakta som grund (såsom politiker). Florence valdes in i Royal Statistical Society som den första kvinnan någonsin (1858).

Florence lyckades även att involvera kungligheterna i sin kamp för en friskare armé (hon hade bl. a en långvarig brevkorrespondens med drottning Victoria), och även det förbättrade förstås sjukvården pga bättre ekonomi och bra stöd “ovanifrån”. Florence skrev ett stort antal brev (ca 13.000 kända) i sitt arbete för att informera och sprida kunskap om sjukvård. Det är något att ha i tankarna när vi tänker på hur lätt det är för oss idag att snabbt skicka iväg ett email till flera mottagare på en gång, eller bara ringa upp någon eller ha ett skype-samtal.

De lärdomar och insikter som Florence fick genom sjukvårdsarbeten under Krimkriget smittade även av sig (om man får uttrycka sig så) på hälsoförhållandena inom den brittiska armén i Indien, där hon kunde påvisa att dåliga avloppsanordningar, förorenat vatten, överbefolkning, dålig ventilation, etc, kunde orsaka höga dödssiffror. Hon menade att god hälsa inom den brittiska armén står i stark korrelation till en god hälsa vad gäller närmiljön och befolkningen i Indien i övrigt, och därför predikade hon förbättring av sanitära förhållandena i landet i sin helhet.

Florence kan glädja sig åt att ha medverkat till att ha gjort sjuksköterskeyrket rumsrent för kvinnor i alla klasser, och 1860 startade hon den första yrkesskolan för sjuksköterskor – The Nightingale Training School. Skolan fick omedelbart ett mycket gott rykte, och det ledde till att nya skolor startades, inte bara i England, utan i andra delar av världen.

Florence var en av drivkrafterna till uppstarten av det internationella Röda Korset, som fortfarande ger utmärkelser (Florence Nightingale medaljen) till sjuksköterskor som gjort extraordinära insatser för sjuk/sårade i krig eller fred. Florence fick förstås själv ett flertal stora ordnar och medaljer för sina insatser, såsom Det kungliga röda korset och The Order of Merit – den största brittiska civila utmärkelsen. Hon var ända fram till 1872 ledaren för sjuksköterskeväsendet och kallades ”Damen med lampan” för sin vana att besöka sina patienter även nattetid.

Florence har publicerat över 200 böcker, rapporter och broschyrer om sjukvårdsverksamhet, av vilka många fortfarande används och respekteras. Hon har även satt sin prägel på dagens sjukhusvård på andra sätt, såsom en viss utformning av sjukhussalar. Hon etablerade en barnmorskeskola vid King’s Cross i London, vilken blev en modellskola för hela landet. Florence dog 1910, vid 90 års ålder.

Förutom Florence Nightingale och ovan nämnda Elisabeth Blackwell, skulle jag också vilja nämna Mary Seacole som en person som utgjort ett stort avtryck i historien, eftersom hon inte bara arbetade som en respekterad kvinna inom vården, utan också var färgad (hon kom från Jamaica).

Källor:

http://www.spartacus.schoolnet.co.uk/REnightingale.html

Florence Nightinggale museet: http://www.florence-nightingale.co.uk/the-collection/biography.html

http://www-history.mcs.st-and.ac.uk/Biographies/Nightingale.html

Skidåkare / skiløpere i svenskt reportage reagerar som om de vore skyldiga till doping

Björn Dählie

När jag såg programmet Uppdrag granskning 27/2 2013 kunde jag inte undgå att göra vissa iakttagelser. En del ledare och skidåkare har definitivt farit med osanning, vilket betyder att de antingen misstagit sig eller ljugit. I vissa fall går det inte att skylla på misstag. Uppdrag granskning har kontaktat de skidåkare som har väldigt höga blodvärden och som skulle ligga högt även om mätresultatet skulle visat i överkant. Det är väl kanonbra att de tar upp den här frågan eftersom det onekligen låter väldigt misstänksamt, och vi vill väl alla att göra vad vi kan för att hitta potentiella fuskare? Eller?!

Jag älskar norrmän men norska skidåkare från 1990-talet är generellt sett inte mina idoler när jag nu upptäckt hur ytterst ovilliga vissa utav dem är att visa sina blodvärden eller ens diskutera Doping. De slår bakut så fort ämnet kommer på tal och tyvärr betraktas detta av naturliga anledningar som tecken för skuld eftersom det absolut ser ut som de har något att dölja. Det vore lögn att säga annat. Det är inget bevis på skuld förstås, men det handlar ändå om gigantiska misstankar om att vissa utpekade skidåkare är skyldiga eftersom det ännu inte finns en godtagbar förklaring till dessa skyhöga blodvärden.

Northug är förstås en senare talang och inte kopplad till några misstankar, men däremot beter han sig som en barnunge och verkar trivas att orsaka kiv och splittringar inom skideliten och med det förlöjliga hela sporten. Men om hans mål är att dra ett löjes skimmer över sin sport och få människor att känna avsmak för norska skidåkare (trots att de är oskyldiga) så har han lyckats väl. Svenskar med onormalt höga blodvärden och som försöker lägga locket på är förstås precis lika mycket misstänkta, men eftersom de inte var framgångsrika under 1990-talet så har det inte varit lika mycket fokus på dem. Men det finns förstås potentiella fuskare i alla nationer och jag tror absolut inte att Sverige är ett undantag. Det finns knölar i alla länder.

Det är någon form av blodmanipulation är helt klart, men vilken typ kan jag inte uttala mig om, säger professorn och antidopingexperten Bengt Saltin.

Han säger vidare att ett visst mästerskap är smutsigare än andra ur dopningssynpunkt (bland de som man lyckats upptäcka) är VM i Thunder Bay 1995, som var ett VM där superstjärnor som Björn Dählie och Vladimir Smirnov skördade stora framgångar. Före 1997 fanns det inga gränsvärden för längdåkarna eftersom det här med plötsligt höga blodvärden var en ny realitet. Man såg att blodvärdena steg men förstod inte varför, och därför sattes dessa kontroller igång. Den första gränsen sattes till 185 för män och 165 för kvinnor. Väldigt högt! Idag är de lagda på mer lämpliga skalor. Medelvärdet bland svenska och norska åkare i början på 2000-talet sjönk till 14,6-14,8. Enligt uppgifter ska alla medaljörer från VM 1995 haft blodvärden över 175. Dispens krävs för över 170 och det är fullständigt onaturligt att tre medaljörer ligger över 170 och ännu fler topplatserade med dem. I Lahtis var det ca 30 personer som låg alldeles för högt. Det är onormalt, säger internationella skidförbundets (FIS) egen anti-dopningsexpert, Rasmus Damsgaard. 1 på 20 kan ha naturligt höga blodvärden men att samtliga i skidtäten skulle ha sådana blodvärden kan inte stämma. Detta skulle man kunna reda ut om man fick se blodvärdena som dessa personer har i vanliga fall, men det har visat sig att många skidåkare är väldigt ovilliga att avslöja detta. Inser de att detta leder till stora misstankar om fusk? Ja, det tror jag att de inser, och om fallet är att de också har fuskat så har det i så fall sin förklaring till varför de inte gärna delar med sig av sina normala värden och får slut på diskussionerna.

Eftersom en professor och andidopningsexpert gör detta uttalande (om att det handlar om blodmanipulation) vill väl samtliga skidbasar noga undersöka saken och vända på varenda sten för att få upp sanningen på bordet? De tar väl en paus från vad de håller på med just nu och kastar sig med iver in i historiegrävandet för att få mer ljus på saken? Ack nej. I stället slår de ifrån sig direkt och misstänkliggör allt och alla, och verkar UTESLUTA att något fusk kan ha förekommit. Det påminner lite grand om:

Joh. 3:20 Ty var och en som gör det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. 21 Men den som lyder sanningen kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud.”

HUR kan de ansvariga så snabbt utesluta alternativet att fusk har förekommit, och varför visa sig så totalt ointresserade av att forska vidare i saken? Är det som uppkommit inte allvarligt nog? Är inte ett blodvärde på 198 ganska anmärkningsvärt? Eller är de livrädda för vad som kan komma fram i byken? Det HAR ju faktiskt förekommit mycket fusk i idrotten, så varför skulle det vara osannolikt att även norrmän och svenskar varit inblandade? Bara för att skidledarna säger det så bestämt och gärna vill se sina hjältar helt igenom rena? Det krävs ganska mycket ”tro” för att tro att inget fusk har förekommit, och den känslan höjs när man ser hur skidåkare är svåra att få tag på trots idoga försök (Dählie, di Centa) eller som bara ställer upp på intervju om ämnet Doping inte kommer upp (Ulvang). Exakt så agerar fuskare, så är det konstigt att känslan späs på?

Bengt-Erik Bengtsson, högsta ansvariga för det internationella skidförbundet

Bengtsson är den som skrev under ett dokument från VM-tävlingen i Lahtis där några väldigt obekväma blodvärdesnivåer uppvisades. Han är förmodligen den som det var lättast att skärskåda eftersom han for med osanning direkt i TV-rutan inför Uppdrag granskning. Det visade sig att han blåljugit under VM-tävlingarna i Lahtis när han bestämt hävdade att det INTE var några problem med Manuela di Centas blodvärden – trots att han mycket väl visste att de var skyhöga 173 och att hon egentligen inte skulle få starta! (Hon rasade av någon märklig anledning ihop efter sitt blodtest och vi kunde se Bengtsson leda henne ut genom ett rum.) Han ursäktade sig i Uppdrag granskning med att politiker ljuger värre och att han egentligen borde ha sagt ”Inga kommentarer” eftersom han inte hade rätt att uttala sig. Varför gjorde han inte det då? Tar det inte emot att LJUGA så kopiöst rätt i TV-rutan? Men sen kommer det värsta. I Uppdrag Gransknings program så vidhåller han sin lögn! Han summerar hela historien med ”Men det var inga problem med blodvärdet”. Hallå? Att en kvinna har ett blodvärde på 175, vilket betyder att hon egentligen inte ska få starta är väl ett ENORMT problem för skidtävlingen i fråga?! Det är ju ett enormt högt värde även för en MAN, och det är nästan märkligt att en kvinna ens kan stå på benen med ett sådant värde. Att hon rasade ihop efter sitt blodtest kanske inte ens var ett skådespel? Kan det överhuvudtaget finnas ett större problem för just den tävlingen? Sen verkar Bengtsson också vilja skylla på att det är strömmar uppifrån som tvingar honom till sitt agerande, som att skidsporten till varje pris måste skyddas och hållas ren. Men är inte han en av dem som gärna håller oönskade värden kvar i dunklet genom att hjälpa di Centa att inte behöva föra sina värden in i ljuset?

Vidare så måsta man fråga sig varför han lät så många skidåkare starta trots att det var massor av dem som hade alldeles för höga värden? Var det kanske för att det knappt skulle finnas några välbekanta ansikten kvar som tävlade och att det skulle vara pinsamt för hela tävlingen? Bengtsson påstår att de som hade för höga värden fick göra om sina värden efter att de fått rådet av sina tränare att komma tillbaka efter en timme då de hunnit dricka massor med vatten.

Samma utrustning som användes i Lahtis använde det internationella skidförbundet och forskarna vid alla sina blodtester på 90-talet.

  1. Hur i all världen kan de få sina blodvärden sänkta genom att dricka massor med vatten?
  2. Är det inte t o m farligt att dricka kopiösa mängder vatten och sedan bege sig ut och tokköra i spåret?
  3. Varför tilläts skidåkare att ta om sina tester? Var finns dokumentationen att omtag av tester ens får göras? Om nu omtagning av tester får göras så borde väl de SENAST tagna testerna vara de som gäller och som betraktas som officiella? Varför skrev då Bengtsson under de första värdena, som visar på skyhöga blodvärden? Borde han inte skriva under de senaste provsvaren som faktiskt är de som visar att skidåkarna faktiskt är godkända att starta i tävlingen? Varför finns ingen notering om att det gjordes fler tester? Är det inte snarare så att det aldrig förekom flera omprov och att det dokument som Bengtsson skrev under faktiskt är det enda som gäller?
  4. Om blodvärden kan fluktuera med en sådant lätthät, varför används en sådan blodvärdesscanning överhuvudtaget? Om man kan gå från 173 till normala nivåer på en timme kanske det omvända också gäller, så varför då ens hålla på med sådan scanning om den inte är mer värd än att sätta ett pekfinger i vädret och kolla hur det blåser? Nej, sanningen är att denna typ av scanning har visat sig mycket tillförlitlig och avviker inte mycket från ordentliga labtester. Därför används det som ett officiellt instrument av FIS för att se om skidåkare håller sig inom gränsvärdet.

Teamet har kollat med de som omnämns i programmet så att det inte finns indikationer på genetiskt förhöjda blodvärden

Vladimir Smirnov, Kazakstan

Han blev den store VM-kungen med tre guld och en bronsmedalj VM 1995. Han hade också det absolut högsta blodvärdet av de som testades, 198! Wow! Borde inte han få pris eftersom han var villig att riskera sitt liv mest av alla? När han fick frågor om detta enorma värde och att det planerades för ett reportage om skidåkares rekordhöga värden under ett visst antal år, säger han bl a ”Det skadar idrotten otroligt mycket!” Han tycker alltså att vi inte ska rota så mycket i det här att en man har 198 i blodvärden i stället för det normala som är under 150, utan han vill att vi ska låta saken vara och inte dra upp saken i ljuset för att inte skada idrotten. Finns det ingen risk att det är ett visst antal skidåkare som orsakat idrotten mycket skada genom att fuska? Om det skulle vara så, är det inte av högsta vikt att undersöka detta så långt det är möjligt? Däremot får man förmoda att Smirnov hoppas att hans enastående medaljskörd och skidtider alltid ska finnas med i vårt minne och för alltid stå med i alla skididrottsböcker? Det här med att han hade 198 i blodvärde och därmed inte skulle ha fått starta (om loppet utförts vid ett senare tillfälle när maxgränsen sattes till en mer trovärdig nivå) är väl inte så mycket att dividera om kanske?

Silvio Fauner

Idag är han chef för italienska landslaget men 1997 var han själv en världsstjärna med VM-guld på meritlistan. Han hade ett blodvärde på 192 – vilket är extremt högt och långt över det gränsvärde på 185 som gällde vid tiden för loppet i Lahtis. Ändå tilläts han starta. Det finns inga förklaringar. Han mumlade bara att han inte dopat sig.

Björn Dählie

Oj vad han påminner i utseende och sätt till Lance Armstrong! Tyvärr litar jag inte på någon av dem för fem öre eftersom de inte gett mig orsak till det.

Dählie var tydligen VÄLDIGT svårt att få tag på. Teamet sökte honom i ett par veckors tid, men han vägrade ringa tillbaka och svarade inte i telefon trots att han kände till ärendet och BORDE ha varit intresserad att göra ALLT i sin makt för att svara på relevanta frågor för att hjälpa till med kasta så mycket LJUS som det bara är möjligt på idrotten han menar att han håller så kär. Inser han inte att det dykt upp ett enormt stort PROBLEM för skididrotten? För blodvärden på 170-198 är väl ett problem? Till slut tog teamet hjälp av den norska skidledningen för att få kontakt med Dählie, men han ringde fortfarande inte tillbaka. Förrän…han först sett till att han kontaktat FIS. Dählie erkänner att han insåg vad temat var (varför ringer han då inte tillbaka omedelbums?) och säger:

”Jag visste ju vad temat var så jag har kontaktat FIS och jag förstår att FIS antidopningsexpert, Rasmus Damsgaard, säger det motsatta idag. Att det inte varit något onormalt med mina prov eller andra norrmäns prov”.

Jaha så DÅ först vågar Dählie ringa tillbaka? När han först gjort vad han kunnat för att få FIS på bättre  sida? Konstigt nog gjorde Damsgaard en liten kovändning efter att ha varit i kontakt med Dählie och det norska skidförbudet. Inte så att han tog tillbaka det han sagt i Upprag gransning och larmet om blodvärdena, men ändå låter Damsgaard mer försiktig efter detta samtalet. När teamet kontaktar FIS och anti-dopningsexperten Rasmus Damsgaard säger han att han aldrig sett några blodvärden på Björn Dählie. Vem är det som talar osanning? Damsgaard eller Dählie? Varför bör vi inte tro på det som FIS anti-dopningsexpert säger?

– Jag kan säga att jag minns inte det. Han får berätta när han sänt det till mig, men detta kan jag inte bekräfta, säger Rasmus Damsgaard.

Damsgaard får frågan om det stämmer det som Dählie säger, att han (Damsgaard) har sett hans blodvärden från 90-talet.

Det som skett före 2001 det har jag inget om. Det har jag inga filer på över huvud taget, svarar Damsgaard.

Alltså kvarstår problemet att Dählie visat skyhöga värden och det finns ingen förklaring till detta. Man kan inte skylla på höghöjdsträning (enligt flera experter) och Dählie vill heller inte visa sina normala värden. I stället anlitar han advokater för att de ska föra hans talan! Oj, vad det påminner om Lance Armstrong. Ja Dählie säger att han kan se vem som helst i ögonen ang. sin oskuld, men tyvärr uttryckte Armstrong sig likadant. Alla dopade uttrycker sig likadant. Armstrong tappade räkning på hur många han stämde på sin väg för att skydda sig själv, men ändå visade sig att han var en bluffmakare hela tiden. Jag var inte ett dugg förvånad över Armstrongs skuld, och jag är inte det minsta förvånad över Dählies liknande beteende.

Den ansvarige läkaren vid VM 95 bekräftar att Dählie testats vid ett tillfälle under VM, och att man testade skidåkarnas blod vid totalt fyra tillfällen. Enligt norska skidförbundet finns heller inget stöd för uppgiften om att Dählie haft ett högt värde i normala fall, och alltså borde han inte vara en av dem som har höga värde pga sina gener. Teamet har frågat den norska skidledningen om de rätta värdena men inte fått ett enda blodvärde presenterat. Om Dählies blodvärden är felaktiga vad är då det rätta värdet har teamet frågat men får inget svar.

Teamet försökte intervjua den norska läkaren när de träffade honom i Oslo men han ville inte ställa upp framför kameran.

Vegard Ulvang

Han var inte med i programmet men han måste nämnas. Vegard gick tydligen med på att intervjuas såvida ämnet Doping inte kom upp. Varför, Vegard? Tyvärr är detta det främsta tecknet på skuld, och det vet vem som helst i branchen. Har man inget att dölja så kan man med sträckt rygg diskutera ämnet, och älskar man sin idrott och vill forsätta att se den ren så borde det vara ett ämne som man gärna talar om.

Lars Håland och Thomas Aalsgårdaalsgaard

Jag minns fortfarande Aalsgards come back efter en LÅNG tids frånvaro. Han borde inte ha hamnat bland de 30 bästa. Så vinner han guld! Tyvärr var jag skeptisk redan då eftersom det lät nästan för bra för att vara sant. Att Tomas övertalade läkare att få ta dopingprov efteråt förändrar ingenting. Det är snarare Aalsgårds normalvärden som är intressanta. Samma sak med Lars Håland. (Jag var tvungen att googla hans förnamn eftersom jag inte kommer ihåg honom.) Lars Håland som bara tre månader innan tävlingen i Lahtis bestämt sig för att göra comeback åkte in på femte plats med ett mycket högt blodvärde – 175. Då måste man anta att något inte står rätt till.

Erling Jevne

Har 14,7 – två månader för OS i Salt Lake City. På OS har han sedan 17,0. Finns ingen förklaring.

Manuela di Centa

Se tidigare text.

Uppdrag granskning har utan framgång försökt nå Manuella Di Centa för en kommentar.

Marit Mickelsplass

Hade skyhöga blodvärden på 162 el. dylikt. Hon är en av dem som tipsar om att kanske Höghöjdsträning kan var orsaken, men 48 timmar efter att man kommit ner på normala höjder så går värdena tillbaka till de normala. Det finns alltså ingen förklaring.

Kristen Skjeldal

Skjeldal har tydligen uppvisat normalvärden på 15,2, men han har även visat på blodvärden på upp mot 17,6. Han verkar vara arg för att det kommer frågor angående detta, men förstår han inte att frågorna är ytterst relevanta eftersom det inte finns någon förklaring till detta SAMT att det framkommit att skidåkare HAR fuskat med EPO? Då är det väl ingenting att vara sur för att man får frågor? Eller tycker han som alla andra att vi ska låta Smirnov med hans 198-värde och andra konstiga resultat bara bero? Han klagar på Saltins kunskap, men kom med förslag i stället hur du kan förklara dina värden. Skjeldal tror inte på experternas uppgifter att höghöjdsträning inte kan förklara de höga siffrorna, trots att experterna är ense i denna fråga. Varför ska vi inte tro på vad experterna säger? För att det inte passar?

Ordina

Har aldrig varit på tapeten i härvan, MEN varför vill hon också att hela historien ska vara kvar i dunkel? Ska vi tänka på Myllylä tycker hon? Stökar vi runt för mycket bland misstänkta dopare så kan det leda till dödsfall? Även Ordina borde vara intresserad av att vända på stenar för att hitta sanningen.

Slutsummering

Det som är intressant är att idrottarna har låga blodvärden fram tills viktiga tävlingar. Då stiger blodvärdet. Detta borde göra ALLA fruktansvärt misstänksamma och vara OERHÖRT ivriga att kolla upp saker och ting. Medelvärdet bland svenska och norska skidåkare sjönk i början på 2000-talet till 14,6-14,8, vilket är normala nivåer. VARFÖR var värdena uppe i 170-198 tidigare, och VARFÖR sjönk de så hastigt?!

Skidåkare har under hela 1990-talet har visat på högre och högre blodvärden med mätinstrument some FIS anser tillförlitliga nog. Men plötsligt när EPO gick att spåra så rasade värdena ner till normal nivå direkt. VARFÖR ska vi tro att detta är en slump?

Rasmus Damsgaard: Man behöver inte vara geni för att inse orsaken.

Detta är som sagt en stor indikation på FUSK, och är inte de icke-fuskande idrottarna värda en noggrann undersökning? Skulle inte ovanstående personer vara besvikna om de visste att de inte tagit otillåtna medel och under hela sin karriär tvingats tävla mot fuskare, vilket i sin tur skulle resultera i att de själva aldrig kunde nå prispallen pga denna orättvisa? Dopare kan alltså bli miljonärer i slutänden, men de som kört med rena kort får hitta andra inkomster. För att säkerställa att det INTE gått till på ett fult sätt är det väl bra att tillsätta en sanningskommission?

  • Äktheten i dom blodprov som togs i Lahtis har bekräftats av flera experter och FIS högsta ansvarige, Bengt-Erik Bengtsson som också skrev under testen. Undersökningar som gjorts visar att om man har samma blod visar dom bärbara HB-mätarna nästan exakt samma siffror som i en laboratorium.
  • Magnus Svenungsson säger att de frågat norska skidåkare om att få se deras blodvärden. Det hade varit så enkelt att kunna avfärda allt med att visa upp dom. Om svenska och norska skidförbunden inget har att dölja, varför ger dom inte ut alla testvärden som tagits?
  • Alla blodprover som togs i OS 94 Lillehammer spolades ner i avloppet. Var det smart? Vem bestämde det?
  • Torgny Mogren föreslog att aktiva åkare under den här tiden skulle kunna underteckna ett dokument som gör att man kan publicera deras HB värden. Bra idé, för det finns väl inget att dölja, eller hur? De handlar inte om skolbetyg eller IQ-värden utan blodplättar som inte är något att skämmas för. Ja, såvida man inte fuskar förstås.
  • Det är FIS egna anti-dopningsexperter som talar om det onaturliga med att ha blodvärden över 170.
  • Landslagsläkaren Magnus Dyborn: I det här allmäna tonläget som vi har nu och de diskussioner som förs, så är det viktigt att vi har en full transparens.
  • Magnus Svenungsson: Det är inget konstigt med mätaren. Här finns kvinnor med normala värden från 138 och män med normala värden på 146. Dom vann inte! Däremot dom med högst värden. En tillfällighet? Jag tycker att det är märkligt att angripa mätutrustningen. Det skulle i så fall innebära att skidåkare fått startförbud på grund av felaktig mätning.

Varför skriver jag en bloggartikel om det här nu när min Blogg har en kristen inriktning? Det var länge sedan jag såg på en skidtävling. Jag gjorde det förr i tiden men inte nu. Jag skriver med tanke på det här med fusk, omvändelse och evigt liv. Idrottare som går till graven utan att ha erkänt år av fusk och lögner är ju faktiskt oomvända syndare som inte har del i Guds rike. Det är skakande! Är det värt det?

Matteus 16:26 Ty vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ? Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ?

Är jag då alltför dömande när jag pekar ut personer som faktiskt inte blivit påkomna med doping? Jag anklagar dem inte för doping utan bara det som är ren fakta. De har haft onaturligt höga blodvärden, ingen av dem har kunnat påvisa detta genetiskt, enligt expertis finns inga förklaringar för dessa enormt höga värden, enligt samma expertis handlar det om manipulation av blodet, och blodvärdena gick ner till normal nivå så fort man kunde börja spåra EPO. Sist men inte minst har personer gjort allt för att låta allt detta få vara kvar i dunklet. Skidbasarna för både det norska och det svenska landslagen verkar vara mer irriterade och besvärade över vad som uppkommit i stället för att visa intresse för att undersöka saker och till närmare. Vad har de att dölja? Varför inte köra med öppna kort och visa upp alla prov som går att visa och uppmuntra alla sina skidåkare att även de visar allt som går att visa? Det är väl bra för idrotten och bra att slippa leva med eviga misstankar om brott? Tänk tanken att fusk faktiskt kan ha förekommit! Det skadar väl inte att ta reda på? I stället verkar inställningen vara:

”There is nothing to find here. Move along, move along…”

Efter karriären blev Di Centa invald i IOK – Internationella Olympiska kommittén
Efter karriären blev Smirnov invald i WADA – WORLD ANTI-DOPING AGENCY
Efter karriären blev Ulvang vald till ny ordförande för längdåkningskommittén i FIS

http://www.nytimes.com/1994/02/28/sp…-are-over.html

WINTER OLYMPICS; Smirnov’s Long Race and Wait Are Over
…….
Smirnov’s victory came at the expense of Mika Myllylae of Finland, who took the silver medal, and Sture Sivertsen of Norway, who took the bronze. It also came at the expense of Smirnov’s Norwegian friends Bjorn Daehlie and Vegard Ulvang, who finished fourth and 10th.

”I am disappointed for myself, but the best thing about today is that Vladimir finally did it,” said Ulvang, the triple Olympic gold medalist in Albertville two years ago who could manage only one silver medal here

Smirnov was inundated with letters from supportive Norwegians, some of which contained paper medals colored gold. Since then, he has begun pitching coffee on Norwegian televisionand continued his adventures with Ulvang, spending three weeks climbing mountains and riding horses with him in Mongolia last summer.
Här kan man läsa om hur Damsgaard var den enda som fick göra dopingprov på Armstrong efter krav från honom och Astana. Han tog även emot en likadan tävlingscykel som CSC cyklar med av Bjarne Riis. Efter detta tog Anti Doping Danmark avstånd från Damsgaard. http://www.b.dk/kultur/dopingjaegerens-cykel

Hmmm?

Länk till Aftonbladets artikel och här är artikeln som visar att Per Elofsson hade perfekta blodvärden. Per Elofsson reagerar på rätt sätt när han frivilligt visar upp sina blodvärden. DET BORDE VÄL EN MISSTÄNKT SKIDÅKARE GÖRA OM HAN VET ATT HAN HAR RENT MJÖL I PÅSEN OCH VILL GÖRA SLUT PÅ ALLA DÅLIGA RYKTEN?

Vad är TULIP och varför sprids KALVINISM och gnosticism?

Kalvinister tror mer eller mindre öppet på TULIP

Om en person säger sig tro på TULIP, så kan man förstå hans/hennes tro genom att helt enkelt studera vad bokstäverna i TULIP står för. Läs mer om punkterna längre ner. Man skulle kortfattat kunna förklara kalvinism med läran att människan inte har någon egen fri vilja, att Gud förutbestämmer ALLT och att INGENTING sker emot hans vilja. Detta gäller förstås bara om man vill vara konsekvent med TULIP, och det existerar heller ingen kalvinist som kan/vill vara helt konsekvent med sin egen lära. Lyckligtvis!

En del kalvinister skulle protestera direkt och säga ”Jo, vi har visst fri vilja men  vi har endast viljan att agera inom vår egen natur!”. Men då måste man fråga sig 1) Vem gav oss denna natur?, och 2) Har vi denna onda natur enligt Guds vilja eller emot Guds vilja? Dessa frågor kan inga kalvinister svara på utan att slå knut på sig själva, men många jag samspråkat med säger öppet att Gud predestinerat även vår synd eftersom de menar att han predestinerat allt, och att han inte vore allsmäktig om minsta lilla inträffade emot hans vilja.

“If there is one single molecule in this universe running around loose, totally free of God’s sovereignty, then we have no guarantee that a single promise of God will ever be fulfilled.” ― R.C. Sproul, Chosen By God: Know God’s Perfect Plan for His Glory and His Children

John Kalvin (1509-1564) startade inte begreppet TULIP som ju kom till ca 50 år efter hans död, men TULIP har ändå sitt ursprung i hans resonemang och teologi. Kalvin var i sin tur tagit många av sina idéer från Augustinus som var en före detta gnostiker. Ingen har fört in så många falska läror till kyrkan som Augustinus, och vi tror än idag på många obibliska läror som härrör från hans tid. Läs mer om Augustinus många nya läror här. Förutom att tro på TULIP säger en del kalvinister att de också tror på lärosatsen i Westminster Confession of Faith från 1647. Även den lärosatsen innehåller en rad motstridigheter gömda bakom mycket ludd och fina ord, såsom att Gud förutbestämt allt, dock inte synd. Jaha, så synd sker alltså emot Guds vilja? Nej, det kan få kalvinister erkänna för då vore han ju inte allsmäktig. Så då borde vi slå fast att Westminster Confession of Faith inte kan vara ett bra rättesnöre? Hur kan Gud förutbestämma allt som sker samtidigt som människan har ansvar för sina handlingar – som ju är förutbestämda av Gud?

”God from all eternity, did, by the most wise and holy counsel of His own will, freely, and unchangeably ordain whatsoever comes to pass: yet so, as thereby neither is God the author of sin, nor is violence offered to the will of the creatures; nor is the liberty or contingency of second causes taken away, but rather established.” (WCF)

Pga internets inflytande så har dessvärre kalvinismen spridit sig alltmer även i Sverige. Alla kalvinister är anhängare av lärorna som finns inbyggda i systemet under benämningen TULIP (se nedan) även om inte alla använder sig utav dessa bokstäver. Kalvinister tror också till högre eller mindre grad på Kalvins läror även om det inte alls är säkert att de köper Kalvins läror rakt av. Om en person säger sig tro på TULIP är det inte fel att ”döma honom” som en TULIP-anhängare. Det är förmodligen vad han/hon själv föredrar eftersom det finns ett erkännande om att tro på TULIP. En del vill inte kalla sig kalvinister, men däremot TULIP-anhängare, och det måste man förstås respektera.

1) Bokstäverna och innehållet i TULIP står och faller tillsammans. Det går visserligen att vara endast ”P-troende” men då är man å andra sidan ingen kalvinist. Tror man på någon av de andra punkterna måste man tro på alla fem för att vara konsekvent. Detta är solklart när man läser vad de fem punkterna står för. Det finns många som menar sig bara tro på 2, 3 eller 4 men det är inte konsekvent.

2) Det existerar noll kalvinister som är konsekventa med sin egen lära. Det beror på att läran är motstridig i sig själv och resulterar i en Gud som är orsaken till synd och därmed värre än djävulen som ju bara lydigt måste agera såsom Gud tvingat honom till. Inte ens ”hyper-kalvinister”  är helt konsekventa med sin lära. Alla kalvinister uttrycker sig i olika grad som om de inte vore kalvinister utan i stället trodde på människans fri vilja och att vi alla (utvalda eller ej) har möjlighet att agera emot Guds vilja. Många gånger kan vi bli förbluffade över att någon välkänd predikant faktiskt är kalvinist eftersom han uttryckt sig på ett motsatt sätt i sina predikningar.

3) De flesta kalvinister menar att de är missförstådda och att andra inte förstått deras läror. I stället är det de som inte förstått vad Guds suveränitet och människans fria vilja egentligen innebär. De får för sig att Gud inte kan vara ”allsmäktig” såvida han inte förutbestämt ALLT. De har fått för sig att en allsmäktig/suverän Gud inte kan eller vill skapa människan med fri vilja och utesluter det alternativet som ens möjligt.

4) Kalvinister är experter på att anamma paradoxer, hitta på nya fina telogiska termer, förvränga ord och att ta verser ur sitt sammanhang. Tack vare sofistikerade begrepp och mycket fluff mellan raderna har de lyckats få många anhängare som tycker att systemet låter trovärdigt. Kalvinister besvarar ofta absurda teologiska resultat med ”Guds tankar är högre än våra tankar”. Vilka absurda motstridigheter som helst kan lösas med det citatet…

5) I diskussioner med kalvinister får man ofta (inte alltid) kallas man ofta arminianer (arminians) och/eller pelagians om vi inte håller med dem om kalvinismen. Läs mer om detta här och här

6) Kalvinismen har fått en del anhängare för att det låter vackert och prestigelöst att upphöja Guds suveränitet (med den kalvinistiska tolkningen) och exklamera att ”Gud är i centrum och inte människan”. Det fokuserar mycket på att det inte ska finnas någon anledning till stolthet eller skrytsamhet, så därför tror de att om vi har minsta finger med i spelet så skulle det svärta ner Guds suveränitet och hans ära – även om det bara handlar om att tacka ja till frälsningen. Om inte Gud gör precis ALLT åt oss (inklusive att tacka ja/nej åt oss, och att omvända oss åt oss, att undvika synd åt oss, etc) så menar de att han inte är allsmäktig. I själva verket är det kalvinismens lära som får vissa människor att vara stolta eftersom de ju tror att de är Guds utvalda – och alla kalvinister anser sig förstås vara utvalda.

7) Det finns en del före-detta kalvinister så det ÄR inte omöjligt att omvända dem, men det är mycket svårt eftersom det finns någon tilldragande i kalvinism som håller människor kvar. Många kalvinister är helt ointresserade av att läsa artiklar och böcker från icke-reformerta, utan i stället söker de bara mer och mer lektyr från kalvinister. De matar sig därmed regelbundet med kalvinism och lär sig detta resonemang, och blir till slut inte ens medvetna att de använder obibliska termer som de ger kalvinistiska tolkningar. Det finns många bra websidor som enkelt löser de problem som kalvinisterna trasslat in sig i.

8) INGEN av de gamla kyrkofäderna lärde ut någonting som ens liknar kalvinism de första 300 åren e.Kr. Samtliga utan undantag lärde ut att människan har en fri vilja och inte alls är född syndig och oförmögen att göra gott. Hade verkligen alla fel så fort den sista aposteln gick ur tiden? De enda som lärde ut något som liknar kalvinism var gnostikerna.

T U L I P

T – Total depravity (eller Total Inability) innebär att alla är födda i synd och att ingen har en grundinställning (pga sin medfödda onda natur) som skulle kunna möjliggöra att de strävar efter att lära känna Gud. INGEN har alltså i grunden en möjlighet att finna Gud eftersom deras natur gör dem ovilliga till detta. Med andra ord är det GUD som måste ”uppväcka” människor så att de kan söka honom, finna honom, omvända sig, och tro. Grejen är att han endast uppväcker vissa! Nämligen de som han vill ska räddas, och de som han uppväcker KOMMER att bli frälsta vare sig de vill eller ej. Gud gör dem  villiga och Gud är också den som ger tro – men alltså endast till vissa speciellt utvalda. Dessa utvalda får en säker plats i himlen och de övriga lämnar han ryggen, vilket innebär att de inte har en chans att bli frälsta eftersom de är kvar i sin ouppväckta onda natur som påtvingats dem. De  är därmed förlorade redan vid födseln, och faktiskt redan innan världen skapades eftersom det var då som Gud bestämde alla människors destination.

Kalvinister anser att människan i sin grund är ”död” och med detta menar de att vi är helt oförmögna att utföra goda moraliska handlingar såvida inte Gud utvalt oss och uppväckt oss. Trots att ”depraved” och ”depravity” inte finns med som ord i Bibeln (KJV) är idén med T själva grunden till TULIP trots att Bibeln inte alls lär ut att alla människor är ”döda” eller att ”död” ens skulle ha en sådan betydelse som kalvinisterna vill ge det ordet. Det hjälper inte att berätta för kalvinister att den förlorade sonen ju var DÖD och FÖRLORAD och ÄNDÅ gjorde ett mycket gott moraliskt val (helt själv) när han ångrade sin synd och återvände till sin Far.

U – Unconditional election innebär att Gud valt vem som ska bli frälst och han baserar inte det på något som vi gör eller tror. Han handplockar människor helt utan motkrav eller villkor från vår sida och man skulle kunna säga att han kastar tärning för att slumpmässigt välja vem som ska hamna i himmel eller helvete. Detta val gjorde han INNAN jordens skapelse och följdaktligen långt innan vi fanns till. De som Gud utväljer KOMMER att bli frälsta så redan när människor föds är deras framtida destination redan förutbestämd och garanterad. De som han inte utväljer till frälsning ratas alltså inte pga någon synd, eftersom de utvaldes till ett liv i evigt helvete innan de ens fanns till och långt innan de kunde synda. Människor är alltså frälsta pga av Guds val, snarare än av tro (även om de som han valt förstås garanterat kommer att tro).

L – Limited atonemement betyder att Jesus inte dog för alla människor utan endast för några få. Det är alltså en begränsad skara som kan bli frälsta men de kommer å andra sidan tveklöst att bli frälsta. Endast de synder som de utvalda gjort sig skyldiga till är täckta genom Jesus död på korset, men inte övrigas synder. För de utvalda har därmed Jesus död stort värde men för de övriga spelar hans död ingen som helst roll eftersom detta syndoffer aldrig var ämnat för dem.

I – Irresistable grace betyder ”oemotståndlig nåd” vilket innebär att Guds nåd har en sådan kraft att den drar de utvalda till honom och de kommer att svara JA när han drar och kallar. Den som Gud har bestämt till frälsning kommer garanterat att bli frälst. Den heliga ande kan inte bli motarbetad av de utvalda, och den heliga ande kommer snarare att se till att de utvalda samarbetar och tror. Deras natur manipuleras så att de ”frivilligt” kommer till Gud.

P – Perseverance of the saints är samma sak  som ”unconditional eternal security” (även om kalvinister protesterar) och betyder att de Gud kallar KOMMER att fortsätta att tro på honom till slutet. Det betyder att om någon tappar sin tro så var han aldrig en utvald från första början. Eller också kommer personen att återvända till sin tro senare om han är utvald. Man kan alltså aldrig veta eller känna sig säker på sin frälsning eftersom man kan leva ett långt liv till synes som en sann kristen, men ändå förlora sin tro i slutet av sina dagar – vilket skulle bevisa att man egentligen aldrig varit utvald och frälst en enda gång.

Varför är inte alla frälsta?

Vanliga kristna icke-kalvinister tror att människor hamnar i helvetet helt rättfärdigt eftersom de är syndare, vägrar att söka Gud vägrar att komma när han kallar, inte ger honom den respekt och tacksamhet han förtjänar, och för att de inte accepterat Jesus offer på korset som kan få deras synder förlåtna. Det är också det som Bibeln lär ut. Kalvinister däremot kan inte stämma in i detta eftersom de ju tvingas tro att människor inte hamnar i helvetet pga någon synd (eftersom de är utvalda till helvetet innan de ens föds) och eftersom de ej uvalda INTE var ämnade att bli frälsta från första början. Men de ej uvalda har ingen som helst anledning att visa respekt och tacksamhet för Gud eftersom han ju skapat dem för att bli framtida invånare i helvetet, och han tvingade på dem en syndfull natur som de inte hade något annat val än att följa. Om de själva hade fått välja så hade de förstås inte valt att få en sådan natur som leder till ett evigt liv i helvetet. Vem vid sina sinnens fulla bruk skulle frivilligt välja en evighet i en brasa? Man kan fråga sig vad vi ska med djävulen till när Gud gör allt jobbet åt honom?

Här nedan följer en liten lista över kalvinistiska (”reformerta”) teologer/predikanter som kanske är kända hos oss svenskar. Det är ingen hemlighet att dessa personer är reformerta och stödjer TULIP och det här är heller ingen ”hatlista” av något slag. Jag vill bara att läsare och lyssnare ska vara uppmärksamma på vad predikanter och författare egentligen står för så att de är beredda att avslöja falska läror när de kommer. Om man redan från början vet att en predikant tror på Kalvins läror och/eller TULIP så vet man också vad predikanten utgår ifrån och vilken grundinställning han/hon har. Jag kan säga AMEN till massor av påståenden som nedanstående predikanter gjort, men jag kan även säga AMEN till påståenden från katoliker och framgångsteologer. Jag kan t o m säga AMEN till en rad påståenden från Jehovas vittnen, kristadelfianer och mormoner. Allt de säger är inte goja. Men SE UPP eftersom ju mer sanning en predikant producerar, desto mer slappnar vi av och riskerar att släppa in även villoläror i våra hjärtan.

En varg tillåts sällan predika, men en varg i fårakläder kanske släpps in och därmed kanske också villoläror slinker in och får fäste. Om en predikant medger att han är mormon kanske han inte ens släpps in i en kristen kyrka, men om en person bara säger att han är ”kristen och Bibeltroende” kanske han tillåts predika, och framkommer det då att personen ifråga är reformert och TULIP-troende så är det förstås stor risk att han påverkar åhörarna med sina TULIP-doktriner även om han skulle predika 95% sanning och 5% villoläror. Många reformerta är heller inte helt öppna med sina TULIP-åsikter eftersom de vet att det kan stöta på patrull att medge att Jesus inte dött för alla och att Gud är den som förutbestämmer och orsakar att människor syndar. De föredrar att uttrycka sig mycket mer diffust och med mycket ludd för att framstå som mer diplomatiska. Nu kan det förstås vara så att kalvinister är vilseledda själva, men det ändrar inte på sakens natur – att de riskerar att vilseleda andra. Här kommer hur som helst listan…

  • Jonathan Edwards
  • Paul Washer
  • Mark Driscoll
  • John Bunyan
  • R C Sproul
  • Arthur Pink
  • John Piper
  • John MacArthur
  • Alistair Begg
  • Albert Mohler
  • William Carey
  • John Gill
  • Charles Spurgeon
  • James White
  • Louis Berkhoff
  • Albert Mohler
  • J.I. Packer
  • John Owen
  • George Whitefield
  • Cornelius Plantinga
  • Cornelius Van Til
  • Greg Bahnsen
  • B.B. Warfield
  • Louie Giglio
  • Francis Chan
  • Francis Schaeffer

Att vara kalvinist är inte detsamma som att inte vara frälst – Gud dömercalvinism 38

Jag är övertygad om att personerna ovan har lyckats få människor frälsta, men så är fallet även bland andra irrlärare. Vi kan aldrig veta hur mycket nytta och hur mycket skada de orsakat, men det viktiga är att vi är tydliga med var de har FEL i sin lära så att vi kan begränsa eventuell skada. Är det då så farligt med att kalvinismen sprids i Sverige? Ja, så fort det handlar om att själar kan förloras så är det farligt. Jag säger inte att kalvinister aldrig i livet kan vara frälsta (Gud vet, men inte jag), men en lära som smutskastar Gud kan skrämma bort människor från honom – som idén att Gud inte älskar alla människor tillräckligt för att dö för dem, och idén att Gud är den som orsakar att människor mördar, lemlästar, våldtar, stjäl, ljuger och aborterar bort foster. Det finns kalvinister (såsom James White) som på fullt allvar anser att även små barn som våldtas är förutbestämda till detta av Gud. Många kalvinister lär också att vi ständigt syndar i tanke, ord och gärningar och att vi ändå är frälsta, vilket förstås riskerar att hålla människor kvar i sin synd och in i en falsk trygghet trots att de är på väg till helvetet.

Eftersom allting är förutbestämt och redan avgjort så tvingas kalvinister att tro att evangelisation och böner inte påverkar någonting ett endaste dyft, men trots det evangeliserar och ber de  i alla fall (för att Gud av någon anledning bett dem att göra det). Det är hur som helst ingen bra inställning att tro att vi aldrig kan påverka någon utgång med bön eller evangelisation, och att aldrig kunna säga till en medmänniska att Gud älskar henne och vill att hon ska ge sitt liv till honom – eftersom det troliga (enligt kalvinismen) är att Gud inte vill att hon ska bli frälst.

Många kalvinister protesterar säkert vilt när de läser detta eftersom de inte känner igen sig och kanske inte hört sina reformerta favoritpredikanter nämna sådana läror, men tror de på TULIP så är detta vad de faktiskt måste tro för att vara konsekventa.Om man tar bort all ”fluff” mellan raderna är det lättare att se vad slutresultatet faktiskt blir. Paul Washer kan vi ibland höra predika om hur viktigt det är att omvända sig (och han är därmed inte konsekvent med sin egen lära eftersom människan inte själv kan välja att omvända sig) men samtidigt säger han också att det inte kan gå ens minuter innan vi måste synda eftersom människan i grunden är så omöjlig. Så vad är det då för vits med omvändelse om vi ständigt syndar?

2 Timotheosbrevet 4:3 Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå ut med den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen

Läs gärna mitt inlägg till Bergsjöbloggen här, för att se exempel på hur svårt det är för en kalvinist att vara trogen sin egen lära om TULIP.