Tag Archive | suverän

“Men de lyssnade inte till sin far, ty Herren ville döda dem” 1 Sam. 2:25

Jan26

Eli1 Sam. 2:25 —Men de lyssnade inte till sin far, ty Herren ville döda dem

Denna halva vers brukar användas för att försöka ge stöd åt predestinationsläran – att Gud är den som förutbestämmer vem som ska bli frälst och vem som inte ska det, och att ingenting sker emot hans vilja, vilket då måste inkludera synd (om man vill vara konsekvent). Men meningen ovan kan helt enkelt läsas “de lyssnade inte till sin far och DÄRFÖR ville Herren döda dem”.  Det svenska ordet “ty” kan också uttryckas med “därför”, och enligt Adam Clarke så är det hebreiska ordet som är översatt till “ty”, också översätt till “därför” på andra ställen i Bibeln. 

Adam Clarke:

“Because the Lord would slay them – The particle כי ki, which we translate because, and thus make their continuance in sin the effect of God’s determination to destroy them, should be translated therefore, as it means in many parts of the sacred writings. See Noldius’s Particles, where the very text in question is introduced: Sed non auscultarunt, etc., Ideo voluit Jehova eos interficere; “But they would not hearken, etc.; Therefore God purposed to destroy them.” It was their not hearkening that induced the Lord to will their destruction.”

Young’s Literal translation:

25 If a man sin against a man, then hath God judged him; but if against Jehovah a man sin, who doth pray for him?’ and they hearken not to the voice of their father, THOUGH Jehovah hath delighted to put them to death.

Det vore en absurd tanke att Gud först förvägrar vissa människor möjligheten att lyssna på honom – som ju skulle kunna medföra omvändelse  och liv – för att sedan vända helt om och döda dem för att de inte lyssnade på honom! Ville han att de skulle lyssna på honom eller inte? Man skulle kunna tycka att detta säger sig självt, men i den reformerta skolan så förekommer det flera teologiska kullerbyttor för att om möjligt försvara den reformerta tron. Därför slår man gärna klorna i varje vers som skulle kunna tyda på att Gud predestinerar ALLT under solen.  Här är hela kontexten:

1 Sam. 2:22 Eli var nu mycket gammal. När han fick höra allt vad hans söner gjorde mot hela Israel och att de låg med de kvinnor som tjänstgjorde vid ingången till uppenbarelsetältet, 23 sade han till dem: “Varför gör ni sådant? Jag hör från allt folket här hur illa ni handlar. 24 Gör inte så, mina söner! Det är inget gott rykte jag hör, det som sprids bland Herrens folk. 25 Om en människa syndar mot en annan människa, kan Gud medla för henne. Men om en människa syndar mot Herren, vem kan då medla för henne?” Men de lyssnade inte till sin far, ty Herren ville döda dem.

Elis söner var Hofni och Pinehas, och de agerade ofta emot Guds heliga lagar och bud, och de är lysande exempel på att Guds vilja inte alltid sker. Läser vi vidare i texten ser vi också att den annars så gudfruktiga Eli varit alldeles för mesig vad gäller hans egna söner, för även om han själv inte deltog i deras synder (eller andras synder) så tillrättavisade han dem inte tillräckligt. Kärleken till ens egna barn är ju ofta väldigt stark, men om man har en sådan ansvarsfull roll som Eli hade (prästrollen, med ansvar för Herrens Hus och alla offer) så är det extra viktigt att medarbetare och hushållsmedlemmar lever enligt Guds lagar – för att vara goda föredömen och mönster.  I stället blev det tvärt om, för trots att Eli faktiskt både varnade dem och bad dem sluta med sina syndiga liv, så  borde han ha följt upp historien för att se till att det verkligen blev en förändring.

Elis var visserligen av en rejält hög ålder och var blind, men han hade ändå ansvaret för ordningen i Guds hus, och om han skulle uppleva att han inte klarade av sitt arbete så hade han ju chansen att se till att en god efterträdare fanns tillgänglig. Det borde ha varit hans söner, och kanske hoppades han i det längsta att de skulle omvända sig. Men eftersom han var alldeles för mild gentemot sina söner så gjorde han fel pga sitt ansvar som han negligerade. Det är intressant att se att Gud faktiskt ångrade sitt tidigare löfte om välsignelser, och ändrade ståndpunkt pga människors beteenden. Det talar starkt emot en teologi där det inte finns fri vilja och där Gud förutbestämmer allt utan påverkan av människor. Det ursprungliga löftet innehöll ansvar och välsignelser, men eftersom Gud kände sig föraktad så ändrade han på de planerna. Saker och ting sker inte alltid som Gud tänkt, och det är pga människans fri vilja som han skapade oss med. 

27 En gudsman kom till Eli och sade till honom: “Så säger Herren: Uppenbarade jag mig inte för din faders hus när de var i Egypten och tjänade faraos hus? 28 Och utvalde jag inte honom bland alla Israels stammar till präst åt mig för att offra på mitt altare och tända rökelse och bära efod inför mitt ansikte? Gav jag inte Israels barns alla eldsoffer åt din faders hus? 29 Varför föraktar ni då mina slaktoffer och mina matoffer som jag har befallt i min boning? Hur kan du ära dina söner mer än mig, så att ni göder er själva med det bästa av varje offergåva från mitt folk Israel? 30 Därför säger Herren, Israels Gud: Visserligen har jag sagt att ditt och din faders hus skulle få vandra inför mig för all framtid, men nu säger Herren: Det skall inte ske! Jag skall ära dem som ärar mig, men de som föraktar mig skall komma på skam.  

Det Eli gjorde (eller INTE gjorde, med tanke på hans slapphet vad gäller sina syndiga söner) var helt klart en missgärning och emot Guds vilja, och straffet för blev hårt. Det kan hända att Gud helt enkelt tog sin hand ifrån Elis släkt och lät fienden få sin vilja fram. 

 

1 Sam. 3:13 Jag har kungjort för honom att jag skall döma hans hus till evig tid på grund av den synd han kände till, nämligen att hans söner drog förbannelse över sig, utan att han tillrättavisade dem. 14 Därför har jag också med ed betygat om Elis hus att dess missgärning aldrig någonsin skall försonas, vare sig med slaktoffer eller med någon annan offergåva.”

Elis död är mycket berömt. Han föll baklänges av stolen han satt på, bröt nacken och dog. 

12 En benjaminit sprang från slagfältet och kom till Silo samma dag, med sönderrivna kläder och med jord på sitt huvud. 13 När han kom dit satt Eli på sin stol vid sidan av vägen och vaktade, ty hans hjärta bävade av oro för Guds ark. Så snart mannen kom in i staden med budskapet, brast hela staden ut i klagorop. 14 När Eli hörde klagoropet, sade han: “Vad betyder detta oväsen?” Då skyndade mannen sig dit och berättade för Eli. 15 Men Eli var nittioåtta år gammal, och hans ögon hade gråstarr så att han inte kunde se. 16 Mannen sade till Eli: “Jag är den som har kommit från slagfältet. Jag flydde därifrån i dag.” Då sade Eli: “Vad har hänt, min son?” 17 Budbäraren svarade: “Israel har flytt för filisteerna, och mycket folk har stupat. Dina båda söner Hofni och Pinehas är också döda, och Guds ark har blivit erövrad.” 18 När han nämnde Guds ark, föll Eli baklänges av stolen vid sidan av porten, bröt nacken och dog. Ty mannen var gammal och tung. Eli hade då varit domare i Israel i fyrtio år.

Är Gud verkligen suverän och i full kontroll av hela jorden?

Aug19

“Suverän”, “suveränitet”, “kontroll”, “sovereign”, “sovereignty”, “control” är ord som inte finns med i våra Biblar (inte i de svenska översättningarna och inte heller i King James Bible) men det utesluter förstås inte att Gud inte kan vara suverän i alla fall – lite beroende på vad vi lägger ner i betydelse av dessa termer. Jag brukar ibland jämföra Guds suveränitet med förhållandet mellan en hund och dess ägare. Om någon går ut med sin hund och väljer att släppa lös den så betyder inte detta att hundägaren förlorat sin egen suveränitet till förmån för hunden, eller att han blivit överrumplad på något sätt. Hundägare känner vanligtvis mycket väl till hur sina hundar agerar och vilka risker som finns om hundarna släpps lösa. Trots detta väljer de ibland att ge hundarna lite frihet. I människorvärlden är bilden ännu tydligare eftersom vi ju inte styrs av en primitiv djurnatur baserad på instinkter, utan vi har en fri vilja och möjlighet att tygla våra kroppar och välja mellan olika alternativ.

Gud skapade människan till sin avbild, och det betyder inte att vi blev skapade som kopierade gudar, men vi kan precis som Gud göra olika val – fast inom vissa ramar. Gud gav faktiskt över kontrollen av jorden till ADAM för att han (människan) ska lägga den under sig och råda över djuren och allt som rör sig på jorden. Gud lät även Adam välja namn på djuren, och till sitt förfogande hade han en helt fri vilja och även fantasi och kreativitet.

1 Mosebok 1:28 Gud välsignade dem och sade till dem: “Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden! Lägg den under er och råd över fiskarna i havet, över fåglarna under himlen och över alla djur som rör sig på jorden!“

Men visst kan Gud gripa in om det blir fel, precis som en generaldirektör kan gripa in om några underordnade chefer helt kört ett stort projekt i botten – trots att de gavs frihet och ansvar att sköta ett projekt på egen hand:

1 Mosebok 6:5 Och Herren såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda. 6 Då ångrade Herren att han hade gjort människorna på jorden, och han var bedrövad i sitt hjärta. 7 Herren sade: “Människorna som jag har skapat skall jag utrota från jordens yta, ja, både människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. Jag ångrar att jag har gjort dem.”

Djävulen erbjöd Jesus all makt och härlighet om han bara tillbad honom. Djävulen säger att rikens hela makt och härlighet överlämnats åt honom (djävulen) och att han ger denna makt till vem han vill. Jesus rättade honom inte med att säga att han (djävulen) faktiskt inte hade någon makt att ge, utan berättade bara att det är endast GUD som ska tillbes. Nu är förstås djävulens makt begränsad och kortvarig, men det är en annan historia. Djävulen kan aldrig lova evigt liv för våra själar i ett himmelskt paradis, och detta är det viktigaste målet för oss. För att ta del av ett sådant löfte måste vi vända våra blickar till Gud och inte djävulen.

Lukas 4: 5 Då förde djävulen honom högt upp och visade honom för ett ögonblick alla riken i världen 6 och sade: “Dessa rikens hela makt och härlighet vill jag ge dig, ty åt mig har den överlämnats och jag ger den åt vem jag vill. 7 Därför skall allt vara ditt, om du tillber mig.” 

Bibeln säger att hela världen är i den ondes våld. Saker och ting gick alltså inte som det var tänkt, men det betyder förstås inte att Gud inte förutsåg att människan kanske skulle välja fel och bjuda in Satans välde till jorden:

1 John 5: 19 Vi vet att vi tillhör Gud och att hela världen är i den ondes våld. 

Satan kallas för den här tidsålderns gud, världens furste och härskaren av luftens välde. Han har definitivt stor makt:

2 Kor. 4:3 Är vårt evangelium dolt, så är det dolt för dem som går förlorade.4 Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet – han som är Guds avbild.

Joh. 12:31 Nu går en dom över världen. Nu skall denna världens furste kastas ut.

Ef. 2:2 Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner.

Djävulen har döden i sitt våld, men detta kommer han inte ha för evigt. Djävulen är också den sista FIENDEN. Självfallet planerade Gud inte från början att en fiende skulle rumstera runt ibland oss, så fallna änglar agerar emot Guds vilja:

Hebr. 2:14 Eftersom nu barnen hade fått del av kött och blod, fick han på liknande sätt del av kött och blod, för att han genom sin död skulle göra den maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen

1 Kor. 15:24 Därefter kommer slutet, då han överlämnar riket åt Gud, Fadern, sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft. 25 Ty han måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter. 26 Som den siste fienden berövas döden all makt

Vi kan läsa att skapelsen är under ett slaveri under förgängelsen och suckar och våndas. Detta är alltså inte den värld som Gud hade tänkt att vi skulle bo i:

Rom 8: 20 Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om 21 att också skapelsen skall befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet. 22 Vi vet att hela skapelsen ännu samfällt suckar och våndas. 

En förbannelse tär jorden EFTERSOM jorden blivit orenad av dess invånare och eftersom människan överträtt Guds undervisning, kränkt lagarna och det eviga förbundet. Så kan det gå när människan agerar på egen hand och emot Guds vilja.

Jesaja 24:Jorden har blivit orenad under sina invånare, ty de har överträtt Guds undervisning, kränkt lagarna och brutit det eviga förbundet.6 Därför förtär en förbannelse jorden, de som bor på den måste straffas för sin skuld.

Tack och lov finns det en väg ut ur eländet, och den vägen har GUD som förberett åt oss och hoppas att vi alla ska vandra på. Jesus dog på korset för våra synder och vi har alla fått en nyckel till Guds eviga rike. Det gäller för oss att inte kasta bort den men att memorera nyckelkoden som leder oss in genom porten. Koden är Omvändelse, Tro och Lydnad till slutet. Då får vi kronan!

Är Gud allvetande och/eller är allt förutbestämt?

Oct4

Om Gud vet varje detalj om framtiden eller bara vissa detaljer (det som går att veta) känns för mig som en ytterst oväsentlig fråga. På vad sätt ändrar vi våra liv om det skulle visa sig att Gud inte vet allt utan bara har en delvis kunskap om framtiden? Inte på minsta sätt. Frälsningen hänger absolut inte på en sådan trivial sak utan på vår tro på Jesus och vår vandring med honom. Själv vet jag bara att Gud åtminstone inte har förutbestämt allt som ska ske, och det räcker för mig. Gud vet helt klart allt som går att veta, men hur är det med saker och ting som inte går att veta och som inte inträffat än?

“Allvetande” finns inte i Bibeln och inte “suverän” ( “sovereign” i KJV). Självklart finns det massor med exempel på profetiska budskap från Gud som också slagit in i framtiden, men dessa händelser skulle också kunna inträffat för att Gud arrangerat dem. Om Gud till exempel bestämt att Jesus ska bli född av en jungfru i Betlehem, och att en man ska bli en förlöpare till hans födelse så kommer detta att ske. Detta är hur kalvinisterna ser på 100% av alla händelser som någonsin inträffat i alla tider, men det verkar som om planerade händelser inte tillhör vanligheterna och vi vet med bestämdhet att Gud aldrig skulle göra så att människor syndar på hans uppmaning. Gud frestar ingen och än mindre tvingar han människor att synda. Även om vi inte skulle tro på Guds absoluta förkunskap om allting så betyder det inte att Gud inte skulle ha all tillgänglig kunskap gällande allt som finns. Bibeln lär att Gud har totalkunskap om allting som existerar och vet allt (1 Joh. 3:20)  åtminstone vad som handlar om våra hjärtan, MEN frågan är om framtiden inbegrips i “allt” eftersom den ju inte existerar än? Även människor kan ju profetera och drömma sanndrömmar om vad som ska hända, och även Jesus visste en hel del om framtiden, men frågan är som sagt om Gud vet precis ALLT om FRAMTIDEN.

1 Mos.2:19Och HERREN Gud danade av jord alla markens djur och alla himmelens fåglar, och förde dem fram till mannen FÖR ATT SE huru denne skulle kalla dem; ty såsom mannen kallade var levande varelse, så skulle den heta.

I den här versen verkar det som att Gud förde fram djuren till Adam för att se vad Adam tänkte kalla dem.  Om inte Gud på förhand kände till vilka djurnamn som Adam skulle välja hade kanske ett bättre ordval varit lämpligt, men detta är förstås inget bevis för någonting. Det bevisar dock att Gud inte förutbestämt allting som reformerta tror

1 Mos. 18:21därför vill jag gå ditned och se om de verkligen i allt hava gjort efter det rop som har kommit till mig; om så icke är, vill jag veta det.»

Här kan vi läsa att Gud vill gå ned för att ta reda på någonting. Om Gud kände till saken innan han gick ned så är detta beskrivet på ett väldigt motsägande sätt, för hade han haft kännedom om saken hade han inte haft något skäl att nedstiga.

1 Mos. 22:12Då sade han: »Låt icke din hand komma vid gossen, och gör honom intet; ty NU VET JAG att du fruktar Gud, nu då du icke har undanhållit mig din ende son.»

Detta handlar alltså om Guds ord till Abraham (och inte en ängels åsikter eftersom det var Gud som Abraham inte undanhöll sin son för). Gud testade Abraham för att se hur han skulle agera. Man kan tycka, att om Gud från början visste att Abraham skulle ha den karaktären att inte undanhålla sin son så behövde han inte utföra ett test. Hade testet varit så att även andra människor skulle kunna veta att Abraham var stark i sin tro så hade kanske texten borde ha ändrats till “nu vet även andra att du fruktar Gud”. Men nu var det inte heller särskilt många vittnen till händelsen. Förmodligen inte ens Abrahams tjänare.

2 Mos. 4:8Och HERREN sade: »Om de icke vilja tro dig eller akta på det första tecknet, så måste de tro (MAY believe, KJV) det andra tecknet. 9Men om de icke ens tro dessa två tecken eller lyssna till dina ord, så tag av Nilflodens vatten och gjut ut det på torra landet, så skall vattnet, som du har tagit ur floden, förvandlas till blod på torra landet.»

Vi kan läsa om några OM här. Varför ger Gud Moses dessa olika alternativ? Om Gud visste exakt vad som ska ske så är dessa instruktioner inte till någon nytta. Detta låter som en plan A, B och C, beroende på hur egyptierna agerar. Det ser inte ut som Gud visste exakt hur egyptierna skulle agera i detalj.

2 Mos.13:17När Farao nu hade släppt folket, förde Gud dem icke på den väg som gick igenom filistéernas land, fastän denna var den genaste; ty Gud tänkte att folket, när det fick se krig hota, kunde ångra sig och vända tillbaka till Egypten;

Här kan vi läsa att skälet till att Gud inte ledde dem direkt till det heliga landet var att de KUNDE ångra sig och återvända till Egypten. Gud känner alltså till människors sätt att resonera (Gud har ju skapat människorna) och de förmodade slutresultaten till våra tankar men han verkar inte känna till alla framtida beslut som människorna gör.

2 Mos. 16:4 Då sade HERREN till Mose: »Se, jag vill låta bröd från himmelen regna åt eder. Och folket skall gå ut och samla för var dag så mycket som behöves. Så skall jag sätta dem på prov, för att se om de vilja vandra efter min lag eller icke.

Gud testar oss inte för att vi ska lära oss någonting eftersom ett test/prov är en kontroll för hur mycket vi redan vet.  Här kan vi återigen läsa att Gud testar för att ta reda på någonting.

3 Mos.14:11Och HERREN sade till Mose: »Huru länge skall detta folk förakta mig, och huru länge skola de framhärda i att icke vilja tro på mig, oaktat alla de tecken jag har gjort bland dem?12Jag skall slå dem med pest och förgöra dem, men dig vill jag göra till ett folk, större och mäktigare än detta.»

Det verkar som Gud är förbluffad över att hans folk inte vill tro och lyda honom. Han verkar själv tycka att de tecken han visat borde vara tillräckligt men ändå är utfallet något annat än det Gud förväntar sig. Gud säger också att han SKALL slå dem med pest och förgöra dem och göra Moses ättlingar större och mäktigare. Men Gud gör inte det han säger att han ska göra! Folket omvänder sig och efter samtal med Mose så ändrar Gud sig och utför inte de handlingar han säger att han ska göra. Gud kan ju inte ljuga, så det kan bara betyda att Gud verkligen ämnade göra någonting som han sedan ångrade och ändrade planerna.

4 Mos.14:30Sannerligen, ingen av eder skall komma in i det land som jag med upplyft hand har lovat giva eder till boning, ingen förutom Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son.

Hesekiel 20: 6På den dagen lovade jag dem med upplyft hand att föra dem ut ur Egyptens land, till det land som jag hade utsett åt dem, ett land som skulle flyta av mjölk och honung, och som vore härligast bland alla länder.—15Likväl upplyfte jag min hand inför dem i öknen och svor att jag icke skulle låta dem komma in i det land som jag hade givit dem, ett land som skulle flyta av mjölk och honung, och som vore härligast bland alla länder —

Här läser vi om att Gud bryter ett löfte. Gud är som sagt ingen lögnare och han bryter inga kontrakt såvida inte andra bryter kontraktet först, men OM Gud hade vetat att hans folk skulle vara olydiga och bryta kontraktet med honom, varför gav han då ett sådant starkt löfte, till och med med en upplyft hand? Hade det inte varit rakare att säga “Jag skulle kunna gett allt mitt folk det heliga landet men pga deras rebelliskhet så kommer det inte blir så”? Kan det vara så att Gud inte kände till att denna olydnad skulle bli ett faktum?

5 Mos. 8:2Och du skall komma ihåg allt vad som har skett på den väg HERREN, din Gud, nu i fyrtio åt har låtit dig vandra i öknen, för att tukta dig och pröva dig, så att han kunde förnimma vad som var i ditt hjärta: om du ville hålla hans bud eller icke.

5 Mos. 13:3så skall du ändå icke höra på den profetens ord eller på den drömmaren, ty HERREN, eder Gud, sätter eder därmed allenast på prov, för att förnimma om I älsken HERREN, eder Gud, av allt edert hjärta och av all eder själ.

En fyrtio år lång test är ganska mycket om Gud visste hela framtiden från början. Kände inte Gud till vad som fanns i deras hjärtan eftersom han var tvungen att pröva detta?

Domarboken 2:22ty jag skall med dem sätta Israel på prov, (and see whether, KJV) om de vilja hålla HERRENS väg och vandra därpå, såsom deras fäder hava hållit den, eller om de icke vilja det.»

Domarboken 2:4Med dessa ville HERREN sätta Israel på prov, för att förnimma om de ville hörsamma de bud som han hade givit deras fäder.

Skälen till dessa prov verkar vara att förbereda israelerna på strid (v.2) och att SE om de skulle lyda Guds bud.

1 Sam. 23: 10 Och David sade: »HERRE, Israels Gud, din tjänare har hört att Saul har i sinnet att komma mot Kegila och fördärva staden för min skull. 11 Skola Kegilas borgare då utlämna mig åt honom? Skall Saul komma hitned, såsom din tjänare har hört? HERRE, Israels Gud, förkunna det för din tjänare.» HERREN svarade: »Han skall komma hitned.»12 David frågade ytterligare: »Skola Kegilas borgare då utlämna mig och mina man åt Saul?» HERREN svarade: »De skola utlämna eder.»13Då bröt David upp med sitt folk, som utgjorde vid pass sex hundra man, och de drogo ut från Kegila och vandrade vart de kunde. När det då blev berättat för Saul att David hade flytt undan från Kegila avstod han från att draga ut.

Gud meddelar David vad som kommer att hända inom kort med Saul, staden Kegila och David själv men det som Gud säger SKA ske SKER INTE! Det kan bara bero på att David kände sig förvarnad över de framtidsutsikterna och valde en annan väg för att undvika det som Gud säger ska inträffa. Saul drog inte ens till den staden som Gud sagt att han skulle förstöra. Hur kan Gud meddela framtida händelser som faktiskt inte sker? Detta är åtminstone ett solklart bevis för att framtiden inte alltid är utstakad av Gud och att han låter vår fria vilja avgöra många slutresultat.

1 Kung. 20:42Och han sade till konungen: »Så säger HERREN: Därför att du har släppt ur din hand den man som av mig var given till spillo, skall det gå dig såsom det skulle hava gått honom, och ditt folk såsom det har gått hans folk.»

Gud säger här vad som SKULLE ha hänt mannen OM Kungen agerat på ett annat sätt. Kungen lydde däremot inte Guds uppmaning och detta ledde till ett helt annat resultat än det Gud hade i åtankarna.

 2 Krön. 32: 31Jämväl när från Babels furstar de sändebud kommo, som voro skickade till honom för att fråga efter det under som hade skett i landet, övergav Gud honom allenast för att pröva honom, på det att han skulle förnimma allt vad som var i hans hjärta.

Jeremia 3:7Och jag tänkte att sedan hon hade gjort allt detta, skulle hon vända tillbaka till mig. Men hon vände icke tillbaka. Och hennes syster Juda, den trolösa kvinnan, såg det.

Jeremia 3:—Och jag tänkte: »Då skolen I kalla mig fader och icke mer vika bort ifrån mig.»20Men såsom när en hustru är trolös mot sin make, så haven I av Israels hus varit trolösa mot mig, säger HERREN.

Jeremia 7:31Och Tofethöjderna i Hinnoms sons dal hava de byggt upp, för att där uppbränna sina söner och döttrar i eld, fastän jag aldrig har bjudit eller ens tänkt mig något sådant.

Jeremiah 19:5och byggt sina Baalshöjder, för att där bränna upp sina barn i eld, till brännoffer åt Baal, fastän jag aldrig har bjudit eller talat om eller ens tänkt mig något sådant,

Jeremia 32:35och Baalshöjderna i Hinnoms sons dal byggde de upp, för att där offra sina söner och döttrar åt Molok, fastän jag aldrig hade bjudit dem att göra sådan styggelse eller ens TÄNKT mig något sådant; och så förledde de Juda till SYND

Gud säger att han inte ens tänkt tanken att människorna skulle falla så lågt så att de offrar sing egna barn till avgudar, och självklart var detta helt emot Guds vilja eftersom Gud aldrig leder en människa till SYND vilket det är frågan om här.

Jeremia 26:2Så säger HERREN: Ställ dig i förgården till HERRENS hus och tala mot alla Juda städer, från vilka man kommer för att tillbedja i HERRENS hus, tala alla de ord som jag har bjudit dig tala till dem; tag intet därifrån. 3Kanhända skola de då höra och vända om, var och en från sin onda väg; då vill jag ÅNGRA det onda som jag har i sinnet att göra med dem för deras onda väsendes skull.

“Kanhända”? Om Gud vet slutresultatet så borde det bara finnas just det alternativet och inget annat. Gud borde väl veta om om människorna omvänder sig eller ej om han är allvetande?

Hesekiel 22:30Jag söker bland dem efter någon som skulle kunna uppföra en mur och träda fram i gapet inför mig till försvar för landet, på det att jag icke må fördärva det;men jag finner ingen.

Svårt att veta varför Gud skulle söka efter en viss sorts människor om han från början visste att de inte skulle finnas.

Hesekiel 33: 13Om jag säger till den rättfärdige att han skall få leva, och han sedan i förlitande på sin rättfärdighet gör vad orätt är, så skall intet ihågkommas av all hans rättfärdighet, utan genom det orätta som han gör skall han dö.

Varför säga tilll någon att han SKALL få leva om man vet om att han ska falla till orättfärdighet och INTE få leva?

Mer verser där Gud ångrar sig

1 Mosebok 6:6 då ångrade HERREN att han hade gjort människorna på jorden, och han blev bedrövad i sitt hjärta.

2 Mosebok 32:14 Då ångrade HERREN det onda som han hade hotat att göra mot sitt folk.

1 Samuelsboken 15:35 Och Samuel ville icke mer se Saul så länge han levde, ty Samuel sörjde över Saul, eftersom HERREN ångrade att han hade gjort Saul till konung över Israel.

2 Samuelsbokem 24:16 Men när ängeln räckte ut sin hand över Jerusalem för att fördärva det, ångrade HERREN det onda, och han sade till ängeln, folkets fördärvare: »Det är nog; drag nu din hand tillbaka.» Och HERRENS ängel var då vid jebuséen Araunas tröskplats.

Krönikeboken 21:15 Och Gud sände en ängel mot Jerusalem till att fördärva det. Men när denne höll på att fördärva, såg HERREN därtill och ångrade det onda, så att han sade till ängeln, Fördärvaren: »Det är nog; drag nu din hand tillbaka.» Och HERRENS ängel stod då vid jebuséen Ornans tröskplats.

Jona 3:10 Då nu Gud  SÅG vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde icke så.

Jeremia 26:19 Men lät väl Hiskia, Juda konung, med hela Juda, döda honom? Fruktade han icke i stället HERREN och bönföll inför honom, så att HERREN ångrade det onda som han hade beslutit över dem, medan tvärtom vi nu stå färdiga att draga över oss själva så mycket ont?»

Jeremia 18: 7Den ena gången hotar jag ett folk och ett rike att jag vill upprycka, nedbryta och förgöra det; 8men OM då det folket omvänder sig från det onda väsende mot vilket jag vände mitt hot, så ÅNGRAR jag det onda som jag hade tänkt att göra dem. 9En annan gång LOVAR jag ett folk och ett rike att jag vill uppbygga och plantera det; 10 men OM det då gör vad ont är i mina ögon och icke hör min röst, så ÅNGRAR jag det goda som jag hade sagt att jag ville göra dem.11Så säg du nu till Juda man och Jerusalems invånare: Så säger HERREN: Se, jag bereder åt eder en olycka, och jag har i sinnet ett anslag mot eder. Vänden därför om, var och en från sin onda väg, och bättren edert leverne och edert väsende.12Men de skola svara: »Du mödar dig förgäves. Vi vilja följa våra egna tankar och göra var och er efter sitt onda hjärtas hårdhet.

Amos 7:3 Då ångrade HERREN detta. »Det skall icke ske», sade HERREN.–-6Då ångrade HERREN detta. »Icke heller detta skall ske», sade Herren, HERREN.

Guds vilja sker inte alltid och han kan ändra sina beslut

Hebr. 5:12. Ty ni som för länge sedan BORDE vara lärare har åter behov av att man lär er de första grunderna av Guds ord. ni behöver mjölk och inte fast föda.

Jesaja 24:5Ty jorden har blivit ohelgad under sina inbyggare; de hava överträtt lagarna, DE hava förvandlat rätten, BRUTIT DET EVIGA FÖRBUNDET. 6Därför uppfräter förbannelse jorden, och de som bo där måste lida, vad de hava förskyllt; därför förtäras jordens inbyggare av hetta, så att ej många människor finnas kvar.

Hosea 4:6Det är förbi med mitt folk, därför att det ej får någon kunskap. Men eftersom du har förkastat kunskap, därför skall ock jag förkasta dig, så att du upphör att vara min präst. Och såsom du har förgätit din Guds lag, så skall ock jag förgäta dina barn.7Ju mer de hava fått växa till, dess mer hava de syndat mot mig; men deras ära skall jag förbyta i skam. 8Av mitt folks synd föda de sig, och till dess missgärning står deras begär. 9Men nu skall det gå prästen och folket lika: jag skall hemsöka dem för deras vägar, och för deras gärningar skall jag vedergälla dem.

Jesaja 5:1 Jag vill sjunga om min vän, min väns sång om hans vingård. Min vän hade en vingård på en bördig bergskulle. 2Och han hackade upp den och rensade den från stenar och planterade där ädla vinträd; han byggde ett vakttorn därinne, han högg ock ut ett presskar däri. Så väntade han att den skulle bära äkta druvor, MEN DEN BAR VILDDRUVOR. 3Och nu, I Jerusalems invånare och I Juda män, fällen nu eder dom mellan mig och min vingård. 4Vad kunde mer göras för min vingård, än vad jag har gjort för den? Varför bar den då vilddruvor, när jag väntade att den skulle bära äkta druvor? 5Så vill jag nu kungöra för eder vad jag skall göra med min vingård: Jag skall taga bort dess hägnad, och den skall givas till skövling; jag skall bryta ned dess mur, och den skall bliva nedtrampad.6Jag skall i grund fördärva den, ingen skall skära den eller gräva däri. Den skall fyllas med tistel och törne; och molnen skall jag förbjuda att sända ned regn på den. 7Ty HERREN Sebaots vingård, det är Israels hus; och Juda folk är hans älsklingsplantering. Men när han väntade laglydnad, då fann han lagbrott, och när han väntade rättfärdighet, fann han skriande orättfärdighet. —

Matt. 23:37. Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som är sända till dig, hur ofta har jag inte velat församla dina barn, såsom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar. Men ni ville inte.

3 Mos. 26:3 OM I vandren efter mina stadgar och hållen mina bud och gören efter dem, 4så skall jag giva eder regn i rätt tid, så att jorden giver sin gröda och träden på marken bära sin frukt.—14Men OM I icke hören mig och icke gören efter alla dessa bud,15om I förkasten mina stadgar, och om edra själar försmå mina rätter, så att I icke gören efter alla mina bud, utan bryten mitt förbund,16då skall ock jag handla på samma sätt mot eder: jag skall hemsöka eder med förskräckliga olyckor, med tärande sjukdom och feber, så att edra ögon försmäkta och eder själ förtvinar; och I skolen förgäves så eder säd, ty edra fiender skola äta den.

Sakarja 7:10Förtrycken icke änkan och den faderlöse, främlingen och den fattige, och tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra.»11Men de ville icke akta därpå, utan spjärnade emot i gensträvighet och tillslöto sina öron för att slippa att höra.12ja, de gjorde sina hjärtan hårda såsom diamant, för att slippa att höra den lag och de ord som HERREN Sebaot genom sin Ande hade sänt, förmedelst forna tiders profeter. Därför utgick stor vrede från HERREN Sebaot.13Och det skedde, att likasom de icke hade velat höra, när han ropade, så sade nu HERREN Sebaot: »Jag vill icke höra, när de ropa—

Jona 1:2»Stå upp och begiv dig till Nineve, den stora staden, och predika för den; ty deras ondska har kommit upp inför mitt ansikte.» 3Men Jona stod upp och ville fly till Tarsis, undan HERRENS ansikte. Och han for ned till Jafo och fann där ett skepp som skulle gå till Tarsis. Och sedan han hade erlagt betalning för resan, steg han ombord därpå för att fara med till Tarsis, undan HERRENS ansikte.— Jona 3:2»Stå upp och begiv dig till Nineve, den stora staden, och predika för den vad jag skall tala till dig.»— 4Och Jona begav sig på väg in i staden, en dagsresa, och predikade och sade: »Det dröjer ännu fyrtio dagar, så skall Nineve bliva omstörtat.» 5Då trodde folket i Nineve på Gud, och lyste ut en fasta och klädde sig i sorgdräkt, både stora och små.— 8Och både människor och djur skola hölja sig i sorgdräkt och ropa till Gud med all makt. Och var och en må vända om från sin onda väg och från den orätt som han har haft för händer. 9Vem vet, kanhända vänder Gud då om och ångrar sig och vänder sig ifrån sin vredes glöd, så att vi icke förgås.» 10Då nu Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde icke så.

Lukas 13:6. Och han framställde denna liknelse: En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård och han kom och sökte frukt på det, men fann ingen. 7. Då sade han till vingårdsmannen: Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, men jag finner ingen. Hugg bort det. Varför skall det också få suga ut jorden? 8. Han svarade och sade till honom: Herre, låt det stå också i detta år, för att jag må gräva omkring det och göda det. 9. Kanske det då skall bära frukt. Om inte, skall du därefter hugga bort det.

Apg 13:6. Sedan de hade färdats över ön ända till Pafos, träffade de där en trollkarl som var en falsk profet, en jude som hette Barjesus. 7. Han var hos landshövdingen Sergius Paulus, som var en förståndig man. Denne kallade till sig Barnabas och Saulus och begärde att få höra Guds ord.8. Men Elymas, trollkarlen – det är vad hans namn betyder –stod dem emot och sökte vända bort landshövdingen från tron. 9. Men Saulus, som också hette Paulus, fylld av den Helige Ande spände ögonen i honom 10. och sade: O du djävulens barn, full av all slags list och bedrägeri och fiende till all rättfärdighet! Skall du inte upphöra att förvränga Herrens rätta vägar?