Etikettarkiv | vård

Eutanasi (dödshjälp), eugenik (rashygien) och svenska lagar

elohimDen artikel som jag fastnat för vad gäller eutanasi gäller den syn på människan som herrarna Alexis Carrel, Charles Lindbergh, Henry Ford, etc, hade under sin tid (se länken högst upp under Källor) och det resonemang som många andra intellektuella hade under och innan andra världskriget gällande dödshjälp och att “hjälpa evolutionen på traven genom att eliminera svaga mänskliga länkar”. Eftersom de här herrarna inte skyggade för eugenik, så förefaller det sig ganska naturligt att de också är anhängare av eutanasi – vilket deras resonemang också visar. På många sätt kan vi se hur eutanasi och eugenik gått hand i hand i vår historia, och det är därför jag gärna skriver om båda. (Artikeln återfinns överst i listan under Källor.) För svenska lagar gällande eutanasi, se i slutet av artikeln.

Alexis Carrel och kulturen vad gäller dödshjälp och rashygien för ca hundra år sedanalexis carrel

Alexis Carrel föddes i Lyon, Frankrike 1873, och han studerade vetenskap på universitet i Lyon där han även tog doktorsexamen. Han studerade och undervisade både i Lyon och i Chicago och fick fullt medlemskap i Rockefeller Institute 1912. Samma år fick han  Nobelpriset i medicin och fysiologi, och han fick även många andra fina priser, utmärkelser och titlar. För svensk del så blev han tilldelad Nordstjärneorden (kommendör) för sina insatser.

Han träffade på flygaren Charles Lindbergh under 1930-talet och de blev mycket goda vänner eftersom de hade mycket gemensamt politiskt och socialt. De samarbetade i projekt vad gäller instrument för transplantationer, och Lindbergh ansåg att Carrel var hans närmaste vän. Lindbergh ville fortsätta att befrämja Carrels idéer även efter Carrels död. Liksom många andra intellektuella under den här tiden så var Carrel en anhängare av eugenik, och han var föreståndare för the French Foundation for the Study of Human Problems under Vichyregimen, som använde sig utav olika metoder kopplade till eugenik. Pga av sin relation till den här stiftelsen så fanns misstankar om att han även var involverad politiskt som nazist, men det kunde aldrig  bevisas. Han dog innan en rättegång mot honom där han anklagades för ett sådant samröre. 

År 1935 så publicerade Carrel en bok “L’Homme, cet inconnu” (Man, The Unknown) som blev en bästsäljare. Där förordade han eugenik eftersom han trodde på en ärftlig biologisk överlägsenhet hos vissa människor, och att avvikande människotyper borde tryckas tillbaka på olika sätt – även med hjälp av teknisk hjälp som senare skulle komma att förordas av nazisterna.

”A euthanasia establishment, equipped with a suitable gas, would allow the humanitarian and economic disposal of those who have killed, committed armed robbery, kidnapped children, robbed the poor or seriously betrayed public confidence”. /Alexis Carrel,  L’Homme, cet inconnu

1936 skrev Carrel i ett förord till den tyska förlagan:

“The German government has taken energetic measures against the propagation of the defective, the mentally diseased, and the criminal. The ideal solution would be the suppression of each of these individuals as soon as he has proven himself to be dangerous.” /Alexis Carrel,  L’Homme, cet inconnu, tyska översättningen

Carrel ansåg att solljus kunde ha en skadlig inverkan på våra gener.

”We must not forget that the most highly civilized races-the Scandinavians, for example-are white, and have lived for many generations in a country where the atmospheric luminosity is weak during a great part of the year …. The lower races generally inhabit countries where light is violent and temperature equal and warm.” /Alexis Carrel

Han svarade också en reporter, 1935, angående prospektet att Hitlers Tyskland en dag skulle kunna utveckla mänsklig “superman”.

“We do not really know the genesis of great men. Perhaps it would be effective if we could kill off the worst of these pure races and keep the best, as we do in the breeding of dogs.”

Även Hitler själv var en anhängare av Alexis Carrel, och som bekant även av Charles Darwin (liksom Stalin var anhängare av Darwins idéer). Hitler var starkt influerad av tankegångar som skulle kunna hjälpa evolutionen på traven genom att rensa bort “ogynnsamma gener” som han trodde skulle kunde hindra den ariska människan att få fritt spelrum. Självfallet drar jag inga likhetstecken mellan att tro på evolutionen och att vara en fanatiker liksom Hitler, men det visar bara att det inte bara är pseudoreligiösa fanatiker och fundamentalister man bör akta sig för, utan det kan även ateister med en fundamentalistisk evolutionstro. Carrel föddes i en katolsk familj men blev sedan agnostiker, ända fram till kort före sin död.

När det var dags för Karl Brandt, SS-Gruppenfũhrer och generalläkare i den tyska armén, att ställas inför rätta i Nũrnberg för anklagelser om tvångssterilisering och “eliminering” av förståndshandikappade människor, så använde han Carrels bok Man the Unknown som en del av sitt försvar – för att visa på en grundläggande och positiv attityd gällande eugenetik som t o m kunde återfinnas hos den högst ansedda läkaren Alexis Carrel.

Tyska eutanasiprogram, eugenikprogram eller båda?

Det har diskuterats om nazisternas eutanasiprogram Aktion T4  borde definieras som dödshjälp (eutanasi) eller inte. British Humanist Association definierar det tyska eutanasiprogrammet som en ofrivillig och aktiv dödshjälp – och alltså inte nödvändigtvis på frivillig basis. United States Holocaust Memorial Museum anser att eutanasi avser en handling som smärtfritt förkortar livet på kroniskt och gravt sjuka individer som i annat fall skulle behöva lida svårt. Det är därför Aktion T4 inte kan betraktas som dödshjälp/eutanasi eftersom syftet med det nazistiska eutanasiprogramet var att släcka liv som de själva definierade som ”liv ovärdiga att leva” snarare än att förkorta ett obotligt och dödligt lidande. Det kan förstås ha funnit fall där båda definitionerna slagit in hos en och samma individ. Det här visar bara på hur viktigt det är att resonera kring ett människoliv, och att undvika cyniska ståndpunkter och känslokallhet. Det visar också hur farligt det är att per automatik “gå med strömmen” och anse att man har de politiskt korrekta åsikterna eftersom “alla” har dem. Att gå med strömmen under den här tiden kunde innebära att anamma både eutanasi och eugenik.

Charles Darwins kusin Francis Galton var den som myntade begreppet “eugenics” i 1883 och beskrev det som “en vetenskap som förbättrade människorasens arvsmassa genom en förbättrad avel”. Anhängarna ansåg att fysiska och mentala problem orsakades av underlägsna gener och arvsanlag så därför ansåg de att människor med goda gener borde uppmuntras att skaffa avkomma (“positive eugenics”), medan människor med underlägsna gener borde uppmuntras att inte skaffa avkomma (negative eugenics). Det var inte ovanligt att eugenikförespråkare på den här tiden ansåg att fattigdom var en följd utav det biologiska arvet.

Sterilisering, aborter, rasbiologi, och även antisemitismcalvinism 13

I västvärlden fanns idéer om att låta sterilisera människor som man ansåg vara socialt missanpassade, och 1931 hade 25 amerikanska stater hunnit lagstifta om en påtvingad sterilisering. År 1944 så var mer än 40.000 amerikaner klassade som “tokiga” eller med “vacklande intellekt” och genomgick därför sterilisering. Två år efter att Hitler tog makten så började nazisterna med tvångssteriliseringsprogram, vilket drabbade mer än 360.000 förståndshandikappade tyskar. Även Sverige har ju en mörk historia vad gäller rasbiologi, och år 1921 inrättades Statens institut för rasbiologi i Uppsala, som var i bruk ända in på 1950-talet.

I USA var man under den här tiden rädd för att en del europeiska immigranter skulle komma att orsaka negativ skada på den vita rasen pga undermåliga gener, och en av de som var av den åsikten och en stor företrädare för eugenik var Margaret Sanger, som är upphovskvinnan för det amerikanska Planned Parenthood (en organisation som bl a erbjuder aborthjälp). Det är något som dagens ledare för Planned Parenthood inte gärna vill påminnas om, men hennes syn var helt klart baserad på eugenik enligt hennes egna ord:

”The campaign for birth control is not merely of eugenic value, but is practically identical with the final aims of eugenics” /Margaret Sanger 1921

”Birth control must lead ultimately to a cleaner race” /Margaret Sanger 1922

1932 så föreslog hon en plan där individer med undermåliga gener skulle kunna erbjudas valet att antingen segregeras eller annars steriliseras.

Även biltillverkare Henry Ford i USA är känd för att vara anhängare till fascism, nazism och antisemitism (trots att han faktiskt anställde några  svarta människor, liksom några  judar och handikappade – som inte var vanligt i början på 1900-talet).  Vid arbetets slut kunde arbetarna dock läsa skyltar på parkeringsplatsen med antisemitiska budskap (“Judar lär ut kommunism, de kontrollerar media, de producerar oanständiga filmer”, etc.)Tidningen The dearborn Independent ägdes av Ford och distribuerades under 1920-talet, där en hel del antisemitiskt material spreds. Det var inte Henry Ford själv som skrev materialet, men han stod bakom innehållet i form av ansvarig utgivare – och det vore konstigt om han varit helt ovetande om innehållet. Själv var han emot progromer och våld emot judar, men ansåg ändå att judarna var ansvariga för det mesta som betraktades som ont här i världen. Henry Ford är den enda amerikan som står omnämnd i Mein Kampf (i positiva tal), men han fick beröm för sina strävanden även av Heinrich Himmler. Det sägs att Ford ångrade spridningen av sin tidning, och brev om denna omvändelse skickades även ut, men det är osäkert om han verkligen menade sin ånger eftersom han så sent som 1940 talade om att återpublicera en del antisemitiska verk.

När börjar och slutar livet? Frågan om abort

Det är svårt att diskutera eutanasi utan att också beröra ämnet abort, eftersom det handlar om frågan när vi anser att människolivet börjar och slutar. Det är oerhört viktiga ämnen eftersom det handlar om vårt människovärde, och vem som har makten i sin hand att avgöra när man på laglig väg kan släcka ett människoliv och faktiskt “leka Gud”. I Sverige är det lagligt att utföra aborter ända till slutet av graviditetsvecka 18,  även om barnet i magen är helt friskt och trots att barn kan födas i v. 21-22 och överleva. Det är något att ha i åtanke när man diskuterar LIV i andra änden av vår levnad – när det gäller exempelvis en äldre som mår dåligt fysiskt och kanske längtar efter döden. Kan vi acceptera det ena alternativet men inte det andra? Eller båda alternativ, eller inga alls? Och under vilka omständigheter? Om vi hypotetiskt sett skulle tvingas att välja när vi föredrar att aborteras, så skulle nog de flesta välja vid en så låg ålder som möjligt – och hellre vid 1 cm än vid1/2meter – men det är ju inte ett bra argument att använda för att stödja en rättighet att få avsluta en annan persons liv i magen.

Frågan är också komplex eftersom kvinnor i många länder (däribland Sverige) får utföra en abort av vilken anledning som helst, inklusive skälet att barnet är av fel kön. Det går även att ta fostervattenprov och utföra andra tekniker för att utröna om barnet i magen är skadat, och den gravida kvinnan kan då välja att göra abort om barnet exempelvis  har Downs syndrom. Om ett land gör det lagligt för människor att utföra framför allt sena aborter och eutanasi, så finns det risk att respekten för människan urholkas mer och mer. Men vilka lagar gäller i Sverige när det handlar om eutanasi?

Vad gäller i Sverige när det gäller eutanasi?

Eutanasi handlar om “dödshjälp”, och att på medicinsk väg orsaka/bidra till en persons  död på hans/hennes begäran, eller på begäran av en anhörig. Det kan handla om aktiv eller passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp innebär att livet förkortas genom att man undanhåller medicinska eller tekniska hjälpmedel för att hålla en person vid liv. Man skulle också kunna använda en mindre dramatisk beskrivning, såsom “avstå från livsuppehållande behandling samtidigt som man ger en palliativ vård”. Passiv dödshjälp är  lagligt i stora delar av världen och praktiseras även i Sverige på personer som exempelvis ligger i koma. En “indirekt dödshjälp” är inte samma sak som passiv dödshjälp, eftersom det förra handlar om att förkorta ett liv genom att tillföra exempelvis medicin i form av smärtstillande medel, och på så sätt föranleda en snabbare död för en döende person.

Indirekt dödshjälp skulle kunna benämnas Aktiv dödshjälp eftersom det handlar om en aktiv handling (ett tillägg av något) som avsiktligt påskyndar döden för en person, vanligen genom att ge höga doser av morfin och/eller barbiturarer.  Aktiv dödshjälp är förbjudet i Sverige och i många andra länder.

Läkarassisterat självmord innebär att en läkare på begäran hjälper en person att avsluta sitt liv genom att skriva ut ett preparat i lämplig dos, medan patienten själv aktivt utför den dödande handlingen, exempelvis genom att svälja medicinen. Läkarassisterat “självmord” är lagligt i Nederländerna, Schweiz, Belgien och delstaterna Oregon och Washington i USA. I Schweiz kan även utländska medborgare få hjälp med att ta sitt liv, vilket föranlett en debatt om dödshjälpsturism.( I Schweiz är det inte tillåtet för en läkare att ge en patient en dödlig dos, men däremot i Nederländerna.) I Sverige är läkarassisterat självmord inte kriminaliserat så länge som den handling som leder till dödsfall utförs av patienten själv, men läkaren riskerar att bli av med sin läkarlegitimation. Men att på en patients begäran avbryta en behandling trots vetskapen om att detta leder till döden är inte olagligt enligt andra svenska sjukvårdslagar i Sverige, och tillstyrks av etiska riktlinjer.
Källor

http://www.thirdworldtraveler.com/Fascism/StrangeBedfellows_TAA.html

http://www.charleslindbergh.com/heart/carrel.asp

http://en.wikipedia.org/wiki/Alexis_Carrel

http://en.wikipedia.org/wiki/Henry_Ford#The_Dearborn_Independent_and_anti-Semitism

Florence Nightingale – kristen engelsk sjuksköterska

florence nightingaleFlorence Nightingale föddes av brittiska föräldrar år 1820 i Florens (därav hennes namn), i Italien och hon var en av grundarna för det moderna sjuksköterskeyrket. Man skulle t o m kunna säga att hon är den mest kända sjuksköterskan i hela världen, och verkligen en person som människor i allmänhet kommer ihåg än idag. Hon föddes in i en välbärgad familj och tack vare en ekonomisk trygghet så kunde hon leva ett självständigt liv och fokusera på sin karriär. Hon tackade även nej till att gifta sig under hela hennes levnad. Hennes föräldrar motsatte sig inledningsvis hennes idéer om att arbeta inom vården, för på den här tiden så var vårdyrket ett riktigt lågstatusyrke med dåligt rykte och förknippat med miljöer som inkluderade både alkohol och omoral.

Florence upplevde tidigt ett kristet kall att bli just sjuksköterska, och övertalade sina föräldrar att få ta en tre månader lång sjuksköterskeutbildning på ett sjukhus i Tyskland. Hon tog stora intryck av den lutheranske prästen och diakoniutbildningspionjären Theodor Fliedner och hans diakonissors arbete med sjuka/utslagna. Hon upplevde det som en vändpunkt i sitt liv och publicerade anonymt sina observationer år 1851 i “The Institution of Kaiserswerth on the Rhine, for the Practical Training of Deaconesses”, vilket var hennes första publicerade verk. Innan besöket i Tyskland så hade Florence redan påbörjat en del sjuksköterskestudier i Alexandria i Egypten, på det katolska sjukhuset St Vincent de Paul.

År 1853 tog Florence tjänsten som föreståndare (dock obetald) för “Institute for the Care of Sick Gentlewomen” i London, och arbetade där ca ett år. Florence fick ytterligare en drivkraft genom umgänget med Elizabeth Blackwell,  som hon träffade på St. Bartholomew’s sjukhus. Blackwell var den första kvinnan som utbildade sig till läkare i USA, och hon hade fått kämpa hårt för att nå sitt mål pga samhällets fördomar mot kvinnor som yrkesarbetande läkare.

Florence är allra mest känd för sina insatser under Krimkriget, då hon arbetade på ett sjukhus i Scutari, som ligger i nuvarande Istanbul. Dit reste hon tillsammans med 38 sjuksystrar år 1854, trots att idén inledningsvis stötte på patrull just pga det nya konceptet med kvinnor inom krigsvården. Den officiella positionen som Florence fick var “Superintendent of the Female Nursing Establishment of the English General Hospitals in Turkey”. Hon fick även en arbetsledande befattning i slutet av kriget.

Vårdförhållandena för de sårade eller sjuka brittiska soldaterna var inledningsvis vidriga, och de fick tränga ihop sig i de sängar som fanns att tillgå eller sova på golvet bland damm och ohyra. Operationerna var ohygieniska, och sjukdomar som kolera, malaria och tyfus var mycket vanliga på sjukhusen. Det sägs att det var sju gånger vanligare att dö i en sjukdom än att dö i fält. Det sägs också att hon sänkte dödligheten vid militärsjukhusen från ca 42 % till 2 %, framför allt genom att i samråd med specialister förbättra de hygieniska förhållandena, och genom att se till att det fanns bra kost och friskt vatten. Andra källor (se nedan) vill göra gällande att Florence inte kan tillgodogöra sig dessa fina siffror alldeles på egen hand, och att dödsstatistiken fortsatte att vara dålig i ett antal månader efter Florence ankomst, innan de slutligen vände.

Brittiska tidningar skrev gärna om några goda nyheter gällande Krim-kriget, och Florence framgångar var därför tacksamma att skriva om. När sedan Storbritannien hade vunnit kriget blev hon en nationell hjälte, vilket gjorde det möjligt för henne att verka för en bättre och reformerad sjukvård – trots ett politiskt initialt motstånd. Donationer strömmade in och pengarna möjliggjorde fortsatt kamp för en förbättrad sjukvård på de brittiska sjukhusen. Florence upptäckte även att siffrorna var dystra också på hemmafronten, eftersom det bland män i fredstid var dubbelt så vanligt med dödsfall hos soldater, gentemot civila män. God vård är alltså inte bara viktig på sjukhus placerade på krigsfronten, utan överallt. Florence blev  krigsministeriets främsta rådgivare i militärhygieniska frågor.

Ett verktyg som Florence använde inom sjukvården för att påvisa behov, jämförelser och resultat, var att använda överskådliga diagramstatistikdiagram – cirkeldiagram/rosendiagram (som hon inte själv uppfann, men som hon använde sig av och gjorde populära). Med hjälp av sådana diagram kunde hon exempelvis tydiggöra att avsevärt fler män hade dött pga sjukdom än från krigsskador under Krimkriget. Florence kunde glädja sig åt sina tidigare matematikstudier (som hon tiggt till sig av sin far), eftersom de kom väl till pass när hon samlade in statistik för att räkna ut dödstal. Sjukvård och bra metoder för redovisning går hand i hand inom sjukvården, eftersom det inte bara är viktigt att vårda utan också att redovisa vad man åstadkommit (förbättringar/försämringar eller status quo). Det är inte minst angeläget att göra statistiken begriplig – framför allt för människor som inte arbetar inom vården men som exempelvis behöver tydliga underlag för att fatta beslut med bra fakta som grund (såsom politiker). Florence valdes in i Royal Statistical Society som den första kvinnan någonsin (1858).

Florence lyckades även att involvera kungligheterna i sin kamp för en friskare armé (hon hade bl. a en långvarig brevkorrespondens med drottning Victoria), och även det förbättrade förstås sjukvården pga bättre ekonomi och bra stöd “ovanifrån”. Florence skrev ett stort antal brev (ca 13.000 kända) i sitt arbete för att informera och sprida kunskap om sjukvård. Det är något att ha i tankarna när vi tänker på hur lätt det är för oss idag att snabbt skicka iväg ett email till flera mottagare på en gång, eller bara ringa upp någon eller ha ett skype-samtal.

De lärdomar och insikter som Florence fick genom sjukvårdsarbeten under Krimkriget smittade även av sig (om man får uttrycka sig så) på hälsoförhållandena inom den brittiska armén i Indien, där hon kunde påvisa att dåliga avloppsanordningar, förorenat vatten, överbefolkning, dålig ventilation, etc, kunde orsaka höga dödssiffror. Hon menade att god hälsa inom den brittiska armén står i stark korrelation till en god hälsa vad gäller närmiljön och befolkningen i Indien i övrigt, och därför predikade hon förbättring av sanitära förhållandena i landet i sin helhet.

Florence kan glädja sig åt att ha medverkat till att ha gjort sjuksköterskeyrket rumsrent för kvinnor i alla klasser, och 1860 startade hon den första yrkesskolan för sjuksköterskor – The Nightingale Training School. Skolan fick omedelbart ett mycket gott rykte, och det ledde till att nya skolor startades, inte bara i England, utan i andra delar av världen.

Florence var en av drivkrafterna till uppstarten av det internationella Röda Korset, som fortfarande ger utmärkelser (Florence Nightingale medaljen) till sjuksköterskor som gjort extraordinära insatser för sjuk/sårade i krig eller fred. Florence fick förstås själv ett flertal stora ordnar och medaljer för sina insatser, såsom Det kungliga röda korset och The Order of Merit – den största brittiska civila utmärkelsen. Hon var ända fram till 1872 ledaren för sjuksköterskeväsendet och kallades ”Damen med lampan” för sin vana att besöka sina patienter även nattetid.

Florence har publicerat över 200 böcker, rapporter och broschyrer om sjukvårdsverksamhet, av vilka många fortfarande används och respekteras. Hon har även satt sin prägel på dagens sjukhusvård på andra sätt, såsom en viss utformning av sjukhussalar. Hon etablerade en barnmorskeskola vid King’s Cross i London, vilken blev en modellskola för hela landet. Florence dog 1910, vid 90 års ålder.

Förutom Florence Nightingale och ovan nämnda Elisabeth Blackwell, skulle jag också vilja nämna Mary Seacole som en person som utgjort ett stort avtryck i historien, eftersom hon inte bara arbetade som en respekterad kvinna inom vården, utan också var färgad (hon kom från Jamaica).

Källor:

http://www.spartacus.schoolnet.co.uk/REnightingale.html

Florence Nightinggale museet: http://www.florence-nightingale.co.uk/the-collection/biography.html

http://www-history.mcs.st-and.ac.uk/Biographies/Nightingale.html