Tag Archive | oskyldig

Vi är inte FÖDDA som vredens barn eller olydnadens söner – Ef. 2:3

Ingen är FÖDD ond och skyldig

Synda är något som man gör, och inget man kan ärva genom DNA. Arvsynden var ingenting som de gamla kyrkofäderna lärde ut (de första ca 300 åren e Kr), och Bibeln lär absolut inte ut något liknande – inte ens i Rom. 5 som ofta misstolkas. Gud skapade bebisar med förmågan att kunna gny och skrika för att kunna uttrycka ett behov, såsom mat, blöjombyte, värme och kärlek. Eftersom bebisar inte är medvetna om lagen så kan de heller inte göra sig skyldiga till överträdelse av lagen, och därmed har de heller ingenting att omvända sig ifrån. Vad är deras skuld? Att de föddes till jorden? Är de syndiga från födseln eller ända sedan de befruktades? Om nyfödda bebisar skulle kunna synda så kan man även argumentera för att djur kan synda – som inte heller kan resonera och väga olika alternativ mot varandra. Men hur ska man då tolka Ef. 2:2-3?

Ef. 2:1 Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder.2 Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. 3 Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

Eph. 2:3 among whom also we all once conducted ourselves in the lusts of our flesh, fulfilling the desires of the flesh and of the mind, and were by nature children of wrath, just as the others. (NKJV)

Ungefär det här kan vi utläsa från verserna:

Notera att det inte står att någon är FÖDD som vredens barn.
Det som orsakar död (andlig död) är överträdelser och synder, vilket även v. 5 repeterar. Det är alltså inte vår födsel som orsakar en andlig död utan när vi väljer att överträda Guds lag och därmed syndar. Vi överträder ingen lag och orsakar inte Guds vrede genom att födas till världen.
Har man syndat måste man göras levande för att vara frälst, och Gud sägs här ha gjort efesierna levande. Hur då? I v. 13 framkommer att detta kan åstadkommas genom Jesu blod på korset. Alla människor på jorden blir självklart inte renade i Jesu blod eftersom Paulus i sina brev talar om behovet av OMVÄNDELSE, vilket han inte säger emot här. Han säger dels i v. 10 att vi är skapta för att VANDRA i goda gärningar samt i v. 20 att “Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv”. Om efesierna därför skulle välja att inte vandra i goda gärningar och inte följa apostlarnas och profeternas grund (som baseras på Jesus Kristi lära), så får man förmoda att de vore illa ute. Paulus säger nämligen så i många av hans brev – att vi måste dö om vi lever orättfärdigt, och kristna är inte undantagna från den regeln.
Efesierna levde (rent generellt) på världens vis, vilket innebär att de var olydnadens söner.
Paulus inkluderar sig själv bland olydnadens söner, och menar att de alla kvalificerade sig till den kategorin “när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville”. Detta kan omöjligt bebisar välja att göra, så det handlar om vuxna människor som på eget initiativ väljer att lyda köttet.

Summerat kan vi se att vredens barn har kapacitet att välja nedanstående livsstil:

Välja att överträda Guds lag och synda
Välja att leva på världens vis
Välja att följa härskaren över luftens välde (Satan)
Välja att vara olydnadens söner (vara ohörsamma enligt 1917 års översättning)
Välja att vandra i sitt kötts begärelse (1917 års översättning)
Välja att göra vad köttet och sinnet vill
Ha ett behov av att levandegöras från sitt andligt döda tillstånd (vilket innebär att de tidigare var ofrälsta pga synder)

Alltså kommer inte bebisar och små barn på fråga i det här sammanhanget eftersom de omöjligt kan utföra någonting som helst i denna lista. Vidare kan vi läsa om människor som av naturen inte alls är ”vredens barn” utan att de “av naturen gör vad lagen befaller”:

Rom. 2:14 Ty när hedningar som saknar lagen, AV NATUREN GÖR VAD LAGEN BEFALLER, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.

Av naturen vredens barn?

Ef. 2 handlar inte om hur vi är födda utan hur vi blir om vi väljer att förhärda våra hjärtan och leva ut våra synder och på så sätt platsar som olydnadens söner. De som av naturen är ”vredens barn” är de som tagit för vana att synda så till den grad att synden blir en fullständig naturlig del i deras liv. För en erfaren alkoholist kan det efter år av rus ses som fullständigt naturligt att regelbundet dricka sig redlöst berusad trots att sådana fyllor resulterar i risker för honom själv och andra. Destruktiva vanor, i kombination med en vägran att omvända sig, kan få en människa att av naturen vara ett vredens barn. “Av naturen” behöver inte betyda hur man är vid födseln, utan hur man är som person beroende på levnadsmönstret. Ofta påverkas vi av vår omgivning, och det är heller inte ovanligt att syndare tyr sig till andra som sysselsätter sig med samma sorts synder. Det är lätt att följa strömmen men Guds ord manar oss att gå in genom den smala porten som ger evigt liv.

Låt inte lura dig över uttrycket ”barn” i Ef. 2, för i Bibeln är snarare vuxna som benämns som ”Guds barn” eller ”Djävulens barn” beroende på deras val och beteende.

1 Joh. 3:⁷Kära barn, låt ingen föra er vilse. Den som GÖR det rätta är rättfärdig liksom han är rättfärdig. ⁸Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. —⁹Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. ¹⁰På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.

“Barn” används också för grupper av människor av alla åldrar.

Dom. 1:8 [ Juda intar Jerusalem och Hebron ] Juda barn belägrade Jerusalem och intog det. De slog invånarna med svärd och satte eld på staden.

Josua 15:63 Men jebusiterna, som bodde i Jerusalem, kunde Juda barn inte driva bort. Därför bodde också jebusiterna kvar bland Juda barn i Jerusalem, så som de gör än i dag.

2 Krön. 10:18 När kung Rehabeam sände ut Hadoram, som hade uppsikten över tvångsarbetena, stenade Israels barn honom till döds. Själv måste kung Rehabeam skyndsamt stiga upp i sin vagn och fly till Jerusalem.

Se även Dom. 1:21, 2 Kung. 23:13, 2 Krön. 30:21, Esra 3:1, Psalt. 137:7, Jer. 6:1, Joel, 3:16, etc.

Gud skapade människorna rättsinniga

Vad har Gud för skäl att vara vred på små barn, och varför skulle små oskyldiga bebisar vara hemfallna åt vredesdomen? Har de gjort något emot Guds vilja och gjort honom förgrymmad? Exakt vad?

Predikaren 7:30 Se, endast detta har jag funnit att Gud skapade människorna RÄTTSINNIGA. Men SEDAN har de tänkt ut många onda planer.

Sakaria 12:1 En profetia, Herrens ord om Israel. Så säger Herren, han som har utspänt himlen och lagt jordens grund och som har format människans ande i henne

Rom. 9:11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont, sades det till henne: Den äldre skall tjäna den yngre

Markus 10:14 När Jesus såg det blev han upprörd och sade till dem: “Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty Guds rike tillhör sådana. 15 Amen säger jag er: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.”

Jesaja 7:16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Jesaja 44:24 Så säger Herren, din återlösare, han som format dig alltifrån moderlivet: Jag, Herren, är den som har gjort allt,den som ensam har spänt ut himlen och brett ut jorden. Vem var med mig?

Jesaja 42:5 Så säger Gud, Herren, han som har skapat himlen och spänt ut den, han som har utbrett jorden med allt som växer där, han som har givit liv åt folket som bor där och ande åt dem som vandrar på den.

Ps. 139:13 Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet.14 Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk, min själ vet det så väl.15 Benen i min kropp var ej osynliga för dig, när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.16 Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, de var bestämda innan någon av dem hade kommit.

Ps. 119:73 Dina händer har gjort mig och format mig, ge mig förstånd så att jag kan lära mig dina bud.

Jak. 3:9 Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild.

Synda är att missa målet – som i MÅLTAVLAN?

Apr9

Luk. 15:18 Jag vill stå upp och gå till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. (den förlorade sonen)

En del menar att synda är att av misstag missa måltavlan (“miss the mark“), och menar då att vi kanske inte alltid hamnar mitt i prick på måltavlan (mittpunkten som är “bull’s eye“) och därmed inte alltid får högsta poäng, men att vi åtminstone för det mesta faktiskt får en hel del poäng – även om vi ibland också hamnar utanför piltavlan helt och hållet med våra pilar. Man menar då att detta är en bild av våra egna liv när vi syndar, och att det finns ett litet skimmer av oskyldighet när vi står där framför tavlan och gör vårt allra bästa för att sikta rätt. För vi anstränger oss ju hela tiden för att hamna precis mitt på tavlan, och även om vi måttar och försöker sikta rätt så blir det ändå lite tokigt då och då? En sådan tankegång leder till att man trivialiserar synd, eftersom man menar att alltihop handlar om helt naturliga och vardagliga misstag som man inte kan rå för och inte ens har någon egentlig kontroll över. För vem kan hamna mitt i prick gång på gång utan att någonsin missa? Även en riktigt duktig pilkastare gör också misstag ibland, så hur skulle vi då helt kunna undvika synd…

Detta är dock inte vad originalordet vill förmedla. Det grekiska ordet för synd är hamartanó (Strong’s 264), som kan härledas till det grekiska ordet hamartia (Strong’s 266). Båda orden kan enligt Blueletter Bible betyda (översatt till svenska):

– att synda, missta sig, överträda Guds lag, göra fel, vandra bort på den rätta vägen, missa och att inte få någon del i.

Den sistnämnda nyansen (som råkar vara det förstnämnda hos Blueletter Bible), är någonting helt annat än att av misstag få en 7:a, eller 3:a på en piltavla i stället för högsta poäng, eftersom ordet snarare har betydelse att man överhuvudtaget inte får någon del av vinsten, kakan – eller vad det nu handlar om för mål.

När det handlar om uttrycket “to be without a share in”, så kanske det hjälper om vi snarare tänker på en kung som ordnar en tävling för ett gäng pilbågsskyttar som alla har chansen att bli anställda hos honom och få bli delaktiga i det kungliga livet – på villkor att de klarar att med sina pilar träffa det mål som kungen bestämt så att de inte blir diskvalificerade. De som klarar får ta del av det stora priset, men inte de som inte klarar provet. Detta är förstås ingen perfekt liknelse av synd eftersom vi vet att ingen av oss förtjänar frälsning pga något vi gör (eller tror), och eftersom vi vet att vi alla kan bli förlåtna om vi bekänner våra synder och omvänder oss, MEN det handlar ändå om att man går miste om att bli delaktig i Guds rike så länge som man vägrar att omvända sig och lämna den gamla människan bakom sig. Lösningen på problemet är som sagt att bekänna sina felaktiga val och vandra i ljuset .

Upp. 21:6.– Åt den som törstar skall jag ge av livets vattenkälla för intet.7. Den som vinner seger (overcomes) skall ärva allt detta, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son.

Rom 6: 16. Vet ni inte, att när ni ställer er i någons tjänst för att lyda honom, så är ni tjänare under den som ni lyder, antingen det är synden till död, eller lydnaden till rättfärdighet?— 21. Vilken frukt hade ni då?Det ni nu blygs för. Ty slutet på sådant är DÖD. Men nu, då ni har blivit fria från synden och blivit Guds tjänare, blir er frukt att ni blir heliga, och till slut får evigt liv.Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre.

Rom. 8:13. Ty om ni lever efter köttet, så skall ni dö, men om ni dödar kroppens gärningar genom Anden, så skall ni leva.

Man kanske också ska dra en parallell med Vasaloppet eller Stockholms marathon där det berömda REPET till slut dras över spåret/vägen på en speciell plats när en viss tid har gått, och de skidåkare/löpare som kommit fram till det märket får inte längre fortsätta att delta i tävlingen. Arrangörerna drar repet för att de antar att tävlingsdeltagarna inte kommer att kunna orka slutföra tävlingen om de inte ens klarat att komma förbi detta rep som är väldigt generöst tilltaget. Det måste finnas någon yttre gräns för hur länge tävlingsdeltagare kan få vara ute i spåret/löparbanan, för någon gång måste ju tävlingen avslutas – med hänsyn till arrangörerna och de som vill börja använda området för vanlig trafik. Har man däremot förberett sig inför tävlingen och tränat som man ska, så kommer man i mål utan att hindras av något rep eftersom man är snabb nog.

Man skulle också kunna säga att den synd som Bibeln talar om handlar om att man inte ens siktar på måltavlan, utan snarare skjuter rakt ut i luften som om man bestämt sig för att man kommer att misslyckas och därför inte ens försöker. Då är det klart att man missar både tavla och pilkastningspris. Man bryr sig inte ens om att sikta rätt, om man ens besvärar sig med att ta upp pilarna och börja sikta överhuvudtaget.

Vi syndar inte av misstag. Vi utför inte mord och stölder utan att veta om det, och inte heller ljuger vi eller och begår äktenskapsbrott utan att vi själva har gjort medvetna val. Om vi menar att vi syndar utan att tänka på det så måste vi fundera över hurdan kontakt vi egentligen har med den helige Ande som bor i oss kristna och som vill leda oss rätt. Vi är utlovade att vi inte göra vad köttet begär om vi vandrar i Anden.

1 Kor. 9:²⁴Vet ni inte att av alla löparna som springer på en tävlingsbana är det bara en som får priset? Spring så att ni vinner det. ²⁵Men alla som tävlar underkastar sig i allt hård – de för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. ²⁶Jag löper alltså inte utan att ha målet i sikte. Jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. ²⁷I stället slår jag min kropp och tvingar den till lydnad, för att jag inte själv på något sätt skall komma till korta vid provet, när jag predikar för andra.

Här säger Paulus att bara en får priset på en tävlingsbana, men poängen i hans liknelse är inte antal pristagare (eftersom han ber sina läsare att springa så att de får priset) utan snarare ATT vi har löfte om ett fint pris på villkor att vi slutför loppet och håller ut till slutet. I svenska löpartävlingar är det vanligt att alla får medalj när man kommit i mål, och för att lyckas i en tävling krävs förstås en hel del träning och förberedelser.

Fil. 3:¹⁰Då känner jag Kristus och kraften från hans uppståndelse och delar hans lidanden genom att bli lik honom i en död med honom, ¹¹i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda.¹²Inte som om jag redan har gripit det eller redan har nått det målet, men jag jagar efter att gripa det, eftersom jag själv har blivit gripen av Kristus Jesus. ¹³Bröder, jag menar inte att jag redan har gripit det, men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför ¹⁴och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus.¹⁵Det är så vi bör tänka, alla vi fullkomliga. Tänker ni fel i något avseende, skall Gud uppenbara också det för er.

Vi måste se till att vi inte missar det underbara priset som ligger framför oss, för visst vill vi väl TA DEL I den stora bröllopsfesten. Det målet ska vi sikta på!

Upp. 3:11 Jag kommer snart. Håll fast det du har, så att ingen tar din krona.

Straffades AKANS oskyldiga familj, inkl. BARN, av Gud? Joshua 7:25

Jan2

Här nedan återger jag de flesta verser angående det som hände israeliten AKAN, när han syndade svårt mot sin skapare trots att han fått se Guds mäktiga kraft.

Joshua 7:1 Men Israels barn förgrep sig på det som givits till spillo. Akan, son till Karmi, son till Sabdi, son till Sera av Juda stam, tog av det. Då upptändes Herrens vrede mot Israels barn.—5 Och männen i Ai dödade omkring trettiosex man av dem och förföljde de övriga utanför stadsporten ända till Sebarim och slog dem på sluttningen där. Då smälte folkets hjärta och blev som vatten.6 Josua rev sönder sina kläder och tillsammans med de äldste i Israel föll han ner på sitt ansikte till marken framför Herrens ark, och de låg där till kvällen. De strödde stoft på sina huvuden, 7 och Josua sade: “O, Herre, Herre, varför har du fört detta folk över Jordan för att överlämna oss i amoreernas hand och förgöra oss? Om vi ändå hade nöjt oss med att stanna på andra sidan Jordan! 8 O, Herre, vad skall jag säga, när Israel har vänt ryggen åt sina fiender? 9 När kananeerna och alla som bor i landet får höra detta, kommer de att omringa oss och utrota vårt namn från jorden. Vad vill du då göra för ditt stora namns skull?”10 Och Herren svarade Josua: “Res dig upp! Varför har du fallit ner på ditt ansikte? 11 Israel har syndat, de har överträtt mitt förbund som jag ingått med dem. De har tagit av det tillspillogivna, de har stulit, ljugit och lagt det stulna bland sina egna ägodelar. 12 Därför kan inte Israels barn stå emot sina fiender, utan de måste fly för dem, ty de är själva drabbade av tillspillogivning. Jag vill inte mer vara med er, om ni inte skaffar bort från er det tillspillogivna. 13 Stig upp, helga folket och säg: Helga er till i morgon. Ty så säger Herren, Israels Gud: Något tillspillogivet finns hos dig, Israel. Du kan inte stå emot dina fiender, förrän ni avlägsnar det ifrån er. 14 Tidigt i morgon skall ni träda fram, den ena stammen efter den andra. I den stam som Herren pekar ut, skall den ena släkten efter den andra träda fram. I den släkt som Herren pekar ut, skall den ena familjen efter den andra träda fram. I den familj som Herren pekar ut, skall den ene mannen efter den andre träda fram. 15 Den som blir utpekad med det tillspillogivna skall brännas upp i eld med allt vad han har, därför att han har överträtt Herrens förbund och gjort vad som är en dårskap i Israel.”16 Josua lät tidigt följande morgon Israel träda fram, stam efter stam, och Juda stam blev utpekad.17 När han lät Juda släkter träda fram, pekade han ut seraiternas släkt. När han lät seraiternas släkt träda fram, man efter man, pekade han ut Sabdi. 18 När han lät dennes familj träda fram, man efter man, pekade han ut Akan, son till Karmi, son till Sabdi, son till Sera av Juda stam. 19 Då sade Josua till Akan: “Min son, ge Herren, Israels Gud, ära och bekänn inför honom. Säg mig vad du har gjort och dölj ingenting för mig.”20 Akan svarade Josua: “Det är sant. Jag har syndat mot Herren, Israels Gud. Detta är vad jag har gjort: 21 Jag såg bland bytet en dyrbar mantel från Sinear och tvåhundra siklar silver och en guldplatta som vägde femtio siklar, och jag fick begär till det och tog det. Det är gömt i jorden i mitten av mitt tält med silvret underst.”22 Då skickade Josua några män dit och de skyndade sig till tältet, och se, där låg det stulna med silvret underst. 23 De tog ut det ur tältet och bar det till Josua och alla Israels barn och lade ner det inför Herren. 24 Då tog Josua och hela Israel Akan, Seras son, och silvret och manteln och guldplattan och hans söner och döttrar, hans oxar, åsnor och får och hans tält och allt övrigt som han hade och förde dem upp till Akors dal. 25 Och Josua sade: “Varför drog du fördärv över oss? I dag skall Herren bringa olycka över dig.” Sedan stenade hela Israel honom. De brände upp dem och kastade stenar över dem. 26 Över Akan reste de ett stort stenröse, som finns kvar än i dag. Och Herren vände sig ifrån sin glödande vrede. Därför fick den platsen namnet Akors dal, som den fortfarande heter.

Några iakttagelser

1. Vi vet inte åldrarna på Akans barn. Det kan ha varit vuxna, och de kan ha känt till vad deras pappa grävt ner i deras tält. Med en sådan vetskap skulle de även ha varit medvetna om innebörden av ett sådant allvarligt agerande – som ju handlar om ett uppror mot Gud och hans lagar. Om Israels folk inte vandrade med Gud, så skulle heller inte Gud vandra med dem (det var ju tänkt att Israel skulle vara ett mönster för andra folk och en grupp människor att efterlikna), och det skulle innebära att de inte längre kunde räkna med Guds beskydd gällande deras resa in i det förlovade landet. Vi vet alltså inte om de hade vetskap om vad som doldes i deras hem, och hur involverade de var i Akans synd. Vi kan inte utgå ifrån att Akans barn var minderåriga och oskyldiga.

2. Guds bud och villkor för att fortsätta att hjälpa dem var att de måste skaffa bort det tillspillogivna, och det handlar alltså om de saker som Akan olovligen tagit under krigsraiden. “Jag vill inte mer vara med er, om ni inte skaffar bort från er det tillspillogivna” och “Du kan inte stå emot dina fiender, förrän ni avlägsnar det ifrån er“. Det verkar som Akan drabbades av att tillhöra det tillspillogivna eftersom det var han som stal det, och Gud sade: “Den som blir utpekad med det tillspillogivna skall brännas upp i eld med allt vad han har”. “Allt vad han har”, måste inte betyda människor, utan det kan handla om hans ägodelar i form av djur och saker. Däremot så vet vi att även Akors familj följde med till Akors dal där Akor stenades, och det vore konstigt annars. I princip hela Israel var där, och familjen skulle kunna dra lärdom om allvaret i att synda mot Gud, speciellt om de på något sätt var med om att dölja hemligheten som var gömd i deras tält.

3. Det var Akan som olovligen lade beslag på grejor, men ändå kan vi läsa på flera ställen att Gud betraktade det som att Israel var skyldig som grupp till det inträffade. Det kan ha varit en större grupp än Akan som var inblandade (nämligen hans familj), men hela Israel var på sätt och vis också skyldig/drabbad som grupp eftersom tillspillogivet material fanns mitt ibland dem och Gud kompromissar inte med kravet på renhet hos sitt folk. På svenska blir översättningen som eventuellt skulle kunna inkludera även Akors familj “Varför drog DU fördärv över oss? I dag skall Herren bringa olycka över DIG. Sedan stenade hela Israel HONOM. De brände upp dem och kastade stenar över dem. Över AKAN reste de ett stort stenröse”. Det verkar vara fokus på Akan hela tiden, och även om det står “dem” i plural i v. 25 så är det inte klart att det måste inkludera fler människor än Akan, eftersom det kan handla om “dem” i form av Akan och hans ägodelar (saker och djur). För kravet var ju att allt det tillspillogivna skulle bort från Israel (det var ju hela poängen), så det är viktigt att förmedla att det inte bara var personen som försvann utan det viktigaste av allt – det tillspillogivna. Det var inget krav att stena det tillspillogivna, och inte heller grejor och djur, men däremot brukar stening ske emot en (syndig) människa som överträtt Guds bud – och inte släktingar till en överträdare.

4. Dessutom står det i den svenska översättningen “Sedan stenade hela Israel honom. De brände upp dem”, och det låter inte rimligt att Akan (som var den störste syndaren) skulle stenas innan kroppen brändes, medan hans familj skulle brännas innan de ens var döda. Att brännas levande är ju en större plåga, och Gud gav aldrig Israel budet att bränna människor levande – och speciellt inte om det inte ens var skyldiga till någon överträdelse. Men om vi tolkar hebreiskan som att “dem” betyder Akans stulna saker, så förstår vi bättre varför Gud inte ansåg att grejorna skulle stenas utan bara brännas. Akan däremot skulle först stenas och sedan skulle hans döda kropp brännas.

Om vi går till en ord för ord översättning från hebreiskan så blir det på engelska; “With fire them and burned with stones israel him all and stoned this with stones them and after they had stoned and turned this day to great a of stones him heap over….”. Det är inte tillräckligt för att dra slutsatsen att Akans familj absolut stenades också. Vulgata till engelska: “All Israel stoned him; and all that he had was consumed with fire.” Septuagint till engelska : “All Israel stoned Him with stones, and raised over Him a great heap of stones”.

5. Det kan vara så att Akans själ faktiskt räddades, även om hans fysiska kropp straffades enligt Israels lag. “Då sade Josua till Akan: “Min son, ge Herren, Israels Gud, ära och bekänn inför honom. Säg mig vad du har gjort och dölj ingenting för mig.”Akan svarade Josua: “Det är sant. Jag har syndat mot Herren, Israels Gud. Detta är vad jag har gjort—” Gud utlovar att vi inte ska behöva dö om vi omvänder oss och gör rätt. De är samma löfte både i gamla och nya testamentet. Självfallet talar han då om en andlig död, eftersom vi alla en gång kommer att dö fysiskt:

Hes. 18:21 Men om den ogudaktige vänder om från alla de synder som han har begått och håller alla mina stadgar och gör det som är rätt och rättfärdigt, då skall han förvisso leva och inte dö. 22 Ingen av de överträdelser han har begått skall då tillräknas honom. Genom den rättfärdighet han har visat skall han få leva. 23 Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren, Herren. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva.

Det kan allstå vara så att Akan verkligen ångrade sina synder, bekände dem och omvände sig av hela sitt hjärta. Det betyder dock inte att han därför ska slippa från det fysiska straffet som Guds lag kräver för Israel, och inte heller idag låter vi exempelvis en mördare slippa sitt straff även om han är djupt ångerful och omvänder sig. (Det finns också en del länder som har dödsstraff för en sådan överträdelse.) Detta resonemang är heller inte svårt att förstå för den som överträtt lagen – för vem som helst förstår att man inte slipper det straff som rättsväsendet kräver bara för att man ångrar sig och aldrig mer ämnar göra om överträdelsen. Vi ska därför inte utgå ifrån att Akran både drabbades av ett fysiskt straff, och dessutom förlorade sin själ – för det vet vi inte. (Adam Clarke håller med mig om den här synpunkten.)

6. Om Akans barn skulle dödas pga en synd som deras far gjort sig skyldig till, så hade ett sådant förfarande gått emot Guds lagar som gäller för Israel:

Hes. 18:20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.

5 Mos. 24:16 Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall lida döden genom sin egen synd.

2 Kung. 14:5 Sedan hans kungadöme hade blivit befäst lät han döda dem av sina tjänare som hade dräpt hans far, kungen. 6 Men mördarnas barn dödade han inte enligt det som stod skrivet i Moses lagbok där Herren befallt: “Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall dö genom sin egen synd.”

2 Krön. 25:3 Så snart hans kungadöme hade blivit befäst lät han döda dem av sina tjänare som hade dräpt hans far, kung Joas. 4 Men deras barn dödade han inte, utan handlade enligt det som stod skrivet i Mose lagbok, där Herren hade befallt: “Föräldrar skall inte dö för sina barns skull, och barn skall inte dö för sina föräldrars skull. Var och en skall dö genom sin egen synd.”

Slutligen kan jag säga att ett kort liv inte i sig måste innebära ett sorts straff. Huvudsaken är att vår SJÄL är frälst. Enok (eller Hanok) var i princip den ende som levde rättfärdigt under hans tid, och han “bestraffades” (läs belönades), med ett avsevärt kortare liv än alla andra. Han levde bara 365 år, jämfört med alla andra som levde bort mot 1000 år. 1 Mos. 5:23-24.