1 Johannesbrevet 5:16 Om någon ser sin broder begå en synd som inte är till döds, skall han be, och Gud skall ge liv åt honom, åt dem som inte begår synd till döds. Det finns synd som är till döds, och jag säger inte att man skall be för DEN. 17 All orättfärdighet är synd, men det finns synd som inte är till döds.

En del tror att synden som inte är till döds är synd som är förlåten, men jag är inte så säker på att detta är vad Johannes vill säga eftersom det verkar som synden är i pågående form när den upptäcks. Andra tror att en synd som inte är till döds är alla synder som inte handlar om synden som inte kan förlåtas (se nedan) eftersom alla andra synder faktiskt kan bli förlåtna OM personen i fråga omvänder sig – varför det är bra att be för personen för att påverka.

Matt. 12:³¹ Därför säger jag er: All synd och hädelse skall människorna få förlåtelse för, men hädelse mot Anden skall inte förlåtas. ³² Den som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse. Men den som talar mot den helige Ande skall inte få förlåtelse vare sig i den här tidsåldern eller i den kommande.

En del tror att versen ovan skulle kunna ha en koppling med nedanstående händelse när Ananias ljög mot den helige Ande:

Apg. 3:³ Då sade Petrus: “Ananias, varför har Satan uppfyllt ditt hjärta, så att du ljög mot den helige Ande och tog undan en del av pengarna för jorden? ⁴ Var inte egendomen din så länge du hade den kvar? Och när den var såld, var inte pengarna dina? Varför har du i ditt hjärta bestämt dig för att göra något sådant? Du har ljugit, inte bara för människor utan för Gud.”

Men å andra sidan så förklarar Jesus synden som inte kan förlåtas med att det handlar om HÄDELSE mot den Helige Ande och att öppet tillskriva Satan de goda gärningar som Jesus gjorde via den Helige Ande. De skriftlärda anklagade inför människor Jesus för att vara besatt av Satan (att ha en oren ande) och deklarerade att det var med de onda andarnas furste som de onda andarna drivits ut.

Markus. 3:²² Och de skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade: “Han är besatt av Beelsebul. Med hjälp av de onda andarnas furste driver han ut de onda andarna.” ²³ Då kallade han dem till sig och talade till dem i liknelser: “Hur kan Satan driva ut Satan? ²⁴ Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå, ²⁵ och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå.²⁶ Om Satan gör uppror mot sig själv och kommer i strid med sig själv, kan han inte bestå. Då är det slut med honom. ²⁷ Ingen kan gå in i den starkes hus och plundra honom på det han äger utan att först ha bundit den starke. Sedan kan han plundra hans hus. ²⁸ Amen säger jag er: Allt skall förlåtas människorna, deras synder och hädelser, hur de än hädar. ²⁹ Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.” ³⁰ De hade ju sagt att han hade en oren ande.

Notera att Johannes säger att vi inte ska be för DEN synden som är till döds. “Det finns synd som är till döds, och jag säger inte att man skall be för DEN”. “Den” är en översättning av det grekiska demonstrativa pronomet ekeinos (S 1564) som kan betyda den, det, den där, det där, osv, men det går inte med hjälp av detta ord säkerställa att det endast är en sorts synd som det handlar om i versen. Det kan heller inte uteslutas. Men om vi INTE godtar idén att en “synd som inte är till döds” handlar om alla synder som är “förlåtningsbara” (och inte den speciella synden som inte går att förlåtas) så kan vi spekulera vidare. För att lista ut vad slags synd som Johannes då menar INTE är till döds kan vi ha nedan två ledstjärnor som grund när vi försöker studera vad Bibeln säger om detta:

1) Ingenting i Bibeln säger att vi själva får avgöra vilken synd som inte är till döds. Det är alltså inte ett fritt val.

2) Vi kan bäst utröna vilken synd om inte är till döds genom att se vilka synder som ÄR till döds.

Allra först kan vi se vad GUD SJÄLV säger om synder som är till döds.

Upp. 21:⁸ Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.

Genom att läsa vilka synder som hindrar oss från att ärva Guds rike så kan vi bättre, via uteslutningsmetoden, lista ut vilken synd som inte är till döds:

Upp 21:27 Och aldrig någonsin skall något ORENT komma in i den eller någon som gör styggelse eller ljuger, utan de som är skrivna i livets bok hos Lammet.

Gal 5: ¹⁹ Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, ²⁰ avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror,²¹ illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: DE SOM LEVER SÅ SKALL INTE ÄRVA GUDS RIKE.

1 Kor 6:⁹ VET NI INTE ATT INGA ORÄTTFÄRDIGA SKALL ÄRVA GUDS RIKE? BEDRA INTE ER SJÄLVA! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, ¹⁰ varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike.

Ef. 5:³ Men otukt och allt slags orenhet eller girighet skall inte ens nämnas bland er, det anstår inte de heliga. ⁴ Inte heller passar sig fräckt och oförnuftigt prat eller tvetydigt skämt. Tacka i stället Gud. ⁵ Ni skall veta att INGEN OTUKTIG ELLER OREN ELLER GIRIG – en sådan är en avgudadyrkare – SKALL ÄRVA KRISTI OCH GUDS RIKE. ⁶ LÅT INGEN BEDRA ER MED TOMT PRAT. Allt sådant nedkallar Guds vrede över olydnadens barn.

1 Thess. 4:² Ni vet vilka föreskrifter vi har gett er från Herren. ³ Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt, ^—7 Gud har inte kallat oss till orenhet utan till ett liv i helgelse. ⁸ Därför, den som nu avvisar detta, avvisar inte en människa utan Gud, som har gett er sin helige Ande.

Som vi kan se verkar det som de flesta synder som listas här ovan mer eller mindre också inkluderas i Tio Guds bud. Tio Guds bud inkluderar 1) att endast tillbe Gud, 2) inte missbruka Guds namn, 3) tänka på vilodagen, 4) visa aktning för föräldrar, 5) inte dräpa, 6) inte begå äktenskapsbrott, 7) inte stjäla, 8), inte ljuga, 9) inte ha begär till sin nästas hus, 10) inte ha begär till något som tillhör sin nästa. I verserna jag listar ovan kan vi täcka in alla tio buden utom kanske 3 och 4. Men agerar vi enligt föreskrifterna och lyder förbuden så inkluderas på sätt och vis att visa aktning för föräldrarna också. Dessutom säger Jakob:

Jakobsbrevet 2:10 Ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt.

Här kommer ytterligare några verser om vad vi ska göra för att ha evigt liv. Det verkar som Jesus säger att vi får evigt liv genom att hålla budorden, och han räknar även upp de mest välkända budorden för att identifiera dem. Ingenting säger att detta ändrades i och med Jesu död eftersom Johannes (och andra) säger att om vi älskar Jesus så lyder vi honom och det är på det sättet vi kan se om vi är Guds barn. Däremot lever vi inte längre under djuroffersystemet (eller under de judiska ceremoniella lagarna) utan Jesus dog för oss en gång för alla. Vi kan också se att vi kan få evigt liv eller inte beroende på vår frukt – alltså vad vi gör.

Matt 19:16. Och se, en man gick fram och sade till honom: Gode mästare,vad gott skall jag göra, för att få evigt liv? 17. Då sade han till honom: Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena. Men vill du gå in i livet, så HÅLL BUDORDEN 18. Han sade till honom: Vilka? Jesus sade: Du skall inte dräpa, du skall inte göra hor, du skall inte stjäla, du skall inte bära falskt vittnesbörd. 19. Hedra din far och din mor och: Du skall älska din nästa såsom dig själv

Matt 25:41 Då skall Konungen svara och säga till dem: Sannerligen säger jag er: Det ni har GJORT mot en av dessa mina minsta bröder, det har ni GJORT mot mig. Därefter skall han också säga till dem på vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar. 42. Ty jag var hungrig, och ni gav mig inte att äta, jag var törstig, och ni gav mig inte att dricka, –Sannerligen säger jag er: Vad ni inte har GJORT mot en av dessa minsta, det har ni inte heller GJORT mot mig.46. Och dessa skall då gå bort till evigt straff, men de RÄTTFÄRDIGA till evigt liv.

Joh. 15:⁵ Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra. ⁶ Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp.

1 Joh. 3:⁴ Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty SYND ÄR BROTT MOT LAGEN.

Efesierbrevet 2:1 Också er har Gud gjort levande, ni som var DÖDA genom era överträdelser och synder.

Vad säger Johannes mer i samma kapitel (1 Joh. 5)?

Johannes börjar kapitlet med att förklara hur vi kan se att vi älskar Guds barn och vad det innebär att älska Gud.

1 Joh. 5: ² När vi älskar Gud och håller hans bud, då vet vi att vi älskar Guds barn. ³ Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga. ⁴ Ty allt som är fött av Gud besegrar världen, och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro.

Kärleken till Gud är alltså att hålla hans bud. Guds bud innebär inte alla de 613 judiska bud som israelerna fick av Gud när de vandrade genom öknen, för de flesta av dem var just relaterade till endast judarna, och dessutom var många inte ens ämnade att gälla för evigt. Så dessa judiska ceremoniella bud var aldrig tänkta för “hedningarna”. Däremot är Tio Guds bud ämnade för alla och de har gällt ända sedan Adam trots att de inte skrevs ner på stentavlor (vad vi vet). Annars hade ju exempelvis Kain inte syndat när han mördade sin bror. De tio budorden ingår också i det dubbla kärleksbudet.  Vi får också veta av Johannes att Guds bud INTE är tunga! Vi har den Helige Ande till hjälp på vår vandring och om vi låter oss ledas av honom i stället för köttet så syndar vi inte. Alla har förstås kapacitet att synda, men Johannes säger att vi kan besegra världen med vår TRO. Om vi däremot frestas av världen och har svårt att släppa det köttet vill så kan det förstås hända att buden då blir tunga, men alltså inte om vi har vårt fokus på Jesus. Om vi sällan tar oss tid att be, läsa Bibeln och umgås med andra kristna borde det vara oehört svårt att lyda alla buden. Johannes säger något mycket liknande några kapitel tidigare:

1 Joh 2:3 Och av det VET vi att vi känner honom: OM vi håller hans bud. 4. Den som säger: Jag känner honom, och inte håller hans bud, han är en lögnare, och sanningen är inte i honom. 5. Men den som håller hans ord, i honom är sannerligen Guds kärlek fullkomnad. Av det vet vi att vi är i honom. 6. Den som säger sig förbli i honom är också skyldig att vandra så som han vandrade.

Direkt efter att Johannes berättar om synden som inte är till döds säger han att ingen som är född av Gud syndar!

1 Joh. 5:¹⁸ Vi vet att ingen som är född av Gud syndar. Han som är född av Gud*) bevarar honom, så att den onde inte kan röra honom. —²⁰ Vi vet att Guds Son har kommit och gett oss förstånd, så att vi känner den Sanne, och vi är i den Sanne, i hans Son Jesus Kristus. Han är den sanne Guden och det eviga livet.²¹ Kära barn, var på er vakt mot avgudarna
*) alltså Jesus

Alltså; en pånyttfödd person som håller sig i vinträdet syndar inte. Jesus bevarar inte en kristen person helt villkorslöst. Johannes förklarar att Jesus kommit för att ge oss förstånd så att vi kan lära känna honom och löftet gäller (som i så många andra verser) endast om vi ÄR I JESUS. Då behöver vi inte vara rädd för yttre faror, och de enda som skulle kunna få oss på fall är vi själva om vi inte längre bär frukt. Är vi i Jesus är det naturliga att vi vill ha mer av honom och lära känna honom ännu mer för att söka hans vilja och vara honom trogen. Johannes varnar oss ändå och ber oss vara på vår vakt mot avgudarna och det är inget tomt hot. Vi KAN alltså avfalla även som kristna, men om vi lyder anden och inte köttet är vi på fast grund. Då är vi i Jesus!

Men vilka synder är då till döds?

Johannes verkar säga att det är helt onaturligt för en kristen att synda och de andra verserna verkar säga att alla synder inom tio Guds bud separerar oss från Gud, så vad finns det då kvar för synder som inte är till döds? Har vi inte täckt alla synder redan? Här kommer några verser som inkluderar Guds förväntningar på oss men som jag inte tror leder till separation från honom och alltså inte är till döds.

1 Joh. 5:¹⁴ Och detta är den tillit vi har till honom, att om vi ber om något efter hans vilja, så hör han oss.¹⁵ Och när vi vet att han hör oss, vad vi än ber om, så vet vi också att vi redan har det som vi bett honom om.

Matteus 17:20 Han svarade: “Därför att ni har så lite tro. Amen säger jag er: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er.”

Matt. 14:²⁹ Jesus sade: “Kom!” Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till honom. ³⁰ Men när han såg hur häftigt vinden låg på, blev han rädd och började sjunka. Då ropade han: “Herre, hjälp mig!” ³¹ Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: “Så lite tro du har! Varför tvivlade du?”

Har vi verkligen alltid den tro som utlovas? Tvivlar vi aldrig på att någon ska helas och på att mirakel ska ske? Tror vi alltid att vi får det vi ber om? Nu handlar detta inte om överträdelser av tio Guds bud men det handlar ändå om att inte helt lyda Jesus och lita på hans ord.

Lukas 12:29 Fråga inte efter vad ni skall äta och dricka, och var inte oroliga.

Är vi aldrig oroliga över vardagliga händelser? Jesus var i och för sig också “orolig” i Getsemane innan sin korsfästelse, men då handlade det inte om vad han skulle äta och dricka, utan vetskapen att han snart måste dö för världens synder. En sund dos av “orolighet” kan nog vara bra för oss (annars skulle vi rycka på axlarna varje gång barnen inte kom hem i tid) och vi är tillsagda att arbeta på vår frälsning “med fruktan och bävan” (Fil. 2:12)  men sen finns det sammanhang där orolighet inte tillför oss någonting alls. I stället ska vi be och förlita oss på Gud när vi hamnar i situationer som kräver hjälp, men gör vi alltid det fläckfritt och fullt ut?

Jak. 2:⁹ Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare.

Här kommer jag att tänka på en situation för flera år sedan när jag och några vänner gick på en kristen konsert i Västsverige.

Det handlar om ett framträdande av en känd kör och under kvällen fick vi höra hela kören sjunga samt lyssna på några solouppträdanden med hela gruppen som bakgrundskör. När hela konserten var slut dök det upp en medarrangör för att tacka kören med en blombukett, och eftersom han endast hade en bukett så tänkte han väl att det var bäst att ge den just till solisten. Nu vet jag inte hur uppmärksam den här personen var under konserten, för det var nämligen så att det var två tjejer som hade soloframträdanden. En ung, vacker, blond sopran med ett stort leende på läpparna och en annan lite “gråare” tjej som inte hade ett lika framträdande utseende och utstrålning. Det verkade inte som den här medarrangören inte ens lade märke till den lite mer gråare tjejen när han stegade fram och på klassiskt vis tackade den vackrare av de två tjejerna mycket översvallande och gav henne buketten. Han berömde hennes solosång mycket hjärtligt och innerligt och tyckte att hon var jätteduktig, men tyvärr sade han inte ett enda ord om den andra tjejens sång. Måhända han tänkte att några av de övriga körmedlemmar kanske gav lite soloframträdande då och då men inte lika många som denna tjej och att det därför var motiverat att erbjuda buketten just till henne, men sanningen är att tjejerna sjöng precis lika mycket och de var mycket duktiga båda två! Kanske inte alla uppmärksammade episoden (jag gjorde det i alla fall), men kören borde i alla fall ha gjort det och detta var säkert lite pinsamt för flera stycken. Den blonda tjejen visade kurage när hon helt resolut DELADE på buketten och gav hälften till den andra tjejen, men förödmjukelsen var egentligen redan skedd. Den “gråa” tjejen tog lydigt emot halva buketten (vad skulle hon göra?) trots att den egentligen inte var tänkt för henne, och publiken kanske hajade till just pga hanteringen av blommorna. Så trots att den här medarrangören bara ville vara vänlig och berömma en person för vackert soloframträdande så kanske det utmynnade i att han gjorde en ung tjej väldigt ledsen den kvällen när hon kanske gick hem och funderade på hur osynlig hon egentligen var?

Hur som helst kanske detta inte var en perfekt anekdot kopplat till Jak. 2:9 eftersom det inte handlar om en person som är medveten om något felagerande, men det kan ge en liten illustration om hur lätt det kan vara att behandla människor olika. Det är ingen synd i sig att uppskatta en persons utseende, och det går inte komma ifrån att en man vanligtvis anser att en 25 årig kvinna är vackrare än en 75 årig kvinna, eller att det finns vissa 25-åringar som är vackrare än andra (Jobs döttrar ska ha varit väldigt vackra…). Våra fysiska jordiska kroppar ska hur som helst en gång lämnas kvar och vi ska få nya kroppar och kläder! Hade den här medarrangören fått höra om hur hans agerande kanske sårade en annan människa hade han förmodligen varit DJUPT ångerfull och utropa “Men vad har jag gjort?! Oj, vad klantig jag var! Men stackars tjej!”, osv. Det handlar alltså inte om ett försök från hans sida att förödmjuka och vara elak, utan jag tror att Gud kunde se i hans hjärta att han bara ville vara hygglig – även om han också var lite klantig.

Vad som är en större synd är om man medvetet ger vissa människor fördelar trots att det är orättvist gentemot andra, och det gäller även om man härdat sitt hjärta så att man inte reflekterar över att man är korrumperad och ger orättvisa fördelar/nackdelar till människor. Det är väldigt svårt att alltid vara helt rättvis och vi kan bara göra vårt bästa, men det finns gränser för när det övergår till ren synd. Gud känner våra hjärtan och bedömer oss rättvist! Våra samveten hjälper till att avgöra vår eventuella skuld.

1 Thess. 5:¹⁴ Vi uppmanar er, bröder: tillrättavisa de oordentliga, uppmuntra de missmodiga, ta er an de svaga och ha tålamod med alla.¹⁵ Se till att ingen lönar ont med ont. Sträva i stället alltid efter att göra gott mot varandra och mot alla människor. ¹⁶ Var alltid glada, ¹⁷ be oavbrutet ¹⁸ och tacka Gud under alla livets förhållanden. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus. ¹⁹ Släck inte Anden. ²⁰ Förakta inte profetior, ²¹ men pröva allt, behåll det goda, ²² och håll er borta från allt slags ont.

Här ovan finns det många bud till oss. Tillrättarvisar vi alltid oordentliga i vår omkrets trots att det finns skäl för det? Uppmuntrar vi alltid missmodiga i vår omgivning? Tar vi alltid oss an de svaga? Är vi alltid glada? Även här måste vi förstås inse att Paulus talar rent generellt för alla kan inte oavbrutet BE dag och natt, hjälpa precis alla svaga man ser, uppmuntra varenda människor som står och väntar på pendeltågsperrongen, osv och det gjorde inte Paulus heller. Vad han vill säga är att vi alltid ska ha fokus inställt på att alltid göra det rätta och att alltid vara beredda att tillrättavisa, uppmuntra och be så fort tillfälle ges. Men vi har bara 24 timmar om dygnet och måste använda de timmarna så bra vi kan, inklusive att ta hand om vår egen familj.  Ibland kanske vi känner i vårt samvete att vi faktiskt borde ta tillfället i akt och tillrättavisa (eller uppmuntra) någon vi känner väl, men väljer ändå att inte gör det eftersom det känns obehagligt. Det kan hända att man ångrar sig efteråt för att man inte tog chansen att påpeka felsteg. Har vi verkligen prövat allt på bästa sätt alla gånger och alltid valt rätt väg? Att komma till korta vad gäller det som Paulus säger i 1 Thess. 5 skulle kunna vara synder som inte leder till döds.

1 Kor. 12: ³⁰ Inte har väl alla gåvor att bota sjuka? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda? ³¹ Men sträva efter de nådegåvor som är störst.

Känner vi inte alla kristna människor som INTE strävar efter någon nådegåva överhuvudtaget? Dessa kanske blivit övertalade av andra kristna att nådegåvorna har upphört och att detta därför inte kan appliceras på kristna idag. Andra kanske tror att det är Gud som ska “zappa” en människa med nådegåvor och att det inte är någonting som vi borde vika några tankar åt. De är då olydiga mot Paulus som säger att vi SKA sträva efter de nådegåvor som är störst. (Han uppmuntrar oss att tala i tungor och att använda oss av alla nådegåvorna men självklart är det listigast att sträva efter de största gåvorna.) Kanske detta skulle kunna vara en synd som inte leder till döds.

Andra exempel

Kanske en kristen skiftarbetare kommer för sent till jobbet pga rent klant och/eller otur vid flera tillfällen och därmed orsakar så att personer måste stanna kvar längre på sitt jobb eftersom de måste vänta på den här personen. En eller några gånger när man gjort felbedömningar vad gäller tidsåtgång på morgonen är ok, men tänk om det sker oftare och FÖR ofta? Om man tar för vana att orsaka trassel för sina medarbetare utan att göra mycket för att få rätsida på problemet så leder det till synd, men var går gränsen? Gud ser till hjärtat och även här kan det handla om en synd som inte leder till döds.

Vi kan göra kommentarer som kan missförstås och vi kan göra människor ledsna utan att mena det. Vi kanske skrattar åt något som en person sagt i tro att personen ska skratta med, men i stället blir personen förolämpad. En del kristna kanske är mycket försiktiga på det här planet och sällan orsakar ledsna miner medan andra trampar i klaveret oftare pga klantighet eller för att de är för snabba i sina reaktioner. Å andra sidan kanske den förstnämnda personen vanligtvis inte tar sig tid att prata och uppmuntra människor medan den sistnämnda personen tar sig tid att göra just detta. Kärlek och omtanke!

1 Petrusbrevet 4:8 Framför allt skall ni älska varandra innerligt, ty kärleken överskyler många synder.

Jakobsbrevet 5:20 så skall denne veta att den som återför en syndare från hans villoväg frälser hans själ från döden och överskyler många synder.

En person kanske känner att han bör be i en timme på morgonen och bestämmer sig för att göra det, men ber sedan bara i 30 minuter trots att han känner att det är viktigt med bön just för det tillfället. Det är ju egentligen ingen överträdelse av Guds bud men ändå är det fel om man känner ett tilltal från Gud att be.

Gud ser våra hjärtan och bedömer oss rätt. Han begär inte det omöjliga av oss utan det möjliga. Han vet mycket väl vilka val vi står inför varje dag och vilka hinder som är på vår väg.

Rom. 2: ¹⁴ Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. ¹⁵ De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. ¹⁶ Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.