Etikettarkiv | filipperbrevet

Han som har börjat ett gott verk i er skall också FULLBORDA det? – Fil. 1:6

phil. 1Jag är ÖVERTYGAD om att han som har börjat ett gott verk i er också skall FULLBORDA det intill Kristi Jesu dag (Fil. 1:6)

Det finns mycket som vi känner oss fullständigt ”övertygade” om pga våra erfarenheter och egna iakttagelser. Jag är exempelvis fullständigt övertygad om att jag kommer att få minst 200-250 träffar på min blogg idag eftersom jag brukar få långt fler än så. Jag är också övertygad om att vissa vänner som jag känner kommer att förbli kristna resten av sina liv bl. a. eftersom de visat upp en stark tro och visat god frukt. I ingetdera fallet kan jag dock garantera att det kommer att bli just så.

Paulus vänder sig till en viss grupp troende människor i Filippi, och motiverar varför han känner en sådan tillförsikt för dem vad gäller deras starka tro och deras arbete för Gud. Han pratar inte om alla kristna i hela världen (även om samma villkor och löften gäller alla) eftersom han givetvis inte känner alla världens kristna väl nog för att kunna uttrycka sig på samma sätt om dem alllihop. Men han känner dessa kristna i Filippi, och pga det han hittills bevittnat så kan han med trygghet uttrycka ”Jag är ÖVERTYGAD om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag” (”will perform it until the day of Jesus Christ”, KJV). Versen säger inte att Gud tvingar några utvalda personer att påbörja goda verk – vare sig de vill eller inte – och han utlovar inte att alla kristna kommer att få en ljus framtid helt villkorslöst oavsett hur de lever. Paulus säger ju också:

Ef. 2:.10 Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall VANDRA i dem.

Vad händer om vi väljer att inte vandra i dem? Är vi då fortfarande frälsta? Visserligen bygger vi vårt arbete på Jesus Kristus och vi får inspiration från honom, men vi måste förstås vara med på noterna.

2 Tim. 2:21 Den som därför renar sig och HÅLLER SIG BORTA från dessa blir ett kärl till heder, helgat, användbart för sin herre och förberett för allt gott arbete.

Vi ombeds alltså att rena oss och hålla oss borta från kärl av vanheder (synd), så att vi kan vi bli användbara för Gud och kunna utföra ett gott arbete. Det handlar om vår villighet att lyda den helige Ande som leder oss bort från synd och in i en värld där vi kan vara användbara verktyg för Gud.

1 Tim. 6:17 Uppmana dem som är rika i den här världen att inte vara högmodiga eller sätta sitt hopp till något så osäkert som rikedom, utan till Gud som rikligt ger oss allt att njuta av. 18 Uppmana dem att göra gott, att vara rika på goda gärningar, att vara generösa och dela med sig 19 och samla åt sig en skatt som är en god grund för den kommande tidsåldern, så att de vinner det verkliga livet.

Ovan kan vi se att det goda vi gör kan leda till evigt liv. (Tro utan gärningar är död.)

Hade det varit upp till Gud så hade han sett till att vi alltid utförde goda gärningar och att vi aldrig syndade en enda gång. Det är dock inte Guds ansvar att se till att vi är villiga människofiskare, för om så hade varit fallet så hade vi varit tvungna att anklaga honom varje gång vi syndade och om vi hamnar i ett läge där vi inte alls gör ett gott arbete för hans rike. Vi har ingen rätt att säga ”Det är Guds sak att se till att jag gör ett gott arbete och att fullborda detta om han vill”. Det handlar om att ge Gud äran för arbetet eftersom han är grunden.

1 Kor. 3:6 Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten.7 Varken den som planterar eller den som vattnar betyder därför något, utan endast den som ger växten, och det är Gud. 8 Den som planterar och den som vattnar är ett, och var och en skall få sin lön efter sitt arbete. 9 Ty vi är Guds medarbetare, och ni är en Guds åker, en Guds byggnad

Här är hela kontexten i Filipperbrevet 1:

Fil. 1: 1 Från Paulus och Timoteus, Kristi Jesu tjänare, till alla de heliga i Kristus Jesus som bor i Filippi, tillsammans med församlingsledarna och församlingstjänarna. —3 Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er. 4 Så ofta jag ber för er alla gör jag det alltid med glädje, eftersom ni har varit med i arbetet för evangeliet från första dagen ända till nu. 6 Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag. 7 Det är inte mer än rätt att jag tänker så om er alla, ty jag har er i mitt hjärta. Både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni allesammans nåden med mig.—9 Och min bön är att er kärlek mer och mer skall överflöda och leda er fram till insikt och klart omdöme,10 så att ni kan avgöra vad som är rätt och vara rena och fläckfria på Kristi dag, 11 rika på rättfärdighetens frukt som Jesus Kristus ger, Gud till ära och pris.

Skälet att Paulus känner sig så övertygad om denna kristna grupps fortsatt andliga arbete och ljusa framtid är att han bevittnat deras liv och eftersom de uthålligt visat att de är tillförlitliga och flitiga arbetare. ”Eftersom ni har varit med i arbetet för evangeliet från första dagen ända till nu”. Därför känner sig Paulus övertygad om att  Gud också kommer att fortsätta på den inslagna vägen – att utföra sitt arbete genom dem och låta den helige Ande genomsyra arbetet. Paulus kommer också att fortsätta att be för dem och ha dem i sitt hjärta, vilket också påverkar utgången. Ett skäl för att be för dem är att detta kan påverka dem att avgöra vad som är rätt och därmed kunna hålla sig rena och fläckfria på Kristi dag. Det är alltså ingen självklarhet att vi ska förbli fläckfria bara för att vi påbörjat ett gudomligt arbete, för då hade hans böner och varningar varit överflödiga. Men visst känns det mer självklart om man tagit för vana att följa Anden i stället för köttet.

Kapitlet nämner ännu en ”övertygelse” (faktiskt två gånger…)

14 Min fångenskap har gjort de flesta av bröderna övertygade i Herren, så att de vågar predika Guds ord ännu mer oförskräckt.15 En del predikar visserligen Kristus för att de är avundsjuka och söker strid, men en del gör det i god avsikt, 16 av kärlek, eftersom de vet att jag är satt till att försvara evangelium. 17 De andra söker strid och predikar Kristus av orena motiv och tror att de kan göra min fångenskap tyngre.

Paulus menar att hans fångenskap resulterat i att åtminstone de flesta av bröderna känt sig än mer övertygade i Herren, för kanske Paulus fortsatta trygghet och glada min hjälpt dem att predika Guds ord än mer oförskräckt. Dock inte alla, för Paulus menar att det finns kristna som predikar om Jesus för att de är avundsjuka och söker strid – alltså inte av en genuin kärlek till de förlorade. Kanske handlar det om att de vill visa Paulus att han själv är ganska överflödig eftersom de själva kan predika precis lika bra och ännu bättre, eller kanske de snarare vill bryta ner det Paulus byggt upp genom att introducera nya falska läror som orsakar splittring. Paulus varnade också för en sådan situation:

Apg 20:28 Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod. 29 Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden. 30 Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen för att dra lärjungarna över på sin sida. 31 Håll er därför vakna och kom ihåg att jag ständigt i tre års tid natt och dag har varnat var och en av er under tårar.

Paulus uppmuntrar sina kristna vänner att fortsätta att be för honom, och han säger att deras böner och Andens hjälp kommer att leda till hans frälsning. Självfallet handlar det också om Paulus egen iver att följa Anden.

19 ty jag vet att detta kommer att leda till min frälsning, därför att ni ber för mig och Jesu Kristi Ande hjälper mig.

Paulus känner sig ”övertygad” om att det bästa för honom är att han blir kvar hos dem ett tag till. Han fortsätter med ytterligare uppmuntran och varningar om att de måste stå fasta och kämpa för tron.

25 Och då jag är övertygad om det, vet jag att jag skall leva och bli kvar hos er alla och hjälpa er till framsteg och glädje i tron. 26 När jag är hos er igen, kan ni få ännu större anledning att i Kristus Jesus prisa er lyckliga för min skull.27 Lev nu bara på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium, så att jag, vare sig jag besöker er eller inte, får höra att ni står fasta i en och samme ande och i ett och samma sinne kämpar för tron på evangelium

Fortsätter vi i nästa kapitel så kan vi läsa i Fil. 2:12 att dessa kristna ”alltid har varit lydiga”. Även det intygar att Paulus känner sig övertygad om Guds fortsatta ledning i deras arbete just av det skälet.

Fil. 2:12 Därför, mina älskade, liksom ni alltid har varit lydiga,arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara som när jag var hos er, utan ännu mycket mer nu när jag inte är hos er. 13 Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske. 14 Gör allt utan att klaga och tveka, 15 så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt ibland ett falskt och fördärvat släkte, bland vilka ni lyser som stjärnor i världen, 16 när ni håller fast vid livets ord. Då kan jag berömma mig av er på Kristi dag. Jag har alltså inte sprungit förgäves eller arbetat förgäves.

Paulus avslöjar att dessa filipper även hjälpte honom ekonomiskt (Fil. 4:10-19), vilket förstås var ännu en signal för att deras hjärtan var på det rätta stället.  Men även om man kan förvänta sig att kristna av naturliga anledningar vill fortsätta att vandra med Anden och hålla sig till Guds ord, så fortsatte Paulus att fortsätta att varna för förfall även hos kristna. Exempel:

1 Tim. 4: 16 Ge akt på dig själv och på din undervisning, och håll troget ut med den. När du gör 1 Tim. 4det, frälser du både dig själv och dem som lyssnar på dig.

2 Tim. 2: 15 Gör allt du kan för att bestå provet inför Gud, likt en arbetare som inte behöver skämmas utan rätt delar[a] sanningens ord. 16 Men oandligt, tomt prat skall du akta dig för. De som befattar sig med sådant kommer att göra allt större framsteg – i ogudaktighet, 17 och deras ord kommer att sprida sig som cancertumörer. Till dem hör Hymeneus och Filetus, 18 som har kommit bort från sanningen. De bryter ner tron för somliga, när de säger att uppståndelsen redan har ägt rum. 19 Guds fasta grund består och har detta sigill: Herren känner de sina och: Var och en som nämner Herrens namn skall hålla sig borta från orättfärdigheten.

Titus 2:6 Förmana på samma sätt de yngre männen att i allt visa gott omdöme, 7 och var själv ett föredöme i goda gärningar. Ge i din undervisning prov på oförfalskad sanning och värdighet.8 Var sund och oklanderlig i ditt tal, så att din motståndare måste skämmas, då han inte har något ont att säga om oss. — 11 Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. 12 Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, 13 medan vi väntar på det saliga hoppet, att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus skall träda fram i härlighet. 14 Han har offrat sig själv för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett egendomsfolk, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar.

Annonser

Säger Paulus att han inte nått MÅLET att undvika synd i Fil. 3:12?

goalFil. 3:12 Inte som om jag redan har gripit det eller redan har nått det målet, men jag jagar efter att gripa det, eftersom jag själv har blivit gripen av Kristus Jesus.  

Eftersom det finns en del som hävdar att Paulus i ovan text påstår att han inte nått målet vad gäller sin egen personliga rening och syndfrihet, så vill jag gärna påminna om hela sammanhanget. Kontexten gäller UPPSTÅNDELSEN och den nya glorifierade kroppen som ju är slutmålet för Paulus. Paulus talar inte om moralisk perfektion/fullkomlighet här på jorden, utan det fullkomliga tillståndet som han förväntar sig i Guds rike – och som är det målet som han har för ögonen. (Vad gäller Jesus bud till oss att vara fullkomliga kan du läsa mer om här.)

Fil. 3:2 Det är vi som är de omskurna, vi som tjänar genom Guds Ande och berömmer oss av Kristus Jesus och inte förlitar oss på yttre ting, 

De omskurna är de som tjänar Guds Ande (till skillnad mot de som lyder köttet), och om man tjänar Guds Ande så är fokus alltid på Jesus Kristus. Endast de som är omskurna är de som är andligt levande och som en dag ska ärva Guds rike.

6 i fråga om iver en förföljare av församlingen, i fråga om rättfärdighet, den som vinns genom lagen, en oklanderlig man.7 Men allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull.

Fariséernas problem var rent generellt att de inte var rättfärdiga på insidan utan endast på utsidan, och de var väldigt duktiga på att lyda de ceremoniella buden (som de ibland även gjorde ännu svårare). Alla fariséer kanske inte kan dras under samma kam, men vi vet i alla fall att Paulus räknade sig som en farisé och att han var ivrig att lyda Gud och hans lagar – på det sätt som han uppfattade dem. Även om Paulus var en lärd man och hade högt anseende, så menar han att det inte är värt ett dugg i jämförelse med det som han funnit i stället och som är långt mer dyrbarare – Jesus Kristus. Han säger förstås inte att det numera inte är lika viktigt att lyda Gud sedan han funnit Jesus, för Jesus frälste oss inte i våra synder utan från våra synder.

8 Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus 9 och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron. 

Paulus strävan handlar om att vinna segern som är i Jesus Kristus, och för att bli funnen i honom. Då handlar det inte längre om att följa Mose lag och de 613 buden, utan det handlar om att få det eviga livet som är av tro (som visar sig i lydnad till Gud från hjärtat) och inte för att man är född jude och därför fysiskt omskuren. Det är ju de som tjänar genom Guds Ande som är omskurna säger Paulus i Fil. 2:3. Rättfärdigheten i det nya testamentet kan erhållas genom att tro på Jesus, omvända sig, bli renad från sina synder och sedan fortsätta vandra heligt. Den varianten är inte av lagen, med alla dess ceremoniella bud, utan genom omvändelse och tro. (De ceremoniella buden gäller inte längre.) Paulus gör skillnad på laggärningar (hela Mose lag) och lydnad av Gud.

10 Då känner jag Kristus och kraften från hans uppståndelse och delar hans lidanden genom att bli lik honom i en död med honom, 11 i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda. 12 Inte som om jag redan har gripit det eller redan har nått det målet, men jag jagar efter att gripa det, eftersom jag själv har blivit gripen av Kristus Jesus. 13 Bröder, jag menar inte att jag redan har gripit det, men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför 14 och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus.15 Det är så vi bör tänka, ALLA VI FULLKOMLIGA. Tänker ni fel i något avseende, skall Gud uppenbara också det för er. 16 Dock, låt oss hålla fast vid det som vi har nått fram till.  

Här ovan är det direkta sammanhanget till vår vers. Det handlar om uppståndelsen från de döda, som är det hopp som Paulus talar om. Dit har han ju inte nått fram än – när han skriver detta. Paulus jagar mot målet för att vinna segerpriset, men han kallar sig ändå ”fullkomlig” ihop med andra människor. Han är inte fullkomlig rent fysiskt, men moraliskt och andligt så kan han vara fullkomlig. Han ber oss också att hålla fast vid det som vi kommit fram till.

17 Bröder, ta mig till föredöme och se på dem som lever efter den förebild ni har i oss. 18 Vad jag ofta har sagt till er, det säger jag nu under tårar: många lever som fiender till Kristi kors. 19 De får sitt slut i fördärvet. De har buken till sin gud och sätter sin ära i det som är deras skam, dessa som bara tänker på det jordiska. 

Paulus – som också kallade sig helig, rättfärdig, oklanderlig och som haft ”ett fullständigt rent samvete ända till idag” – menade att de övriga skulle ta honom till föredöme. Om han blandade rättfärdighet med orättfärdighet så vore han inget bra föredöme, utan han vore en stor hycklare eftersom han så ofta varnade sina lyssnare för att sluta synda eftersom synd leder till (andlig) död, samt att vi inte kan tjäna två herrar. Ändå så skulle han alltså själv leva efter köttet?

20 Men vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. 21 Han skall förvandla vår bräckliga kropp, så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet. Ty han har makt att lägga allt under sig.

Här summerar Paulus återigen situationen med att komma till poängen att det som är hans mål (allas mål) är en förvandlad kropp i himlen. En glorifierad kropp som den kropp Jesus haft allt sedan sin egen uppståndelse. Han säger inte att det är först med en glorifierad kropp som han kan börja tänka på att avhålla sig från synd. Inte ens Jesus var fullkomlig/färdig vad gäller sin kropp, förrän han uppstod.

Lukas. 13:32 Då svarade han dem: »Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig.

Paulus om sig själv (läs mer här):

1 Thess 2:10. Ni är vittnen, och även Gud, hur HELIGT, hur RÄTTFÄRDIGT och OSTRAFFLIGT vi uppträdde bland er som tror. —12. och vittnade att ni skulle VANDRA VÄRDIGT Gud, som har kallat er till sitt rike och sin härlighet.

Apg 23:1 Paulus såg på Stora rådet och sade: ”Bröder, jag har levt inför Gud med ett FULLKOMLIGT RENT  SAMVETE ända till i dag”

Rom. 6:- Ty liksom ni förr ställde era lemmar i orenhetens och laglöshetens slavtjänst, till ett laglöst liv, så skall ni nu ställa era lemmar i rättfärdighetens slavtjänst, till helgelse.

1 Kor. 9:24 Vet ni inte att av alla löparna som springer på en tävlingsbana är det bara en som får priset? Spring så att ni vinner det. 25 Men alla som tävlar underkastar sig i allt hård träning – de för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. 26 Jag löper alltså inte utan att ha målet i sikte. Jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. 27 I stället slår jag min kropp och tvingar den till lydnad, för att jag inte själv på något sätt skall komma till korta vid provet, när jag predikar för andra.

Gud är den som verkar i oss, både i VILJA och GÄRNING? Fil. 2:13

fruitTy Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda VILJA skall ske (Fil. 2:13)

Paulus talar till den kristna församlingen i Filippi, och när han ser deras goda arbete förklarar han för dem att det är Gud som verkar i dem. Det sker absolut inte utan deras egna samtycke och inblandning, för det är vi själva som måste söka Gud och hans vilja genom att hålla kontakten med honom i böner, bibelstudier och lovsång. Om ett genuint intresse finns där från vår sida så öppnas våra hjärtan så att den helige Ande kan verka i våra liv och vi kan få uppslag och idéer hur vi ska kunna gå framåt för att sprida Guds ord till ännu fler. Vi måste anpassa våra liv efter hans vilja, och det kan inte ske om vi har ett svalt intresse för Gud och att sprida hans evangelium. Vi kan inte veta vilken riktning vi ska gå om vi inte ödmjukt söker hans ledning och vandrar på den väg som han vill att vi ska gå.

Det finns kristna som tar denna vers ur sitt sammanhang för att försöka bevisa att Gud är den som gör precis ALLT i våra liv, såsom att åstadkomma tro för oss, åstadkomma omvändelse för oss, och även producera goda gärningar för oss – helt utan vår egen inblandning. Men om Gud är den som är ansvarig för att vi producerar goda gärningar och även ser till att så sker, hur kommer det sig då att vi misslyckas ibland och INTE gör goda gärningar utan snarare syndar? Kan vi då tryggt anklaga Gud för våra synder och anta att han helt enkelt inte VILL att vi alltid ska bära god frukt? Om ansvaret är Guds så resulterar det i att han antingen misslyckas med oss ibland, eller att han helt enkelt vill att vi ska visa dålig frukt. Låt oss säga att en person inte blir frälst förrän vid 40 års ålder. Betyder det att Gud inte ville att denna person skulle bli frälst tidigare? Vill verkligen Gud att människor ska vara syndare några år innan han tycker att det är nog och sedan öppnar deras ögon för att omvandla dem och göra dem till goda och fruktbärande kristna? Sanningen är att om det hängde på Gud så skulle han se till att vi alla bar god frukt dygnet runt och aldrig syndade en enda gång, men nu vill han hellre att vi ska använda vår fria vilja. 

Jesus säger i Joh. 15 att vi inte kan göra någonting om vi inte är i vinstocken (som är Jesus). Han varnar sina lärljungar och oss alla, och menar att VI måste se till att vara i vinstocken. Jesus tänker inte göra det åt oss, för då hade han inte behövt spendera tid på att varna oss och mana oss till lydnad. Paulus säger i princip samma sak i Fil. 2:13 – att utan Jesus så kan vi ingenting göra. VI måste se till att vara i vinstocken för att bära god frukt och utanför vinstocken kan detta inte hända. Notera alla OM nedan:

John 15:Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. OM någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göraOM någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns uppOM ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek.10 OM ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek.

Sammanhanget av Fil. 2:13

Versen precis innan v. 13 är v. 12 som visar att Paulus anser att filipperna alltid varit LYDIGA, och att de bör fortsätta att arbeta med fruktan och bävan på sin FRÄLSNING. Varför ska vi arbeta med fruktan och bävan på vår frälsning om Gud är den som ansvarar för och orsakar både vilja och gärningar i oss?  Det är snarare så att VI måste se till att låta de goda gärningarna ske i våra liv genom att vara I JESUS KRISTUS, och då kan vi brukas för det som Gud avsedde oss för. Vi måste vara villiga att söka hans vilja och låta oss omformas till den.

Fil. 2:12 Därför, mina älskade, liksom ni alltid har varit LYDIGA, så ARBETA MED FRUKTAN OCH BÄVAN PÅ ER FRÄLSNING, inte bara som när jag var hos er, utan ännu mycket mer nu när jag inte är hos er.

Paulus börjar Fil. 2 genom att säga att OM vi har tröst hos Jesus och gemenskap i Anden, och OM medkänsla och barmhärtighet betyder något (det är alltså upp till oss och vårt ansvar) så kan det leda till att vi har samma sinnelag som andra kristna och t o m som Jesus själv. Paulus varnar filipperna (och oss alla) att inte vara självupptagna och stolta, utan snarare ödmjuka och tänka på andras bästa. Om det är Gud som fixar allt detta åt oss så vore Paulus alla varningar och råd helt överflödiga, för vad händer om vi INTE väljer att följa Paulus råd? Det finns många kristna som föredrar att vara ljumma, och då vet vi att Gud spyr oss ur sin mun. (Men det finns en väg ut eftersom vi kan förvandlas och bli aktiva kristna med omskurna hjärtan!)

Fil. 2:1 OM ni nu har tröst hos Kristus, uppmuntran av hans kärlek och gemenskap i Anden, OM medkänsla och barmhärtighet betyder något, gör då min glädje fullkomlig genom att ha samma sinnelag och samma kärlek och genom att vara ett i själ och sinne. Var inte självupptagna och stolta. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Se inte på ert eget bästa utan tänk på andras. Var så till sinnes som Kristus Jesus var.

Fil. 2:6-11 innehåller det berömda sammanhanget om Jesus gudomlighet och varför han blev människa,men det är inte temat här så vi går vidare:

Fil. 2:14 Gör allt utan att klaga och tveka, 15SÅ  ATT ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt ibland ett falskt och fördärvat släkte, bland vilka ni lyser som stjärnor i världen,16NÄR NI HÅLLER FAST VID LIVETS ORD. DÅ kan jag berömma mig av er på Kristi dag. Jag har alltså inte sprungit förgäves eller arbetat förgäves.  

För att kunna bli fläckfria och RENA så råder Paulus filipperna att göra allt utan att klaga. Filipperna hade förstås redan omvänt sig sedan tidigare och blivit pånyttfödda (blivit renade från sina tidigare synder), men sen gäller det att fortsätta på den rätta vägen. För att fortsätta att vara Guds oskyldiga barn måste vi se till att vi också lever oskyldigt och rent, för vi kan verkligen inte peka på Jesus och mena att det räcker att HAN levt rättfärdigt åt oss. Det är tänkt att vi ska lyda som stjärnor i världen, och det kan vi inte om vi lever i mörkret och visar onda gärningar. Vi måste alltså hålla fast vid livets ord, säger Paulus, och det är ingenting som Gud gör åt oss. Ansvaret är vårt, men vi har också fått en mäktig hjälp tack vare den helige Ande. Paulus menar att han (och vi andra) riskerar att arbeta förgäves om de som man predikat och arbetat för väljer att gå en annan väg, men vi ska självfallet fortsätta att sprida Guds ord både till höger och vänster och lägga vårt krut där vi tror det finns chans till omvändelse. Visst händer det ibland att det inte blir någon växt trots att man kämpat., men då har vi i alla fall gjort vårt bästa.