Etikettarkiv | arvsynd

Johannes Döparen spratt till och fick helig Ande redan i moderlivet? Luk. 1:15 + 43

john the baptistTy han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande – Lukas 1:15

Ovan vers innehåller ingen information om någon utkorelse, eller att bebisar har ett medvetande om rätt och felHistorien börjar med att Sakarias får ett möte av en ängel som deklarerar att Sakarias ska få en son som han ska ge namnet JOHANNES. Ängeln ger honom lite beskrivningar om hur Johannes liv kommer att utspela sig (stor inför Gud och ingen förtäring av starka drycker) och en del översättningar får det sedan till att Johannes skulle bli uppfylld av den helige Ande redan i moderlivet. Det är en möjlig översättning av grekiskan, men inte den rakaste översättningen. Den engelska KJV (och även NIV och en del andra) har en bättre översättning. NIV översätter t o m att Johannes kommer att få den helige Ande från FÖDELSEN och inte från moderlivet.

Lukas 1:13 Men ängeln sade till honom: ”Frukta inte, Sakarias. Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes. 14 Du skall få fröjda dig och jubla, och många kommer att glädja sig över hans födelse. 15 Ty han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande. 

KJV: 15 he shall be filled with the Holy Ghost, even FROM his mother’s womb.

NIV: and he will be filled with the Holy Spirit even FROM BIRTH

πλησθήσεται (he will be filled ) ἔτι  (yet, while, still) ἐκ (out, while in, coming from, out of) κοιλίας (womb) μητρὸς (of mother) αὐτοῦ (of him)

Betydelsen att komma UT från magen, resulterar i att det tidigaste ögonblicket som Johannes skulle kunna ha blivit fylld av den helige Ande är när han kommit ut från moderlivet, men det står inte preciserat hur lång tid efter det ögonblicket som händelsen inträffade. Bara att det var någon gång efter utkomsten ur magen. Om Lukas hade velat säga att Johannes var fylld av den helige Ande medan han var kvar i moderlivet så skulle han kunna ha valt prepositionen “en”.

Ovan skulle alltså kan leda till förslaget att Johannes skulle komma att bli fylld av den helige Ande från födseln/födsloögonblicket/moderlivet, vilket i sin tur mycket väl skulle kunna handla om ett IDIOM/uttryck. Även på svenska skulle man utan att bli missförstådd kunna säga ”Evert har varit aktiv och gillat sportaktiviteter hela sitt liv – sedan födseln”, eller ”Maja har sedan födseln varit huslig och älskat att baka och laga mat”. Man vill alltså ge uttryck för att de från start/början (så fort de haft kapaciteten) haft en sådan inriktning, men eftersom det är ett idiom/uttryck så behöver man inte mena att det bokstavligt talat handlar om just den minut på förlossningsavdelningen då de föds ut från livmodern. ”Från barnsben” är ett mer vanligt svenskt uttryck som visserligen inte säger samma sak (från födseln) men som ger en fingervisning om att det finns uttryck i våra språk som är lite diffusa men som ändå inte misstolkas om man skulle använda dem. Jag tror de flesta språk har liknande uttryck när de vill berätta om något som varat från tidig ålder och/eller så fort kapaciteten fanns.

Så Lukas 1:15 kan inte användas som bevis för att vare sig Johannes eller bebisar i allmänhet är fyllda av den helige Ande redan i magen, och om man vill göra gällande att den helige Ande åtminstone ges när man kommer UT från magen så är det ändå inget stöd för arvsynden som lär att man är fördärvad pga Adams synd redan vid befruktningen (såvida man inte tror att ofödda barn inte är människor.) Versen är inte klar över när den helige Ande ges till Johannes (ögonblicket när han föds, eller senare), men det är viktigt att förstå hur den helige Ande verkar i det gamla och det nya testamentet.

Den helige Ande verkar på olika sätt i det Gamla och i det Nya testamentet, även om det är samma Ande

Johannes Döparen var en profet under det gamla testamentet. Hela hans liv utspelade sig innan Jesus dog på korset, och innan det utlovade löftet om den helige Ande (i de kristnas kroppsliga tempel) utkristalliserades. På det gamla testamentets tid så bodde inte den helige Ande i de troendes kroppar på det sätt som de gör idag, men däremot kunde den helige Ande tillfälligt besöka personer speciellt om de var öppna för det, och det kunde även ske utan deras medverkan. Det handlade alltså om Guds närvaro (och Guds närvaro påverkar människor), men det handlade inte om ett tecken på att man var frälst utan snarare så kunde Anden komma över en gudsman (vanligtvis) för att han skulle profetera något viktigt från Gud, och/eller för att ge viktiga gudomliga instruktioner. Vidare så var Guds närvaro starkt kopplat till individens eget agerande och nivå på ödmjukhet och sökande, fast inte alltid. Här nedan kommer exempel på Andens närvaro i GT, och notera att närvaro av den helige Ande inte likställdes med att personen i fråga var för evigt frälst.

2 Mos. 31:1 Herren sade till Mose: 2 Se, jag har kallat Besalel, son till Uri, son till Hur av Juda stam. 3 Jag har fyllt honom med Guds Ande, med vishet och förstånd, med kunskap och med skicklighet i allt slags hantverk, 4 så att han kan tänka ut konstfulla arbeten och utföra dem i guld, silver och koppar, 5 slipa stenar för infattning och snida i trä, ja, utföra alla slags arbeten.

4 Mos. 11:16 Då sade Herren till Mose: ”Kalla samman sjuttio män av de äldste i Israel, sådana som du vet är folkets äldste och dess tillsyningsmän bland folket. För fram dem till uppenbarelsetältet och låt dem ställa sig där hos dig. 17 Där skall jag då stiga ner och tala med dig, och jag skall ta av den Ande som är över dig och låta den komma över dem. De skall tillsammans med dig bära bördan av folket, så att du slipper bära den ensam.18 Säg till folket: Helga er till i morgon, så skall ni få kött att äta. Ni har gråtit inför Herren och sagt: Vem skall ge oss kött att äta? I Egypten hade vi det så bra. Därför skall nu Herren ge er kött att äta. 19 Ni skall få äta, inte bara en dag, inte två dagar, inte fem dagar, inte tio dagar, inte tjugo dagar, 20 utan en hel månad, ända tills köttet kommer ut genom näsan på er och det äcklar er. Ty ni har förkastat Herren som är mitt ibland er, och gråtit inför hans ansikte och sagt: Varför drog vi alls ut ur Egypten?”—24 Mose gick ut och talade om för folket vad Herren hade sagt. Och han kallade samman sjuttio män av de äldste i folket och lät dem ställa sig runt omkring tältet. 25 Då steg Herren ner i molnskyn och talade till honom, och tog av den Ande som var över honom och lät den komma över de sjuttio äldste. Då nu Anden vilade över dem började de profetera, men det gjorde de sedan inte mer 26 Två män hade stannat kvar i lägret. Den ene hette Eldad och den andre Medad. Också över dem vilade Anden, ty de var bland de uppskrivna, men de hade ändå inte gått ut till tältet. Och de profeterade i lägret. 27 Då skyndade en ung man bort och berättade för Mose: ”Eldad och Medad profeterar i lägret.” 28 Josua, Nuns son, som hade varit Moses tjänare från sin ungdom, sade då: ”Mose, min herre, förbjud dem!” 29 Men Mose sade till honom: ”Nitälskar du för mig? Om ändå allt Herrens folk blev profeter genom att Herren lät sin Ande komma över dem!”

4 Mos. 24:När Bileam såg att det behagade Herren att välsigna Israel, gick han inte som förut bort och såg efter spåtecken, utan vände sig mot öknen. 2 Och när Bileam höjde blicken, såg han Israel i sina läger efter sina stammar. Och Guds Ande kom över honom. 3 Då framförde han detta budskap:—12 Bileam svarade Balak: ”Sade jag inte till sändebuden som du skickade till mig:13 Även om Balak skulle ge mig så mycket silver och guld som hans palats rymmer, kan jag ändå inte överträda Herrens befallning av egen vilja i vare sig gott eller ont. Vad Herren säger, det måste jag tala.

Domarboken 6:33 Midjaniterna, amalekiterna och österlänningarna hade alla samlats och gått över Jordan och slagit läger i Jisreels dal. 34 Men Herrens Ande kom över Gideon. Han stötte i hornet, och abiesriterna samlades och följde honom.  

2 Krön. 24:19 Och profeter blev sända till dem för att få dem att vända om till Herren, och dessa varnade dem, men de lyssnade inte till dem.20 Men Sakarja, prästen Jojadas son, hade blivit beklädd med Guds Andes kraft. Han trädde fram inför folket och sade till dem: ”Så säger Gud: Varför överträder ni Herrens bud? Det kan inte sluta lyckligt. Eftersom ni har övergivit Herren, har han också övergivit er.” 

1 Sam. 19:20 Då sände Saul dit några män för att hämta David. Men när männen fick se skaran av profeter som profeterade och fick se Samuel stå där som deras anförare, kom Guds Ande över dem så att också de profeterade.

Här nedan vet vi inte hur långt ”framöver” räcker sig, men Davids långa och svåra synd ihop med Bat-Seba utspelar sig efter händelsen i denna vers. Att ha fått del av den helige Ande är alltså inget tecken på att man är för evigt frälst och/eller att man alltid väljer att undvika synd:

1 Sam. 16:13 Då tog Samuel sitt oljehorn och smorde honom mitt ibland hans bröder. Och Herrens Ande kom över David från den dagen och framöver. Sedan steg Samuel upp och gick till Rama. 

Ängeln förklarade för Maria att den helige Ande skulle komma över henne och ge henne kraft, men det betyder inte att Maria var ofrälst innan detta ögonblick. Maria kan mycket väl ha blivit vald som kandidat för att föda Guds son just pga hennes eget ödmjuka hjärta. Händelsen utspelar sig under det gamla testamentet:

Lukas 1:35 Ängeln svarade henne: ”Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son.

Här nedan är den berömda vers där Jesus lovar sina lärljungar att de om några dagar skulle bli döpta i den helige Ande. Inte heller de var ”otroende” innan detta ögonblick, men den helige Ande gav dem ändå extra KRAFT från Gud, vilket de behövde för att framgångsrikt sprida Guds ord. Denna gudskraft ges inte till vem som helst under det nya testamentet utan de som omvänt sig och tror på Jesus:

Apg 1:4 Vid en måltid tillsammans med apostlarna befallde han dem: ”Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har utlovat, det som ni har hört av mig. 5 Ty Johannes döpte med vatten, men ni skall om några dagar bli döpta i den helige Ande.” 8 Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”

Apg. 2:Petrus svarade dem: ”Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. DÅ skall ni få den helige Ande som gåva.

Agabus var också en individ som levde under det nya testamentet, och som förutspådde framtiden tack vare den helige Anden:

Apg 11:28 En av dem som hette Agabus trädde fram, och genom Anden förutsade han att en svår hungersnöd skulle komma över hela världen. – Den kom också under Claudius regering. 

Här nedan är också en händelse från det nya testamentet, där en sådan kraft, som den Jesus utlovade, manifesteras genom tungotal och profeterande:

Apg 19:6 Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade.

Om man menar att människor som lever i det gamla testamentet inte är frälsta förrän Anden är över dem, så blir det bekymmer med Jesus Kristus, för vi kan läsa om när Anden kom ner över honom som en duva. Var Jesus inte en ren människa innan detta tillfälle? (Jesus döpte sig inte pga omvändelse från några synder, utan som ett startskott för oss andra och som ett tecken.)

Markus 1:10 Och se, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva.  

När ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje?mage

Lukas 1:41 När ELISABETH HÖRDE Marias hälsning, spratt barnet till i HENNES moderliv, och HON blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: ”Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 Se, när ljudet av din hälsning nådde MINA ÖRON, spratt barnet till i mig av glädje. 

För Elisabeth måste mötet med Maria ha varit omvälvande, och det kan ibland kännas som att man får bubblande fjärilar i magen vid enorma nyheter eller händelser. Adrenalitet skulle i sin tur kunna påverka barnet rent reflexmässigt eftersom det ju befinner sig i magen. Händelsen verkar hela tiden beröra Elisabeths perspektiv, och förtfattaren Lukas återger det som Elisabeth säger med sina egna ord. Vi kan läsa att det var Elisabeth (inte barnet) som HÖRDE, och hennes hörande var upprinnelsen till att barnet spratt till. I v. 41 står det inte att barnet på något sätt hade ett eget medvetande, och enligt Rom. 9:11 så kan barn inte heller skilja mellan gott och ont. Men hur är det med informationen i v. 44; att barnet spratt till av glädje? Är inte det ett tecken på att barnet kan uppleva något och att det har ett slags vuxet medvetande? Nej, grekiskan säger bara att det var pga en glädje (står inte vems) som barnet spratt till. ”Av glädje” (Elisabeths glädje) spratt barnet till! Elisabeth sa ju själv i v. 41 att hon HÖRDE Marias hälsning och att hon då blev uppfylld av den helige Ande, vilket absolut kan ha varit så omvälvande för henne att hennes mage bubblade och barnet i hennes mage spratt till av (hennes) glädje. Det kan också ha varit ett gudomligt ögonblick som Gud åstadkom för att ge Elisabeth ytterligare ett tecken på att hon verkligen hade en mycket viktig person i hennes mage, och som hon hade all anledning att glädja sig åt.

En mamma kan inte kommunicera med sitt ofödda barn, och därför är det svårt att tänka sig att Elisabeth frågade sitt nyfödda barn ”Jag kände att du spratt till precis när jag själv uppfylldes av glädje, förundran och kraft, och nu undrar jag om du spratt till av glädje, eller om du spratt till av någon annan orsak?” Hur skulle den nyfödda bebisen kunna svara på en sådan fråga? Men Elisabeth verkade ändå säker på att GLÄDJE var orsaken till att bebisen spratt till, och skälet att hon kunde vara så säker beror nog på att det var hennes egen glädje som det handlade om, och som gav återverkningar på barnet. 

En del drar ganska stora växlar av löftet att barnet skulle få den helige Ande (någon gång efter att han kommit ut ur moderlivet) samt att det spratt till pga (någons) glädje. De menar att det betyder ungefär (det måste inte vara ”allt eller inget” från listan):

  • det måste absolut handla om barnets egen glädje
  • det måste absolut betyda att Johannes som ofödd kunde TRO, tänka, resonera, och välja mellan gott och ont
  • eftersom Johannes kunde tro, tänka och resonera så måste det betyda att ALLA bebisar kan göra det i magen
  • eftersom Johannes hade ett medvetande så måste det betyda att ALLA bebisar har ett medvetande som de kan synda med, och då måste arvsynden vara sann eftersom det som hände Johannes måste hända ALLA bebisar
  • eftersom han blev fylld av den helige Ande i moderlivet så måste det betyda att han var FRÄLST redan som ofödd
  • eftersom Johannes blev fylld med den helige Ande i moderlivet, så måste det betyda att han var en av de UTVALDA, medan andra bebisar tillhör de EJ utvalda och som Gud inte vill ska bli frälsta
  • eftersom Johannes var frälst som ofödd måste det betyda att Gud bestämmer vem som ska bli frälst/ofrälst redan vid födseln
Annonser

Vad är en människa att hon skulle vara ren? – Job 15:14

job

Job 15:14 (Elifas säger…) Vad är en människa, att hon skulle vara ren, att en av kvinna född skulle vara rättfärdig?

Job 4:17 (Elifas säger…) Kan en människa stå rättfärdig inför Gud, kan en människa vara ren inför sin skapare?  

(Job 4:17 Shall mortal man be more just than God? shall a man be more pure than his maker? – KJV)

Job 25:4 (Bildad säger…) Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna vara ren?

Elifas från Teman, och Bildad från Sua och Sofar från Naama hade inte alltid goda råd att erbjuda Job. Tvärt om så kritiserade Gud dem för deras dåraktighet och för att inte beskriva honom på ett korrekt sätt. Gud vänder sig framför allt till Elifas med sin kritik, men alla tre får sig en släng av sleven. Gud ansåg däremot att Job talade de rätta sakerna inför honom (Gud), och tack vare Jobs ödmjuka böner för sina vänner så visade Gud nåd mot dem trots deras överträdelser. (Det är viktigt att be för våra medmänniskor eftersom böner påverkar!). Tack och lov tog de chansen att få bli renade, och de lydde Gud och samlade ihop djur för att offra som brännoffer för att få föråtelse för sina synder. Där det finns omvändelse finns det chans till förlåtelse.

Job 42:7 Sedan Herren hade talat dessa ord till Job, sade Herren till Elifas från Teman: ”Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner, ty ni har inte talat om mig vad som är rätt, så som min tjänare Job har gjort. 8 Tag er därför nu sju tjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er, och min tjänare Job skall be för er. Jag skall visa nåd mot honom och inte göra mot er som er dårskap har förtjänat. Ty NI HAR INTE TALAT OM MIG VAD SOM RÄTT ÄR, SÅ SOM MIN TJÄNARE JOB HAR GJORT.” 9 Elifas från Teman, Bildad från Sua och Sofar från Naama gick då och gjorde som Herren hade sagt till dem. Och Herren bönhörde 10 Och Herren gjorde slut på Jobs olycka när denne bad för sina vänner. Herren gav Job dubbelt upp mot vad han förut hade haft.

Job 1: 1 I landet Us levde en man som hette Job. Han var en from och rättsinnig man, som fruktade Gud och undvek det onda.—8 Då sade Herren till Åklagaren: ”Har du lagt märke till min tjänare Job? Ty på jorden finns ingen som är så from och rättsinnig, ingen som så fruktar Gud och undviker det onda.”

När man läser Bibeln är det av yttersta vikt att man noterar vem det är som säger vad till vem, när då, varför då, och i vilket sammanhang. Frågorna i de tre verserna i inledningen är adresserade till Job av hans vänner i respons till Jobs övertygelse om att han inte var skyldig till några överträdelser av Guds bud. Jobs vänners åsikter finns alltså att läsa i vår Bibel, men det är förstås inte detsamma som Guds åsikter. Även kommentarer från Satan finns ju med i Bibeln. Vi vet redan att det finns flera rättfärdiga personer beskrivna i GT och Job själv hör till dem.

Jobs vänners stora problem (som vi kan se i verserna ovan) verkar ha varit samma problem som finns hos många kristna idag, nämligen övertygelsen att vi aldrig kan leva rättfärdigt och undvika synd. Nedan kan vi se att Job klädde sig själv i rättfärdighet genom att hjälpa fattiga, faderlösa, döende och änkor. Han var rättvis, ögon åt blinda, fötter åt halta, en fader för nödställda och han redde t o m ut problem för folk han inte kände. Job var alltså rättfärdig för att han visade sin tro med gärningar och därför hade han rättfärdigheten som klädnad – i och med att han alltid var beredd att hjälpa alla nödställda. Det var alltså ingen annan som var rättfärdig åt Job, utan det var han själv som levde rättfärdigt och tillräknades den rättfärdigheten. Nuförtiden menar en del kristna att vi kan endast vara rättfärdiga genom att ikläda oss Jesus rättfärdighet, men det är inte vad Bibeln säger. Gud skulle aldrig se oss som rättfärdiga såvida vi inte också levde rättfärdigt.

Job. 29:12 Ty jag räddade den fattige som ropade, och den faderlöse som ingen hjälpare hade. 13 Den döende välsignade mig, änkans hjärta uppfyllde jag med jubel.14 I rättfärdighet klädde JAG mig, den var MIN klädnad. Rättvisan var min mantel och huvudbonad. 15 Jag var ögon åt den blinde och fötter åt den halte.16 Jag var en fader åt de nödställda, och den okändes sak redde jag ut. 

Job själv hade visserligen alltid rätt i sina funderingar om livsfrågorna (och han omvände sig när han upplevde att han gått för hårt fram), men det är ingen synd att ställa frågor till Gud och inte heller att vara deprimerad, brydd, fundersam och bekänna inför Gud att saker och ting verkar vara orättvisa – i alla fall ur ens egen synvinkel. Däremot vore det en synd att klandra Gud för synder och orättvisor som sker på jorden, och anklaga honom för att ansvarig för att det finns orättfärdiga människor. Om man har problem med att förstå hur saker och ting hänger ihop och tycker att livet går emot en, så är det inte fel att uttrycka den hopplöshet man känner inför Gud. Inte heller är det fel att fråga honom varför livet är som det är, samt att be om både råd och om nåd. Det är inte fel att bekänna hur det känns, bara man ser upp för att anklaga Gud för något som han är oskyldig till. Ibland kan det vara nyttigt att gå igenom motgångar eftersom vi lär oss söka en djupare kontakt med Gud, och det finns en del sanning i ordet ”den Gud älskar agar han”.

Visserligen säger Gud vid ett tillfälle ”du som anklagar Gud”, men även om han samtalar med Job så är det inte säkert job2att han menar att det är just Job som anklagar honom, utan snarare ”du där ute som anklagar Gud”. Gud listar ju upp massor av korrigeringar på felaktiga resonemang hos människan, genom hela Jobs bok, och det måste inte betyda att det är just Job som är den som hela tiden korrigeras. Däremot kan Job lära sig något av Guds förklaringar, och det är också det som är syftet. Job visar en stor ödmjukhet inför Gud, och förstår mer och mer alla utmärkta svar som Gud ger på Jobs rop av förtvivlan över livets motgångar. Gud älskar en person som visar ödmjuk omvändelse.

Job 39:35 (Gud säger…) Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Ge svar, du som anklagar Gud.—37 Jag är för ringa, vad kan jag svara dig? Jag lägger handen på munnen.38 En gång har jag talat, men jag säger inget mer, ja, två gånger, men jag gör det aldrig mer

(Job 40:2 Shall he that contendeth with the Almighty instruct him? he that reproveth God, let him answer it.3 Then Job answered the Lord, and said,4 Behold, I am vile; what shall I answer thee? I will lay mine hand upon my mouth.5 Once have I spoken; but I will not answer: yea, twice; but I will proceed no further. – KJV)

Job 42:Job svarade Herren och sade; 2 Jag vet att du förmår allt, inget som du beslutar är omöjligt för dig.3 Vem är den som döljer ditt råd utan förstånd? Jag har ju ordat om vad jag ej begrep, om sådant som var för underbart för mig och som jag ej förstod. 4 Lyssna nu, så vill jag tala. Jag vill fråga dig, och du må ge mig kunskap. 5 Förut hade jag hört talas om dig, men nu har jag sett dig med egna ögon. 6 Därför tar jag tillbaka allt och ångrar mig i stoft och aska.

Om man ska försöka styra orden från Jobs vänner på ett litet bättre sätt, så skulle man hellre säga att även om människor kan välja att leva rättfärdigt (som vännerna alltså inte verkar tro), så kan man poetiskt säga att hela mänskligheten som är född av kvinna har hamnat i frivillig demoralisering pga frestelser och själviskhet. Jesus var också född av kvinna men han var inte demoraliserad, och verserna säger inte att varje kvinna har ärvt orenlighet och att varje man är född orättfärdig.

Om det är viktigt att läsa Jobs bok bokstavligt trots mängder av poetiska inslag, läser du den här versen bokstavligt ifrån samma bok?

Job 1:21 Naken kom jag ur min moders liv, och naken skall jag vända tillbaka dit.

Läs gärna denna artikel om Rom. 3:10 och rättfärdige Paulus citat från några psalmer att det inte finns några rättfärdiga.

Liksom i Adam alla dör, betyder att vi dör FYSISKT pga honom – 1 Kor. 15:22

choose

1 Kor. 15:22 Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande. 23 Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och sedan, vid hans ankomst, de som tillhör honom.

Sammanhanget i 1 Kor. 15:22 visar att det handlar om återuppståndelsen, och den måste vi alla gå igenom vare sig vi är onda eller goda.  Eftersom Adam är mänsklighetens vagga så innebär det att vi dör fysiskt genom honom eftersom han är den första (ihop med Eva) som introducerade den första synden till världen som orsakade separation från Livets träd. Eftersom vi är släkt med Adam så kommer vi alla att dö genom honom (och det gäller även Jesus Kristus eftersom han levde som en människa) men Jesus är mänsklighetens Herre så vi får alla del av återuppståndelsen genom honom. Alla människor drabbas ovillkorligen av fysisk död pga Adam oavsett hur vi lever, och alla människor drabbas ovillkorligen av återuppståndelse och påföljande domar (liv eller död) hur vi än lever. Endast de som valt att vandra i ljuset med Jesus får sedan evigt liv i Guds rike.

Hebr. 5:Och när han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frälsning för alla som lyder honom

Notera att det är exakt samma ALLA som dör i Adam som de ALLA som görs levande i Jesus Kristus. Om vi tolkar det första påståendet som att alla människor är födda syndiga och fördömda genom Adam så måste det andra påståendet innebära att samma ALLA kommer att bli rättfärdiggjorda och få liv i Jesus. Men detta är universialism och läran att ALLA blir frälsta, vilket är obibliskt. Om det första är ett ovillkorligt skeende för hela mänskligheten så måste det andra också vara ovillkorligt för hela mänskligheten. Många tror på den gnostiska idén om en syndfull natur (som ingen av de gamla kyrkofäderna lärde ut före Augustinus), och att vi alla ärver synd och fördömelse genom Adam (ALLA och ovillkorligt) men samma personer tror ofta att det däremot är endast de troende som får vara i Kristus genom pånyttfödelsen och som därmed får frälsning (så INTE alla universellt och i högsta grad villkorligt).

Versen säger bara att vi alla dör i och genom Adam och alla görs levande i och genom Jesus. Det handlar inte om frälsning och fördömelse och himmel eller helvete, utan om fysisk död och fysiskt liv eftersom det handlar om kroppens återuppståndelse.

1 Kor. 15:15 Då står vi där som falska vittnen om Gud, eftersom vi har vittnat mot Gud, att han uppväckte Kristus, som han inte har uppväckt, om det verkligen är så att döda inte uppstår16 Ty om de döda inte uppstår, har inte heller Kristus uppstått. 17 Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och ni är ännu kvar i era synder. 18 Då har också de som insomnat i Kristus gått förlorade. 19 Om vi i detta livet sätter vårt hopp endast till Kristus, och han inte har uppstått, då är vi de mest beklagansvärda av alla människor. 20 Men nu har Kristus uppstått från de döda som förstlingen av de insomnade. 21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom också de dödas uppståndelse genom en människa.22 Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande. 23 Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och sedan, vid hans ankomst, de som tillhör honom. 24 Därefter kommer slutet, då han överlämnar riket åt Gud, Fadern, sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft. 

Uppståndelsen drabbar onda och goda. ALLA ska vi uppstå men frågan är om det blir till liv eller fördömelse

2 Korinthierbrevet 5:10 Ty vi måste alla träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen vad han har gjort här i livet, gott eller ont.

Apg 24:15 Och jag har samma hopp till Gud som de, att både rättfärdiga och orättfärdiga skall uppstå en gång.

Acts 4:upprörda över att de undervisade folket och i Jesus predikade uppståndelsen från de döda.

Förhindrad åtkomst till Livets trädtree2

Pga Adam’s synd så förhindrades han av Gud att nå Livets träd. Det träd som vi kan läsa om även i Uppenbarelseboken. Vi får informationen av Gud att om vi äter av Livets träd så lever vi i evighet. Det vore en katastrof för Adam och hans efterkommande att leva i en fallen värld där människor syndar och gör varandra illa, och att vi då skulle tvingas leva i en sådan miljö för evigt! Döden är ett nödvändigt ont, och på många sätt en gåva.

1 Mos. 3:22 Herren Gud sade: ”Se, människan har blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Hon får nu inte räcka ut handen och även ta av livets träd och så äta och leva för evigt.”24 Han drev ut människan, och öster om Edens lustgård satte han keruberna och det flammande svärdets lågor för att bevaka vägen till livets träd.

Upp. 2:Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna. Åt den som segrar skall jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis.

Upp. 22: Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken.— 14 Saliga är de som tvättar sina kläder. De skall få rätt till livets träd och få komma in i staden genom dess portar15 Men utanför är hundarna och trollkarlarna, de otuktiga och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögn och far med osanning.—19 Och om någon tar bort något från de ord som står i denna profetias bok, skall Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, som det står skrivet om i denna bok

Vi kan leva genom att äta och dricka, men det är inte tillräckligt för att få fullkomlig hälsa och kunna leva för evigt. Det är en sanning som även applicerades på Jesus, som ju också dog en fysisk död även om döden inte kunde behålla honom och han sedan återuppstod. Adam fick äta av alla träd i Edens lustgård utom just ”trädet med kunskap om gott och ont” som var förbjudet. Även Livets träd var åtkomligt för honom så länge som han var utan synd. Om Adam skapades odödlig så skulle det inte ha funnits skäl för ett Livets träd, men nu skapdes trädet och människorna får LIV genom det så länge som de äter utav det. Men de dör om de inte äter utav det! Även helt oskyldiga bebisar drabbas av döden eftersom de inte kan nå Livets träd vare sig genom att äta utav det själva eller genom att få del av kraften genom sina mödrars mjölk. Det innebär att även de drabbas av döden eftersom de förhindras att nå trädets kraft, och man kan säga att denna ”förbannelse” (eller välsignelse, beroende på hur man ser det) drabbar dem pga det Adam gjorde. Däremot står det ingenstans i Bibeln att bebisar ärver Adams synd, och att de där andligt pga Adam! En människa dör endast andligt om hon själv är gammal nog att vara medveten om lagen och väljer att överträda den. Det är samvetet som talar för eller emot människan.

Adam dog andligt när han syndade, och han dog fysiskt lite senare (han levde allt som allt i 930 år) även om hans celler påbörjade en dödsprocess vid samma tillfälle som han syndade. Hans förbannelse var alltså en fysisk död, och att tvingas arbeta i sitt anlets svett bland tistlar och elände, samtidigt som hans fru tvingas föda i smärta. Denna generella förbannelse gäller alla hans släktingar. Återigen står det ingenstans (inte ens i Rom. 5) att vi har ärvt SYND efter Adam, och Bibeln är klar över att vi separeras från Gud när vi syndar. Inte när vi avlas eller föds in i en ”syndfull natur”, som självfallet inte hade varit vårt fel. Vem skulle välja att födas med ett syndigt kött som orsakar så att vi syndar vare sig vi vill eller inte och som därför leder till att vi drabbas av Guds vrede?

Jesaja 59:2 Nej, det är era missgärningar som skiljer er och er Gud från varandra, era synder döljer hans ansikte för er, så att han inte hör er.

Efesierbrevet 2:1 Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder.

Kolosserbrevet 2:13 Ni som var döda PÅ GRUND AV era överträdelser och er oomskurna natur, också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser

Rom. 5:12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom DÖDEN över alla människor, EFTERSOM ALLA HADE SYNDAT.

Rom. 7:Förr levde jag utan lagen, men när budordet kom, fick synden liv 10 och jag dog. Då visade det sig att budordet som skulle föra till liv, blev till död.—11 Ty synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det.

(Rom. 7:For I WAS ALIVE without the law once: but when the commandment came, sin revived, and I died.) KJV

Gud säger att den som SYNDAR skall dö. Han menar då andlig död, eftersom ju alla dör fysiskt hur vi än lever. Om han skulle vilja uttrycka att alla människor dör andligen (eller föds andligt döda) så skulle han inte ha behövt peka ut just syndarna av alla människogrupper eftersom det handlar om alla universellt. Gud är rättvis och tvingar inte på oskyldiga bebisar en syndfull natur som av nödvändighet leder till att de är  andligt döda. Den som väljer att SYNDA skall dö! Inte de andra! Men har inte alla syndat? Jo, alla som kan synda har valt att synda (bebisar kan inte synda vare sig de är födda eller ofödda) men vi är ingalunda födda i synd. Läs gärna mer i den här artikeln om arvsynden.

Hes. 18: 20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.

Romarbrevet 5 lär inte ut att vi ärvt Adams synd – Arvsynden

bebis8Romarbrevet 5 används ofta som stöd för läran om arvsynden, men kapitlet lär inte ut av vi är födda med en syndfull natur. Läran om arvsynden lärdes inte ut av NÅGON av de gamla kyrkofäderna de första 300+ åren e Kr. , och det finns ingen känt undantag vilket är ganska anmärkningsvärt. De enda som trodde på Arvsynden var gnostikerna, och Augustinus var en före detta gnostiker som lyckades införa denna lära till Kyrkan och på så sätt lura massor av kristna människor att tro på den. Även idag är det vanligt att tro att vi har ärvt Adams synd, mycket tack var att både Kalvin och Luther anammade det Augustinus lärde ut och de hade båda många anhängare. Om vare sig Bibeln eller NÅGON av de gamla kyrkofäderna lärde ut arvsynden finns det stora chanser för att läran är FALSK. En del påstår att att vi är födda med en arvsynd ”för varför skulle vi annars synda?” Jag ställer mig då frågan varför Adam och Eva syndade? Där är de flesta överens om att de INTE var skapta med ett syndfullt kött på minsta vis och att de snarare var ”mycket goda” som Guds perfekta skapelser, men ändå valde de att synda. Likadant gjorde 1/3 av Guds ”mycket goda” änglar, så det är uppenbarligen inte arvsynden som får oss att synda. (OM vi syndar pga en syndfull natur så har vi förstås utomordentliga ursäkter för vår synd, för den naturen har vi i så fall fått helt emot vår vilja.)

Jesus var till sin mänskliga natur av Davids släkt, och han hade samma sorts kött (sarks på Grekiska) som vi andra (som du kan läsa mer om i denna bloggartikel), och gavs inga som helst FÖRDELAR över oss genom något slags ”superkött” som hindrade honom från att synda. Jesus blev frestad i allt liksom vi men valde att inte synda. Så stor är han, och så mycket älskade han oss! Inte heller slapp Jesus något mystiskt ”synd-DNA” genom att ha Gud Fader som sin pappa, eftersom Maria ju var en människa liksom oss och som hade både manliga och kvinnliga förfäder som ju skulle kunnat ”besmitta” henne med sådana gener och föra dem vidare till sin avkomma. Ingenstans kan vi läsa att Jesus föddes av Maria för att undgå några syndgener, utan Jesaja säger att han föddes av en jungfru som ett TECKEN. Synda är någonting som man GÖR och ingenting som man kan ärva. Kan du ens tänka dig att se på syndgener i ett mikroskop? Paulus skriver visserligen till de kristna i Rom, men självfallet angår brevet även oss idag. Är vi kristna är vi också heliga, rättfärdiga och har en lysande framtid framför oss eftersom vi är arvtagare till Guds rike.

Låt oss gå igenom hela kapitel 5:

1 Då vi alltså har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet. Men inte bara det, vi jublar också mitt i våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet ger tålamod,tålamodet fasthet och fastheten hopp. Och det hoppet bedrar oss inte, ty Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss.

Vi förklaras rättfärdiga genom TRO säger Paulus, för vi förklaras ju INTE rättfärdiga genom att lyda lagen. För att kunna bli rättfärdiga genom att lyda lagen måste vi ju lyda den prickfritt till 100% och eftersom vi inte åstadkommit detta är denna väg stängd som frälsningens väg. Det betyder dock INTE att gärningar numera är ”valfria” eller ”bra att göra men ingenting som har med frälsningen att göra”. De har massor med frälsningen att göra eftersom tro utan gärningar är DÖD, och eftersom vi visar vår tro med våra gärningar. Evigt liv ges till dem som LYDER Jesus enl. Hebr. 5:9, och vi kan visa att vi tror och älskar Jesus genom att vi lyder hans bud. Vi står i en underbar NÅD och vi har den helige Ande i våra hjärtan, och det innebär en enorm kraft att kunna göra det rätta – Titus 2:11-12.

Medan vi ännu var svaga dog Kristus i ogudaktigas ställe, när tiden var inne. Knappast vill någon dö för en hederlig människa – kanske vågar någon gå i döden för den som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare. 

Jesus dog ju inte för oss medan vi var rena och rättfärdiga, utan när vi fortfarande var syndare. Hade vi varit rena och rättfärdiga hade ju inte Jesus behövt dö för oss, men att synda gör oss till skyldiga överträdare av lagen. Tyvärr så har Svenska Folkbibeln två gånger i detta stycke lagt till ”i ogudaktigas ställe” och i vårt ställe”. Detta är olyckliga översättningar eftersom vi då kan få för oss att VI slipper att dö (och undgå vredesdomen) eftersom Jesus ju dog i vårt ställe. Men Jesus dog inte ”i vårt ställe” eftersom det aldrig var tänkt att VI skulle spikas upp på korset, och vi måste fortfarande en dag dö fysiskt i framtiden. Syndar vi och inte omvänder oss så dör vi även andligt. Om någon gör någonting för en annan I HANS STÄLLE så innebär det ju att den ordinarie personen SLIPPER den aktuella sysslan villkorslöst, men så är alltså inte fallet i det här avsnittet. Däremot dog Jesus FÖR (hyper på grekiska) oss i form av ett syndoffer, men det finns trots det villkor som hänger på oss för att vi ska kunna tillgodogöra oss detta – tro och omvändelse. Här är 1917 års översättning mycket bättre:

Ty medan vi ännu voro svaga, led Kristus, när tiden var inne, döden FÖR oss ogudaktiga. Näppeligen vill ju eljest någon dö ens för en rättfärdig man — om nu ock till äventyrs någon kan hava mod att dö för den som har gjort honom gott —men Gud bevisar sin kärlek till oss däri att Kristus dog FÖR oss, medan vi ännu voro syndare.

Vi läser vidare

När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen. 10 Ty om vi, medan vi var Guds fiender, blev försonade med Gud genom hans Sons död, hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta genom hans liv, när vi nu är försonade. 11 Men inte bara det, utan vi gläder oss i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har tagit emot försoningen.

Vi kan inte vara rättfärdiga utan Jesu blod eftersom det är blodet som renar oss, men det står inte ”en gång rättfärdig alltid rättfärdig”. Efter att ha blivit renade i hans blod fortsätter vi att vara rena så länge som vi lever rättfärdigt, och vi vet att inga orättfärdiga ska ärva Guds rike. Paulus talar om VI vid åtta tillfällen i avsnittet, och det handlar inte om alla människor i hela världen eftersom alla inte kommer att gå fria från vredesdomen. De VI som det talas om inbegriper förstås Paulus själv och de som han skriver till, men det kan även inbegripa vem som helst som klarat de villkor som han nämner. För att kunna bli försonade måste vi ta emot försoningen, och då måste vi välja att komma till Jesus och tro på hans namn. Vi måste ha omvänt oss och det betyder att vi beslutar oss för att vandra i ljuset med Jesus. Ser vi till att vara i den positionen så är vi säkra i vår frälsning och vi går fria från den framtida vredesdomen, vilket är skäl till stor glädje här och nu! bebis6

12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, EFTERSOM alla hade syndat.

Här är den versen som människor vanligtvis använder för att hitta stöd för arvsynden. Vad vi kan läsa här är att DÖDEN kommit över alla människor (”all MEN” KJV) och inte  att SYNDEN kommit över alla människor. Och varför kom döden över alla människor? Jo, EFTERSOM ALLA HADE SYNDAT. Det betyder att VI som individer orsakat det tillståndet med vårt eget agerande och det står inte att vi är födda i synd eller fördömda från start. Syndens lön är döden och i Adam och Evas fall så handlade det om både fysisk och andlig död. Fysisk – för att de inte längre kunde nå Livets Träd och fick träda ut i världen på en mark som blivit förbannad för deras skull, och andlig – eftersom vår synd ju separerar oss från Gud som är helig.

En del hänger upp sig på att det står att ”alla” hade syndat och menar att detta borde inbegripa bebisar. Det handlar om anthrōpous (”all men”  i KJV) vilket beroende på sammanhang kan betyda 1) män, 2) män och kvinnor, eller 3) hela mänskligheten. Vi vet redan att det finns åtminstone ett undantag till regeln eftersom Jesus aldrig syndade. ”Alla” betyder alla av någonting, och i det här fallet ser det ut att vara alla som överhuvudtaget kan synda eftersom Paulus ju talar om att vi varit Guds fiender och fått försoning. (Jag har skrivit en annan bloggartikeln med många exempel på att ”alla” absolut inte kan inkludera bebisar.) På vilket sätt kan bebisar vara Guds fiender? Synd är brott mot lagen och bebisar är inte medvetna om lagen. Bibeln har gott om exempel där vi kan läsa om grupper av människor och sedan att ”alla” blir helade (exempelvis) eller någonting annat. Då kan vi inte låta ”alla” betyda alla människor i hela världen utan vi måste se vilka individer som avsnittet handlar om.

Genom en enda människa kom synden in i världen”. Ja, det fanns ju ingen synd före Adam, så Adam var den som introducerade den allra första synden till världen och det orsakade väldiga konsekvenser för alla efterkommande. Det mest påtagliga är att vi måste dö FYSISKT pga honom (även om vi dör som oskyldiga bebisar) beroende på att vi inte kan nå Livets Träd pga hans synd när han blev utkastad ur Eden. Vi har även blivit födda in i en fallen värld pga honom, och vi måste arbeta i vårt anletes svett och måste föda barn i plågor – vilket är del av förbannelsen. Vi har även tistlar i naturen pga Adam, och vi skulle även kunna säga att jordbävningar, tsunamis, vulkanutbrott o dyl. kan härledas till förbannelsen som Adam orsakade eftersom Gud aldrig skulle tillåta eller orsaka sådana element utan orsak. Sådana händelser är ju negativa och orsakar död och plåga, och Bibeln lär att Döden är en FIENDE. De goda nyheterna är förstås att Gud gjorde någonting åt saken, och fysisk död är den enda utvägen eftersom ingen skulle vilja leva för evigt på en jord som är under en förbannelse och där vi inte går fria från smärtor och orättvisor.

Romarbrevet 5 talar inte så mycket om fysisk död för Paulus talar om fördömelse och rättfärdighet, och fördömelsen syftar till andlig död eftersom de som ju är rättfärdiggjorda fortfarande dör fysiskt. Väljer vi Adams väg så dör vi, men väljer vi Jesus väg så får vi liv. I Rom 6:23 står det ”Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre”. För att förstå vad slags död som menas i början av versen behöver vi bara jämföra med motsatsen i slutet av versen. ”Evigt liv”! Att få evigt liv betyder inte att den rättfärdiga personen inte kommer att dö fysiskt. Jesus säger i Joh. 11:25 ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör.” Om döden i Rom 6:23 betyder fysisk död så skulle det betyda att de rättfärdiga inte behöver dö fysiskt. Rom. 6:23 lär ut samma sak som Rom. 5:12 och 18-19 – att vi inte dör förrän vi syndar, och att vi inte lever förrän vi tror på Jesus.

Rom 5:13 Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns

Det fanns förstås synd INNAN Mose lag, för annars skulle Kain inte ha syndat när han mördade sin bror, och Sodomiterna skulle inte ha syndat genom sina omoraliska liv, men däremot fanns förstås inte alla de judiska ceremoniella lagarna om kost, hygien, omskärelse, etc. Om man inte är medveten om någon lag finns det ingen synd, och det passar bra in på bebisar. Jämför gärna med dessa verser tre kapitel innan:

Rom. 2:12 Alla som har syndat utan lagen kommer också att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.13 Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rättfärdiga. 14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem. 16 Det skall visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna, allt enligt det evangelium som jag predikar på Jesu Kristi uppdrag.

Vi läser vidare

14 Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte hade syndat genom en överträdelse SÅDAN SOM Adams, han som är en förebild till den som skulle komma.

Sådan som” betyder ”i likhet med” och är översatt från det grekiska ordet homoiōmati. Paul refererar till de som syndat innan Mose lag kom och som syndat mot sitt samvete. De hade visserligen inte fått ett direkt bud från Gud såsom Adam fick, men de var fortfarande syndare genom överträdelse och genom att ha agerat mot sitt samvete.

15 Dock är det inte med nåden som med syndafallet. Ty om de många har dött genom en endas fall, så har ännu mycket mer Guds nåd och gåva överflödat till de många genom en enda människas nåd, Jesu Kristi nåd.16 Inte heller kom gåvan som följd av en endas synd. Domen kom genom en enda och drog med sig fördömelse. Den fria gåvan däremot kom efter mångas överträdelser och ledde till ett frikännande. 17 Ty om en endas fall gjorde att döden fick herravälde genom denne ende, hur mycket mer skall då inte de som mottar den överflödande nåden och rättfärdighetens gåva regera i liv genom denne ende, Jesus Kristus.

Om vi läser ”de många” som att vi ALLA har dött andligt pga Adam, då MÅSTE vi för att vara kategoriska läsa resten av meningen som att ALLA får andligt liv genom Jesus. Men 100% av alla människor får inte evigt liv i Jesus eftersom de vänt honom ryggen. Det finns alltså villkor, och vi dör inte automatiskt i Adam, och inte heller får vi automatiskt liv i Jesus. Adam trasslade till det för oss på många sätt, och det kan hända att vi blev serverade en svår värld att leva i pga honom (som frestar oss att synda), men det finns seger att få i Jesus OM vi lever rättfärdigt. Vi dör inte andligt per automatik och vi får heller inte andligt liv i Jesus per automatik. Även 18 och 19 talar om samma sak:bebis7

18Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.

Om vi i Rom 5:18 ska se första halvan som att 100% av alla människor kategoriskt är fördömda pga Adam per automatik och vare sig de vill eller inte, ja då måste vi se andra halvan på precis samma kategoriska sätt – att ALLA är rättfärdiga genom Jesus per automatik och vare sig de vill eller inte. Men blir 100% av alla människor på jorden automatiskt rättfärdiga i Jesus och får evigt liv? Nej, vi vet att en universell frälsning inte är Biblisk så vi kan inte kategorisera på det sättet utan måste läsa verserna i sitt sammanhang. Vi får mer ljus bara vi går till vers 19. Där står det att MÅNGA blivit syndare och att MÅNGA ska bli rättfärdiga. Vi vet att vi inte blir rättfärdiga i Jesus såvida vi inte accepterar honom som Frälsare och omvänder oss från våra synder, och likaså blir vi inte fördömda i Adam, såvida vi inte väljer att vara olydiga som honom. Nu har alla syndat (alla som är medvetna om lagen) och är därför i behov av en frälsare, men inte för att Adam syndat utan för att VI syndat. Ingenstans står det att vi är födda i synd, att vi ärvt Adams synd, att vi är födda med syndfullt kött, att bebisar kan synda, etc. I Adam så dör vi inte såvida vi inte väljer att vara olydiga, och i Kristus så lever vi inte såvida vi inte väljer att lyda.

20 Men dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli så mycket större. Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer,21 för att, liksom synden fick herravälde genom döden, också nåden skulle få herravälde genom rättfärdigheten, som leder till evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre.

Lagen är till för att hålla oss i schack, och sen är det tänkt att vi ska låta den helige Ande verka i våra liv så att vi inte gör det köttet begär. Nåden lär oss att leva rättfärdigt här och nu (Titus 2:11-12) genom att gå segrande ur varje frestelses kamp.

Gal. 3:19 Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand.— 23 Innan tron kom hölls vi i fängsligt förvar och var bevakade av lagen, tills tron skulle uppenbaras. 24 Så blev lagen vår övervakare fram till Kristus, för att vi skall förklaras rättfärdiga av tro.

Gal. 5:14 Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv.—16 Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär.

Läs mer om de verser som brukar användas för att hitta stöd för arvsynden i denna bloggartikel .

Ingen är GOD utom en och det är Gud? Är alla andra onda?

church2

Endast Gud är God? Eller inte ens Jesus?

Matt. 19:16 En man kom fram till Jesus och frågade: ”Mästare, vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?” 17 Jesus sade till honom: ”Varför frågar du mig om det goda? En är den Gode, och vill du gå in i livet, så håll buden.”

Markus 10:17 När Jesus fortsatte sin vandring, sprang en man fram, föll på knä för honom och frågade: ”Gode Mästare, vad skall jag göra för att ärva evigt liv?”18 Jesus sade till honom: ”Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en, och det är Gud.

Lukas 18:19 Jesus sade till honom: ”Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en, och det är Gud.

Först så kan jag bara kortfattat säga att Jesus på inga sätt argumenterade emot att han själv (Jesus) inte skulle var Gud. Den unge mannens kommentar ”gode mästare” var träffsäker eftersom Jesus ju är Gud som kommit i köttet, så det var alltså Gud själv som den unge mannen frågade om råd vad gäller det eviga livet. Om Jesus förnekade att han själv skulle vara god (eller Gud) skulle förstås saken hamna i ett annat läge, och vi skulle ha en lång rad Bibelmotsättningar eftersom Jesus på många ställen beskrivs som Gud (se andra bloggartiklar i ämnet).

Men nu till poängen om godhet. Finns det verkligen endast EN som är god (Gud) och ingen annan? Betyder inte det att alla andra är onda? Människor? Änglar? Kanske t o m djur?

Ingen kan förstås mäta sin godhet med Gud själv, och det kanske är det som Jesus syftade på när han ställde en motfråga till mannen om han verkligen förstod innebörden av sin egen fråga. Visserligen kanske vi inte lever i total perfektion från  födelsen till döden, men det betyder inte att vi inte kan vara ”goda”. Om vi omvänt oss från våra synder och blivit helt renade och pånyttfödda så har vi ju 0 (noll) synder kvar och borde därför vara goda så länge som vi fortsätter att leva rättfärdigt. Bebisar borde betraktas som ”neutrala” (vare sig goda eller onda), men man skulle kunna säga att de är ”goda” också eftersom de som sagt inte gjort något som kan kallas ont.

Jesaja 7:16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Rom. 9: Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig GOTT eller ont, sades det till henne: Den äldre skall tjäna den yngre. 

Vidare ansåg Jesus att hans lärljungar (som ju redan syndat) och vi andra kan vara fullkomliga som Gud Fader är fullkomlig:

Matteus 5:48 Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig.

Han kan självfallet inte mena att ”fullkomlig” betyder ”att ha levt ett fläckfritt liv utan en enda synd”, eftersom han samtalade med sina lärljungar som inte gärna kunde göra sina synder ogjorda. Ändå kan vi alltså vara fullkomliga som Fadern enligt Jesus. Det har alltså med hjärtats inställning att göra.

Jesus erkänner själv att det finns andra goda människor i Bibeln

God” är i Matt. 19:17, Mark. 10:18 och Lukas 18:19 (där det står att ingen är god utom Gud) översatt från det grekiska adjektivet ἀγαθός (agathos Strong’s 18) som betyder ungefär god, generös eller vänlig. Det finns andra ord som kan beskriva goda och rättfärdiga människor, men om vi ska koncentrera oss på detta ord så finns exempel på där andra människor beskrivs som goda. Josef och Barnabas är två exempel:

Lukas 23:50 Nu fanns där en rådsherre vid namn Josef, en GOD och rättfärdig man

Apg. 11:24 Barnabas var en GOD man, uppfylld av den helige Ande och tro. Och en stor skara människor fördes till Herren.

Bibeln beskriver i liknelser och analogier att människor kan vara goda:

Matt. 25:21 Hans herre sade till honom: Bra, du GODE och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!—+ 23

Lukas 19:16 Den förste kom och sade: Herre, ditt pund har gett tio pund till. 17 Då sade kungen: Bra, du GODE tjänare. Eftersom du har varit trogen i det minsta skall du härska över tio städer.

Matt. 22:Gå därför till vägskälen och bjud till bröllopet alla som ni träffar på.10 Tjänarna gick då ut på vägarna och samlade alla de mötte, både onda och GODA, och bröllopssalen fylldes med gäster.

Matt. 7: 17 Så bär varje gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär dålig frukt. 18 Ett GOTT träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt. 19 Ett träd som inte bär god frukt blir nerhugget och kastat i elden. 20 Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt.

Matt. 12:35 En GOD människa tar ur sitt goda förråd fram det som är gott, och en ond människa tar ur sitt onda förråd fram det som är ont.

Matt. 5: 45 Då är ni er himmelske Faders barn. Han låter sin sol gå upp över onda och GODA och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga.

Det finns t o m goda slavägare på den här tiden:

1 Peter 18 Ni slavar, underordna er era herrar och visa dem all respekt, inte bara de GODA och milda utan även de hårda.

Straffar Gud barnen genom att låta fäders synder och missgärningar drabba dem?

ljus

2 Mos 20:Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen, ja, tredje och fjärde släktledet, när man hatar mig, men som visar nåd mot tusen släktled, när man älskar mig och håller mina bud. (även 5 Mos. 5:9)

2 Mosebok 34:7 som bevarar nåd mot tusenden och förlåter överträdelse, synd och skuld, men som inte låter någon bli ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen och barnbarnen, ja, tredje och fjärde släktledet.

Säger verkligen Gud här att han ska straffa oskyldiga människor genom att låta barn bli delansvariga för sina förfäders synd? Och är detta stöd för att vi alla är födda med en syndfull natur och ärvt Adams synd? Nej, det är inte vad Gud uttrycker i verserna ovan, och vi kan direkt se att var och en ska dömas efter sin egen synd:

Hesekiel 18: 20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.

5 Mosebok 24:16 Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall lida döden genom sin egen synd.

Men varför låter det då som Gud säger motsatsen i 2 Mos. 20:5?

Det är skillnad på att ansvara för sin egen synd (och bli straffad för den) och att lida för föräldrars synd. Om föräldrar har en livsstil med exempelvis alkohol, droger, spelmissbruk och våld så kommer garanterat barnen i kläm och de växer förmodligen upp och tar till sig samma sorts attityd vilket i sin tur påverkar deras egna barn. När föräldrar tar felaktiga beslut i livet så kan det påverka barnen negativt och de ”straffas” då för föräldrarnas beslut här på jorden – eller får lida – även om de själva inte är medansvariga. Men tyvärr är det som sagt ofta så att barn växer upp och gör lika illa som sina föräldrar och kanske värre, men det MÅSTE inte gå den vägen. Vi kan läsa i Bibeln om ledare som ”gjorde vad ont var i Herrens ögon” ibland med tillägget ”som sina fäder hade gjort” men ibland kan vi läsa om kungar som ”gjorde vad gott var i Herrens ögon” trots att personen i fråga hade en far som handlade ont.

Om tre eller fyra släktled i rad hatade Gud kanske han såg det för gott att åstadkomma straff och umbäranden i hopp om att detta kan leda till bättring bland folket – om alltså framtida generationer fortsätter att vända ryggen till Gud och syssla med diverse avgudadyrkan och olydnad.

Situationen med Akan och hans familj i Joshua 7 är intressant. Trots att det var Akan som var skyldig till (grovt) övertramp så drabbades hela hans familj. Inte på så sätt att hans familj var tvungna att vara delansvariga för hans synd och måste dö andligt och hamna i helvetet pga sin fars synd, men de drabbades av en fysisk död. Är detta grymt av Gud? Sanningen är att vi alla måste dö så det kommer vi aldrig ifrån. I Akans fall så dog barnen fysiskt pga faderns synd, och i andra fall så händer det att barn dör för att de smittats av en förälders aids, brist på mat eller något annat. Människor är inte utlovade ett liv på jorden som exakt motsvarar deras goda gärningar och deras nivå av oskyldighet. Se på Paulus som t o m valde att leva ensam och utan familj för evangeliets skull, och som gick igenom ett svårt liv fullt med umbäranden och motstånd. Det är inte alls säkert att jordelivet upplevs som rättvist och det har vi inte heller rätt att kräva. Det är nästa liv som kommer att bli vårt permanenta liv och som kommer att motsvara vad vi förtjänar efter våra egna samveten (därmed inte sagt att vi kan förtjäna vår frälsning). På den här jorden är vi mer eller mindre påverkade av det liv som människor runtomkring oss lever, och på så sätt kan man säga att vi ”straffas” för förfäders synder. Så barn kommer ofta i kläm och får sota för föräldrars liv, men de ärver inte deras synd och därför inte heller straffet för deras synd på domedagen.

Guds varningar i nedan verser är också intressanta, för han vill väldigt gärna undvika så att det går den väg som han varnar för, men OM israelerna inte lyder hans ord så kommer de garanterat att få lida för sina egna dåliga val, liksom barnen. Barnen är oskyldiga så länge som de är barn och inte kan skilja mellan gott och ont, men om de växer upp och gör lika illa som föräldrarna så har de också ett ansvar.

Jeremiah 16:1 Herrens ord kom till mig. Han sade: Du skall inte ta dig hustru eller ha söner och döttrar på denna plats. Ty så säger Herren om de söner och döttrar som föds på denna plats, om mödrarna som har fött dem och om fäderna som har avlat dem i detta land: Av svåra sjukdomar skall de dö. Man skall inte sörja dem eller begrava dem, utan de skall bli gödsel på marken. Genom svärd och hunger skall de gå under, och deras döda kroppar skall bli mat åt himlens fåglar och markens djur.Ty så säger Herren: Du skall inte gå in i något sorgehus, inte gå för att sörja med dem och inte heller trösta dem. Ty jag har tagit bort min frid ifrån detta folk, säger Herren, och även min nåd och barmhärtighet. Både stora och små skall dö i detta land utan att bli begravda och man skall inte hålla dödsklagan över dem. Ingen skall för deras skull rista sig eller raka sitt huvud.—10 När du tillkännager allt detta för folket och de frågar dig: ”Varför har Herren uttalat denna stora olycka över oss? Och vilken missgärning och synd har vi begått mot Herren, vår Gud?” 11 då skall du svara dem: ”Era fäder övergav mig, säger Herren, och följde andra gudar och tjänade och tillbad dem. De övergav mig och höll inte min lag. 12 Och ni har själva gjort ännu mer ont än era fäder. Ty se, ni följer var och en sitt onda och hårda hjärta, och ni vill inte lyssna på mig.

Några andra intressanta verser i ämnet

4 Mosebok 32:14 Och se, ni har trätt i era fäders ställe, ni syndiga mäns avkomma, och ökar än mer Herrens glödande vrede mot Israel!

1 Kungaboken 14:22 Juda gjorde det som var ont i Herrens ögon. Med de synder de begick uppväckte de hans vrede långt mer än deras fäder hade gjort

2 Kungaboken 15:9 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som hans fäder hade gjort. Han vände sig inte bort från de synder genom vilka Jerobeam, Nebats son, hade kommit Israel att synda.

Psaltaren 106:6 Vi har syndat liksom våra fäder, vi har gjort illa, vi har varit ogudaktiga.

Jeremia 3:25 Låt oss nu ligga här i vår skam, och låt vanära täcka oss. För vi har syndat mot Herren, vår Gud, vi och våra fäder, från vår ungdom ända till denna dag. Vi har inte lyssnat till Herrens, vår Guds, röst.

Klagovisorna 5:7 Våra fäder har syndat, de finns inte mer. Vi måste bära deras missgärningar

Hesekiel 2:3 han sade: ”Du människobarn, jag sänder dig till Israels barn, till de avfälliga folken som har gjort uppror mot mig. De och deras fäder har syndat mot mig ända till denna dag.

Hesekiel 18:4 Se, varje levande själ tillhör mig, fadern såväl som sonen. De är mina. Den som syndar skall dö.

Daniel 9:16 Men Herre, för all din rättfärdighets skull, vänd din vrede och förbittring från din stad Jerusalem, ditt heliga berg. På grund av våra synder och våra fäders missgärningar har Jerusalem och ditt folk blivit till smälek för alla som bor omkring oss.

Om det hade varit den syndfulla naturen som beskrivs i verserna så borde det dels inte ha funnits med några restriktioner för hur länge föräldrars synd drabbar barn såsom ”tredje eller fjärde släktled” utan det borde gälla ALLTID och utan tidsbegränsningar, och dels låter det som ”fädernas synd” (eller föräldrars) kan vara vilka fäder som helst – vilket inte kan stämma. Det är ju endast EN fader (en förälder) som kan ha orsakat den syndfulla naturen och det är ADAM och ingen annan. Så oavsett hur andra fäder beter sig så skulle den syndfulla naturen göra sig påmind i vilket fall, vare sig fäderna lever i synd eller i total rättfärdighet. Men den syndfulla naturen är en gnostisk idé och ingenting som Bibeln lär ut. (Se fler artiklar i ämnet.)

Vi är skyldiga pga vår egen synd; 1 Joh. 3:4; Jak. 1:14,15; Rom. 1:32; 2:6-11; 6:16,19

ARVSYND, syndarv, fördärv, syndfull natur – vi är EJ födda i synd

ARVSYNDEN – sanningarnas sanning? Även om du kallar det arvsynd, syndarv, fördärv eller att vara född med en syndfull natur, så handlar det ändå om en gnostisk lära. 

Charles Finney sade om arvsynden”This doctrine is a stumbling-block both to the church and the world, infinitely dishonorable to God, and an abomination alike to God and the human intellect, and should be banished from every pulpit, and from every formula of doctrine, and from the world. It is a relic of heathen philosophy, and was foisted in among the doctrines of Christianity by Augustine, as everyone may know who will take the trouble to examine for himself.” (Lectures on Systematic Theology, 1851 Edition, Published by BRCCD, p. 340)

En del menar att vi är födda men en syndfull natur för ”Varför skulle vi annars synda? Men varför syndade Adam och Eva? (Varför syndade 1/3 av änglarna?) Var DE födda med en syndfull natur? Nej, självfallet inte – de var skapade mycket goda – men ändå valde de att synda. Alltså krävs det inte någon syndfull natur för att vi ska välja att synda för det går precis lika bra den förutan.

Om vi är syndare av naturen, har då Gud någon rätt att döma oss för något som han vet är utanför vår egen kontroll? Om Gud skapade lagar som vi inte kan följa eller om han skapade oss som oförmögna att hålla dem så blir slutresultatet detsamma – vi är stackars offer för hur Gud valt att skapa oss (direkt eller indirekt). Men vi kan endast vara skyldiga till lagöverträdelse om vi haft möjlighet att hålla lagen, och ingen normal domstol skulle försöka processa mot en mentalt handikappad person eller en bebis eftersom dessa inte är medvetna om lagen och därmed inte kan anses vara skyldiga. Skulle då vår Gud handla annorlunda?

OM vi hade haft en fallen natur skulle vi då inte ha utmärkta ursäkter för vår synd på domedagen när vi blir tillfrågade av Gud varför vi syndat? ”För att vi är födda med en syndfull natur naturligtvis” skulle vi kunna svara. ”Eller har vi haft ett val att INTE bli födda med syndfullt kött?” Gud måste då medge att vi inte haft något sådant val och att vi alltså syndat av ren nödvändighet. Har han då någon rätt att döma oss, och vore det inte snarare så att det är SYND om oss som drabbats av en syndfull natur mot vår vilja? Vem skulle frivilligt vilja ha en syndfull natur som tvingar en till synd? Vidare tror ingen kristen att Jesus föddes i synd, men om arvsynden är sann så skulle det betyda att Jesus gavs fördelar över oss och att han lättare kunde hålla sig syndfri eftersom han ju inte var född med ett handikapp som vi andra. Idén om arvsynden förminskar vad Jesus gjorde för oss eftersom Jesus då skulle kommit lindrigare undan i livet jämfört med oss. Sanningen är dock att Jesus inte åkte någon gräddfil, utan han hade precis likdant kött som oss och blev precis som oss frestad i allt. Skillnaden mellan oss och Jesus är inte att vi hade en syndfull natur till skillnad mot honom, utan skillnaden är att Jesus valde att inte synda till skillnad mot oss. Så mycket älskade han oss!

Synd är överträdelse av lagen ( I Joh 3:4) och är ett val. Det är ingen synd att vara född med svart hår, blå ögon osv och det är ingen synd att överhuvudtaget bli född. En bebis är inte medveten om lagen och kan heller inte göra några överträdelser. Om synd går att ärva borde då inte syndare föda syndare, och heliga föda heliga? Hur kom det sig att Jesus inte föddes i synd? Maria var ju precis lika mycket släkt med Adam och Eva som alla andra – OCH hade manliga förfäder – så att vara född av en jungfru skulle inte ha hjälpt mot ett sådant ”synd-DNA”. Varför skulle arvet hoppa över henne och inga andra kvinnor? Att Jesus var född av en jungfru var ämnat som ett TECKEN enligt Jesaja och det står ingenstans att det var för att Jesus skulle undgå någon arvsynd.

Jesaja 7:14 Därför skall Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son och hon skall ge honom namnet Immanuel.

De första 300-400 åren e Kr så lärde ingen av de gamla kyrkofäderna att vi ärvt Adams synd, men däremot gjorde gnostikerna det och de betraktades som villolärare. Augustinus var en före detta gnostiker och det var därifrån han hämtade idén om den syndfulla naturen och introducerade den till kyrkan. Luther, Kalvin och andra fortsatte att sprida idén och vi har sedan i flera hundra år tagit denna lära som en självklarhet och ”sanningarnas sanning” som vi helt enkelt inte FÅR ifrågasätta. Men varför ska vi försöka intala oss att ALLA de gamla kyrkofäderna hade fel de första 300 åren efter Jesu död, innan Augustinus äntligen äntrade scenen och gav oss ljus? Det finns ingen som orsakat fler villoläror i Kyrkan än Augustinus som kan ses här.

Nedanstående verser brukar vanligtvis användas för att ge support för idén om Arvsynden

1) Rom 5:12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen och genom synden döden, och så kom döden över alla människor, eftersom alla hade syndat.

Vad vi kan läsa här är att DÖDEN kommit över alla människor (”all MEN” KJV) och inte  att SYNDEN kommit över alla människor. Och varför kom döden över alla människor? Jo, EFTERSOM ALLA HADE SYNDAT. Det betyder att VI som individer orsakat det tillståndet med vårt eget agerande och det står inte att vi är födda i synd eller fördömda från start. Syndens lön är döden och i Adam och Evas fall så handlade det om både fysisk och andlig död. Fysisk för att de inte längre kunde nå Livets Träd och fick träda ut i världen som var förbannad för deras skull, och andlig eftersom synden ju separerar oss från Gud som är helig.

En del hänger upp sig på att det står att ”alla hade syndat” och menar att detta borde inbegripa bebisar. Det handlar om anthrōpous (”all men”  i KJV) vilket beroende på sammanhang kan betyda män, kvinnor OCH män eller hela mänskligheten. Vi vet redan att det finns åtminstone ett undantag till regeln eftersom Jesus aldrig syndade. ”Alla” betyder alla av någonting, och i det här fallet ser det ut att vara alla som överhuvudtaget kan synda. Läs sist i dokumentet om vad synd är, och du kan se att barn inte kan inbegripas i beskrivningen eftersom de inte är medvetna om lagen.

Adam introducerade den allra första synden till världen och det orsakade väldiga konsekvenser för alla efterkommande. Det mest påtagliga är att vi måste dö FYSISKT pga honom (även om vi dör som oskyldiga bebisar) och detta beroende på att vi inte kan nå Livets Träd pga hans synd när han blev utkastad ur Eden. Vi har även blivit födda in i en fallen värld pga honom, och vi måste arbeta i vårt anletes svett och vi måste föda barn i plågor vilket är del av förbannelsen. Vi har även tistlar i naturen pga Adam, och vi skulle även kunna säga att jordbävningar, tsunamis, vulkanutbrott o dyl. kan härledas till förbannelsen som Adam orsakade eftersom Gud aldrig skulle acceptera eller orsaka sådana element gentemot oss utan orsak. Dessa saker är ju negativa och orsakar död och plåga, och Bibeln lär att Döden är en FIENDE. Vi vet att vi lever in en fallen värld men de goda nyheterna är förstås att Gud gjorde någonting åt saken. Fysisk död är enda utvägen efter det som Adam orsakade för ingen skulle vilja leva för evigt på en jord som är under en förbannelse.

Vi är inte ansvariga för Adams synd för synd tillräknas inte där det inte finns någon moralisk lag som blivit överskriden. Romarbrevet 5 talar inte om fysisk död för Paulus talar om fördömelse och rättfärdighet, och fördömelsen syftar till själslig död eftersom de som ju är rättfärdiggjorda fortfarande dör fysiskt. Väljer vi Adams väg så dör vi, men väljer vi Jesus väg så får vi liv. I Rom 6:23 står det ”Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre”. För att förstå vad slags död som menas i början av versen behöver vi bara jämföra med motsatsen i slutet av versen. ”Evigt liv”! Att få evigt liv betyder inte att den rättfärdiga personen inte kommer att dö fysiskt. Jesus säger i Joh. 11:25 ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör.” Om döden i Rom 6:23 betyder fysisk död så skulle det betyda att de rättfärdiga inte behöver dö fysiskt. Rom. 6:23 lär ut samma sak som Rom. 5:12 och 18-19 – att vi inte dör förrän vi syndar, och att vi inte lever förrän vi tror på Jesus.

Rom. 6:23 Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre

Rom 5:13 Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns

2) Rom 5:18Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet för alla människor lett till en frikännande dom som leder till liv. 19 Liksom de många stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad.

Om vi i Rom 5:18 ska se första halvan som att 100% av alla människor kategoriskt blir fördömda pga Adam, då måste vi se andra halvan på precis samma kategoriska sätt – att ALLA blir rättfärdiga genom Jesus. Men blir 100% av alla människor rättfärdiga i Jesus? Nej, vi vet att en universell frälsning inte är Biblisk så vi kan inte kategorisera på det sättet utan måste läsa verserna i sitt sammanhang. Vi får mer ljus bara vi går till nästa vers som är 5:19. Där står det att MÅNGA blivit syndare och att MÅNGA ska bli rättfärdiga. Vi vet att vi inte blir rättfärdiga i Jesus såvida vi inte accepterar honom som Frälsare och omvänder oss från våra synder. Likaså blir vi inte fördömda i Adam, såvida vi inte väljer att vara olydiga som han var. Nu har alla syndat (alla som är medvetna om lagen) och är därför i behov av en frälsare, men inte för att Adam syndat utan för att VI syndat. Sen kan det också vara så att vi är utsatta för ännu mer frestelse än vad Adam var och att Kunskapens Träd orsakat en ny dimension för oss att hantera, men ingenstans står det att vi är födda i synd, att vi ärvt Adams synd, att vi är födda med syndfullt kött, att bebisar kan synda, etc. I Adam så dör vi inte såvida vi inte väljer att vara olydiga, och i Kristus så lever vi inte såvida vi inte väljer att lyda.

Romans 5:14 Ändå härskade döden från Adam till Mose också över dem som inte hade syndat genom en överträdelse SÅDAN SOM Adams, han som är en förebild till den som skulle komma.

Sådan som” betyder ”i likhet med” och är översatt från det grekiska ordet homoiōmati. Paul refererade till de som hade syndat innan lagen kom och som syndat mot sitt samvete. De hade visserligen inte fått ett direkt bud från Gud som Adam fick, men de var fortfarande syndare.

3) Psalm 58:4 De ogudaktiga är avfälliga ända från födelsen, de lögnaktiga far vilse alltifrån moderlivet

Ps. 58:4 ger intryck av att barn är syndiga från födelsen och Ps. 51:7 att barn när syndiga från befruktningen. Hur ska vi ha det? Vi ska inte bygga doktriner på psalmer som kan vara just psalmer och poesi, och det är bättre att läsa psalmer genom filtret av klarare texter utan poetiska inslag. Notera att det står ”far vilse” vilket betyder att de inte var födda vilse från start. Notera också att den rättfärdiga i vers 11 INTE var vilse så ”fara vilse” gäller alltså inte alla universellt. Psalmen gäller vuxna personer och inte barn för barn kan inte göra upp onda planer i sina hjärtan.

Ps. 58:3 Nej, i hjärtat gör ni upp onda planer, era händer banar väg för våld i landet

Notera också att det står ”lögnaktiga”. Vilka bebisar känner vi som kan tala lögner och prata direkt från födseln? Vilka bebisar kan använda sina händer för att bana väg för våld i landet? Självklart ingen!

Ps. 58:7 Gud, krossa tänderna i deras mun, bryt sönder de unga lejonens käkar, Herre!

Hur många är födda med TÄNDER? Detta är ytterligare bevis för att psalmen inte handlar om straff gentemot bebisar utan gentemot ogudaktiga som gjort sig skyldiga till våld, blodutgjutelse och att ständigt bryta mot Guds lag.

Det låter onekligen som barn är neutrala och oskyldiga:

Rom 9:11 Innan barnen ännu var födda och innan de hade gjort vare sig gott eller ont

Mark 10:15 Amen säger jag er: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.

Jesaja 7: 16 Ty innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, skall det land för vars båda kungar du ängslas vara övergivet.

Hes. 18:20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.

5 Mos 24:16 Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall lida döden genom sin egen synd.

4) Jer. 17:9 Bedrägligare än allt annat är hjärtat, det är obotligt sjukt. Vem kan förstå det?

Jeremia talar här om hjärtan som säger en sak men känner ett annat. Bibeln talar också om hjärtan som är rena, villiga, glada, perfekta, osv. Versen precis efter säger:

Jer. 17:10 Jag, Herren, utforskar hjärtat och prövar njurarna för att ge åt var och en efter hans vägar, efter hans gärningars frukt.

Så det handlar om en persons gärningar och inte att alla är födda med hjärtan som är fördärvade. Vi kan absolut inte använda den här poetiskt uttryckta versen till stöd för att vi är födda i synd. När Gud utrannsakar en bebis hjärta (om han ens är gammal nog att ha ett) så ser han självfallet vilka gärningar den har och vilken kapacitet den har att lyda – och dömer därefter.

5) 1 Mos. 6:Och Herren såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda

Detta handlar om tillvaron strax före floden och innebörden av orden visar att man åtminstone måste vara vuxen för att kunna ha sådana tankar. Noa var undantagen och han var en rättfärdig man. Det är troligt att ”Guds söner” (det hebreiska begreppet betyder änglar de andra tre tillfällena som det används i GT) haft en stor orsak till den våldsamma och onda tillvaro som rådde just före floden. Vi kan läsa att de fick barn med kvinnor och att avkomman blev jättar. Gud accepterade Abels offer och inte Kains, och ansåg dessutom att även Kain hade förmåga att stå över synd. Inte kan vi väl säga att vi alla syndar ständigt och jämt än idag endast tänker onda tanker, för det gör inte ens ateisterna! Om den här versen säger att vi alla är födda i synd så måste man fundera på varför Gud dödade alla människor pga deras totalt syndfulla liv, bara för att se problemet fortsätta även efter floden. Då skulle han ha orsakat floden helt i onödan. Är vi födda i synd är det i stället Gud som ska klandras, för ingen av oss har bett om att få bli födda men en syndfull natur som får oss att synda.

6) Psalm 51:7 I synd är jag född, och i synd blev jag till i min moders liv (SFBSe, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig (1917)

Denna vers handlar inte om alla människor i hela världen utan om David och hans mamma. Versen säger att David blivit avlad i synd och INTE att David är född syndig. Det kan mycket väl stämma att David blev avlad i synd om vi ser till omständigheterna till hans mamma.

David hade två halvsystrar Zeruiah and Abigail (1 Krön. 2:13-16). Pappan till dem var inte Jesse utan Nahash (2 Sam. 17:25). Davids mamma var förmodligen inte Jesses första fru, vilket kan förklara varför Davids halvbröder såg sig själva som bättre än David (1 Sam. 17:28-30) Det kan också förklara varför David inte kallades fram då profeten Samuel var på besök för att hitta en kung. (1 Sam. 16:11).

Det går att spekulera ytterligare om omständigheterna gällande David’s mamma och hur hon fick sina barn, men vi vet åtminstone ovan. Det går t ex att spekulera om otrohet, våld, skilsmässa osv vad gäller omständigheterna kring Nahash och Jesse. Davids mamma borde ha varit gift med Jesse när han föddes eftersom David inte var någon bastard (Deut 23:2).

David var precis som vi född in i en syndfull värld och man kan också bli född in i ett språk (Apg 2:8). Låt oss återigen inte glömma att psalmer ofta innehåller poetiskt tal, och i det här fallet så vet vi att ben inte kan prata, att Gud inte krossar ben när vi syndat, att isop kan få oss vitare än snö, osv:

Ps.51:9 Rena mig med isop, så att jag blir ren, två mig, så att jag blir vitare än snö. 10 Låt mig få höra fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få jubla.

Det låter inte logiskt att David ivrigt skulle be Gud om förlåtelse för att han (David) hade mage att bli avlad i synd. Det hade knappast varit Davids fel utan snarare Guds fel.

7) Job 15:14 (Elifas) Vad är en människa, att hon skulle vara ren, att en av kvinna född skulle vara rättfärdig?

Job 25:4 (Bildad) Hur kan då en människa vara rättfärdig inför Gud, eller någon av kvinna född vara ren?

Frågorna i 15:14 och 25:4 är adresserade till Job av hans vänner i respons till Jobs övertygelse om att han är oskyldig. Vännernas åsikter är inte Guds åsikter. Vi vet redan att det finns flera rättfärdiga personer beskrivna i GT och Job själv hör till dem. Hela mänskligheten som är född av kvinna har hamnat i frivillig demoralisering pga frestelser och själviskhet. Jesus var också född av kvinna men han var inte demoraliserad. Versen säger inte att varje kvinna har ärvt orenlighet och att varje man är född orättfärdig. Vi måste fråga oss själva om verserna absolut måste läsas bokstavligt? Läser du den här versen bokstavlig ifrån samma bok?:

Job 1:21 Naken kom jag ur min moders liv, och naken skall jag vända tillbaka dit.

8) Rom. 3:10 Det står skrivet: Ingen rättfärdig finns, inte en enda 11 ingen förståndig finns, ingen finns som söker Gud

Läs ett mer utförligt svar i min bloggartikel här. 

Återigen kan vi se att bebisar inte kan åsyftas eftersom det handlar om onda människors val. Paulus ord kommer ifrån några psalmer och vi kan läsa att de ogudaktiga (däribland det inte finns någon rättfärdig) konstrasteras mot de rättfärdiga som tar sin tillflykt till Herren.:

Psalm 14: 1 DÅRARNA säger i sitt hjärta: ”Det finns ingen Gud.”Onda och avskyvärda är deras gärningar, det finns ingen som gör det goda.Herren blickar ner från himlen på människors barn för att se om det finns någon förståndig, någon som söker Gud.Men alla har avfallit,  alla är fördärvade. Ingen finns som gör det goda,  inte en enda.Förstår de ingenting, alla dessa OGÄRNINGSMÄN, de som äterMITT FOLK som om de åt bröd och som inte åkallar HerrenDär gripsde av förfäran, ty Gud är hos de RÄTTFÄRDIGAS släkte.Den betrycktes råd hånar ni, ty Herren är hans tillflykt.O, att det från Sion kom frälsning för Israel!När Herren gör slut på SITT FOLKS fångenskap, då skall Jakob jubla, Israel glädja sig.

Psalm 5:9 Herre, led mig genom din rättfärdighet för mina förföljaresskull.  Gör din väg jämn för mig.10 Ty vad deras mun talar kan ingen lita på, deras inre är fördärv,  en öppen grav är deras strupe och sin tunga gör de hal.11 Förklara dem skyldiga, Gud, låt deras planer bli derasfall. Driv bort dem för deras många synders skull, ty de är upproriskamot dig.12 Men låt alla som flyr till dig få glädja sig. I evighet skall de jubla, ty du beskyddar dem. I dig skall de fröjdas  som älskar ditt namn.13 Ty du, Herre, välsignar den RÄTTFÄRDIGE, du omger honom med nåd som med en sköld.

Vi vet redan om en rad kända rättfärdiga människor i GT, såsom Abraham, Lot, Job, Noa, etc, och Paulus som yttrade orden i Rom 3:10 var också rättfärdig! Är vi inte rättfärdiga kommer vi inte in i Guds rike. Alltså kan vi inte låta Rom 3:10 motsäga detta utan vi måste läsa versen i sitt sammanhang och notera vad psalmerna säger som citeras.

9) Ef 2:Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner.

En del påstår felaktigt att det står att vi blivit FÖDDA i ”överträdelser och synder” men det står inte så. Versen efter säger:

Ef. 2:Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

Bebisar kan inte följa syndiga begär och vara olydiga. Man måste vara vuxen för att vara medveten om sitt kött och känna behag till begär så bebisar kan inte vara skyldiga till de överträdelser som Paulus talar om. Ingen måste av nödvändighet vara ”olydnadens söner” eller ”vredens barn”, liksom ingen måste vara alkoholist. Det är våra egna val som vi måste stå till svars för och vi är slavar under den vi lyder. ”Av naturen” visar på personens karaktär som orsakas av inövad synd, och inte nödvändigtvis pga att vara född i synd. Bebisar som skriker efter mat, blöjbyte eller omtanke syndar inte! Vårt samvete är det som kan döma oss och bebisar har gott samvete.

Rom 2:14 Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. 15 De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.

10) 1 Kor.15:22 Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande

Sammanhanget handlar om de kristnas uppståndelse, och ingenstans står det att vi har ärvt Adams synd och/eller att vi måste dö andligen pga det som HAN gjorde. Sammanhanget är:

1 Kor. 15:20 Men nu har Kristus uppstått från de döda som förstlingen av de insomnade. 21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom också de dödas uppståndelse genom en människa.22 Liksom i Adam alla dör, så skall också i Kristus alla göras levande. 23 Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och sedan, vid hans ankomst, de som tillhör honom. 24 Därefter kommer slutet, då han överlämnar riket åt Gud, Fadern, sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft.

Adam orsakade som sagt fysisk död för ALLA människor eftersom vi inte kan nå Livet träd pga honom, och vi har också syndat LIKSOM honom, vilket får oss att förtjäna andlig död precis som honom. Det står inte att ALLA dör andligen i Adam och NÅGRA görs levande i Kristus. Nej, ALLA görs levande i Kristus. Om någon vill läsa att vi alla automatiskt dör andligen i Adam så tvingas vi tro att alla automatiskt görs andligt levande i Jesus., men alla blir inte frälsta. Jämför gärna dessa verser med Rom. 18-19 som säger samma sak. Läs mer i den här artikeln.

11)  Predikaren 7:21 Ty det finns ingen rättfärdig människa på jorden som gör gott och aldrig syndar

Predikaren är en person som ibland låter lite bitter över hur människan beter sig, och uttrycker sig ibland som han vore en av dessa syndiga människorna som han suckar över. Han uttrycker sig kategoriskt om människan och säger att människornas hjärtan är fulla av ondska så länge de lever. Stämmer det in på alla? Enok, Abraham, Lot, Job, och de människor som levde senare, såsom Jesus lärljungar inklusive Paulus? Var deras hjärtan fulla av ondska dygnet runt och gjorde de aldrig något gott en enda minut? Självfallet gjorde de det. Predikarens texter måste läsas med hänsyn till hans klagan över människosläktet som sådant.

Predikaren 9:Detta är det onda i allt som händer under solen, att det går alla lika. Därför är också människornas hjärtan fulla av ondska, och oförnuft bor i dem så länge de lever, och sedan måste de ner bland de döda.Ät därför ditt bröd med glädje och drick ditt vin med glatt hjärta. Gud är redan nöjd med det du gör.  Njut livet med en hustru som du älskar, alla dagar i ditt förgängliga liv, det som Gud ger dig under solen, ja, under alla dina förgängliga dagar. Ty detta är din lott i livet och under den möda som du gör dig under solen.

Predikaren sade också i samma kapitel att Gud skapade människorna RÄTTSINNIGA och att de SEDAN tänkt ut många onda planer. Det kan dock inte stämma att 100% av alla människor tänkt ut onda planer, för en person som Enok togs till och med upp till himlen pga sin rättfärdighet:

Predikaren 7:30 (29) Se, endast detta har jag funnit  att Gud skapade människorna rättsinniga. Men sedan har de tänkt ut många onda planer.

12) Här följer några mycket olyckliga översättningar från Svenska Folkbibeln

a) Rom 8:12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet

b) Rom 7:5 Ty så länge vi behärskades av vår onda natur, var de syndiga begär som väcktes till liv genom lagen verksamma i våra lemmar, så att vi bar frukt åt döden

c) Gal. 5:13 Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek

d) Ef. 2:3:3 Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.

e) Rom. 8:3 Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden.

f) Rom. 8:8 De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.

g) Kol. 2:11 I honom blev också ni omskurna, inte med människohand, utan med Kristi omskärelse, då ni avkläddes er syndiga natur

h) Rom. 7:7 Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär.

Samtliga ovan verser är från Svenska Folkbibeln som felaktigt lagt till ord som inte finns i grundtexten.  Där ”ond natur” finns med är felaktiga översättningar eftersom ordet ”onda” är taget från luften och inte har en parallell i originalspråket (grekiska).  1917 års översättning har lyckligtvis inte ”ond natur” i någon av dessa verser och inte heller Reformationsbibeln. ”Ond natur” är en översättning av grekiska ”sarx” som betyder KÖTT och precis samma sorts kött som Jesus hade.  Att översätta ett och samma ord för ”kött” när det är relaterat till Jesus, och till ”ont kött/ond natur” när det är relaterat till människor är ohederligt och helt omotiverat. Att lägga till ordet ”onda” är att göra tillägg till Bibeln och det är vad vi blivit varnade från att göra. Tilläggen har förmodligen kommit till genom en influens av vårt Lutherska arv, och Luther var som sagt mycket influerad av Augustinus.

Bättre översättningar är:

a) Rom. 8:12 Alltså, mina bröder, hava vi icke någon förpliktelse mot KÖTTET, så att vi skola leva efter KÖTTET. (1917)

b) Rom. 7:For when we were IN THE FLESH, the MOTIONS OF SINS, which were by the law, did work in our members to bring forth fruit unto death. (KJV)

c) Gal 5:13 I ären ju kallade till frihet, mina bröder; bruken dock icke friheten så, att KÖTTET får något tillfälle. Fastmer mån I tjäna varandra genom kärleken. (1917)

d) Ef. 2:3 Bland dessa voro förut också vi allasammans, där vi vandrade i vårt KÖTTS begärelser och gjorde vad köttet och sinnet ville; och vi voro genom vår natur hemfallna åt vredesdomen, vi likasom de andra. (1917)

/d) Ef. 2:3 Among whom also we all had our conversation in times past in the lusts of our flesh, fulfilling the desires of the flesh and of the mind; and were by nature the children of wrath, even as others. (KJV)

e) Rom. 8:Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom KÖTTET, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet. (1917)

f) Rom. 8:So then they that are in the FLESH cannot please God. (KJV)

g) Kol 2:11 I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda eder KÖTTSLIGA KROPP; jag menar omskärelsen i Kristus. (1917)

h)  Rom. 7:What shall we say then? Is the law sin? God forbid. Nay, I had not known sin, but by the law: for I had not known lust, except the law had said, Thou shalt not COVET. (KJV)

Vad gäller Rom. 8:3 så är det faktiskt det enda stället i Bibeln där det står något om ”syndigt kött/natur” och vi kan läsa att Jesus kom ”i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet”. När han vara tillsammans med sin Fader i treenigheten så hade han inte kapacitet att synda eftersom Gud inte kan gå emot sin egen natur, men när han kom som människa till jorden så hade han kött liksom vi och hade plötsligt kapacitet att synda som alla andra människor. Därför är det en bra beskrivning att Jesus kom ”i syndigt kötts gestalt”, för det är ju med köttet som en människa kan utföra synd, och det var just i syndigt kötts liknelse som han kom. Det går inte att använda denna vers som stöd att vi alla är födda i synd, eftersom versen handlar om Jesus val att komma till jorden i ett likadant kött som vi – och är man i KÖTT så har man också förmåga att synda. Jesus valde dock inte att synda, och därför är hans offer så makalöst.

13) 1 Mos. 8: 21 När Herren kände den ljuvliga doften, sade han till sig själv: ”Härefter skall jag inte mer förbanna jorden för människans skull, eftersom hennes hjärtas tankar är onda ända från ungdomen. Jag skall aldrig mer döda allt levande så som jag nu har gjort.

Det står ”ända från ungdomen” och inte ”ända från födelsen” eller ”ända sedan de var bebisar/barn”. Så kan man uttrycka sig om man vill säga att något varat ända från början, eller mycket tidigt eller i urminnes tider. Är man ungdom så har man åtminstone uppnått en ålder när man är medveten om Guds bud och hur man relaterar i förhållande till det. Man är alltså medveten om att man syndar, och versen säger inte att vi är födda i synd.

14) Rom. 8:Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden (SFB)

1917 års översättning är bättre:

Rom. 8:Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet. (1917)

Den enda versen i Bibeln där det faktiskt står något om ”syndigt kött” är faktiskt i denna vers. Det står att sonen kom i ”syndigt kötts gestalt”. Det är en bra beskrivning eftersom det är köttet vi kan tänkas synda med och Jesus kom alltså i liknelse av ett sådant kött som vi andra hade. Ingen syndar dock av ren nödvändighet och absolut inte för att vi är födda med syndfulla kroppar. Om det var vårt kött som per automatik vore syndigt så borde det gälla ofödda barn också, men då måste man fråga sig på vilket sätt ett ofött barn kan ha ”syndigt kött” och varför detta inte skulle vara Guds fel snarare än barnets. Då måste vi ändra de verser som säger att det är våra överträdelser som orsakar så att vi blir (andligt) döda när vi egentligen blir döda så fort vi avlas och får ett kött. Men Bibeln lär inte ut att det är en synd att ha ett kött, och varför skulle Gud vara vred på oss för att vi har ett kött? Nej, Gud är vred för att vi SYNDAR.

Vi orsakar vår egen fördömelse

1 Mos 6:12 Gud såg på jorden, och se, den var fördärvad, eftersom alla människor levde i fördärv på jorden.13 Då sade Gud till Noa: ”Jag har beslutat att förgöra alla levande varelser, ty för deras skull är jorden full av våld. Se, jag skall fördärva dem tillsammans med jorden

2 Mos 32:Då sade Herren till Mose: ”Gå dit ner, ty ditt folk som du har fört upp ur Egyptens land drar fördärv över sig. De har redan vikit av från den väg som jag befallde dem att gå. De har gjort sig en gjuten kalv som de har tillbett och offrat åt och sagt: Detta är din gud, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land.” Herren sade ytterligare till Mose: ”Jag har sett detta folk, och se, det är ett hårdnackat folk.) 

5 Mos :31:29 Ty jag vet att ni efter min död kommer att göra det som är fördärvligt och vika av från den väg som jag har befallt er att gå. Därför skall olycka drabba er i kommande dagar, när ni gör sådant som är ont iHerrens ögon och väcker hans vrede genom era gärningar.”

5 Mos. 32:Du övergav Klippan som födde dig.Du glömde Gud som gav dig livet.19 Herren såg detta och förkastade dem,eftersom hans söner och döttrar hade kränkt honom.20 Han sade: ”Jag vill dölja mitt ansikte för dem,jag vill se vilket slut de får.  Ty de är ett förvänt släkte, barn utan trohet.

NÅGOT ATT FUNDERA PÅ

Risken med läran om Arvsynden är att den kan användas som en ursäkt för synd och att vi kan ha både vår synd (som stackars vi inte kan hjälpa) och vår frälsning också. Men vår frälsare kan ge oss en fullständig seger över synden. Jesus dog inte så att vi ska kunne fortsätta synda. Synd är något som inträffar vid någon tidpunkt efter att vi blivit födda, och synd är ingenting som finns i våra gener/DNA. Jehovas Vittnen lär att en människas läggning och synden finns i blodet.(”The poisons that produce the impulse to commit suicide, murder, or steal are in the blood.” (Watchtower 9/15/1961, page 564)

Hur kom det sig att Enok i 1 Mos. 4:26 levde så Gudfruktigt att han helt enkelt togs hem till Gud utan att behöva dö? Det verkar inte som han var född i synd. Man skulle också kunna tycka att om nu syndarvet är ett faktum så borde en sådan mycket viktig och avgörande lära kunna ses någonstans i Bibeln. Men vi har visat här att det faktiskt inte står att läsa någonstans. Det är förstås överraskande att inse att en tradition vuxit sig så stark att ingen egentligen ifrågasätter den. ”Alla” tror ju på syndafallet i alla länder, så vi tar bara för givet att Bibeln lär det. Men historieböckerna med citat från de äldsta kyrkofäder ljuger inte. Bilden är solklar. Ingen förutom gnostikerna (och senare Augustinus) trodde på en arvsynd.

Något att tänka på är att när Gud ville straffa de som gjort ont i hans ögon under ökenvandringen, så valde han att straffa de som var tjugo år gamla och därutöver.

3 Mos 32:11′Av de män som hava dragit upp ur Egypten skall ingen som är TJUGO år gammal eller därutöver få se det land som jag med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob — eftersom de icke i allt hava efterföljt mig 12 ingen förutom Kaleb, Jefunnes son, kenaséen, och Josua, Nuns son; ty de hava i allt efterföljt HERREN.’13Så upptändes HERRENS vrede mot Israel, och han lät dem driva omkring i öknen i fyrtio år, till dess att HELA DET SLÄKTE hade dött bort som hade gjort vad ont var i HERRENS ögon.

Under domstolen

Om en mentalt handikappad vuxen person, med förstånd som en 0-3-åring, skulle ertappas med något brott så skulle ett normalt fungerande rättsväsende aldrig leda till ett åklagande mot en sådan person. Han är ju inte tillräknerlig eller vid sina sinnes fulla bruk. Han själv kan per definition inte utföra något brott, men möjligen en vårdare/anhörig som borde ta ansvar för honom. Ingen skulle komma på tanken att kalla en gravt mentalt handikappad person till en rättegång för att sedan låta en Domare deklarera att ”Ja, du skulle ju riskera minst ett års fängelse för det brott du begått men eftersom du är mentalt handikappad så är vi hyggliga här och låter dig  slippa det straff som du FÖRTJÄNAR”. Nej, personen i fråga skulle inte ens kallas till en rättegång, och inte heller FÖRTJÄNAR han något straff om han inte ens kan kontrollera sina kroppsrörelser eller ens mentalt förstå någonting om orsak och verkan. Om en sekulär rättsinstans agerar så humant, skulle då vår kärleksfulla Gud handla på ett mindre humant vis? Skulle han verkligen mena att små bebisar FÖRTJÄNAR ett straff och ser han sig själv som HYGGLIG när han inte utmäter straff på dem? Vad kan små bebisar rimligen ha gjort sin skyldiga till för slags brott?

Hur kommer synden in i människan och vad är synd?

Om alla är födda i synd betyder det att bebisar kan synda, men vad slags synder kan en en månaders bebis göra sig skyldig till? Även ofödda bebisar är i så fall också syndare eftersom en människa blir en person vid befruktningen. Men hur kan en bebis som fortfarande är i magen kunna synda? Om bebisar i magen kan synda så måste vi vara konsekventa och anse att en bebis som blev befruktad för en timme sedan också är en syndare och lagöverträdare – men på vilket sätt kan en cellsamling som får plats i ett nålsöga kunna synda utan hjärta, hjärna, hörsel, ögon, etc? Nedan kan vi läsa vad synd är och ingenstans passar bebisar in.

1 John 3:4. Var och en som gör synd bryter också mot lagen, ty synd är brott mot lagen.

Rom. 5:13. Ty synden var i världen innan lagen kom, men synden tillräknas inte där det inte finns någon lag.

Jakob 1:14. Utan var och en frestas, när han dras och lockas av sitt eget begär. 15. Därefter, sedan begäret har blivit havande, föder det synd och då synden är fullbordad, föder den död.

Jakob 4:17. Den som därför vet att göra det som är gott och inte gör det, för honom är det synd.

Matt 15:18. Men det som går ut ur munnen, kommer från hjärtat, och det orenar människan. 19. Ty från hjärtat utgår onda tankar, mord, hor, otukt, stöld, falskt vittnesbörd, hädelse.

Rom 2:13. Ty de, som hör lagen, är inte rättfärdiga inför Gud, utan de som GÖR lagen, de skall bli rättfärdiggjorda. 14. Ty då hedningarna, som inte har lagen, AV NATUREN GÖR DET LAGEN INNEHÅLLER, så är dessa, fastän de inte har lagen, sig själva en lag. 15. De visar sålunda, att lagens verk är skrivet i deras hjärtan, och därom bär deras samvete dessutom vittnesbörd, också deras tankar, som inbördes anklagar eller också försvarar dem, 16. på den dagen, när Gud skall döma över människornas hemligheter, genom Jesus Kristus, enligt mitt evangelium.