Etikettarkiv | föräldrar

Säger Bibeln att man får stena och döda olydiga barn / en uppstudsig son?

teenage drunk5 Mos. 21:20-21 är en lag i det Gamla Testamentet

Ok, så lagen ingår i Mose lag och de 613 Mosaiska lagarna gäller inte längre eftersom vi lever under den Nya Testamentet (Jesus har uppfyllt lagen men den moraliska lagen gäller fortsatt), men betyder inte det att en sådan lag ändå en gång i tiden gällde i vår historia med uppmuntran från Gud själv?

Javisst gällde lagen i vårt förflutna för Gamla Testamentets Israel och för alla som valde att ansluta sig till den judiska gemenskapen. Men lagen är inte så galen som en del kritiker vill göra gällande.

5 Mos. 21:18 Om någon har en uppstudsig och trotsig son, som inte lyder sin far eller mor och inte lyssnar på dem trots att de tuktar honom, 19 så skall hans föräldrar ta honom och föra honom till de äldste i staden vid stadens port. 20 Och de skall säga till de äldste i staden: ”Den här, vår son, är uppstudsig och trotsig och vill inte lyda oss utan är en frossare och drinkare.” 21 Då skall alla män i staden stena honom till döds. Du skall skaffa bort det onda ifrån dig. Hela Israel skall höra detta och känna fruktan.

Till att börja med kan vi se att det inte handlar om små barn utan en individ som är gammal nog för att vara en frossare och drinkare. Att vara frossare och drinkare tyder på ett invant mönster och ett beteende som pågått under en längre tid. Det innebär att lagen inte ger föräldrar rätt att dra iväg en son till domare för en eller flera enstaka förseelser. Vidare kan vi se att det också krävs tuktan från föräldrarnas sida innan de får gå vidare i fallet, och även det innebär en process som pågått under en längre tid. Lagen ger alltså inte föräldrar rätt att gå vidare i fallet förrän ett stadium nåtts där sonen måste betraktas som en oåterkallelig frossare och drinkare, och där en längre tids tuktan och varningar inte hjälpt.

Lagen ger ingen tvärsäker bild om exakt när detta stadium uppnåtts, vilket förstås ger föräldrarna utrymme att fortsätta att varna och hoppas på att deras alkoholistson till slut ska omvända sig. På det sättet kräver inte lagen att föräldrarna måste agera ens vid upprepade förseelser (om det inte handlar om ett permanent mönster) och vi kan förmodligen vara överens om att det krävs ganska mycket för att föräldrar slutgiltigt ska ge upp sin kamp om sin son. Eftersom föräldrar vanligtvis älskar sina barn så kan man förmoda att de inte skulle åberopa denna lag i första hand, utan göra allt vad de kan för att förmå sonen att lämna frosseri och ondska bakom sig. Det var allså föräldrarna som avgjorde när de varnat sin son tillräckligt och när de ansåg att de måste ge upp sina försök och i stället anmäla sin onda son till de äldste för stening.

Även om det inte är vanligt så kan det förekomma att en son växer upp och lever på ett destruktivt sätt både för sin egen del och för andra i sin omgivning. Han själv kan komma till skada och andra kan komma till skada pga hans fylleri som ofta är kopplat till aggressivitet och våldsbenägenhet. För Israels del var det otrolig viktigt att folket levde moraliskt rätt eftersom de var Guds utvalda folk och eftersom det var tänkt att de skulle vara goda föredömen för andra folk. Att se genom fingrarna vad gäller ondska och destruktivitet skulle därför leda andra på fall, och dessa lagar gällde under en speciellt tid i vår historia tid då det var en direkt teokratisk ledning. Det var alltså Gud själv som styrde, och ett sådant styre har vi inte idag. Med tanke på konsekvenserna så var det alltså bättre med allvarliga lagar än att tillåta allehanda ondska som skulle kunna orsaka förfall och förlorade själar. Om Israels folk skulle vara precis likadana syndare som alla andra, så skulle ingen heller söka sig till just Israels Gud. Av det skälet var det viktigt att ha tydliga restriktioner.

Vad gäller lagarna givna under Exodus så används de i stort också för att drunkbegränsa och/eller förhindra människors eventuella iver att döma och bestraffa alldeles för hårt! Genom att beskriva i lag vad som krävs innan straff kan bli aktuellt, så förhindras därmed människor från att straffa för hårt, eller att ta lagen i egna händer. Vidare hade israelerna ingen rätt att börja applicera sina lagar på människor som inte ens tillhörde deras folk.

Det är inte ens känt om några föräldrar under Mose lag ens åberopade denna lag, så kanske lagen i sig självt var tillräcklig för att förmå söner att undvika frosseri och för föräldrar att uppfostra sina söner så att de aldrig skulle komma in på den banan.

Gamla Testamentets ej längre aktuella lagar kan inte jämföras med Koranens alltjämt gällande våldsbejakande lagar

Slutligen kan vi se att ovan lag i 5 Mosebok inte kan jämföras med Islams lagar som fortfarande är precis lika aktuella idag som de alltid varit, och som alla muslimer förväntas lyda utan prut IDAG. Koranen uppmuntrar till våld mot alla otrogna och dessa tydliga suror går inte att komma runt. Av den anledningen är det tyvärr befogat att vara avvaktande vad gäller muslimer, för vi vet ju att deras egna religiösa skrift uppmuntrar till våld mot alla icke-muslimer. Lyckligtvis känner inte alla muslimer till lagarna, och även om de skulle göra det kanske majoriteten föredrar att omtolka dem och/eller helt enkelt vägra lyda dem. De kanske väljer att inte tänka på att Muhammed är ämnad att vara deras ideal och ett mönster att försöka efterlikna. Deras sanna inställning känner vi inte alltid till och därför kan det vara klokt att vara försiktiga. Vi kan bara vara tacksamma över att de flesta muslimer inte är trogna sin religiösa skrift.

”Bekämpa dem som inte tror på Allah eller den sista dagen, eller som inte respekterar det som är förbjudet enligt Allah och hans profet, eller som inte accepterar Sanningens religion ibland Bokens folk (judar och kristna), tills de under frivillig underkastelse betalar jizyah och erkänner sig besegrade” (S. 9:29). + ”Döda dem var du än finner dem”.

Muhammad: ”Jag har blivit beordrat av Allah att kämpa mot människorna ända till de vittnar om att ingen har rätt att dyrkas förutom Allah och att Muhammad är Allahs budbärare, genomför bönerna med perfektionism och ger den obligatoriska allmosan. (Sahih Bukhari bok 9 1,24.)

Say: can you expect for us (and fate) other than one of two glorious things (martyrdom or victory)? But we can expect for you either that Allah will send his punishment (for not believing in Allah) from Himself, or by our hands. So wait (expectant); we too will wait with you 9:52

Senare suror ”abrogerar” (ersätter) tidigare suror om fred och fördrag med andras religioner. Kravet att begära pengar för beskydd enligt Jizyah (liknande maffia-beskydd) har varit mycket vanligt förekommande i de flesta muslimska länder. Vilket alltså är helt naturligt eftersom detta är vad Koranen påbjuder.

Annonser

Straffar Gud barnen genom att låta fäders synder och missgärningar drabba dem?

ljus

2 Mos 20:Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen, ja, tredje och fjärde släktledet, när man hatar mig, men som visar nåd mot tusen släktled, när man älskar mig och håller mina bud. (även 5 Mos. 5:9)

2 Mosebok 34:7 som bevarar nåd mot tusenden och förlåter överträdelse, synd och skuld, men som inte låter någon bli ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen och barnbarnen, ja, tredje och fjärde släktledet.

Säger verkligen Gud här att han ska straffa oskyldiga människor genom att låta barn bli delansvariga för sina förfäders synd? Och är detta stöd för att vi alla är födda med en syndfull natur och ärvt Adams synd? Nej, det är inte vad Gud uttrycker i verserna ovan, och vi kan direkt se att var och en ska dömas efter sin egen synd:

Hesekiel 18: 20 Den som syndar skall dö. En son skall inte bära sin fars missgärning, och en far skall inte bära sin sons missgärning. Den rättfärdiges rättfärdighet skall vara hans egen, och den ogudaktiges ogudaktighet skall vara hans egen.

5 Mosebok 24:16 Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall lida döden genom sin egen synd.

Men varför låter det då som Gud säger motsatsen i 2 Mos. 20:5?

Det är skillnad på att ansvara för sin egen synd (och bli straffad för den) och att lida för föräldrars synd. Om föräldrar har en livsstil med exempelvis alkohol, droger, spelmissbruk och våld så kommer garanterat barnen i kläm och de växer förmodligen upp och tar till sig samma sorts attityd vilket i sin tur påverkar deras egna barn. När föräldrar tar felaktiga beslut i livet så kan det påverka barnen negativt och de ”straffas” då för föräldrarnas beslut här på jorden – eller får lida – även om de själva inte är medansvariga. Men tyvärr är det som sagt ofta så att barn växer upp och gör lika illa som sina föräldrar och kanske värre, men det MÅSTE inte gå den vägen. Vi kan läsa i Bibeln om ledare som ”gjorde vad ont var i Herrens ögon” ibland med tillägget ”som sina fäder hade gjort” men ibland kan vi läsa om kungar som ”gjorde vad gott var i Herrens ögon” trots att personen i fråga hade en far som handlade ont.

Om tre eller fyra släktled i rad hatade Gud kanske han såg det för gott att åstadkomma straff och umbäranden i hopp om att detta kan leda till bättring bland folket – om alltså framtida generationer fortsätter att vända ryggen till Gud och syssla med diverse avgudadyrkan och olydnad.

Situationen med Akan och hans familj i Joshua 7 är intressant. Trots att det var Akan som var skyldig till (grovt) övertramp så drabbades hela hans familj. Inte på så sätt att hans familj var tvungna att vara delansvariga för hans synd och måste dö andligt och hamna i helvetet pga sin fars synd, men de drabbades av en fysisk död. Är detta grymt av Gud? Sanningen är att vi alla måste dö så det kommer vi aldrig ifrån. I Akans fall så dog barnen fysiskt pga faderns synd, och i andra fall så händer det att barn dör för att de smittats av en förälders aids, brist på mat eller något annat. Människor är inte utlovade ett liv på jorden som exakt motsvarar deras goda gärningar och deras nivå av oskyldighet. Se på Paulus som t o m valde att leva ensam och utan familj för evangeliets skull, och som gick igenom ett svårt liv fullt med umbäranden och motstånd. Det är inte alls säkert att jordelivet upplevs som rättvist och det har vi inte heller rätt att kräva. Det är nästa liv som kommer att bli vårt permanenta liv och som kommer att motsvara vad vi förtjänar efter våra egna samveten (därmed inte sagt att vi kan förtjäna vår frälsning). På den här jorden är vi mer eller mindre påverkade av det liv som människor runtomkring oss lever, och på så sätt kan man säga att vi ”straffas” för förfäders synder. Så barn kommer ofta i kläm och får sota för föräldrars liv, men de ärver inte deras synd och därför inte heller straffet för deras synd på domedagen.

Guds varningar i nedan verser är också intressanta, för han vill väldigt gärna undvika så att det går den väg som han varnar för, men OM israelerna inte lyder hans ord så kommer de garanterat att få lida för sina egna dåliga val, liksom barnen. Barnen är oskyldiga så länge som de är barn och inte kan skilja mellan gott och ont, men om de växer upp och gör lika illa som föräldrarna så har de också ett ansvar.

Jeremiah 16:1 Herrens ord kom till mig. Han sade: Du skall inte ta dig hustru eller ha söner och döttrar på denna plats. Ty så säger Herren om de söner och döttrar som föds på denna plats, om mödrarna som har fött dem och om fäderna som har avlat dem i detta land: Av svåra sjukdomar skall de dö. Man skall inte sörja dem eller begrava dem, utan de skall bli gödsel på marken. Genom svärd och hunger skall de gå under, och deras döda kroppar skall bli mat åt himlens fåglar och markens djur.Ty så säger Herren: Du skall inte gå in i något sorgehus, inte gå för att sörja med dem och inte heller trösta dem. Ty jag har tagit bort min frid ifrån detta folk, säger Herren, och även min nåd och barmhärtighet. Både stora och små skall dö i detta land utan att bli begravda och man skall inte hålla dödsklagan över dem. Ingen skall för deras skull rista sig eller raka sitt huvud.—10 När du tillkännager allt detta för folket och de frågar dig: ”Varför har Herren uttalat denna stora olycka över oss? Och vilken missgärning och synd har vi begått mot Herren, vår Gud?” 11 då skall du svara dem: ”Era fäder övergav mig, säger Herren, och följde andra gudar och tjänade och tillbad dem. De övergav mig och höll inte min lag. 12 Och ni har själva gjort ännu mer ont än era fäder. Ty se, ni följer var och en sitt onda och hårda hjärta, och ni vill inte lyssna på mig.

Några andra intressanta verser i ämnet

4 Mosebok 32:14 Och se, ni har trätt i era fäders ställe, ni syndiga mäns avkomma, och ökar än mer Herrens glödande vrede mot Israel!

1 Kungaboken 14:22 Juda gjorde det som var ont i Herrens ögon. Med de synder de begick uppväckte de hans vrede långt mer än deras fäder hade gjort

2 Kungaboken 15:9 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som hans fäder hade gjort. Han vände sig inte bort från de synder genom vilka Jerobeam, Nebats son, hade kommit Israel att synda.

Psaltaren 106:6 Vi har syndat liksom våra fäder, vi har gjort illa, vi har varit ogudaktiga.

Jeremia 3:25 Låt oss nu ligga här i vår skam, och låt vanära täcka oss. För vi har syndat mot Herren, vår Gud, vi och våra fäder, från vår ungdom ända till denna dag. Vi har inte lyssnat till Herrens, vår Guds, röst.

Klagovisorna 5:7 Våra fäder har syndat, de finns inte mer. Vi måste bära deras missgärningar

Hesekiel 2:3 han sade: ”Du människobarn, jag sänder dig till Israels barn, till de avfälliga folken som har gjort uppror mot mig. De och deras fäder har syndat mot mig ända till denna dag.

Hesekiel 18:4 Se, varje levande själ tillhör mig, fadern såväl som sonen. De är mina. Den som syndar skall dö.

Daniel 9:16 Men Herre, för all din rättfärdighets skull, vänd din vrede och förbittring från din stad Jerusalem, ditt heliga berg. På grund av våra synder och våra fäders missgärningar har Jerusalem och ditt folk blivit till smälek för alla som bor omkring oss.

Om det hade varit den syndfulla naturen som beskrivs i verserna så borde det dels inte ha funnits med några restriktioner för hur länge föräldrars synd drabbar barn såsom ”tredje eller fjärde släktled” utan det borde gälla ALLTID och utan tidsbegränsningar, och dels låter det som ”fädernas synd” (eller föräldrars) kan vara vilka fäder som helst – vilket inte kan stämma. Det är ju endast EN fader (en förälder) som kan ha orsakat den syndfulla naturen och det är ADAM och ingen annan. Så oavsett hur andra fäder beter sig så skulle den syndfulla naturen göra sig påmind i vilket fall, vare sig fäderna lever i synd eller i total rättfärdighet. Men den syndfulla naturen är en gnostisk idé och ingenting som Bibeln lär ut. (Se fler artiklar i ämnet.)

Vi är skyldiga pga vår egen synd; 1 Joh. 3:4; Jak. 1:14,15; Rom. 1:32; 2:6-11; 6:16,19