Vem kommer att kallas DEN MINSTE i himmelriket? Och den störste? Matt. 5:19

Matt. 5:19 Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud OCH LÄR MÄNNISKORNA SÅ, han skall kallas den MINSTE i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas STOR i himmelriket.

Gud ser inte med blida ögon på människor som förminskar synden och/eller påverkar andra att synda. Självfallet säger få människor helt öppet ”Gå och synda, för Gud bryr sig ändå inte om det!” men de kanske smyger in med sådana läror, och de kanske blanda in både sanningar och ludd för att dölja det farliga budskapet som är att ”synd drabbar inte själen utan som värst endast reducerade gåvor i himlen”. Dessa människor kanske själva blivit förda bakom ljuset, men det ändrar inte på att deras budskap är farligt. Så fort läror dyker upp som kan orsaka förlorade själar så måste vi reagera.

Mal 2:17 Ni tröttar ut Herren med era ord. Ni frågar: ”På vilket sätt har vi tröttat ut honom?” Jo, ni säger: ”Den som gör det onda är god i Herrens ögon, och han gläder sig över dem”, eller: ”Var är Gud som dömer?”

Vem kommer att kallas den minste i himmelriket? Den som LÄR människor att upphäva Guds bud! Det kan göras på olika sätt, men det går för det mesta ut på att underminera synden och Guds bud. Ursäkterna brukar vara:

– En gång frälst alltid frälst. Vi kan aldrig förlora vår frälsning.

– Buden är så svåra att hålla, och vi syndar ständigt i tanke ord och gärning. Vi kan aldrig sluta synda!

– Vi har fått Jesus rättfärdighet tillräknad oss. Det betyder att vi i princip kan ha både vår synd och vår frälsning samtidigt – bara vi tror på Jesus. Vi kan vara positionellt rättfärdiga samtidigt som vi i praktiken syndar, för vår synd göms alltid bakom Jesu blod och Gud kan inte se dem.

– Vi är frälsta av tro allena! Att påstå att vi även måste GÖRA något för att bli frälst är legalism och gärningslära!

– Vi är födda med en arvsynd och vi syndar för att vi är syndare. Vi kan helt enkelt inte hjälpa att vi syndar! Men Gud älskar oss ändå!

Men den som kommer att kallas stor i himmelriket är den som håller Guds bud OCH som LÄR andra människor att göra sammalunda.

Matt 5:17 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda. 18 Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett. 19 Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket. 20 Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariseernas, skall ni inte komma in i himmelriket.

Jesus säger alltså att VI måste se till att vår rättfärdighet övergår fariseernas grad av rättfärdighet. Det handlar alltså om att GÖRA något och inte bara att tro på ett färdigt paket. Fariseernas problem var inte att de var alltför laglydiga utan att de INTE alltid lydde Gud i moraliska frågor och i stället var hycklare. De var inte rena på insidan, utan endast utsidan Vi måste alltså se till att inte bara vara rena på utsidan utan även på insidan och att leva som vi lär. Synd innebär långt mer än att förlora några gåvor i himlen eftersom frågan är om vi alls kommer dit in.

Men säger inte Jesus också att vi åtminstone kommer in i himlen även om vi bryter mot Guds bud och lär människorna att de omöjligt kan lyda Gud, för han säger ju att de ska bli de ”minste” i himmelriket? Nej, han säger inte att syndare kommer in i Guds rike (ingenting oheligt kommer in i hans rike) men även syndare kan ju omvända sig, och då har de ju tillträde trots att de tidigare levt fel. Sen kan det också finnas kristna som visserligen lär ut att vi aldrig kan sluta synda, men som ändå lever gudfruktigt och undviker synd. Att de ändå lär ut att vi aldrig kan sluta synda kan bero på att de fått för sig att saker och ting är synd som egentligen inte är synd alls. Exempelvis kanske de tror att det är en synd att bli arg, att tycka att människor är elaka, att inte tänka på Gud dygnet runt, etc, men detta är ju inte synd. Jag har själv träffat på människor som ”ärvt” irrläror från tidigare generationer och sin omgivningen (det gjorde även jag vad gäller arvsynden) och som tyvärr menar att vi inte kan sluta synda, men som ändå drivs av den helige Ande och därför lever gudfruktigt och tillbringar sina dagar med att tjäna Gud genom att vinna själar.

Vidare kanske det finns kristna som bryter mot bud genom att tillfälligtvis t ex förtala andra, tillskriva andra åsikter de inte har, etc, samtidigt som de kanske inte riktigt är medvetna om detta är synd inför Gud, och de kanske samtidigt lär ut till andra att de aldrig kan sluta synda. Ändå kan de i övrigt leva gudfruktigt och kämpa för att vinna själar för Gud. Jag tror att Rom. 2 12-16 måste appliceras här, där det står att Gud dömer våra samveten. Predikanter/evangelister som mellan raderna uppmuntrar människor att synda (genom att exempelvis säga att buden är för svåra att hålla), kommer att dömas hårdare och riskerar att antingen bli de minsta i himmelriket, eller att i värsta fall inte komma in alls (beroende på hur de lever sina liv).

Det är populärt att predika om Guds ovillkorliga kärlek, och visst har ingen annan visat en större kärlek än vår Fader som lät sin enda son dö på korset för oss, men det är minst lika viktigt att lära ut vikten av att omvända sig och att vi faktiskt bör FRUKTA Gud för våra själars skull.

Ordspråksboken 9:10: ”Att frukta HERREN är början till vishet, att känna den Helige är förstånd.”

Phil 2:12. Därför, mina älskade, så som ni alltid har varit lydiga så skall ni med fruktan och bävan arbeta på er frälsning, inte bara så som när jag var hos er, utan ännu mycket mer nu i min frånvaro.

1 Petr. 18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?

Det är alltså ganska sunt att leva med lite helig fruktan, för Gud älskar och accepterar oss inte ovillkorligt. Om vi förnekar Jesus så förnekar han oss. Om vi vägrar att förlåta en annan människa så förlåter Gud inte oss. Vi måste vara vaksamma när det gäller lärare som menar att Gud älskar oss och accepterar oss oavsett hur vi lever. Det är förmodligen populärt tal i människors öron eftersom de intalar sig själva att de kan vara slavar under både synd och rättfärdighet och att de ändå inte förlorar sin frälsning, men synd leder oss rakt in i fördärvet. Jesus var säkert inte populär när han menade att det är bättre för en människa att hugga av sig kroppsdelar än att ha hela kroppen i behåll och kastas i helvetet. Älskar vi varandra så berättar vi om syndens faror och inte att bara att Gud älskar oss och accepterar oss precis som vi är – med synd och allt. Det är sant att vi inte kan rena oss själva, men när vi blivit renade hänger det på oss att undvika synd och att lyda Gud. Vem ges evigt liv till? Den som tror på Gud? Endast om tro åtföljs av renhet och lydnad:

Hebr 5:9 Och när han fullkomnats blev han, för alla dem som LYDER honom, upphovet till evig frälsning

Vi har ett starkt budskap när vi vittnar för andra människor. Oavsett en människas synd så kan hon bli helt renad om hon ber om förlåtelse för sina synder och omvänder sig. Hon får då den heliga ande som gåva och som kan hjälpa henne att hålla sig på rätt väg, men hon måste själv se till att hålla sig i vinträdet. Jag rekommenderar bibelläsning och BÖN.

Matt 10:22. Och ni skall bli hatade av alla, för mitt namns skull. Men den som står fast intill ÄNDEN skall bli frälst.

Om någon ändå tror att Jesus välkomnar syndare in i hans rike genom att bara göra dem ”mindre” i riket, kan reflektera över dessa verser från samma kapitel

Matt. 5:13 Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur skall man då göra det salt igen? Det duger bara till att kastas ut och trampas ner av människor. 

Matt. 5:25 Var angelägen om att göra upp med din motpart när du är med honom på vägen, så att din motpart inte överlämnar dig till domaren och domaren överlämnar dig till fångvaktaren och du blir kastad i fängelse.

Matt. 5:29 Om ditt högra öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig! Det är bättre för dig att en av dina lemmar går förlorad än att hela din kropp kastas i Gehenna.

Matt. 5:30 Och om din högra hand förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig! Det är bättre för dig att en av dina lemmar går förlorad än att hela din kropp kommer till Gehenna

Matt. 5:48 Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s